Trafikprognoser
Seminarium
Näringsdepartementet
2015-11-17
Inledning. Vad är trafikprognoser? Hur tas de fram? Hur väl stämmer de?
Susanne Nielsen Skovgaard, avdelningschef Expertcenter (10 min)
Vilket är Trafikverkets uppdrag? Vad är ASEK och hur beslutas förutsättningar? Peo Nordlöf, enhetschef Samhällsekonomi och Trafikprognoser (20 min)
Trafikprognoserna i Inriktningsplaneringen – vilka är de viktigaste
slutsatserna? Carsten Sachse och Sten Hammarlund, delprojektledare Prognoser och samhällsekonomi respektive projektledare för
Inriktningsplaneringen (20 min)
Summering samt frågor och diskussion (10 min)
Upplägg av dagens möte
3 2015-11-26
5 vanliga frågor om trafikprognoser
1. Vad används prognoserna till?
2. Är Trafikverkets planering prognosstyrd?
3. Hur görs trafikprognoser, går det att sia om framtiden?
4. Varför uppdaterar Trafikverket prognoserna varje år?
5. Hur väl stämmer prognoserna? När man tittar bakåt i tiden ser man att faktiskt årlig tillväxt är lägre
jämfört med de prognoser Trafikverket använt sig av.
Överskattas prognoserna ofta?
Användningsområden:
För fysisk planering
Kapacitetsutredningar
Dimensionering av åtgärder
För strategisk planering
Nationella och Regionala transportplaner
Till samhällsekonomiska analyser som utgör en del av samlade effektbedömningar (SEB)
Planeringen grundar sig på ett så objektivt
beslutsunderlag som möjligt där trafikprognoser utgör ett av flera viktiga beslutsunderlag
Hur används de? Är planeringen prognosstyrd?
5 2015-11-26
Trafik- och transportprognoser ger svar på….
– Hur ofta?
– Var?
– Med vilket färdsätt?
– Vilken väg/rutt?
…..trafikanter och gods färdas genom transportsystemet.
Åka och handla…?
…i stan eller på köpcentrumet?
…ta bilen...eller bussen?
…via motorvägen?
Vad är egentligen en trafikprognos?
Prognosmodeller
• Utgår från dagens resmönster
Uppgifter om framtidens transportsystem
• Utgår från beslutad politik – Infrastrukturplaner – Styrmedel
– Förutsättningar
• Befolkning
• Inkomstutveckling
• Export
• m fl
Hur tas en prognos fram? Vad grundar de sig på?
7 2015-11-26
Tillförlitligheten i trafikprognoser är beroende av tillförlitligheten i andra prognosunderlag!
Trafikprognoser ska ses som en
indikation över vilken utveckling som kan förväntas givet att de förutsättningar som antagits inträffar!
• Alternativa förutsättningar – Känslighetsanalyser
Stämmer de? Kan man lita på en prognos?
Trängselskatt i Stockholm
Prognoser med Sampers, 2005 - 2006
Resandeförändring under avgiftsperioden 6:30 - 18:30
-13%
-25%
-6%
7%
-30%
-25%
-20%
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
Innerstad Avgiftssnittet Yttre infarter Essingeleden
Prognos Utfall
Stämmer de? Kan man lita på en prognos?
9 2015-11-26
Trängselskatt i Stockholm
Prognoser med Sampers, 2005 - 2006 Resandeförändring under avgiftsperioden 6:30 - 18:30
-13%
-25%
-6%
7%
-16%
-22%
-5%
4%
-30%
-25%
-20%
-15%
-10%
-5%
0%
5%
10%
Innerstad Avgiftssnittet Yttre infarter Essingeleden
Prognos Utfall
Stämmer de? Kan man lita på en prognos?
Sundsvall - Stockholm
Resandeförändring mellan 1988 - 2000
165%
41%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
160%
180%
Prognos Utfall
Prognos Utfall
… men ibland blir det fel
Snabbtåg Sundsvall-Stockholm
Källa: ”Ostkustbanan, modell och verklighet”
Stämmer de? Kan man lita på en prognos?
11 2015-11-26
Ny prognos med rätt förutsättningar
Källa: ”Ostkustbanan, modell och verklighet”
Tågresor Sundsvall - Stockholm
Resandeförändring mellan 1995 - 1999
26% 24%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
Prognos Utfall
Prognos Utfall
Stämmer de? Kan man lita på en prognos?
Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom
transportområdet, inklusive efterkalkylering och successivkalkylering
Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella
trafikprognoser regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket
Trafikverkets ansvar
13 2015-11-26
”Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”
Funktionsmål - tillgänglighet. Hänsynsmål - säkerhet, miljö o hälsa.
Transportpolitikens principer:
Kunderna skall ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport skall utföras.
Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former.
Samverkan inom och mellan olika trafikslag skall främjas.
Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ skall främjas.
Trafikens samhällsekonomiska kostnader skall vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.
Riksdagens Mål och Principer
Utgångspunkt för planering och vid beslut om prioriteringar.
Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen – samt andra statliga aktörer.
Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser.
Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna
Årliga uppdateringar och samma prognoser i ekonomisk o fysisk planering.
Indata/antaganden dokumenteras, motiveras o hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring.
Ta fram prognoser: Kostnadseffektivt, hög kvalité, alla trafik- och transportslag, beakta internationellt arbete.
Regeringens förutsättningar
Prop. 2012/13:251
15 2015-11-26
Trafikprognoser utgör ett, av flera, viktiga underlag för beslutsfattande och politiska ställningstaganden. Därför måste de kunna granskas och jämföras.
Granskning och jämförelse kräver tillgång till grunddata, modeller och processbeskrivningar.
Trafikverket kan inte använda prognoser eller prognosmodeller där inte oberoende granskning kan ske.
Öppenhet, ordning och reda
TDOK 2011:465
Framtagande av
trafikprognoser
1 Mars (Internt)
Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara och
slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas
1 April
Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder, effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare
för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler som genomförs av eller
åt Trafikverket
1 Oktober
Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya
effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för
second opinion.
Håll dig uppdaterad om vad som gäller på: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser
Implementerings-/granskningsfas
Tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser
17 2015-11-26
1,1% årlig tillväxt bil 2% årlig tillväxt tåg 0,4% årlig tillväxt buss
Prognoser görs för
persontransporter till år 2030 och 2050 och de gäller för analyser från 1 april 2015 till 31 mars 2016.
0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030
Miljarder personkm/år
Utveckling 1990-2010, prognos 2010-2030
Personbil Buss Tåg Inrikes flyg
Trafikprognoser 1 april 2015 – resultat Persontrafik
Förändring trafikarbete samt förändring BNP
19 2015-11-26
Utveckling 1966-2006, prognos 2006-2030 per trafikslag (miljarder tonkilometer per år).
1,33 % årlig tillväxt godstrafik järnväg 1,99 % årlig tillväxt godstrafik sjöfart 1,96 % årlig tillväxt godstrafik väg
Prognoser görs för
godstransporter till år 2030 och 2050 och de gäller för analyser från 1 april 2015 till 31 mars 2016.
Den relativt kraftiga
ökningen totalt sett fram till 2030 beror på Långtids- utredningens prognos för Sveriges ekonomi i kombination med
skattningar av varuvärdets förändring.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0
1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022 2026 2030
Mdr tonkm per år
Vägtrafik Bantrafik Sjöfart
Trafikprognoser 1 april 2015 – resultat godstrafik
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023 2026 2029 2032 2035 2038 2041 2044 2047 2050
MILJONER PERSONKM
PROGNOSER FÖR INRIKESFLYG
UTFALL
TS 03/12
&09/12 TRV ÖVRE
TRV MITT
TRV NEDRE
Prognoser för inrikesflyg
21 2015-11-26
Blå linje - Trafikanalys – Samtliga vägar, exklusive utländska lastbilar Röd linje - Trafikverket – Statliga vägar, inklusive utländska lastbilar
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Lastbilar, trafikarbete fordonskilometer
TRAFA LB TRV LB
Vad säger statistiken egentligen? Ett exempel
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
Milj o ner fo rdos kilo me ter
År
Trafikarbete miljoner fordonskilometer KÄNSLIGHETSANALYSER
Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 Noll +50% -20% -12%
Känslighetsanalyser
23 2015-11-26
Underlag för analysera samhällsekonomiska effekter
Analys av investeringar sker utan och med föreslaget objekt mot ett givet trafikutbud
- Infrastrukturinvesteringar är inte huvudorsaken till trafiktillväxten! Litet!
- Stora infrastrukturinvesteringar dimensionerande – mkt var i systemet och med vilka transportslag ökningen sker
- ekonomisk utveckling, befolkningsutveckling, handelns utveckling,
drivmedelskostnadsutvecklingen och politiska styrmedlen avgör hur stort trafik- och transportarbetet blir
Samhällsekonomisk analys av hur ekonomiska styrmedel och prisers förändringar påverkar trafikutbudet
- Kan ha stor påverkan på transportefterfrågan och trafiktillväxten!
- många miljöeffekter är i större grad trafikrelaterade än objektrelaterade - Dimensionerande infrastrukturinvesteringar kan bli
förutsättningsskapande för att få ut effekterna fullt ut av ekonomiska styrmedel
Exempel: Inducerad trafik för nationell plan 2010-2021 - 1,7 procent för hela
perioden totalt!!
ASEK =
Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl och analysmetoder inom transportområdet Myndighetsgemensam samrådsgrupp - ansvarar för att utveckla de principer för samhällsekonomisk analys och de kalkylvärden som ska tillämpas i transportsektorns samhällsekonomiska analyser.
Trafikverket beslutar att tillämpa gällande ASEK-rekommendationer.
Ordförande: Dr Gunnel Bångman, Dr Gunnar Isacsson (vice ordförande)
I ASEK:s samrådsgrupp ingår representanter från Trafikverket (som leder gruppens arbete),
Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Stockholms Lokaltrafik, Vinnova och Trafikanalys (adjungerad).
Vetenskapligt råd: Fredrik Carlsson – Gbg Universitet Jonas Westin – Handelshögskolan Umeå Eva Samakovlis –Konjunkturinstitutet Maria Börjesson – CTS/KTH
* Rekommenderar vilka viktiga indata (kalkylvärden etcetera) som ska användas för samhällsekonomiska analyser och framtagning av trafikprognoser
* Verka för att samordning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som genomförs inom området.
* Ledstjärna för ASEK-gruppens arbete är att utgå från allmänt etablerad kunskap, baserad på
vetenskap och praxis, inom området samhällsekonomi
25 2015-11-26
Back casting scenarion ”Klimatprognoser” – framförallt för annat syfte än infrastrukturplaner – ex hur nå givna mål med olika styrmedel, (svårt med markanvändning mm men viktigt)
Tidsserieanalys – viktigt för validering – men val av tidsspann styr helt lutningen på trafiktillväxten och ändrade förutsättningar påverkar inte alls
Lokala/regionala utvecklingsplaner/ -scenarier/ -visioner – viktigt för lokal/regional målbild och planering – men går inte att summera när man skall fördela våra
skattepengar (bl a framtida befolkning och arbetskraft räcker inte till för allas planer/visioner)
Alternativa modellansatser
Kan man summera alla regionala utvecklingsplaner istället för nationella trafikprognoser?
27 2015-11-26
Enbart beslutad politik
Beslutad politik plus aviserade styrmedel och åtgärder
Ytterligare styrmedel och åtgärder som enligt Trafikverket kostnadseffektivt kan minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser
Inriktningsplaneringen - prognoser som efterfrågas i direktivet
Beslutad politik - basprognoser 2010-2030 (JA)
Aviserade styrmedel - förutom beslutad politik ingår årlig höjning av
bränsleskatten samt en vägslitageavgift för lastbilar, men inte Bonus-Malus system (UA1)
Aviserade åtgärder - förutom genomförande av nuvarande plan 2014-2025 ingår utbyggnad av höghastighetsbanor, Norrbotnia-banan och dubbelspår på sträckan Gävle-Härnösand. (UA2)
Aviserade styrmedel och åtgärder - en kombination av UA1 och UA2 ovan.
(UA3)
Utöver detta har ett antal känslighetsanalyser genomförts på basprognosen
(aviserad bränsleskattehöjning, ingen bränsleeffektivisering, 12% mindre biltrafik idag, oförändrad realinkomst, oförändrat bilinnehav per capita)
Genomförda prognoser Inriktningsplaneringen
29 2015-11-26
Inriktningsplaneringen – trafiktillväxt persontransporter
0 20 40 60 80 100 120
Bil Tåg Buss Flyg Spårväg och tunnelbana GC samt buss och tåg i
Danmanrk
Prognoser persontransporter miljoner pkm
Nuläge 2010 Nuvarande politik 2030 Aviserade styrmedel 2030 Aviserad infra 2030 Aviserade styrmedel och infra 2030
Inriktningsplaneringen – trafiktillväxt godstransporter
0 10 20 30 40 50 60 70
Järnväg Sjöfart Väg
Prognoser godstransporter miljarder tonkm
Nuläge 2010 Nuvarande politik 2030 Aviserade styrmedel 2030 Aviserad infra 2030 Aviserade styrmedel och infra 2030
33 2015-11-26
• Potentialen för energieffektivisering av vägfordon är stor, 25-50% till 2030 och över 50% på längre sikt
• Kostnaden för förnybar energi bedöms till 2,0-3,5 kr per kg CO2-reduktion.
(4-7 kr per ersatt liter bensin/diesel)
• Körkostnaderna kan därför t.o.m. minska
• Befintliga prognoser representativa för ett sådant scenario
• Stora investeringar i järnväg har liten effekt på det totala vägtrafikarbetet (se tidigare redovisad prognos)
• Stora satsningar på lokal kollektivtrafik och förtätning har ännu inte
analyserats med Trafikverkets prognosmodeller, men bedöms också ge en begränsad effekt på det totala vägtrafikarbetet
Inriktningsplaneringen – trafikprognoser för klimatinriktningen
Inriktningsplaneringen – klimatscenario
35 2015-11-26
Men vad händer om körkostnaderna ökar?
• För en bil som drar 0,5 liter bensin/diesel per mil ökar bränslekostnaden med 2-3,5 kr om förnybara drivmedel ska användas istället för fossila.
Körkostnaden ökar då med 10-20%
• Om körkostnaderna för bilar ökar med 20% jämfört med antagandena i Basprognosen minskar transportarbetet med bil ca 10% (ökningen blir 16% istället för 25%)
• Om körkostnaden ökar med ca 100% - (motsvarar ungefär en ökning av realt bensinpris 3,2 ggr (eller 220%) för prognosåret) – så minskar
transportarbetet bil med 30% i förhållande till prognosen (minus 12%
jämfört med dagens trafik)
(från genomförda känslighetsanalyser för år 2030)
Inriktningsplaneringen – trafikprognoser för klimatinriktningen
Vad är alternativet till att använda trafikprognoser?
generalisera, gissa, önsketänka, tro?
Men kom ihåg att framtiden är full av överraskningar!
Det blir sällan som man trodde…
Det finns förbättringspotential för dagens trafikmodeller, men det är ofta (alltför stort?) fokus på fel och brister
Ge oss tillgång till statistik och data för validering och analysändamål !
Prognoserna är bättre än sitt rykte! Internationellt ligger Sverige i framkant
Några slutord
37 2015-11-26
Summering av dagens föredrag
1. Vad används prognoserna till?
2. Är Trafikverkets planering prognosstyrd?
3. Hur görs trafikprognoser, går det att sia om framtiden?
4. Varför uppdaterar Trafikverket prognoserna varje år?
5. Hur väl stämmer prognoserna? När man tittar bakåt i tiden ser man att faktiskt årlig tillväxt är lägre
jämfört med de prognoser Trafikverket använt sig av.
Överskattas prognoserna ofta?
6. Viktigaste slutsatserna av prognosresultat i
Inriktningsplaneringen
Susanne Nielsen Skovgaard Chef Expertcenter
Susanne.skovgaard@trafikverket.se
Sten Hammarlund
Projektledare Inriktningsplaneringen Sten.hammarlund@trafikverket.se
Peo Nordlöf
Enhetschef Samhällsekonomi och Trafikprognoser Peo.nordlof@trafikverket.se
Carsten Sachse
Expert trafikprognoser
Carsten.sachse@trafikverket.se
Tack för idag! Hör gärna av er!
39 2015-11-26
