• No results found

Utan olja ingen profit

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utan olja ingen profit"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetaren 4/2009 Intro 3

JAG TROR ATT DET VARi Arbetaren i början av 2000-talet jag för

första gången läste om olje- toppen (eller peak oil som det benämndes då). En spän- nande teori om hur naturen, inte en social revolution, skul- le sätta krokben för den bru- talt framångande världskapi- talismen. Ingen olja till ekono- min är ungefär som att dra ur sladden till frysen, efter ett tag har den tappat sin funktion.

Det som då mest var en teori har i dag fått ett allt star- kare stöd av verkligheten och ingen ifrågasätter längre att oljan faktiskt kommer att nå sin produktionstopp för att därefter dala tills vi inte längre pumpar upp mer olja ur marken. Frågan är bara när detta sker, eller om det rentav redan skett.

DEN SVENSKA REGERINGEN har tillsammans med de flesta andra regeringarna i världen hittills valt att planera efter

de mer optimistiska scenarierna, de som föreslår en sen oljetopp. Mer oberoende forskare och organisationer dömer ut dessa optimistiska scenarier som önsketänkande – oljetoppen är nu (se nyhetsartikel på sidan 6).

DEN SOM INTE vill ge sig in denna snåriga debatt kan välja ett annat angreppssätt: studera företagen! Veckans repor- tage i Arbetaren gör just detta. I Kanada pågår en rusch för att försöka pressa energi ur oljesanden i Alberta. På andra ställen kämpar företag med att omvandla kol till fly- tande diesel. Naturgasen vill andra företag frysa ner till fly- tande form. Medan ytterligare andra företag med alla medel försöker att utvinna olja ur oljeskiffer.

De är alla fruktansvärt energikrävande metoder som lär innebära spiken i kistan för planetens klimatsystem om de skulle genomföras i stor skala. Men som bekant är det inte omtanke om klimatet som skapar profit.

Företagen må påstå att den billiga oljan kommer att räcka många år till, men deras investeringar skvallrar om något helt annat.

DAVID JONSTAD reporter

Vad kommer Barack Obama att förändra?

Pia Laskar, 52 år, idéhistoriker, Stockholm.

– Realpolitiskt tror jag att han är han ganska bakbun- den, med tanke på den eko- nomiska krisen och att han redan har backat om till exempel skattehöjningar.

– Vad gäller konflikten i Palestina/Israel tror jag inte att mycket kommer att hända, särskilt inte med Hillary Clinton som utrikesminister.

– Samtidigt har Obama lyckats mobilisera väldigt många som kanske inte ens har röstat tidigare. Där kan väcka intresse för att det går att påverka genom politiskt arbete, särskilt om man ägnar sig åt det som amerikanska aktivis- ter är väldigt bra på – direkt aktion.

USA fick i tisdags en ny president och förväntningarna är på många håll minst sagt höga.

AV KRISTINA LINDQUIST

Mehdi Oguzsoy, sjuksköterska, 39 år, Stockholm.

– Retoriken mot omvärlden kommer att vara lite mju- kare jämfört med George W Bushs cowboystil, men det betyder inte att det blir mer substans eller att den konkreta politiken förändras.

– Personligen tror jag inte att det blir några större förändringar mot ett mer rättvist USA.

Åsa Regner,

Generalsekreterare för RFSU, 44 år, Stockholm.

– Jag tror och hoppas att Barack Obama avskaffar den så kallade “The global gag rule”, eller munkavle- reglen, som Bush-adminis- trationen införde år 2001.

– Gag rule är en reglering av det amerikan- ska biståndet som inneburit att alla organisa- tioner som arbetar med, eller ens informerar om, säkra aborter har gått miste om finansie- ring. Det har lett till att organisationer i Afrika som också informerar om hiv och tillhandahål- ler preventivmedel har fått stänga.

I I I

Utan olja ingen profit

INLEDNING

WEBBFRÅGAN Hur blir det fred i Palestina/Israel?

Internationell bojkott mot Israel

Stora protester i världen

Barack Obamas ingripande

Påtryckningar inifrån Israel 5%

Röster: 156 24%

60%

12%

.se

Rösta! Kommentera! Debattera!

Arbetaren utges av SAC Syndikalisterna sedan 1922. Årgång 87.

Postadress: Box 6507, 113 83 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 98, 4 tr, Sthlm Telefon: 08-16 08 90

Hemsida: www.arbetaren.se E-post: redaktionen@arbetaren.se

PRENUMERATION

Jonas Engström (vik) Klara Emmerfors (tjl), prenumeration@arbetaren.se, 08-16 08 93.

Telefontider: mån–tis 10–13.

Priser 2009: Arbetaren+Arbetaren Zenit:

Autogiro 44 kr/mån. Helår 528 kr. Endast Arbetaren: Helår 352 kr (samma pris som taltidning). Stödpren 1 000 kr.

Postgiro: 1410–0. TS-kontrollerad.

CHEFREDAKTÖRER Rebecka Bohlin, XX-redaktör Rikard Warlenius, ansvarig utgivare

REDAKTION

Shora Esmailian, redaktionssekr (vik) Josephine Askegård, kulturredaktör Bella Frank, utrikesredaktör Daniel Andréasson, layout Sara Jeswani, layout och reporter Jan-Åke Eriksson, fotograf/bildredaktör Kristina Lindquist, reporter (vik) David Jonstad, reporter Magnus Säll, taltidning Andreas Malm, tjl Praktikanter: Hans Falk och Björn Schagerström

MARKNADSFÖRING

Björn Pettersson, Camilla Safrankova Annonser: annons@arbetaren.se

Alla medarbetare (ej praktikanter) nås via förnamn.efternamn@arbetaren.se

Omslagsbild: Oljesandsutvinning i Fort McMurray, Kanada.

Tryck: STC, Vällingby.

Miljöcertifierad enligt ISO 9002,14001 och AFS 1996:6.

Insänt icke beställt material returneras endast om frankerat svarskuvert bifogas.

Känns

genusburen trång?

Missa inte redaktionens och närstående feministers personliga kommentarer på arbetaren.se/xxbloggen

S?F;BH?N

9E<;8G?<:GÚFB6<4?<FG<F>ÚAOGG<7A<A:

/[HZN?NM?>;H

S?F;B#S?F;BH?N HSB?N?L

>?<;NN

;H;FSM?L

EIGG?HN;L?L

FZM;L?P;LD?G[H;>

ANNONS:

References

Related documents

När det gäller frågan om att kustnära kommuner ska ange vilka vattenområden som är lämpliga för odling av blå fånggrödor i sina översiktsplaner konstaterar Region Gotland

Göteborgs universitet anser att yttrandet och dokumentet generellt är väl genomarbetat och ger en bra och gedigen överblick över det kunskapsläge som finns idag och

 Vi är positiva till att ta en central nationell roll för att stödja, samordna och utvärdera lokalt åtgärdsarbete, men rollen behöver tydliggöras och avgränsas,

Den definitivt största risken för att detta inte kommer att uppnås för Sverige, är genom Sveriges agerande och beslut för EU:s långtidsbudget där landsbygdsprogrammet

Staden anser att det även bör läggas till ett kvantitativt etappmål om att minska bräddningarna från reningsverk till 2030 genom lokala åtgärder alternativt ett tydligt

Utredningen föreslår att ett undantag från biotopskyddet införs i bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken för våtmarker och dammar som har anlagts

När det gäller ett nationellt hästregister vill Jordbruksverket betona att det krävs författningsändringar om uppgifterna ska kunna lämnas till andra myndigheter för tillsyn

- 20 och 21: Gällande förslagen om kompensationsbetalning som alternativ till att åtgärda enskilt avlopp eller utsläpp från hästgårdar: Vi ser inte hur detta skulle