”Hälsa” i ämnet idrott och hälsa
- En studie om elevers tankar, uppfattningar och erfarenheter
”Health” in physical and health education
- A study of students’ thoughts, perceptions and experiences
Elinor Forssander
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap C/ Lärarprogrammet Examensarbete 15 hp
Helene V Hjalmarsson Owe Stråhlman 2013-02-05
Abstract
There are few studies made on students' perceptions and experiences related to health in physical and health education. The purpose of this study is to explore how students experience and relate to health, as well as to study the experience of the concept of health in physical and health education. Their knowledge is useful for everyone who works in the school world. To reach the purpose of the study it contains a literature review, where the facts are presented and an interview study with six students from grade nine. The results of the interviews are
presented with four categories and reflect the content of the interviews in summary form. The categories are: Health is a balance between movement, friends and nutrition, Different aspects of “the health coin”, Health education effects and a healthy future. The result shows that students perceive health as balance between movement, friends and nutrition. Health is clearly obvious in the course, but on the other hand, the students think they have difficulty to see what they do not have about health in physical and health education. The students express that physical and health education creates opportunities for health benefits today and in the future.
In conclusion, the study shows a deeper understanding of the heterogeneous health picture as students´ has. The results of the study increases understanding of students' experiences which can increase the chances of physical and health education actually have health effects.
Keywords: Physical Education, students' perceptions, concept of health, health promoting effects
Sammanfattning
Det är ont om studier på elevers upplevelser och erfarenheter kring hälsa i ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever och realterar till hälsa, samt att studera erfarenheter av hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa. Deras kunskap är användbar för alla verksamma i skolansvärld. För att nå upp till syftet innehåller studien en litteraturbearbetning där fakta lyfts fram och en intervjustudie med sex stycken elever ur årskurs nio. Resultaten av intervjuerna presenteras genom fyra kategorier och återspeglar innehållet från intervjuerna i sammanfattande form. Kategorierna är: Hälsa är balans mellan rörelse, vänner och kost, Olika sidor av ”hälsomyntet”, Hälsopedagogiska effekter och En hälsofrämjande framtid. Resultaten visar på att elever upplever hälsa som en balans mellan rörelse, vänner och kost. Hälsa framträder tydligt i undervisningen anser eleverna, däremot har de svårt att se vad de saknar inom hälsa i ämnet idrott och hälsa. Eleverna uttrycker att idrott och hälsa skapar möjligheter till hälsofrämjande effekter idag och i framtiden.
Sammanfattningsvis visar studien en fördjupad förståelse av den heterogena hälsobilden som elever har. Studiens resultat ökar förståelsen för elevernas upplevelser och erfarenheter vilket kan öka chanserna för att ämnet idrott och hälsa verkligen har hälsofrämjande effekter.
Nyckelord: Idrott och hälsa, elevers uppfattningar, hälsobegreppet, hälsofrämjande effekter
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Ämnet vilar i en hälsovagga ... 1
1.2 Syftet ... 3
1.3 Frågeställningar ... 3
2. Litteraturbearbetning ... 4
2.1 Ämnets utveckling ... 4
2.2 Ämnets olika faser ... 4
2.3 Hälsa ... 6
2.4 Teoretisk ansats ... 8
2.4.1 KASAM ... 8
2.5 Läro- och kursplanernas framväxt ... 10
2.5.1 Lgr 11 – riktlinjer i läroplanen ... 10
2.5.2 Kursplansöversikt i idrott och hälsa ... 11
2.5.3 Lgr 11 – riktlinjer i Idrott och hälsa ... 12
2.6 Hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa ... 12
2.6.1 Forskningsläget ... 13
3. Metod ... 15
3.1 Val av metod ... 15
3.2 Urval ... 15
3.3 Intervjuguide ... 16
3.4 Genomförande ... 17
3.5 Innehållsanalys ... 18
3.6 Reliabilitet & validitet ... 18
3.7 Etiskt och moraliskt förhållningssätt ... 19
4. Resultatet ... 21
5. Diskussion ... 27
5.1 Metoddiskussion ... 30
5.2 Vidare forskning ... 32 Referenser
Bilaga 1 Bilaga 2
-1-
1. Inledning
1.1 Ämnet vilar i en hälsovagga
Att arbeta för en god folkhälsa har en lång tradition i Sverige. Redan 1748 infördes
obligatorisk folkbokföring. Präster runt om i landet samlade in uppgifter om födslar, dödsfall och dödsorsaker. Allt för att minska dödsantalet bland unga samt kartlägga orsaker till ohälsa (Ågren, 2004).
Barn och ungdomars uppväxttid är en tid för utveckling och inte enbart en transportsträcka till att bli vuxen. De har rätt till ett meningsfullt liv där samhället skall prioritera dem då de har begränsad makt att påverka sin egen livssituation. Barn och ungdomars uppväxtvillkor är sammanhängande med deras hälsa (Socialstyrelsen, 2009). Grunden för dessa tankar kommer från FN:s barnkonvention där det står i artikel 24: ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa…”(Prop. 1989/90:107, s.12). Vart femte år lämnar Sverige en rapport till FN:s barnrättskommitté för att beskriva hur och vad de jobbar med inom området hälsa. I sin tur får Sverige respons och det bland annat i form av saker de kan fortsätta att utveckla. Efter rapporten 2007 fick Sverige rekommendationer inom området barnomsorg och skola, en av de punkter som kunde förbättras då var att skolorna skall arbeta mer för att stärka ungdomars hälsa (Lärarförbundet, 2011).
Hälsofrämjandearbete har länge setts som en uppgift för samhället och att det ska skapa möjlighet för en god hälsa hos deras invånare. Vid mitten av 1700-talet var barn- och ungdomars hälsa i Sverige dålig och i en kungligskrivelse rekommenderas skolan att ha rörelse inlagt mellan de stilla sittande lästimmarna. I mitten av 1800-talet var debatten kring barn och ungdomars hälsoläge fortfarande inne på behovet av hälsoförbättring. Då ansåg läkare att mer kroppsrörelse och en mer näringstät kost i skolan skulle öka hälsan. Andra läkare under samma tidpunkt ansåg att minskade skoltimmar var det som behövdes för en ökad hälsa (Annerstedt, 1990). Ett sätt att se på hälsa ur samhällelig synvinkel är att man skall skapa möjligheter för kroppen och själens funktioner och aktiviteter. Att arbeta med den synen på hälsa och även andra delar av detta stora begrepp har legat på gymnastikämnet historiskt sätt inom skolan, det vill säga det som idag utgör ämnet idrott och hälsa. Ämnet har en nyckelroll i det samhälleliga arbetet med hälsa (Annerstedt, 2001a).
-2-
År 1994 kom en läroplan (Lpo94) och där tog idrottsämnet i grundskolan ett steg framåt. Det gick från att enbart heta idrott till namnet idrott och hälsa. Här togs steget från att skolan inte enbart ska arbeta förebyggande med hälsa utan även främja hälsa hos elever. Här råder det än idag oklarheter kring vad det egentligen innebär (Thedin Jakobsson, 2004). År 2011 kom ytterligare en ny läroplan (Lgr11) och ämnets hälsoperspektiv blir ytterligare styrkt. Dock kvarstår frågan om hur man i idrott och hälsa skall arbeta för att elever skall få möjlighet till en god hälsa idag och framåt i deras liv.
Idrott och hälsa är en viktig del i elevers liv och utveckling. Ämnets bredd är väldigt
omfattande och har i dagens skola svårt att få plats. Något som framträder tydligt är att det är för mycket idrott i jämförelse med hälsa. Historiskt sett har ämnet varit inriktat på rörelse och prestationer, vilket idag inte är det huvudsakliga fokusen i kursplanen. Ämnet är så mycket mer än bara rörelse (Häggman, 2012).
Det finns tidigare forskning kring hälsa i ämnet, men något som saknas är en förståelse för hur eleverna själva ser på hälsobegreppet och ämnet idrott och hälsa då en större tonvikt idag läggs på hälsa.
-3-
1.2 Syftet
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever upplever och relaterar till hälsa, samt att studera deras erfarenheter av hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa.
1.3 Frågeställningar
Vad är hälsa för eleverna?
Hur upplever elever hälsoundervisningen i ämnet?
På vilket vis kan ämnet idrott och hälsa stimulera elever till hälsofrämjande effekter idag och genom livet?
-4-
2. Litteraturbearbetning
Studiens avgränsning ligger i att studera hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa samt studera elevers uppfattningar och syn på hälsa. Här nedan redogörs olika författares syn inom de valda områdena. För att skapa en förståelse för ämnet idrott och hälsa ges en historisk
tillbakablick samt hur resan fram till idag har sett ut och var ämnet nu befinner sig. Vidare ges förklaringar av begreppet hälsa. För att stärka texten beskrivs en teori som berör hälsa.
Ytterligare beskrivs styrdokumentens utveckling till hur hälsa idag lyfts fram i den nuvarande läroplanen samt att tidigare forskning lyfts fram.
2.1 Ämnets utveckling
I ett ämne utvecklas ofta starka traditioner, att ge en tillbakablick i ämnets historia gör det möjligt att se delar i ämnet som har bevarats samt se det i ämnet som utvecklats över tid. Ofta har delar som sker idag också skett tidigare i ämnet, fast på ett annat sätt. Ett ämne uppfinns inte på nytt utan utvecklas över tid (Larsson, 2007).
Första gången man kan tyda att gymnastik skall finnas med i den svenska skolan (läroverken) ses i 1571 års skolstadga där det stod det att barn skulle få möjlighet till lek i skolan, men det stod inget om att det skulle ske i organiserad form. Under 1600- och 1700-talet framgår det även att lekarna skulle vara organiserade samt att lärare bör finnas med för att övervaka dessa tillfällen om möjlighet finns. Först under 1800-talet, det vill säga år 1820 infördes det i skolordningen att gymnastik skulle vara ett obligatoriskt ämne i läroverket. Med hela tre timmar per vecka och ingen elev har rätt att avstå förutom vid särskilda behov. Tyvärr gav införandet av obligatorisk gymnastikundervisning ingen bra effekt då tillräckliga resurser i ämnet inte fanns, med varken lokaler eller utbildade lärare i ämnet (Annerstedt, 2001b;
Lindroth, 1995).
2.2 Ämnets olika faser
Vårt svenska idrottsämne har inte alltid sett ut som det gör i nutid. Annerstedt (2001b) beskriver hur ämnet har utvecklats över tid från tidigt 1800-tal till nutid. Han har definierat denna historia i sju olika faser:
Etableringsfasen 1813-1860: År 1813 startadess den första gymnastiklärarutbildningen och försök till obligatorisk undervisning i ämnet provades. Resurser och kunskaper i ämnet var små under denna tid. Under denna fas var det Per Henrik Ling, fader till den svenska
linggymnastiken som stod för tankarna gällande undervisningen. Behandlandegymnastik för
-5-
den egna kroppen samt militärgymnastik var dominerande under denna tid (Annerstedt, 2001b).
Militära fasen 1860-1890: Skolgymnastiken förknippades under denna period först och främst med soldatträning. Undervisning var inriktad på pojkarna och flickorna sattes åt sidan.
Skolgårdarna och klassrummen var platsen för gymnastikämnet. Intresse och engagemang för pedagogiskgymnastik började ta plats. Ämnet trädde i kraft både i folk- och realskola och lärarna organiserade deras kår fackligt. Linggymnastiken och dess dagövningar där allt skulle följas till punkt och pricka, fick allt mer motstånd av den naturliga gymnastiken under denna period (Annerstedt, 2001b).
Stabiliseringsfasen 1890-1912: Ämnets legitimitet stärks och ämnet började få en stabilitet.
Resurserna i ämnet förbättrades. Lek fanns nu befäst i ämnet och de militäriska inslagen minskade. Flickors deltagande på gymnastiken ökade och fler kvinnliga gymnastiklärare utbildades. Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) hade från och med 1887 skyldighet att inspektera gymnastikundervisningen (Annerstedt, 2001b).
Brytningsfasen 1912-1950: Ämnet går igenom stora förändringar, Linggymnastiken får ge vika även om den i stora drag finns kvar i undervisningen. År 1919 byter ämnet namn från gymnastik till gymnastik med lek och idrott. Från ett ämne som bara utgår utifrån gymnastik till ett ämne där omfattningen blir större och aktivitetsutbudet breddas (Annerstedt, 2001b).
Fysiologiska fasen 1950-1970: Lärarnas uppgift var att få eleverna till att förbättra deras kondition, övningar blev dominerande i ämnet. Även infördes friare former av undervisning, där färdighets övningar inte längre behövdes utföras till yttersta perfektion. Synen på
individen och dess utveckling för rörelseglädje ökade. Eleverna fick större inflytande i form av att de skulle uppleva rörelseglädje, utforma egna aktiviteter samt leda varandra
(Annerstedt, 2001b).
Osäkerhetsfasen 1970-1994: Ämnet byter namn från gymnastik med lek och idrott till idrott.
Idrottsämnets målsättning blir då väldigt brett och osäkerheten vad ämnet skall syfta till blir stort hos lärarna. Ämnet skall täcka in elevers fysiska, psykiska, sociala och estetiska
utveckling. För ökad jämställdhet hos könen infördes samundervisning för pojkar och flickor (Annerstedt, 2001b).
Hälsofasen 1994-: Idrottsämnet går igenom ytterligare ett namnbyte från idrott till idrott och hälsa. Hälsoperspektivet blir tydligt och kursplanerna framhäver ett holistiskt synsätt på hälsa.
-6-
Hur hälsa skall arbetas med ges det inga tydliga riktlinjer med, men det skall ändå ge elever medvetenhet om den egna livsstilensbetydelse för hälsan. Specifika idrotter som eleverna skall kunna är simma samt orientera, ämnets frihet ökar medan antal timmar minskar. Den lokala friheten har nu ökat gällande innehåll, arbetssätt och timmar i ämnet, variationen från skola till skola är och kan vara stor (Annerstedt, 2001b).
2.3 Hälsa
Vad är hälsa? Detta är ett stort och vitt begrepp som människan under en lång tid har försökt att förklara. Att det inte bara finns en lättsam och tydlig förklaring är något som kommit fram.
Detta i sin tur resulterar till att det finns mycket att undersöka samt diskutera kring detta otroligt omfångsrika begrepp och som bör förklaras varje gång det används för att inte skapa osäkerhet i dess sammanhang. Det finns inte för avsikt att nämna alla definitioner utav hälsa utan bara att ta upp relevanta benämningar av hälsa samt hur det appliceras i skolans värld.
I Nationalencyklopedin förklaras hälsa så här: ” fornsvenska hælsa, bildning
till hel, hæl 'lycka', ett ord besläktat med hel”, svårdefinierbart begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom.” (Jerrhag, 2012). Ytterligare beskrivs det att i västvärlden har vi ett mer objektivt synsätt på hälsa, där tilltron på naturvetenskapliga förklaringsmodeller är stora. Tittar man på andra håll i världen ger de plats åt mer folkmedicinska och vidare
hälsobegrepp (Jerrhag, 2012).
Under en lång tid har hälsa setts som att man har avsaknad utav sjukdom. 1948 definierar Världshälsoorganisationen (WHO) sin första definition utav hälsa. Den kommer att präglas av det friska istället för det sjuka: ”Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.” (Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 33 ). Under tid förändras tankarna kring hälsa, men det är än idag denna benämning som står till grund för definitionen hälsa. I och med denna definition som ofta har fått motstånd, finns det ett klargörande att hälsa inte endast innebär frånvaro utav sjukdom.
Hälsa och ohälsa kan ses som två beroende begrepp av varandra som tillsammans bildar en enhet, när dessa två skapar ett jämnviktstillstånd finns det en grund för hälsa (Kostenius &
Lindqvist, 2006).
-7- WHO har urskilt nyckelaspekter hos hälsa:
”… att hälsa betraktas som den grad i vilken individer eller grupper är kapabala att, å ena sidan, förverkliga sina mål och tillfredsställa sina behov och, å andra sidan, förändra eller hantera sin omgivning. Hälsa ska således betraktas som en resurs i det dagliga livet, inte som livets mål; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurs såväl som fysisk kapacitet.”
(Ewles och Simnett, 2005, s.21).
WHO hade en konferens i Ottawa 1986, där man kom fram till i en förklaring av hälsa, att det inte bara är ett mål som skall uppnås utan också är en process som behöver resurser och förutsättningar. Från att se på faktorer som påverkar hälsa till att titta på vilka förutsättningar som finns till hälsoutveckling. I Ottawadeklaration skrivs det ner: ”Hälsofrämjande arbete är den process som ger individen möjlighet att påverka sin hälsa”. (Socialstyrelsen, 1994).
En definition av hälsa: ”Hälsa är ett jämviktstillstånd av psykiskt, fysiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv.”
(Kostenius & Lindqvist, 2006, s.34). Genom en bred definition av hälsobegreppet ges det utrymme för ett brett synsätt av hälsa, Kostenius och Lindqvist (2006) förklarar definitionen enligt följande:
Fysisk hälsa: Kroppens funktioner
Psykisk hälsa: Kognitiva förmågan
Emotionell hälsa: Förmågan att uppleva glädje, sorg, rädsla och vrede. Samt uttrycka dessa
Social hälsa: Kunna skapa och upprätthålla relationer till andra människor
Andlig hälsa: Principer för beteende samt olika sätt att uppnå sinnesfrid och ro i själ
Ewles och Simnett (2005) benämner hälsa och dess innebörd så här:
Fysisk hälsa: Ses som den uppenbara delen av hälsa och berör kroppens funktioner
Psykisk hälsa: Förmågan till klart tänkande och sammanhängande. Här inkluderas social och emotionell hälsa
Samhällsbetingad hälsa: Människans hälsa är förknippad med allt som omger denne
Genom att dela in hälsa i olika delar i människans liv kan det göras onaturligt och svårt att få ett sammanhang. Ett sätt att se på hälsa är igenom ett sammanhängande perspektiv och där
-8-
alla delar hänger samman samt är beroende utav varandra. På så vis får man ett holistiskt synsätt på hälsa, det vill säga att hälsa är en helhet bestående av olika delar. Sammantaget utifrån dessa olika definitioner av hälsa skulle en beskrivning av hälsa ses som ett rörligt tillstånd, med olika delar som bildar en helhet.
2.4 Teoretisk ansats
Studien tar ansats i Aron Antonovskys modell KASAM (Känsla av sammanhang).
2.4.1 KASAM
Aron Antonovsky kom fram till begreppet den salutogena hälsan, där man tittar på vad det är som främjar en god hälsa. Där ligger vikten på friskfaktorer, som i sin tur fungerar som sjukdomsförebyggande och medverkar till individers förbättrade hälsa (Korp, 2004). Det salutogena perspektivet bygger på kunskap om hälsa och friskfaktorer. Genom att se hälsa med att ta på sig de salutogena glasögonen, tittar man på vad det finns för
hälsobringandefaktorerför att kunna skapa en ökad hälsa (Kostenius & Lindqvist, 2006).
Delaktighet, demokrati och inflytande är byggstenar i den salutogena grunden. Översatt kan salutogenes beskrivas som hälsansursprung eller hälsobringandefaktorer (Nilsson, 2003;
Quennerstedt, 2006).
Motsatt till Antonovskys tankar kring salutogenes är hans tankar kring patogenes, som
tillskillnad mot salutogenes ser till ohälsa, sjukdom och riskfaktorer. Dessa två perspektiv kan ses som komplement till varandra och vara en aktiv process. Där salutogenes ses som hälsa och patogenes som ohälsa. Individer kan röra sig mot de olika polerna vid olika tillfällen i livet. Frågorna som bör ställas då är varför rör man sig mot hälsopolen eller ohälsopolen? Hur gör man för att bevara den situationen eller ändra den? Här utestängs det som är friskt eller sjukt, man ser till vilken hälsostatus som en individ har och hur den kan behållas eller ändras under tid (Winroth & Rydqvist, 2008).
Kritiskta anblickar kring ett salutogent perspektiv på hälsa finns också, där det finns oro för att titta enbart på hälsobringande faktorer. Tanken är inte att utesluta ett patogent perspektiv och se till sjukdomar. Skillnaden ska vara att man inte ser det sjuka som något onormalt utan se det som ett hinder för hälsoutveckling och kolla på hur man kan göra för att uppleva hälsa oberoende situation man som individ befinner sig i (Quennerstedt, 2006).
Aaron Antonovsky har länge forskat kring hälsa. I sin bok Hälsans mysterium utav Antonovsky (1991) själv beskriver han hälsa på ett sätt som visar vad som skapar hälsa i
-9-
stället för att beskriva vad som krävs för att förhindra ohälsa. Han utgår ifrån frågan: Varför känner sig människor friska och har hälsa? Antonovsky har utifrån det skapat en modell som visar betydelsen av sammanhang för att hälsa ska uppnås. Modellen heter KASAM (Känsla av sammanhang) och den består utav tre delar: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.
(Antonovsky, 1991, s.41) KASAM är ett mänskligt värde som är medverkande till att hälsa kan behållas eller förbättras.
Genom att arbeta med salutogenes bidrar det till att individers KASAM bevaras eller blir starkare om deras upplevelse av KASAM är lågt (Hansson, 2004). Winroth och Rydqvist (2008) beskriver för att kunna uppleva KASAM behövs det ett jämviktstillstånd mellan de tre delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De tre delarna innebär:
Begriplighet: Förståelse och förmåga att bedöma verkligheten
Hanterbarhet: Förmågan att möta olika krav, strategier och metoder
Meningsfullhet: Delaktighet, känslan av att kunna påverka och motivation
KASAM som en tidsaxel (se figur 1) kan användas som utgångspunkt för alla människor.
Begriplighet innebär i vilken grad man upplever information och intryck i tillvaron som begripliga, strukturerade och förutsägbara. Begriplighet ses med utgång i det historiska.
Hanterbarhet handlar om att känna att det finns potential att handla utifrån de krav som ställs på en, hanterbarhet ses i nuet. Meningsfullhet är känslomässigt och motivations kopplat till individen. Upplevs meningsfullhet skaffar sig individen sig kunskaper och möjligheter till att lösa det den behöver lösa, meningsfullhet ligger i ett framtida perspektiv (Hansson, 2004).
Historia Nu Framtid Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
Figur 1: KASAM som tidsaxel (Hansson, 2004, s.128).
-10-
KASAM hjälper människan att hitta rätt vägar och skapa ordning i kaos. Det hjälper individer att lösa vardagsproblem och genomför möjlighet till meningsskapande i olika situationer, vilket kan vara tänkbart viktigt för dennes hälsa. KASAM utvecklas som en process av erfarenheter genom hela livet. Den största delen sker under uppväxten och ungdomsåren.
Skolan har en stor och viktig roll i elevers hälsoutveckling och utvecklandet av deras
KASAM. Enligt Antonovskys tankar om KASAM, innebär det att alla individer kan omfattas i hälsoperspektivet, oavsett om man är frisk eller sjuk. Att lägga an perspektivet i skolansvärld är angeläget då det arbetas med stora grupper och där alla individers behov ser olika ut
(Quennerstedt, 2006).
2.5 Läro- och kursplanernas framväxt
År 1962 kom den första läroplanen Lgr 62 för den svenska grundskolan. Det hade då länge arbetats med att demokratisera skolan och få en gemensam grund för skolan att stå på. Tätt inpå kommer Lgr 69, som tar bort de sista resterna från tiden med parallella skolsystemen folkskola och läroverk. Lgr 80 införs och det lokala ansvaret på skolan ökar. Läroplanen efter det blev Lpo 94 och upplägget skiljer sig från tidigare dokument. Det finns en läroplantext och kursplaner för de olika ämnena. Två skillnader är att skolan kommunaliseras och målstyrning införs. Alltså ska samma mål kunna nås oavsett kommun, men vägen dit kan se olika ut. År 2011 kommer Lgr 11 ut och är det styrdokument som vi i grundskolan nu följer.
Lgr 11 är uppdelad i tre olika delar. Del ett med skolans värdegrund och uppdrag, vilket är i likhet med Lpo 94. Del två övergripande mål och riktlinjer skiljer sig från Lpo 94 där mål att sträva mot och mål att uppnå har tagits bort. Nu finns istället en tydligare uppställning och olika kategorier där mål och riktlinjer satts upp för att utveckla elevers kompetenser. Del tre är kursplanerna som beskrivs genom en gemensam struktur, där det inleds med ämnets syfte, dess mål och en beskrivning av det centrala innehållet som berättar vad som ska göras i olika årskurer samt kunskapskrav (Lärarförbundet, 2011).
2.5.1 Lgr 11 – riktlinjer i läroplanen
Alla som arbetar i grundskolan skall utgå från skolans styrdokument. Inledningsvis i läroplanens första del skrivs det att skolan vilar på demokratins grund och att skolan skall arbeta för att gynna alla elevers utveckling och lärande samt att ge möjligheten till ett livslångt lärande. I början står det: ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs
förutsättningar och behov. Den ska främja elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling
-11-
med utgång i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskap” (Skolverket, 2011b, s. 8).
I läroplanens andra del – Övergripande mål och riktlinjer under rubriken kunskaper står det:
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället”
(Skolverket, 2011b, s. 14).
2.5.2 Kursplansöversikt i idrott och hälsa
Under de senaste kursplanerna i ämnet idrott och hälsa har upplägget både liknat varandra samt skiljt sig åt, se i Tabell 1 nedan:
Tabell 1: Översikt av kursplanerna i idrott och hälsa åren 1980-2011 (Thedin Jakobsson, 2005; Skolverket, 2011b)
Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
Namn Idrott Idrott och hälsa Idrott och hälsa
Antal tim/vecka Ca 3 Ca 1-2 Ca 1-2
Styrning Innehåll Mål Mål
Ansvarig Statsmakten Kommun och skola Kommun och skola
Huvudmoment Gymnastik Rörelse, rytmik och dans Rörelse Hälsa, hygien och ergonomi Livsstil, livsmiljö och
hälsa
Hälsa och livsstil
Bollspel och lekar Dans
Friidrott
Orientering och friluftsliv Friluftsliv och utevistelse Lek
Simning och livräddning Skidåkning
Skridskoåkning, iskunskap och livräddning
Arbetssätt Individuell utveckling Individuell utveckling Individuell utveckling
Utbildning Individuell påverkan Lokal inriktning och individuell påverkan
Nationell inriktning och minskad individuell påverkan
-12- 2.5.3 Lgr 11 – riktlinjer i Idrott och hälsa
Inledningsvis i kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det:
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket, 2011b, s. 51).
I syftet för ämnet betonas: ”Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet”.
(Skolverket, 2011b, s. 51).
Ämnet ska sammanfattningsvis ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: ”…
värdera idrott och fysisk aktivitet utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil”
(Skolverket, 2011b, s.52)
Under det centrala innehållet i kursplanen finns det en underrubrik med namnet Hälsa och livsstil, där elever i årskurs 7-9 bland annat ska ges förutsättningar till kunskap om olika definitioner av hälsa och få möjlighet till erfarenheter kring samband mellan rörelse, kost och hälsa (Skolverket, 2011b).
I kunskapskraven för betyg E i slutet av årskurs 9 framgår: Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan (Skolverket, 2011b, s.55).
2.6 Hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa har ett brett spektrum att tillgodose sina elever. Skapa rörelse glädje, fysisk aktivitet, skapa möjlighet till att främja en god hälsa och mycket mer.
Bollspel är något som är vanligt förekommande på många av ämnets lektioner och tar ofta upp mycket tid (Thedin Jakobsson, 2004). I en flygande tillsyn från Skolinspektionen (2010) framkom de att det var vanligt med bollspel på lektionerna, det framgick även att
hälsoperspektivet förekom i liten omfattning. Detta trots att bollspel inte finns framskrivet tydligt i kursplanerna tillskillnad mot hälsa. Förklaring till varför det ser ut som det gör tros vara ämnets tradition i tidigare kursplaner, elevers förväntningar på vad lektioner ska
-13-
innehålla samt att många idrottslärare upplever det svårt att överföra det som står i kursplanen till praktiken.
Ämnet idrott och hälsa står inte som enskild aktör att arbeta med och kring hälsa i skolans värld. På läroplans nivå ligger ett gemensamt ansvar att jobba kring hälso- och livsstilsfrågor.
Kursplanen i idrott och hälsa lägger extra stor vikt vid den fysiska aspekten på hälsa. För att få ett helhetsperspektiv finns även de psykiska och sociala aspekterna på hälsa med
(Skolverket, 2011a). Genom att vara fysiskt aktiv leder det till att emotionella, psykologiska samt fysiskt positiva effekter. Fysisk aktivitet i sig kan ses som en friskfaktor (Kostenius &
Lindqvist, 2006).
Hälsa kan ha en benägenhet att ses som teoretisk kunskap medan idrott ses som praktisk kunskap. Hälsa ses som något läraren undervisar om genom teoretisk- och muntlig kunskap t.ex. genom att läsa om kondition. Idrott ses som praktisk kunskap genom att t.ex. hoppa eller springa. Det finns inte en självklarhet att ämnet ses som helhet, utan särdelning förekommer.
Hälsa är något som ämnet skall ge elever kunskap och erfarenheter i och om, det finns dock inte några riktlinjer om hur det ska göras. Vissa lärare i ämnet ser en uppdelning av ämnet till dess namn, där hälsoundervisning är en del och idrottsundervisning är en del. Andra lärare ser idrott och fysiskaktivitet som hälsa eller att det leder till hälsa (Thedin Jakobsson, 2004).
2.6.1 Forskningsläget
Hälsa är ett begrepp samt ett kunskapsområde som griper in i samhället och i skolansvärld.
Hälsofrågor är mer än att bara ge elever hälsoinformation. Det handlar om att främja det som är friskt och inte utgå från det som är sjukt. Det gäller att rusta eleverna till att bli
handlingskraftiga medborgare till det gemensamma samhället. Att ge elever möjlighet till att få ge sina tankar kring hälsa är en viktig del samt att de får uttrycka vad de anser vara viktiga delar att arbeta med kring hälsa i skolan. Enstaka studier har gjorts inom detta område kring hälsoundervisning och vad den skall innehålla. Det som visar sig tydligt är att elever vill arbeta mer i dialog till lärarna, de vill ha elevinflytande och känna delaktighet i hälsoarbetet.
Det är viktigt att eleverna får möjlighet att skapa egna beslut kring vad som rör deras hälsa samt får vara med att delta aktivt i hälsoarbetet (Nilsson, 2002). Ämnet idrott och hälsa knyter idag an vid där ämnet en gång i tiden startade och där det hade stor betydelse för folkhälsan.
Där kroppen skulle vara stark och frisk, för att fungera väl ut i vårt samhälle. Länge har ämnet setts som ett praktiskt ämne där det är uppbyggt av olika aktiviteter och genom att delta på
-14-
dessa och vara fysiskt aktiv får eleverna hälsa. Fokusen ligger kring hälsa på individ nivå och eleverna görs ansvariga för att hålla kroppen frisk (Gustavsson, 2002).
En studie där man tittar på elevers matkonsumtion vid lunchserveringen kommer man fram till att mönster som utvecklas i unga år även följer med upp till vuxen ålder. Där vill de trycka på vikten att arbeta hälsofrämjande redan i tidiga åldrar för att ge elever en god grund att stå på (Blom-Hoffman, Kelleher, Power & Leff, 2003). Att inneha en hög medvetenhet om idrott och hälsa samt vilka effekter ämnet har för hälsa är en egenskap ämnet letar efter. Ämnet beskrivs som att ha en avgörande roll för att utbilda unga människor till att bli självständigt fysiskt aktiva genom livet. Fysisk aktivitet kan ses som ett önskevärt hälsobeteende och som lämplig förmedlare till att främja en sund livsstil hos ungdomar. Hälsoinitiativ i skolan är en avgörande del i att förbereda elever till en livslång positiv syn på en hälsosam livsstil. Genom ämnet idrott och hälsa kan elever upprätta goda vanor kring hälsa samt skaffa förutsättningar och erfarenheter som har möjlighet att följa med in i vuxenlivet (Hanaa & Abdulraheem, 2012).
-15-
3. Metod
Den använda forskningsmetoden i denna uppsats är kvalitativ intervjumetod. En intervju kan beskrivas som ett samtal mellan två personer som har en viss uppbyggnad och som har ett grundläggande syfte. I intervjusituationen är det forskaren som leder samtalet och lyssnar lyhört till respondenten och styr samtalet utifrån syftet (Kvale & Brinkmann, 2009). Det som ses som en gemensam nämnare hos de kvalitativa metoderna är att de syftar till förståelse av människors tillvaro och deras föreställning av sig själva. Metoder med kvalitativa egenskaper tittar på det individuella, unika, särskiljande och eventuellt avvikande (Hassmén & Hassmén, 2008).
3.1 Val av metod
Genom att använda intervju som metod skapas möjligheter att studera varje individ och gripa tag i det som är särskiljande och unikt för just denne. Att utgå från denna metod, är att utgå från ett ideografiskt intresse där avsikten är att finna sammanhang, gå på djupet och få information från respondenter. Som i sin tur är motsatsen till nomotetiskt intresse där man tittar på det generella och dess samband (Hassmén & Hassmén, 2008). Via samtal finns möjligheten till att lära känna människors livsvärld. Där finns då möjlighet till att få kunskap om deras inställningar, uppfattningar, erfarenheter och den värld som de lever i. Den
kvalitativa forskningsintervjun försöker att förstå världen utifrån respondentens synvinkel och utveckla betydelsen av människors erfarenheter. Den kvalitativa forskningsintervjun har ett exklusivt sätt att komma åt människors levda vardagsvärld, deras livsvärld (Kvale &
Brinkmann, 2009). Kvalitativa metoder avser att gå på djupet och förstå människan samt dennes värld. Till skillnad mot kvantitativa metoder som avser att undersöka större grupper och kolla bredden på det som undersöks. Mot denna bakgrund är metoden i den här studien kvalitativa intervjuer. Denna studie har hermeneutiskta drag där tolkning av eleverna och deras livsvärld spelar en stor roll och där avsikten är att försöka förklara fenomen som framträder i
intervjuerna (Hassmén & Hassmén, 2008). Arbetssättet i intervjuerna är induktivt, vilket innebär att det inte finns några rätta svar på frågorna utan man undersöker vad respondenten tycker och anser kring det som frågas. Utifrån respondentens svar utvecklas intervjusamtalet vidare (Patel & Davidsson, 2003).
3.2 Urval
I läroplanens övergripande mål och riktlinjer står det: ”Lärararen ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”(Skolverket, 2011b, s. 14).
-16-
Vidare kan man läsa i kapitlet, skolansvärdegrund och uppdrag att: ”Skolan ska främja elevers harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer… Även hälso- och livsstilsfrågor ska
uppmärksammas.”(Skolverket, 2011b, s. 10 ). Alla lärare skall arbeta utifrån skolans styrdokument, vilket då styrker valet utav att intervjua just elever till denna studie. Det som framkommer i intervjuerna kan vara användbart för lärarstudenter samt lärare på fältet.
Studien bygger på sex stycken intervjuer med elever på en högstadieskola om deras
uppfattningar kring den egna hälsan och om hälsa finns med i ämnet idrott och hälsa. Åldern på respondenterna var 15 år. Könsfördelningen var tre flickor och tre pojkar. Alla elever gick i samma klass och samma skola i en stad i mellan Sverige.
Det finns ingen avsikt att mäta könsskillnader eller dra jämförelser utifrån kön. Urvalet är tillgänglighetsurval, där idrottsläraren valde ut sex elever slumpmässigt. Det är ett enkelt, effektivt och ekonomiskt sätt att snabbt få deltagare till en studie (Hassmén & Hassmén, 2008). Tidsbegränsning och tillgänglighet är avgörande faktorer för valet utav elever.
Vetenskapliga rådet (2011) rekommenderar att elever skall vara minst 15 år eller äldre för att delta i forskningsundersökningar utan vårdnadshavares underskrift. Detta var avgörande för att det just blev intervjuer utav elever som går i årskurs nio. Då det skulle tagit längre tid att kontakta elevernas vårdnadshavare avgränsades urvalet till de elever som var över 15 år.
Gemensamt för urvalsgruppen är att de går i årskurs nio, respondenterna är alla över 15 år, de kommer från stabila hemförhållanden och alla respondenter har aktiva sysselsättningar på fritiden.
3.3 Intervjuguide
Under intervjutillfällena har det funnits en intervjuguide att utgå ifrån som en hjälp för att ge möjlighet till att ställa frågorna i rätt ordning och se till att intervjuerna har rätt fokus, utifrån vad som är viktigt för studien (Hassmén & Hassmén, 2008). Intervjuguiden utgår ifrån uppsatsens syfte samt dess frågeställningar, där dessa frågor omformulerats och minskats ner för att passa in i intervjuerna. Intervjuerna har öppna drag, där frågeområdena är
förutbestämda och där respondenternas svar påverkar följdfrågorna. Det intressanta är att få fram hur eleverna ser på och upplever hälsa. I intervjuguiden finns förutbestämda frågor, men beroende på vad respondenten svarar finns det möjlighet till nya frågor som kan komma upp under intervjutillfället. Denna flexibilitet vid kvalitativ forskning ökar möjligheter för att få djupare svar än vid kvantitativ forskning (Hassmén & Hassmén, 2008).
-17-
Kvale och Brinkmann (2009) rekommenderar att i intervjuer med elever får de möjlighet att uttrycka sina personliga upplevelser och uppfattningar i deras livsvärld. Det är viktigt att anpassa frågorna efter ålder, då det är av vikt att inte ställa för långa eller krångliga frågor.
Efter 2-3 intervjuer utvecklades delar av intervjuguiden för att få en mer heltäckande bild i relation till syftet (se bilaga 2).
Intervjuguiden var utformad på så sätt att informationen kring intervjun gjordes i flera steg.
Inspiration hämtades från Patel och Davidsson (2003) som menar att det är viktigt att klargöra syftet med intervjuerna samt berätta hur värdefull information respondenterna bidrar med till studien, stärks respondenternas medverkan och tillförlit i och under intervjutillfällena. Det var även viktigt att visa respekt för respondenten och skapa trygghet. Som intervjuare kan en bra kontakt skapas genom att lyssna uppmärksamt, visa intresse, förståelse och respekt.
Intervjuguiden var ett manus och fanns som ett stöd för att få med det som behövdes för att täcka studiens syfte (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.4 Genomförande
Den första kontakten togs via e-post till rektorn på den utvalda skolan. I mejlet framgick en bakgrund till undersökningen, syftet, en kortare presentation utav mig själv och förfrågan om det fanns möjlighet att intervjua några elever på skolan. Som svar fick jag att det gick bra och att jag var välkommen att kontakta idrottslärarna på skolan för att få tag på elever till
intervjuundersökningen.
Det andra utskicket gick till de båda idrottslärarana på skolan (se bilaga 1). I mejlet beskrevs precis som till rektorn: bakgrunden till undersökningen, syftet, en kortare presentation utav mig själv och förfrågan om det fanns möjlighet att intervjua några elever på skolan. Den ena idrottsläraren svarade och ansåg att det inte skulle vara några problem. Det andra mejlet innehöll då information om att eleverna skulle vara i årskurs nio och vara 15 år eller äldre, att min önskan var att få intervjua tre pojkar och tre flickor. I det mejlet framgick det också att intervjuerna var konfidentiella och att deltagandet var frivilligt.
Intervjutillfällena skedde enskilt med varje elev (respondent) i ett klassrum på skolan där vi kunde sitta ner ostörda. Intervjuernas längd varierade från 15-22 minuter vardera. Med respondenteras tillåtelse spelades intervjuerna in på en mobiltelefon. Respondenterna
informerades i början av intervjun utav de forskningsetiska principer som berörde dem och att deltagandet var helt konfidentiellt samt att deltagandet var frivilligt. I slutet av intervjun fick
-18-
de information att det fanns möjlighet att tillgå uppsatsen när den är klar (Vetenskapliga rådet, 2011).
3.5 Innehållsanalys
När intervjuerna var klara transkriberades de ordagrant för hand på dator utav undertecknad.
En grundregel är att alltid ange i sin studie på vilket sätt utskrifterna har gjorts, då det inte finns någon standardregel att följa. I studiens utskrifter har ”pauser”, ”mm”, ”skratt” och
”tystnad” tagits med för att kunna göra en så detaljerad utskrift som möjligt (Kvale &
Brinkmann, 2009).
För att analysera de transkriberade intervjuerna användes innehållsanalys. De sex intervjuerna lästes igenom ett flertal gånger för att kunna skapa en helhetsbild utav alla intervjuer. Sedan plockades det ut nyckelord i varje intervju, som sedan kodades till meningsbärande enheter, därefter jämfördes dessa meningsbärande enheter mot varandra, ordnades efter likheter och skillnader i preliminära kategorier och där det slutligen blev kategorier. Alla intervjuer analyserades var och en för sig. Där varje intervju genererade några preliminära kategorier.
Dessa preliminära kategorier jämfördes sedan mot varandra i innehåll och karaktär innan de slutligen gick att definiera kategorier. En kategori ses som en beskrivande nivå utav innehållet i intervjuerna och beskriver det uppenbara innehållet från de transkriberade intervjuerna.
Kategorierna kan ses som den röda tråden från alla intervjuerna och representerar det manifesta från intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2004).
3.6 Reliabilitet & validitet
Validitet kan tolkas till ord som sanning, trohet och giltighet. Om studier inte återspeglar det som fanns för avsikt att studera, det vill säga om forskning inte lyckats studera det fenomen som fanns av intresse kommer kunskapen som uppkommit inte vara av värde. Reliabilitet förklaras ofta inom kvalitativ forskning med ord som pålitlighet, upprepbarhet samt
tillförlitlighet. Om en undersökning görs på nytt skall samma tillvägagång gå att följa av en annan forskare och då förväntas resultaten till stor del överensstämma med studien som tidigare har gjorts (Hassmén & Hassmén, 2008). Kvale och Brinkmann (2009) framhåller när man tittar på validitet i kvalitativ forskning ligger fokus på en ständig validering under hela arbetsprocessen, till skillnad mot kvantitativ forskning där tyngdpunkten ligger på
slutprodukten. Validitets tänkande ska finnas med under hela arbetet och är en ständig kontroll av forskningens trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet: ”Är alla stegen i forskningsprocessen förnuftiga och försvarbara och bekräftar det som forskaren sluter sig
-19-
till? Validering vilar på forskarens hantverksskicklighet under en undersökning, på att han ständigt kontrollerar, ifrågasätter och teoretiskt tolkar.” (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 268).
Med validitet menas då att studien undersöker vad den har för avsikt att undersöka. Det kan jämföras med att resultaten motsvarar vad som förväntades i syftet och att frågeställningarna besvarades.
Validitet förbinds med resultatet och tillförlitligheten av en studie. Vid intervjutillfällena har fokusen legat på att inte ställa för ledande frågor, försöka vara neutral och vara uppmuntrande till respondenterna. Detta för att validiteten skulle bli så hög som möjligt. Vid
transkriberingen skrevs intervjuerna ut ordagrant. Emellertid fanns det svårigheter att bevara en hög reliabilitet och inte börja tolka redan där, detta berodde på ovana i situationen av att skriva ut intervjuer. Det fanns svårigheter i att se när en mening tar slut eller då det skulle vara skiljetecken. Det muntliga språket är inte helt enkelt att få till skriftspråk utan att det kan uppstå oklarheter. I intervjuanalysen ges en återspegling av det som kommit fram utifrån intervjuerna, detta ökade tillförlitligheten på studien (Kvale & Brinkmann, 2009).
3.7 Etiskt och moraliskt förhållningssätt
Hassmén och Hassmén (2008) förtydligar att använda sig utav ett etiskt och moraliskt förhållningssätt i forskning är av vikt. Genom att se till forskarens roll är dennes agerande, hederlighet och integritet viktiga pelare för en god forskaretik. Tittar man till respondenterna är det viktigt att deras konfidentiellitet inte avslöjas, det vill säga att det förblir omöjligt att kunna identifiera dem.
Under intervjuarbetets gång har studien utgått från Vetenskapliga Forskningsrådets allmänna regler för god forskningsetik:
1. Du skall tala sanning om din forskning.
2. Du skall öppet redovisa metoder och resultat.
3. Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.
4. Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkter för dina studier.
5. Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t.ex. från yngre medarbetare).
6. Du skall hålla god ordning i din forskning (bl.a. genom dokumentation och arkivering).
7. Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till skada (t.ex. försökspersoner).
8. Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning. (Gustafsson, Hermerén &
Petersson, 2005, s. 8-9).
-20-
Vid forskning inom humaniora och samhällsvetenskap skall fyra huvudkrav följas:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Respondenterna och andra som berördes fick information studiens syfte, vilket är informationskravet. Vid inledningen av intervjun fick respondenterna information att medverkan var frivillig, vilket är samtyckeskravet. Inledningsvis i intervjun framhölls att i intervjun ges absolut konfidentialitet, vilket är konfidentialitetskravet. Respondenterna informerades om att intervjumaterialet ändas används för studien och dess syfte, vilket är nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011).
-21-
4. Resultatet
I resultatet ges information om vad som kommit fram i de olika intervjuerna. Det som framkommer är elevers tankar och erfarenheter av vad hälsa är för dem, hur de upplever ämnet idrott och hälsa samt hur deras upplevelse av hälsobegreppet framträder i ämnet idrott och hälsa. Gemensamt för alla eleverna utom en är att de upplever ämnet idrott och hälsa som ett bra och roligt ämne. Det som framhålls positivt är att undervisningen är varierande och att de får vara med och ha inflytande i deras undervisning. Ämnet på deras skola har två 50 minuters lektioner per vecka, vilket eleverna ansåg vara lagom och de tyckte inte att det skulle vara fler lektioner. Analysen ledde fram till fyra kategorier: Hälsa är balans mellan rörelse, vänner och kost, Olika sidor av ”hälsomyntet”, Hälsopedagogiska effekter och En
hälsofrämjande framtid. Dessa kategorier beskrivs närmare nedan.
Hälsa är balans mellan rörelse, vänner och kost
Eleverna ansåg att finna en balans mellan kost och träning var viktigt för att uppleva en god hälsa. En av eleverna uttryckte att hälsa för denne var:
”Att se hur kroppen fungerar, vad den mår dåligt av och vad den mår bra av. Vad den tål och vad den inte tål.”
En annan elev framhöll det så här:
”Bra vänner att umgås med, inte sitta stilla för mycket, vara ute och röra på sig så man får i gång kroppen och ja ha positiva saker att se fram emot på fritiden.”
Eleverna fick frågan: ”Vad är hälsa för dig?”, alla sex elever var eniga om att röra på sig och träna var en del i vad det är som utgör hälsa för dem. Kost och att äta bra upplevde flera elever som en viktig komponent till hälsa. En av eleverna uttryckte att hälsa var:
Ja, det är väll mat och kost, sömn och träning. Hur man sköter det.
En annan av elev ansåg att hälsa var:
Det är väll när man mår bra liksom som person och liksom fysiskt också eller vad man säger.
Bra vanor, bra matvana liksom och rör på sig regelbundet å så att man mår bra helt enkelt.
Eleverna menar att hälsa är att må bra, det gällde att träna och röra på sig, men då varken för lite eller för mycket. När det handlade om kosten var det viktigt att äta bra mat, inte för
mycket godis eller skräpmat. De påvisade att det även var viktigt att äta regelbundna måltider.
-22-
Eleverna tyckte att god hälsa var när man åt bra och tränade. Ohälsa upplevde de när de åt mycket skräpmat, godis och blev stilla sittande i soffan. En av flickorna såg sig själv som en periodare genom att:
”Ibland är det typ så bra, att man liksom äter bra och rör sig mycket. Men jag är en sådan där periodare. Att ibland blir det att man är jätte hurtig och är ute å springer å allt sådant där. Sedan plötsligt bara slutar det åh då ligger man bara hemma ett tag å så börjar det om igen”.
Hälsa sågs hos eleverna som motpoler mellan vad som var god- och ohälsa. När man åt bra och tränade hade man en god hälsa. När de inte gjorde det upplevde de ohälsa. En av pojkarna skiljde sig från de andra eleverna när han beskrev sig ha en god fysisk kondition trots att han upplever att han intog för mycket godis i sin kost. Han reflekterar emellertid över att om han inte hade varit fysiskt aktiv att han då skulle upplevt negativ konsekvenser av allt godis ätande.
Eleverna upplevde sin egen hälsa som god, med vissa undantag då de ibland upplevde ohälsa när de inte rörde på sig eller inte hade en god kost hållning
Hur eleverna upplever sin egen hälsa samt hur en hälsosam livsstil kan se ut låg relativt nära varandra utifrån deras svar ovan. Några nya punkter kom fram. En av eleverna uttryckte att en hälsosam livsstil var när:
”Ja det är väll det här med varierande aktiviteter och kosten.
Balans mellan rörelse, kost och positiva relationer speglas i ett citat från eleverna:
”Att man mår bra. Man tränar och äter bra. Känner att man har någon som lyssnar på en också.
Ha någon att luta sig emot.”
Olika sidor av ”hälsomyntet”
Flera tyckte att idrott är en stor del av ämnet medan andra menade att det är teorilektioner som ses som hälsa i ämnet och idrott var när man var ombytt till idrottskläder på lektionen. Någon tycker att idrott och hälsa hänger samman. Det innebär att det fanns många olika tolkningar hos de få som intervjuats, vilket kan tolkas som att eleverna hade olika förväntningar på ämnet.
Tre utav eleverna ansåg att hälsa i ämnet var när man rörde på sig, två av dessa tar upp att när de tränade kondition upplevde de hälsa i undervisningen. Den tredje eleven ansåg att hälsa i undervisningen var:
-23-
”Men det är ju när man rör på sig typ”.
En utav eleverna ansåg att hälsoperspektivet märktes när:
”Sedan kan det ju också vara att läraren delar upp i olika lag som man inte brukar vara i annars.
Så man lär känna andra som man inte annars brukar prata med.”
Flera elever menade dock att hälsa i ämnet för dem förknippades med teoriundervisning. En av eleverna tyckte att hälsa var då de hade pratat om kosten och sömn. En av flickorna tyckte att hälsa var när man inte var ombytt utan hade vanliga kläder och gjorde:
”Vi har ju gjort sådana där bandagerullningar. Så man ska lära sig isvett och vattenvett. Vi har ju pratat lite om kost och sådant med inte mycket då utan det är mest bara träning å så.
En annan av eleverna ansåg att hälsa var sammankopplat med teorilektioner:
”Mm ibland har vi sådana där teorilektioner eller vad det heter där han pratar en hel lektion. Om liksom pulsen åh ah sådant. Å någon gång var det att läraren pratade om svett eller vad det var.”
Eleverna fick frågan om de brukade se ämnet som ett ämne där idrott och hälsa hör samman eller om de upplevde ämnet särdelat där undervisningen sker åtskilt med ”hälsa” och ”idrott”?
Fler talet av eleverna uppfattade att ämnets delar var sammanhängande i idrott och hälsa. En utav eleverna uttryckte:
”Det är väl egentligen ett ämne kan man väl säga. Det blandas ihop kan man väl säga, ja.
Läraren får det att hänga ihop.”
En annan utav eleverna ansåg:
”Mm, det går in i varandra tycker ja, för vi har ju liksom inte haft någon pratstund om hälsa direkt, utan vi har mer det här praktiska som man har i idrott. Nej, jag ser nog ämnet som ett ämne eftersom man lär sig båda delarna på samma lektion.”
Åsikterna skiljdes även genom att en elev tyckte att det var tydligt när det var idrott och när det var hälsa i undervisningen. En av eleverna menade att det inte var något som hon reflekterat kring då hon till exempel inte tänkt att nu har vi hälsa eller nu har vi idrott.
Hälsopedagogiska effekter
Två av eleverna uttryckte att de inte erhållit nya kunskaper till sin personliga hälsa igenom ämnet. De ansåg att de hade goda kunskaper sedan innan.
-24-
De andra eleverna tyckte att de har erhållit hälsa utav ämnet. En av flickorna hade upplevt på en lektion att hon hade dålig kondition så då fick hon motivation till att förbättra den. Hon berättade:
”Det är en plan utanför skolan och där skall man springa så många varv på tolv minuter. Och det klarade jag inte så mycket. Så jag ville verkligen förbättra den.”
En av pojkarna kom fram till att:
”Man tänker väll lite på hur man sköter det där med kost och mat. Ja, det påverkar bara att veta om grejerna liksom, så man har det i huvudet.”
En av flickorna påpekade att man blev gladare utav ämnet eftersom att träna ger den effekten.
På så sätt upplevdes hälsa. Ytterligare en av pojkarna upplevde att han fått förbättrad kondition utav lektionerna plus att han beskriver att han upplevt en ökad social hälsa:
”I ämnet jobbar man tillsammans och i alla ämnen jobbar man individuellt och då kanske man blir mer framåt och pratar. Så att man inte blir så här tillbakadragen så att man inte sitter tyst utan man får liksom i gång pratet och snackar.”
När det gällde ämnet i helhet ansåg eleverna att det var bra som det var och de skulle inte vilja ändra på något. Det som skulle vara till fördel ansåg en elev var att lektioner skulle vara längre. För hon upplevde att lektionerna var för korta så man knappt hann göra något.
När de tänkte mer kring hälsa upplevde en av flickorna hon skulle velat ha mer av hur man skall tänka kring kost. Hennes önskan var:
”Det skulle vara det hur man skall äta och hur man ska tänka. För det har vi ju inte haft något utav, men jag vet inte om det kommer att komma något med det.”
Två utav eleverna reflekterade kring att kost även tas upp i ämnet hem- och konsumentkunskap. Så de ansåg att det var bra att det fanns med i ett till ämne.
Sammanfattningsvis ansåg eleverna att ämnets upplägg var bra och att läraren tar upp det som var viktigt för att få bättre förståelse och erfarenheter kring hälsa. Det var svårt för eleverna att se om de upplevde avsaknad utav delar kring hälsa i ämnet.
-25-
En hälsofrämjande framtid
Hur ämnet kommer vara en grund till att eleverna kommer tänka hälsofrämjande i framtiden skiljde sig ifrån varandra. En av flickorna trodde att det kommer att påverka hennes sätt att tänka kring hälsa i framtiden men hon hade svårt att precisera hur. Hon trodde att hennes kunskaper kommer att öka och att hon kommer lära sig mer i framtiden kring hälsa. En av pojkarna var inne på hennes spår och trodde också att det som han fått med sig från ämnet kommer att påverka honom i framtiden kring hälsofrämjande val, men kunde inte se hur och vad just då.
En av flickorna ser inte hur ämnet skall vara till fördel för henne i framtiden och hur det kommer att kunna påverka hennes hälsa, hon tyckte:
”Nej, alltså jag tycker mer idrott är en lekstund sådär får man ha roligt. Det är inte något sådant där som man kommer att tänka på i framtiden. Att just det lärde jag mig där och så ska jag göra.
Det tycker jag inte att det är.”
Två av eleverna, en pojke och en flicka hade lite liknande syn på hur de ansåg att ämnet kunde vara en påverkan och hur de kommer kunna ha nytta utav ämnet i framtiden. Flickan beskrev:
”Öh det är ju bra att börja träna nu innan man blir gammal, eftersom man har högre max puls nu kan man träna så man får bättre kondition nu. Det är lite svårare sedan när man blir äldre. Ja sedan är det väl bra det här med livräddning också.”
Ämnet har även påverkat henne i framtida yrkesval då hon i undervisningen märkte att hennes kondition inte var så bra. Då började hon gå på gym och tankar kring att arbeta som PT eller kost rådgivare var planer som hon började tänka på.
En av eleverna konstaterade att intresset för ämnet var avgörande om man tog till sig det man lär sig i ämnet. Hon syftade på att om möjligheten till vad som behövs för en god hälsa finns med i ämnet, men hon uttryckte sig så här:
Ja, det är väl lite av intresse också för personen. Om man vill så hjälper det ju.”
En annan pojke var inne på samma spår och kunde se vikten av ämnet nu och hur det sedan längre fram i livet skulle för honom vara en fördel:
-26-
”Jamen det är ju så att om man har bra hälsa när man är liten, rör på sig mycket och äter rätt så blir det ju lättare i livet för då är man ju van vid det sedan från man är ung. Och om man inte rör på sig och äter fel, så tror jag det kan bli svårare när man är vuxen sedan och ta sig ur det.
En annan elev ansåg att ämnet kunde ge honom fördelar när det var dags för honom att flytta hemifrån därför att:
”Ja, det blir väl om jag flyttar hemifrån någon gång så att jag får göra massa sysslor hemma så att man gör det på rätt sätt. Så till exempel om man har en tomt som man ska skotta eller nått att man inte får ont i ryggen när man är gammal. Utan man kan köra på å att göra det rätt typ.”
-27-
5. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever och relaterar till hälsa samt att studera erfarenheter av hälsobegreppet i ämnet i drott och hälsa. Mina resultat visar att
eleverna hade olika förväntningar på ämnet och dess innehåll samt upplägg. Deras syn på vad som var viktigt för den egna hälsan var likvärdig, då eleverna upplevde att hälsa framförallt består utav en balans mellan rörelse, vänner och en god kosthållning. Elevernas åsikter om ämnet har gett dem nya kunskaper inom området, men det rådde det skilda åsikter om.
Resultaten visar att det fanns olika uppfattningar om att ämnet kommer vara en grund i deras framtid ur ett hälsofrämjande perspektiv. Till stor del var eleverna överens om att ämnet kommer påverka deras sätt att tänka kring hälsa, men de hade svårt att precisera hur det skulle göra det över tid. Eleverna hade lättare att se på de positiva effekterna av ämnet idrott och hälsa idag och vilka hälsofrämjande effekter det bär med sig i deras skolgång där de står i livet just nu.
Den första forskningsfrågan som ligger under denna studies syfte är: Vad är hälsa för
eleverna? Det som kom fram i resultatet var att en balans mellan rörelse, vänner och kost var viktigt för att eleverna skulle uppleva en god hälsa. Hälsa och ohälsa sågs som varandras motpoler. Eleverna var eniga över att om inte balansen mellan rörelse, kost och vänner upprättades upplevde de ohälsa.
Tittar man på hur eleverna ser på hälsa och vad de skall ha kunskap i inom detta område enligt Skolverkets (2011b) kunskapskrav E i årskurs nio stämmer elevernas tankar och kunskapskravet bra överens: Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan
(Skolverket, 2011b, s.55). För eleverna var det viktigt att veta hur man skulle sköta träningen och kosten samt att hitta balansen så det inte blir för mycket träning eller för lite. Att finna en fungerande medelväg ansågs för eleverna vara viktigt. På så sätt för eleverna resonemang om hur aktiviter, kost och andra faktorer påverkar hälsan.
Ewles och Simnett (2005) beskriver att hälsa är ett sammansatt begrepp och där alla delar är beroende utav varandra. Ett holistiskt tänk där hälsa ses som en helhet bestående utav olika delar. Deras syn på hälsa kan jämföras med elevernas tankar och upplevelser av deras egen hälsa. Både författarna samt eleverna ser till att hälsa är uppbyggt av olika delar och för att uppnå hälsa krävs det en balans mellan hälsans olika byggstenar. Resultaten i den här studien
-28-
beskriver elevernas syn på hälsa och den begränsas till att se på de fysiska och social delarna av hälsa. WHO:s (1948) grunddefinition stämmer till en viss del in på hur eleverna beskriver hälsa. En del som WHO lyfter upp men inte eleverna är den psykiska hälsan. Även Kostenius och Lindqvist (2006) ger en bred syn på hälsa och beskriver det så här: ”Hälsa är ett
jämviktstillstånd av psykiskt, fysiskt, emotionellt, socialt och andligt välmående, vilket både är en resurs och en förutsättning för mänskligt liv.”(Kostenius & Lindqvist, 2006, s. 34). Denna syn är också bredare än elevernas egen syn på deras hälsa som identifieras i resultatets första kategori som: balans mellan rörelse, vänner och kost. Elevernas syn på hälsa hade kunnat se annorlunda ut om de hade blivit till frågade om hälsa vid ett annat tillfälle samt att kopplingen till ämnet idrott och hälsa inte hade varit utgångspunkten.
Den andra forskningsfrågan som ligger under studiens syfte är: Hur upplever elever hälsoundervisningen i skolan? Hälsofrämjandearbete har länge setts som en uppgift för samhället och att det skall skapa en god hälsa för sina invånare (Annerstedt, 1990) Historiskt sett har det ansvaret legat på ämnet idrott och hälsa, att förmedla hälsobudskapet (Annerstedt, 2001a). Från och med år 1994 går ämnet igenom ett namnbyte från att heta idrott till en ny benämning av ämnet och som vi idag känner vid ämnet med namnet idrott och hälsa.
Hälsoperspektivet blir ännu tydligare och framhäver att skolan skall förmedla den holistiska bilden av hälsa. Fortfarande är det otydligheter kring vad inom det vida området hälsa som skall läras ut till eleverna (Annerstedt, 2001b). I resultatet framkommer det att de tillfrågade eleverna upplever att ämnet idrott och hälsa tar upp hälsobegreppet men de har olika tankar kring detta. I kategorin: Olika sidor av ”hälsomyntet” i resultatdelen fram går det att vissa elever upplevde att hälsa är något de upplever när de rör på sig i undervisning, medan andra ansåg att hälsa i undervisningen framträdde tydligare när de hade teorilektioner och någon menar vidare att inte vara ombytta till idrottskläder på lektionen förknippade de med
hälsoundervisning. Det fanns blandade meningar om ämnet sågs som en helhet eller om idrott var en del av ämnet och hälsa en annan. Uppdelningen av ämnet visar sig i tidigare studier också varit ett dilemma hos idrottslärarana själva som också har haft svårigheter med att se ämnet som en helhet, vissa har sett det som ett ämne medan andra har delat upp ämnet (Thedin Jakobsson, 2004).
Eleverna i min studie upplevde att ämnets upplägg var bra och att läraren tar upp det som är viktigt. Det var svårt för eleverna att se om de upplevde avsaknad kring hälsa i ämnet.
Skolinspektionen (2010) gjorde en flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa, det som kom fram då var att bollspel var vanligt förekommande på lektionerna och att hälsoperspektivet kom
-29-
fram i liten omfattning. Eleverna i denna studie ansåg inte att det var för mycket utav
någonting utan att undervisningen var varierande samt att de upplevde att de hade inflytande i undervisningen. Tidigare forskning visar på att det är viktigt att arbeta med elevinflytande när det gäller hälsofrågor i ämnet idrott och hälsa (Nilsson, 2002). Eleverna i denna studie tyckte att det var viktigt att få vara med och bestämma men de var till stor del nöjda med
idrottslärarens upplägg. Att få vara delaktig i undervisningen som elev visar tidigare internationell forskning vara betydelsefull. Det har visat sig att medbestämmande och
delaktighet har betydelse för en positiv upplevd elevhälsa i skolan (de Róiste, Kelly, Molcho, Gavin & Gabhainn, 2011). Det fanns en del bitar inom hälsobegreppet som några utav eleverna saknade och det var att arbeta mer kring kost- och nutritionsfrågor. Eleverna
reflekterade över att i hem- och konsumentkunskapsundervisningen berörs även frågor kring hälsa och där bland annat kost. Deras reflektioner ligger i linje med Skolverket (2011b) som lyfter fram att alla ämne på skolan skall arbeta för hälsa och att ämnet idrott och hälsa till största del skall lägga vikten vid den fysiska hälsan, där även psykiska samt sociala hälsan också ska vara delar som berörs för att kunna förmedla en holistisk syn av hälsa. Det står även tydligt framskivet i läroplanen att läraren skall ge elever förutsättningar att de: ” får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” (Skolverket, 2011b, s.14). För att öka elevernas kunskaper och erfarenheter kring hälsobegreppet skulle det utifrån dessa resultat vara en idé att arbeta ämnesövergripande med ämnet hem- och konsumentkunskap eller varför inte med något annat ämne.
Den tredje forskningsfrågan som ligger under studiens syfte är: På vilket vis kan ämnet idrott och hälsa stimulera elever till hälsofrämjandeeffekter idag och igenom livet? En utav eleverna skiljde sig tydligt från mängden då denne ansåg att idrott och hälsa inte var något som
påverkade positivt till dennes person i framtiden. Ämnet sågs som en lekstund där man kan ha roligt och det är inget man kommer att tänka på i framtiden. Några utav de andra eleverna ansåg att det var bra att lära sig kring hälsa och hur man kan skapa sig en hälsosam livsstil i unga år, då eleverna i denna studie påpekade att det var svårare att ändra mönster senare i livet när man blir äldre. Blom-Hoffman et al. (2003) kommer fram till att mönster som
utvecklas i unga år ofta följer med upp i vuxen ålder. Där de då i den studien trycker på vikten att arbeta hälsofrämjande redan i tidiga åldrar för att kunna ge elever en god grund att stå på.
Detta är något som eleverna i denna studie har delade åsikter kring, men där de flesta anser att det är av vikt att arbeta hälsofrämjande redan nu. Det finns resultat i denna studie som tyder på att ämnet kan ha hälsofrämjande effekter på det vis Hoffman et al. (2003) belyser. Under
