Nyheter skrivna för framtidens hopp – En jämförande textanalys av en svensk och en tysk nyhetstidning för barn år 2015

Nyheter skrivna för

framtidens hopp

–

En jämförande textanalys av en svensk och en

tysk nyhetstidning för barn år 2015

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik C | Höstterminen 2015

Av: Birthe Wetter

Handledare: Cecilia Aare

Abstract  

1. Inledning  1.1 Introduktion  Jag kommer ihåg det så väl, de stora, vidöppna ögonen, längtan efter att få ett svar. Eleven i  årskurs fem står framför mig. Jag är lärarvikarie, jag borde kunna svaret på frågan. Men hur  förklara man för ett barn varför folk skjuter ihjäl personer i Paris? Det behövs kvalificerad  nyhetsjournalistik för barn, som fångar upp deras frågor och intressen.    Allt färre följer idag traditionella nyhetsmedier. Vill man bromsa denna utveckling måste  man satsa på barn ­ som borde vara framtidens nyhetsläsare. I FN:s barnkonvention finns det  två artiklar som sammanfattar barnets rätt till att göra sin röst hörd och rätten till  yttrandefrihet. (Unicef 2009). Barn måste få reda på vad som händer i världen, precis som  vuxna.   

I oktober 2015 startade _​Svenska Dagbladet_​ sin nyhetstidning för barn. _​SvD Junior_​ är unik i  Sverige vid början av undersökningens genomförande. I Tyskland finns det ett stort antal  nyhetstidningar för barn. Jag är nyfiken på hur tryckta nyheter som riktar sig direkt till barn  ser ut och skiljer sig från nyheter anpassade för vuxna..     1.2 Syfte och frågeställningar  Syftet med uppsatsen är att undersöka två nyhetstidningar för barn. I undersökningen kommer  SvD Junior_​ och _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ att analyseras. Jag valde att analysera en svensk  och en tysk barntidning för att fördjupa undersökningen och för att kunna göra en jämförelse.  Fokus kommer att ligga på vilken roll barn har i artiklarna, hur mycket som är nyhetsmaterial  och hur språket används i nyhetstidningar för barn. En jämförelse mellan nyhetshändelser  skrivna för barn och vuxna kommer att fördjupa undersökningen. Fyra nummer av vardera  barntidning utgivna 2015 kommer att ingå i studien.     Mina frågeställningar är följande:     ● Hur ser proportionerna ut vad gäller nyhetsmaterial kontra annat material, text kontra  bild, och hur mycket plats får barn i nyhetsartiklar? 

● Vilka ämnen tas upp?  ● Hur skiljer sig språket och stilen mellan nyhetshändelser skrivna för barn och vuxna i  de undersökta artiklarna?  ● Vilka eventuella skillnader finns det mellan de undersökta svenska och tyska  nyhetstidningar för barn?       2. Bakgrund   2.1 SvD Junior  SvD Junior_​ är en prenumerationsbaserad nyhetstidning för barn som startade under hösten  2015. Modertidning är _​Svenska Dagbladet_​ som i nyhetstidningen för unga vill förklara  viktiga händelser i Sverige och andra länder. _​SvD Junior_​ görs för, om och till en viss del av  barn, säger Stina Cederholm, redaktör. Målgruppen är läskunniga skolbarn i alla åldrar.  Barntidningen omfattar 24 sidor och lovar spännande material om vetenskap, knep och knåp,  boktips samt möten med unga från hela världen. Nyhetstidningen för barn kommer ut varje  tisdag. (SvD Junior 2015)    Då tidningen är så pass ny finns det inga officiella siffror över upplaga och säljsiffror men  enligt redaktören är siffrorna över förväntan. Inte heller spridningsområdet är riktigt kartlagt  ännu men det är mest inom Stockholm och andra storstäder som barntidningen har sina  läsare. I en telefonintervju nämner redaktören Stina Cederholm (se Bilaga 1) dock att  redaktionen ser, bland annat i tävlingssvar, att de unga läsarna även kommer från mindre orter  i hela Sverige.     2.2 Stuttgarter Kinderzeitung  Stuttgarter Kinderzeitung_​ är en tysk lokal prenumerationsbaserad nyhetstidning för barn.  Tidningen ges ut under tre_​ olika namn i närområdet kring Stuttgart och Schwarzwald.  Upplagan på 6 000 exemplar motsvarar antalet prenumenanter. Varje fredag delas 

faktatexter skiljer sig från övriga texter med avseende på språkliga drag och hur olika  språkklasser är representerade. Det som är av intresse för min undersökning är punkt 6.1 i  Burris undersökning som behandlar meningslängd.  

 

Den svenska språklagen beskriver i paragraf elva att offentligt språk ska vara vårdat, enkelt  och lättbegripligt. (SFS 2009:600) 

 

Med vårdat språk menas att språket ska följa den officiella språkvårdens rekommendationer        och kunna förstås av den enskilde. Det kräver ett enkelt språk, det vill säga ett språk utan        svårbegripliga ord och med en enkel och tydlig grammatisk uppbyggnad. Med begripligt        språk menas att språket ska vara anpassat så att mottagaren bör kunna förstå det. (Språkrådet        2010, s. 7)     Åsa Wengelin (2015) universitetslektor vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs  Universitet, spårar i artikeln _​Mot en evidensbaserad språkvård? ­ En kritisk granskning av  några svenska klarspråksråd i ljuset av forskning om läsbarhet och språkbearbetning  ursprunget till ett antal vanliga klarspråksråd som huvudsakligen kan anses beröra begreppet  “enkelt” i språklagen och diskuterar forskningen den bygger på. I artikeln redogör hon för de  två mest relevanta forskningsområdena när det gäller diskussioner om språkråd: kvantitativ  läsbarhetsforskning och psykolingvistisk forskning om språkförståelse.   Anderas Nord (2011) universitetslektor vid institutionen för svenska språket och docent i  nordiska språk vid Göteborgs Universitet, skriver i rapporten _​Att göra någon annans text  tydlig ­ Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext_​ att skribenten  bör undvika jargong, främmande, ålderdomliga och svårbegripliga samt abstrakta ord. Syftet  med hans studie är att granska hur språkexperter gör i sina textrevisioner, hur arbetet mer  konkret är organiserat och hur de lokala omständigheterna påverkar den faktiska processen i  myndighetsspråk. Fallstudien kompletteras med en mindre undersökning av språknormer och  språkideal. Det som intresserar mig och som jag kommer att använda som teori i min uppsats  är några av de språkråd Nord har sammanfattat, främst två råd om meningslängd: Att undvika  långa och invecklade meningar och att variera meningslängden för att skapa rytm i texten.   

  Långa meningar är främst vanliga inom kanslitexter och annan juridisk eller argumenterande  text. Korta meningar är vanligast i barn­ och ungdomsböcker, samt ordspråk och reklam osv.  Långa ord och meningar är därför ett statistiskt symptom på hög svårighetsgrad” (Liljestrand  1993, s. 58, s. 116).    

5. Material, urval och avgränsningar  5.1 Material 

skrivet material (se Bilaga 1). Endast nyhetsmaterial, med eventuella bilder och illustrationer,  kommer vidare att analyseras i den kvantitativa undersökningen.    Jag kommer att närläsa en nyhetsartikel från vardera barntidning och en nyhetsartikel för  vuxna som liknar artikeln i barntidningen så mycket som möjligt, i både ämne och omfång.  De utvalda artiklarna kommer att analyseras kvalitativt och genomgå en kvantitativ  läsbarhetsanalys.   Bland de artiklar som jag närläser finns det material om olika slags nyhetshändelser, några  internationella, några nationella samt några av mer allmän karaktär. Jag valde även att  analysera en nyhet som båda nyhetstidningarna för barn och deras modertidningar skriver om.  Nyhetsartiklarna skrivna för vuxna är tagna från webbsidan av barntidningarnas  modertidningar och har publicerats i så nära anslutning till den jämförande barntidningens  utgivande som möjligt, helst inom samma vecka. Artiklarna hittades genom  nyckelordssökning på modertidningarnas webbsida. Det material som närläses består av både  artiklar, reportage och intervjuer.    

5.2.1 Urvalsgrupp 1: _​SvD Junior_​ och _​svd.se 

Följande artiklar kommer att jämföras med varandra i den kvantitativa läsbarhets­ och den  kvalitativa analysen:    SvD Junior    svd.se    13 oktober  “Tunisier får årets 

fredspris”  9 oktober  “Priset ett handslag till det tunisiska folket” 

5.2.2. Urvalsgrupp 2: _​Stuttgarter Kinderzeitung _​och _​stuttgarterzeitung.de  Följande artiklar kommer att jämföras med varandra i den kvantitativa läsbarhet­ och den  kvalitativa analysen, se fotnoter för översättning av rubrikerna:    Stuttgarter  Kinderzeitung    stuttgarter­zeitung.de   

16 oktober  “Vier gewinnt!”  2 _9 oktober 

6.2 Massmedieretorisk analys  Begreppet massmedieretorik skapades av Bengt Nerman, och tar upp sambanden mellan  journalisten, texten, världen och läsarna och handlar om på vilket sätt sambanden visar sig i  den skrivna texten. (Nerman 1981, s. 18)   Den massmedieretoriska analysmodellen undersöker språk, berättarstruktur och faktaurval i  journalistiska texter. (Lundgren, Ney & Thurén 1999, s. 53) I denna undersökning kommer  jag att använda mig av den analysmodell som beskrivs i _​Nyheter ­ att läsa tidningstext_​ av  Lundgren, Ney & Thurén. Den utgörs av journalistikens sex kardinalfrågor: var, när, vem,  hur, vad, varför. Jag kommer dock endast använda mig av de delar som berör framförandet  och den språkliga gestaltningen av innehållet och reporterns förhållande till de intervjuade.  Bland annat kommer jag att undersöka om en text är öppen eller sluten, det vill säga om det  bjuder in läsaren och hennes tankar eller inte. Dessutom kommer jag att titta närmre på om  och i så fall vilka retoriska grepp som används. Ett begrepp inom massmedieretoriken är  abstraktionsstegen som kan beskriva händelser olika konkret eller abstrakt. I boken 

undersöks hur perspektiv, närvaro och urval och icke­urval skapar inlevelse i reportage samt  vad som kan hindra läsaren från att leva sig in i texten.   I min studie vill jag undersöka om det är ett barns eller vuxet perspektiv i texterna. Vidare vill  jag undersöka om reportern är synlig eller osynlig och vilken roll reportern har: observatör  eller aktör, biroll eller huvudroll. I de texter jag närläser vill jag dessutom undersöka vilken  framställningsform som används. Aare (2011) skriver att en journalistisk text kan skrivas med  olika framställningsformer. En framställningsform_​ ​är sättet på vilken en reporter väljer att  skriva om sitt ämne. Aare (2011, f. s. 28) beskriver olika framställningsformer enligt  följande: _​Informerande framställning_​ där reportern informerar om något som har hänt.  Nyhetstexter är ett exempel på denna farmställningsform där reportern berättar att “såhär är  det” och läsaren måste lita på detta. I reportage kan en scen skildras med _​beskrivande 

framställning_​, ofta genom adjektiv. _​Gestaltande framställning_​ där reportern visar vad som har  hänt för läsaren genom att skriva en scen, detta med hjälp av verb som för berättelsen framåt  och får saker att hända. Scener beskrivs och byggs upp för läsaren som den sedan får tolka  fritt._​ ​I _​argumenterande framställning_​ argumenterar reportern öppet för en åsikt.  

Efter den första sammanställingen av allt material undersökte jag vilket av det skrivna  materialet som var nyhetsbaserat. Från och med denna del räknas inte längre sidor, utan  skrivna element, det vill säga: artiklar, reportage, (bild)notiser och intervjuer. En förklaring  av nyhetsmaterial och annat skrivet material finns i Bilaga 1. 

I ett första steg jämförde jag det totala antalet skrivna element mellan _​SvD Junior_​ och  Stuttgarter Kinderzeitung_​. 

 

Det är tydligt att se att den svenska barntidningen har mycket mer skrivet material än den  tyska. I _​SvD Junior_​ räknas totalt 142 skrivna element, därav 79 stycken nyhetsmaterial och 63  stycken annat skrivet material. I tyska _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ räknas totalt endast 80  skrivna element, därav 55 stycken nyhetsmaterial och 25 stycken som räknas som annat  skrivet material.   Som tidigare nämnts är det tydligt att den tyska barntidningen har mindre skrivet material  över huvudtaget, dock syns det att mycket av det skrivna materialet är nyhetsmaterial.  Stuttgarter Kinderzeitung _​består till 69 procent av nyhetsmaterial, i den svenska  barntidningen motsvarar nyhetsrelaterade element 55 procent.     En närmre titt på hur nyhetsmaterialet kompletteras med fotografier och illustrationer visar att  allt material i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ kompletteras med minst ett bildalternativ. Fotografier  är det vanligast komplementet men även kombinationer av illustrationer och fotografier  förekommer ofta. Illustrationerna i den tyska barntidningen täcker när de väl förekommer ofta  helsidor som en fond på temasidor. I de granskade nyhetselementen förekom fyra sådana  helsidesillustrationer.  

I _​SvD Junior_​ är det 73 av 79 nyhetselement som har någon form av bildkomplement, oftast är  det ett fotografi som kompletterar nyhetselementen. I den svenska barntidningen kompletteras  59 av 79 nyhetselement med fotografier. De nyhetselement i den svenska barntidningen som  är helt utan bild är oftast smånotiserna.  

 

7.1.2 Ämnen i barntidningar 

Nedan följande sammanställning visar fördelningen av ämnen i _​SvD Junior_​ och _​Stuttgarter   Kinderzeitung _​i form av cirkeldiagram:   

Diagram 3: Fördelning av ämnen i SvD Junior och Stuttgarter Kinderzeitung 

 

Diagram 3: Fördelningen i procent över vilka ämnen som tas upp i de granskade barntidningar,  uppdelat i SvD Junior och Stuttgarter Kinderzeitung.    

även några längre artiklar och reportage såsom skolmordet i Trollhättan. I _​Stuttgarter  Kinderzeitung_​ dominerade kulturmaterialet. Den tyska barntidningen har många fritids­, bok­  och andra kulturtips med i sin tidning varje vecka. Kulturmaterialet får ofta mycket plats i  nyhetstidningen för barn, oftast helsidor eller uppslag. På andra plats i den tyska  barntidningen kommer material som berör ämnena sport & fritid. Det kan vara allt från ett  skateboardtest till ett reportage om ridning som fritidssyssla som tas upp. Bland de båda  ämnen som är mest representerade i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ blandas korta notiser och  längre reportage. Tredje platsen delas av “vetenskap, miljö & djur” och “politik”  (flyktingkris). I två av de granskade tidningarna fanns det varsin helsida med miljö som tema,  i flera av de tyska barntidningarna fick djur och flyktingkrisen mycket utrymme.    I båda tidningarna förekommer inrikes­ och utrikesnyheter många gånger i form av  bildnotiser. Vinjetten “Jorden runt” i den svenska barntidningen återkommer i varje av de  granskade tidningarna, tyska motsvarigheten “Veckans bilder” i varannan. _​SvD Junior_​ är mer  konsekvent när det gäller att ta upp ämnen, det finns fasta vinjetter såsom “kultur”, “djur”,  “vetenskap”, “matlagning”, “knep & knåp” dessa återfinns i varje nummer på ungefär samma  sida i tidningen. _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ blandar teman och ämnen lite mer fritt, dock  förekommer samma rubriker som “ekonomi”, “politik” och “kultur” som i den svenska  barntidningen men utan vinjetter som är bundna till någon speciell sida och inte  återkommande i varje nummer.     7.1.3 Barnens roll i nyhetstexter i barntidningar  I denna del kommer jag att redovisa i hur många av nyhetartiklarna som barn har en roll och  om denna roll är aktiv eller passiv.    

Tabell 1: Barnens roll i nyhetstexter i barntidningar 

  Antal nyhetselement  Barn har en roll  Aktiv roll  Passiv roll 

SvD Junior  79  44  13  31 

Stuttgarter Kinderzeitung  55  17  8  9 

I _​SvD Junior_​ har barn i 44 av 79 nyhetsartiklar en roll. Detta motsvarar 56 procent av allt  nyhetsmaterial, alltså har barn i den svenska nyhetstidningen för barn en roll i än hälften av  nyhetstexterna. I _​Stuttgarter Zeitung, _​som redan från början har ett färre antal nyhetsartiklar,  har barn endast en roll i 17 av 55 nyhetsartiklar. Det är en knapp tredjedel av alla 

   

Tabell 4: Totalt antal överlånga ord ­ SvD Junior & svd.se 

SvD Junior 13 okt 2015 ­  3 nov 2015  Totalt antal  överlånga ord  SvD 9 okt 2015 ­ 27 okt  2015  Totalt antal  överlånga ord  “Tunisier får årets  fredspris”  6  “Priset ett handslag till  det tunisiska folket”  16  “Vildas mamma fick  cancer”  2  Jag var inställd på att  springa maraton  22  “Skolmord skapar oro  bland unga”  1  “Bris: Så svarar du på  barnens frågor om dådet”  0  “Faweeya ska fly på  havet”  1  “Faran på havet var  bättre än faran i Syrien”  6  Genomsnitt  2,5  Genomsnitt  11    Det finns en tydlig skillnad mellan de svenska artiklarna skrivna för barn och de som är  skrivna för vuxna i kategorin överlånga ord (14 bokstäver och fler) per artikel. Även här är  det artikeln om fredsnobelpriset som ligger över genomsnittsvärdet både i barntidningen och  artikeln på_​ Svenska Dagbladets_​ hemsida. Tydligt är även att artiklarna om skolmordet  innehåller inget respektive endast ett överlångt ord över huvud taget.  

Barnartikeln med cancer som tema har få överlånga ord i _​SvD Junior _​men desto fler i  vuxenartikeln.  

Tabell 5: Totalt antal överlånga ord Stuttgarter Kinderzeitung & 

stuttgarter­zeitung.de 

Stuttgarter Kinderzeitung 16  okt 2015 ­ 6 nov 2015  Totalt antal  överlånga  ord  Stuttgarter Zeitung 9 okt  2015 ­ 5 nov 2015  Totalt antal  överlånga ord  “Vier gewinnt!”  14  “Friedensnobelpreis geht  nach Tunesien”  19  “Süsses, sonst gibt’s Saures!”  5  “Halloween das Fest des  Gruselns”  15  “Kinder sind die besten  Anführer”  6  “Freiheit für alle Kinder  dieser Welt”  27  “Streit über Grenzlager”  5  “Transitzonen werden zu  Registrierzentren”  25  Genomsnitt  7,5  Genomsnitt  21,5    Tyska nyhetsartiklar har i genomsnitt betydligt fler överlånga ord (14 bokstäver och över) per  artikel än de svenska, här får man ha i åtanke att det är två olika språk som jämförs.  Det finns en tydlig skillnad mellan barn­ och vuxenartiklar när det gäller överlånga ord. Än  en gång är artikeln “Vier gewinnt!” den som sticker ut. I övrigt kan man säga att det är en stor  skillnad mellan förekomsten av överlånga ord beroende på om texten är riktad till yngre eller  äldre läsare.    

Tabell 6: Skillnaden i långa ord per mening och överlånga ord totalt gällande 

samma ämne i svenska och tyska nyheter

 

Fredsnobelpriset  Långa ord per mening  Överlånga ord 

SvD Junior  3,6  6 

Stuttgarter Kinderzeitung  7,5  14 

svd.se  6,4  16 

stuttgarter­zeitung.de  7,6  19 

Som tidigare nämnts valde jag i ett fall att analysera en central nyhet i alla fyra 

nyhetsmedierna. Artiklarna om Nobels fredspris som jag valde för denna analys har samtidigt  visat sig vara de som sticker ut mest gentemot genomsnittsvärdet för räkningarna. Skillnaden  mellan de tyska och svenska nyheterna är väldigt tydlig. _​SvD Junior_​ har lägst antal långa ord  per meningar och antal överlånga ord per artikel. _​Stuttgarter Kinderzeitung _​liknar i dessa två  avseenden mer vuxentexterna, både på den svenska och tyska webbsidan, än sin svenska  motsvarighet, 

  

Tabell 7: Antal tecken i artiklarna i SvD Junior och Stuttgarter Kinderzeitung 

SvD Junior  Antal tecken  Stuttgarter Kinderzeitung  Antal tecken 

artikel från webbsidan av barntidningens modertidningen. I slutet av varje jämförelse kommer  det att ges en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten.  Genom denna analys av motsvarade barn­ och vuxentext om samma händelse kan eventuella  skillnader och likheter förklaras i direkt jämförelse med varandra.   Då jag citerar ur de tyska artiklarna kommer citaten i den löpande texten återges på svenska.  En fotnot är placerad bakom varje översatt mening och leder till originalet på tyska.     

“Tunisier får årets fredspris”

_​

 _​13 okt 2015, s. 6 ­ 7 (_​SvD Junior_​) 

“Priset ett handslag till det tunisiska folket”

_​

 _​9 okt 2015 (_​svd.se_​) 

Även ett annat grepp inom massmedieretoriken används i barntexten ­ abstraktionsstegen.  Genom att sätta årets Nobelpristagare i fred i relation till någon som barn känner till blir detta  tydligt.     Flickan Malala Yousafzai, som vann i fjol, upprättade en fond som ska…  Den unga fredspristagaren Malala är nog lättare för barn att relatera till än fredsnobelpriset i  stort. Malala är den yngsta vinnaren av Nobels fredspris någonsin och det är troligt att barn  har kommit i kontakt med hennes namn i skolan och i hemmet.  Texten som helhet är öppen, läsaren får många fakta presenterade, samtidigt ges det möjlighet  att utifrån svaren fundera vidare på temat. 

Många av de ord som kan upplevas som svåra och abstrakta i _​SvD Junior_​ är gulmarkerade i  den löpande texten och förklaras under rubriken ”Va?” vid sidan av texten. 

 

ropade ”Äntligen!”. Snarare rådde ett ögonblicks total förvirring när nyheten kablades ut på  alla de sätt som en grupp journalister från världens medier förmår.    Reportern lägger några gånger in argument och tolkningar i texten. Likt artikeln i_​ SvD Junior  är framställningsformen informativ, dock innehåller vuxenartikel några argumenterande  framställningar. Utropet “Äntligen!” kan reportern egentligen inte veta något om, istället  anser jag det mer som en tolkning reportern gör, en egen kommentar från hans sida. En annan  tydlig tolkning finns i denna mening i barnartikeln:    Tunisien kan sannerligen behöva en uppmuntran.    Det är ett tydligt vuxet perspektiv i artikeln, som förstärks när man tittar närmre på språket. I  texten på _​svd.se_​ förekommer det en del retoriska frågor som medför en del dramaturgi till  texten.    Det betyder att det blir ett delikat dilemma när fredspriset delas ut i Oslo Rådhus den 10  december. Vem ska ta emot priset? Ska alla vara representerade på podiet?    Det förekommer flera negativt värdeladdade ord i texten, som till exempel “_​inbördeskrig,  massflykt och extremism_​”. Orden ger en hård underton till ämnet. I övrigt är språket anpassat  till en vuxen målgrupp, det förekommer inte så många svåra och abstrakta ord. Jämfört med  texten i _​SvD Junior_​ innehåller vuxentexten flera färdiga tolkningar och lämnar inget utrymme  för läsarens egna tankar, texten är sluten. 

 

Sammanfattning: _​Förutom reporterrollen och att faktaargumnet dominerar i båda texterna  finns det många skillnader mellan barn­ och vuxentexter. I _​SvD Junior_​ förekommer det en del  svåra och abstrakta ord, de flesta förklaras vid sidan av texten. I vuxenartikeln finns det färre  svåra och abstrakta ord men därför fler negativt värdeladdade ord. 

   

“Vildas mamma fick cancer” 

_​

20 okt 2015, s. 4 ­ 5

_​

 

_​

(

_​

Svd Junior

_​

) 

 

Framställningen, är likt barnreportaget, informerande men på _​svd.se _​finns några gestaltande  inslag där mindre scener byggs upp med verb.    På mindre än ett dygn vändes Christians tillvaro upp och ned. Redan följande dag flög han  hem till Sverige för att påbörja cellgiftsbehandling. Han ledsagades av en sjuksköterska och  på Arlanda mötte personal upp med rullstol.    I vuxenreportaget problematiseras och diskuteras sjukdomen på ett högre plan än i  barnreportaget.    – Som cancersjuk uppmuntras man hela tiden att fokusera på när man blir frisk. Men det är  inte säkert att man blir frisk och det som pågår just nu är också värdefullt liv. I stället för att  investera i sådant som ska ge avkastning i framtiden vill jag satsa på sådant som ger mycket  känslomässigt här och nu…    Det är fler ord ur det offentliga språket såsom “uppmuntras”, “värdefullt” och “investera”  som används i reportaget på _​svd.se_​. Med tanke på målgruppen, en vuxen sådan, finns det inte  så många svåra och abstrakta ord. Dock finns det ett flertal värdeladdade ord, positiva som:  “_​frisk” och ”älskade” och negativa som: “kriser”_​och _​“lidande”. 

Barnreportaget innehåller flera vardagliga ord, men även värdeladdade ord av olika karaktär.  Likt texten om Nobels fredspris är svåra ord gulmarkerade och förklaras vid sidan av texten.   Till en början överväger negativt laddade ord som “dödar” och “sjuk” mot slutet av 

förekommer några positiva ord som “överlever” och “frisk”.    

Även om biverkningarna var påfrestande, hade Christian ännu svårare att hantera att han inte  lyckades leva upp till idealbilden av den positiva och kämpande cancerpatienten.    Vid sidan av dessa känsloargument som leder vidare i brödtexten förekommer faktaargument.  Det är dock känsloargumenten, och därmed pathos som dominerar i vuxenreportaget. Liksom  i barnreportaget är texten öppen. I inget av reportagen förekommer det tydliga retoriska  grepp._​ ​Båda reportagen är dock utmärkta exempel för hur abstraktionsstegen kan användas,  det abstrakta begreppet cancer har fått varsitt ansikte och varsin historia. I vuxenartikeln får  läsaren möta Christian och veta ganska mycket om hans liv.    Månaderna innan han insjuknade hade Christian tränat hårt inför ett långdistanslopp i  fjällmiljö.    Läsaren är med i olika skeenden av huvudpersonens sjukdom. I barnreportaget är läsaren  istället med någon som upplever sjukdomen utifrån. Läsaren får möta ett barn, en dotter till  en som genomlever sjukdomen och möter detaljer.    ­ Jag brukade göra frisyrer på mamma, men det gick ju inte längre.    Sammanfattning: _​Reportagen är ett tydligt exempel för abstraktionsstegens användande. I  SvD Junior_​ är det ett tydligt barnperspektiv med ett anpassat språk, utan många svåra ord, de  som förekommer förklaras. I vuxenreportaget är det en vuxen huvudroll, ett vuxet perspektiv  och användningen av ord är anpassad för äldre läsare, dock är det få ord som är svåra eller  abstrakta med tanke på målgruppen.      

Faweeya ska fly på havet”

_​

 

_​

3 nov 2015, s. 8 ­ 9_​ ​(SvD Junior_​) 

“Faran på havet var bättre än faran i Syrien”

_​

 _​27 okt 2015 _​(svd.se) 

Båda reportagen har flykt som det abstrakta huvudtemat. I _​SvD Junior_​ är tolvåriga Faweeya  Saleh huvudperson, hon är aktiv i handlingen och upplever flykten med sin familj. 

Faweeya Saleh och hennes familj ­ mamma Abeer, pappa Adham, fyra småsyskon och den  22­åriga kusinen Mohmad ­ bestämde sig för att ta sig till Tyskland och skaffa jobb och  bostad där.    Meningen ovan gör barnperspektivet tydligt. Likt vuxenreportaget är reportern synlig men  inte aktiv i handlingen utan observatör.    Vi träffar Faweeya Saleh när hon och familjen har väntat i helar dagar på ett café i Izmir på att  smugglare ska säga att de kan åka.   

Framställningsformen i _​SvD Junior_​ är informerande, med några få beskrivande inslag där  adjektiv fyller ut och förtydligar. 

 

Men i lägret hade de dålig bostad och föräldrarna kunde inte arbeta.   

möjlighet att skapa egna tankar och fundera vidare på egen hand. Det finns inga tydligt  använda retoriska grepp i någon av de två reportagen.    Sammanfattning: _​Språket i barnreportaget är mer vardagligt, det används flera positivt  värdeladdade ord. Ett barn har huvudrollen i texten och är en aktiv del i reportaget. I båda  reportagen ger människor ett ansikte till ett abstrakt begrepp, “flykt”. Språket i vuxenartikel  är dock mer negativt laddat.     

“Skolmord skapar oro bland unga”

_​

 _​27 okt 2015, s. 5 _​(SvD Junior) 

“Bris: Så svarar du på barnens frågor om dådet”

_​

 _​22 okt 2015 _​(svd.se) 

Artiklen om skolmordet i Trollhättan har i _​SvD Junior_​ barns perspektiv, på modertidningens  webbplats är det mer ett vuxet, föräldrarnas perspektiv på händelsen. Experten Sofia  Grönkvist ger tips och råd till föräldrar om hur de kan prata om händelserna med sina barn.    – Man kan ställa konkreta frågor som ”vad har du hört?” och ”vad funderar du på?”.  Var nyfiken och utgå från att barnet vet om händelsen…   

I barnartikeln är ordvalet mer vardagligt, liknar talspråket och använder inte många  byråkratiska ord. Svåra och abstrakta ord förekommer knappt, ingen faktaruta eller markerade  ord finns i artikeln. Det förekommer några negativt laddade ord som “död”, “knivattack” och  “hatbrott”, dessa ord gick nog inte att utesluta helt på grund av temat. I vuxentexten  förekommer det dock några formella och krångliga ord, såsom “reaktioner” och“principer”,  som hör hemma i det offentliga språket. Till skillnad från barnartikeln fanns det inte så många  negativt värdeladdade ord i vuxenartikeln. På _​svd.se_​ skrivs det om skolmordet i Trollhättan:    

Barn som har varit med om en traumatisk händelse behöver trygghet, känna kontroll och bli  bekräftad. 

 

I _​SvD Junior_​ uttrycks situationen på följande sätt:    I torsdags inträffade en tragedi...  Att det kan hända en sådan här sak väcker oro.    Orden är enklare och oftast lättare/mer vardagliga i texter skrivna för barn. Istället för  “traumatisk händelse” som i vuxenartikel används ordet “tragedi” i barnartikeln. Båda orden  är abstrakta men olika starka. Ordet “tragedi” kan förklaras med att någonting tragiskt har  hänt, någonting jobbigt och sorgligt. “Traumatisk händelse” är svårare att förklara, en  förklaring skulle kunna vara en jobbig händelse som man inte kommer att glömma. 

“Vier gewinnt”

_​

 _​16 okt 2015, s. 3 _​(Stuttgarter Kinderzeitung) 

“Friedensnobelpreis geht nach Tunesien” 

_​

9 okt 2015 _​(stuttgarter­zeitung.de)   

Fredsnobelpris går i år till fyra mäktiga organisationer i landet Tunisien.   10

 

Så börjar artikeln i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​, texten är faktatung och redovisande ­ genom  hela artikeln. Det finns ingen anpassning för barn mer än att den unga fredspristagaren från  2014 nämns i varsin mening i barn­ och vuxenartikeln.  

 

Förra året fick Malala Yousafari och barnrättaktivisten Kailash Satyarthi utmärkelsen.  11

 

Citatet ovan, hämtat ur _​Stuttgarter Kinderzeitung_​, finns i liknande utformning med i den  svenska barnartikeln om Nobels fredspris och är ett tecken på att abstraktionsstegen används.  Den unga Malala är nog någon som tar ämnet närmre till barn.   I barnartikeln finns det vissa svåra och abstrakta ord som är fetmarkerade:    Medlemmarna engagerar sig på ett fredligt sätt för _​demokratin_​.  12   I direkt efterföljande mening ges en kortfattad förklaring av det fetmarkerade ordet:    De ville att människor ska få välja fritt och att de ska få säga vad de vill.  13   Det finns flera fetmarkerade ord i texten som sällan förklaras  någonstans ­ varken i den  löpande texten eller i en faktaruta. Samtidigt går det inte att utläsa något mönster för vilka ord  som fetmarkeras. Ord som “Angela Merkel”, “nästa utgåva” och “lyckad” är markerade, ord  som är del av det tyska vardagsspråket och som barn bör känna till då de kan läsa. Med andra  ord är fetmarkeringen av ord i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ oklar. 

10 _{​Der Friedensnobelpreis ging in diesem Jahr an vier mächtige Organisationen aus dem nordafrikanischem}  Land Tunesien. 

11 _{​Im vergangen Jahr wurden Malala Yousafari und der Kinderrechtler Kailash Satyarthi ausgezeichnet.}   12 _{​Die Mitglieder setzten sich auf friedliche Weise für ​Demokratie​ ein.} 

I barnartikeln förekommer det även en del negativt värdeladdade ord såsom “inbördeskrig”  och “härskare”, dock återfinns flera positivt värdeladdade ord längre in i artikeln. Till de  positiva orden hör “fred” och “lovord”. 

likt barnartikeln en del värdeladdade ord, både positiva och negativa. Det finns inga retoriska  grepp i språket i någon av artiklarna. 

   

“Kinder sind die besten Anführer”

_​

 _​23 okt 2015, s. 16 ­ 17 _​(Stuttgarter Kinderzeitung) 

“Freiheit für alle Kinder dieser Welt”

_​

 _​5 okt 2015_​ ​(stuttgarter­zeitung.de) 

Intervjun med Kailash Satyarthi, fredsnobelpristagare 2014 som är på besök i Stuttgart, är den  centrala händelsen i båda artiklarna. Chefredaktören för _​Stuttgarter Zeitung_​, _​Joachim Dorfs 

genomförde denna intervju med hjälp av barnreportrar.  

Inte i någon av artiklarna används retoriska grepp, någonting som enligt Andersson och  Orring (2003) kan spela in i lättläsligheten.    Känslor får i både barn­ och vuxenartikeln plats i Kailash Satyarthis citat. I barntidningen blir  det mest fokus på känslor då ett barn ställer en fråga om rädsla.    Meriam: Är era barn inte rädda om er när ni är i fara hela tiden?  22   Samtidigt som Nobelpristagaren svarar på barnreportrarnas frågor om hur och med exakt vad  han arbetar, ställer han några vändande frågor tillbaka till barnen.    Men barn måste ju gå i skolan. Eller skulle de hellre gå och jobba, vad tycker du?  23   Genom detta använder han abstraktionsstegen på ett speciellt sätt, han engagerar och  inkluderar barnen och gör de frågor som han kämpar för begripliga och konkreta för yngre.  I vuxenartikeln uttrycker Nobelpristagaren sina känslor på ett annat sätt.    Men när jag befriar barn, befriar jag mig själv ­ det är en spirituell känsla.  24   Sammanfattning: _​I barnartikeln är det ett unikt format i både text och utformning som  gynnar och inkludera barnen. Språket är i båda artiklarna mer vardagligt än i många texter,  dock är reportern mer närvarande i vuxentexten och därmed är vuxenperspektivet tydligt. I  barnartikeln används abstraktionsstegen på ett speciellt sätt.     

“Süsses, sonst gibt’s Saures!”

_​

 _​30 okt 2015, s. 3 (_​Stuttgarter Kinderzeitung) 

“Halloween das Fest des Gruselns”

_​

 _​28 okt 2015 _​(stuttgarter­zeitung.de) 

Mycket fakta presenteras och först i de tre kommentarerna, i anslutning till artikeln, får barn  en aktiv roll där de berättar vad de gillar med halloween. I övrigt är perspektivet i både barn­  och vuxenartikeln vuxet, ett kort stycke i vuxenartikeln tipsar om vilka barnvänliga  halloweenfilmer det finns.     På _​stuttgarter­zeitung.de,_​ sträcker sig artikeln över flera sidor, fokus ligger på vilka olika  skräckmoment som kan upplevas kring halloween och i vardagen. Abstraktionsstegen  används genom att olika rädslor beskrivs ingående med exempel. Känslor förmedlas mellan  raderna, pathos dominerar i vuxenartikeln.    En gammal borg eller en ensamstående slottsruin: Byggnader där luften drar kallt, fyllda med  spindelväv, skuggor och okända ljud bjuder in till skräck. Mörkret, dimma, mossor eller  kyrkogårdar är obehagliga för många.  25  

I vuxenartikeln förekommer det en del svåra och abstrakta ord som “Filmadaptionen” och  relativt många negativt värdeladde ord som “mördare”, “horror”. Även retoriska grepp i form  av metaforer såsom “das kalte Grauen” (den kalla rädslan) finns med_​._​ Dessutom förekommer  det några retoriska frågor som ökar dramaturgin i artikeln:    Men varifrån kommer denna tradition? Och behövs Halloween ens, så att man blir  skräckslagen.  28   Båda texterna är, trots att mycket fakta presenteras, öppna. Läsaren bjuds in att utveckla sina  egna tankar om halloween, och blir i artikeln på webben nästan inbjuden till att tänka efter.    Var och en är ju faktiskt rädd för någonting annat.  29   Sammanfattning: _​Båda artiklarna har ett vuxet perspektiv, dock får barn ett litet utrymme i  båda. Språket i _​Stuttgarter Kinderzeitung _​är vardagligt och svåra ord förklaras i regel. I  vuxenartikeln är språket anpassat för en äldre målgrupp, de ord och känslor som finns med är  nog inte ämnade för barn. Tydligt är att barntidningen satsar mer på fakta och 

stuttgarter­zeitung.de _​mer på pathos.   

 

“Streit über Grenzlager”

_​

 _​6 nov 2015, s. 2 (_​Stuttgarter Kinderzeitung_​) 

“Transitzonen werden zu Registrierzentren”

_​

 _​5 nov 2015_​ ​(_​stuttgarter­zeitung.de_​)  Artiklarna har båda politik som tema, mer konkret flyktingpolitiken och ännu mer konkret  gränsläger. Mycket mer konkret blir det dock varken i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ eller på  stuttgarter­zeitung.de_​. 

 

Även i Stuttgart reagerar man på denna utveckling. I en före detta Deutsche Post­hall (runda  bilden) bakom centralstationen kommer ungefär 100 människor att få plats.  30

 

28 _{​Doch woher kommt dieser Brauch? Und braucht es unbedingt ​Halloween​, damit einen das kalte Grauen}  packt? 

29 _{​Jeder fürchtet sich schließlich vor etwas anderem.} 

Stycket ovan ger en lokal koppling till Stuttgart och är så den yttersta konkretionsnivån. I  artikeln på webbsidan är det en annan vinkel på temat, här beskrivs vad koalitionen i Berlin  har kommit fram till och hur framtiden i andra delar av Tyskland kommer att se ut med tanke  på gränsläger och registreringscentrum.     I Bamberg och Manchingen kommer det framöver synas, om de har lönat sig för den bayriske  ministerpresidenten Horst Seehofer att utpressa förbundskanslern.   31   På _​stuttgarter­zeitung.de_​ rör man sig alltså åt andra hållet på abstraktionsstegen.   I både barn­ och vuxenartikeln är reportern osynlig och observatör. Mycket fakta presenteras i  båda artiklarna, framställningsformen är väldigt infromativ. I _​Stuttgarter Kinderzeitung _​finns  det ingen anpassning för barn överhuvudtaget, i det enda citatet som förekommer i artikeln  uttalar sig dock familjeministern och använder ordet “barn”, i övrigt är det ett vuxet  perspektiv på temat rakt igenom båda artiklarna.    “Vi kan inte fängsla familjer med barn. Det är omänskligt.”   32   Citatet ovan innehåller även ett av de svåra och abstrakta ord som används i barnartikeln.  “Omänskligt” är ett ord som borde förklaras med tanke på att artikeln riktar sig till yngre  läsare. “Fängsla” är ett exempel på negativt laddade ord som finns i barnartikeln. Ett annat  ord som är både svårt och abstrakt är “Tranzitzonen”, ordet är liksom “tillbaka till sitt  hemland” och “fängelser” fetmarkerat. Återigen finns det ingen tydlig logik bakom de  fetmarkerade orden. “Transitzonen” får en förklaring i den efterföljande meningen, dock inte  något av de andra fetmarkerade eller svåra och abstrakta orden i barnartikeln. 

I artikel på _​stuttgarter­zeitung.de_​ är ordvalet och tonen på en ännu högre nivå än i  barnartikeln. Utöver svåra och abstrakta ord såsom “_​massfängelse” och 

“asylsökandeersättningslagen” används det många negativt värdeladdade ord.   

Seehofer agerade ur ren nöd ­ sitt hot mot Merkels adress tolkades som rop på hjälp.   33

31 _{​I​n Bamberg und Manching wird demnächst zu besichtigen sein, ob es sich für den bayerischen}  Ministerpräs​identen ​Horst Seehofer​ g​elohnt hat, die Kanzlerin zu erpressen. 

Tydligt i citaten ovan, både i barn­ och vuxenartikeln, är att mycket fakta läggs fram, logos  dominerar. Pathos har inget utrymme i någon av artiklarna. Läsaren har en sluten,  färdigtolkad text framför sig,     Sammanfattning:_​ I båda barn­ och vuxenartikeln är ordvalet svårt och abstrakt, dessutom  förekommer många negativt laddade ord. Det är mycket fakta som presenteras. I _​Stuttgarter  Kinderzeitung_​ används abstraktionsstegen för att konkretisera problemet, på  stuttgarter­zeitung.de_​ är både språket och abstraktionen på en ännu högre nivå än i  barnartikeln.       8. Sammanfattande diskussion och slutsatser  I denna kandidatuppsats har jag undersökt två nyhetstidningar för barn_​, _​en svensk och en tysk  i fyra nummer var. Efter en mer generell analys av helheten har jag jämfört nyhetsartiklar för  barn med nyhetsartiklar skrivna för vuxna. Mitt syfte var att få en insyn i hur nyhetstidningar  för barn är uppbyggda, hur språket används och om det finns några skillnader mellan  tidningarna i de olika länderna.   

Vid den allra första sammanställningen av materialet i _​SvD Junior_​ och _​Stuttgarter 

Ännu mer överraskade _​SvD Junior_​ där över en tredjedel av allt skrivet material utgjordes av  utrikesnyheter. I jämförelse med _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ har den svenska barntidningen ett  större spridningsområde och därav trodde jag att inrikesnyheter eller annat skulle toppa över  de mest omskrivna ämnena.  

 

Bilder visade sig vara väldigt viktiga och välrepresenterade i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​, inte  en artikel var utan bildkomplement, antingen ett fotografi, en illustration eller en kombination  av båda, fanns i varje text. Andersson och Orring skriver att det kan underlätta för läsaren att  använda illustrationer (2003, s. 72). I _​SvD Junior_​ var det lite annorlunda, där fanns det ganska  många bilder men väldigt få och mer diskreta illustrationer än i den tyska barntidningen.     I båda tidningarna fick barn en ganska stor roll, dock var fördelningen bland aktiva och  passiva roller annorlunda mellan de tyska och svenska nyhetstexterna. Att händelser  presenteras ur ett barns perspektiv är viktigt enligt Andersson och Orring då det blir lättare  för andra barn att ta till sig det som tas upp. I den kvalitativa undersökningen visade det sig  att det i flera reportage var abstraktionsstegen som användes. Barn hade huvudrollen och var  aktiva. Även en av de närlästa texterna i_​ Stuttgarter Kinderzeitung_​, “Kinder sind die besten  Anführer” var ett bra exempel på barn som är aktiva. I _​Att skriva för barn_​ nämner Andersson  och Orring att man kan behöva ändra ganska mycket för att en nyhet ska vara tillgänglig för  barn.     Oftast är det nödvändigt med ganska stora förändringar av texten. Kanske behöver man  intervju några personer för att kunna svara på de frågor man tror barn kommer att ha. Eller  hitta helt nya vinklar för att göra nyheterna intressanta för barn. (Anderssson, Orring 2003, s,  57)    

I _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ var det tre av fyra artiklar som innehöll väldigt mycket fakta och  få citat. Artiklarna med halloween som tema är ett exempel på att en annan vinkel har hittats  för att intressera barn. I vuxentidningen hade skribenten fokuserat på skräck i olika 

För att komma till den andra faktorn som skiljer sig en del mellan den svenska och tyska  barntidningen ­ språket ­ är det viktigt att veta att det är två olika språk som jämförs. I och för  sig har språken liknande rötter men det finns stor skillnader, framförallt i grammatiken. Det  måste man ha i åtanke när man säger att texterna i _​Stuttgarter Kinderzeitung_​ innehåller fler  långa och främmande ord än _​SvD Junior_​.  

 

  9. Vidare forskning 

10 . Käll­ och litteraturförteckning  Källmaterial   SvD Junior 13 oktober 2015, Nummer 1  SvD Junior 20 oktober 2015, Nummer 2  SvD Junior 27 oktober 2015, Nummer 3  SvD Junior 3 november 2015, Nummer 4    Stuttgarter Kinderzeitung 16 oktober 2015, Nummer 83  Stuttgarter Kinderzeitung 23 oktober 2015, Nummer 84  Stuttgarter Kinderzeitung 30 oktober 2015, Nummer 85  Stuttgarter Kinderzeitung 6 november 2015, Nummer 86    svd.se “Jag var inställd på att springa marathon”, 2015­10­19, Anna Lagerblad, <  http://www.svd.se/cancer­handlar­inte­om­att­vinna_​ >    svd.se “Faran på havet var bättre än faran i Syrien” 2015­10­27, Gunilla von Hall, <  http://www.svd.se/faran­pa­havet­var­battre­an­faran­i­syrien_​ >    svd.se “Priset ett handslag till det tunisiska folket”, 2015­10­09, Björn Lindahl, <  http://www.svd.se/priset­ett­handslag­till­det­tunisiska­folket_​ >   

svd.se “_​Bris: Så svarar du på barnens frågor om dådet_​”, 2015­10­22, Emelie Nyman, < 

stuttgarter­zeitung.de  _​“Das Fest des Gruselns”, 2015­10­28, kat/dpa, <  http://www.stuttgarter­zeitung.de/inhalt.halloween­das­fest­des­gruselns.c44509cb­7605­4e4 c­85ee­042e56398ecf.html_​ >    stuttgarter­zeitung.de  “_​Transitzonen werden zu Registrierzentren”, 2015­11­05, Armin  Käfer, <  http://www.stuttgarter­zeitung.de/inhalt.koalitionsgipfel­zur­fluechtlingskrise­transitzonen­w erden­zu­registrierzentren.08b86ddf­7146­46ca­9d91­15f075d7897c.html_​ >    Tryckta källor  Aare, Cecilia (2014) _​​Att se genom andras ögon ­ Narrativa strategier för att skapa inlevelse i  reportage._​ Bearbetning av masteruppsatsen ”What is it like to be one of these people?”  Narrativa strategier för att skapa inlevelse i reportage. Huddinge: Södertörns högskola.   

Aare, Cecilia (2011) _​Det tidlösa reportaget_​, Lund: Studentlitteratur    

Andersson, Ami, Orring, Anna (2003) I: Andersson, Ami, Melldré, Helena, Nilsson, Ulf,  Orring, Anna (red.) _​Att skriva för barn_​, Stockholm: Ordfront 

  Andersson, Ami, Melldré, Helena, Nilsson, Ulf, Orring, Anna. (2003) _​Att skriva för barn_​,  Stockholm: Ordfront    Burri, Ewelina. (2010) _​Lättläst och svårläst Analys av texter från fyra dagar i grundskolans  mellanår_​, Specialarbete 15 hp, Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för svenska  språket    

Björnsson, C. H. (1968) _​Läsbarhet_​. Stockholm: Liber   

Fiske, John (2007) _​Kommunikationsteorier: En introduktion_​. Finland: Wahlström &  Widstrand 

 

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2011)_​ ​Massmedier: _​Press, radio och  tv i den digitala tidsåldern_​, Stockholm: Ekerlids Förlag 

Hultén, Britt (2000)_​ Journalistikanalys ­ En introduktion_​, Lund: Studentlitteratur    Kvick, Daniel (2015) _​En undersökning om ungdomsbokens och dekarens språkliga  förändring över 50 år_​, Kandidatuppsats 15 hp, Halmstad: Högskolan i Halmstad    Lundgren, Kristina, Ney, Birgitta, Thorén, Torsten (1999) _​​Nyheter: Att läsa tidningstext_​,  Stockholm: Ordfront   

Nerman, Bengt (1981) _​Massmedieretorik_​. Stockholm: AWE/Gebers   

Nilsson, Åsa (2010) _​Metoder i kommunikationsvetenskap_​ I: Ekstöm, Mats & Larsson,  Larsåke (red.) 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur    Nord, Andreas (2011) _​Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och språkideal vid  språkbearbetning av myndighetstext_​, (Elektronisk) Uppsala: FUMS, Institutionen för  nordiska språk Uppsala Universitet. Tillgängligt: <  http://www.diva­portal.org/smash/get/diva2:578975/FULLTEXT01.pdf_​ >, senast besökt  2015­11­27    Sundin, Ebba (2004) _​Seriegubbar och terrorkrig ­ Barn och dagstidningar i ett förändrat  medielandskap_​, Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation    Vetenskapliga artiklar   Aufenanger, Stefan, Mertes, Kathrin, Noldbehandlar, Fabian (2006) _​Verstehen Kinder  Kindernachrichten? _​publicerad i Televizion 19/2006/2 tillgängligt via  http://www.br­online.de/jugend/izi/deutsch/publikation/televizion/19_2006_2/aufenanger.pd_​f,  senast besökt 2015­11­25    Elektroniska källor 

Die Kunterbunte Kinderzeitung, < _​https://www.die­kunterbunte­kinderzeitung.de/_​ >, senast  besökt 2015­11­14 

Duden (2015),< _​http://www.duden.de/rechtschreibung/passiv  http://www.duden.de/rechtschreibung/aktiv_​ >, senast besökt 2015­11­28    Kruschel ­ Die Kinderzeitung, <  http://www.kruschel.de/Starke_Zeitung_fuer_starke_Kids_Kruschel_die_Kinderzeitung_118 32247.htm_​ >, senast besökt 2015­11­ 14   

NE (2015) Nationalencyklopedin, sökord: _​Narratologi_​, Tillgänglig: < 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/narratologi_​ >, senaste besökt 

2016­01­03    

Unicef, _​FN konventionens rättigheter för barn_​, Tillgänglig: < 

https://unicef.se/barnkonventionen/las­texten#full_​ > , senaste besökt 2015­11­12 

 

Pressetiska regler, _​Publicitetsregler_​, Tillgänglig: < 

https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler­for­press­radio­och­tv/publicitetsregler_​ >,  senaste besökt 2015­11­18    Stuttgarter Kinder Zeitung, < _​http://www.pauls­kinderwelt.de/stuttgarter­kinderzeitung.php_​ >,  senast besökt, 2015­11­13    Strömbäck, J. (2015) _​Demokratin och det förändrade medielandskapet, _​Tillgänglig: <  https://demokratiutredningen.files.wordpress.com/2015/04/strc3b6mbc3a4ck­demokratin­och ­det­fc3b6rc3a4ndrade­medielandskapet.pdf_​ >, senast besökt 2015­11­21   

SvD Junior, < _​http://www.svd.se/om/svd­junior_​,> senast besökt 2015­11­13   

SFS 2009:600, _​Svenska språklagen_​. (Elektronisk) Tillgänlig: < 

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument­Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag­200

9600_sfs­2009­600/_​ >, senast besökt 2015­11­27 

Språkrådet (2010)    _​Språkrådets uttolkning av språklagen (2009:600)        _​. (Elektronisk) 23     

februari  2010.  Tillgängligt  via:  < 

http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.1bc6136f1422723e4bfc22d/1398151033855

/uttolkning­spraklagen­2010.pdf_​ >, senast besökt 2015­12­06 

 

Bilaga 1: Centrala begrepp  Aktiv roll:_​ Enligt det tyska uppslagsverket Duden (2015) är man aktiv då man själv är  delaktig eller utför någonting. I denna undersökning har barn en aktiv roll då de är reportrar  eller skribenter, barn är även aktiva då de blir intervjuade eller när deras frågor blir  besvarade.    Annat skrivet material_​ står i denna undersökning för artiklar, intervjuer och (bild)notiser,  som inte har något aktuellt nyhetsvärde. Dit räknas bland annat temasidor som är fristående  från nyhetsflödet, vetenskapligt och allmänbildande material, texter om djur, matlagnings­  och gör det självtips. Även kultur­ och sportmaterial utan nyhetsanknytning räknas hit.  Kolumner som “Fråga Buba” och “Erika tipsar” räknas även som annat skrivet material.     Barn_​ kommer i den här undersökningen, med tanke på frågeställningarna, har en ålder mellan  7 ­ 14 år och inte definieras enligt första artikeln i FN:s barnkonvention som människor under  18 år. Detta då läskunnigheten är en väsentlig faktor för att förstå fakta som finns i tryckt  nyhetsmaterial riktat till barn.     Berättarperspektiv_​ visar genom vems ögon läsaren tar del av en texts skildrade händelser.  Aare (2011, s. 59) skriver att perspektivet kan flyttas från reporterjaget till en annan karaktär  som förekommer i texten.    Element_​ ​betecknas i denna undersökning de artiklar, notiser och annat material som kan  räknas. Hit hör även bildnotiser.    Logos och Pathos_​ är två ord ur den grekiska retoriken för hur man övertygar sin publik.  Logos står för förnuftsargument och patos för känsloargument. Logos använder  faktaargument, såsom statistik, vittnesmål och jämförelser för övertygelse. Pathos spelar mer  på känslor och används ofta för att motivera någon.    

Metafor _​beskrivs i _​Nyheter ­ att läsa tidningstext_​ enligt följande: där jämförelsen bygger på  överföring av betydelsen hos ett ord till ett annat där det inte naturligen hör hemma. 

  Nyhetsmaterial_​ omfattar i denna undersökning det material som har ett aktuellt nyhetsvärde.  Det kan vara en artikel, intervju, reportage eller (bild)notis som knyter an till nyhetsflödet.  Hit räknas även kultur­ och sportmaterial som har en anknytning till en aktuell händelse,  såsom boksläpp, biopremiär eller en speciell dag.    Passiv roll: _​I det tyska uppslagsverket Duden (2015) beskrivs “passiv” som att inte själv vara  delaktig i någonting, det är motsatsen till “aktiv”. I denna undersökning har barn en passiv  roll då de enbart omnämns eller via bilder blir närvarande i texten.     Reporterroll_​ ​är rollen som reportern ger sig i texten. Aktör är då hon själv ingriper i  händelsen och medverkar. En observatör är som en kamera som går, hon betraktar och  reflekterar bara det som sker. (Aare 2011. f. s. 56) Den upplevande reportern kan inneha en  biroll eller huvudroll. En biroll går att kombinera både med en observatörs­ och en  aktörsfunktion medan en huvudroll åtminstone delvis måste vara en aktörsroll. (Aare 2014, s.  77)    Sluten text_​ är en text som har en färdig tolkning, den kan jämföras med en faktatext.     Svåra ord_​ står i denna undersökning för ord som inte tillhör det vardagliga språket, ord som  är långa eller av annan anledning svåra för barn att ta till sig.     Ämne_​ står för de olika vinjetter eller kategorierna som återfinns i nyhetsflödet. Dit räknas  bland annat inrikes, utrikes, kultur, sport, ekonomi etc. Jag valde att sammanfatta sidor om  djur och vetenskap under en sammandragen kategori.   

Öppen text är en text som bjuder in läsaren till egna tolkningar, texten är gestaltande. Här kan        läsaren behöva “läsa mellan raderna” och texten kräver därför en större insats av läsaren.    

Övrigt material_​ är material som knep och knåp­sidor och skämtsidor och annat material som  inte är något nyhetsmaterial eller annat skrivet material men ändå finns med i 

Bilaga 5: _​Om tidigare barntidningar 

 

Journalisten.se _​"Tråkigt beslut att lägga ner Graffiti", _​(2012), Hanna Lundquist, 

http://www.journalisten.se/nyheter/trakigt­beslut­att­lagga­ner­graffiti_​ , senast besökt 

Bilaga 6: _​Inscannade artiklar ur_​ SvD Junior_​ och _​Stuttgarter Kinderzeitung