Goodwillnedskrivningars värderelevans
En studie på svensk marknad
Förord
Vi vill rikta ett varmt tack till Robert Gärtner på Handelsbanken för att ha bistått med data och värdefulla råd och idéer under arbetet. Vidare vill vi tacka Roger Pettersson vid Linnéuniversitetet som har bidragit med statistikkunskaper. Vi vill även tacka opponentgrupperna för intressanta och givande seminarier. Slutligen vill vi tacka vår handledare Petter Boye för vägledning och stöd under arbetets gång.
Sammanfattning
Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknad Datum 2012-05-25
Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van Berlekom Utbildning Ekonomprogrammet – redovisning och ekonomistyrning Kurs 2FE40E – Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av.
IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs.
Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?
Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3.
Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin.
Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats. Vårt urval omfattar bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap som uppfyller vissa kriterier. Data som ligger till grund för undersökningen består av information från årsredovisningar och är hämtad från Handelsbankens Capital Markets databas. Genom en multipel regressionsanalys undersöks sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde.
Resultat och slutsats: Utifrån regressionsmodellen går det inte att finna något negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Därmed dras slutsatsen att goodwillnedskrivningar inte används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och att syftet med IFRS 3 att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet inte uppfyllts.
Innehållsförteckning
Förkortningar och definitioner ____________________________________ 6
Disposition ___________________________________________________ 7
1. Inledning _________________________________________________ 8
1.1 Bakgrund ______________________________________________ 8
1.2 Problemdiskussion ______________________________________ 9
1.3 Forskningsfråga________________________________________ 10
1.4 Syfte ________________________________________________ 10
2. Referensram _____________________________________________ 11
2.1 Tidigare forskning om goodwill och börsvärdet_______________ 11
2.1.1 Avskrivningar och börsvärdet _________________________ 11
2.1.2 Nedskrivningar och börsvärdet ________________________ 11
2.2 Redovisningstradition och ägarstruktur _____________________ 12
2.3 Kapitalmarknadsperspektiv_______________________________ 13
2.4 Redovisningens kvalitativa egenskaper _____________________ 14
2.4.1 Relevans __________________________________________ 14
2.4.2 Tillförlitlighet______________________________________ 14
2.4.3 Jämförbarhet_______________________________________ 15
2.5 Värderelevans _________________________________________ 15
2.6 Agentteorin ___________________________________________ 15
3. Metod __________________________________________________ 17
3.1 Forskningsansats och metod ______________________________ 17
3.2 Reliabilitet och validitet _________________________________ 18
3.3 Undersökningsmodell ___________________________________ 18
3.3.1 Multipel regressionsmodell ___________________________ 18
3.3.2 Förväntat utfall _____________________________________ 19
3.4 Förberedelse av data ____________________________________ 19
3.4.1 Urval_____________________________________________ 19
3.4.2 Undersökningsperiod ________________________________ 21
3.4.3 Datainsamling _____________________________________ 21
3.4.4 Databearbetning ____________________________________ 21
3.5 Genomförande_________________________________________ 21
3.5.1 Hypotesprövning ___________________________________ 21
3.5.2 Deflator __________________________________________ 22
3.5.3 Multikolinjäritet ____________________________________ 22
3.5.4 Heteroskedasticitet __________________________________ 23
4. Resultat _________________________________________________ 24
4.1 Deskriptiv statistik _____________________________________ 24
4.1.1 Utan deflator_______________________________________ 24
4.1.2 Aktier som deflator _________________________________ 25
4.1.3 Anställda som deflator _______________________________ 25
4.2 Pearsons r ____________________________________________ 254.2.1 Utan deflator_______________________________________ 25
4.2.2 Antal aktier som deflator _____________________________ 26
4.2.3 Antal anställda som deflator___________________________ 26
4.3 Multipel regressionsanalys _______________________________ 27
4.3.1 Utan deflator_______________________________________ 27
4.3.2 Antal aktier som deflator _____________________________ 27
4.3.3 Antal anställda som deflator___________________________ 28
5. Analys och slutsats ________________________________________ 29
Källförteckning ______________________________________________ 32
Förkortningar och definitioner
FASB Financial Accounting Standards Board.
Normgivningsorgan som har utvecklat merparten av USA:s redovisningsregler (Marton et al., 2008).
IASB International Accounting Standards Board.
Internationellt normgivningsorgan vars huvuduppgift är att utveckla IFRS. Dessa standarder har antagits av bland annat EU. (ibid)
IAS International Accounting Standards. En samling standarder som getts ut av IASB’s företrädare IASC (ibid).
IFRS International Financial Reporting Standards. Omfattar samtliga aktuella standarder som IASB, och dess företrädare IASC, gett ut. De standarder som IASB har tagit fram benämns IFRS, och de standarder IASC har tagit fram benämns IAS (ibid).
IFRS 3 Standard som behandlar redovisning av rörelseförvärv (IFRS-volymen 2010).
IAS 36 Standard som hanterar hur värdet på tillgångar beräknas, när nedskrivningstest ska göras och hur nedskrivningar redovisas (Marton et al., 2008).
SFAS 142 Standard som ges ut av FASB. Hanterar redovisning av förvärvad goodwill och immateriella tillgångar (www.fasb.org).
Disposition
1. Inledning
Kapitlet inleds med en allmän beskrivning av redovisningens utveckling, från nationellt reglerad till internationell harmonisering. Därefter förklaras företeelsen goodwill och hur det redovisas. Efterföljande problemdiskussion belyser tolkningsutrymmet vid värderingen av goodwill, där olika synvinklar lyfts fram kring problemområdet. Diskussionen mynnar ut i en forskningsfråga och avslutas med undersökningens syfte.
1.1 Bakgrund
Externredovisningens framväxt på nationell nivå har resulterat i stora skillnader mellan redovisningen i olika länder. Västvärlden har historiskt sett dominerats av två redovisningstraditioner; den kontinentala och den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen har haft starkt fäste i länder som Sverige, Tyskland, Frankrike och Italien. Traditionen baseras på nedskrivna lagar och regler, och det har funnits ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den anglosaxiska traditionen har dominerat länder som Storbritannien, USA och Holland. Traditionen bygger främst på normer och praxis, där fokus har legat på att visa upp en rättvisande bild av företaget. (Smith, 2006)
Utvecklingen går mot en alltmer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat (Marton et al, 2008). Den kontinentala traditionen har försvagats till förmån för den anglosaxiska (Smith, 2006). Idag finns det två varianter av anglosaxisk tradition, den amerikanska och den europeiska (ibid). Den amerikanska traditionen företräds av Financial Accounting Standards Board, FASB, och den europeiska av International Accounting Standards Board, IASB (ibid). Syftet med IASB är att förbättra och harmonisera redovisningen världen över (Artsberg, 2005).
IASB ger ut den internationella redovisningsstandarden International Financial Reporting Standards, IFRS. IFRS tillämpas sedan 2005 av börsnoterade företag inom EU som upprättar koncernredovisning. Beslutet togs 2002 av EU- kommissionen som resulterade i förordningen (EG) nr 1606/2002. (IFRS-volymen 2010)
En av de poster i redovisningen som har påverkats av IFRS-regleringen är goodwill.
Goodwill uppstår när ett företag har betalat ett övervärde i samband med företagsförvärv, ett värde som överstiger det egna kapitalet (Edenhammar och Thorell, 2009). Goodwill redovisas som en tillgång och motsvarar förväntade framtida ekonomiska fördelar som inte kan identifieras eller redovisas separat (Marton et al, 2008). Det innebär att goodwill är beroende av andra tillgångar och inte enskilt kan generera kassaflöden, vilket kan göra det svårt att bedöma värdet på goodwill (ibid). Övervinster, synergieffekter och personalstyrka är exempel vad som kan ingå i goodwillposten (ibid).
Hanteringen av goodwill regleras i IFRS 3 och International Accounting Standards, IAS, 36. När de nya reglerna enligt IFRS 3 infördes uppdaterades IAS 36. Reglerna
innebar en ny syn på goodwill med en obegränsad nyttjandeperiod. Istället för årliga avskrivningar under en begränsad nyttjandeperiod ska goodwill testas för nedskrivning minst en gång per år. Goodwill ska skrivas ner om det bokförda värdet överskrider återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet anges som det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Eftersom det inte finns någon aktiv marknad för goodwill, är det i princip omöjligt att beräkna ett verkligt värde, och därför används ofta nyttjandevärdet. (Marton et al., 2008)
1.2 Problemdiskussion
Syftet med IFRS 3 är att göra redovisningen mer relevant, tillförlitlig och jämförbar i samband med rörelseförvärv (IFRS-volymen 2010). Avsikten med nedskrivningstest enligt IFRS är att förse användarna med information som reflekterar goodwillposten på ett bättre sätt än tidigare. (AbuGhazaleh et al., 2012). I samband med uppdateringen av IAS 36 ökade kraven för upplysningar (Marton et al., 2008). Det innebär att antaganden som gjorts vid nedskrivningstest ska lämnas oavsett om nedskrivning föreligger eller inte (ibid). Goodwillnedskrivningar är ett omdebatterat ämne, vilket visas i diskussionen nedan.
Jan Marton (2009) uppmärksammar i Balans en studie som visar att goodwillnedskrivningar kan ge sämre information för investerare än innan införandet av IFRS. Marton tror att detta beror på att den internationella standarden är mer princip- och bedömningsbaserad än tidigare svensk redovisning. Han menar att övergången inte är helt problemfri och att det kommer dröja innan svenska företag kan hantera denna typ av redovisning på ett tillfredsställande sätt.
Rakel Lennartsson (2011) lyfter i Balans fram en rapport från Nasdaq OMX, som visar att svenska företag följer den internationella standarden allt bättre. Dock finns det fortfarande brister, och särskild kritik gäller IAS 36. Kritikerna menar att företag inte lämnar tillräckligt omfattande upplysningar vid nedskrivning av goodwill. I samma artikel påstår Jan Buisman att syftet med IFRS är att förse investerare med tillförlitlig information för att möjliggöra underlag för värdering av bolag, och menar därför att hög grad av subjektivitet i redovisningen kräver hög grad av transparens.
Vidare har kritik riktats mot det vida tolkningsutrymmet som IFRS tillåter. Detta är något som Stefan Engström (2010) tar upp i Balans. Engström menar att IFRS ger tunn vägledning vid värderingsfrågor och detta gör att värderingsarbetet blir problematiskt. Det vida tolkningsutrymmet kan resultera i olika tillämpning av värderingsfrågor och att företagsledningar kan utnyttja utrymmet för att själva framstå i bättre dager.
Även Carlin & Finch (2009) uppmärksammar att ledningen ges möjlighet att handla opportunistiskt. Forskarnas resultat indikerar att ledningen utnyttjar det vida tolkningsutrymmet genom att sätta låg diskonteringsränta vid beräkning av framtida kassaflöden. Dock finns det skilda uppfattningar huruvida tolkningsutrymmet utnyttjas opportunistiskt. Gallery (2009) hävdar istället att ledningen kan göra de mest korrekta bedömningarna av framtida kassaflöden, då de har mer information
om verksamheten än utomstående. Således anser Gallery att det inte finns skäl att utgå ifrån att ledningen manipulerar siffrorna. Även AbuGhazaleh et al. (2012) hävdar att företagsledningen troligen inte använder tolkningsutrymmet opportunistiskt utan förmedlar intern information om framtida kassaflöden till fördel för investerare. Deras undersökning på den brittiska marknaden visar ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde, vilket innebär att måttet används av investerare som underlag vid företagsvärdering. Undersökningen är en av de första i Storbritannien som ger empiriskt bevis för att goodwillnedskrivningar enligt IFRS är värderelevanta och förser investerarna med tillförlitlig information.
Sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde har så vitt vi vet inte undersökts tidigare i Sverige och vi ämnar därför genomföra en sådan undersökning.
Vår studie har betydelse för IASB:s utveckling, då resultatet kan visa huruvida IFRS 3 uppfyller sitt syfte på den svenska marknaden. Således är undersökningen intressant för standardutvecklare och akademiker.
1.3 Forskningsfråga
Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden?
1.4 Syfte
Undersökningens syfte är att ta reda på om informationen i goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och därmed ge svar på huruvida IFRS 3 uppfyller sitt syfte att förbättra redovisningens relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.
2. Referensram
Kapitlet inleds med en redogörelse för dagens kunskapsläge gällande goodwillnedskrivningar som ett värderelevant mått, för att sedan ge en övergripande beskrivning av ägarstrukturer med olika redovisningstraditioner.
Därefter skildras kapitalmarknadsperspektivet, vilket är det dominerande synsättet idag. De kvalitativa egenskaperna relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet samt begreppet värderelevans beskrivs, då de är av betydelse för undersökningens syfte.
Slutligen tas agentteorin upp för att belysa ett tänkbart problem med tolkningsutrymmet vid nedskrivningsprövning av goodwill.
2.1 Tidigare forskning om goodwill och börsvärdet
2.1.1 Avskrivningar och börsvärdet
Tidigare forskning visar att goodwillavskrivningar inte ger värderelevant information till investerare (Jennings et al., 2001; Moehrle et al., 2001). Jennings et al. undersöker ifall resultatet utan hänsyn till goodwillavskrivningar är ett mer användbart mått för investerare och analytiker än resultatet med hänsyn till goodwillavskrivningar. Forskarnas slutsats är att resultatet utan hänsyn till avskrivningar förklarar börsvärdet bättre, och är på så vis ett mer användbart mått.
Jennings et al. menar att:
”(…) goodwill amortization simply adds noise to the measure.”(s.20) 2.1.2 Nedskrivningar och börsvärdet
Zang (2008) undersöker huruvida företagsledare utnyttjar tolkningsutrymmet i samband med goodwillnedskrivningar under införandet av SFAS 1421. Forskaren undersöker även hur marknaden reagerar på nedskrivning av goodwill samt på avsaknaden av avskrivningar. Forskaren vill bland annat skapa bättre förståelse för betydelsen av ledningens incitament vid goodwillnedskrivningar. Zang visar i sin studie att högt belånade företag tenderar att göra små nedskrivningar, medan företag som nyligen har genomgått ledningsförändring istället gör stora nedskrivningar.
Studien visar att det finns ett negativt samband mellan oväntad nedskrivning och avkastning på aktierna, där sambandet är starkare för högt belånade företag.
Analytiker och investerare sänker sina förväntningar för företag som har gjort oväntade goodwillnedskrivningar, vilket tyder på att de uppfattar goodwillnedskrivningar som värderelevant information. Enligt Zang har införandet av SFAS 142 förbättrat redovisningen av goodwill i informationshänseende.
Lapointe-Antunes et al. (2009) undersöker relationen mellan börsvärde och goodwillnedskrivning. Forskarna studerar hur kanadensiska företag redovisar goodwillnedskrivningar enligt den uppdaterade standarden SFAS 142, med fokus på redovisningens värderelevans och aktualitet enligt de nya redovisningsprinciperna.
Resultatet visar ett negativt samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde,
1SFAS 142 hanterar goodwillredovisning enligt FASB, se ”Förkortningar och definitioner”
och forskarna menar således att goodwillnedskrivningar uppfattas som ett tillförlitligt mått och att investerare införlivar måttet i sina värderingsmodeller.
Li et al (2011) undersöker bland annat marknadens reaktion på goodwillnedskrivningar. Enligt studien värderas ett företag som har gjort goodwillnedskrivning lägre av marknaden än innan nedskrivningen. Det innebär att investerare och analytiker sänker sina förväntningar på företagets framtida lönsamhet efter en goodwillnedskrivning. Forskarna menar att det är mindre troligt att nedskrivningar enligt SFAS 142 är ett resultat av opportunistiskt beteende.
Däremot är det sannolikt att vissa företag med potentiellt nedskrivningsbehov utnyttjar sina möjligheter för att undvika en nedskrivning, då marknaden inte reagerar nämnvärt på en nedskrivning som inte gjorts.
AbuGhazaleh et al. (2012) ger empiriskt bevis för ett signifikant negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Forskarna framhäver att resultatet kan tolkas som ett tidigt bevis för att ledningen hanterar tolkningsutrymmet i samband med nedskrivningar genom att förmedla privat information om framtida kassaflöden. Studien ger även stöd till tidigare forskning som visar att goodwill är värderelevant.
2.2 Redovisningstradition och ägarstruktur
I västvärlden har två olika traditioner kommit att prägla redovisningens utveckling;
den kontinentala och den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen har haft fäste i de västeuropeiska länderna med undantag för Storbritannien, Irland och Holland som istället har tillhört den anglosaxiska traditionen tillsammans med USA och de brittiska samväldesländerna. Det som har skiljt traditionerna åt är främst kopplingen mellan redovisning och beskattning. Den kontinentala traditionen har i hög grad baserats på nedskrivna lagar och redovisningen har främst styrts av skattelagstiftningen. Vid värdering av tillgångar har det funnits ett spelrum mellan civillagstiftningen och skattelagstiftningen, där civillagstiftningen ofta har angett ett högsta tillåtna värde, medan skattelagstiftningen har angett ett lägsta tillåtna värde.
Företagen har då ofta valt det lägsta tillåtna värdet för att skjuta upp skattebetalningar. Enligt det kontinentala synsättet är en redovisning riktig så länge den är i enlighet med lagen. I den anglosaxiska traditionen har kopplingen mellan redovisning och beskattning inte varit lika stark. På grund av detta har redovisningen kunnat möta kravet på information från marknadens sida i högre grad än redovisningen i de kontinentala länderna. Enligt det anglosaxiska synsättet ska en riktig redovisning ge en rättvisande bild av verkligheten i företaget. (Smith, 2006) Skillnaderna i redovisningstraditionerna beror på att ägarstrukturen i företagen historiskt sett har sett olika ut mellan länder. I kontinentala länder som exempelvis Sverige har staten, banker och familjer varit storägare i internationella koncerner.
Företag med ett fåtal stora ägare har inte haft samma behov av att upprätta finansiella rapporter som aktiemarknadsberoende företag har. De få och stora ägarna har haft god insyn i företaget och tillgång till intern information. Redovisningens syfte i de kontinentala länderna har varit att kontrollera företagsledarnas arbete, snarare än att förse enskilda aktieägare med information. I de anglosaxiska länderna
har företagsägarna istället varit många och små. Finansieringen har huvudsakligen skett via aktiemarknaden och redovisningens främsta roll har varit att fungera som underlag vid investeringsbeslut. Då investerare inte har haft tillgång till intern information har de förlitat sig på finansiella rapporter och kraven på en transparent redovisning har därför varit större. Företagen har behövt skapa förtroende för att tillfredställa marknadens informationsbehov och således få tillgång till ytterligare kapital. (Marton et al., 2008)
Under de senaste årtiondena har aktiemarknadens betydelse ökat i länder som tidigare tillhört den kontinentala traditionen (Marton et al., 2008). Idag kan det sägas att den kontinentala traditionen har fått ge vika till förmån för den anglosaxiska (Smith, 2006). Amerikanska FASB och internationella IASB är två varianter av anglosaxisk tradition. (ibid) För att öka harmoniseringen mellan regelverken inledde FASB och IASB ett samarbete 2002, med målet att på sikt bli ett gemensamt regelverk (Marton et al., 2008).
2.3 Kapitalmarknadsperspektiv
IASB och FASB ger ut kapitalmarknadsorienterade regelverk, och det är just kapitalmarknadsperspektivet som är det dominerande synsättet idag. Redovisningen ska i första hand vara användbar för de som vill köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Syftet är att redovisningen ska kunna fungera som underlag vid bedömning av framtida värde. Synsättet gör det viktigt att undersöka användarnas informationsbehov och förutsättningar för att kunna hantera informationen.
Redovisningen ses som ett hjälpmedel för effektiv omfördelning av resurser i ekonomin. Med detta synsätt kommer ett behov att kunna jämföra, bedöma och förutsäga olika alternativ och därför behövs det enhetliga redovisningsregler samt regler som underlättar jämförelser. (Artsberg, 2005)
Att investera i aktier innebär ett visst risktagande för den individuelle investeraren, då utfallet inte kan förutses utan bara bedömas. Genom att investerare förses med värderelevant information minskas risken. En amerikansk skola kallad ”information economics” ser på redovisningsinformation som en handelsvara som kan utbytas på en marknad. Enligt detta synsätt finns det en efterfrågan och ett utbud på redovisningsinformation. Efterfrågan på information är större ju mer riskavert användaren av informationen är. Ju mer information redovisningen ger, desto mer precision i prognoserna och desto mindre risk. Utbudet på redovisningsinformation beror på företagets behov av kapital. (ibid)
Ett flertal studier har gjorts på relationen mellan redovisningsinformation och börsvärde. Eftersom investerare är intresserade av företagens framtid, och redovisningsinformation bygger på historiska data, är det inte självklart att informationen är användbar för investerare. Det råder delade meningar angående redovisningens användbarhet för aktiemarknaden. Bland dem som anser att redovisningen är användbar skiljer sig åsikterna angående vilken information som är användbar och hur den ska presenteras. Tidigare studier visar att exempelvis information angående pensioner som presenteras i fotnotsform inte beaktas fullt ut av investerare. (ibid)
Enligt ekonomisk teori finns det olika grader av effektivitet hos marknaden; svagt, halvstarkt och starkt effektiv. En svagt effektiv marknad innebär att priset på aktierna baseras på historiska priser. Utifrån detta perspektiv fyller redovisningen ingen funktion eftersom tidigare händelser redan reflekteras i aktiepriserna. En halvstarkt effektiv marknad innebär att en del av informationen beaktas av investerare, men inte all, och den information som beaktas är den som är publik och förståelig. Med en starkt effektiv marknad menas att så snart information om ett företag finns att tillgå, kommer informationen avspegla sig i aktiepriset. Även insiderinformation kommer att speglas direkt. Utifrån det här perspektivet är de officiella rapporterna onödiga, eftersom de kommer ut relativt sent jämfört med annan information. (ibid)
2.4 Redovisningens kvalitativa egenskaper
Kvalitativa egenskaper sätter kvalitetskrav på redovisningen och tillfredställer användarnas informationsbehov. (Smith, 2006)
2.4.1 Relevans
Relevans innebär att redovisningen är användbar vid beslut och egenskapen kan delas in i två aspeker: prognosrelevans och återföringsrelevans. Med prognosrelevans avses att redovisningsinformationen är användbar vid utformningen av prognoser för exempelvis aktiemarknaden, som sedan kan ligga till grund för investeringsbeslut. Vid prognosrelevans är det svårt att urskilja samband mellan historiska mått och framtida händelser. Återföringsrelevans innebär att redovisningen är användbar för att kontrollera prognoser i efterhand, vilket i sin tur kan ligga till grund för framtida prognoser och beslut. (Smith, 2006)
Ett minimikrav för relevans är begriplighet, som innebär att användarna ska kunna förstå informationens betydelse (ibid). Enligt IASB:s föreställningsram förutsätts användarna granska redovisningen noga och inneha viss förkunskap (IFRS-volymen 2010). Relevant information som rör komplexa områden får dock inte uteslutas endast på grund av att den kan vara svårbegriplig för användarna (ibid).
2.4.2 Tillförlitlighet
Det krävs att informationen i redovisningen är tillförlitlig för att den ska vara användbar (IFRS-volymen 2010). Tillförlitlighet avser redovisningens förmåga att avbilda den ekonomiska verkligheten i företaget och kan fångas upp begreppen validitet och verifierbarhet (Smith, 2006).
Med validitet avses att avbilda “rätt aspekter” av verkligheten och förutsätter att språk och verklighet stämmer överens. Egenskaper som kan räknas till begreppet validitet är bland annat: neutralitet, fullständighet och väsentlighet. Neutralitet innebär att redovisningen ska eftersträva att på bästa sätt ge en bild av verkligheten så som den uppfattas. Motsatsen till neutralitet är att forma redovisningen på grund av “kosmetiska skäl”, det vill säga att utåt visa den bild av företaget som ser bäst ut och inte den bild som egentligen är korrekt. Ett exempel på bristande neutralitet kan vara att ett företag under en period utför nedskrivningar utöver vad som är ekonomiskt försvarbart för att sedan nästkommande period ha möjlighet att visa på
en god resultatutveckling. Fullständighet innebär att samtliga ekonomiska händelser som anses vara av betydelse ska redovisas, vilket skapar ett gränsdragningsproblem gällande mängden information som ska tas upp. Brister exempelvis fullständigheten om förändrade marknadspriser inte tas upp? Med väsentlighet avses att informationen som redovisas ska vara så pass betydelsefull att den är användbar för användare vid beslut. (ibid)
Verifierbarhet påvisar graden av sanning med hjälp av någon form av bevis. Mått i redovisningen berörs mer eller mindre av subjektiva bedömningar och därför får begreppet en vidare innebörd. Ett mått har högre grad av verifierbarhet desto mer enighet som råder mellan oberoende bedömare. Graden av verifierbarhet beror på de riktlinjer som sätts upp vid bedömningar. Om oberoende bedömare ska avgöra det avskrivna restvärdet av en tillgång med given livslängd och linjär avskrivning blir graden av verifierbarhet troligtvis högre än om bedömarna ska göra egna uppskattningar av tillgångens livslängd. (ibid)
2.4.3 Jämförbarhet
Av detta kriterium finns två aspekter: jämförbarhet över tiden och jämförbarhet mellan företag. Genom att studera ett företags finansiella rapporter får redovisningens användare möjlighet att jämföra företag över tid. Via de finansiella rapporterna kan intressenterna även jämföra olika företag med varandra. Detta ställer krav på att värderingsprinciper och presentationstekniker redovisas på samma sätt, både i det enskilda företaget över en längre period, och i olika företag. Dock innebär inte detta att företag bör hålla fast vid gamla principer om bättre redovisningsstandarder har utvecklats, och kraven på relevans och tillförlitlighet ska inte frångås. (Smith, 2006)
2.5 Värderelevans
Om redovisningsinformation är av betydelse för investerare vid värdering av företag, och om informationen reflekteras i börsvärdet, anses den vara värderelevant (Barth et al., 2001).
Värderelevans kan ses utifrån två perspektiv; direct valuation och input-to-equity- valuation. Direct valuation fokuserar på sambandet mellan bokfört värde och värdet på börsen. Enligt synsättet ska företagets resultat spegla förändringar i börsvärdet, och bokfört värde av eget kapital ska spegla börsvärdet. Enligt inputs-to-equity- valuation är redovisningens roll att ge information till investerare vid företagsvärdering. Synsättet förutsätter att investerare använder sig av någon typ av värderingsmodell, och att det finns ett samband mellan redovisningssiffror och variablerna i värderingsmodellen. (Holthausen & Watts, 2001)
2.6 Agentteorin
Ett agent-principal-förhållande föreligger när någon åtar sig att utföra en uppgift för någon annans räkning. Uppdragsgivaren är då principal och uppdragstagaren är agent. Forskningen på området har till stor del handlat om informationsfördelningen mellan de två parterna. Är informationen ojämnt fördelad kallas det för asymmetrisk
information. I situationer där agenten besitter större kunskap än principalen har agenten möjlighet att utnyttja detta till sin fördel. Detta kallas för opportunistiskt beteende, vilket kan vara svårt eller omöjligt för principalen att upptäcka. (Bakka et al., 2006)
Agent-principal-relationen är viktig att förstå eftersom det ofta är kostsamt för principalen att kontrollera att agenten agerar enligt överenskommelsen. En av de mest väsentliga frågorna är hur parterna reglerar sina förehavanden. Eftersom agenten och principalen förutsätts ha olika mål behövs ett kontrakt upprättas.
(Eriksson- Zetterquist et al., 2006)
Agentteorin applicerad på redovisningsområdet syftar till att förklara de flesta problem, allt från val av redovisningslösningar till reglering. Teorin utgår ifrån att människor är rationella och nyttomaximerande. Den redovisningsskyldige agenten förväntas till exempel välja en redovisningsmetod som ökar vinsten, om dennes ersättning är kopplad till företagets vinst. Agentens förväntade beteende leder till kostnader för den redovisningsmottagande principalen, som på något sätt måste kontrollera agenten. Kontrollen brukar vara i form av en controller eller revisor, som granskar den redovisningsskyldiges arbete. Så länge nyttan är högre än kostnaden för kontrollen kommer principalen anlita någon som granskar agenten. Principalen kan även binda upp agenten med olika förmåner för att få denne att agera enligt principalens intresse. Exempel på agent-principal-förhållanden är relationen mellan företagsledning och aktieägare, eller företagsledning och kreditgivare. Enligt agentteorin är förklaringen till att det finns olika redovisningsalternativ för en och samma händelse att de olika aktörerna har försökt minska sina risker och gynnat sitt eget intresse. Vissa intressenter vill till exempel ha ökad vinst, andra minskad.
Intressentgrupperna kommer att arbeta för att få redovisningsregler som gynnar det egna intresset. Agentteorin är anti-normativ eftersom den innebär att det aldrig kommer uppstå enighet kring en normativ teori. (Artsberg, 2005)
3. Metod
Kapitlet inleds med val av och motiv till undersökningens forskningsansats och metod. Därefter presenteras den undersökningsmodell som studien utgår ifrån och de variabler som undersöks. Sedan beskrivs urvalsprocessen och hur data har samlats in, följt av undersökningens genomförande.
3.1 Forskningsansats och metod
Relationen mellan teori och verklighet är centralt i ett vetenskapligt förhållningssätt.
En forskare kan välja att arbeta induktivt eller deduktivt. Med en induktiv ansats utgår forskaren från verkligheten genom att studera ett forskningsobjekt. Utifrån den information som samlas in kan forskaren sedan formulera en allmängiltig teori. En negativ aspekt med en induktiv ansats är svårigheten att uttala sig om teorins räckvidd, då den baseras på ett specifikt empiriskt underlag. En deduktiv ansats innebär att forskaren utifrån befintliga teorier drar slutsatser om särskilda händelser.
Med stöd i teorin formuleras en hypotes som sedan testas empiriskt. På grund av den teoretiska utgångspunkten angrips forskningen objektivt. Dock finns det en risk att den teoretiska utgångspunkten inte leder till nya upptäcker. (Patel & Davidson, 2003)
I vår undersökning tillämpar vi en deduktiv ansats. Vi utgår ifrån en tidigare prövad undersökningsmodell för att testa sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Utifrån modellen har en hypotes formulerats för att pröva det nämnda sambandet i praktiken med hjälp av data från årsredovisningar. Under rubrik 3.5.1 Hypotesprövning anges vår hypotes.
I forskningen skiljs kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod åt. Kvalitativ forskning präglas av en induktiv ansats med fokus på ord snarare än siffror (Bryman
& Bell, 2003). Denna forskningsmetod lägger vikt vid ”mjuka” data som kan vara tolkande analyser eller kvalitativa intervjuer, för att skapa en mer ingående kunskap än den som erhålls via kvantitativ forskning (Patel & Davidson, 2003). Är mätbara data och statistiska analyser av intresse lämpar sig en kvantitativ forskningsmetod bättre (ibid).
Vi använder en kvantitativ forskningsmetod i vår undersökning, då en kvalitativ metod inte är lämplig för att besvara forskningsfrågan. Att se ett samband mellan nedskrivningar och börsvärden är svårt via kvalitativa intervjuer, och det skulle vara både tidskrävande och riskabelt. Tidskrävande i den mening att många respondenters svar krävs för att kunna urskilja ett tydligt samband, och riskabelt för att vi inte nödvändigtvis skulle få användbara svar. De utvalda respondenternas åsikter skulle troligen påverka forskningens resultat starkt, vilket skulle bli missvisande. Det är inte heller säkert att investerare är fullständigt medvetna om hur de värderar enskilda poster i redovisningen. Att istället genomföra en kvantitativ studie gör att vi får ett tydligt svar på vår forskningsfråga. Antingen finns det ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde, eller så finns det inte. Med en kvantitativ forskningsmetod kan vi få ett större antal observationer än vid kvalitativa intervjuer, då endast ett fåtal respondenter inkluderas i undersökningen. Genom att tillämpa en
kvantitativ metod kan resultatet generaliseras till en hel population (Patel &
Davidson, 2003). Att utifrån ett fåtal intervjuer dra slutsatser om andra investerare är svårt, då det inte säger så mycket om marknaden i helhet.
3.2 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet visar hur tillförlitlig och pålitlig undersökningen är. En reliabel undersökning får samma resultat om den görs på nytt, förutsatt att förhållandena runt omkring är lika. Ju större möjlighet till att upprepa undersökningen och få samma utfall, desto högre reliabilitet. Trovärdigheten brister om det inte går att kontrollera den data som slutsatsen bygger på. (Eliasson, 2010)
För att ge denna studie en hög reliabilitet har vi kontrollerat viss data som tagits fram i databasen direkt i företagens årsredovisningar. Detta för att säkerställa att vi inte bygger undersökningen på felaktig data.
I vilken utsträckning undersökningen mäter det som avses mätas fångas upp i begreppet validitet (Eliasson, 2010). I vår studie används en undersökningsmodell som tidigare tillämpats av ett flertal forskare (AbuGhazaleh et al., Lapointe-Antunes et al.), vars resultat har blivit publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Att flera forskare har använt modellen tidigare och fått sina resultat erkända av akademiker, tyder på att modellen har en hög validitet.
3.3 Undersökningsmodell
3.3.1 Multipel regressionsmodell
En multipel regressionsmodell används för att undersöka om det finns ett linjärt samband mellan en beroende variabel och två eller fler oberoende variabler. De oberoende variablerna antas påverka den beroende variabeln. Syftet med en regressionsmodell är att förklara variablernas relationer. En multipel regressionsmodell är ofta användbar trots att det endast är ett samband mellan den beroende och en oberoende variabel som är intressant. Detta beror på att skattningen mellan dessa två variabler kan bli felaktig om de andra oberoende variabler exkluderas. (Edling och Hedström, 2003)
Vi använder oss av en multipel regressionsmodell som tidigare använts av AbuGazaleh et al. (2012) och Lapointe-Antunes et al. (2009). Modellen är en variant av Ohlsons modell, som visar ett företags börsvärde i relation till vinst, bokfört värde och utdelning (Ohlson, 1995). Undersökningsmodellen i vår studie visar börsvärdet som en funktion av eget kapital och vinst, där goodwill och goodwillnedskrivningar skiljs från eget kapital och vinst. Nedan presenteras undersökningsmodellen, där MVAL är den beroende variabeln och BVAL, PTP, ECVGW och GILA är oberoende variabler:
MVAL = α + β1BVAL +β2PTP + β3ECVGW + β4GILA + e1
MVAL (Market value) Börsvärde
BVAL (Book value) Bokfört värde av eget kapital minus bokfört värde av goodwill (Goodwill räknas bort från eget kapital)
PTP (Pre tax profit) Vinst före skatt plus
goodwillnedskrivning
(goodwillnedskrivningen återförs) ECVGW (Carrying value of goodwill) Bokfört värde av goodwill plus
goodwillnedskrivning (lägger tillbaka goodwillnedskrivningen)
GILA (Goodwill impairment loss) Goodwillnedskrivning
Det är främst sambandet mellan goodwillnedskrivningar (GILA) och börsvärde (MVAL) som är av intresse i undersökningen. Som nämnt ovan är det även viktigt att inkludera övriga oberoende variabler i modellen för att få ett korrekt resultat.
3.3.2 Förväntat utfall
Tidigare forskning tyder på att bokfört värde av eget kapital är ett sätt att visa förväntade framtida vinst, och att vinst anses spegla förväntade framtida kassaflöde (AbuGhazaleh et al., 2012). Ett företag som går med vinst ökar sitt egna kapital, vilket tyder på en positiv utveckling som bör reflekteras i börsvärdet. Vi förväntar oss därför ett positivt samband mellan bokfört värde av eget kapital (BVAL) och börsvärde (MVAL) samt mellan vinst före skatt (PTP) och börsvärde (MVAL).
Forskning på den amerikanska och australiensiska marknaden ger bevis för ett positivt samband mellan goodwill och börsvärdet (AbuGhazaleh et al., 2012).
Goodwill uppfattas således symbolisera ett värde som genererar ekonomiska fördelar. Därför förväntar vi oss ett positivt samband mellan goodwill (ECVGW) och börsvärde (MVAL). Lapointe-Antunes et al. (2009) och AbuGhazaleh et al.
(2012) visar ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde.
Därmed uppfattas goodwillnedskrivningar ge en indikation på att förväntade framtida kassaflöden har minskat. Således förväntar vi oss ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar (GILA) och börsvärde (MVAL).
3.4 Förberedelse av data
3.4.1 Urval
Tillvägagångssättet för att ta fram ett urval och urvalets storlek har betydelse för undersökningens precision (Djurfeldt et al., 2003). Vi har i urvalsprocessen utgått ifrån att ta fram ett representativt urval för populationen, för att slutsatser ska kunna generaliseras till populationen som helhet.
Populationen i undersökningen är samtliga bolag listade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap. Av dessa valdes Large Cap ut, eftersom bolag listade på
Large Cap troligtvis ofta har en större kontinuitet än mindre bolag. Att exkludera Small och Mid Cap är även ett sätt att begränsa undersökningen.
I nästa steg ställdes ytterligare kriterier upp för att uppfylla undersökningens syfte samt för att motverka missvisande resultat. Det krävs att bolagen tillämpar IFRS, eftersom goodwillnedskrivningar undersöks enligt regleringen av IFRS. Bolag som inte har goodwill på balansräkningen exkluderas då dessa bolag inte har de nödvändiga data som behövs för att genomföra undersökningen. Finansiella bolag räknas bort, på grund av att dessa bolag har en annan kapitalstruktur vilket kan leda till ett missvisande resultat i undersökningen.
De bolag som ingår i undersökningens urval uppfyller följande kriterier:
i. Börsnoterade bolag som är noterade på NASDAQ OMX Stockholm ii. Listade på Large Cap
iii. Tillämpar IFRS
iv. Goodwill på balansräkningen v. Icke finansiella bolag
Antal bolag som ingår i urvalet är 36 bolag och totalt antal observationer är 235 årsredovisningar. Vissa observationer från urvalet har uteslutits på grund av avsaknad av goodwill på balansräkningen vissa år.
Tabellen och diagrammet nedan visar urvalets fördelning över branscher.
Bransch Antal företag Urval i %
Dagligvaror 4 11%
Energi 2 6%
Hälsovård 4 11%
Industri 12 33%
IT 2 6%
Råvaror 5 14%
Sällanköpsvaror 4 11%
Telekommunikation 3 8%
Totalt 36 100%
Tabell 3.1
Figur 3.1
3.4.2 Undersökningsperiod
Undersökningen avser åren 2005-2011. Undersökningsperioden omfattar samtliga år som IFRS har varit obligatoriskt för börsnoterade företag inom EU. Genom att inkludera alla år kan effekten av goodwillnedskrivningar fram till idag säkerställas.
3.4.3 Datainsamling
Data är hämtad från Handelsbanken Capital Markets databas. Hämtad data är börsvärde, eget kapital, vinst före skatt, goodwill och goodwillnedskrivning samt antal aktier och antal anställa för varje enskilt bolag. Vi har kontrollerat data i årsredovisningar för att säkerställa uppgifterna och gjort korrigeringar där fel upptäckts, främst med fokus på goodwill och goodwillnedskrivningarnas storlek.
3.4.4 Databearbetning
För att bearbeta data används Excel och SPSS. I Excel räknas BVAL, PTP och ECVGW ut. För att få fram värdet på BVAL subtraheras värdet på goodwill från eget kapital. Genom att återföra goodwillnedskrivningen till vinst före skatt får vi fram värdet på PTP. ECVGW räknas ut genom att addera goodwill med goodwillnedskrivningen. MVAL och GILA är inga värden som behöver räknas fram, då vi har informationen direkt från databasen.
Data testas i programmet SPSS. Vi tar fram medelvärden för samtliga variabler, Pearsons r och regressionsanalyser. Tre olika regressioner prövas; en utan deflator, en med antal aktier som deflator och en med antal anställda som deflator. I regressionerna med deflator divideras variablerna med antal aktier respektive antal anställda. Avsikten med deflator förklaras under rubriken 3.5.2 Deflator.
3.5 Genomförande
3.5.1 Hypotesprövning
H0 Det finns inte ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde
H1 Det finns ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde 3.5.2 Deflator
I regressionsanalyser med Ohlsons modell som utgångspunkt kan problem uppstå på grund av att företagen i urvalet är olika stora. Detta kallas skaleffektsproblemet och innebär att de stora företagen i urvalet påverkar regressionsresultatet i alltför stor utsträckning. Mindre företag har mindre värden på sina variabler och syns således inte i resultatet. Dock är det inte storleksskillnader som ligger i forskarens intresse och därför bör åtgärder vidtas. Storleksskillnaderna kan bland annat orsaka heteroskedasticitet (se avsnitt 3.5.4 Heteroskedasticitet) och ge felaktiga värden på koefficienterna. Ett missvisande regressionsresultat kan leda till att felaktiga slutsatser dras. Tidigare studier har försökt finna en unik lösning för detta problem, dock utan att kunna enas om ett bästa sätt. (Gil-Alana et al., 2011)
Vi använder oss av tre olika regressioner; en utan deflator, en med antal aktier som deflator och en med antal anställda som deflator. Utan deflator tas ej hänsyn till skaleffektsproblemet, vilket kan ge missvisande resultat. Trots detta har en regression utan deflator inkluderats i undersökningen för att kunna jämföras med de andra två regressionerna. Antal aktier som deflator används på grund av att det är en tidigare beprövad metod (se exempelvis AbuGhazaleh et al. och Lapointe-Antunes et al.). Detta ger möjlighet till att jämföra vårt resultat med tidigare studiers. Dock hävdar Gil-Alana et al. (2011) att antal aktier som deflator inte är ett lämpligt tillvägagångssätt, då det inte alltid har någon relation med hur stort företaget i fråga är. Istället förespråkar Gil-Alana et al. metoden att använda antal anställda som deflator, eftersom det inte påverkar relationen mellan marknadsvärde och resultat, och för att det speglar storleken på bolaget på ett bättre sätt. Metoden har visat sig fungera väl både på den nordamerikanska marknaden, vilket tyder på att den kan fungera bra även i andra internationella studier med Ohlsons modell som utgångspunkt. Därför används antal anställda som deflator i vår undersökning.
3.5.3 Multikolinjäritet
Det finns en risk att flera oberoende variabler i en undersökningsmodell är korrelerade med varandra. Detta är ett problem som kallas multikolinjäritet, vilket gör det svårt att urskilja effekten av de enskilda oberoende variablerna.
Korrelationen ska helst inte överstiga 0,8. (Westerlund, 2005)
I vår undersökning testas multikolinjäritet med Pearsons r och Variance Inflation Factor (VIF). Pearsons r används för att urskilja sambandet mellan enskilda variabler. En koefficient mellan 0 och 1 anges. Sambandet är starkare desto närmre koefficienten ligger 1 och svagare desto närmre koefficienten ligger 0. Koefficienten kan antingen vara positiv eller negativ, vilket visar sambandets riktning. (Bryman &
Bell, 2005)
VIF innebär att en av de oberoende variablerna skattas som en beroende variabel, genom en så kallad hjälpregression. VIF-värdet anger hur mycket variansen för
koefficienten ökar jämfört med om de inte varit multikolinjära. Ett VIF-värde nära 1 tyder på att multikolinjäritet inte existerar. (Westerlund, 2005)
3.5.4 Heteroskedasticitet
Heteroskedasticitet innebär att slumptermen e inte har samma varians för samtliga observationer (Westerlund, 2005). Det kan sägas betyda ojämn spridning och är ett problem i multipla regressionsanalyser eftersom precisionen i modellen blir sämre (Djurfeldt et al., 2003). Konsekvensen av heteroskedasticitet är att standardavvikelsen för koefficienterna ökar, konfidensintervallen blir bredare och resultatet sämre (ibid). I en av regressionerna i vår undersökning används antal anställda som deflator, vilket enligt Gila-Alana (2012) är ett sätt att undkomma problemet med heteroskedasticitet.
4. Resultat
Kapitlet inleds med deskriptiv statistik som ger en helhetsbild av observationerna i urvalet. Därefter visas Pearsons r, som anger korrelationen mellan de enskilda variablerna i undersökningsmodellen. Slutligen presenteras undersökningens resultat i regressionsanalysen.
Nedan anges en påminnelse om vad variablernas förkortningar står för:
MVAL (Market value) Börsvärde
BVAL (Book value) Bokfört värde av eget kapital minus bokfört värde av goodwill (Goodwill räknas bort från eget kapital)
PTP (Pre tax profit) Vinst före skatt plus
goodwillnedskrivning
(goodwillnedskrivningen återförs) ECVGW (Carrying value of goodwill) Bokfört värde av goodwill plus
goodwillnedskrivning (lägger tillbaka goodwillnedskrivningen)
GILA (Goodwill impairment loss) Goodwillnedskrivning
I nedanstående presentation av resultatet kommer vi med ”bokfört värde av eget kapital” mena bokfört värde av eget kapital minus goodwill (BVAL), med ”vinst för skatt” mena vinst före skatt plus goodwillnedskrivning (PTP) och med ”goodwill”
mena bokfört värde av goodwill plus goodwillnedskrivning (ECVGW).
4.1 Deskriptiv statistik
4.1.1 Utan deflator
Genomsnittligt börsvärde är 73577 MSEK och standardavvikelsen är 103509 MSEK. Medelvärdet av bokfört värde av eget kapital är 18422 MSEK och standardavvikelsen är 26475 MSEK. Medelvärdet av vinst före skatt är 7152 MSEK och standardavvikelsen är 12848 MSEK. Genomsnittligt värde av goodwill är 10632 MSEK och standardavvikelsen är 16091 MSEK. Genomsnittligt värde av goodwillnedskrivningar är 107 MSEK och standardavvikelsen är 519 MSEK.
Variabler Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse
MVAL 235 4868 614216 73577 103509
BVAL 235 -5604 117955 18422 26475
PTP 235 -20573 82406 7152 12848
ECVGW 235 4 85741 10632 16091
GILA 235 0 4910 107 519
Tabell 4.1
4.1.2 Aktier som deflator
Genomsnittligt börsvärde är 134,59 MSEK och standardavvikelsen är 102,65 MSEK. Medelvärdet av bokfört värde av eget kapital är 28,55 MSEK och standardavvikelsen är 30,66 MSEK. Genomsnittligt värde av vinst före skatt är 12,55 MSEK och standardavvikelsen är 13,57 MSEK. Genomsnittligt värde av goodwill är 21,13 MSEK och standardavvikelsen är 22,10 MSEK. Medelvärdet av goodwillnedskrivningar är 0,54 MSEK och standardavvikelsen är 3,92 MSEK.
Variabler Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse
MVAL 235 17,80 689,50 134,59 102,65
BVAL 235 -15,35 199,77 28,55 30,66
PTP 235 -11,91 125,13 12,55 13,57
ECVGW 235 0,04 129,15 21,13 22,10
GILA 235 0,00 45,97 0,54 3,92
Tabell 4.2
4.1.3 Anställda som deflator
Medelvärdet av börsvärde är 4,79 MSEK och standardavvikelsen är 7,65 MSEK.
Genomsnittligt bokfört värde av eget kapital är 1,43 MSEK och standardavvikelsen är 3,61 MSEK. Genomsnittligt värde av vinst före skatt är 0,36 MSEK och standardavvikelsen är 0,71 MSEK. Medelvärdet av goodwill är 0,71 MSEK och standardavvikelsen är 1,07 MSEK. Medelvärdet av goodwillnedskrivningar är 0,02 MSEK och standardavvikelsen är 0,16 MSEK.
Variabler Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse
MVAL 235 0,08 78,46 4,79 7,65
BVAL 235 -0,91 26,55 1,43 3,61
PTP 235 -6,56 3,66 0,36 0,71
ECVGW 235 0,00 6,90 0,71 1,07
GILA 235 0,00 1,93 0,02 0,16
Tabell 4.3
4.2 Pearsons r
4.2.1 Utan deflator
Bokfört värde av eget kapital, vinst före skatt och goodwill är positivt korrelerade med börsvärde och sambanden är signifikanta. Goodwillnedskrivningar är svagt negativt korrelerade med börsvärde, dock är det sambandet inte signifikant. De oberoende variablerna är inte starkt korrelerade med varandra och det tyder på att multikolinjäritet inte är ett problem. Goodwillnedskrivningarnas samband med de andra oberoende variablerna är inte signifikant, och därför kan det inte säkerställas att multikolinjäritet inte föreligger.
Variabler MVAL BVAL PTP ECVGW GILA Pearson
Korrelation MVAL 1,000
BVAL 0,762 1,000
PTP 0,881 0,649 1,000
ECVGW 0,534 0,429 0,627 1,000
GILA -0,041 0,073 -0,062 0,002 1,000
Signifikans MVAL
BVAL 0,000
PTP 0,000 0,000
ECVGW 0,000 0,000 0,000
GILA 0,266 0,131 0,174 0,49
Tabell 4.4
4.2.2 Antal aktier som deflator
Samtliga oberoende variabler är positivt korrelerade med börsvärde, och sambanden är signifikanta. De oberoende variablerna är svagt korrelerade med varandra, vilket tyder på att multikolinjäritet inte är ett problem. Korrelationen är signifikant för samtliga oberoende variabler med undantag för goodwillnedskrivningarnas relation med bokfört värde av eget kapital respektive vinst före skatt.
Variabler MVAL BVAL PTP ECVGW GILA
Pearson
Korrelation MVAL 1,000
BVAL 0,280 1,000
PTP 0,786 0,299 1,000
ECVGW 0,299 -0,269 0,374 1,000
GILA 0,168 0,010 0,065 0,327 1,000
Signifikans MVAL
BVAL 0,000
PTP 0,000 0,000
ECVGW 0,000 0,000 0,000
GILA 0,005 0,436 0,159 0,000
Tabell 4.5
4.2.3 Antal anställda som deflator
Samtliga oberoende variabler är positivt korrelerade med börsvärde och sambanden är signifikanta. Ingen av de oberoende variablerna är starkt korrelerade med varandra, vilket tyder på att multikolinjäritet inte är något problem. Korrelationen är signifikant för samtliga oberoende variabler med undantag för relationen mellan goodwill och bokfört värde av eget kapital.
Variabler MVAL BVAL PTP ECVGW GILA Pearson
Korrelation MVAL 1,000
BVAL 0,884 1,000
PTP 0,471 0,335 1,000
ECVGW 0,210 0,055 0,177 1,000
GILA 0,208 0,242 -0,499 0,213 1,000
Signifikans MVAL
BVAL 0,000
PTP 0,000 0,000
ECVGW 0,001 0,201 0,003
GILA 0,001 0,000 0,000 0,001
Tabell 4.6
4.3 Multipel regressionsanalys
4.3.1 Utan deflator
Bokfört värde av eget kapital och vinst före skatt visar signifikant positiv korrelation med börsvärde. Goodwill och goodwillnedskrivningar är negativt korrelerade med börsvärde, dock är sambanden inte signifikanta. Justerat R2 är 0,838. Det är en hög siffra som tyder på att osäkerheten i skattningen är liten. Samtliga VIF-värden ligger nära 1, vilket visar att multikolinjäritet inte är ett problem.
Variabler Förväntat utfall
Koefficient Standardavvikelse för koefficient
Signifikans VIF
Konstant 13115,553 3526,097 0,000
BVAL + 1,311 0,137 0,000 1,77
PTP + 5,539 0,328 0,000 2,38
ECVGW + -0,264 0,218 0,227 1,66
GILA - -4,623 5,327 0,386 1,03
Justerat R 0,838 Tabell 4.7
4.3.2 Antal aktier som deflator
Bokfört värde av eget kapital, vinst före skatt och goodwillnedskrivningar är positivt korrelerade med börsvärde. Relationen mellan bokfört värde av eget kapital och börsvärde går inte att säkerställa eftersom sambandet inte är signifikant. Goodwill och börsvärde är negativt korrelerade, men inte signifikant. Sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde är signifikant positivt, något som inte stämmer överens med förväntat utfall. Justerat R2 är 0,627. Det är en lägre siffra än regressionerna utan deflator respektive antal anställda som deflator, vilket visar att osäkerheten i denna regression är något högre. VIF-värdena ligger nära 1, således föreligger inte multikolinjäritet.
Variabler Förväntat utfall
Koefficient Standardavvikelse för koefficient
Signifikans VIF
Konstant 57,356 7,704 0,000
BVAL + 0,144 0,157 0,361 1,38
PTP + 5,840 0,367 0,000 1,48
ECVGW + -0,089 0,237 0,707 1,64
GILA - 3,325 1,123 0,004 1,15
Justerat R 0,627 Tabell 4.8
4.3.3 Antal anställda som deflator
Samtliga oberoende variabler visar positiva samband med börsvärde, och de är signifikanta. Sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde stämmer inte överens med förväntat utfall. Justerat R2 är 0,841, vilket tyder på att osäkerheten i skattningen är liten. VIF-värderna ligger nära 1, vilket visar att multikolinjäritet inte är ett problem.
Variabler Förväntat utfall
Koefficient Standardavvikelse för koefficient
Signifikans VIF
Konstant 0,827 0,258 0,002
BVAL + 1,591 0,069 0,000 1,58
PTP + 2,988 0,422 0,000 2,24
ECVGW + 0,635 0,207 0,002 1,24
GILA - 6,942 1,823 0,000 2,14
Justerat R 0,841 Tabell 4.9
5. Analys och slutsats
Kapitlet inleds med en kort diskussion om tidigare forskning som presenterats i referensramen. Därefter tolkas resultatet i vår undersökning. Agentteorin och en starkt effektiv marknad tas upp som möjliga förklaringar till resultatet. Sedan kopplas resultatet till redovisningens kvalitativa egenskaper, för att därefter jämföras med tidigare forskning gällande goodwillnedskrivningar och börsvärde på andra marknader. Slutligen presenteras undersökningens slutsats.
Tidigare forskning (Jennings et al; Moehrle et al) visar att avskrivningar av goodwill inte är ett värderelevant mått. Enligt Jennings et al. ger resultatet utan goodwillavskrivningar en mer sann bild av ett företags ställning och förklarar därför börsvärdet bättre. Eftersom att avskrivningar av goodwill inte förser investerare med användbar information var det tidigare sättet att redovisa värdeminskning av goodwill inte optimalt. I samma anda menar Zang att nedskrivningar av goodwill förser investerare med bättre information än avskrivningar.
Tidigare forskning utförd på andra marknader (AbuGhazaleh et al.; Lapointe- Antunes.; Li et al.) har visat att goodwillnedskrivningar är ett värderelevant mått och att investerare uppfattar måttet som tillförlitligt. Vårt resultat visar att goodwillnedskrivningar inte är ett värderelevant mått i Sverige och skiljer sig därmed från tidigare forskning, vilket är anmärkningsvärt. Vårt resultat och tänkbara förklaringar till detta diskuteras nedan.
Vår undersökning visar att det inte finns ett signifikant negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde, således accepteras nollhypotesen. Tabell 4.7 visar ett negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Dock är relationen inte signifikant och går därför inte att dra några slutsatser om. Figuren anger sambandet utan deflator och resultatet kan därför vara missvisande, då de stora bolagen påverkar utfallet starkt.
I tabell 4.8 och 4.9 visas signifikanta positiva samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Ett positivt samband innebär att ju större nedskrivningen är desto högre börsvärde. Det skulle betyda att investerare värderar ett företag högre ifall en nedskrivning har gjorts. Då en goodwillnedskrivning speglar minskat värde på förväntat framtida kassaflöden vore det inte rimligt att investerare värderar ett företag högre på grund av en nedskrivning. Vår tolkning av resultatet är att investerare på den svenska marknaden inte tar hänsyn till goodwillnedskrivningar vid företagsvärdering. Det positiva sambandet kan bero på något annat än nedskrivningen, vilket inte är otänkbart eftersom goodwill är beroende av andra tillgångar och inte enskilt kan generera kassaflöden.
Vår studie indikerar att goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden saknar värderelevans och att investerare inte uppfattar måttet som tillförlitligt. En möjlig förklaring till detta är att investerare tror att företag utnyttjar det breda tolkningsutrymmet som IFRS ger opportunistiskt. Paralleller kan dras till agent- principal-teorin, som i det här fallet handlar om relationen mellan företagsledning
