• No results found

Spjutspetsen från Mos : ett tillägg Thunmark, Lena Fornvännen 95-98 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_095 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Spjutspetsen från Mos : ett tillägg Thunmark, Lena Fornvännen 95-98 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_095 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Spjutspetsen från Mos : ett tillägg Thunmark, Lena

Fornvännen 95-98

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_095

Ingår i: samla.raa.se

(2)

Smärre meddelanden 95

Nilsson, T . 1935. Die pollenanalytische Z o n e n g l i e d e r u n g d e r spät- u n d post- glazialen B i l d u n g e n Schonens. — Geol. F ö r e n i n g e n s F ö r h a n d l i n g a r , bd 57: 3.

Stockholm.

— 1964. S t a n d a r d p o l l e i i d i a g r a m m e u n d C i 4 - D a t i e r u n g e n aus d e m Ageröds Mosse im m i t t l e r e n .Schonen. — L u n d s Univ. Årsskrift. N . F., avd. 2, bd 59: 7. L u n d .

— 1967. Pollenanalytische D a t i e r u n g mesolitiseher Siedlungen im R a u d g e b i e t des Ageröds Mosse im m i t t l e r e n Schonen. — Acta Universitetis Lunclensis. Sectio 11, n r 16. L u n d .

Rydbeck, O . 1945. Skelettgraven i Bäckaskog (sittande hukläge) och dess ålder. — M e d d . frän I.linds Univ. Historiska M u s e u m 1915. L u n d .

— 1950. O m nordisk stenälderskronologi och gravar m e d s i t t a n d e hocker. — F o r n - v ä n n e n 1950. Stockholm.

Stig W e l i n d e r

Summary

T h e bird arrow from the B a r u m grave is m a d e of c o m p l c t e microblades p r o d u c e d by pressure t e c h n i q u e . I h i s t e c h n i q u e was i n t r o d u c e d i n t o Skåne a r o u n d t b c m i d d l e of the Late Boreal Period. Microblades ceased to be m a d e in t h e m i d d l e of the Atlantic Period. According to this d a t i n g , the grave can be assigned to t h e låter Maglemose c u l t u r e or the Early Coastal c u l t u r e . T h e grave is c o n t e m p o r a - n e o u s with a n d eonstrueted similarly to t h e T a r d e n o i s i a n graves o n the n o r t h a n d west E u r o p e a n lowlands. T h e s e graves, together with the B a r u m grave, may have as p r o t o t y p e s the earliest Neolithie hocker graves.

T r a n s l a t e d by R i c h a r d Cox

Spjutspetsen från Mos — ett tillägg

I ett föregående häfte av F o r n v ä n n e n redovisades nya u p p t ä c k t e r som gjorts m e d r ö n t g e n f o t o g r a f e r i n g av d e n silverinlagda spjutspetsen frän Mos i Sten- kyrka sn på G o t l a n d .

1

Sedan d e t t a m e d d e l a n d e gått i tryck, fortsattes undersök- n i n g e n av spjutspetsen med a n d r a m e t o d e r , som n u givit ytterligare resultat, vilka h ä r skall meddelas.

M a n visste alltsä, att elet fanns figurer — exempelvis en o r m —, som g ö m d e sig u n d e r korrosionsskiktet. Fiir att avlägsna d e t t a och fä fram figurerna, lades spetsen i E D T A - l ö s n i n g - och utsattes för ultraljud i olika o m g å n g a r — behand- lingen avbröts m e d j ä m n a m e l l a n r u m , för att m a n skulle k u n n a kontrollera,

1

Thunmark, 1... Spjutspetsen från Mos i ny belysning. Fornvännen 1970: 3, s. 231.

- Etyleiiiliaininteiraacetat löst i vatten; angående eleima metod se Arrhenius, B., Knivar

från Helgo oeh Birka, Fornvännen 1970: 1, s. 42, samt Arrheiiius, B., Mäl oth medel

inför 70-talet, Meddelanden från Riksantikvarieämbetet 1970: 11, s. 8.

(3)

6 X

tv)

\-o. o:

•"

Fig. i. Schematisk bild av spjutspetsen från Mos. — Schematic picture of the spearhead from Mos.

n ä r för vårt syfte m a x i m a l effekt u p p n å t t s . Följden av d e n n a b e h a n d l i n g blev,

att ytterligare, tidigare o k ä n d a figurer ocksä avslöjades. På partier, d ä r k o r r o s i o n e n

inte s l ä p p t fullständigt, polerades d e via r ö n t g e n och E D T A - b e h a n d l i n g lokali-

serade figurerna fram.

(4)

Smärre meddelanden 97

Fig. 2. fl. Silverinläggningaina runt nithälen. /) mikrofolo av samma parti, Obs. hur silvret har flutit ut pä omgivande partiet i hettan frän likbålet. — a T h e silver iulays around the rivet holes. /) Microphotograph of the same portion. Note how the silver has spread to the adjoining portions as a result of being melted in the heat from the funtral pyre-. — Foto N, Lagergren.

D e f ö r ä n d r i n g a r och n y u p p t ä c k t e r , som framkommit, är följande. D e h e l d r a g n a k r e t s a r n a r u n t n i t h ä l e n visade sig förenas parvis av snedlinjer (Fig. 2). V i d a r e 1 r o d d e m a n sig i och m e d r ö n t g e n u n d e r s ö k n i n g e n veta, a t t d e t på r u n s i d a n fanns ett »system av flera kretsar», m e n det var oklart vilket m ö n s t e r de u r s p r u n g - ligen bildat. N u m e r a kan m a n konstatera, att d e t rör sig o m fyra S-slingor, som stiillts parvis m o t v a r a n d r a . D e n n ä r m a s t bladets äs befintliga slingan iir otydlig, m e n i n t e t tvivel b ö r r å d a o m dess u r s p r u n g l i g a existens (fig. 1 och 3). D e n krets, som före d e n senaste u n d e r s ö k n i n g e n tycktes vara helt e n s a m s t å e n d e , h a r visat sig vara en del av ett nägot m e r a k o m p l i c e r a t o r n a m e n t , n ä m l i g e n en N - l i k n a n d e figur, som u t a n f ö r de spetsiga v i n k l a r n a försetts m e d kretsar, och vars fria ä n d a r slutar i u p p r u l l a d e 3/4-cirklar (lig. 1 och 3).

Även o r m s i d a n s mönsterflora h a r berikats. O r m e n h a r fått ett öga, och det som tidigare troddes vara tvä olikstora liggande S-slingor, h a r visat sig vara tvä unge- färligen likstora slingor, m e l l a n vilka finns en h e l d r a g e n krets (fig. 1 och 4).

H e l t n y t t är det motiv, som n ä r m a s t kan liknas viel en s t r å l a n d e sol. Det bestar av e n h e l d r a g e n krets m e d t r e t t o n (?) radiellt u t g å e n d e h e l d r a g n a l i n j e r ' (fig. 1 och 4). T i l l sist skall inte uteslutas d e n möjligheten, att d e n ä n d a frän början synliga figuren, b e s t å e n d e av två S-slingor förenade m e d en cirkel, kan ha p u n k t e r u t a n f ö r slingornas b u k t e r .

L e n a T h u n m a r h

• Alla linjerna är inte utritade pä den schematiska bilden, fig. 1.

(5)

• M

,s¥\

fa & v ^'

Fig. 3. Spjutspetsens runsiila. Längst neel t. v. sitter ornamentet mcel de 4 korsvis ordnade S-slingorna, och t . h . 0111 detta den N-liknande figuren. — T h e rune side of the spear- fie-ail. At the bottom 011 the left is the ornament with the four S-shapcel loops arranged in 1 ruciform formation and the right of this the N-like figure. — Foto N. Lagergren.

Fig. 4. Spjutspetsens ormsida. I mitten t. v. de två liggande S-slingorna och t . h . »solen».

— Serpent siele of the spearhead. In the middle 011 the left are the two horizontal S- shaped loops and 011 the right is the "sun". — F^oto N. Lagergren.

Summary

Since the results of an X-ray e x a m i n a t i o n of the spearhead from Mos in Sten- kyrka parish, G o t l a n d , were published in F o r n v ä n n e n 1970: 3, further investiga- tions have been m a d e with mechanical a n d chemical aids. T h e new figures which have emerged are r e p o r t e d here in words a n d illustrations.

T r a n s l a t e d by R i c h a r d Cox

References

Related documents

Mu- rens förstöring på detta ställe torde ha skett i samband med anord- nandet av en grav i rosets yta, förmodligen härrörande från sen för- historisk tid, vilken här kom i

»Wer diese Folgerung nicht /ugeben will», säger Källström (1955, s. 20), »muss sonslvvie erklären, wes- halb wenn der Kronreif von Anfang an nur als fester Rand- schmuck

Av ormen, V-figuren och den tre- delade figuren är endast fragment synliga med blotta ögat, och den eventuella svastikan (svastikorna) upptäcktes först pä röntgenbilden; när man

På flera hjälmbleck med ryttarframställningar syns på hästens länd en rem, som kommer fram under rytta- rens sköld (fig. Denna rem torde vara fäst i sadeln på båda sidor

Det begagnade mötessystemet har flera för- delar: deltagarna skriver varsin artikel, som distribueras till övriga för läsning på förhand, och vid själva mötet gör var och en

Det vore i så fall inte enda gången ett vikingatida spänne av sannolikt geitländskt ur- sprung hittats i den borglindska socknen Svärdsjö; där har nämligen hittats ett ring-

En redogörelse för förarbetena till detta finns i årsrapporten frän Helgo 1966 (stene. Beträffande järnföremälen finns det vissa direkta svårigheter, då det gäller

Fägelpilar har använts på samma sätt och därtill som pilar eller kastspjut vid jakt på landdjur (Liden 1942, s. En närmare granskning av pilen kan föra vidare. I skårorna på pilen