Trafikverkets trafikprognoser och känslighets analyser Peak Car ?

Trafikverkets trafikprognoser och känslighets analyser

Peak Car ?

Peo Nordlöf Enhetschef

Samhällsekonomi och modeller

Transportpolitikens övergripande mål:

• "Transportpolitikens mål är att säkerställa en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”

• Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.

• Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131).

De 5 transportpolitiska principerna

Propositioner från både förra och nuvarande regering

Kunderna skall ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport skall utföras.

Beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former.

Samverkan inom och mellan olika trafikslag skall främjas.

Konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ skall främjas.

Trafikens samhällsekonomiska kostnader skall vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.

Trafikverkets ansvar

• Trafikverket ska ta fram och tillhandahålla aktuella

trafikprognoser.

regeringens Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket

Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn?

• Genomför lönsamma åtgärder så att nyttorna är större än kostnaderna (Kaldor-Hicks)

+ att det demokratiska beslutssystemet anser att den nya välfärdsfördelningen blir acceptabel (Littles dubbla kriterium)

* Styrmedel så att de transporter genomförs som täcker alla sina marginalkostnader (Marginalkostnadsprincipen)

Styrmedel?

• Ekonomiska styrmedel

– Avgifter och skatter

– Handel med utsläppsrätter – Subventioner och rabatter

• Administrativa styrmedel

– Restriktioner

– Principer för kapacitetstilldelning

• Informativa styrmedel

– Intelligenta transportsystem (ITS)

– Mobility management och hållbart resande

Tidplan för samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser

1 Mars (Internt)

Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara

och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas

1 Mars (Internt)

Ny reviderad trafikprognos samt uppdaterade planeringsverktyg är klara

och slutlig kvalitetssäkring och dokumentation av prognosen påbörjas

1 April

Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder,

effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler

som genomförs av eller åt Trafikverket 1 April

Publiceras nya gällande verktygsversioner, basprognoser, kalkylvärden, metoder,

effektsamband. Dessa gäller sedan tillsvidare för tillämpning i alla samhällsekonomiska analyser och kalkyler

som genomförs av eller åt Trafikverket

1 Oktober

Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya

effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för

second opinion.

1 Oktober

Publiceras beslut om vad som kommer att börja gälla från 1 april nästa år. Exvis nya

effektsamband och prognos- och analysförutsättningar. Offentliggörs för

second opinion.

Håll dig uppdaterad om vad som gäller på: www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognoser

Implementerings-/granskningsfas

Regeringens förutsättningar för Trafikprognoser ^prop.

2012/13:25

1. Viktig utgångspunkt planering och prioritering.

2. Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen – samt andra statliga aktörer.

3. Effekterna av alternativa antaganden studeras genom känslighetsanalyser.

4. Alternativa tillämpningar/prognoser ska kunna relateras till de framtagna nationella prognoserna.

5. Nytt planeringssystem: Årliga uppdateringar o samma prognoser i ekonomisk och fysisk planering.

6. Indata/antaganden dokumenteras, motiveras och hålls tillgängliga för granskning/kvalitetssäkring.

7. Prognoserna tas fram kostnadseffektivt, alla trafik- o

transportslag, hög kvalité. Internationellt arbete ska beaktas.

Förutsättning Utveckling 2010-2030 Källa Ekonomisk tillväxt:

• Realinkomstutveckling 46% LU/KI

Befolkning (9,4 – 10,3) 10% SCB

Förvärvsarbetande (4,4 – 4,6) 5% SCB Körkostnad bil kr/km -3% IEA/modell Antal bilar (3,9 – 4,8) 23% (43%) modell

Förutsättningar Trafikprognos 2014 ( + Nationell plan 2012)

Mycket stor påverkan på Trafikutvecklingen!!

Nya förutsättningar i förhållande till ÅP:

1 Planförslagets vägar, järnvägar och trafikering => mer järnvägstrafikering

2 Bilinnehavet beräknas med högre bensinprisutveckling =>

Förutsättning 2010-2030 Källa

• Antal bilar 23% (43%) modell

Basprognos 2014 – Skillnad mot 2012

• Beräknar bilägande uppdelat på ålder, kön och kommun.

• Inkluderar prognos framtida bensinpris o BNP-utveckling

• Tidigare prognos ökar antal bilar per capita med +30 % 2010 - 2030, när bränslekostnaden för bilföraren per körd kilometer minskar pga effektivare fordon

• Ansågs teoretiskt korrekt då modellen är skattad utifrån data om bilförarens bränslekostnad

• Gav i praktisk användning nu orimligt stora ökningar av bilinnehavet jämfört med empiri.

• Nya prognosen ökar antal bilar per capita med 12 % 2010 – 2030, när istället prognos för bränslepriset vid pump används direkt.

Bilinnehav – delmodell Sampers

Hur används Trafikprognoser?

• För Beslutsunderlag: samhällsekonomiska analyser - samlade effektbedömningar

• För fysisk och strategisk planering

• Trafikprognoser beskriver hur det kan förväntas bli utifrån givna förutsättningar och verifierade samband. Detta skall

avvägas mot de mål vi har om önskad utveckling (utifrån mål) och mot de känslighetsanalyser vi har om hur det kan bli med andra förutsättningar.

• Vid verklig planering och beslutsfattande kombineras

beslutsunderlag byggt på deskriptiva effektsamband och

prognoser, med normativa planeringsunderlag som utgår från hur tillståndet bör vara eller borde bli. Skillnaden mellan

önskade och förväntade utfall ger intressant information inför val av olika åtgärder och styrmedel.

Persontransportarbete i Sverige 1950 – 2011, miljarder personkilometer

(www.trafa.se)

Persontransportarbete med buss, järnväg, tunnelbana och spårväg 1980 – 2011, miljarder personkilometer (www.trafa.se)

• Bättre tåg

• Regionala satsningar på nya trafikeringsupplägg och kraftfulla subventioner av regional kollektivtrafik. (I Sverige betalar

resenären/skattebetalarna i genomsnitt 50/50 i Tyskland 75/25).

• Alternativkostnaden för resenären höjts genom internaliserande skatter och avgifter (exempelvis energiskatt och co2 skatt på bensin/diesel)

• Nya o renoverade banor möter undertryckt efterfrågan – öppnar upp för arbetspendling

• Utmaning nu att möta kapacitetsbrist (trängsel) och underhållsinsatser på banor som nu nyttjas hårdare än tidigare.

Ökat tågresande – Trafikarbetets utveckling gick och går att påverka!

- ”Har Trafikverket en Prognosstyrd planering….??”

- Trafikverkets förslag till Nationell plan 60% och den politiskt fastställda planen 70 %, av

investeringsmedlen är järnvägssatsningar…!!

- Väginvesteringar i planerna handlar mycket om att klara de problem och utmaningar där det redan

finns problem idag. För järnväg tillkommer utöver upprustning framtidssatsningar som Västlänk,

Gbg-Borås och nya stambanor mm.

- Planeringen och planen handlar om att nå de

transportpolitiska målen uttryckta i proposition och i planeringsdirektiv. Samlade Effektbedömningar som uttrycker flera beslutsperspektiv!

Flera beslutsperspektiv i de samlade effekt bedömningarna (SEB)!

+ _{+ +}

Politik Demokrati

Diskussion

Prissatt CBA ej prissatt fördelning målanalys

- Alla Samhällsekonomiska analyser, Samlade Effektbedömningar inklusive

känslighets analyser kvalitetsgranskas, beslutas och finns öppet tillgängliga på Trafikverkets hemsida!!!

Personprognoser 2014

Förutsättningar, skillnad mot 2012 års prognos:

Förslagen till planer inlagda i infrastrukturen Nytt sätt att ange bränslekostnaden i

bilinnehavsmodellen Resultat 2010-2030:

Färdmedel Tillväxt Årlig tillväxt Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%) Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%) Totalt 27% (29%) 1,2% (1,3%)

Transportarbete [Miljoner pkm/år]

Resultat från ÅP 2012 inom parentes

(Stor-Göteborg bil fkm 29% - 1,3 %)

50 53 56 59 62 65 68 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 19 22 25 28 0

10,000 20,000 30,000 40,000 50,000 60,000 70,000 80,000

90,000 TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer

Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01

1950 1953

1956 1959

1962 1965

1968 1971

1974 1977

1980 1983

1986 1989

1992 1995

1998 2001

2004 2007

2010 2013

2016 2019

2022 2025

2028 0

10,000 20,000 30,000 40,000 50,000 60,000 70,000 80,000

90,000 TRAFIKARBETE Bil miljoner fordonskilometer

Statistik TRAFA Kapacitetuppdraget Åtgärdsplaneringen Prognos 2014-04-01

År

Projekt om minst 200 miljoner kr, känslighetsanalyser:

• CO₂-värde på 3,50 kr/kg utsläpp (grundantagande är 1,08 kr/kg)

• Högre investeringskostnad

• Vägobjekt - minskad biltrafik med 20% jämfört med 2010 och oförändrad lastbilstrafik. (Blir troligen 12% istället)

Projekt mer än 1 miljard kr även känslighetsanalyser:

• Noll procents trafiktillväxt (kommer troligen bli för alla)

• Hög trafiktillväxt (50% högre än prognosen)

Resultat PM ”Känslighetsanalyser av investeringsobjekt i förslag till nationell transportplan 2014-2025” Trafikverkets hemsida

Krav på känslighetsanalyser investeringar enligt ASEK 5

0 10,000 20,000 30,000 40,000 50,000 60,000 70,000 80,000 90,000

100,000 Trafikarbete miljoner fordonskilometer KÄNSLIGHETSANALYSER

Statistik TRAFA Prognos 2014-04-01 Noll

+50% -20% -12%

År

Miljoner fordoskilometer

Känslighetsanalyser av personprognosen

5 stycken känslighetsanalyser genomförda:

1: Ingen energieffektivisering i fordonsflottan till 2030 2: Oförändrat bilinnehav per capita till 2030

3: Oförändrad real inkomst till 2030 4: 20 % minskad biltrafik 2010-2030

1+2+3: Ingen energieffektivisering, oförändrat bilinnehav samt oförändrad real inkomst

Utveckling av biltransportarbetet historiskt samt i basprognos och känslighetsanalyser

Index 100 = 2010.

1990 1992

1994 1996

1998 2000

2002 2004

2006 2008

2010 2012

2014 2016

2018 2020

2022 2024

2026 2028

2030

0 20 40 60 80 100 120 140

Statistik Basprognos Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 1-2-3

2008 minskade pb Trafikarbetet med 0,9 %! ^- TRAFIKKBAROMETERN

2009 ökade pb Trafikarbetet med 1,0 % ^- TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2009-01-01 – 2009-12-31

2010 minskade pb Trafikarbetet med 0,7 % ^- TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2010-01-01 – 2010-12-31

2011 ökade pb Trafikarbetet med 1,4 % ^- TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2011-01-01 – 2011-12-31

2012 minskade pb Trafikarbetet med 0,6 % ^- TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2012-01-01 – 2012-12-31

2013 ökade pb Trafikarbetet med 1,1 % ^- TRAFIKKBAROMETERN

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2013-01-01 – 2013-12-31

Vad har hänt senaste året till nu ? Pb Trafikarbete + 2,3 % !

Sista värdet på kurvan är ett medelvärde för trafikarbetets förändring under perioden 2013-08-01 – 2014-07-31

Prognostiserad trafiktillväxt för bil i Vägverkets/Trafikverkets prognoser

Tillväxt fkm

Basår Prognosår %/år

NPVS 2003 2004 2015 1,48

ÅP 2008, EET-scenario 2006 2020 0,82

ÅP 2008, Referens-scenario 2006 2020 1,48

Kapacitetsuppdraget 2011 2006 2030 1,45

ÅP 2012 2010 2030 1,46

Basprognos 2014 2010 2030 1,17

-Peak Car? – Avtagande tillväxt (mättnad)? -Tillfällig platå? - Forskning pågår!

Från utredningen fossilfrihet på väg - SOU 2013:84

• stagnerande inkomster, Stigande drivmedelspriser,

Parkeringskostnader, hög arbetslöshet, Mättnadstendenser, växande intresse för cykling och kollektivtrafik, Internet

(distansarbete, e-shopping och virtuella möten), befolkningssammansättning (fler äldre och nyligen invandrade), utrikes semesterresor med flyg

CTS/KTH forskarna Anne Bastian o Maria Börjesson:

• ”It's the economy, stupid: Increasing fuel price is enough to explain Peak Car in Sweden”

Resvaneundersökningar 1978 – 2011 för resor under 10 mil:

• Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra. (Senare inträde och senare utträde).

Konjunkturläge och arbetslöshet - reflektion

• 400.000 inskrivna på AF, ungdomsarbetslöshet på 25 %

• Långvarig lågkonjunktur sedan 2008 (KI tror balans först 2017)

• ”Massarbetslöshet” sedan 1991 - Vad händer om åter till ”full sysselsättning”?

Resvaneundersökningar 1978 – 2011 för resor under 10 mil Bilresandet minskat för vissa grupper och ökat för andra.

- Material från forskaren Anne Bastian KTH.

Arbetslöshet

Andel av arbetskraften

Källa: SCB AKU

Not: I april 2005 skedde en omläggning av AKU med syfte att uppnå en EU-harmonisering. SCB har med anledning av detta arbetat med att länka serier före och efter tidsseriebrottet för att göra dem jämförbara. SCB har nu länkat serierna för 16-64 år tillbaka till 1970 och 15-74 år tillbaka till 2001. Observera att länkningen i vissa fall kan vara behäftad med stor osäkerhet.

Hämtat: 2014-01-04

2 4 6 8 10 12

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 År

Är framtiden förutbestämd (determinism)?

”Nej ingenting sker mekaniskt det finns inget utlagt spår

som gör att man bara kan vänta och se hur dagarna kommer och går.

Det krävs…” Totta Näslund, Nynningen

Enbart fysiska infrastrukturåtgärder - liten påverkan på Trafikarbetet !!

Infrastrukturinvesteringar viktiga - de frigör och möter Tillväxten – men de är inte

huvudorsaken till Trafiktillväxten!

• Stambanorna på 1800 talet ingick som en del i att lyfta Sverige från U land till I land.

• Öresundsbron är ett modernt exempel på att man band ihop två länder med en landförbindelse vilket satte igång en

utvecklingsspiral.

• Nya investeringar i övrigt ger stora tillgänglighetsvinster som kan mätas via förändrade tider och kostnader för trafiken på

infrastrukturen (Generaliserad kostnad). Sverige är ett glest land med en väl utbyggd infrastruktur vilket innebär att det sällan finns några ytterligare stora effekter utöver de man kan härleda från de vinster som uppstår via trafiken på den nya länken.

• Det vanligaste i modern tid med välutbyggd infra är att det är tillväxten som ställer krav på att infrastrukturen skall hänga med (inte tvärtom att infrastrukturen genererar tillväxt ur tomma intet).

• För Planen 2010-2021 gjordes analys:

• De namngivna investeringarna i planerna leder till att antalet person- kilometer blir 1,7 procent högre än det skulle ha varit utan

investeringarna. Resor under 10 mil och i storstadsområden ökar mest. Medelreslängden för arbetsresor ökar.

• Spårtrafiken ökar med 4,2 procentenheter och Personbil ökar med 1,7 procentenheter.

Ny infrastrukturs inverkan på Trafikarbetet

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer Med planer

Transportarbete 1990-2020 mdr personkm

Utan planer Med planer

Vad göra om man vill signalera behovet av kraftiga ändringar av trafikutvecklingen i framtiden?

• Prognoser visar egentligen hur det blir om inget mer görs!

0. Tvinga Trafikverket skruva fram prognoser som visar vad vi vill ha?

• Icke-Åtgärd - Vems vision? – Vad skall man ha prognosen till? Ger i värsta fall ingen kunskap och kan fel använt leda till att vagga in oss i tro att man kraftigt kan förändra trafikarbetet utan uppoffringar för någon - så att säga av sig självt och gratis, simsalabim…

• There´s no such thing as a free lunch,……..

• Intressantare (och svårare) är att undersöka olika styrmedels kostnadseffektivitet. Hur kan man nå olika målparametrar för

trafikutveckling eller klimatbelastning på ett så billigt sätt som möjligt för folkhushållet!

• …………but the taste and price may differ substantially!

Vad göra om man vill ha ändringar av trafikutvecklingen på riktigt i framtiden?

1. Ändra investeringsstrategi radikalt? – Investeringar i

infrastruktur har för sig själv LITEN effekt på Trafikarbetet – måste kombineras med annat!

2. Nödvändigt skapa via marknad o/e samverkan o/e

subventioner möjligheter för Effektiva transportlösningar (koll, eldrift, autonom trafik osv osv) – finns effektiva och ineffektiva lösningar!

3. Styrmedel kan ha STOR effekt för att internalisera externa effekter i vars och ens beslutsfattande i trafiksystemet

(bensinskatt, trängselavgift, fordonsskatt subventionerad koll trafik osv) – man kan både ta ut för låga och för höga avgifter, kortsiktiga rörliga marginalkostnader ger teoretiskt en effektiv trafikering och långsiktiga marginalkostnader ger rätt

fordonsflotta.

4. Markanvändningen!! Har Mycket STOR effekt på resandet.

Hur används Kommunala Planmonopolet? Nya

Prognoser – nationella vs lokala

• Summan av kommunernas partiella

prognoser/framtidsbilder/visioner kontra SCB:s prognos för riket

• Vid analys av enskilda åtgärder på detaljerad nivå kan det ibland krävas komplettering med lokala utbyggnadsplaner och

etableringar. För jämförbarhetens skull kan dessa ibland behöva göras i form av känslighetsanalyser. För nationell

jämförelse/planering krävs också nationellt konsistenta prognoser.

Kan man summera alla regionala utvecklingsplaner istället för nationella trafikprognoser?

Länk till trv.se om Samhällsekonomiska analyser och trafikprognoser inom transportområdet:

http://www.trafikverket.se/samhallsekonomiochprognose r

Alternativa ansatser

• Back casting scenarion ”Klimatprognoser” – framförallt för annat syfte än infrastrukturplaner – ex hur nå givna mål med olika

styrmedel, (svårt med markanvändning mm men viktigt)

• Tidsserieanalys – viktigt för validering – men val av tidsspann styr helt lutningen på trafiktillväxten och ändrade förutsättningar

påverkar inte alls

• Lokala/regionala utvecklingsplaner/ scenarier/ visioner – viktigt för lokal/regional målbild och planering – men går inte att summera när man skall fördela våra skattepengar (bla framtida befolkning och arbetskraft räcker inte till för allas planer/visioner)

Klimatmålen (Kapacitetsutr)

Index

Trafikarbetet i Sverige för personbilar i miljoner mil, 1990-2010 TRAFA Körsträckor baserat på flödesmätningar

0 1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 7,000

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga

1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 7,000

??

Principskiss prognoser/tidsserieanalys vad gäller kort och långsiktig prediktionsförmåga

År 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0

1,000 2,000 3,000 4,000 5,000 6,000 7,000

??

• Transportarbete [Miljoner pkm/år]

• Resultat från ÅP 2012 inom parentes

Basprognos 2014 - resultat

Färdmedel Tillväxt 2010-2030 Årlig tillväxt 2010-2030 Summa långväga 22% (20%) 1,0% (0,9%) Summa regionalt 29% (32%) 1,3% (1,4%)

Summa bil 28% (34%) 1,2% (1,5%)

Summa tåg 48% (27%) 2,0% (1,2%)

Summa buss 10% (5%) 0,5% (0,2%)

Totalt transportarbete 27% (29%) 1,2% (1,3%)