SAMRÅDSUNDERLAG
Väg E10, Muorjevaarabackarna
Gällivare kommun, Norrbottens län
Vägplan, 2015-02-27
Projektnummer: 135238
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Samrådsunderlag, väg E10 Muorjevaarabackarna Författare: Ramböll Sverige AB
Dokumentdatum: 2015-02-25 Ärendenummer: TRV2014/1231 Version: 3
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 5
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 7
2.1. Planläggningsprocessen 7
2.2. Bakgrund 8
2.3. Beskrivning av befintlig väganläggning 9
2.4. Åtgärdsvalsstudie eller motsvarande 9
2.5. Ändamål och projektmål 11
2.6. Transportpolitiska mål 11
2.7. Allmänna hänsynsregler 12
2.8. Angränsande planering 12
3. AVGRÄNSNINGAR 13
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 15
4.1. Markanvändning 15
4.1.1. Bebyggelse och verksamheter 15
4.1.2. Vägar och trafik 15
4.1.3. Teknisk infrastruktur 15
4.1.4. Rennäring 15
4.2. Natur och kultur 16
4.2.1. Landskapets karaktär 16
4.2.2. Naturmiljö 18
4.2.3. Mark- och vattenområden 18
4.2.4. Kulturmiljö 20
4.3. Klimat och energi 20
4.4. Hälsa och säkerhet 20
4.4.1. Rekreation och friluftsliv 20
4.4.2. Barriärer 20
4.4.3. Farligt gods 21
4.4.4. Buller och vibrationer 21
4.4.5. Luft 22
5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 23
5.1. Nollalternativ 23
5.2. Riksintressen 23
5.3. Markanvändning 23
5.4. Natur och kultur 23
5.5. Klimat och energi 24
5.6. Hälsa och säkerhet 24
5.7. Transportpolitiska mål 25
5.8. Miljömål 25
5.9. Miljökvalitetsnormer 25
5.10. Allmänna hänsynsregler 25
6. FORTSATT ARBETE 27
6.1. Planläggning 27
6.2. Viktiga frågeställningar 27
1. Sammanfattning
Väg E10 utgör en viktig länk för den regionala utvecklingen i Barentsregionen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) och kopplar samman inland och kust. Vägen är en viktig pendlingsled samt har en viktig funktion bland annat för näringslivets transporter,
transporter av varor, transporter för rennäring samt sjuktransporter. Vägen utgör dessutom lokalgata för boende på vissa sträckor.
Trafikstörningar i Muorjevaarabackarna är vanligt förekommande och även totalstopp (då vägen inte är farbar i någon riktning) kan inträffa. Backarnas lutningar och längder i kombination med vinterväglag kan orsaka att tunga fordon inte ta sig upp för dessa.
Eftersom det inte finns någon lämplig väg för att leda om trafiken på, kan totalstopp orsaka svåra förseningar för trafikanter längs sträckan och problem för bl.a. utryckningsfordon.
I detta samrådsunderlag ska förutsättningarna för en ny väg öster om befintlig E10/E45 vid Muorjevaarabackarna undersökas. Genom att anlägga en ny väg kan justering göras i profil och lutningen kan minskas jämfört med befintlig väg. För att den nya vägsträckan ska kunna leva upp till kraven om trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan bör lutningen vara så liten som möjligt för att minimera risk för stopp i backarna. Detta innebär att profiljustering i form av bank och skärning kan bli nödvändig. En ny dragning av vägen förbi Muorjevaara- backarna i form av en 2+1-väg förordas, med mitträcke och viltstängsel. Antalet
direktutfarter mot den nya vägen bör begränsas så att trafiken samlas till ett fåtal utfarter.
De sammantagna effekterna bidrar till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet vilket verkar positivt för den regionala utvecklingen eftersom väg E10/E45 är en viktig väg för resor och transporter i regionen samt en prioriterad väg för kollektivtrafiken. De föreslagna
åtgärderna bedöms därmed bidra till att de transportpolitiska målen i större grad uppfylls.
Utredningsområdet omfattas av riksintressen för kommunikationer och rennäring. Åtgärder för att undvika negativ påverkan på rennäringen och möjligheter att skapa positiva
följdeffekter kommer att utredas i samråd med berörd sameby.
Förslaget till ny väg innebär att mark tas i anspråk och att påverkan kommer att ske på landskapsbilden och på angränsande fastigheter.
Eventuellt riskerar riktvärden gällande buller i sträckans norra del att överskridas. Eftersom åtgärderna betraktas som ny- eller väsentlig ombyggnad kan bullerreducerande åtgärder behövas om bullerpåverkan som överskrider riktvärden påvisas vid fortsatt utredning.
Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnormer för vatten eller buller. Miljökvalitetsnorm för luft bedöms inte påverkas negativt.
Beroende på var den nya vägen lokaliseras kan skärningar innebära en sänkning av grundvattennivåer i området samt påverka sjön Ellijärvi. En sänkning av grundvattnet kan komma att påverka brunnar (dricksvatten/energi) i området. Fortsatt utredning ska fastställa omfattningen av eventuell påverkan och föreslå åtgärder.
Samråd genomförs med bland annat Länsstyrelsen, Gällivare kommun samt särskilt berörda som fastighetsägare och samebyn Baste Čearru m.fl. genom utskick av samrådsunderlaget.
Allmänheten informeras via annons i ortstidning och ges den vägen möjlighet att ta del av samrådsunderlaget samt inkomma med synpunkter.
Samtliga inkomna synpunkter under samrådsskedet dokumenteras och hanteras i en samrådsredogörelse som ligger till grund för det fortsatta arbetet med upprättandet av en samrådshandling. Nästa steg i planläggningsprocessen utgörs av Länsstyrelsens beslut om projektet kan tänkas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Utifrån det avgörs hur den fortsatta planen utformas.
I det fortsatta arbetet med vägplanen har följande frågor identifierats som viktiga att belysa vidare:
• Effekter av eventuell grundvattensänkning och förslag på åtgärder
• Effekter på rennäringen och förslag på åtgärder ska utredas i samråd med berörd sameby
• Utfarter och ersättningsvägar i anslutning till den nya vägsträckan
• Tillgänglighet till busshållplatser och oskyddade trafikanters behov av trafiksäkra lösningar ska beaktas i fortsatt planering
• Förekomst av flodpärlmussla kommer att utredas vidare via inventeringar i berörda vattendrag
• Skyddsåtgärder för öring och utter ska vidtas då dessa arter kan förekomma
• Förekomst av buller över gällande riktvärden måste utredas vidare i den fortsatta planeringen
Figur 1. Översiktsbild. Röd markering anger utredningsområde för ny väg vid Muorjevaara.
2. Beskrivning av projektet
2.1. Planläggningsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I början av planläggningsprocessen tas ett underlag fram som översiktligt beskriver projektet, förutsättningarna på platsen, bedömd påverkan på miljön samt allmänna och enskilda intressen. Det är detta dokument som nu föreligger.
Samråd är viktigt under hela planläggningen för kunskapsinsamling, analys och förankring.
De synpunkter som kommer in under samrådsprocessen sammanställs och hanteras i en samrådsredogörelse.
Samrådsunderlaget och samrådsredogörelsen ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet påverkar hur den
fortsatta planläggningsprocessen i efterföljande skede genomförs. Beslutar Länsstyrelsen att projektet innebär en betydande miljöpåverkan ska en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. I annat fall kan en miljöbeskrivning upprättas till vägplanen och integreras i samrådshandlingen.
Samrådshandling tas fram i det efterföljande skedet. Denna beskriver mer detaljerat de lösningar som projektet arbetar vidare med utifrån tidigare avstämningar och samråd. Efter genomförda samråd upprättas en samrådsredogörelse vilken redovisar en sammanställning av samtliga inkomna synpunkter och hur dessa hanteras, från projektstart till och med samrådstidens utgång. Utifrån denna kan det bli aktuellt att justera och eventuellt komplettera vissa lösningar.
Samrådshandlingen, samråden samt samrådsredogörelsen har nu lagt grunden till det fortsatta arbetet med att ta fram en granskningshandling. Granskningshandlingen redovisar den föreslagna vägplanen i sin helhet. Granskningshandlingen ska vara utställd under minst 3 veckor. Under granskningstiden ges sakägare möjlighet att lämna synpunkter.
För de fall ändring av granskningshandlingen blir aktuellt, upprättas ett ändrings-PM. Detta PM skickas ut till dem som inkommit med synpunkter, vilka projektet tagit hänsyn till och som föranlett revideringar. Här får berörda sakägare möjlighet att ta del av ändringarna och därefter kommer planen att skickas in för fastställelse.
Figur 2. Översikt av planläggningsprocessen.
2.2. Bakgrund
Väg E10 utgör en viktig länk för den regionala utvecklingen i Barentsregionen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) och kopplar samman inland och kust. Vägen är en viktig pendlingsled samt har en viktig funktion för näringslivets transporter och för transporter av varor, liksom för rennäringen. E10 är även transportled för sjukresor och akuttransporter från Kiruna till Gällivare. Vägen utgör dessutom lokalgata för boende på vissa sträckor.
Trafikstörningar i Muorjevaarabackarna är vanligt förekommande och även totalstopp (då vägen inte är farbar i någon riktning) kan inträffa. Backarnas lutningar och längder i kombination med vinterväglag kan orsaka att tunga fordon inte ta sig upp för dessa.
Eftersom det inte finns någon lämplig väg för att leda om trafiken på, kan totalstopp orsaka svåra förseningar för trafikanter längs sträckan och problem för bl.a. utryckningsfordon.
Mellan 2004 och 2012 har det skett 4 olyckor i det aktuella vägavsnittet. Av dessa var tre stycken singelolyckor och en var en mötesolycka. Samtliga dessa olyckor klassades som lindriga olyckor. Uppskattningsvis sker mellan 10 och 15 stopp i backarna varje
vintersäsong, enligt driftansvariga för sträckan på Trafikverket.
I samband med ”Kraftsamling Norrbotten” 2006/2007 startade debatten om
trafiksäkerhetshöjande åtgärder på E10. Trafiksäkerheten utreddes vidare i en stråkanalys,
”Analys av E10 mellan Töre och Kiruna ur ett trafiksäkerhetsperspektiv”, 2006/2007. I och med den kraftiga gruvexpansionen i regionen väcktes frågan åter till liv i regeringsuppdraget om kapacitet och effektivitet i transportsystemet 2011/2012.
I kapacitetsutredningen identifierades ett antal åtgärder kopplat till E10 med hög prioritet.
De åtgärder som har mest bäring på den aktuella sträckan, E10/E45 vid Muorjevaara, är att
”genom breddning och ökad standard (till exempel åtgärda kraftiga lutningar) ökar framkomligheten på vägsträckan framförallt för den tunga trafiken som i dagens situation ofta orsakar problem för övriga trafiken” och ”ökad bärighet (och bredd) på vägar med tung trafik, särskilt malm- och skogstransporter”.
2013 genomfördes en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E10 mellan Töre och Kiruna. ÅVS:en resulterade i ett antal generella åtgärder för hela sträckan och mer specifika åtgärder för tre delsträckor, däribland sträckan Stenbron – Svappavaara. Samma år genomfördes även en teknisk utredning som behandlade möjliga åtgärder för att minska risken för stopp i Muorjevaara- och Lismavaarabackarna.
Trafikverket avser att med utgångspunkt i tidigare utredningar förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på sträckan vid Muorjevaara genom att anlägga en ny vägsträcka med betydligt flackare lutning.
2.3. Beskrivning av befintlig väganläggning
E10/E45 vid Muorjevaara är en allmän statlig väg med två körfält. Vägen har högsta bärighetsklass (1) med en maximal vikt på 60 ton. Högsta tillåtna hastighet är 100 km/h.
Vägen är även klassad som riksintresse för kommunikation och ingår i det transeuropeiska TEN-T nätverket. I Gällivare kommuns kommuntäckande översiktsplan utmärks E10/E45 som ”stråk prioriterat för förstärkt kollektivtrafik med koppling till kärnbyarna” i
markanvändningskartan. Vägen är ett viktigt stråk för mellankommunala resor och transporter och utgör även rekommenderad primär väg för farligt gods.
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för tung trafik uppgick vid mätningar 2010 till 313 fordon/dygn på sträckan mellan Gällivare och Kiruna. ÅDT totaltrafik för samma mätår uppgick till 1578 fordon/dygn.
Vid Muorjevaara är vägen 7 meter bred. Vägen saknar mitträcke. Backarna är ca 2 800 m långa med ca 4-5% lutning. På den aktuella sträckan finns direktutfarter från intilliggande fastigheter. Bebyggelsen i området utgörs av såväl permanent- som fritidsboende vilket innebär att utfarter mot E10/E45 nyttjas regelbundet under hela året. Vägen används även av oskyddade trafikanter.
2.4. Åtgärdsvalsstudie eller motsvarande
En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E10 mellan Töre och Kiruna genomfördes 2013. Studien baserades på resultaten i stråkanalysen ”Analys av E10 mellan Töre och Kiruna ut ett trafiksäkerhetsperspektiv” och omfattade hela sträckan med fokus på tre delsträckor;
Morjärv – Gyljen, Stenbron – Svappavaara och Svappavaara – Kiruna.
För delsträckan Stenbron – Svappavaara som innefattar det aktuella utredningsområdet vid Muorjevaara har ett antal brister identifierats. Vägen är smal med långa backar och dålig plan- och profilstandard samt innebär otrygghet för oskyddade trafikanter i byarna.
ÅVS:en anger följande mål för E10:
• Upprätthålla målhastighet 100 km/h
• Minska sårbarhet och garantera framkomlighet på vägen
• God ytstandard
• Minska antalet vilt- och renpåkörningar
• Bibehålla kvaliteter för natur- och kulturmiljöer med höga värden och av stor betydelse för friluftslivet
• Trygg och säker miljö för alla trafikanter som vistas invid och på vägen
Vid en ÅVS ska fyrstegsprincipen beaktas. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning:
1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt.
2. Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät.
3. Vägförbättringsåtgärder.
4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Figur 3. Illustration av fyrstegsprincipen.
De rekommenderade åtgärderna i ÅVS för E10 Töre – Kiruna utgår från de identifierade bristerna och utgörs av de, i stråkanalysen, sammanställda åtgärdsförslagen som tagits fram med hjälp av fyrstegsprincipen och prioriterats samt åtgärder som tillkommit efter
analysens färdigställande.
De rekommenderade åtgärderna för hela sträckan är:
• Dialog med näringslivet angående vinterväghållningen
• Årlig översyn av prioritering för ATK (automatisk trafiksäkerhetskontroll)
• Tredjepartskontroll av status på vinterdriften
• Sidoområdesåtgärder utifrån hastighetskriterier (enligt inventering) Gyljen-394 Leipojärvi
• Åtgärdsval för vilt och ren på E10
• Breddning till minst 8,0 m belagd väg, 8,5 m inkl. stödremsa (utöver åtgärder redovisade för respektive delsträcka). Sker etappvis i samband med genomförande av trimningsåtgärder och namngivna investeringar.
• Handlingsplan för busshållplatser m.h.a. riskbedömningsmall
• Översyn och gestaltningsförslag för potentiella utblickar, vackra partier och landmärken för hela sträckan.
• Översyn av behov av samåkningsparkeringar
• Ökat samarbete med tung trafik (även internationellt) i befintliga och nya grupper för att få högre regelefterlevnad hos förare.
Specifikt för utredningsområdet anges att stopp i Muorjevaarabackarna ska åtgärdas.
Även en teknisk utredning har genomförts, ”Teknisk utredning Muorjevaarabacken E10”, 2013. Ett flertal olika tekniska lösningar har studerats och värderats enligt
fyrstegsprincipen. De studerade lösningarna utgörs av fysiska samt informativa och regelmässiga åtgärder.
Studerade åtgärdsalternativ enligt nivå 1-3 i fyrstegsprincipen har förvisso visat sig kunna minska risk för att fordon fastnar i backarna och därmed orsakar risk för totalstopp, men samtliga dessa mindre omfattande åtgärder har också uppvisat betydande nackdelar jämfört med förordat steg-4 alternativ ”Bygg nytt”. Dessa har framförallt utgjorts av svårigheter att bygga om parallellt med pågående trafik samt att grundproblemet med vägens lutning skulle kvarstå.
För Muorjevaarabackarna har en ny dragning av vägen med 2+1-väg med mitträcke och viltstängsel bedömts vara den mest fördelaktiga lösningen, dvs. en åtgärd i nivå 4
”Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder”. Denna åtgärd innebär reducerade risker att fordon fastnar samtidigt som åtgärder kan vidtas utan att menligt påverka trafiken under byggskedet. Nackdelarna är framförallt att ny mark måste tas i anspråk med eventuella följdkonsekvenser för fastigheter och rennäring.
Den planerade vägsträckan omfattar ca 4 km. För att den nya vägsträckan ska kunna leva upp till kraven om trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan bör lutningen vara så liten som möjligt för att minimera risker för stopp i backarna. Detta innebär att profiljustering i form av bank och skärning kan bli nödvändig. En ny dragning av vägen förbi
Muorjevaarabackarna i form av en 2+1-väg förordas således, med mitträcke och viltstängsel.
Antalet direktutfarter mot den nya vägen bör begränsas så att trafiken samlas till ett fåtal utfarter.
Befintlig del av E10/E45 utgår ur allmänt underhåll och marken återgår till
fastighetsägarna. Beslut om ersättningsvägar för åtkomst till den nya vägen fattas genom lantmäteriförrättning.
2.5. Ändamål och projektmål
Projektets ändamål är att öka trafiksäkerhet och framkomlighet för framförallt tung trafik och räddningsfordon samt att skapa ett robust trafiknät över hela året.
Projektmålen är att:
• Möjliggöra en jämn hastighet över 65 km/h för tunga fordon i backarna
• Minska sårbarhet och garantera framkomlighet på vägsträckan
• Skapa en trygg och säker miljö för alla trafikanter som vistas invid och på vägen
2.6. Transportpolitiska mål
Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Den övergripande målsättningen är indelad i två delmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som tillsammans utgör det övergripande målet.
Funktionsmålet
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och
användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
2.7. Allmänna hänsynsregler
Enligt miljöbalken (MB) är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna (MB 2 kap). De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna beaktas i projektets fortskridande process.
2.8. Angränsande planering
Trafikverket planerar ett stigningsfält på E10/E45 vid Kolleri, några kilometer söder om Svappavaara, för att öka framkomlighet för främst tunga fordon. För att minimera risken för stopp i trafiken vintertid som följd av den långa och branta backen föreslås stigningsfält eller plan- och profiljusteringar på sträckan.
På E10/E45 mellan Avvakko och Lappesuando planerar Trafikverket en mötesfri sträcka.
Dålig sikt och skymda utfarter samt en ökad trafik i området skapar behov av åtgärder för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan. Detta ska ske genom
mötesseparering, trafiksäkra väganslutningar och en säker miljö för oskyddade trafikanter.
Ytterligare en mötesfri sträcka planeras på E10 mellan Morjärv och Svartbyn för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet.
Angränsande, planerade vägprojekt längs väg E10 framgår schematiskt av figur 4 nedan.
Figur 4. Pågående vägprojekt längs med E10 mellan Töre och Kiruna.
3. Avgränsningar
Utredningsområdet ligger i Gällivare kommun, ca 20 km från Gällivare centralort och omfattar förutom befintlig och ny sträckning av väg E10/E45 även intilliggande by
Muorjevaara och angränsande fastigheter. Området är ca 4 km långt och omfattar även sjön Ellijärvi i den norra delen, jfr flygbild i figur 5.
Figur 5. Vy över det aktuella utredningsområdet för ny väg vid Muorjevaarabackarna med skissad ny dragning.
Förutsättningar och effekter av den planerade vägen redovisas för de allmänna och enskilda intressen som finns representerade i området. Detta kan exempelvis vara riksintressen, natur- och kulturintressen samt enskilda fastighetsägare. I samrådsunderlaget beskrivs även nationella mål som har bäring i projektet, exempelvis miljömål och transportpolitiska mål.
4. Förutsättningar
4.1. Markanvändning
4.1.1. Bebyggelse och verksamheter
Ca 20 km från Gällivare tätort, vid backkrönet på den aktuella vägsträckan, ligger byn Muorjevaara med ett tiotal fastigheter med permanentbostäder och fritidshus. Muorjevaara har, i och med den rådande bostadsbristen i centralorten, ökat i popularitet vad gäller boende. Närmaste bebyggelse ligger mellan 25 och 50 meter på var sida om befintlig väg.
Utredningsområdet för den planerade vägen omfattas till största delen av skogsmark under aktivt brukande. I början av sträckan finns ett mindre grustag. Täkten är dock inte aktiv och dess tillstånd löpte ut under 2010.
4.1.2. Vägar och trafik
Väg E10/E45 utgör riksintresse för kommunikationer. Med anledning av detta ska vägen
”skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra (…) utnyttjandet av anläggningen”.
Miljöbalken (MB) 1998:808 kap 3 8§.
Övriga vägar i området utgörs av enskilda vägar som ansluter bostadsbebyggelse eller skogsfastigheter till väg E10/E45. Många av skogsfastigheterna i anslutning till E10/E45 har direktutfart mot vägen. Trafiken till och från bostäder och fritidshus samlas i huvudsak till tre infarter längs sträckan.
Länstrafiken i Norrbotten trafikerar området med två linjer som sammanlagt hade 94 påstigande under 2014. I anslutning till befintliga parkeringsfickor i områdets norra del finns en busskur i södergående riktning samt en hållplatsstolpe och parkeringsficka i norrgående riktning. De skolungdomar som åker från Muorjevaara åker med en av dessa linjer och kliver på och av vid de hållplatser som nämns ovan. För åtkomst till hållplatserna måste skolbarn och övriga resande passera den befintliga vägen.
4.1.3. Teknisk infrastruktur
Väster om befintlig väg finns en luftledning för starkström och en optokabel i luft och öster om vägen i områdets norra del finns en elledning. Planering för att flytta elledningen pågår och Trafikverket samråder med Vattenfall i frågan.
Skanova har en kabel som följer E10/E45 efter hela sträckningen vid Muorjevaarabackarna.
4.1.4. Rennäring
Den planerade vägsträckningen ligger inom riksintresseområde för rennäringen.
Riksintresset utgörs av kärnområde och flyttled för Baste Čearru sameby och innebär att dessa områden ska ”skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens
bedrivande”, MB 1998:808 kap. 3 §5. Området nyttjas för vinterland och vårvinterland där vägen utgör en svår passage för renarna. Jfr figur 6.
Figur 6. Skrafferad yta redovisar riksintresse för rennäring i form av kärnområde och flyttleder.
©Sametinget 2014
Flyttleden passerar E10/E45 norr och söder om den planerade vägsträckan och fortsätter öster om befintlig väg. Lederna ligger inom utredningsområdet för den planerade vägen, se figur 7.
Figur 7. Kartan visar flyttleder för renar. Streckad linje avser röjd led och fylld linje avser ej röjd led.
©Sametinget 2014
4.2. Natur och kultur
4.2.1. Landskapets karaktär
Utredningsområdet tillhör den naturgeografiska regionen ”Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden”. Landskapet karaktäriseras av stora skogar, oändliga myrkomplex och mellanmåttliga höjdskillnader.
Ungefärligt utrednigsområde
Byn Muorjevaara ligger relativt högt belägen och omges av skog och myr. Den uppodlade marken är av ringa storlek. Den norra infarten till byn ligger på krönet av
Muorjevaarabackarna, jfr figur 8.
I utredningsområdets södra del, vid väganslutningen till en grustäkt, är marken sandig och beväxt med ung tallskog. Vägen går i skärning, se figur 9. Mellan infarten till Nedre
Muorjevaara och mellersta infarten till byn är omgivande marker låglänta och fuktiga. Gran- och lövskog dominerar. Befintlig väg E10/E45 går på bank. Marken öster om vägen sluttar åt nordost. Sjön Ellijärvi skymtar mellan granarna. Åt norr, närmare backens krön, stiger marken och vägen går i skärning. Tallskog dominerar. Norr om byn och backkrönet vidtar myrmarker och vägen går på bank.
Figur 8. Norra infarten till Muorjevaara, vy mot söder.
Figur 9. Väg till grustäkt t.h., vy mot norr.
4.2.2. Naturmiljö
Inventering av artrika vägkanter har genomförts i området men inget av de berörda områdena har noterats ha förekomst av hotade eller känsliga arter.
I Muorjevaara by samt norr och öster om byn finns registrerade nyckelbiotoper och söder om sjön Ellijärvi finns ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärde, Lauluvaara, jfr figur 10.
Figur 10. Nyckelbiotoper och naturvärden i området kring den planerade vägen. © Skogsstyrelsen, Skogens pärla 2014
4.2.3. Mark- och vattenområden
Geologin präglas i området av morän, isälvssediment, torv och berg i dagen. Vid Muorjevaarabackarna utgörs berggrunden av basalt, andecit och sandsten, slamsten, konglomerat samt granit, pegmatit. Huvuddelen av sträckan domineras av morän som är sandig-siltig. En mindre del går över torv.
Rådande markförhållanden utgör en bra grund för anläggandet av ny väg. Morän är stabilt och tål hög belastning. Dock avgör moränens silthalt dess känslighet mot vibrationer och tjäle. Silthalten varierar längs sträckan och mot djupet.
Undersökning av grundvattenförekomst har genomförts på en sträcka öster om befintlig väg. Undersökningen visar att grundvattnet överlag ligger ca 5 meter under markytan. Vid lokala sänkor kan grundvattnet gå upp mot markytan.
Utredningsområdet för den nya vägen omfattar två bäckar som passerar den befintliga vägen i områdets södra del. Den ena bäcken rinner upp i sjön Ellijärvi och den andra i området något söder om sjön och rinner upp i bergig skogs- eller våtmark öster om
E10/E45. Bäckarna rinner ihop nedströms E10/E45 och vidare ut i Nietsajoki. Bäckarna är förhållandevis små med en bredd hos bäckfåran på 1-1,5 meter. I vägsträckans norra del löper ett dike från västra sidan av E10/E45 och ned i Ellijärvi.
Bäckarna är inte klassade som vattenförekomster i vatteninformationssystemet VISS, men bäcken Nietsajoki nedströms har enligt VISS miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status
2009, med kvalitetskravet god ekologisk status 2021. Nietsajoki’s kemiska ytvattenstatus är god, och förväntas vara god också 2015.
Natura 2000, habitatdirektivet finns dock representerat i den planerade vägens
influensområde via koppling till Kalix- och Torne älvsystem, jfr figur 11. Området är utvalt att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns arter och naturtyper som finns med i Art- och habitatdirektivet. Systemet utgörs av de två stora outbyggda älvarna Kalix- och Torne älv, förbundna via bifurkationen Tärendöälven. Torne- och Kalix älvsystem är
Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem, ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattensystem. Vattensystemet är en av få med stora oreglerade älvar med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring.
Figur 11. Vattendrag som omfattas av Natura 2000 (blåprickade linjer). © Länsstyrelsen Norrbotten WebGIS 2014.
Ingen inventering av flodpärlmussla, utter eller fiskfauna är gjord i de aktuella vattendragen. Nietsajoki som rinner ihop med Imetjoki strax väster om E10/E45 har däremot rapporterats ha förekomst av flodpärlmussla och längre norrut har inventering genomförts och där är utterförekomst konstaterad. Elprovfisken har genomförts i Nietsajoki där öring förekommer. Inga naturvärdesklassade våtmarker finns i området.
Nietsajoki
Imetjoki
4.2.4. Kulturmiljö
Efter den aktuella sträckan finns en kulturhistorisk lämning. Den är belägen väster om befintlig väg i höjd med grustäkten och utgörs av en härd, jfr figur 13. Fornlämningen benämns RAÄ Gällivare 915:1, ligger 20 meter väster om befintlig väg E10 och har
koordinaterna 7463810; 757824 (Sweref 99 tm). Härden är närmast oval, 1,5 x 0,75 m stor och är begränsad av 0,1-0,2 meter stora stenar. Den är beväxt med mossa och ris.
Figur 13. Identifierad fornlämning i anslutning till den planerade vägen. © Riksantikvarieämbetet, Fornsök 2014
4.3. Klimat och energi
Den miljöbelastning som finns i projektets närområde utgörs i huvudsak av utsläpp från vägtrafiken. Cirka 1 600 fordon/dygn passerar området. Utsläpp från biltrafik är en stor bidragande orsak till utsläpp av växthusgaser, partiklar samt andra för omgivningen skadliga ämnen.
4.4. Hälsa och säkerhet 4.4.1. Rekreation och friluftsliv
I området finns inga utpekade anläggningar eller intressen för friluftsliv. Det finns inte heller någon utpekad skoterled inom området för den nya vägen enligt Gällivare kommuns skoterledskarta för hela kommunen.
4.4.2. Barriärer
Nuvarande väg E10/E45 har bristande trafiksäkerhet vilket försvårar för oskyddade
trafikanter att transportera sig inom byn. Nuvarande väg utgör även barriär för faunan med sin relativt omfattande trafik. Det finns idag inga passager över befintlig väg för större vilt.
En utterpassage har anlagts vid Nietsajoki’s passage under väg E10 under sommaren 2014, i anslutning till befintlig rörbro. Passagen utgörs av en torrtrumma (ø 600 mm) med
markeringsstenar och 100 meter stängsel (ledarmar) på ömse sidor av vägen.
Fornlämning
4.4.3. Farligt gods
E10/E45 är rekommenderad väg för farligt gods. Den nuvarande vägen innebär svårigheter och risker för dessa transporter. Stopp kan förekomma och många direktutfarter mot vägen ökar risken för olyckor.
Den nya vägsträckan kommer även fortsättningsvis att trafikeras av fordon med farligt gods.
4.4.4. Buller och vibrationer
Hur mycket det bullrar från trafiken på en väg eller järnväg, bulleremissionerna, beror på hur vägen eller järnvägen är utformad och på vilka typer av fordon och hur stor mängd trafik som kör där och med vilken hastighet.
Hur buller sprids beror bland annat på omgivning, marktyp, topografi, väder och vind. Hus, växtlighet och jordvallar skärmar av ljud. Avståndet spelar också stor roll; en högt belägen väg kan sprida ljudet mycket långt. Snö dämpar ljuden medan regn gör att bullret från en väg ökar.
Riksdagen har angett riktvärde för buller vid ny eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
• 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
• 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
• 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad
Trafikverket har angett råd för hur dessa riktvärden ska tolkas, vilket för vägtrafik innebär att:
• riktvärdet 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt (kl 22–06)
• 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per timme
Den planerade vägen innebär ny- och väsentlig ombyggnation och gällande riktvärden för buller ska följas.
I dagsläget finns ingen utredning som visar bullersituationen för intilliggande bostäder.
Baserat på hastigheterna på den befintliga vägen och avstånd till angränsade bostadshus kan dock antas att gällande riktvärden överskrids för ett mindre antal fastigheter, framförallt i sträckans norra del. Befintlig skog bidrar till att dämpa buller och begränsa antalet fastigheter som eventuellt omfattas av höga bullernivåer i dagsläget.
Vibrationer är svängningsrörelser som uppstår vid överföring av energi. Hur höga nivåer och hur långt vibrationerna fortplantas beror på en rad faktorer. Vibrationerna blir kraftigast när tung trafik passerar över lösa jordar, oftast leror. I fasta jordar, till exempel morän, är vibrationsnivån mycket lägre och spridningen betydligt mindre. Normalt orsakar vibrationer från trafik inte skador på byggnader.
De geotekniska förhållandena och trafikmängderna kan indikera att störande vibrationer inte uppstår i området under rådande förhållanden. Detta kan dock bli föremål för fortsatt utredning under det fortsatta planarbetet.
4.4.5. Luft
Baserat på antalet fordon och områdets beskaffenhet bedöms det i dagsläget inte finnas risk för att några riktvärden för luft ska överskridas.
5. Effekter och deras tänkbara betydelse
5.1. Nollalternativ
Nollalternativet innebär att befintlig väg bibehålls. Ingen justering av plan eller profil genomförs och vägen behåller befintlig vägbredd. Det innebär även att befintliga utfarter mot E10/E45 bibehålls.
Om inga åtgärder genomförs kvarstår risken för stopp i backarna och ingen förbättring av framkomlighet eller trafiksäkerhet sker. De transportpolitiska målens uppfyllnad kommer fortfarande anses som bristfälliga och projektets ändamål och projektmålet kommer inte att uppnås.
Enligt SMHI kan klimatförändringar i framtiden innebära fler omställningsdagar där temperaturen pendlar kring ±0 grader vilket ger fler dagar med halt väglag. Detta innebär att problemen med stopp för tunga fordon i backarna kan komma att öka på sikt. Detta skulle innebära ökad risk för förseningar och problem för bl.a. utryckningsfordon.
Eventuellt buller är oförändrat men inga riktvärden överskrids eftersom ingen ny- eller väsentlig ombyggnad sker. Möjligheten att nå miljömålet om god bebyggd miljö är oförändrat.
Nollalternativet innebär ingen tillkommande påverkan på rennäringen eller kulturmiljöer.
Nollalternativet innebär inte heller någon påverkan på naturområden, mark eller vatten.
5.2. Riksintressen
De planerade åtgärderna medför att framkomlighet och trafiksäkerhet ökar längs sträckan.
Detta bedöms ge positiva konsekvenser på riksintresset för kommunikation.
Beroende på var den nya vägen lokaliseras kan renarnas flyttled öster om befintlig väg påverkas. Åtgärder för att undvika negativ påverkan på rennäringen och möjligheter att skapa positiva följdeffekter kommer att utredas i samråd med berörd sameby.
5.3. Markanvändning
Förslaget till ny väg innebär att mark tas i anspråk på ett antal fastigheter. I huvudsak berörs framförallt skogsfastigheter men även fastigheter med bostadsbebyggelse. Beroende på var väglinjen lokaliseras kan påverkan på omgivande mark bli stor. Detta bör beaktas vid fortsatt planering och samråd kommer att genomföras med berörda fastighetsägare.
5.4. Natur och kultur
Tidigare orörd mark kommer att upptas av den nya vägen, vilket medför att landskapsbilden förändras permanent. Påverkan och ingrepp i skogsbiotoper bedöms som små eftersom utredningsområdet för den nya vägen inte innefattar skyddade skogsbiotoper.
Förekomst av flodpärlmussla kommer att utredas vidare via inventeringar längs berörda vattendrag. Utgångsläget för utter och öring är att dessa arter kan förekomma, varför skyddsåtgärder kommer att vidtas enligt denna förutsättning.
Beroende på var den nya vägen lokaliseras kan skärningar innebära en sänkning av grundvattennivåer i området samt påverka sjön Ellijärvi. En sänkning av grundvattnet kan komma att påverka brunnar (dricksvatten/energi) i området. Fortsatt utredning ska fastställa omfattningen av eventuell påverkan och förslag på åtgärder.
Den nya vägen kan komma att korsa befintliga bäckar. En viss påverkan på bäckarna kan då ske, exempelvis vid nedläggning av trummor, vilket kan ge lokala effekter på vattnet i form av grumling och en förändrad biotop på kort sikt. Fortsatt planering och byggande ska beakta behovet av trummor och eventuell risk för grumling.
Fornlämningen berörs inte direkt av den planerade vägen och planering av ev.
tillkommande ersättnings/anslutningsvägar måste ske så att påverkan på fornminnet inte uppstår. Samråd med Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen ska genomföras. Intrång ska undvikas. Lämningen märks ut och skyddas under byggtiden.
5.5. Klimat och energi
Den nya vägsträckan kommer inte att påverka antalet fordon längs sträckan. Eventuellt kan utsläpp av växthusgaser och partiklar från trafik minska något till följd av en jämnare trafikrytm men detta bedöms vara marginellt. Vid fortsatt projektering ska åtgärder för att minimera påverkan på klimat och energi beaktas.
5.6. Hälsa och säkerhet
Med förbättrad vägstandard förväntas säkerheten öka på väg E10/E45. Framförallt kommer säkerheten för tunga fordon att öka då de blir mindre känsliga för vinterväglag. Det leder även till ökad trafiksäkerhet för persontrafik. Minskat antal direktutfarter mot vägen skulle bidra till en ökad trafiksäkerhet, liksom mitträcke och viltstängsel. Den planerade
vägutformningen innebär även att transporter med farligt gods kan ske på ett säkert och funktionsenligt sätt.
Den nya vägen kan dock innebära svårigheter för oskyddade trafikanter och skotertrafik att nå fastigheter och skogsområden öster om vägen eftersom mitträcke skulle begränsa möjligheterna att röra sig över vägen. Även tillgängligheten till befintliga hållplatser kan komma att påverkas av den planerade vägen. Tillgänglighet till busshållplatser och oskyddade trafikanters behov av trafiksäkra lösningar ska beaktas i fortsatt planering.
De åtgärder som planeras för den nya vägen bedöms inte bidra till ökade trafikmängder eller andra förändringar som bidrar till ökat buller. Trots detta kan bullerreducerande åtgärder krävas om riktvärdena överskrids eftersom den nya vägsträckan är att betrakta som ny eller väsentlig ändring. Förekomsten av bullerpåverkan måste utredas vidare i den fortsatta planeringen.
Den nya vägen skapar ett jämnare trafikflöde och därmed kan en viss förbättring av luftkvaliteten ske. Förbättringen är dock marginell och mycket lokal.
5.7. Transportpolitiska mål
Den nya vägen kommer att innebära minskad risk för att tunga fordon får stopp i backarna.
Det tillkommande körfältet i backarna möjliggör för övrig trafik att passera på ett säkert sätt även om tunga fordon får stopp i backarna. Den nya vägsträckan kommer också att innebära att trafik från anslutningar från angränsande vägar kan samlas till ett fåtal punkter på sträckan.
De sammantagna effekterna bidrar till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet vilket verkar positivt för den regionala utvecklingen eftersom väg E10/E45 är en viktig väg för resor och transporter i regionen samt en prioriterad väg för kollektivtrafiken. De föreslagna
åtgärderna bedöms därmed bidra till att de transportpolitiska målen i större grad uppfylls.
5.8. Miljömål
Av de 16 svenska miljömålen bedöms den planerade åtgärden påverka målen ”levande sjöar och vattendrag”, ”grundvatten av god kvalitet” och ”god bebyggd miljö”.
5.9. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för luft bedöms inte överskridas eftersom projektet inte förväntas ge upphov till ett ökat trafikflöde varför ökade utsläpp inte bedöms ske. Utsläppen från trafik bedöms istället minska lokalt då en jämnare trafikrytm kan upprätthållas.
Vattendragen och sjön Ellijärvi är inte klassade med miljökvalitetsnormer enligt VISS, däremot bäcken Nietsajoki nedströms (jfr avsnitt 4.2.3).
Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnormen för buller enligt Naturvårdsverkets tolkning1.
5.10. Allmänna hänsynsregler
Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken 2 kap.).
De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna beaktas i projektets fortskridande process.
Nedan är exempel på hur de allmänna hänsynsreglerna är planerade att beaktas i projektet:
Bevisbörderegeln (MB 2 kap. 1 §)– Till vägplanen ska antingen en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) eller miljöbeskrivning upprättats beroende på Länsstyrelsens beslut gällande betydande miljöpåverkan.
Kunskapskravet (MB 2 kap. 2 §)– Under projektets gång planeras kunskap och underlag att inhämtats via samråd med berörda samt genom fördjupade utredningar.
1 I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Dessutom omfattas vissa utpekade industrigrenar under industriutsläppsförordningen (se vidare 2 §, förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.
Därutöver omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige, se vidare 4-6
§§ i fo 2004:675.
Försiktighetsprincipen (MB 2 kap. 3 §)– Åtgärder som föreslås utreds och beaktas noggrant för att mildra intrång och olägenheter.
Produktvalsprincipen(MB 2 kap. 4 §) – Val av produkter och metoder utifrån risker för människans hälsa och miljö beaktas i projektet.
Hushållningsprincipen (MB 2 kap. 5 §) – Åtgärder som projektet förslår sker så att ianspråktagande av ny mark begränsas.
Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap. 6 §) – Ny lokalisering av vägen planeras med hänsyn till minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö.
Skälighetsregeln (MB 2 kap. 7 §)– I vägplanen vägs projektets för- och nackdelar med avseende på miljö, teknik, ekonomi och samhällsplanering kontinuerligt under processens gång.
Avhjälpandeskyldighet (MB 2 kap. 8 §) – Åtgärder för att hjälpa och motverka att skada eller olägenhet som uppkommer ska utredas och övervägas under projektets gång.
6. Fortsatt arbete
6.1. Planläggning
Samråd genomförs med bland annat Länsstyrelsen, Gällivare kommun samt särskilt berörda som fastighetsägare och samebyn Baste Čearru m.fl. genom utskick av samrådsunderlaget.
Allmänheten informeras via annons i ortstidning och ges den vägen möjlighet att ta del av samrådsunderlaget samt inkomma med synpunkter.
Samtliga inkomna synpunkter under samrådsskedet dokumenteras och hanteras i en samrådsredogörelse som ligger till grund för det fortsatta arbetet med upprättandet av en samrådshandling.
Samrådsunderlaget tillsammans med samrådsredogörelsen lämnas in till Länsstyrelsen som tar beslut om projektet innebär betydande miljöpåverkan. Utformningen av den fortsatta planläggningsprocessen beror bland annat på beslutet från Länsstyrelsen. I det fall
Länsstyrelsen beslutar att projektet bedöms medföra en betydande miljöpåverkan utarbetas en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I annat fall behöver enbart en enklare miljöbeskrivning tas fram.
Om trummor ska bytas företas en anmälan om vattenverksamhet. Detta förutsätter att medelvattenföringen i aktuella vattendrag på årsbasis understiger 1 m3/s och att berört arbetsområde i vatten understiger 500 m2. I annat fall söks tillstånd för verksamheten.
6.2. Viktiga frågeställningar
I det fortsatta arbetet med vägplanen har följande frågor identifierats som viktiga att belysa vidare:
• Effekter av eventuell grundvattensänkning och förslag på åtgärder
• Effekter på rennäringen och förslag på åtgärder ska utredas i samråd med berörd sameby
• Utfarter och ersättningsvägar i anslutning till den nya vägsträckan
• Tillgänglighet till busshållplatser och oskyddade trafikanters behov av trafiksäkra lösningar ska beaktas i fortsatt planering
• Förekomst av flodpärlmussla bör utredas vidare, via inventeringar i berörda vattendrag
• Skyddsåtgärder för öring och utter ska vidtas då dessa arter kan förekomma
• Förekomst av buller över gällande riktvärden måste utredas vidare i den fortsatta planeringen
7. Källor
Ledningskollen.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Länsstyrelsens GIS-tjänster.
Länsstyrelsen i Norrbotten. Viss.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök.
Sametinget. Information om samebyar.
SGU. Jordartskartor.
SGU. Brunnsarkivet.
SMHI. Vattenwebben. Framtidens klimat.
Skogsstyrelsen. Skogens pärlor.
Teknisk utredning Muorjevaarabacken E10, Trafikverket 2013.
Trafikverket. NVDB, information om vägar.
Transportstyrelsen. STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition.
Åtgärdsvalsstudie E10 Töre – Kiruna, Trafikverket, 2013.
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4.
