FASTSTÄLLELSESHANDLINGMor
Väg E10, Muorjevaarabackarna
Gällivare kommun, Norrbottens län
Vägplanbeskrivning, 2016-06-15, Rev A 2016-08-22 Projektnummer: 135238
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Väg E10, Muorjevaarabackarna Författare: Ramböll
TMALL0092Mallplanbeskrivningv.2.0
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 6
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH
PROJEKTMÅL 6
2.1. Bakgrund 6
2.2. Tidigare utredningar 7
2.3. Planprocessen 9
2.4. Ändamål och projektmål 10
2.5. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken 10
3. FÖRUTSÄTTNINGAR 11
3.1. Vägens funktion och standard 11
3.2. Trafik och användargrupper 11
3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 11
3.4. Landskapet och staden 12
3.5. Miljö och hälsa 12
3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 15
4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED
MOTIV 15
4.1. Val av lokalisering 15
4.2. Val av utformning 16
4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 19
4.4. Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått 19
5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 21
5.1. Trafik och användargrupper 21
5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 22
5.4. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 23
5.5. Påverkan under byggnadstiden 23
6. SAMLAD BEDÖMNING 24
6.1. Uppfyllelse av transportpolitiska mål 24
6.2. Uppfyllelse av projektmål 25
7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 25
7.1. Allmänna hänsynsregler 25
7.2. Miljökvalitetsnormer 26
8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 26
8.1. Pågående markanvändning 26
8.2. Mark med vägrätt 27
8.3. Mark med tillfällig nyttjanderätt 28
9. FORTSATT ARBETE 29
10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 30
10.1. Formell hantering 30
10.2. Genomförande 31
10.3. Dispenser och tillstånd 31
10.4. Finansiering 31
11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 32
1. Sammanfattning
Trafikverket upprättar en vägplan för ombyggnad av väg E10 förbi Muorjevaara.
Denna rapport är en vägplanbeskrivning i skedet fastställelsehandling.
Parallellt med upprättandet av Granskningshandlingen har Vägplanens MKB färdigställts och lämnats in till Länsstyrelsen för godkännande. MKB godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län 2016-01-13.
Det material som funnits tillgängligt för allmänhetens granskning är planbeskrivning, plan- och profilritningar som redovisar den föreslagna
sträckningen för ny väg, fastighetsförteckningen som redovisar markanspråk på respektive fastighet, samt vägplanens miljökonsekvensbeskrivning.
Trafikstörningar med varierande omfattning är vanligt förekommande i Muorjevaarabackarna. Backarnas lutningar och längder i kombination med vinterväglag kan orsaka att tunga fordon inte tar sig upp. Eftersom det inte finns någon lämplig väg för att leda om trafiken på, kan totalstopp orsaka svåra förseningar för trafikanter längs sträckan och problem för bl.a.
utryckningsfordon.
För att komma till rätta med problemen föreslås att väg E10 läggs i nytt läge längs en ca 4 km lång sträcka förbi byn Muorjevaara. Vägen byggs med stigningsfält som underlättar passage av tyngre fordon som trots vägens förbättrade profil skulle kunna få problem i backen, framför allt vintertid.
Mitträcke kommer ej att byggas längs den aktuella sträckan i detta skede men kan, liksom viltstängsel, bli aktuellt i framtiden då hela sträckan Töre – Kiruna idag utreds med fokus på trafiksäkerhet. Inför byggnation av mitträcke krävs en ny vägplan.
I anslutning till Muorjevaara planeras två anslutningar mot den nya vägen. Vid den norra anslutningen byggs en busshållplats på västra sidan väg E10,
hållplatsen kommer att betjäna både norrgående och södergående kollektivtrafik.
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Bakgrund
Trafikstörningar i Muorjevaarabackarna är vanligt förekommande och även totalstopp (då vägen inte är farbar i någon riktning) kan inträffa. Backarnas lutningar och längder i kombination med vinterväglag kan orsaka att tunga
2.2. Tidigare utredningar
2.2.1. Åtgärdsvalsstudie E10 Töre - Kiruna
En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för E10 mellan Töre och Kiruna genomfördes 2013.
Studien baserades på resultaten i stråkanalysen ”Analys av E10 mellan Töre och Kiruna ut ett trafiksäkerhetsperspektiv” och omfattade hela sträckan med fokus på tre delsträckor; Morjärv – Gyljen, Stenbron – Svappavaara och Svappavaara – Kiruna.
För delsträckan Stenbron – Svappavaara som innefattar det aktuella
utredningsområdet vid Muorjevaara har ett antal brister identifierats. Vägen är smal med långa backar och dålig plan- och profilstandard samt innebär
otrygghet för oskyddade trafikanter i byarna.
ÅVS:en anger följande mål för E10:
· Upprätthålla målhastighet 100 km/h
· Minska sårbarhet och garantera framkomlighet på vägen
· God ytstandard
· Minska antalet vilt- och renpåkörningar
· Bibehålla kvaliteter för natur- och kulturmiljöer med höga värden och av stor betydelse för friluftslivet
· Trygg och säker miljö för alla trafikanter som vistas invid och på vägen Vid en ÅVS ska fyrstegsprincipen beaktas. Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning:
Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt.
Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät.
Vägförbättringsåtgärder.
Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Figur 1. Fyrstegsprincipen.
De rekommenderade åtgärderna i ÅVS för E10 Töre – Kiruna utgår från de identifierade bristerna och utgörs av de, i stråkanalysen, sammanställda
åtgärdsförslagen som tagits fram med hjälp av fyrstegsprincipen och prioriterats samt åtgärder som tillkommit efter analysens färdigställande.
De rekommenderade åtgärderna för hela sträckan är:
• Dialog med näringslivet angående vinterväghållningen
• Årlig översyn av prioritering för ATK (automatisk trafiksäkerhetskontroll)
• Tredjepartskontroll av status på vinterdriften
• Sidoområdesåtgärder utifrån hastighetskriterier (enligt inventering) Gyljen-394 Leipojärvi
• Åtgärdsval för vilt och ren på E10
• Breddning till minst 8,0 m belagd väg, 8,5 m inkl. stödremsa (utöver åtgärder redovisade för respektive delsträcka). Sker etappvis i samband med genomförande av trimningsåtgärder och namngivna investeringar.
• Handlingsplan för busshållplatser m.h.a. riskbedömningsmall
• Översyn och gestaltningsförslag för potentiella utblickar, vackra partier och landmärken för hela sträckan.
• Översyn av behov av samåkningsparkeringar
• Ökat samarbete med tung trafik (även internationellt) i befintliga och nya grupper för att få högre regelefterlevnad hos förare.
Specifikt för utredningsområdet anges att stopp i Muorjevaarabackarna ska åtgärdas.
2.2.2. Teknisk utredning, Muorjevaarabacken E10
Den tekniska utredningen som genomförts har tittat närmare på hur det är möjligt att åtgärda problematiken med stopp i Muorjevaarabackarna. I utredningen har ett flertal tekniska lösningar studerats och värderats enligt fyrstegsprincipen. De studerade lösningarna utgörs även av informativa och regelmässiga åtgärder.
För Muorjevaarabacken bedöms en nydragning med stigningsfält vara den mest fördelaktiga lösningen. Alternativet innebär att befintlig väg kan nyttjas under byggtiden och som omledningsväg vid eventuella stopp i backen. Vägen kan även användas som lokal väg för att samla nuvarande avfarter längs backen till två med hög trafiksäkerhet.
2.3. Planprocessen
Ett vägprojekt ska utredas och planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett samrådsunderlag som redogör för planområdets och projektets förutsättningar samt beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en
miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram.
För detta projekt har Länsstyrelsen beslutat att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta innebär att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas.
Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna
synpunkter innan Trafikverket färdigställer planen. Därefter prövas om planen kan fastställas. När fastställelsebeslutet vunnit laga kraft kan Trafikverket inleda byggnationen.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörda enskilda för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap.
Synpunkterna som kommer in under de olika samråden sammanställs i en samrådsredogörelse där det också beskrivs på vilket sätt Trafikverket tagit hänsyn till de olika synpunkterna.
Figur 2: Planläggningsprocessen
2.3.1. Aktuellt skede - Fastställelsehandling
Vägplanen befinner sig just nu i skedet Fastställelsehandling. Ett möte på orten har hållits och Trafikverket erhöll därefter ett antal synpunkter på det
presenterade planförslaget. De olika dokumenten som ingår i vägplanen har uppdaterats och reviderats.Granskningshandlingen har varit utställd under perioden 18 april – 9 maj 2016.
Parallellt med upprättandet av Granskningshandlingen har Vägplanens MKB färdigställts och lämnats in till Länsstyrelsen för godkännande. MKB godkändes av Länsstyrelsen i Norrbottens län 2016-01-13.
Det material som funnits tillgängligt för allmänhetens granskning är planbeskrivning, plan- och profilritningar som redovisar den föreslagna
sträckningen för ny väg, fastighetsförteckningen som redovisar markanspråk på respektive fastighet, samt vägplanens miljökonsekvensbeskrivning.
2.4. Ändamål och projektmål
Projektets ändamål är att öka trafiksäkerhet och framkomlighet för framförallt tung trafik och räddningsfordon men även för övrig fordonstrafik och oskyddade trafikanter samt att skapa ett robust trafiknät över hela året.
Projektmålen är att:
• Möjliggöra en jämn hastighet över 65 km/h för tunga fordon i backen
• Minska sårbarhet och garantera framkomlighet på vägsträckan
• Skapa en trygg och säker miljö för alla trafikanter som vistas invid och på vägen
2.5. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken
Planförslaget är inte av den omfattningen att det kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen.
3. Förutsättningar
3.1. Vägens funktion och standard
E10/E45 vid Muorjevaara är en allmän statlig väg med två körfält. Vägen har högsta bärighetsklass (1) med en maximal vikt på 60 ton. Högsta tillåtna hastighet är 100 km/h.
Vägen är även klassad som riksintresse för kommunikation och ingår i det transeuropeiska TEN-T nätverket. I Gällivare kommuns kommuntäckande översiktsplan utmärks E10/E45 som ”stråk prioriterat för förstärkt
kollektivtrafik med koppling till kärnbyarna” i markanvändningskartan. Vägen är ett viktigt stråk för mellankommunala resor och transporter och utgör även rekommenderad primär väg för farligt gods.
Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för tung trafik uppgick vid mätningar 2010 till 353 fordon/dygn på sträckan mellan Gällivare och Kiruna. ÅDT totaltrafik för samma mätår uppgick till 1668 fordon/dygn.
Vid Muorjevaara är vägen 7 meter bred. Vägen saknar mitträcke. Backarna är ca 2 800 m långa med ca 4-5% lutning. På den aktuella sträckan finns
direktutfarter från intilliggande fastigheter. Bebyggelsen i området utgörs av såväl permanent- som fritidsboende vilket innebär att utfarter mot E10/E45 nyttjas regelbundet under hela året. Vägen används även av oskyddade trafikanter.
3.2. Trafik och användargrupper
Väg E10/E45 utgör riksintresse för kommunikationer. Med anledning av detta ska vägen ”skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra (…) nyttjandet av anläggningen”. Miljöbalken (MB) 1998:808 kap 3 8§.
Övriga vägar i området utgörs av enskilda vägar som ansluter bostadsbebyggelse eller skogsfastigheter till väg E10/E45. Många av skogsfastigheterna i anslutning till E10/E45 har direktutfart mot vägen. Trafiken till och från bostäder och fritidshus samlas i huvudsak till tre infarter längs sträckan.
Länstrafiken i Norrbotten trafikerar området med två linjer som sammanlagt hade 94 påstigande under 2014. I anslutning till befintliga parkeringsfickor i områdets norra del finns en busskur i södergående riktning samt en
hållplatsstolpe och parkeringsficka i norrgående riktning. De skolungdomar som åker från Muorjevaara åker med en av dessa linjer och kliver på och av vid de hållplatser som nämns ovan. För åtkomst till hållplatserna måste skolbarn och övriga resande passera den befintliga vägen.
3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
Ca 20 km från Gällivare tätort, vid backkrönet på den aktuella vägsträckan, ligger byn Muorjevaara med ett tiotal fastigheter med permanentbostäder och fritidshus. Muorjevaara har, i och med den rådande bostadsbristen i
centralorten, ökat i popularitet vad gäller boende. Närmaste bebyggelse ligger mellan 25 och 50 meter på var sida om befintlig väg.
Utredningsområdet för den planerade vägen omfattas till största delen av skogsmark under aktivt brukande. I början av sträckan finns ett mindre grustag.
Täkten är dock inte aktiv och dess tillstånd löpte ut under 2010.
3.4. Landskapet och staden
Utredningsområdet tillhör den naturgeografiska regionen ”Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden”. Landskapet karaktäriseras av stora skogar, oändliga myrkomplex och mellanmåttliga höjdskillnader.
Byn Muorjevaara ligger relativt högt belägen och omges av skog och myr. Den uppodlade marken är av ringa storlek. Den norra infarten till byn ligger på krönet av Muorjevaarabackarna.
I utredningsområdets södra del, vid väganslutningen till en grustäkt, är marken sandig och beväxt med ung tallskog. Vägen går i skärning. Mellan infarten till Nedre Muorjevaara och mellersta infarten till byn är omgivande marker låglänta och fuktiga. Gran- och lövskog dominerar. Befintlig väg E10/E45 går på bank.
Marken öster om vägen sluttar åt nordost. Sjön Ellijärvi skymtar mellan granarna. Åt norr, närmare backens krön, stiger marken och vägen går i skärning. Tallskog dominerar. Norr om byn och backkrönet vidtar myrmarker och vägen går på bank.
3.5. Miljö och hälsa
Länsstyreslen i Norrbotten fattade 2015-05-22 beslut om att aktuellt projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att Trafikverket är skyldiga att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver förutsättningar och konsekvenser för miljö och hälsa utifrån planerade åtgärder.
Nedan sammanfattas förutsättningarna för miljö och hälsa, en fullständig redogörelse återfinns i vägplanens MKB.
3.5.1. Riksintressen och Natura 2000
E10 utgör riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 § miljöbalken.
Den planerade vägsträckningen ligger inom riksintresseområde för rennäringen.
Riksintresset utgörs av kärnområde och flyttled för Baste sameby och innebär att dessa områden ska ”skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra
näringens bedrivande”, 3 kap. 5 § miljöbalken. Området används som vinterland och vårvinter¬land där vägen utgör en svår passage för renarna.
Flyttleden passerar E10/E45 norr och söder om den planerade vägsträckan och fortsätter öster om befintlig väg. Den norra flyttleden ligger inom utrednings-
Figur 3. Kartan visar flyttleder för renar. Streckad linje avser röjd led och fylld linje avser ej röjd led. ©Sametinget 2015.
Det finns idag inga områdesskydd i form av reservat eller nationalparker som berör området. Däremot är de bäckar som rinner genom området (Nietsajoki i söder och Ellioja i norr) biflöden till Natura 2000-området Torne- och Kalix älv.
Något riksintresseområde för naturvård, kulturmiljö eller friluftsliv finns inte i närheten av Muorjevaara. Inom området finns heller inga riksintressen för mineral eller energiproduktion.
3.5.2. Övriga miljöintressen
Inga naturvärdesklassade våtmarker finns registrerade i närheten av Muorjevaara enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI).
Längs väg E10 finns sträckor med utvecklade örtsamhällen. Inventering av artrika vägkanter har förekommit i området. Inget av berörda områden har noterats ha artrika vägkanter med hotade eller känsliga arter.
I samband med genomförda naturvärdesinventeringar har ett antal fridlysta och rödlistade arter identifierats. För att minimera påverkan på dessa har ett antal skyddsåtgärder föreslagits, se vidare under kap 4.3.
Inga områden som omfattas av generallt biotopskydd påverkas av planen.
Geohydrologiska utredningar har genomförts inom planerat anläggningsområde för att bland annat undersöka hur de planerade åtgärderna påverkar nivån och utflödet i sjön Ellijärvi och grundvattennivåerna i området.
Figur 4. Vattendrag som omfattas av Natura 2000 (blåprickade linjer). Den planerade nydragningen av väg E10 markeras med rödstreckad linje. © Länsstyrelsen Norrbotten WebGIS 2014.
En arkeologisk utredning har genomförts i aktuellt område. Utredningen resulterade i att en ny fornlämning registrerades. Lämningen ligger ca 30 meter väster om befintlig E10, precis utanför vägdragningens utredningsområde och
Genomförd bullerutredning visar att två fastighet inom utredningsområdet uppnår bullernivåer över gällande riktvärden. Övriga fastigheter får, enligt utredningen, minskade bullernivåer.
Inga förorenade områden har påträffats i området, däremot har asfaltbeläggning med stenkolstjära påträffats.
3.6. Byggnadstekniska förutsättningar
De södra delarna av den tänkta omdragningen domineras av en sandhed primärt beklädd av tall men med visst inslag av gran. Längre upp längs
sträckningen övergår heden till mer blöt mark. Flertalet blötpartier finns längs sträckan upp till toppen samt ett antal vattenförande mindre bäckar.
Blötpartierna består främst av lövskog medan gran dominerar sträckorna mellan de olika blötpartierna ovan sandheden.
I samband med grundvattensondering har grundvatten påträffats i ett grundvattenrör, på 0,1 m djup. I övriga har inget grundvatten noterats i utplacerade grundvattenrör.
4. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
4.1. Val av lokalisering
I den tekniska utredningen som tidigare upprättats studerades olika lösningar för Muorjavaarabackarna. Utredningen omfattar både enklare lösningar inom befintlig sträckning men även två olika nybyggnadsalternativ öster om befintlig väg (Alt Öst 1, Alt Öst 2).
I ett tidigt skede av studien togs ytterligare två alternativ för ny sträckning fram väster om befintlig väg och byn Muorjevaara. Dessa alternativ (Alt Väst 1, Alt Väst 2) visade sig bland annat bli markant längre än de östliga alternativen, få större påverkan på byn och även med hänsyn till vägens profil så skulle
lösningarna bli sämre. Trafikverket valde därför att inte utreda dessa närmare utan istället gå vidare med de två alternativa sträckningarna för ny väg öster om befintlig väg.
Alternativ Öst 1 - Alternativet innebär ingen skillnad i lutning, ger något längre vägsträcka och sämre plangeometri, dock inom gränsvärden för att uppfylla den standard vägen har idag. Profilen blir däremot lite bättre med exempelvis lägre bankhöjder. Vägen kommer att passera nära sjön Ellisjärvi vars nivå har utgjort en begränsning. Vägen bör inte ligga lägre än sjön. Alternativet innebär
fyllningar på upp till 6 meter som mest.
Figur 5. Studerade alternativ för ny vägdragning vid Muorjevaarabackarna.
Alternativ Öst 2 - Alternativet innebär att vägen dras längre ifrån sjön och därför kan profilen sänkas ytterligare vilket innebär att vägens lutning kan minskas så att stigningsfält skulle kunna undvikas. Nackdelen med detta alternativ är att byggnader kommer att behöva lösas in.
Beslut har fattats att gå vidare med alternativ 2 vilket är det alternativ som fortsättningsvis kommer att presenteras i denna planbeskrivning.
I ett inledande skede av planprocessen fanns alternativet att bygga en mötesfri väg men Trafikverket behöver göra en översyn av E10 för att utreda utformning av mitträcken. Anläggande av ett stigningsfält åtgärdar framkomlighets-
problemen och förbättrar trafiksäkerheten utifrån nuvarande situation.
4.2. Val av utformning
Den totala belagda bredden blir 14 meter, med 1,25 meter vägren på vardera sidan. Ordinarie körfält blir 3,75 meter medan stigningsfältet blir 3,5 m brett.
Med hänsyn till hastigheten, 100 km/tim, kommer vägen att omges av en säkerhetszon som är minst 9 m från belagd vägyta på respektive sida. Inom säkerhetszonen får inga oeftergivliga hinder (byggnader, träd, större stenar mm) förekomma, detta för att minska risken för svåra skador och dödsfall vid ev.
avkörningar.
Figur 6. Förslag på utformning av vägområdet längs den aktuella sträckan.
Med den nya vägutformningen blir backen 3,2 km varav ca 2,5 km lutar 3,5 % och resterande del har mindre lutning. Detta kan jämföras med befintliga vägens lutning som är mellan 3,7 och 5,3 %.
En anslutning kommer att byggas mot Nedre Muorjevaara och en mot
Muorjevaara. Anslutningarna kommer att utformas som ”Vänstersvängskörfält typ ögla”.
Figur 7. Exempel på utförande av vänstersvängskörfält typ ögla.
Vid Muorjevaara, på vägens västra sida, anordnas en busshållplats med av- och påstigande i båda riktningarna. Detta innebär att oskyddade trafikanter ej behöver korsa väg E10 för att nå busshållplatsen.
Figur 8. Översiktskarta över den aktuella sträckan och planerade åtgärder.
Mitträcke kommer ej att byggas längs den aktuella sträckan i detta skede men kan, liksom viltstängsel, bli aktuellt i framtiden då hela sträckan Töre – Kiruna idag utreds med fokus på trafiksäkerhet. Inför byggnation av mitträcke krävs en ny vägplan.
Utfart till E10 planeras, som nämnts, att i fortsättningen ske via två anslutningar längs den aktuella sträckan. De delar av E10 som inte längre behövs föreslås
anslutningarna mot E10. Slutlig utformning prövas vid lantmäteriförrättning då även rätten att bibehålla väg tryggas.
4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Följande åtgärd för driftskedet fastställs i vägplanen och redovisas med Sk- beteckning på plankartorna:
· Sk 1 - Smådjurspassager
Utöver ovan nämnd skyddsåtgärd skall även alla trummor utformas så att de inte utgör vandringshinder.
4.4. Övriga skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Åtgärder nedan vidtas för att minska störningar och miljöpåverkan under drift- och byggskedet. Dessa åtgärder finns inte med på plankartorna och kommer därmed inte fastställas.
4.4.1. Kulturmiljö och landskap
Även okända fornlämningar är skyddade i Lag om kulturminnen m.m. (KML, 1988:950). Om en fornlämning påträffas inom vägområdet ska arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och länsstyrelsen kontaktas.
Vägåtgärderna utförs så att de harmonierar väl med omkringliggande landskap.
Befintlig vegetation ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt.
4.4.2. Bullerskyddsåtgärder
Största delen av sträcka som åtgärdas utgöras av nydragning men det finns även delar där åtgärder görs på befintlig väg.Vägen kommer även att breddas så att den även omfattar ett stigningsfält. Projektet är att betrakta som
nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastruktur.
För två bostäder (Muorjevaara 3:7 och 5:1) beräknas riktvärdet för buller vid fasad, som gäller vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad, överskridas. För att sänka ljudnivån till 55 dB(A) vid fasad vid dessa fstigheter räcker det med en ca 0,75 m hög vall (räknat över vägmitt) somär ca 100 m lång. Reduktionen, om ca två decibel, är dock så liten att den knappt är hörbar.
En bullervall med höjden 2 meter över vägmitt byggs för att ge en bättre bullerreducerande effekt. Ljudnivåerna för utbyggnadsalternativet med respektive utan bullervall framgår av nedanstående tabell.
Fastighet Utbyggnadsalt. år 2040 utan bullervall
Utbyggnadsalt. år 2040 med bullervall
Muorjevara 3:7 57 dB(A) 52 dB(A)
Muorjevaara 5:1 56 dB(A) 52 dB(A)
4.4.3. Naturmiljö
Flytt av rödlistade och skyddsvärda arter. De rödlistade arter som ligger helt inom vägområdet och som kommer att påverkas av vägsträckningen flyttas varsamt tillsammans med det substrat den växer på, ut på annan lämplig plats inom det utpekade naturvärdes-objektet. Vilka artobjekt som är möjliga att flytta kan variera beroende på växtsätt, men ullticka, blodticka och granticka går att flytta tillsammans med de lågor de växer på (Licab, 2015). Objekt som t.ex.
knottrig blåslav som växer på äldre döda stubbar eller stockar kan vara värda att flytta tillsammans med substratet. Garnlav går att flytta över till andra lämpliga värdträd.
Utvidgning av befintliga, och tillskapande av nya, värdekärnor inom naturvärdesobjektet Den värdekärna som kommer att beröras av
vägdragningen går att utvidga och biotopförbättra genom att flytta in mer död ved i värde-kärnan och i dess närområde. Detta görs dels genom att flytta redan rötade lågor och även tillskapa ny död ved genom utläggning av äldre granar som avverkats i vägområdet.
På detta sätt kan även nya värdekärnor skapas, genom inflyttning av död ved som tillsammans med inflyttning av lågor som redan hyser rödlistade arter.
Dessa ska lokaliseras på platser som hyser lämpligt mikroklimat för de aktuella arterna.
Arbete i vattendrag.Bäckar omfattas av strandskydd. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stränder och att skydda växt- och djurlivet. Anläggning av nya vägtrummor innebär endast en tillfällig, lokal och kortvarig påverkan på strandmiljöerna kring berörda trumlägen. Projektet strider därför inte mot strandskyddets syften. Vägplanens fastställelsebeslut inkluderar prövning enligt bestämmelser om strandskydd.
Trumläggning kommer att ske med anpassade dimensioner och överdjup så att inga vandringshinder uppstår. Arbetena styrs i tid till perioder med låg
vattenföring för att begränsa effekter av grumling samt för att inte påverka eventuella fiskars vandring eller lek. Skyddsåtgärder för att motverka grumling kommer att vidtas i samband med arbete i vattendragen, sannolikt i form av partikelfällor i form av geotextil, s.k. siltgardiner.
4.4.4. Byggtiden
Information till närboende och allmänhet ska ske i god tid innan arbetet påbörjas.
De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis.
Rev A
Åtgärder ska vidtas under projektering och byggande så att arbetena inte ska påverka de berörda fastigheternas vattenförsörjning negativt. Hanteringen kommer att följa Trafikverket publikation 2006:123 ”Dricksvattenbrunnar – hantering av mindre vattentäkter utmed vägar”.
Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag.
Användbara schaktmassor används om möjligt inom projektet eller som resurs i något annat byggprojekt som fyllnadsmaterial. Val av täkter m.m. till
byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporternaMiljöprövning av upplag ska göras i samråd med kommunens miljökontor och val av upplagsplatser ska ske med beaktande av de värden som belyses i vägplanens miljökonsekvensbeskrivning.
Uppläggning av schaktmassor ska ske inom arbetsområdet. Massorna placeras så att risken för återförsel med eventuell grumling i diken minskas. Beroende på vattenståndet i myren i planområdets norra del kan åtgärder vidtas för att minska grumlingen. Förslag på åtgärder beskrivs i MKB.
Om massor som innehåller föroreningar upptäcks under byggskedet ska dessa hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer.
Hantering av avfall ska ske på sådant sätt att inte nedskräpning och förorening uppstår. Gällivare kommuns regler för renhållning och återvinning ska följas.
Beläggning med stenkolstjära innebär att farligt avfall kan uppstå varvid särskild anmälan upprättas för återvinning i form av återanvändning eller för sanering. I de fall tjäran blir aktuell att avlägsna tillämpas ”Hantering av tjärhaltiga
beläggningar” (Vägverket, 2004:90).
5. Effekter och konsekvenser av projektet
5.1. Trafik och användargrupper
Den minskade lutningen längs den nya vägen kommer att innebära minskad risk för att tunga fordon får stopp i backen. Den innebär även, om tunga fordon får stopp i backarna, att det kommer att finnas möjlighet för övrig trafik att passera på ett säkert sätt. Den nya vägsträckan kommer också att innebära att trafik från angränsande vägar kan samlas till ett fåtal punkter på sträckan vilket minskar risken för incidenter vid på- och avfart från väg E10.
Busshållplats för norr- och södergående trafik kommer att placeras på västra sidan om vägen vilket förbättrar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter då de slipper korsa väg E10 på väg till/från bussen.
De sammantagna effekterna bidrar till ökad framkomlighet och trafiksäkerhet vilket verkar positivt för den regionala utvecklingen eftersom väg E10/E45 är en
viktig väg för resor och transporter i regionen samt en prioriterad väg för kollektivtrafiken.
5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Förslaget till ny väg innebär att mark tas i anspråk på ett antal fastigheter. I huvudsak berörs skogsfastigheter men även en fastighet med bostadsbebyggelse.
I och med byggnationen av den nya vägen kommer befintliga utfarter mot E10 påverkas. En översyn av befintligt vägnät har genomförts vilket resulterat i att vissa utfarter kommer att stängas och nya trafiksäkra utfarter kommer att anläggas. Detta innebär att ersättningsvägar kommer att anläggas.
Ersättningsvägarnas sträckning beslutas vid lantmäteriförrättning.
Den aktuella åtgärden tillsammans med ytterligar planerade åtgärder längs väg E10 förbättrar tillgängligheten och trafiksäkerheten för boende längs sträckan.
Vägens nya sträckning förbättrar även boendemiljön för merparten av fastigheterna i Muorjevaara i och med att vägen hamnar längre bort från bostadshusen.
5.3. Miljö och hälsa
Miljökonskvenserna beskrivs i sin helhet i den miljökonskevsensbeskrivning som upprättats. Nedan följer en kort sammanfattning av projektets
konsekvenser för miljön.
Flera alternativ för vägdragning har studerats för att kunna genomföra vägplanen med så liten påverkan som möjligt för människa och miljö. För att möjliggöra förordat alternativ krävs emellertid inlösen av en fastighet.
Konsekvenserna för naturmiljön, för rennäringen och för boende bedöms bli små till måttliga och det alternativ som valts bedöms vara det mest fördelaktiga.
Förutom påverkan på landskapsbild och skogsmiljöer med särskilda
naturvärden kommer viss påverkan på vattendrag att uppstå under byggskedet.
Några långsiktiga negativa konsekvenser bedöms inte uppstå i eller i närheten av vattendragen. Nya vägtrummor samt omgrävning av en bäck, för att anpassa denna till de skärningar som uppstår längs den nya vägsträckningen, blir föremål för anmälan om vattenverksamhet. De nya trummorna förväntas medföra en positiv påverkan för arter som lever i och omkring vattendragen.
Den samlade bedömningen av planerade vägförbättringsåtgärder längs E10/E45 vid Muorjevaarabackarna är att miljöpåverkan blir måttlig. Framförallt handlar det om inlösen av en fastighet, påverkan på rödlistade och fridlysta lummer- och tickarter, försämringar för en renflyttled, samt att mark tas i anspråk för den nya vägsträckan. Dessutom förväntas en del smärre störningar under byggskedet.
Några bestående negativa effekter av betydelse kan dock inte förutses med
dricksvattenbrunnarna då påverkan på kapacitet och nivå hos dessa bedöms bli mycket liten. Därmed omfattas inte den planerade vägskärningen av krav på tillstånd för markavvattning eftersom undantaget enligt 11 kapitlet 12 § är uppfyllt.
Planerade åtgärder bedöms inte medföra någon påtaglig skada för riksintresse eller betydande påverkan på Natura 2000-område. Berörda riksintressen redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Vägens nya sträckning innebär att två bostadshus får bullernivåer strax över rekommenderade riktvärden, jfr avsnitt 4.4.2. Övriga fastigheter kommer att få minskade ljudnivåer till följd av att vägen flyttas längre bort från bebyggelsen.
5.4. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser En följd av projektet är att ett antal anslutningar mot nuvarande E10 och passager över densamma kommer att stängas till förmån för nya, trafiksäkrare anslutningar och passager.
Trafikverket kommer att samråda med berörda fastighetsägare för att hitta lösningar som innebär att tillgängligheten till ägorna inte påverkas i någon nämnvärd omfattning. Ersättningsvägarnas sträckning beslutas vid
lantmäteriförrättning och hanteras därmed inte inom ramen för denna vägplan.
5.5. Påverkan under byggnadstiden
Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som genererar störningar för närboende och risk för att skador uppstår på miljön.
Även om påverkan i många fall är begränsad i tid kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade.
För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning där entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner kommer att regleras.
Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området.
Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, luftföroreningar, vibrationer och damning. Det rörliga friluftslivet och rennäringen kan påverkas. Då arbetena är tidsbegränsade kommer det sannolikt inte att medföra några bestående effekter på miljön. Inga boendemiljöer påverkas. Störningar för och kring befintlig väg uppstår kommer endast i anslutningspunkterna.
Etableringsytorna är lokaliserade på platser med obetydliga miljövärden och konsekvenserna av dessa blir små.
Vid arbeten i vatten kommer grumling att uppstå.
De sammantagna konsekvenserna under byggtiden bedöms bli små.
6. Samlad bedömning
6.1. Uppfyllelse av transportpolitiska mål 6.1.1. Funktionsmål
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods.
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Tillgängligheten för fordonstrafiken bedöms öka i och med att vägens profil förbättras samtidigt som vägen breddas och byggs med stigningsfält vilket möjliggör passage av tunga fordon i Muorjevaarabackarna.
Funktionsmålet bedöms därmed vara uppfyllt.
6.1.2. Hänsynsmål
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande
generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa.
Ombyggnationen av väg E10 förbi Muorjevaara är positiv ur flera aspekter.
Lösningen med en väg med stigningsfält i kombination med vägens nya profil bedöms minska risken för att tunga fordon inte tar sig upp för backarna vilket i sin tur minskar risken för olyckor. Ett jämnt flöde utan stopp för fordonen minskar även påverkan på miljön i närområdet.
Planeringen med busshållplatser på samma sida som bebyggelsen medför att oskyddade trafikanter ej behöver passera väg E10 för att nyttja kollektivtrafiken vilket är positivt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vägens nya dragning i ett östligare läge är även positiv för boendemiljön för merparten av invånarna i byn Muorjevaara.
Inför byggnationen av den nya vägen har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats där förutsättningar och konsekvenser för miljön studerats och redovisas. Utifrån bedömda konsekvenser har ett antal skyddsåtgärder föreslagits för att minimera påverkan på miljö och hälsa.
Sammantaget bedöms föreslagna åtgärder uppfylla hänsynsmålet.
6.2. Uppfyllelse av projektmål Projektmålen är att:
• Möjliggöra en jämn hastighet över 65 km/h för tunga fordon i backen
• Minska sårbarhet och garantera framkomlighet på vägsträckan
• Skapa en trygg och säker miljö för alla trafikanter som vistas invid och på vägen
Den förslagna lösningen för ombyggnation av väg E10 har bedöms uppfylla projektets mål.
7. Överensstämmelse med miljöbalkens
allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
7.1. Allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för olika principer som är hörnstenar i strävan mot en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det är enligt 1 § (bevisbördesregeln) verksamhetsutövarens ansvar att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs.
I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och olika alternativ har bedömts ur miljösynpunkt.
För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning och har möjlighet att ställa objektspecifika miljökrav för entreprenaden. Detta berör hänsynsreglerna i 2 § (kunskapskravet), 3 § (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 4 § (produktvalsprincipen) och 5 § (hushållnings- och kretslopps¬principerna) och 4§ (produktvals¬principen) . Trafikverket tillgodoser också kunskapskravet genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen och genom att ställa relevanta kompetenskrav vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader.
Hänsynsreglerna i 3, 4 och 5 §§ tillgodoses också genom att Trafikverket styr projektets materialanvändning och utförande, och åtar sig att genomföra de miljöskyddsåtgärder som krävs för att undvika skada på viktiga miljöintressen.
Trafikverkets krav på kemiska produkter innebär att miljömässigt sämre alter- nativ kontinuerligt fasas ut när bättre alternativ finns på marknaden, vilket är i linje med miljöbalkens 4 § (produktvalsprincipen).
Hänsynsregel i 6 § (lokaliseringsprincipen) anger att platsen för en verksamhet ska väljas så att miljöpåverkan minimeras, vilket säkerställs genom
Trafikverkets planeringsprocess. Miljöförhållandena på platsen har varit en faktor som beaktats när väglinjen har beslutats.
Trafikverket har som verksamhetsutövare att ta hänsyn till 7 § (rimlighets- avvägning) och 8 § (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet.
7.2. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS2004:660). Detta vägprojekt med inarbetade skyddsåtgärder medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts.
Miljökvalitetsnormen för utomhusluft gäller hela landet, men kommer inte att överskridas.berörs, men bedöms inte överskridas. ÅDT för aktuellt vägavsnitt ligger långt under den nivå vid vilken spridningsberäkningar behöver övervägas.
Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs.
Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd.
Grundvattenförekomsten har inga fastställda miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms inte påverka grundvattnet nämnvärt.
Bäcken Nietsajoki har fastställda miljökvalitetsnormer. Projektet bedöms inte påverka förekomstens ekologiska eller kemiska status eftersom avståndet till vatten¬draget är så pass långt.
8. Markanspråk och pågående markanvändning
Vid framtagandet av en vägplan är utgångspunkten att åtgärden ska leda till ett så litet intrång som möjligt på berörda fastigheter. Det går dock inte att undvika intrång och olägenheter helt, särskilt inte vid nybyggnadsprojekt.
När en vägplan vunnit laga kraft får Trafikverket tillträde till den mark som anges i planen för att bygga vägen. Fastighetsägaren och andra rättighetshavare får därefter ersättning för marken som tagits i anspråk, både tillfälligt och permanent, samt för de skador som kan komma att uppstå i samband med genomförandet av projektet. Ränta och index på ersättningen utgår fr.o.m.
tillträdesdagen. En fastighet som drabbats av s.k. synnerligt men har rätt att få det drabbade området inlöst.
8.1. Pågående markanvändning
Längs den aktuella sträckan är det i första hand skogsmark och
Alla byggnaderna på Muorjevaara 2:7 samt en mindre byggnad på Muorjevaara 2:8 kommer att behöva rivas i och med att de hamnar inom vägrättsområde..
Skogsfastigheterna kommer i olika omfattning att tas i anspråk med vägrätt och tillfällig nyttjanderätt.
8.2. Mark med vägrätt
När Trafikverket ska bygga en ny väg tas marken i anspråk med så kallad vägrätt. Vägrätten innebär att Trafikverket har rätt att använda marken inom det planerade vägområdet. Det innebär även att Trafikverket får avverka skog och ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet samt lägga ner ledningar inom detsamma. Vägrätten påverkar dock inte fastighetsgränserna. Om vägen inte längre behövs som allmän väg kan Trafikverket besluta att dra in vägen från allmänt underhåll. Då upphör också vägrätten och fastighetsägaren får åter disponera marken.
Till vägområdet hör inte bara själva vägbanan utan också diken, slänter, räcken, vägmärken, belysning och annat som har direkt koppling till vägen, se figur 5.
Figur 9: Exempelillustration av vägområde.
Hur stora områden med mark som tas i anspråk med vägrätt på respektive fastighet inom planområdet redovisas på planritningarna samt i
fastighetsägarförteckningen.
8.2.1. Inskränkt vägrätt
Inskränkt vägrätt innebär att väghållaren inte får full rätt att bestämma över användningen av marken eller utrymmet. Vägrätten inskränks för väghållaren på så sätt att vägrätten endast omfattar det på plankartan redovisade
användningsområdet.
8.3. Mark med tillfällig nyttjanderätt
Mark med tillfällig nyttjanderätt kan exempelvis krävas för uppställning av arbetsbodar, kontor, upplag, maskiner, byggnadsmaterial mm. Dessa områden markeras på plankartan tillsammans med en tidsperiod för vilken den tillfälliga nyttjanderätten gäller. Trafikverket och entreprenören får sedan använda marken på det sätt som fastställts i planen. Marken återställs sedan innan den återlämnas.
Längs hela sträckan kommer mark att tas i anspråk på vardera sida om vägen med tillfällig nyttjanderätt. Detta för att skapa möjlighet att tillfälligt lägga upp avbaningsmassor som sedan läggs tillbaka i färdig ytterslänt. Ett större område med tillfällig nyttjanderätt finns också markerat på planritningarna. Området kommer att nyttjas som etableringsyta.
I anslutning till in-/utloppsdiken tas ett område i anspråk med inskränkt vägrätt samt tillfällig nyttjanderätt för bäck-/dikesomgrävning samt för att skapa goda möjligheter för framtida underhåll/rensning av diken.
Hur stora områden med mark som tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt på respektive fastighet inom planområdet redovisas i vägplanens
fastighetsägarförteckning.
8.4. Område för enskild väg
På illustrationskartan finns förslag till enskilda vägar i form av nybyggnad samt nyttjande av befintlig allmän väg som dras in från allmänt underhåll som enskild. Syftet är att de ska ersätta utfarter som föreslås stängas eller som ersättning för utfarter som ansluter till väg som dras in från allmänt underhåll.
De enskilda vägarna ingår inte i fastställelsebeslutet. Trafikverket bekostar erforderlig nybyggnad av väg och för vägar som ska trafikeras inte enbart av markägaren söker Trafikverket om och står för kostnader för
lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen. Stängning av utfart som ansluter till väg som behålls som allmän sker genom särskilt beslut och ingår inte i fastställelsebeslutet för vägplanen.
8.5. Förändring av allmän väg
Vägförslaget innebär nydragning för större delen av sträckan av E10/E45.
Nuvarande sträcka av E10/E45 som blir obehövlig dras in från allmänt underhåll genom särskilt beslut i samband med att vägplanen fastställs.
9. Fortsatt arbete
9.1. Planprocessen
Granskningshandlingen fanns under perioden 18 april – 9 maj 2016 tillgänglig för granskning hos Trafikverket i Luleå, hos Gällivare kommun samt på
Trafikverket hemsida. Under granskningsperioden hade alla som berörs av planen möjlighet att skicka in ett skriftligt yttranden till Trafikverket.
Efter granskningsperioden sammanställdes och bemötes inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande.
Planen har nu nått fram till det sista skedet i planprocessen och skickas till Trafikverket för faststllelse. När planen vunnit laga kraft har Trafikverket rätt att ta marken i anspråk och därmed inleda ombyggnationen.
Figur 10. Planeringsprocessen.
9.2. Förslag till åtgärder i senare skeden - miljö och hälsa
Om uppföljningen av antalet viltolyckor visar på ett stort antal trafikdödade djur kan konsekvensbedömningen komma att ändras och åtgärder som trummor, hastighetssänkningar, viltvarningssystem och/eller viltstängsel komma att övervägas.
Om viltstängsel senare blir aktuellt ska den ekologiska funktionen tillgodoses och studeras i ett större sammanhang, där även övriga vägplaner inom E10 Töre-Kiruna ska inkluderas. Passager ska även planeras in för att minska barriäreffekten för friluftslivet. En ny vägplan måste tas fram inför eventuellt framtida viltstängsel.
I samband med anmälan om vattenverksamhet för trumläggning berörda vattendrag kan det komma att ställas villkor för verksamheten. Dessa villkor kommer att arbetas in i bygghandlingarna.
Villkorsområdet för kulturmiljö (i södra delen av planområdet) ska märkas ut i terrängen under byggtiden, markeringarna ska efter avslutad verksamhet tas bort. Om verksamhet blir aktuell inom villkorsområdet ska tillstånd ansökas hos Länsstyrelsen. Om övriga kulturhistoriska lämningar inte går att bevara ska detta rapporteras till Länsstyrelsen.
10. Genomförande och finansiering
10.1. Formell hantering
10.1.1. Fastställelseprövning
Denna vägplan kommer att kungöras, hållas tillgänglig för granskning och sedan genomgå fastställelseprövning. Hur vägplaner ska kungöras, hållas tillgängliga för granskning och fastställas regleras i 17-18§§ väglagen.
Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på vägplanen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ett nytt kungörelse- och granskningsförfarande behöva göras.
Vägplanen, samrådsredogörelse och granskningsutlåtande översänds till Länsstyrelsen för yttrande. Efter att Länsstyrelsen tillstyrkt planen kommuniceras den med berörda.
Efter kommunikationen kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.
10.1.2. Fastställelsebeslutets omfattning
Fastställelseprövningen innebär en helhetsbedömning av vägens samtliga konsekvenser och en prövning av hur de planmässiga avvägningarna mellan olika allmänna och enskilda intressen har gjorts. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de eventuella villkor som tas upp i beslutet. Även den formella hanteringen av vägplanen granskas.
10.1.3. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet
Om beslut tas att fastställa vägplanen kommer detta att kungöras. Beslutet kan överklagas till Regeringen. Ett beslut att fastställa en vägplan upphör att gälla fem år efter det år då beslutet fick laga kraft om inte vägens sträckning blivit tydligt utmärkt på marken och vägbygget har påbörjats.
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
· Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
· Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt.
vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i vägplanen.
· För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
· Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Den slutliga ersättningen för mark som tas i anspråk räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas.
10.1.4. Kommunala planer
I Gällivare översiktsplan räknas Muorjevaara till tätortsnära byar. Dessa byar har all service i tätorten och utgör ingen egen bygd. Muorjevaara ligger utanför området för fördjupad översiktsplan. E10 och E45 är utpekade som prioriterade stråk för kommunikationer. Framtida utvecklingsmöjligheter för stråken bör beaktas vid planering och byggande i närområdet.
De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell plan.
10.2. Genomförande
Fastställd vägplan beräknas erhållas under hösten 2016. Tid för byggstart är bedömd till tidigast 2018.
Bygghandling upprättas med den fastställda vägplanen som grund.
10.3. Dispenser och tillstånd
Under vägplanens framtagande har följande behov av myndighetsbeslut identifierats. Ytterligare myndighetsbeslut kan komma att identifieras i senare skeden.
· Anmälningar rörande vattenverksamhet för nyanläggning av tre trummor samt omgrävning av två bäckar.
· Täkter och uppläggning av massor samt eventuella andra
följdverksamheter av projektet kan kräva anmälan eller samråd (12:6) enligt miljöbalken. Detta ombesörjs av entreprenör. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 10 kap.
11§ miljöbalken.
Dispens från strandskydd i samband med vattenverksamhet prövas i vägplanen.
10.4. Finansiering
Den kalkylerade totalkostnaden för vägförslaget är beräknad till ca 88 Mkr med 2015 års prisnivå.
Projektet ingår i den nationella planen.
11. Underlagsmaterial och källor
11.1. Tryckta referenser
Trafikverket 2014. Planläggning av vägar och järnvägar.
Teknisk utredning Muorjevaarabacken E10
Trafikverket 2013. Åtgärdsvalsstudie för E10 Töre – Kiruna. Slutrapport 2013- 03-19
2015-11-25. Miljökonsekvensbeskrivning för vägplan, väg E10 Muorjevaarabackarna.
11.2. Elektroniska referenser Trafikverket
Länsstyrelsen i Norrbotten Gällivare kommun
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå.
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
