Årsrapport 2015

(1)

Årsrapport 2015

Barn- och utbildningsnämnden

2015

(2)

Innehållsförteckning

1

Verksamhet ... 3

1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3

1.2 Viktiga och intressanta händelser - Året som gått... 7

1.3 Verksamhetsberättelse ... 8

1.4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 10

2 Måluppföljning ... 12

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential ... 12

2.2 Hållbar personalförsörjning ... 16

3

Följetal ... 18

3.1 Förskola och pedagogisk omsorg ... 18

3.2 Fritidshem ... 19

3.3 Grund- och grundsärskola ... 19

3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola ... 20

3.5 Vuxenutbildning ... 20

4

Uppföljning av internkontroll ... 21

4.1 Kommungemensamma processer - internkontroll ... 22

5 Personal ... 23

5.1 Viktiga händelser ... 23

5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 23

6 Ekonomi ... 25

6.1 Driftredovisning... 25

6.2 Investeringsredovisning ... 29

6.3 Disposition av ackumulerat resultat... 29

7

Övrig uppföljning ... 29

7.1 Jämställd budget ... 29

7.2 Internationellt arbete ... 29

7.3 Uppföljning energiplanen ... 30

Bilagor

Bilaga 1: PM Systematisk kvalitetsarbete Bilaga 2: Årsrapport Elevhälsan 2015 Bilaga 3: Patientsäkerhetsberättelse 2015

(3)

1 Verksamhet

1.1 Uppföljning av uppdrag

Kommunfullmäktige har fastställt grunduppdrag för varje nämnd. Dessa följs upp utifrån hur nämnden bedömer att uppdraget gentemot medborgarna har uppfyllts. I årsrapporten 2015 är bedömningen att uppdragen är uppfyllt per huvudverksamhet:

Huvudverksamhet Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem X

Grundskola X

Gymnasieskola/Gymnasiesärskola X

Vuxenutbildning X

För att nå hel måluppfyllelse finns fortfarande utmaningar att få alla elever till minst betyget E och förbättrad likvärdighet både för skola och för förskola. Speciellt måste följande områden utvecklas: överlämningar, psykisk hälsa, skolnärvaro, lokalt elevhälsoarbete, en inkluderande lärmiljö.

1.1.1 Förskola och pedagogisk omsorg

Likvärdig hög kvalitet

I skolverkets allmänna råd framhålls ledningen som en framgångsfaktor för förskolans kvalitet.

För att skapa en gemensam syn på vad kvalitet innebär har förskolechefer tillsammans med specialpedagoger och verksamhetschef definierat kvalitetsmarkörer för att säkerställa

målstyrning. Kvalitetsmarkörerna belyser vad ledningsgruppen i förskolan anser är av relevans för att garantera likvärdig hög kvalitet för barnen i förskolan. Markörerna som ledningsgruppen identifierat är: organisation/struktur, kompetens, uppdragsmedvetenhet, trygghet samt

arbetsglädje. I förvaltningens satsning på att skapa en lärmiljö för alla har fokus under året varit organisation/struktur och kompetensutveckling.

I förskolans pågående utvecklingsarbete med att skapa en hög kvalitet i det nationella uppdraget har kompetensutveckling skett inom en rad olika områden. Kollegialt lärande, aktionsforskning och skuggning är några av de pågående utbildningsinsatser som pågått i förskolechefsgruppen under 2015. Förbättringsarbetet har resulterat i en ökad samsyn i uppdraget och en förbättrad användning av varandras kompetenser. Erfarenhetsbaserat lärande och teoretiska antaganden har bildat en samlad helhet. Det pedagogiska ledarskapet diskuteras och utvärderas i olika forum och sammanhang. Samarbetet med högskolan Borås har lett till en ökad förståelse kring begreppet inkludering. Genom att påvisa goda exempel på helhetssyn av inkludering i vardagen har begreppet inkludering fått en ännu djupare

dimension.

Vad det gäller behörigheten i förskolan har siffrorna inte förbättrats under året. Det är viktigt att under 2016 arbeta vidare med rekryteringsplanen för att lyckas rekrytera fler behöriga förskollärare till kommunen. Detta är nödvändigt för att lyckas med de strategiska målen.

Krav på pedagogisk dokumentation

Hösten 2015 implementerades Pluttra som ett gemensamt dokumentationsverktyg i förskolan men inte i pedagogisk omsorg. Samarbetet med företaget Lin Education, som tillhandahåller Pluttra, har lett till kompetensutveckling för både pedagoger och förskolechefer inom

dokumentation och reflektion. Förvaltningens två IKT¹-pedagoger, tre pedagogistor och 37 dokumentationsinspiratörer skapar förutsättningar för ökad förståelse och kompetens inom dokumentation och reflektion. En väl genomtänkt organisation med allas delaktighet har skapat framgång, uppdragsmedvetenhet och arbetsglädje inom området. Under vårterminen

1 Informations- och kommunikationsteknologi

(4)

2016 fortsätter kvalitetsarbetet med att skapa en likvärdighet med ett gemensamt

utvecklingssamtalsunderlag för pedagoger samt ett gemensamt reflektionsunderlag i Pluttra.

Kompetensutveckling

Förvaltningens två IKT pedagoger har organiserat handledning för alla pedagoger vilket skapat förutsättning för kompetensutveckling inom digitala lärverktyg. I oktober deltog flera

förskolechefer och ca 70 pedagoger från förskolan på sett-syd-mässan i Malmö.

I enheternas resultatrapport framhävs ytterligare exempel på utbildningsinsatser, såsom språkligt förhållningsätt, specialpedagogik, anknytningsteorier, inflytande och delaktighet som viktiga områden som prioriterats under 2015.

Under läsåret har gemensamma riktlinjer kring pedagogisk utvecklingstid arbetats fram och detta kommer att skapa en ökad förståelse för uppdraget och ge likvärdiga förutsättningar för förvaltningens pedagoger. Målarbetet kommer att kvalitetssäkra en gemensam dialog och en ökad uppdragsmedvetenhet. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under 2016

Även utvecklingssatsningar i den ”osynliga lämiljön”, där förutsättningar, bemötande och förhållningsätt framhålls som betydande faktorer i att skapa en ”lärmiljö för alla”. Flera av enheternas pedagoger läser förskolelyftet och handledarutbildning som ett led i

kompetenssatsning.

På två av kommunens förskolor har Qualis kvalitetssäkringssystem använts som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Externa granskare har bedömt förskolornas kvalitet utifrån 11 olika områden. Arbetet har belyst styrkor och svagheter på förskolorna i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen gjorde en flygande tillsyn på två av våra enheter med goda resultat på båda.

Statistik och jämförelser

Förskoleupproret² har jämfört Skolverkets statistik från 2014 om förskolan. De har rangordnat kommunerna utifrån statistiken och utifrån olika kategorier; personaltäthet, barngruppsstorlek och förskollärartäthet. Av landets 290 kommuner hamnade Marks kommun på plats 67.

Pedagogisk omsorg

Det finns två dagbarnvårdare i kommunen. Tio barn har sin omsorg i denna pedagogiska omsorg. De föräldrar som under året önskat pedagogisk omsorg har kunnat beredas plats.

Dagbarnvårdarna har ett tätt samarbete med varandra. Detta är nödvändigt för att omsorgen och arbetstidsavtalet ska kunna fungera på så få personer. De arbetar fyra långa dagar i veckan. Några barn har omsorg hos två dagbarnvårdare.

Den pedagogiska omsorgen har arbetet med specialpedagog Kicki Banks föreläsning

”Språkberget”, och diskuterat hur dagbarnvårdarna kan arbeta på ett språkmedvetet sätt.

Verksamheten har gått igenom ”Bra mat i förskolan”- rekommendationer från livsmedelsverket för att utveckla måltiderna. Samt fått ta del av ett Bamsematerial kring hälsa och friskvård som de använt tillsammans med barnen.

1.1.2 Grundskola och grundsärskola

Under 2015 har det pågått stora och viktiga processer som tagit mycket tid och fokus men som bidrar till en positiv utveckling för grundskolan på längre sikt. Förvaltningen har bland annat arbetat med införandet av ny organisation för förskola och grundskola, en

resursfördelningsmodell som skall vara gällande från och med 2016, ett nytt

verksamhetssystem för systematiskt kvalitetsarbete, nya lärplattformar för samtliga

verksamheter, fortsatt rekrytering av förstelärare som nu är 56 till antalet att jämföra med 13 för bara ett drygt år sedan och färdigställande av lokalutredningen.

Resultatet för läsåret 2014/2015 i meritvärde räknat blev 212 att jämföras med 213 för läsåret innan vilket får anses som positivt efter tre år i rad av ökning. Blir resultatet för innevarande läsår i denna nivå eller högre får det anses som ett positivt trendbrott och en stabilisering av en ny högre lägstanivå.

2 Förskoleupproret är en mätning och jämförelse av statistik som görs årligen

(5)

Ledning och organisation

Under året har det anställts sex nya rektorer och rekrytering av ytterligare tre stycken pågår.

Anledningen till den relativt höga omsättningen är omorganisationen mellan förskola och skola där grundskolan blev två rektorer kort, en naturlig rörlighet samt personliga omständigheter.

Genom nya goda rekryteringar, mycket kompetenta tillförordnade rektorer och kärnan av duktiga rektorer som nu varit i förvaltningen några år har grundskolan under året blivit en stabilare organisation och tagit stora steg framåt för en högre kvalité, högre måluppfyllelse och en förbättrad lärmiljö för alla. En stor del i arbetet har också vår pedagogiska personal och skoladministrationen som stått för stabilitet och kontinuitet under några år med stora

förändringar i ledningsorganisationen. Ytterligare en förändring i ledningsorganisationen är ett nytt införande av biträdande rektorer, det finns nu tre stycken i grundskolan och har så här långt varit ett positivt inslag i verksamheten.

Statsbidrag

Det är främst tre statsbidrag som påverkat grundskolan i år, men som framförallt kan innebära stor påverkan kommande år - förstelärarbidraget, läslyftet och lågstadiesatsningen.

Förstelärarbidraget har pågått ett par år och har ökats successivt och kommer att utvärderas av förvaltningen under våren 2016. I läslyftet startade Ängskolan under hösten 2015,

förvaltningen sökte dock för tre skolor och för hösten 2016 söks för sju skolor. Om bidraget inte ökas med fler skolor så får även möjligheten att arbeta med läslyftet utan bidrag

övervägas. Bidrag för lågstadiesatsningen söktes under hösten 2015 och satsningens påverkan kommer att få genomslag först 2016.

Bornholmsmodellen³

En del förskoleklasser har använt sig av Bornholmsmodellen under ett antal år och läsåret 2014/2015 genomfördes modellen i samtliga förskoleklasser. Utvärdering har gjorts och har visat på positiva resultat vilket innebär att arbetet med modellen kommer att fortsätta i samtliga förskoleklasser. Modellarbetet är också en del i strategin att arbeta strukturerat med språket från förskolan till gymnasiet.

Grundsärskolan

Särskolan står inför förändringar rent lokalmässigt. Årskurs 1-6 flyttar från Strömskolan till Stommenskolan i februari 2016 vilket innebär att särskolan flyttar in i nyrenoverade och för verksamheten speciellt anpassade lokaler. Det är positivt både för Strömskolan och för särskolan då det är trångbott på Strömskolan. Årskurs 7-9 som bedriver sin verksamhet i paviljonger på Lyckeskolan väntar på en renovering och ombyggnad av den stängda delen av skolan och planerad inflyttning är januari 2017. Den stora utmaningen är rekrytering eftersom det finns för få behöriga lärare för särskolan.

För grundskolans del är det matematiklyftet, sista året, läslyftet samt HELA-projektet med NAVET de stora kompetensinsatserna under 2015. Skolorna har också börjat skapa strukturer för kollegialt lärande och läsåret 2016/2017 skall samtliga skolor bedriva ett strukturellt kollegialt lärande. Kollegialt lärande är en god metod för kompetensutveckling och ger dessutom många andra positiva effekter.

1.1.3 Gymnasieskola och gymnasiesärskola

2015 har präglats av omorganisation av ledningen för gymnasium och vuxenutbildning. En ny rektor startade i januari och ytterligare en i september, till det har även stödet för rektorerna i form av planeringssamordnare utökats och omorganiserats. Utifrån det här ses även

administration och studie- och yrkesvägledning över och det arbetet fortsätter under 2016.

Nuvarande organisation innebär en rektor för högskoleförberedande program, en rektor för yrkesprogram, en rektor för vuxenutbildning, introduktionsprogrammen och särskola samt en rektor för organisationen för nyanlända från grundskola upp till vuxenutbildning. Med den nya organisationen i ryggen samt att samtliga ledande tjänster är tillsatta får förutsättningarna inför 2016 ses som mycket goda.

3 Bornholmsmodellen är en fonologisk pedagogik för språkinlärning för barn i förskola och förskoleklass

(6)

I och med nedgången i antal sökande till Marks gymnasieskola 2015 står gymnasiet inför utmaningen att direkt vända utvecklingen 2016. För att uppnå det har rektorerna tagit fram en strategi med en rad åtgärder vid namn Marks gymnasieskola vision 2020. Några som kan nämnas är:

 Förväntningar, alla kan lyckas, vi förväntar oss höga betyg, vi förväntar oss att ingen har F, vi förväntar oss att alla vill lyckas och vill genomföra sin utbildning på bästa sätt.

 Kvalité, vi måste både vara professionella och framstå som professionella.

 Bemötande, vi skall ta hand om våra ungdomar, vi har bara ett gymnasium och att gymnasiet är en frivillig skolform är något som inte är relevant för oss, vi har ansvaret för våra ungdomar oavsett vad de väljer att göra.

 Synas och höras, visa upp det vi faktiskt gör.

 Tydligare program och profiler.

 Campus-atmosfär, positiva aktiviteter och rörelse.

 Utveckla arbetet kring studie- och yrkesvägledning.

 Utveckla samarbete och utbyte mellan högstadieskolor och gymnasiet.

 Se över processer och rutiner kring gymnasievalet och valperioderna.

 Mer samarbete och arbete med andra förvaltningar när det gäller praktikplatser och gymnasiearbetet.

 Marknadsföring, en tydlig idé och linje för hur vi marknadsför oss.

Det skall dock påpekas att antal elever, trots sämre antagning, är fler på gymnasiet under innevarande läsår än det föregående och det beror på att årskullen för årskurs 1 är större än avgående årskull för årskurs 3.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan har under året fortsatt sitt arbete med utveckling av kommunikation i lärmiljön. Inom en lärmiljö för alla innebär en kommunikativ lärmiljö att hela skoldagen, även raster, lunch och förflyttningar är inbegripna. I miljön finns det attraktiva föremål tillgängliga som lockar till samspel, det ges många tillfällen till turtagning, frågande och svarande och det skapas upplevelser att kommunicera kring.

Verksamheten arbetar med kommunikationskartor, gemensamma samt individuella, med olika teman och även med ljudbilder för elever med synnedsättning. Bildstöd finns tillgängligt på de platser där eleverna rör sig i skolan som t ex kiosk, bibliotek, matsal.

Inom IKT används Menal Note för dokumentation och kommunikation, kommunikationskartor i Widget GO. I all verksamhet används också tecken som stöd för ett erbjuda alla elever så många olika kommunikationsalternativ som möjligt.

Särskolan gör fortsatta framsteg som UF-företag⁴ och vårterminen 2015 nominerades arbetslaget till Sveriges bästa UF arbetslag och kom på andra plats.

Förstelärare har under året strukturerat och bedrivit kollegialt lärande kring språk i alla ämnen. Kollegialt lärande är en god metod för kompetensutveckling och ger dessutom många andra positiva effekter och senast läsåret 2016/2017 skall samtliga program/arbetslag bedriva ett strukturerat kollegialt lärande.

1.1.4 Vuxenutbildningen (Komvux, Sfi⁵ och Särvux)

Under läsåret har totalt ca 1000 elever studerat vid Vuxenutbildningen i Mark.

Vuxenutbildningen har också köpt kurser från annan utbildningsanordnare för 110 elever. Av dessa elever läser 10 procent grundläggande utbildning för vuxna, 60 procent läser

gymnasiekurser och 30 procent läser SFI. Under våren har tre elever varit inskrivna i särvux.

Noteras bör att SFI eleverna i huvudsak läser heltid medan många elever på

vuxenutbildningen läser enstaka kurser. Trenden för framtiden visar att andelen SFI-elever kommer att öka. Ett ökat antal elever önskar läsa på distans, en trend som också finns på

4 Ung företagssamhet är ett utbildningsprogram på gymnasiet. Under ett läsår driver ungdomar ett miniföretag, ett s.k.

UF-företag från start till avveckling med stöd av lärare och rådgivare från näringslivet.

5 Svenska för invandrare

(7)

högre utbildning. För att möta denna efterfrågan köper vi kurser via utbildningsföretaget NTI- skolan och erbjuder närdistans i egen regi.

Efterfrågan av grundläggande utbildning (GRUV) i svenska har minskat, däremot ökar efterfrågan i Svenska som andraspråk (SvA) på grundskolenivå.

Av de köpta kurserna under läsåret är fördelningen 10 elever SFI, samt 80 elever på gymnasiekurser köpta av NTI. Budget för köpta platser är 400 tkr/år men genom en

omfördelning av medel så har den under året ökats till 600 t kr. Viktigaste orsaken till köpt utbildning är behörighetskomplettering för slutbetyg. Vid årets början var 1 juli 2015 sista dag då slutbetyg i det gamla betygssystemet kunde utfärdas, vilket gjorde att antalet sökande för behörighetskomplettering ökade markant. Detta datum har senare framflyttats till 1 januari 2017.

Inom Boråsregionen erbjuds yrkesvux som är finansierad via samarbete mellan kommunerna i Sjuhärad. Under läsåret har Vuxenutbildningen i Mark varit utbildningsanordnare för regionen i två utbildningar för vuxna - lärlingsförlagd kockutbildning och CNC/svetsutbildning.

Tillsammans har utbildningarna 20 studieplatser. 12 elever har under året läst den regionala utbildningen. Vuxenutbildningen i Mark har också gett undersköterskeutbildning i egen regi där ca 60 elever läst Vård- och omsorgsutbildningen.

Som ett led i att erbjuda studerandeservice för markinvånare som läser högskoleutbildningar på distans har Vuxenutbildningen i Mark samarbetat med universitet och högskolor för att erbjuda tentamensmöjligheter på hemorten. Under läsåret har 12 sådana tillfällen givits.

1.2 Viktiga och intressanta händelser - Året som gått

1.2.1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv

En större vattenskada inträffade under våren på Assbergs förskola vilket innebar att verksamheten fick flyttas. Renoveringen beräknas vara klar våren 2016.

Uppdraget som gavs av nämnden att genomlysa barn- och utbildningsförvaltningens behov av skollokaler och lokaler för förskolor presenterades i nämnden i maj 2015. Lokalprocessen har fortsatt under hösten 2015.

Den statliga lågstadiesatsningen har inneburit att barn -och utbildningsförvaltningen har blivit beviljade 7,1 miljoner kronor. Satsningen innebär att personaltätheten för lägre åldrar kan bibehållas eller utökas.

Ett elevboende för elever på riksintag gymnasiet basket har färdigställts under sommaren och stod klart för inflyttning från höstterminens start.

Den nationella lärarbristen påverkar Marks kommun genom att det är stora svårigheter att rekrytera behörig personal inom alla skolformer.

Från och med hösten 2015 har alla föräldrar till förskolebarnen tillgång till information och möjlighet till delaktighet genom dokumentationsverktyget Pluttra.

Under året har förvaltningen genomfört en tillsyn av alla fristående förskolor.

1.2.2 Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv

Samarbete med Högskolan i Borås har fortsatt med litteraturseminarier och observationer av inkludering på Lyckeskolan. Observationerna har återkopplats till förskolechefer och rektorer.

Samarbetet syftar till en gemensam definition av "en lärmiljö för alla" och ökad forskningsanknytning.

Barn- och utbildningsförvaltningen har konstaterat en ökning av antalet nyanlända, såväl vuxna som barn. För att möta kommande behov av kompetens och samordning har en ny organisation kring nyanlända trätt i kraft från och med höstterminen 2015. Verksamhet kring nyanlända såväl vuxna som barn har samlats under en rektor som i sin tur lyder under

(8)

gymnasiet. Rektorn har ansvar för SFI, gymnasieskolans introduktionsprogram-språk,

modersmål, studiehandledning och Landningsbanan (mottagningsenhet för grundskoleelever).

Till denna organisation finns även två planeringssamordnare. Den beredskap och de rutiner vi har haft har inte täckt behovet helt. Detta har gjort att vi har sett över vår organisation och vidareutvecklat rutiner och arbetsätt kring mottagandet och undervisning av såväl vuxna som barn. Förberedelseklasser startar i januari 2016 på flera orter i kommunen.

För att nå en lärmiljö för alla behöver det lokala elevhälsoarbetet utvecklas där rektorerna leder elevhälsoarbetet. Enhetschefen i elevhälsan har tillsatts och ska bland annat utveckla detta arbete. Enhetschefen är också chef för stödteamet.

Studie- och yrkesvägledarna är numera kopplade till elevhälsan och har enhetschefen som sin chef. Målsättningen är rätt vägledning som leder till hållbara val för individen och minskar avhopp och felval till gymnasieskolan. Att tidigt koppla in studie-och yrkesvägledare för elever som är i behov av särskilt stöd kan främja elevers motivation.

Arbetet med att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro har under hösten intensifierats.

Samverkan med socialförvaltningen och kultur -och fritidsförvaltningen kring dessa frågor har aktualiserats.

Alla 56 förstelärartjänster är tillsatta från och med höstterminen 2015.

Under 2015 har tre biträdande rektorer tillsatts som ett led i att stärka rektors pedagogiska ledarskap.

Under våren 2015 gjordes en satsning motsvarande 2,4 miljoner kronor på IT-pedagoger, lärplattformar och inköp av I-Pads.

1.3 Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen är en beskrivning av hur verksamheterna utvecklats under året samt viktiga händelser i verksamheten.

Barn och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, särskola samt

skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 1 -16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning.

Nämndens olika verksamheter skall uppmuntra till utveckling och lärande samt ge stöd och ställa höga förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet.

Arbetet med att skapa en lärmiljö där alla barn och elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har precis som föregående år präglat verksamheten 2015.

En viktig del i arbetet för att vara vetenskapligt förankrad är samarbetet med Högskolan i Borås under rubriken "En lärmiljö för alla- en modern skola på vetenskaplig grund”. Utifrån forskares observationer och arrangerade seminarier har chefer, specialpedagoger och förstelärare arbetat med strategier för ökad inkludering och vetenskaplighet.

En lärmiljö för alla innefattar även den fysiska miljön. Uppdraget som gavs av nämnden att genomlysa barn- och utbildningsförvaltningens behov av skollokaler och lokaler för förskolor presenterades i nämnden i maj 2015. Lokalprocessen har fortsatt under hösten 2015.

I Lärarförbundets granskning av skolkommuner går Marks kommun från plats 223 förra året till plats 136 år 2015. En förklaringsfaktor är att resultaten har förbättrats relativt andra kommuner. Men under 2016 återstår stora utmaningar så att alla kan utvecklas till sin fulla potential.

En viktig del för att alla skall få likvärdiga förutsättningar är förskolan. Förskolan har under året särskilt fokuserat på att skapa likvärdighet mellan kommunens förskolor. För att skapa en gemensam syn på vad kvalitet innebär har förskolechefer tillsammans med specialpedagoger och verksamhetschef definierat kvalitetsmarkörer för att säkerställa målstyrning. Med hjälp av kvalitetsgranskningsverktyget Qualis har två förskolor granskats. Alla förskolor i kommunen med enskild huvudman har dessutom granskats av förvaltningen. I resultatet av

brukarenkäten kan man utläsa en stor belåtenheten med förskolan men att likvärdigheten i

(9)

dokumentationen kan bli större. Bland annat därför har ett stort utvecklingsarbete gjorts genom att dokumentationssystemet Pluttra införts på samtliga förskolor. Detta ger föräldrar större möjlighet till delaktighet genom att de kan ta del av den pedagogiska dokumentationen.

Förvaltningen fick en halv miljon kronor i statsbidrag för att skapa mindre barngrupper på tre förskoleenheter och drygt 10 miljoner i bidrag för kommuner som tillämpar maxtaxa.

Även i grundskolan är en lärmiljö för alla den ledande visionen. I grundskolan görs en satsning på kollegialt lärande genom deltagande i fortbildningar arrangerade av skolverket -

matematiklyftet och läslyftet, men även genom lokala satsningar.

En del förskoleklasser har använt sig av Bornholmsmodellen under ett antal år, men läsåret 2014/2015 så genomfördes Bornholmsmodellen i samtliga förskoleklasser. Utvärdering har gjorts och har visat på positiva resultat vilket innebär att arbetet med modellen kommer fortsätta i samtliga förskoleklasser. Det här är också en del i strategin att arbeta strukturerat med språket i alla våra verksamheter.

Marks kommun deltar med två enheter i "HELA – Holistiskt engagerat lärande" som är ett projekt som finansieras av VGR – Västra Götalandsregionen. I HELA-projektet samverkar flera offentliga organisationer från kommun och region med det gemensamma målet att minska den psykiska ohälsan bland barn/ungdomar. Projektet syftar även till att fler ska bli behöriga till gymnasiet efter grundskolan och att antalet avhopp från gymnasiet minskar.

Det är främst tre statsbidrag som påverkat grundskolan i år, men som framförallt kan innebära stor påverkan kommande år och det är förstelärarbidraget, läslyftet och lågstadiesatsningen.

Statsbidraget för karriärtjänster har pågått ett par år och har ökats successivt och kommer att utvärderas av förvaltningen under våren 2016. I läslyftet startade Ängskolan under hösten 2015. Bidrag för lågstadiesatsningen söktes även under hösten 2015 för fler skolor och satsningens påverkan kommer inte kunna märkas förrän under 2016.

Resultatet för läsåret 2014/2015 i meritvärde räknat blev 212 att jämföras med 213 för läsåret innan vilket får anses som positivt efter tre år i rad av ökning, och blir resultatet för

innevarande läsår i denna nivå eller högre får det anses som ett mycket positivt trendbrott och en stabilisering av en ny högre lägsta nivå.

På Marks gymnasieskola har 2015 präglats av en omorganisation av ledningen för gymnasium och vuxenutbildning. En ny rektor startade i januari och ytterligare en i september, till det har även stödet för rektorerna i form av planeringssamordnare utökats och omorganiserats.

Utifrån det här så ses även administration och studie- och yrkesvägledning över och det arbetet fortsätter under 2016. Organisationen som nu är innebär en rektor för

högskoleförberedande program, en rektor för yrkesprogram, en rektor för vuxenutbildning, IM och särskola samt en rektor för organisationen för nyanlända från grundskola upp till

vuxenutbildning. Med den nya organisationen i ryggen samt samtliga tjänster tillsatta så är förutsättningarna för betydande framsteg 2016 mycket stora.

I och med nedgången i antal sökande 2015 står gymnasiet inför utmaningen att direkt vända utvecklingen 2016. För att uppnå det har rektorerna tagit fram en strategi med en rad

åtgärder vid namn Marks gymnasieskola vision 2020.

Av de som avslutade gymnasiestudierna 2015 på de högskoleförberedande programmen var 89 procent behöriga till högskolan. Ett sämre resultat än 2014, då var det 94 procent. Liksom i grundskolan är arbetet för att skapa en lärmiljö för alla prioriterat framöver.

På gymnasiet har man en sedan länge ett väl utvecklat internationellt arbete. Bland annat genom arbetet som EU:s skolambassadörer genomför. Det har genomförts elev- och lärarutbyten både i och utanför EU. Nämnden har beslutat om att utlandsstudier skall vara möjligt för elever som är folkbokförda och går på årskurs två på gymnasiet.

Gymnasiesärskolan har under året fortsatt sitt arbete med utveckling av kommunikation i lärmiljön, fortsatt utveckling av UF företag. Arbetslaget nominerades till Sveriges bästa UF arbetslag och kom på andra plats.

Inom vuxenutbildningen finns det ett ökat intresse av att läsa på distans. Vuxenutbildningen har under året samarbetat med universitet och högskolor och erbjudit tentamensmöjligheter på hemorten. Vuxenutbildningen har varit utbildningsanordnare för regionen i två utbildningar för vuxna - lärlingsförlagd kockutbildning och CNC/svetsutbildning. Vuxenutbildningen har

(10)

också gett undersköterskeutbildning i egen regi där ca 60 elever läst Vård- och omsorgsutbildningen.

Även på förvaltningsövergripande nivå styrs arbetet av visionen om en lärmiljö för alla. Det pågår ett utvecklingsarbete av det lokala elevhälsoarbetet där rektorerna leder

elevhälsoarbetet. Enhetschefen i elevhälsan har tillsatts och ska bland annat utveckla detta arbete. Ett fungerande elevhälsoarbete är en förutsättning för ett inkluderande klimat och hög måluppfyllelse.

Barn- och utbildningsförvaltningen har konstaterat en ökning av antalet nyanlända, såväl vuxna som barn. Den beredskap och de rutiner förvaltningen har haft har inte täckt behovet.

Behovet av mer anpassat SFI har ökat. Detta har gjort att organisationen setts över och rutiner och arbetsätt kring mottagandet och undervisning av såväl vuxna som barn har vidareutvecklats.

Studie- och yrkesvägledarna är numera kopplade till elevhälsan. Målsättningen är rätt vägledning som leder till hållbara val för individen och minskar avhopp och felval till gymnasieskolan.

Samtliga 56 förstelärartjänster som kommunen får statsbidrag för är nu tillsatta. Samtliga förstelärare har ett gemensamt uppdrag att arbeta för en lärmiljö för alla och specifika fokusområden utifrån de enskilda skolornas behov. Förstelärarna arbetar inom grundskolan och gymnasiet.

Under året har svårigheterna att rekrytera pedagoger och rektorer blivit tydliga. En rekryteringsplan har tagits fram där vikten av att behålla befintlig personal och locka ny genom att bedriva verksamhet av hög kvalitet betonas. Frågan om att rekrytera och behålla kompetent personal är en stor och viktig utmaning för att befästa den positiva utveckling som sker i kommunens skolor och förskolor.

1.4 Systematiskt kvalitetsarbete

1.4.1 Förskola och pedagogisk omsorg

Under läsåret har en prioriterad satsning varit att lyfta fram och synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet som en betydande faktor för kvalitetsutveckling. Förståelsen av processer som leder till utveckling har betydelse för utformningen av ett lärandebaserat kvalitetsarbete.

Kommunikation, samspel och uppdragsmedvetenhet har stort fokus hos förskolecheferna för att systematiskt och gemensamt utveckla förskolornas kvalitet.

Förskolecheferna uttrycker att uppföljningar, utvärderingar, utvecklingsplaner, samt olika forum för ett kollegialt lärande är betydelsefulla faktorer i kvalitetsarbetet. Förskolechefer framhåller även verksamhetsbesök, medarbetarsamtal samt pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffar som viktiga forum för kvalitetsskapande. I Pluttra som

dokumentationsverktyg synliggörs lärprocesser i målarbetet för fortsatt utveckling i

kvalitetsarbetet. Samrådsmöten med vårdnadshavare och brukarundersökningar inbjuder till delaktighet och ett påverkansutrymme för vårdnadshavare. Det nya dokumentationsverktyget kommer också att skapa helt andra förutsättningar för vårdnadshavarna vad det gäller att ta del av den pedagogiska verksamheten, känna delaktighet och kunna påverka.

Genom att enheternas övergripande mål bygger på tidigare års utvärdering skapas ett kvalitetshjul på uppmärksammade förbättringsprocesser. Omvärldsbevakning och

evidensbaserad forskning skapar möjligheter till ny förståelse och skapar dessutom delaktighet för pedagogerna i kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Genom analyser utifrån olika perspektiv, såsom barnperspektiv, barnets perspektiv, föräldraperspektiv samt pedagogperspektivet säkerställer enheterna att kvalitetsbegreppet belyses utifrån fler än ett håll

Resultatrapporter på flera enheter visar på att pedagogerna behöver erhålla en tydligare förståelse för hur kvalitetsarbetets olika processer leder till utveckling och ökad kvalitet.

Pedagogerna behöver även förstå kopplingen mellan en ”lärmiljö för alla” och enheternas prioriterade mål utifrån ett dynamiskt perspektiv. Förskolechefer behöver säkerställa att

(11)

pedagogerna har förutsättningar att följa upp, dokumentera och reflektera i förhållande till det nationella uppdraget. Tid framhålls som en förutsättning för delaktighet i det systematiskt kvalitetsarbete för både förskolechefer och pedagoger.

1.4.2 Grundskola och gymnasium

Skolorna har en god grundstruktur i sitt systematiska kvalitetsarbete som utgår ifrån

förvaltningens gemensamma systematiska kvalitetsarbete. Strukturen behöver dock justeras, byggas på och förbättras. Utifrån enheternas utvärdering har följande framkommit.

Analysarbetet behöver förbättras och konkreta verktyg till hjälp behöver tas fram, för att sedan ännu bättre kunna koppla konkreta, utvärderingsbara och tidsbestämda åtgärder till resultaten. Förvaltning och enskilda enheter behöver titta på både lärares och rektorers kompetens för att se vilka åtgärder som kan behövas göras.

Rektorerna strävar efter fler möjligheter att träffa alla anställda samtidigt och att få till fler utvärderingstillfällen under året. Skolorna arbetar med att förtydliga sin årsplanering för att göra det systematiska kvalitetsarbetet tydligare och öka medvetenheten.

Det vanligaste i det systematiska kvalitetsarbetet är att man utgår ifrån resultaten, men rektorerna efterfrågar också ett kvalitetsarbete med utgångspunkt från undervisningen. Där är det kollegiala lärandet ett ypperligt verktyg och arbetssätt och skolorna arbetar med att skapa en tydlig struktur och arbetsgång kring det kollegiala lärandet. Man vill få fokus på lärande och undervisning och det finns också tankar på en gemensam pedagogisk helhetsidé på enheter.

För att förbättra resultatunderlaget för analys så behöver förvaltningen få igång verktyget Qlikview för samtliga enhetschefer och skolorna har ett arbete kvar att göra i Schoolsoft för att kunna få ett bättre underlag där. Vanligtvis när det gäller resultat så är fokus på slutbetygen men det skulle vara intressant att arbeta mer med statistik som visar progressionen för eleverna.

1.4.3 Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen har varit eftersatt när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, men nu arbetar rektor med att få vuxenutbildningen att följa den struktur som övriga verksamheter gör. Det pågår också ett arbete kring rutiner för sammanställningar så att vuxenutbildningen skall kunna få ett bättre statistiskt underlag att utgå ifrån i analys och utvecklingsarbete.

1.4.4 Övergripande kvalitetsarbete

Förvaltningsledningen har tagit fram ett PM för den fortsatta utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. I detta PM görs en beskrivning av nuläget, dialogen mellan olika nivåer, olika funktioners roll och utvecklingsområden identifieras. Det är processer som påbörjats och som förvaltningsledningen anser måste prioriteras. Nedan följer några exempel

utvecklingsområden:

* Att utveckla arbetet med åtgärder och uppföljning

* Att ytterligare utveckla stödet kring kvalitetsarbetet på enheterna.

* Att förbättra analysarbetet på olika nivåer och genom breda analysgrupper i samband med rapportering. Ytterligare satsning på utbildning. Exempelvis har en fördjupad analys av nationella prov på gymnasiet genomförts.

* Att förbättra informationsflödena uppåt och nedåt i organisationen. Bland annat har rapporteringsstrukturen reviderats.

* Att utveckla rutinerna kring hantering av statistik och enkäter

* Att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor/förskolechef.

* Att utveckla formerna för hur verksamhetschef/förvaltningschef/politiker får en bild av verksamheten i skolor och förskolor genom besök etc.

PM:et finns som helhet i bilaga till årsrapporten.

(12)

2 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som

utgångspunkt. I detta avsnitt sker en uppföljning av de indikatorer som fastställts för att mäta måluppfyllelse.

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål:

2.1.1 Barn och unga har en god utbildning

Indikatorer Utfall

Helår ÅR 2012

Utfall Helår ÅR 2013

Mål Helår 2015

Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad

förskola 95 % 95 % 98 % 98 % >= 98 %

Nöjda Föräldrar 93 %

Nöjda elever 38 % 56 % 54 % >=57 %

Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till

70 % 17 % 29 % 29 % 29 % >= 50 %

Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70 %

36 % 42 % 36 % 36 % >= 50 %

Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola

Årskullarna med något lägre antal barn gör att flertalet barn kan få plats på önskad förskola eller på hemorten.

Nöjda Föräldrar

Kommunen har genomfört en enkät till föräldrar med barn i förskola där resultatet säger att 93 procent är nöjda med verksamheten.

Skolinspektionen har under hösten genomfört skolenkäten, en del av den regelbundna granskningen. I riket har totalt 90 450 vårdnadshavare med barn på grundskolan besvarat enkäten. I Mark svarade 1 132. Enkätfrågorna räknades samman med ett index för 11

huvudområden. Indexet redovisas från 0-10 där 10 indikerar en positiv uppfattning. Föräldrar i Mark är något mindre nöjda med skolan är genomsnittet. Se diagram.

(13)

Diagram hämtat från Skolenkäten hösten 2015

Rapporterna finns på http://siris.skolverket.se under tillsyn.

Nöjda elever

Ett något försämrat utfall jämfört med 2014 och det uppsatta målet är inte nått. Generellt sett är pojkar mer nöjda än flickor, men andelen riktigt missnöjda (ett på en tiogradig skala) är sex gånger högre hos pojkarna. Detta kan möjligen sättas i samband med att fler pojkar uppger sig vara mobbade. En fördjupad analys finns i delårsrapporten.

Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 70 %

Samma resultat som föregående år, andelen förskollärare varierar stort mellan förskolorna.

Förskolan med högsta andel förskollärare har 85 procent och den med lägst 27 procent.

Andelen anställda med högskoleutbildning påverkar på ett generellt plan kvalitén på

verksamheten. Det är därför bekymmersamt för likvärdigheten i verksamheten att det skiljer så mycket. Förskollärare har, enligt läroplanen, dessutom ett särskilt ansvar för delar av arbetet i förskolan.

Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70

%

Andelen pedagoger med högskoleutbildning har inte förändrat sig, det är fortsatt svårt att rekrytera.

(14)

Nämndens mål:

Inriktningsmål - Varje elev når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling

Helår ÅR 2012

Mål Helår 2015

Andel elever i grundskolan som

uppnått kravnivån i alla ämnen 74 % 73 % 77 % 73 % >=80 %

Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år,

inkl. introduktionsprogram 76 % 80 % 78 % 70 % >=85 %

Andel elever med

gymnasieexamen - 59 % 90 % 87 % >=70 %

Genomsnittligt meritvärde i

grundskolans årskurs 9 201 207 213 212 >= 212

Andel elever med

grundläggande behörighet till

universitet och högskola 88 % 86 % 87 % 86 % >= 91 %

Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter

avslutad gymnasieutbildning 40 % 41 % 37 % 31 % >= 45 %

Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser

- - - >= 80 %

Andel elever i grundskolan som uppnått kravnivån i alla ämnen

Utifrån skolornas resultatanalys kan slutsatsen dras att det huvudsakligen handlar om bristande tydlighet av innebörden i mentorskapet, bristande uppföljning av elevfrånvaro på enhetsnivå, att det saknas en tydlig progression och uppföljning av eleverna över längre tid.

27 procent av eleverna lämnar grundskolan utan att nå betyget E i samtliga ämnen, vilket betyder att grundskolan ännu inte lyckats skapa en organisation där pedagogik och arbetssätt svarar upp mot de behov som finns.

Andelen som uppnår kunskapskraven i alla ämnen har de senast tio åren varierat mellan 73 procent och 79 procent. Det är främst andelen som ej nått kunskapskraven i ett ämne som bidragit till variationen över tid. År 2015 sticker ut genom att nästan 20 procent ej uppnått kunskapskraven i två ämnen eller fler.

Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram 2015 är det första året i statistiken som avser den nya gymnasieskolan. Förutom de 70 procent som får examen inom 4 år, (66 procent får examen inom 3 år), så får 8 procent ett studiebevis om 2500 poäng. De saknar godkänt i en eller flera obligatoriska kurser.

Andel elever med gymnasieexamen

Andelen av de som slutar med examen är något under genomsnittet i riket.

Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9

Det samlade meritvärdet ligger relativt stadigt vilket är positivt trots den lilla minskningen. Om trenden håller i sig är ännu för tidigt att konstatera. Analys av elevernas resultat i de nationella proven och de slutbetyg de fått stödjer slutsatsen att betygen är korrekt satta.

Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola

Utfallet avser 165 elever som avslutade sina studier på de nationella programmen våren 2015.

På de högskoleförberedande programmen var 89 procent behöriga till högskolan och på

yrkesprogrammen 39 procent. Ett sämre resultat än 2014, då var det 94 respektive 76 procent.

(15)

Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andelen har sjunkit och är 10 procent lägre än riket.

Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser

Kursdeltagare 2010 2011 2012 2013 2014

Elever i huvudmannens skolor, andel med studieavbrott 18 20 39 13,9 18,6 Andel ( %) i grundläggande vuxenutbildning som

avbrutit kurs 42 34 36 23,9 31,1

Andel ( %) i grundläggande vuxenutbildning som fanns i

pågående utbildning 0 0 2 28,9 15,3

Andel ( %) i grundläggande vuxenutbildning som

slutfört kurs 58 66 63 47,2 53,7

Andel ( %) i gymnasial

vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som avbryter kurs

31 25 46 23,4 28,8

vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som fanns i pågående utbildning

2 0 1 7,3 28,8

vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs 67 75 53 69,3 42,4

Antal i grundläggande vuxenutbildning 266 180 190 159 177

Antal i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning 2419 1932 1814 1349 1194 En person räknas som kursdeltagare för varje kurs den deltar i.

Indikatorn är inte möjlig att följa, det närmaste är andelen som slutför kurs. Troligen har de flesta av eleverna godkänt i kursen, men inte med automatik i alla kurser de läser. Resultat från 2014 visar att andelen som slutför gymnasiekurs drastiskt minskar. Som jämförelse är siffrorna för riket 70 procent som slutför kurs.

Nämndens mål:

Inriktningsmål - Varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.

Helår ÅR 2012

Mål Helår 2015

Andelen positiva svar angående

"Delaktighet och inflytande" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk 2

68 % 69 % >=69 %

Andelen positiva svar angående "Delaktighet och inflytande" i elevenkäterna för årskurs 5, 8 och gymnasiet årskurs 2

En liten förbättring sedan 2014. Eleverna är mest positiva till att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. De kan påverka hur de ska arbeta något mer än innehållet i undervisningen. Detta kan ju bero på att innehållet delvis är reglerat i styrdokumenten, men är samtidigt ett viktigt utvecklingsområde.

(16)

Kommungemensamma mål:

2.1.2 Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

Nämndens mål:

Inriktningsmål - Varje barn och elev känner trygghet, har god självkänsla och möter omvärlden utifrån detta.

Helår ÅR 2012

Mål Helår 2015

Anmälningar till BEO 3 3 <= 0

Andelen positiva svar i frågorna om "Trivsel och trygghet" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk 2

88 % 91 % >= 89 %

Antal anmälningar till BEO

Under första halvåret 2015 har skolinspektionen, barn- och elevombudet mottagit två

anmälningar från Mark avseende kränkande behandling. Myndigheten skriver på sin hemsida att anmälningarna har fortsatt att öka. Totalt har det inkommit 810 sådana samma tidsperiod.

Statistik presenteras i februari 2016, 3 är en uppskattning.

Andelen positiva svar i frågorna om "Trivsel och trygghet" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk 2

Utvecklingen är positiv i jämförelse med 2014. Men det finns fortfarande alltför många som upplever bristande trygghet och trivsel. Det finns en liten grupp som trivs mycket dåligt i skolan och har hög frånvaro. Arbetet med denna grupp är prioriterad 2016.

En mer utförlig analys uppdelad årskursvis där även genusperspektivet beaktas finns i delårsrapporten.

Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:

2.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål:

2.2.1 Friska medarbetare

Helår ÅR 2012

Mål Helår 2015

Sjukfrånvaron ska minska 5,3 % 5,4 % 6,5 % <= 5,0 %

Sjukfrånvaron ska minska

Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka i förhållande till tidigare år och ligger nu på 6,5 procent. Det är en ökning på ca 1 procent sedan föregående år. Eftersom organisationen förändrades 2015 är det svårt att följa upp vilken verksamhet som ökar. Det går däremot att se att enheter både inom förskole- och grundskoleverksamheten både ökar och minskar. Samt att gymnasiet och vuxenutbildningen ökar. Av den totala sjukfrånvaron är det 51,7 procent

(17)

som har en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer. Det är en ökning sedan föregående år med 7,4 procent. Antal långtidssjukskrivna individer i oktober har ökat från 65 stycken 2014 till 77, 2015. Ökningen av antal tillfällen och timmar sker framförallt i

intervallerna 2-14, 60-90 och 91- dagar, medan vi har en minskning i intervallerna 15-28 och 29-59 dagar.

Frisktalet, som mäter andelen medarbetare som har fem eller färre sjukfrånvarodagar är som föregående år.

Eftersom trenden under sista året visat att sjukfrånvaron ökar, har förvaltningen arbetat med olika åtgärder för att stoppa upp och minska sjukfrånvaron. Bland annat har förvaltningen tillsammans med lärarförbunden tittat på åtgärder för att förebygga arbetsbelastning och ohälsa, vilket resulterat i en handlingsplan. Förvaltningen har också haft kontakt med företagshälsan för att se hur man kan jobba vidare med att minska sjukfrånvaron. Cheferna har arbetat på enheterna med olika åtgärder, t ex. ökad bemanning, diskussioner på

arbetsplatsträffar där man tillsammans försöker finna ett mönster och analysera vad frånvaron beror på, analys av den enskildes frånvaro, både vid längre sjukfall och upprepad

korttidsfrånvaro och individuella samtal. I en del fall bedöms sjukfrånvaron inte vara direkt arbetsrelaterad och det är då ofta svårt att aktivt göra något. Enheterna strävar efter att regelbundet göra trevliga saker tillsammans och ha roligt på arbetsplatsen.

Kommungemensamma mål:

2.2.2. Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Helår ÅR 2012

Mål Helår 2015 Alla anställda ska kunna få

önskad sysselsättningsgrad 95 % 95 % 96 % 100 %

Tabellen visar andel anställda som är nöjda med sysselsättningsgraden samt de som önskar minska sin sysselsättningsgrad.

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal ligger som tidigare år, strax under 95 procent. Andelen tillsvidareanställd personal med heltidssysselsättning fortsätter att öka, från 83,3 procent 2014 till 83,6 år 2015. I enkät till cheferna har de svarat att ca 88 procent av personalen har möjlighet att arbeta i önskad omfattning. Då är även visstidsanställda beaktade i svaret. De som vikarierar har inte alltid heltid, eftersom de kan vikariera för en person som är deltidssjukskriven. Sedan tidigare vet vi också att det inom vissa yrkesgrupper, t.ex. övningslärare, är svårt att erbjuda önskad sysselsättningsgrad, beroende på organisatoriska förutsättningar med små enheter inom ett stort geografiskt område.

(18)

3 Följetal

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Under 2015 har nämndens verksamhet utvecklats enligt nedan.

3.1 Förskola och pedagogisk omsorg

Följetal Utfall Helår

ÅR 2011 Utfall Helår

ÅR 2014 Utfall Helår ÅR 2015 Barnomsorg 0-5 år, antal barn

total 1 734 1 778 1 745 1 694 1 661

Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, egna

kommunen 1 574 1 586 1 548 1 493 1 462

Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, sålda

platser 15 17 15 11 10

Barnomsorg 0-5 år, antal barn

total -därav enskild verksamhet 129 151 158 168 168

Barnomsorg 0-5 år, antal barn total-därav annan kommuns

regi, köpta platser 16 24 24 25 26

Antal Vårdnadsbidrag 64 54 41 42 42

Barnomsorg 0-5 år, antal

veckotimmar total 56 686 59 384 59 179 58 188 57 457

Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen

regi, egna kommunen 51 705 53 391 52 743 51 726 50 871

Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav egen

regi, sålda platser 470 478 485 374 263

Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav enskild

verksamhet 4 026 4 732 5 129 5 250 4 788

Barnomsorg 0-5 år, antal veckotimmar total-därav annan

kommuns regi, köpta platser 485 783 822 840 900

Barnomsorg 0-5 år, antal barn total

Antalet barn 0-5 år med barnomsorg har minskat under året. Minskningen har skett andra halvåret.

Barnomsorg 0-5 år, antal barn total -därav egen regi, egna kommunen

Antalet barn 0-5 år med barnomsorg i egen regi har minskat under året. Minskningen har skett under hösten.

Antal Vårdnadsbidrag

Antalet vårdnadsbidrag har varierat över året och en topp går att se under årets första fyra månader. Vid årets slut är antalet 31 vårdnadsbidrag.

(19)

3.2 Fritidshem

ÅR 2014 Utfall Helår ÅR 2015 Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal

barn total 1 530 1 605 1 660 1 729 1 805

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi,

egna kommunen 1 458 1 518 1 572 1 647 1 716

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav egen regi,

sålda platser 11 11 14 15 16

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav enskild

verksamhet 52 61 55 49 55

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total-därav annan

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal

timmar total 25 249 27 624 29 105 30 752 31 902

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi,

egna kommunen 24 205 26 383 27 797 29 370 30 465

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav egen regi,

sålda platser 205 187 203 260 240

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav enskild

verksamhet 682 765 723 674 730

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal timmar total-därav annan

Skolbarnsomsorg 6-12 år, antal barn total

Antalet barn med skolbarnsomsorg har ökat. I snitt har under 2015 1805 barn haft omsorg och vid årets slut var antalet 1882 st.

3.3 Grund- och grundsärskola

ÅR 2014 Utfall Helår ÅR 2015 Grund- och särskolan, antal

elever total 3 956 3 936 4 012 4 091 4 140

Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi,

egna kommunen 3 703 3 672 3 742 3 824 3 864

Grund- och särskolan, antal elever total-därav egen regi,

sålda platser 48 46 44 46 44

Grund- och särskolan, antal elever total-därav enskild

verksamhet 175 178 179 179 191

Grund- och särskolan, antal elever total-därav annan

(20)

3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola

ÅR 2014 Utfall Helår ÅR 2015 Ungdomsgymnasium: - antal

elever i annans regi 426 469 475 453 455

Ungdomsgymnasium: - antal

elever i egen regi 1 230 1 052 927 870 880

Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi

Under året har 455 elever i snitt valt gymnasium i annans regi, vid årets slut var antalet 463 elever.

3.5 Vuxenutbildning

ÅR 2014 Utfall Helår ÅR 2015 Vuxenutbildning, antal

helårsstuderande 370 415 445 420 438

(21)

4 Uppföljning av internkontroll

Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnden har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll.

Årets internkontrollsarbete

Område Kontrollmoment Uppföljning Åtgärd

Verksamhet Rutin för anmälan till huvudmannen vid kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap.

10§ följs

Stickprov och sammanställning visar att

efterföljden av rutinerna har brister. Information en till en planeras som komplement till rutinbeskrivningar och meddelanden via mail och intranät.

Verksamhet Rutin för elever med

hög frånvaro följs Sammanställning har gjorts och verksamhetschef och enhetschef för elevhälsan har samtalat med rektorer.

Bristen har dessutom diskuterats i förvaltningsledningen.

Fokusområde 2016

Verksamhet Rutin för kommunalt

aktivitetsansvar följs Ny organisation har skapats 2015 Förvaltningen har anskaffat en tilläggsmodul till elevregistret för att underlätta administrationen och säkerställa uppgifterna.

Organisationen utvärderas 2016

Verksamhet Behörigheter i verksamhetssystem It hanteras rättssäkert

Beroende på vilket IT-system det är har stickprovskontroller gjorts och loggar kontrollerats. Dessutom har ett par verksamhetssystem kontrollerats i sin helhet och behörigheter förändrats utifrån resultatet.

Fortsatt arbete med kontroller. Ge

systemförvaltare möjlighet att enklare kontrollera om och var personer är anställda.

Administrati

on Delegationsbestämmels

er följs och efterlevs Förvaltningen har inte kontrollerat på ett systematiskt sätt hur efterlevnaden sker men kan ändå konstatera att de flesta delegationsbeslut rapporteras till nämnden enligt fastställd rutin men det händer att beslut rapporteras sent och någon gång inte alls.

Systematisk kontroll genom möten med olika

beslutsfattare i

förvaltningen. Både av det som delegerats och rektors egna delegationsrutiner.

Verksamhet Rutiner för attestering och attesträtter följs och efterlevs

Rutinerna följs på ett bra sätt och fakturasystemet i sig är en del av kontrollen genom de spärrar det innehåller.

Fortsatt uppföljning.

Ekonomi Kontroll att samtliga inköp sker enligt fastställda regler för upphandling

Samtliga inköp har inte kontrollerats och de stickprov som utförts visar på en del fall av avtalsotrohet.

Fortsatt arbete med stickprov. Fortsatt genomgång med enhetscheferna i vår avtalsdatabas.

Elevhälsa Utredningsunderlag för mottagande i särskolan håller tillräcklig hög kvalitet

Pågående uppföljning Fortsatt uppföljning

Elevhälsa Åtgärdsprogram uppfyller de krav som ställs i Skollagen och i Skolverkets allmänna råd.

Stickprov har gjorts vilket visar att åtgärdsprogram i en del fall inte uppfyller de krav som ställs.

Fokusområde 2016