Hur mycket bekämpningsmedel får vi i oss via grönsaker?: En studie av 12 olika hushåll

(1)

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Examensarbete 15 hp

Hur mycket bekämpningsmedel får vi i oss via grönsaker?

– En studie av 12 olika hushåll

Författare: Natalie Forslund Hultman

(2)

Hur mycket bekämpningsmedel får vi i oss via grönsaker?

Natalie Forslund Hultman

Examensarbete, Miljöanalytiker, 180 hp, Filosofie Kandidatexamen

Handledare: Universitetsadjunkt Eva Pohl, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö

Examinator: Lektor Per Woin, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö Examensarbetet ingår i programmet Miljöanalytiker

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter.

En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter.

För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av

bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats.

Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på

försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några

bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker.

(3)

Abstract

This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume.

The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were.

Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children.

To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used.

The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake.

The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

(4)

Nyckelord

Bekämpningsmedel, pesticid, grönsaker, ekologiskt, konventionellt, miljö, hållbarhet, acceptabelt dagligt intag

(5)

Innehåll

1 Förord ______________________________________________________________ 1

2 Inledning ____________________________________________________________ 2 2.1 Bekämpningsmedel i jordbruket ____________________________________ 2 2.2 Vad räknas som grönsaker? _______________________________________ 2 2.3 Tidigare forskning _______________________________________________ 3 2.4 Konventionellt odlade grönsaker ___________________________________ 4 2.5 Ekologiskt odlade grönsaker _______________________________________ 6

3 Syfte _______________________________________________________________ 8 3.1 Frågeställningar _________________________________________________ 8

4 Material och metoder _________________________________________________ 9 4.1 Metodvalet ______________________________________________________ 9 4.2 Deltagare _______________________________________________________ 9 4.3 Tillvägagångssätt _______________________________________________ 10 4.4 Enkätens innehåll _______________________________________________ 10

5 Resultat ____________________________________________________________ 11 5.1 Sammanställning av deltagarna ___________________________________ 11 5.2 Sammanställning av enkäten ______________________________________ 11 5.3 Andel inköpta och konsumerade ekologiskt och konventionellt odlade

grönsaker enligt kvittometoden _______________________________________ 11 5.4 Bekämpningsmedelsbelastningen enligt kvittometoden ________________ 12 5.5 Resultat av ADI-värdet för 42 dagar enligt kvittometoden _____________ 14

6 Diskussion __________________________________________________________ 15 6.1 Diskussion av Resultat ___________________________________________ 15

6.1.1 Hur stor är bekämpningsmedelsbelastningen via grönsaker på

försökspersonerna? _______________________________________________ 15 6.1.2 Hur stor är variationen i bekämpningsmedelsbelastningen mellan

försökspersonerna? _______________________________________________ 15 6.1.3 Är bekämpningsmedelsbelastningen kopplad till variationer i

kostsammansättningen? ____________________________________________ 16 6.1.4 Varierar bekämpningsmedelsbelastningen från olika sorters grönsaker? _ 16 6.2 Diskussion av metod _____________________________________________ 16 6.3 Slutsats ________________________________________________________ 17 Referenser ___________________________________________________________ 18

Bilagor ______________________________________________________________ 21 Bilaga 1 ___________________________________________________________ 21 Bilaga 2 ___________________________________________________________ 24 Bilaga 3 ___________________________________________________________ 25 Bilaga 4 ___________________________________________________________ 26 Bilaga 5 ___________________________________________________________ 27 Bilaga 6 ___________________________________________________________ 28

(6)

Bilaga 7 ___________________________________________________________ 29 Bilaga 8 ___________________________________________________________ 30 Bilaga 9 ___________________________________________________________ 31 Bilaga 10 __________________________________________________________ 32 Bilaga 11 __________________________________________________________ 33 Bilaga 12 __________________________________________________________ 34 Bilaga 13 __________________________________________________________ 35

(7)

1 Förord

Mitt intresse för miljön väcktes vid valet av miljögrenen på gymnasiets

naturvetenskapliga program. Men det var inte förrän kursen inom giftfri miljö, i miljöanalytikerutbildningen på Linnéuniversitetet, som jag kom in på kemikaliespåret med inriktning mot livsmedel.

Kemikalier i livsmedel kan åstadkomma risker för människor och den omkringliggande miljön vilket jag kommer in på med mitt examensarbete, men enbart med inriktning på bekämpningsmedel i grönsaker. Detta eftersom kemikalier i livsmedel är ett väldigt brett område och grönsaker är en utsatt del i det hela.

Med detta arbete hoppas jag bringa fram mer förståelse och kunskap om vad det är egentligen vi får i oss via grönsaker.

(8)

2 Inledning

2.1 Bekämpningsmedel i jordbruket

Syftet med bekämpningsmedel är att undvika skördebortfall på grund av ogräs, svampangrepp, insektsangrepp eller liknande (Sterner 2011). Miljöbalken definierar bekämpningsmedel som ”en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller

motverka att djur, växter eller mikroorganismer, … förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom”(14 kap. 5§). Detta medför paradoxalt nog förhållanden som inte är hållbara och har negativ påverkan på människor, miljö, djurens hälsa och den biologiska mångfalden(Hansson 2008).

Bekämpningsmedel kallas också för pesticider. De indelas i underkategorier,

exempelvis herbicider där växter (ogräs) är målorganismer. Svampar bekämpas med fungicider och gnagare med rodenticider. Den besvärligaste målgruppen är insekter som dödas med insekticider(Sterner 2011). För människor anses insekticider vara de mest skadligaste bekämpningsmedlen eftersom de kan ge akuta förgiftningar i höga doser (Hansson 2008).

Bekämpningsmedlen kan få omfattande effekter eftersom de kan sprida sig långt ifrån den plats där de ursprungligen spreds ut, och kan därför nå olika ekosystem

(Konsumentverket 2003).

Vi människor får huvudsakligen i oss bekämpningsmedel genom konsumtion av livsmedel (Hansson 2008). Detta medför en stor risk eftersom det är brist på kunskaper om hur effekterna på lång sikt påverkar oss(Bergman et al 2006). Enligt Muhammad et al (2014) så anses färska grönsaker som är odlade på konventionellt sätt vara den största källan till bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Särskilt vid förtäring av vegetabilier med skal på(Hansson 2008).

Idag har de farligaste kemiska bekämpningsmedlen förbjudits och ersatts av mindre farliga substanser som dock inte är helt ofarliga. Vattenlösligheten är högre i de nya preparaten vilket ökar risken att substanserna sprids i hydrosfären(Bergman et al 2006).

2.2 Vad räknas som grönsaker?

Grönsaker definieras som växter och växtdelar, oftast odlade, vilka är örtartade och används som födoämne. Energiinnehållet i grönsaker är lågt och näringsvärdet är högt vad gäller vitaminer, proteiner och mineralämnen samt ofta rika på kostfibrer

(Nationalencyklopedin 2014). De viktiga näringsämnena vitamin C, folsyra och järn är några exempel.

Grönsaker är hälsosamt att konsumera för att de avhåller oss ifrån att gå upp i vikt därtill att de fungerar som skyddande mot diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Det är allmänt bättre näringsinnehåll i grövre grönsaker än i salladsgrönsaker, exempelvis gurka, sallat och tomat (Konsumentverket 2003).

(9)

2.3 Tidigare forskning

Enligt Buch et al (2011) är Brasilien världens största konsument av bekämpningsmedel och per odlingsareal ligger landet på åttonde plats. Vetskapen finns att hög användning av bekämpningsmedel påverkar marklevande organismer, men den största påverkan sker ofta på andra platser än där medlen används eftersom de snabbt följer med

avrinningsvatten vid nederbörd eller bevattning. Därför är det svårt att studera och mäta effekterna, och det har inte gjorts i så stor omfattning. Buch et al (2011) har gjort en studie bland tre ofta förekommande bekämpningsmedel i Brasilien: Inverkan av karbendazim, karbofuran och glyfosat studerades på två olika sorters daggmaskar, Eisenia andrei som lever i tempererade områden och Pontoscolex corethrurus som lever i tropiska områden. Det kan skilja sig mellan tropiska och tempererade områden om hur stor toxicitet-exponeringsfaktorn, från kemikalier, är för organismer. Detta på grund av att en kemikalies giftighet beror på organismens känslighet, koncentration, exponeringstid, miljömässiga faktorer och kemiska egenskaper (Buch et al 2011).

Resultatet visade toxiska effekter av två av de tre bekämpningsmedlen på de båda masksorterna. Efter akut exponering av karbendazim och karbofuran så observerades morfologiska och beteendemässiga förändringar på de båda arterna. Däremot visades inga toxiska effekter av glyfosat(Buch et al 2011).

European Food Safety Authority (EFSA 2013a) gjorde ett utlåtande om de

neonikotinoidbaserade insektsmedlena acetamiprid och imidakloprid. De är godkända i förordningen (EU) nr 540/2011 och utvärderades enligt kriterierna i rådets direktiv 91/414/EEG. Det framkom då att nervfunktion och nervutveckling kan påverkas av de båda föreningarna vilket allvarligt kan rubba hjärnans utveckling.

Feretti et al (2007) gjorde en studie där de tittade på förekomsten av bekämpningsmedel samt genotoxiska föreningar i 21 behandlade grönsaker och åtta typer av druvor från flera marknader, i en landsdel i södra Italien. 33 olika bekämpningsmedel upptäcktes i de grönsaker och druvor som testades, varvid en del inte var godkända. Även några genotoxiska föreningar hittades.

En liknande studie har gjorts där man undersökte mängden bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker från Sydamerika. Det var 724 prover på 46 olika sorters frukt och grönsaker från åtta olika länder i Sydamerika. I 19 procent av proverna hittades inga bekämpningsmedelsrester, i 72 procent fann man rester av bekämpningsmedel under gränsvärdet, och den procentandel som överskred gränsvärdet var 8,4. De högsta angivna resterna av bekämpningsmedel var tiabendazol, imazalil och klorpyrifos.

Resultatet visade också på att det behövs mer översikt över importerade frukter och grönsaker gällande bekämpningsmedelsrester (Hjorth et al 2011).

I en studie av Esturk et al (2014) genomfördes 120 analyser på

bekämpningsmedelsrester i grönsakerna spenat, persilja och sallat i Turkiet.

Vegetabilierna innehöll rester av tre eller flera aktiva substanser som i allmänhet kom från preparaten: karbendazim, diklorvos, fenarimol, pendimetalin, diazinon, fentoat och cymoxanil. I persilja överskred 28 av 40 prover den högsta tillåtna halten. I sallat överskreds halten i 20 prover samt i spenat i samtliga 40 prover. Det förekom även förbjudna pesticider. Det höga innehållet av bekämpningsmedel måste enligt

artikelförfattarna betraktas som ett allvarligt folkhälsoproblem i Europeiska unionen och i Turkiet.

Både Sterner och Bergman et al (2011 resp. 2006) förklarar att man känner till att kombinationerna av ämnen kan förstärka varandras giftverkan(synenergieffekt) men att det är svårt att kartlägga eftersom antalet kombinationer nästan är oändligt och att det

(10)

saknas kunskap om vilka som är de viktigaste mekanismerna vid förstärkningen.

Det är svårt att redogöra för vad som händer i kroppen på lång sikt av

bekämpningsmedel. Vi människor utsätts för flera olika ämnen samtidigt vid

konsumtion av livsmedel, vilket leder till att vi utsätts för större risker eftersom riskerna är större vid blandningar. European Food Safety Authority (2013) har enligt sin rapport från 2013 utgått ifrån att mäta ett bekämpningsmedel i taget, vilket skapar falsk trygghet då man inte kan utgå ifrån att mäta riskerna på detta sätt enligt intresseorganisationen Pesticide Action Network (2013).

2.4 Konventionellt odlade grönsaker

På grund av förändringar, främst, i den moderna människans livsstil så blir vi kontinuerligt utsatta för ett antal giftiga kemikalier.

Bekämpningsmedel är giftiga kemikalier som används i bland annat jordbruket och innebär hälsoproblem för människor (Rathinam et al 2004).

En del av de bekämpningsmedel som grönsaksodlarna använder sig av är rapporterat fosterskadande, cancerogena och mutagena (Muhammad et al 2014).

Användningen av bekämpningsmedlen syftar till att minska risken för skador på vegetabilier från exempelvis insekter(Muhammad et al 2014). Även skadeinsekternas naturliga fiender, och andra insekter som är viktiga för pollinering, alltså arter som är nyttiga i jordbrukets ekosystem, tar skada av jordbrukskemikalierna vilket i sin tur medför störningar i ekosystemtjänsterna(Martinou et al 2013).

Det finns tre olika typer av åtgärder som kan användas vid ett skadeangrepp, exempelvis kemiska, mekaniska och biologiska. Det är den kemiska bekämpningen som påverkar miljön mest negativt. Mekanisk bekämpning kan exempelvis innebära att man harvar bort ogräs och vid biologisk bekämpning, kan bland annat feromoner användas för att lura skadeinsekterna(Hansson 2008).

Inom EU användes 349 olika kemiska bekämpningsmedelår 2008 (Hansson 2008).

I en rapport från naturskyddsföreningen visades det att av de matvaror (frukt, grönsaker, spannmål, nötter mjölk m.m.) som testats av Pesticide Action Network (2008) innehöll cirka 46 procent bekämpningsmedelsrester.

Fem procent av dem var över EU:s gränsvärden(Hansson 2008).

Det svenska livsmedelsverket som gör nationella kontroller av

bekämpningsmedelsrester i livsmedel fick fram att 47 procent av 1 119 stycken prover innehöll två eller flera rester av bekämpningsmedel, i ett enda prov, i färska eller frysta frukter och grönsaker. I åtta procent av proverna fann man fem eller flera

bekämpningsmedelsrester i ett enda prov. Chilipeppar från Thailand hade den högsta siffran som var 13 stycken olika bekämpningsmedelsrester i ett enda prov(Andersson et al 2010). Men konventionellt odlad paprika är den grönsak som det generellt har varit problem med när det gäller innehåll av bekämpningsmedelsrester över gränsvärdet. 17 procent av Livsmedelverkets stickprover, på importerade grönsaker och grönsaker odlade i Sverige, överskred gränsvärdet för bekämpningsmedlet methamidophos år 2000.

Det kan skilja sig från år till år vilka grönsaker som orsakar problem gällande rester av bekämpningsmedel över gränsvärdet (Konsumentverket 2003).

(11)

2008 undersökte Livsmedelsverket 451 prover på grönsaker i svenska butiker (Andersson et al 2010). Då var det 11 bekämpningsmedel som påträffades betydligt oftare än andra. Vilka de är och hur många gånger vart och ett påträffades redovisas i tabell 1.

Tabell 1. År 2008 vanligaste hittade bekämpningsmedlen i grönsaker som sålts i Sverige.

Grönsaker - 451 prover

Bekämpningsmedel Antal hittade Imidakloprid (insekticid) 30

Cypermetrin (insekticid) 29 Propamokarb (fungicid) 27 Boskalid (fungicid) 18 Klorpyrifos (insekticid) 16 Metalaxyl (fungicid) 14 Dimetoat (insekticid) 13 Iprodion (fungicid) 13 Metomyl (insekticid) 13 Azoxystrobin (fungicid) 12 Karbendazim (fungicid) 12

Livsmedelsverkets undersökning visar alltså att imidakloprid var det

bekämpningsmedel som förekom oftast i grönsaker. Som nämnts kan nervfunktion och nervutveckling påverkas av imidakloprid enligt European Food Safety Authority (2013).

Enligt livsmedelsverkets prover så finns imidakloprid i följande grönsaker: gurka, i alla sorters sallat och tomat (Andersson & Hellström 2010).

Karbendazim hittades i grönsaker som sålts i Sverige. Det är ett systemiskt svampmedel som är väldigt svårnedbrytbart och används för att motarbeta sjukdomar i bland annat grönsaker(Buch et al 2011). Kemikalien tros vara hormonstörnade enligt Europeiska kommissionen(Ferreira et al 2007) och enligt Kemikalieinspektionen (2008a) klassas den som mutagen, reproduktionsstörade och cancerframkallande. Att ämnet är

systemiskt innebär att det inte går att bara skölja bort bekämpningsmedlet eftersom det förekommer i hela grödan (Naturskyddsföreningen 2013). Forskare är osäkra på om det finns en säker dos av karbendazim, då det redan vid mycket låga doser kan orsaka missbildningar hos foster(Naturskyddsföreningen 2013). I Brasilien används

bekämpningsmedlet på fyra grödor och ligger på tionde plats av de mest använda (Buch et al 2011). Karbendazim förbjöds i Sverige 1998 på grund av de riskfyllda

klassificeringarna(Kemikalieinspektionen 2008b).

Fungiciden iprodion är klassad som hormonstörade vilken kan vara skadlig för oss människor (Kemikalieinspektionen 2008a). I livsmedelsverkets tester så har iprodion hittats i grönsakerna tomat, olika sorters sallat och gurka (Andersson & Hellström 2010).

I enlighet med European Commissions Pesticides database så presenteras ADI

(acceptabla dagliga intaget) och ADI för 42 dagar på de vanligaste bekämpningsmedlen

(12)

i grönsaker, enligt livsmedelverket, i tabell 2. 42 dagar står för antalet dagar som kvittoinsamlingen höll på.

Tabell 2. ADI värdet och ADI värdet för 42 dagar (ADI värdet gånger

försöksperiodens antal dagar) på de vanligaste bekämpningsmedlen i grönsaker.

2.5 Ekologiskt odlade grönsaker

Ekologisk produktion har målet inriktat på hållbarhet och går huvudsakligen ut på att ha ett näringskretslopp mellan växtodling och djurhållning, samt att inte använda kemiska bekämpningsmedel. Innebörden av näringskretsloppet är att det inte förekommer användning av så kallad konstgödsel, vilket har flera fördelar både för

energiverkningsgraden och för att eutrofiering inte ska uppstå. Samt för att jordens struktur och bördighet ska bevaras (KRAV 2013: 8).

Miljömärkningscertifiering sker av en oberoende part (Schumacher, 2010).

Miljömärkning av ekologiskt framställda livsmedel blir avgörande för hur man definierar ekologisk odling (KRAV 2013: 8).

Den mest kända miljömärkningen inom Sverige för ekologisk mat är KRAV.

Innebörden med KRAV-märket är en matproduktion där det inte förekommer konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, naturfrämmande tillsatser eller genmodifierade organismer (GMO). KRAV ställer även särskilda villkor på klimatpåverkan, djuromsorg, socialt ansvar och hälsa (KRAV 2013: 8).

Det finns andra miljömärken, men de viktigaste märkena att hålla koll på för ekologisk produktion är EU-ekologiskt inom EU och KRAV inom Sverige (KRAV 2014). EU- ekologiskt är en märkning där ingen användning utav GMO eller kemisk

bekämpningsmedel förekommer. Dock har KRAV ibland strängare regler än EU- ekologiskt, i synnerhet när det gäller tillsättning av ämnen i livsmedel samt djurens

Bekämpningsmedel ADI värdet ADI*42 värdet Imidakloprid (insekticid) 0,06 mg/kg kroppsvikt 2,52 mg/kg kroppsvikt Cypermetrin (insekticid) 0,05 mg/kg kroppsvikt 2,1 mg/kg kroppsvikt Propamokarb (fungicid) 0,29 mg/kg kroppsvikt 12,18 mg/kg kroppsvikt Boskalid (fungicid) 0,04 mg/kg kroppsvikt 1,68 mg/kg kroppsvikt Klorpyrifos (insekticid) 0,01 mg/kg kroppsvikt 0,42 mg/kg kroppsvikt Metalaxyl (fungicid) 0,08 mg/kg kroppsvikt 3,36 mg/kg kroppsvikt Dimetoat (insekticid) 0,001 mg/kg kroppsvikt 0,042 mg/kg kroppsvikt Iprodion (fungicid) 0,06 mg/kg kroppsvikt 2,52 mg/kg kroppsvikt Metomyl (insekticid) 0,0025 mg/kg kroppsvikt 0,105 mg/kg kroppsvikt Azoxystrobin (fungicid) 0,1 mg/kg kroppsvikt 4,2 mg/kg kroppsvikt Karbendazim (fungicid) 0,02 mg/kg kroppsvikt 0,84 mg/kg kroppsvikt

(13)

levnadsvillkor (European Commission 2014b, KRAV 2014).

Svenskt sigill är ett exempel på ett märke som vi konsumenter skulle kunna förväxla med ekologisk märkning på grund av krav på miljöhänsyn, ingen användning utav GMO, livsmedels säkerhet och god djuromsorg. Men märket är bara en

kontrollmärkning på blommor och livsmedel (Konsumentföreningen Stockholm, 2011).

Det svenska Livsmedelsverket gjorde tester på ekologiska frukter och grönsaker år 2006-2007. Deras provtagning bestod totalt av 121 prover där 51 stycken av vegetabilierna kom från Sverige och resten av proverna från 15 andra länder.

Det nationella pesticidkontrollprogrammet år 2006-2007 tog också 27 prover på ekologisk frukt och grönsaker.

Av de 148 stycken(121+27) proverna så var det två stycken som innehöll rester av bekämpningsmedel, vilket utgör cirka en procent av proverna. Röd paprika från Egypten var ett av proverna som innehöll bekämpningsmedel, vilket var substansen procymidon. Gränsvärdet för procymidon i paprika är 2 mg/kg, halten från provet var 0,46 mg/kg (Bergkvist et al 2007). I de övriga 146 proverna (99 %) hittades inga bekämpningsmedel alls.

(14)

3 Syfte

Syftet i denna studie är att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste

bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter.

3.1 Frågeställningar

 Hur stor är bekämpningsmedelsbelastningen via grönsaker på försökspersonerna?

 Hur stor är variationen i bekämpningsmedelsbelastningen mellan försökspersonerna?

 Är bekämpningsmedelsbelastningen kopplad till variationer i kostsammansättningen?

 Varierar bekämpningsmedelsbelastningen från olika sorters grönsaker?

(15)

4 Material och metoder

4.1 Metodvalet

För att få fram ett exempel på hur mycket grönsaker vi människor äter så har studien använt sig utav en kvittometod som innebär en insamling utav kvitton av 27

försökspersoner från 12 olika hushåll under en sexveckorsperiod mellan februari och mars månad 2014.

Gemming et al (2014) menar på att folk själva inte vet vad de äter så därför kunde inte arbetet besvaras med hjälp av intervjuer, utan det användes en kvittoinsamling som metod. Vid rapportering av vad vi människor äter så räcker sju dagar för att uppnå ett bra resultat utan att tröttna eftersom det är mindre betungande med få

rapporteringsdagar. Den korta rapporteringsperioden kan i sin tur också leda till ökad svarsfrekvens. Dock så äter vi inte samma mat varje vecka samt att det inte skulle bli något bra medelvärde eftersom det är för kort period (Whybrow et al 2008, Sjöblom 2007).

Försökspersonerna som deltog visste inte vad studien gick ut på för att inte styra deras livsmedelsval jämfört med hur de brukar välja.

Kvittona innehöll oftast information om grönsakerna hade ekologiska miljömärken samt hur mycket grönsakerna vägde. Saknades information om vikt fick det bli till det

vanligaste kilopriset på den grönsak som informationen fattades för.

Försökspersonerna/hushållen fick en enkät efter de sexveckor som de samlade in kvitton för att komplettera kvittometoden.

För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av

bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 (Andersson & Hellström 2010) vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats.

All data behandlades för hand för att få fram mängden för vart och ett av de vanligaste bekämpningsmedlen per person, medelvärdet samt hur mycket ekologiska grönsakerna i procent i förhållande till de konventionella grönsakerna försökspersonerna/hushållen har handlat.

Data analyserades sedan i excel för att få fram standardavvikelsen, variansen och kopplingen.

ADI (acceptabelt dagligt intag) för 42 dagar (försöksperiodens antal dagar) togs fram för varje bekämpningsmedel som ingår i rapporten. Detta gjordes för att utreda om något av de 12 hushållen ligger nära ADI-gränsen (European Commission 2014a).

De grönsaker som inte fanns i livsmedelsverkets rapport fick räknas in som den mest liknande grönsaken enligt författarens egen bedömning. Kålgrönsakerna och ruccola räknades in som övrig sallat, lökgrönsakerna (där upptaget sker i jord) som purjolök (där upptaget sker i luft), ingefära som rödbeta och ärtor som majs.

4.2 Deltagare

Försökspersonerna som deltog i studien var sammanlagt 27 personer från 12 olika

(16)

hushåll med blandade åldrar. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn (till barn räknades från noll till tio år, på grund av att man i tioårs ålder äter ungefär lika mycket grönsaker som en vuxen).

4.3 Tillvägagångssätt

Kvittoinsamlingen av hushållen genomfördes under februari månad och fram till mitten av mars månad, sammanlagt sex veckor, år 2014.

Försökspersonerna i hushållen blev inte underrättade om vad studien gick ut på för att resultatet skulle bli så realistiskt som möjligt, utan de fick endast reda på att det var en universitetsstudie.

För att komplettera kvittona samt att få svar på hur bekämpningsmedelsbelastningen är kopplad till variationer i kostsammansättningen så användes en enkät som skickades ut efter genomförandet av kvittometoden.

Enkäten skickades genom internet(e-post) till 10 hushåll och till 2 hushåll genom posten.

Enkäten inledde med ett litet stycke som innehöll syftet med studien, vem som genomförde studien och information om enkäten. Stycket innehöll även försäkran om anonymitet.

4.4 Enkätens innehåll

Enkäten är kvantitativ då enkätens frågor handlar om bland annat hur många, hur ofta eller hur vanligt, som exempelvis fråga åtta och nio (Trost 2012).

Totalt bestod enkäten av 12 frågor och var utformad för att fylla ut svaren från

kvittometoden. De tre första frågorna handlade om ålder, kön och den dagliga fysiska aktiviteten (faktorer som påverkar hur mycket mat man behöver äta). Fråga fyra handlade om hur många kvitton försökspersonerna/hushållen hade glömt under

testperioden och femte frågan var en följdfråga om vad som inhandlades om man hade glömt kvitto/kvitton.

Fråga sex och sju handlade om hur mycket grönsaker som hade kastats bort varje vecka under sexveckorsperioden och om det hade ätits egenodlade grönsaker. Där det fanns fyra alternativ som kunde kryssas i från 0,5 kg till mer än 2 kg, vilka var inspirerade ifrån Enkätboken (Trost 2012).

Fråga åtta och nio handlade om hur många måltider som åts utanför hemmet på exempelvis restaurang och om försökspersonerna åt mer grönsaker på restaurang än hemma. Fråga 10 som rörde sig om hur många måltider per vecka som

försökspersonerna/hushållen hade haft gäster.

De två sista frågorna, 11 och 12 var lite mer fristående och handlar om

försökspersonernas information och attityd till ekologiskt odlade grönsaker och den sista frågan om det fanns något att tillägga som inte hade tagits upp i min enkät. De två sista frågorna är bra att ha med då de kan ge betydelsefulla svar (Trost 2012, Andorfer

& Liebe 2012).

(17)

5 Resultat

5.1 Sammanställning av deltagarna

Det var totalt 27 personer från 12 olika hushåll som deltog i studien. Medelåldern för deltagarna var 42,4 år (variationsvidd 2 – 72 år). Kvinnorna som deltog hade en medelålder på 45,3 år (variationsvidd 14 – 72 år), männen en medelålder på 45,6 år (variationsvidd 11 – 69 år) och barnen en medelålder på 4 år (variationsvidd 2 – 6 år).

5.2 Sammanställning av enkäten

Oavsett kön eller ålder så var mestadels den fysiska aktiviteten på medel i den dagliga sysselsättningen.

De hushåll som inte hade glömt ett enda kvitto var totalt 58 % (n=7) och som mest var det ett hushåll som hade förbisett fem stycken kvitton under testperioden.

De hushåll som hade kastat bort mindre än 0,5 kg grönsaker per vecka var totalt 83 % (n=10) och i alla hushållen hade det ätits mindre än 0,5 kg egenodlade grönsaker under sexveckorsperioden. Fem måltider i veckan var vanligast att äta utanför hemmet under testperioden och där 78 % (n=21) av försökspersonerna som brukade äta utanför hemmet svarade att de inte åt mer grönsaker på restaurang än hemma. 50 % (n=6) av hushållen hade bjudit gäster på mat vid ett tillfälle per vecka där 25 % (n=3) av hushållen hade haft två gäster per tillfälle.

Av de totalt tolv hushållen så var det 33 % (n=4) som svarade att de inte skulle göra ett annorlunda val om de hade haft mer information om hur konventionella/ekologiska grönsaker odlades/behandlades utan att de anser att de redan är medvetna om hur de odlas/behandlas och menar att de försöker välja ekologiskt när utbudet finns. Ett hushåll svarade att de väljer ekologiska varor om information ges hur de konventionella

grönsakerna odlats och transporterats. Två hushåll svarade inte alls på frågan.

5.3 Andel inköpta och konsumerade ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker enligt kvittometoden

Andelen grönsaker som var konventionellt odlade respektive hade någon märkning för ekologisk odling beräknades och redovisas i tabell 3. Tabellen visar att fyra hushåll endast köpte konventionellt odlade grönsaker. Ett hushåll inhandlade inte en enda grönsak under hela testperioden och det var bara ett hushåll som hade köpt mer ekologiskt än konventionellt odlade grönsaker (se tabell 3).

(18)

Tabell 3. Andel inköpta och konsumerade ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker, baserat på vikt.

5.4 Bekämpningsmedelsbelastningen enligt kvittometoden

Resultatet från medelvärde av bekämpningsmedel (se figur 1) visar att de

bekämpningsmedel som har intagits mest av försökspersonerna under testperioden, är boskalid tätt följt av propamokarb. Det bekämpningsmedel som har intagits minst är klorpyrifos och dimetoat. Figur 1 visar även att det bekämpningsmedel som har mest avvikande värden från medelvärdet är boskalid samt metalaxyl och minst avvikande är klorpyrifos samt dimetoat.

Handlade och konsumerade grönsaker i procent och i kilo på sex veckor per person

Hushåll Konventionellt Ekologiskt

Hushåll 1, 3p 48 %

1,278 kg/person

52 % 1,368 kg/person

Hushåll 2, 2p 91 %

3,89 kg/person

9 % 0,390 kg/person

Hushåll 3, 3p (2+2) 81 %

1,656 kg/person

Hushåll 4, 3p 100 %

1,844 kg/person

0

Hushåll 5, 2p 100 %

5,641 kg/person

0

Hushåll 6, 1p 85 %

2,32 kg/person

Hushåll 7, 2p 100 %

0,964 kg/person

0

Hushåll 8, 2p 100 %

11,242 kg/person

0

Hushåll 9, 1p 0 0

Hushåll 10, 2p 97 %

5,674 kg/person

3 % 0,183 kg/person

Hushåll 11, 1p 94 %

3,156 kg/person

6 % 0,195 kg/person

Hushåll 12, 4p 83 %

5,040 kg/person

(19)

Figur 1. Medelvärde av bekämpningsmedelsbelastningen i hushållen per person (i milligram per sex veckor) och standardavvikelsen (mått på variation i underlaget)

Tabell 4. Bekämpningsmedelsbelastningen i milligram per person under

sexveckorsperioden. Tabellen visar vilka hushåll som har fått i sig mest respektive minst bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel mg per person

Hushåll 1, 3p

Hushåll 2, 2p

Hushåll 3, 3p (2+2)

Hushåll 4, 3p

Hushåll 5, 2p

Hushåll 6, 1p

Hushåll 7, 2p

Hushåll 8, 2p

Hushåll 9, 1p

Hushåll 10, 2p

Hushåll 11, 1p

Hushåll 12, 4p

Imidakloprid 0,006 0,026 0,008 0,004 0,034 0,003 0,008 0,072 0 0,024 0,017 0,030

Cypermetrin 0,006 0,022 0,008 0,003 0,020 0,003 0,004 0,065 0 0,022 0,008 0,016

Propamokarb 0,007 0,029 0,012 0,005 0,044 0,016 0,011 0,076 0 0,031 0,024 0,027

Boskalid 0,010 0,033 0,012 0,006 0,039 0,019 0,007 0,103 0 0,042 0,021 0,024

Klorpyrifos 0,003 0,002 0,003 0,005 0,003 0,003 0 0,024 0 0,013 0,002 0,002

Metalaxyl 0,009 0,024 0,008 0,005 0,022 0,008 0,004 0,089 0 0,034 0,010 0,018

Dimetoat 0,003 0,013 0 0 0,002 0 0,001 0,020 0 0,016 0,003 0,008

Iprodion 0,003 0,008 0,003 0,004 0,016 0,003 0,007 0,030 0 0,008 0,010 0,010

Metomyl 0,004 0,020 0,004 0,001 0,026 0,013 0,004 0,038 0 0,023 0,018 0,021

Azoxystrobin 0,006 0,018 0,005 0,002 0,013 0,003 0,001 0,059 0 0,030 0,005 0,014

Karbendazim 0,003 0,006 0,006 0,003 0,010 0,003 0,003 0,030 0 0,007 0,005 0,004

(20)

5.5 Resultat av ADI-värdet för 42 dagar enligt kvittometoden

Bekämpningsmedelsbelastningen enligt kvittometoden som presenteras i tabell 4 visar att inget av hushållen ligger över gränsen för det acceptabla dagliga intaget (ADI) på 42 dagar (presenteras i tabell 2) för någon enskild substans. Det hushåll som ligger

närmast ADI på 42 dagar är hushåll nr åtta enligt tabell 4, där det är

bekämpningsmedlen dimetoat och metomyl som ligger närmast ADI*42 gränsen.

Om ADI för blandningar överskrids går inte att beräkna då metoder för detta saknas.

(21)

6 Diskussion

6.1 Diskussion av Resultat

6.1.1 Hur stor är bekämpningsmedelsbelastningen via grönsaker på försökspersonerna?

Bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna visade sig inte vara över gränsen för det acceptabla dagliga intaget på 42 dagar. Hushåll nr åtta låg närmast gränsen och kan utgöra en risk vad gäller belastningen av bekämpningsmedel då synenergieffekter och långtidseffekter inte är medräknade i ADI*42 värdet.

Enligt enkäten så var det 78 % (n=21) av försökspersonerna som åt någon måltid (exempelvis restaurang) utanför hemmet under testperioden, vilket påverkar värdena i tabell 4.

Hushåll nr nio som hade noll bekämpningsmedelsbelastning via grönsaker får enligt enkäten i sig bekämpningsmedelsrester av grönsaker genom att äta måltider utanför hemmet.

11 hushåll antas ha fått i sig rester av bekämpningsmedlet karbendazim. Detta kan vara riskabelt då forskare är osäkra på om det finns en säker dos av karbendazim och att ämnet är systemiskt. Men också för att ämnet är klassat som reproduktionsstörande, mutagen och cancerframkallande enligt Kemikalieinspektionen (2008a).

Resultatet om vad försökspersonerna får i sig i milligram per person i konventionellt odlade grönsaker (tabell 4) kan skilja sig och vara antingen högre eller lägre än vad som visas i tabell 4. Det är troligast att värdena egentligen är högre eftersom att fem procent av matvarorna (inkluderat grönsaker) som testats av Pesticide Action Network (2008) var över EU:s gränsvärden. Bekämpningsmedelsbelastningen kan också vara högre på fem av hushållen då de hade glömt matkvitton under testperioden.

Det går även göra ett antagande om att de personer som äter mycket konventionellt odlade grönsaker även äter mycket konventionellt odlad frukt och potatis, vilket kan innebära att belastningen överskrider det högsta acceptabla intaget för dem.

Det kan finnas en risk att försökspersonerna har fått i sig bekämpningsmedel genom de ekologiskt odlade grönsakerna. Men den risken är inte stor och knappt trolig då

Livsmedelsverkets tester från 2006-2007 på 148 stycken prover på ekologiska frukter och grönsaker visade att cirka en procent av proverna (n=2) innehöll rester från bekämpningsmedel (Bergkvist et al 2007).

6.1.2 Hur stor är variationen i bekämpningsmedelsbelastningen mellan försökspersonerna?

Bekämpningsmedelsbelastningen varierar stort, från inga ekologiska grönsaker alls till cirka 11 kg/person då de 12 hushållen har olika åsikter om ekologiskt odlade grönsaker.

Fyra stycken hushåll hade endast köpt konventionellt odlade grönsaker vilket gör att de hushållen får i sig mer rester av bekämpningsmedel. Ett hushåll hade inte köpt en enda grönsak och har alltså noll belastning av bekämpningsmedel från grönsaker som har

(22)

ätits i hushållet. Detta kan bero på att det äts grönsaker säsongsvis vilket medför att försökspersonerna exempelvis äter mer på sommaren än vintern. Eller att de äter mycket ute på restaurang.

6.1.3 Är bekämpningsmedelsbelastningen kopplad till variationer i kostsammansättningen?

Det finns ett orsakssamband mellan mängden konventionella grönsaker som vi människor äter och hur mycket bekämpningsmedel som vi får i oss.

De hushåll som har konsumerat och inhandlat mest konventionellt odlade grönsaker i kilo får då troligen i sig mest rester av bekämpningsmedel. Dock så kan det vara bättre för hälsan att få i sig konventionellt odlade grönsaker än inga grönsaker alls då

grönsaker innehåller många viktiga näringsämnen (Konsumentverket 2003).

Variationen i kostsammansättningen kan också påverkas då 10 av hushållen hade slängt mindre än 0,5 kg grönsaker under testperioden. Detta gör att

bekämpningsmedelsbelastningen kan vara mindre på de hushållen än vad tabell 4 visar.

6.1.4 Varierar bekämpningsmedelsbelastningen från olika sorters grönsaker?

Bekämpningsmedelsbelastningen från de olika grönsakerna har en stor variation vad gäller de vanligaste bekämpningsmedlen (se bilaga 2-12).

Bekämpningsmedelsbelastningen varierar från inget innehåll av de vanligaste

substanserna i exempelvis grönsakerna majs och broccoli till ett innehåll av åtta av elva möjliga substanser (de vanligaste bekämpningsmedlen i grönsaker) i exempelvis kålgrönsakerna och övrig sallat (isbergsallat inte medräknad).

När det gäller höga mängder utav ett och samma bekämpningsmedel så är paprika den grönsak som det generellt är mest problem med enligt Livsmedelverkets stickprover (Konsumentverket 2003).

6.2 Diskussion av metod

I denna studie har valet av metod varit att använda kvittoinsamling, från försökspersoner, samt en enkät som komplement till kvittoinsamlingen.

Försökspersonerna har slumpvist utvalts och tillfrågats från olika delar i Sverige.

Resultatet som framkom genom metoden var över förväntan då det bara var ett fåtal kvitton som hade glömts av fyra hushåll medan de resterande sju hushållen inte hade glömt ett enda kvitto. Det blev även bra resultat från utmärkningen av kvittona, om de var ekologiskt eller konventionellt odlade. Metoden var även enkel att genomföra.

Men eftersom studien bara har utgått ifrån de 11 vanligaste bekämpningsmedlen och att det används 349 olika kemiska bekämpningsmedel inom EU så betyder det att det är mer rester av bekämpningsmedel i de konventionella grönsakerna än vad denna studie har fått fram (Hansson 2008), vilket kan vara en risk.

Utbudet av ekologiska grönsaker i jämförelse med konventionellt odlade grönsaker i dagsläget är mindre och kan påverka resultatet utav studien då en del av

försökspersonerna skulle kunna ha inhandlat en högre andel ekologiskt odlade grönsaker om möjligheten hade funnits.

(23)

Intaget av grönsaker i denna studie har jämförts med Livsmedelsverkets mätningar av halter 2008, där livsmedelsvekets metod var att ta 1536 övervakningsprover på spannmål, frukter och grönsaker. Men halter kan variera, vilket är en osäkerhet (Andersson et al 2010).

6.3 Slutsats

Denna studie visar att risken att få i sig bekämpningsmedel är cirka en procent vid konsumtion av ekologiska grönsaker. Vilket i sin tur har hälsofördelar då vi människor inte riskerar att få i oss betydande rester av kemiska ämnen. En del av dessa kemiska ämnen är klassade som bland annat hormonstörande, cancerogena och

reproduktionsstörande samt att en del av de konventionella grönsakerna, enligt forskning, kan innehålla halter över gränsvärdet. Det kan vara en risk att äta

konventionellt odlade grönsaker även fast halterna av bekämpningsmedelsrester ligger under gränsvärdet därför att det är brist på kunskaper om hur de påverkar oss på lång sikt.

(24)

Referenser

Andersson A, Broman F, Hellström A, Österdahl B-G. (2010). The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2008(part 1). Livsmedelsverket.

Andersson A, Hellström A (2010). The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2008(part 2). Livsmedelsverket.

Andorfer V, Liebe U. (2012). Research on Fair Trade Consumption - A Review. Journal Of Business Ethics, Volume 106, Issue 4.

Bergkvist P, Wallin L, Andersson A, Strömberg A, Pearson M, Önell A. (2007). Utökad undersökning av bekämpningsmedelsrester i färska ekologiska frukter och grönsaker 2006-2007; slutrapport. Livsmedelverket.

Bergman Å, Hedrén J, Larsson Å, Olofsdotter B, Olsson B. (2006). Giftfri miljö – utopi eller verklig chans? (sida 11, 37, 278). ISBN: 91-540-5976-3. Formas, Stockholm.

Buch C.A, Brown G.G, Niva C.C, Sautter D.K, Sousa P.J. (2011). Toxicity of three pesticides commonly used in Brazil to Pontoscolex corethrurus (Müller, 1857) and Eisenia Andrei (Bouche 1972). Applied Soil Ecology, Volume 69.

European Comission. (2011). Commission implementing regulation (EU) No 540/2011.

Official Journal of the European Union L 153/1. Sökdatum: 2014-07-05 http://eur-

lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2011:153:0001:0186:EN:PDF European Commission. (2014a). EU Pesticides database. Sökdatum: 2014-05-09 http://ec.europa.eu/sanco_pesticides/public/?event=activesubstance.selection

European Commission. (2014b). THE ORGANIC LOGO GUARANTEES. Sökdatum:

2014-05-15

http://ec.europa.eu/agriculture/organic/consumer-trust/certification-and-confidence/the- organic-logo-guarantees/index_en.htm

European Food Safety Authority (EFSA). (2013a). Scientific Option on the

developmental neurotoxicity potential of acetamiprid and imidacloprid. EFSA Journal 2013;11(12):3471. Sökdatum: 2014-02-18

http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3471.pdf

European Food Safety Authority (EFSA). (2013b). The 2010 European Union Report on Pesticide Residues in Food. EFSA Journal 2013;11(3):3130. Sökdatum: 2014-03-08 http://www.pan-

europe.info/Issues/documents/Food/EFSA%20monitoring%20residues%202010%20Ma r%2013.pdf

Esturk O, Yakar Y Ayhan Z. (2014). Journal of food science and technology, Volume 51, Issue 3.

(25)

Feretti D, Zerbini I, Zani C, Ceretti E, Moretti M, Monarca S. (2007). Allium cepa chromosome aberratioön and micronucleus tests applied to study genotoxicity of extracts from pesticidetreated vegetables and grapes. Food Additives & Contaminants, Volume 24, Issue 6.

Ferreira L.G.A, Loureiro S, Soares M.V.M.A. (2008). Toxicity prediction of binary combinations of cadmium, carbendazim and low dissolved oxygen on Daphnia magna.

Aquatic Toxicology, Volume 89, Issue 1.

Gemming L, Jiang Y, Swinburn B, Utter J, Mhurchu C.N. (2014). Under-reporting remains a key limitation of self-reported dietary intake: an analysis of the 2008/09 New Zealand Adult Nutrition Survey. European Journal of Clinical Nutrition; feb, 2014, Volume 68, Issue 2.

Hansson E. (2008). Vindruvor och bekämpningsmedel. Naturskyddsföreningen.

Hjorth K, Johansen K, Holen B, Andersson A, Christensen H.B, Siivinen K, Toome M.

(2011). Pesticide residues in fruits and vegetables from South America – A Nordic project. Food Control, Volume 22, Issue 11.

Konsumentföreningen Stockholm. (2011). Vad betyder märkningen?. Sökdatum: 2014- 05-15

http://www.konsumentforeningenstockholm.se/Global/Guider_pdf/Symbolguide/Symbo lguide_KfS_mars2011.pdf

Konsumentverket. (2003). Ekologiska och konventionella grönsaker – odling och miljöpåverkan. Sökdatum: 2014-04-27

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och

%20ladda%20ner/rapporter/2003/PM2003_06_ekologiska_och_konventionella_gronsa ker.pdf

Konsumentverket. (2013). Miljömärkning. Sökdatum: 2014-05-15

http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Hallbar-konsumtion/Miljomassigt- hallbart/Miljomarkning/

Kemikalieinspektionen. (2008a). Addendum to the “Interpretation in Sweden of the impact of the “cut-off” criteria. Sökdatum: 2014-04-28

http://www.pan-

europe.info/Campaigns/pesticides/documents/ed_pesticides/S%20KEMI%20impact%2 0cut-offs%20additional%202008_1.doc

Kemikalieinspektionen. (2008b). List of active substances in plant protection products which have been banned or withdrawn in Sweden during

the period 1966 to 2000.Sökdatum: 2014-04-28

http://www.kemi.se/Documents/Bekampningsmedel/Vaxtskyddsmedel/List%20of%20s ubstances%20banned%20or%20severily%20restricted%20in%20Sweden%201965- 2000.pdf

KRAV. (2013). Regler för KRAV-certifierad produktion och utgåva 2013. KRAV ekonomisk förening.

(26)

KRAV. (2014) KRAV-märket och andra miljömärkningar. Sökdatum: 2014-05-15 http://www.krav.se/krav-market-och-andra-miljomarkningar

Martinou AF, Seraphides N, Stavrinides MC. (2013). Lethal and behavioral effects of pesticides on the insect predator Macrolophus pygmaeus. Chemosphere, Volume 96.

Muhammad A.R, Muhammad N.A, Massod S.B, Muhammad Y, Muhammad I.(2014).

Minimization of imidacloprid residues in cucumber and bell pepper through washing with citric acid and acetic acid solutions and their dietary intake assessment.

International Journal of Food Properties, Volume 17, Issue 5.

Nationalencyklopedin. (2014). Grönsaker. Sökdatum: 2014-04-27 http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/gr%C3%B6nsaker

Naturskyddsföreningen. (2013). Bekämpningsmedelsrester i vår mat. Sökdatum: 2014- 02-21

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/brev-och- underlag/3-bekampningsmedel-i-din-mat.pdf

Pesticide Action Network (PAN Europe). (2008). Message in a bottle.

Sökdatum: 2014-03-05. http://www.pan-

europe.info/Resources/Briefings/Message_in_a_bottle_Results.pdf

Pesticide Action Network (PAN Europe). (2013). Food Contamination Continues.

Sökdatum: 2014-03-08.

http://www.pan-europe.info/Issues/index.html

Rathinam X, Rekha K, Bairy K.L. (2004). Health Perspective of Pesticide Exposure and Dietary Management. Nutriweb, Volume 10, Issue 1.

Schumacher I. (2010). Ecolabeling, consumers' preferences and taxation. Ecological Economics, Volume 69, Issue 11.

Sjöblom A. (2007). Klimatpiloterna - en studie om miljömedvetenhet utifrån ansvar, moral och livspolitik. Examensarbete Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen.

Sterner O. (2011). Förgiftningar och miljöhot. (sida 63, 246) 2:2 uppl. ISBN: 978-91- 44-04749-2. Studentlitteratur AB, Lund.

Trost J. (2012). Enkätboken. (sida 74, 75) 4:1 uppl. ISBN: 978-91-44-07643-0.

Studentlitteratur AB, Lund.

Whybrow S, Horgan G, Stubbs R.J. (2008). Low-energy reporting and duration of recording period. European Journal of Clinical Nutrition 2008, Volume 62, Issue 9.

(27)

Bilagor

Bilaga 1

Enkät

Denna enkät är till för att förstärka resultaten från kvittoinsamling som handlar om att få fram hur mycket bekämpningsmedel vi får i oss via grönsaker. Jag som gör

undersökningen heter Natalie Forslund Hultman och är sistaårsstudent på

miljöanalytikerprogrammet på Linnéuniversitet i Kalmar. Denna undersökning kommer att vara en del i mitt examensarbete.

Jag är mycket tacksam för att du/ni ställer upp och svarar på dessa frågor. Garanterad anonymitet gäller.

Några av frågorna är uppdelade på de enskilda individerna i hushållet, de övriga om inget annat sägs, är tänkta att gälla hushållet som helhet.

Information om deltagarna

Ålder? Kön? Fysisk aktivitet i den

dagliga sysselsättningen:

låg, medel eller hög?

Person 1 Person 2 Person 3 Person 4 Person 5

Hur många kvitton tror du att du glömde under testperioden? _________________________

(28)

Vad köptes då(ungefärligt)?

____________________________________________________

______________________________________________________________________

Hur mycket grönsaker (till exempel skal, blast kärnhus och sådant som blivit för gammalt) har kastats bort varje vecka under testperioden (ungefärligt)? Markera med kryss.

Mindre än 0,5 kg per vecka Mellan 0,5 kg och 1 kg per vecka Mellan 1 kg och 2 kg per vecka Mer än 2 kg per vecka

Hur mycket egenodlade grönsaker har ätits under testperioden(ungefärligt)? Markera med kryss.

Mindre än 0,5 kg per vecka Mellan 0,5 kg och 1 kg per vecka Mellan 1 kg och 2 kg per vecka Mer än 2 kg per vecka

Hur många måltider per vecka ungefär har du/ni ätit utanför hemmet under testperioden?

(t.ex. på restaurang, gatukök, personalmatsal, skolmatsal, dagis eller hos andra hushåll) Person 1 _______ Person 2 _______ Person 3 _______ Person 4 _______ Person 5 _______

Äter du mer grönsaker på restaurang än hemma?

Person 1 _______ Person 2 _______ Person 3 _______ Person 4 _______ Person 5 _______

(29)

Hur många måltider per vecka ungefär har du/ni haft gäster?

antal tillfällen per vecka_______________ antal gäster per tillfälle ______________

Om ni hade haft mer information om hur konventionella/ekologiska grönsaker odlas/

behandlas tror ni då att ert val av grönsaker skulle sett annorlunda ut? Hur? (motivera gärna)

______________________________________________________________________

Något annat att tillägga?

______________________________________________________________________

Tack för din/er medverkan!

(30)

Bilaga 2

Hushåll 1 – 3 vuxna

Tomat (ekologisk) – 0,583 kg/person Gurka (ekologisk) – 0,435 kg/person Paprika (ekologisk) – 0,150 kg/person Lök (ekologisk) – 0,100 kg/person Avokado (ekologisk) – 0,100 kg/person

Tomat 0,252 kg/pers on

Broccoli 0,083 kg/perso n

Morot 0,333 kg/person

Sallad(övrigt) 0,325

kg/person

Purjolök 0,058 kg/person

Majs 0,227 kg/person

Summa mg per person

Imidakloprid 0,003 - - 0,003 - - 0,006

Cypermetrin 0,003 - - 0,003 - - 0,006

Propamokarb 0,003 - - 0,003 0,001 - 0,007

Boskalid 0,003 - 0,003 0,003 0,001 - 0,010

Klorpyrifos - - 0,003 - - - 0,003

Metalaxyl 0,003 - 0,003 0,003 - - 0,009

Dimetoat - - - 0,003 - - 0,003

Iprodion 0,003 - - - - - 0,003

Metomyl - - - 0,003 0,001 - 0,004

Azoxystrobin - - 0,003 0,003 - - 0,006

Karbendazim 0,003 - - - - - 0,003

(31)

Bilaga 3

Hushåll 2 – 2 vuxna

Paprika (ekologisk) - 0,250 kg/person Majs (ekologisk) - 0,140 kg/person

Bekämpni ngsmedel mg per person

Purjol ök 0,228 kg/per son

Paprik a 0,163 kg/pers on

Gurka 0,250 kg/perso n

Persilja 0,015 kg/pers on

Lök 0,328 kg/pers on

Tomat 0,625 kg/per son

Palstern acka 0,358 kg/perso n

Sallad -Isberg 0,190 kg/perso n

Vitkål 1,26 kg/pe rson

Moro t 0,190 kg/pe rson

Rotsel leri 0,283 kg/per son

Summa mg per person

Imidaklop rid

- 0,002 0,003 - - 0,006 - 0,002 0,013 - - 0,026

Cypermetr in

- - 0,003 - - 0,006 - - 0,013 - - 0,022

Propamok arb

0,002 0,002 0,003 - 0,003 0,006 - - 0,013 - - 0,029

Boskalid 0,002 - 0,003 - 0,003 0,006 0,004 - 0,013 0,002 - 0,033

Klorpyrifo s

- - - - - - - - - 0,002 - 0,002

Metalaxyl - - 0,003 0,0002 - 0,006 - - 0,013 0,002 - 0,024

Dimetoat - - - - - - - - 0,013 - - 0,013

Iprodion - 0,002 - - - 0,006 - - - - - 0,008

Metomyl 0,002 - - - 0,003 - - 0,002 0,013 - - 0,020

Azoxystro bin

- 0,003 - - - - - 0,013 0,002 - 0,018

Karbendaz im

- - - - 0,006 - - - - - 0,006

(32)

Bilaga 4

Hushåll 3 – 2 vuxna och 2 barn (barn räknas som en halv vuxen i tabellen(barn 0-10 år))

Spenat 0,333 kg/person

Tomat 0,250 kg/person

Majs 0,140 kg/person

Gurka 0,500 kg/person

Lök 0,433 kg/person

Summa mg per person

Imidakloprid - 0,003 - 0,005 - 0,008

Cypermetrin - 0,003 - 0,005 - 0,008

Propamokarb - 0,003 - 0,005 0,004 0,012

Boskalid - 0,003 - 0,005 0,004 0,012

Klorpyrifos 0,003 - - - - 0,003

Metalaxyl - 0,003 - 0,005 - 0,008

Dimetoat - - - - - -

Iprodion - 0,003 - - - 0,003

Metomyl - - - - 0,004 0,004

Azoxystrobin - - - 0,005 - 0,005

Karbendazim 0,003 0,003 - - - 0,006

Tomat (ekologisk) – 0,083 kg/person Gurka (ekologisk) - 0,312 kg/person

(33)

Bilaga 5

Hushåll 4 – 3 vuxna

Broccoli 0,750 kg/person

Morot 0,202 kg/person

Ingefära 0,072 kg/person

Tomat 0,338 kg/person

Lök 0,132 kg/person

Sparris 0,300 kg/person

Paprika 0,050 kg/person

Summa mg per person

Imidakloprid - - - 0,003 - - 0,001 0,004

Cypermetrin - - - 0,003 - - - 0,003

Propamokarb - - - 0,003 0,001 - 0,001 0,005

Boskalid - 0,002 - 0,003 0,001 - - 0,006

Klorpyrifos - 0,002 - - - 0,003 - 0,005

Metalaxyl - 0,002 - 0,003 - - - 0,005

Dimetoat - - - - - - - -

Iprodion - - - 0,003 - - 0,001 0,004

Metomyl - - - - 0,001 - - 0,001

Azoxystrobin - 0,002 - - - - - 0,002

Karbendazim - - - 0,003 - - - 0,003