Kandidatuppsats (15 hp) - STS
Betalningsmodeller för det svenska elnätet
Vilken modell kommer att fungera bäst för konsumenten?
Av: Tomas Björlin-Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg Handledare: Sofia Wagrell
Examinator: Anna Bengtsson Datum: 2012-06-07
Sammanfattning
Denna kandidatuppsats syfte är att genom en komparativ studie jämföra två betalningsmodeller för elektricitet i Sverige. Målet var att bestämma vilken modell som är mest ekonomiskt fördelaktig för en svensk familj i Stockholmsregionen. Den ena modellen är en befintlig betalningsmodell där konsumenten betalar ett fast pris varje månad. Den andra modellen är en timmätningsmodell som är baserad på ett lagförslag som regeringen lade fram i början av 2012. Detta för att motivera kunderna att vara mer aktiva i sin elförbrukning och på så sätt styra den för att få ett jämnare effektuttag på nätet. För att kunna göra denna jämförelse har kvalitativa intervjuer utförts med ledande befattningshavare och experter inom området. I denna jämförelse har en kostnads-nytto-analys använts som teoretiskt underlag. Med denna modell har nyttor och kostnader kring de två alternativen kartlagts. Det slutgiltiga resultatet blev att konsumenten kan spara drygt 600 kronor/månad genom att använda timmätning.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
2. Syfte ... 5
2.1 Frågeställning ... 5
2.2 Avgränsning och definition ... 5
2.2.1 Tid och geografi ... 6
3. Teori ... 7
3.1 Teoribakgrund ... 7
3.2 KNA ... 7
3.2.1 Slutmodell ... 9
3.2.2 Teoriavgränsning ... 12
4. Metod ... 13
4.1 Val av metod ... 13
4.2 Komparativ studie ... 13
4.3 Insamling av data ... 13
4.3.1 Primärdata ... 14
4.3.2 Sekundärdata ... 14
4.4 Intervju ... 14
4.5 Källkritk ... 16
5. Empiri ... 17
5.1 Den svenska elmarknaden ... 17
5.1.1 Hur sätts elpriset? ... 19
5.1.2 Elbörsen Nord Pool ... 20
5.2 Mättekniker ... 21
5.2.1 Timmätning och insamling ... 21
5.3 Betalningsmodeller ... 21
5.3.1 Fast elpris ... 22
5.3.2 Timmätningsmodell ... 22
5.4 Regeringens lag om timmätning ... 23
5.4.1 Skäl för lagändring ... 23
5.4.2 Förutsättningar och påverkan ... 24
5.4.3 Konsekvenser ... 25
5.5 Den svenska elkonsumenten ... 25
6. Resultat och beräkningar ... 27
6.1 Identifierade kostnader för fast elpris ... 27
6.1.1 Identifierade för- och nackdelar med fast elpris ... 27
6.2 Timmätning ... 28
6.2.1 Identifierade kostnader med timmätning ... 28
6.2.2 Identifierade för- och nackdelar med timmätning ... 29
6.3 Fördelar och kostnader för båda modellerna ... 30
7. Känslighetsanalys för timmätning ... 31
8. Analys ... 33
8.1 Analys av identifierade fördelar ... 33
8.2 Analys av identifierade kostnader ... 34
9. Slutsats ... 36
10. Referenser ... 37
10.1 Primärdata ... 37
10.2 Sekundärdata ... 37
10.2.1 Tryckt litteratur ... 37
10.2.2 Onlinelitteratur ... 38
11. Bilaga ... 40
1. Inledning
Den 16 februari år 2012 lämnade regeringen in en lagförslagsändring angående mätning av elförbrukning i Sverige. De föreslår att timmätning skall införas för Sveriges elkonsumenter och detta utan en extra kostnad för dem. I dagens elmarknad används fasta eller rörliga priser men de är inte baserade per timme utan snarare per dag och de motiverar, enligt regeringen, inte konsumenter att aktivt styra sin elförbrukning för att få ett jämnt effektuttag under dagen. (Regeringen, 2012)
Timmätningen grundar sig i att Sveriges effektuttag är som mest mellan 7-10 varje morgon samt mellan 17-22 på kvällar och det finns flera effektkrävande aktiviteter som kan omfördelas över dygnets timmar. Dessa tidsbegränsade aktiviteter orsakar effekttoppar, vilka anstränger elnätets kapacitet. (Energimyndigheten, 2011). Ett system som gynnar och strävar efter ett jämnt effektuttag över dagen är det smarta elnät som håller på att byggas i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det är ett storskaligt projekt som integrerar flera tekniska lösningar som möjliggör ett elnät, vilket automatiskt reglerar effektuttaget utan konsumentens inblandning. Det smarta elnätet ska ha en del egenproducerad energi men även lagring av energi för utnyttjande vid det centrala elnätets effekttoppar. Genom att ha ackumulatorer och maskiner som kan läsa av elnätets tillgång och pris av energi skall kostnader reduceras och en minskad belastning på miljöpåverkande elproducenter minskas.
(Fortum Smarta Elnät, 2011)
Eftersom detta är ett system under utveckling finns det inget direkt upplägg för hur betalningsmodellen av el ska fungera i ett sådant system. Genom den nya lagstadgan kommer innehavare av elnät, producenter av el och handlare med el att behöva applicera nya betalningsmodeller på dagens elnät (Fermback, 2012). Dessa kommer sedan att ligga till grund för de modeller som ska användas i kommande smarta elnät.
De smarta elnäten kommer att jämna ut effekttoppar och på så sätt minska kostnaderna, men innan dess krävs det ekonomiska incitament för att få konsumenterna att styra effektuttaget från elnätet (Johansson, 2012). I dagsläget är den enklaste och bekvämaste modellen på elmarknaden den som heter “fast pris”, vilken innebär att elkostnaden sätts i förväg och den väger inte in fluktuationer på elnätet (Vattenfall Elavtal, 2012). En av de modeller som rekommenderas är
timmätningsmodellen, vilken baseras direkt på de faktiska elpriserna på marknaden och tar hänsyn till de momentana svängningarna som uppstår under klimatförändringar och effekttoppar på nätet (Elforsk, 2012). Men den timbaserade betalningsmodellen kräver mer avancerad teknik och kan vara svår att introducera (Elforsk, 2012). För att avgöra vilka effekter den timbaserade prismodellen kan komma att ge ska en komparativ studie göras för att jämföra och utvärdera dessa modeller. Den huvudsakliga anledningen för konsumenter att engagera sig i en aktiv elmätning är ekonomisk och därför kommer resultatet av denna studie redovisas i finansiella fördelar. (Regeringen, 2012)
2. Syfte
Denna komparativa studie skall jämföra en befintlig betalningsmodell med fast elpris med timmätningsmodellen “Real Time Pricing” för elektricitet i Sverige. Jämförelsen skall redogöra för vilken modell som slutkonsumenten bör välja utifrån identifierade fördelar.
2.1 Frågeställning
Både modellen för timmätning och den för fast pris kommer att utvärderas utifrån följande frågor:
1) Vilka kostnader och besparingar förknippas med modellen?
2) Vilka begränsningar har modellen?
3) Vilka nyttor kan identifieras med modellen?
2.2 Avgränsning och definition
Betalningsmodellen kommer ha som mål att skapa mest fördelar för slutkonsumenten, vilken definieras längre fram i uppsatsen. Det finns ett antal fördelar och nackdelar med timmätning. Fokus kommer dock att ligga på de faktorer som fortfarande ligger i linje med regeringens mål om timmätning: att genom ett jämnare effektuttag bidra till ett lägre pris för slutkonsumenterna. Därför bortses elproducenters, elhandlares och andra berörda parters individuella mål vid identifiering av den optimala betalningsmodellen.
Den modell som kommer att jämföras med den nya timmätningsmodellen är fast pris.
Modellen är anpassad för den icke aktive konsumenten och passar därför bra eftersom jämförelsen kommer visa skillnad från den nya betalningsmodellen och därigenom framhäva fler för- och nackdelar. (JamförEl.se, 2012). En rapport från Elforsk identifierar flera möjliga betalningsmodeller för elkonsumtion. Avgränsning har gjorts till den av dem som är mest anpassad till timmätning och som de lyfter fram som den mest effektiva. Detta eftersom en av dem syftar användas till större företag och industrier, vilka inte studeras i denna rapport, samt att de andra är övergångsmodeller till den modell som denna uppsats har valt att studera.
2.2.1 Tid och geografi
Priserna har jämförts under den kallaste perioden under året, nämligen november 2011 till april 2012. Detta för att kunna tillgodoräkna de fluktuationer som sker under flera månader. Under de kallaste månaderna förbrukas mer el och elkostnaden för konsumenten är således högre (Johansson, 2012). En högre elkostnad kan förstärka skillnaden mellan modellerna. Förutom dessa anledningar är det även den senaste perioden med timstatistik som finns tillgänglig eftersom den svenska uppdelningen av elområden trädde i kraft i november 2011 (Åhman, 2012). Eftersom årstiderna skiljer sig klimatmässigt i olika regioner i Sverige kommer denna uppsats avgränsas mot enbart konsumenter i Stockholmsområdet (SE3).
3. Teori
I det här kapitlet redogörs den teoretiska referensramen som används i denna uppsats.
Med hjälp av kostnad-nytta-analys (KNA) skall läsaren förstå uppsatsens mål och processgång och enkelt kunna följa de slutsatser som deriveras från analysen.
3.1 Teoribakgrund
KNA är en analysmetod som används för att väga fördelar mot kostnader i olika projekt. Analysen är ämnad att användas av företag eller organisationer för att avgöra var de ska investera sina pengar för att uppnå högst avkastning. Verktyget har under en lång tid används av ett flertal statliga verk för att utvärdera olika offentliga projekt.
Amerikanska arméns stab av ingenjörer var en av de första som använde teorin för att utvärdera investeringsprojekt såsom utbyggnad av kanaler, utbyggnad av dammar och liknande omfattande projekt. Under 1960-talet började KNA att appliceras på fler typer av projekt och modellen började användas för mindre projekt, vilka inte nödvändigtvis innefattade fysiska byggnadsprojekt. Modellen har sin utgångspunkt i grundläggande ekonomiska teorier om värden, resursallokeringar och samhällens tillstånd och ämnar resultera i ett större välmående. De brittiska ekonomerna Nicholas Kaldor och John Hicks menar att ett större välmående fås om de fördelar som erhålls från projektet är större än kostnaderna. De menar även att fördelarna förhoppningsvis kan kompensera för de nackdelar som uppstår (Guess & Farnham, s. 306-307, 2000).
Denna historiska framkomst av KNA har lett till dess etablerade position som ett analysverktyg idag (Mishan & Quah, s. x-xi, 2007).
3.2 KNA
Målet med modellen är att en rekommendation skall kunna ges till beställaren med redovisade kostnader och fördelar för de olika investeringsmöjligheterna. Fördelar och kostnader räknas om till ett monetärt värde för att i slutändan kunna fastställa det projekt eller program med mest vinning. (Handbook CBA, s. xi, 2006)
Modellen fungerar som en mall för hur jämförelsen skall utföras i olika steg. KNA görs i en flerstegsprocess som innefattar 8-10 olika delar, beroende på vilket
ändamålet är. Stegen beskriver de ingredienser som behövs för en trovärdig jämförelse (Handbook CBA, s. 10, 2006). Ett urval har gjorts och resulterat i en 7- stegsprocess som återfinns i figur 1 och är en sammanvägning för just denna uppsats.
Den ena modellen är tagen från en handbok, vilken är producerad av ett finansiellt statligt verk i Australien, anpassad för mindre projekt (Handbook CBA, s. x, 2006).
Den andra modellen är framtagen av ekonomen Bengt Mattsson på Karlstad Universitet och används till utvärderingar av vägarbeten, energiprojekt, miljöområden och andra samhällsprojekt. Slutmodellen är gjord för att passa en avgränsad jämförelse på ett optimalt sett eftersom den jämför två betalningsmodeller som påverkar miljö och energi men i den mindre omfattning som handboken är ämnad för.
Figur 1 – Urval av steg i kronologisk flerstegsprocess i KNA. Pilarna visar vilka steg som används i slutmodellen. (Handbook CBA, s.10-15,2006; Mattsson, s.31,2006)
3.2.1 Slutmodell
Nedan beskrivs varje steg i slutmodellen, vilken är deriverad enligt figur 1.
Beskrivning av varje punkt med motivering ges för en tydlig uppsättning av arbetsgången. I modellen har en avgränsning gjorts från det steg som behandlar den finansiella evalueringen som tar hänsyn till avkastningsvärden vid olika tidpunkter.
1. Bestäm omfattning och mål
Det första steget i processen beskriver problemet med hänsyn till dess sammanhang och bakgrund. Omfattning och mål måste definieras för att undersökningen ska
kunna resultera i en bedömning om vilken modell som har störst fördel för slutkonsumenten (Boardman et al, s. 6-7, 2011; Handbook CBA, s.11, 2006). Detta steg representeras av inledning och syfte i denna uppsats, se kapitel 1.
2. Vilka ingår i projektet?
Under detta steg skall avgränsningar identifieras för båda prismodellerna för att säkerställa att alternativen i analysen är rimliga för uppsatsens mål. Det här steget innefattar även vilka jämförelsen görs för och vad de ska få för nytta av den (Boardman et al, s. 7-8, 2011; Mattsson, s. 31, 2006). Dessa kommer att redovisas i kapitel 1 med geografisk avgränsning, tidsavgränsning och den svenske elkonsumenten som jämförelsen är ämnad för.
3. Vilka projekt ska utvärderas?
Här identifieras lösningar till problemet. I denna del av processen bestäms vilka betalningsmodeller som anses rimliga att utvärdera utifrån tidigare mål och begränsningar. Ett status quo alternativ upprättas och representerar den befintliga betalningsmodellen med fast pris på den svenska elmarknaden och fungerar som referens i jämförelsen. Även dessa kommer att redovisas i empirikapitlet i uppsatsen.
(Mattsson, s.31, 2006)
4. Identifiera kostnader och fördelar
I detta steg målas eventuella kostnader och fördelar upp för det projekt som utvärderas. En fullständig förståelse för samtliga faser i projekten ska se till att samtliga in- och utflöden ur projektet redovisas (Handbook CBA, s.10, 2006). En referensmodell och en potentiell modell beskrivs med fördelar och kostnader som redovisas för respektive modell enligt nedan. Kostnader och fördelar med varje betalningsmodell kommer att redovisas i empirikapitlet.
4.1 Identifiera fördelar
Förklaringar för varje vald modell presenteras och olika förutsättningar för kommande beräkningar redovisas. Fördelar som kan komma att tas upp är (Handbook CBA, s.10, 2006):
• Miljöfördelar
• Bekvämlighet och tidsbesparing
• Trygghet
4.2 Identifiera kostnader
Exempel på olika identifierbara kostnader för de två betalningsmodellerna är (Handbook CBA, s.10, 2006):
• Elkostnad
• Installationskostnad
• Utvecklingskostnad
5. Kvantifiera kostnader och fördelar
Nästa steg i modellen är att skapa ett beräkningsunderlag. Ett Excel-dokument med kostnader och beräkningar görs för de föreslagna betalningsmodellerna. Kostnaderna för de två modellerna kommer att omräknas till ett jämförande värde, vilket mäts i svenska kronor per månad. En sammanställning av identifierade fördelar görs även i detta steg och målet är att kunna redovisa en nettofördel för en av betalningsmodellerna (Handbook CBA, s.10, 2006). Avslutningsvis kommer kostnaden och fördelarna visas i en sammanställd tabell för att kunna förenkla en jämförelse. Kvantifieringen kommer att adderas till resultatkapitlet.
6. Hur ser osäkerheten ut?
De jämförelser som görs är baserade på vissa antaganden och därför bör vissa pessimistiska och optimistiska scenarion adderas till känslighetsanalysen. Detta steg ökar trovärdigheten för studien genom att visa hur mycket olika antaganden påverkar resultatet. (Handbook CBA, s.14, 2006) (Mattsson, s.31, 2006)
Den känslighetsanalys som kommer att göras kommer enbart appliceras på den potentiella mätmodellen eftersom den innehåller antagningar kring konsumentens konsumtionsmönster. Känslighetsanalysen kommer göras i kapitel 6 och presenterar ytterligare ett scenario för förbrukningsmönster.
7. Rekommendation för beslut
Det här är sista steget i processen och det ska redovisas som en slutsats som förklarar vilken betalningsmodell som har mest vinning för slutkonsumenten (Handbook CBA, s.15, 2006)(Mattsson, s.31, 2006)(Boardman et al, s. 7-8, 2011). Det här steget ska innehålla en kort förklaring av antaganden, beräkningar och möjliga alternativ och redovisas i kapitel 9.
3.2.2 Teoriavgränsning
Det är omöjligt att ta offentliga beslut utan att göra ordentliga bedömningar och avvägningar. Enligt Robert J. Brent bygger ekonomiska teorier på rationella jämförelser mellan kostnader och nytta. KNA:s enormt stora användningsområde gör att den relaterar till ett brett spektra av analyser (Brent, s. 3-4, 2006). Den kan ibland vara till den utsträckningen att huvuddragen i teorin är svåridentifierade och att användaren ofta utvärderar projekten ur ett för brett perspektiv. Därför är det av stor vikt att avgränsa och definiera upplägget av projektet. (Mishan & Quah, s.4-5, 2007)
Beräkning av avkastningsvärde är den del i processen som är ämnad för företag och dess investeringsmöjligheter. De inkomster som förknippas med de olika projekten diskonteras till samma datum för en jämlik jämförelse. I denna uppsats kommer utgångspunkten vara från individer i dagsläge varför kostnader inte kommer att diskonteras. Enligt handboken i KNA-analys innebär mer information även mer osäkerhet i resultatet varvid det har valts att fokusera på andra steg i processen.
(Handbook CBA, s.13, 2006)
De andra avgränsningarna är baserade på omfattningen av jämförelsen. Flera steg i processerna behandlar eventuella problem med kapital och humankapital i stora projekt och eftersom uppsatsen studerar slutkonsumenter på individnivå behandlas inte dessa.
4. Metod
Nedan redogörs tillvägagångssättet vid angripandet av problemformuleringen. Här presenteras hur insamling av data har fortlöpt samt val av tillvägagångssätt. Läsaren ska få en grundlig förståelse för hur problemet angrips och syftet uppfylls.
4.1 Val av metod
Målet med denna uppsats är att analysera två betalningsmodeller för det svenska elnätet och se vilken som är mest fördelaktig för konsumenter. Således är detta en komparativ studie och för att lyfta fram för- och nackdelar har ett kvalitativt angreppssätt valts. Intervjuer med sakkunniga personer inom området från företag och myndigheter har gjorts.
4.2 Komparativ studie
Att studera likheter och skillnader vetenskapligt mellan olika fenomen kallas komparativa studier. Jämförande av fenomen grundar sig i ett antagande om att det finns någon koppling eller skillnad som är av intresse att studera och som vidare kan ge en förklaring av problemet. I en förklarande komparativ studie analyseras samspelet eller skillnaderna mellan de olika fenomen noggrant (Denk, 2002). I denna uppsats ska skillnaderna mellan de två olika prissättningsmodellerna finnas. När dessa skillnader har funnits används ofta en teori för att analysera och formulera ett svar. Tanken är enligt Denk (2002) att i slutstadiet kunna göra en förutsägelse eller en prediktion. Som forskare är uppgiften att försöka säga något om kommande situationer genom att tolka tidigare eller nuvarande tillstånd med hjälp av teorier (Denk s. 20, 2002). Valet av komparativ studie passar väl i denna uppsats då den har för avsikt att jämföra två betalningsmodeller.
4.3 Insamling av data
Insamling av data har gjorts från både primär- och sekundärdata. Eftersom båda informationskällorna kan verifiera varandra innebär det möjlighet att få ett mer korrekt och tillförlitligt resultat. (Jacobsen, 2002)
4.3.1 Primärdata
Primärdata är information som samlas in på egen hand. Den primärdata som presenteras i uppsatsen kommer från de intervjuer som genomförts med ledande befattningshavare och experter inom området. Dessa intervjuer ger en djupare insikt i informantens åsikter och tankar. Kvalitativa intervjuer ger också en möjlighet till att beskriva och förstå centrala begrepp som respondenten förhåller sig till. (Wallén, 2003)
4.3.2 Sekundärdata
Sekundärdata är material som redan finns och som sammanställts för andra ändamål vid ett tidigare tillfälle (Wallén, 2003). De sekundärdata som används i uppsatsen kommer framförallt från tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar och webbsidor. I den här uppsatsen har elföretagens hemsidor använts för datainsamling samt Uppsalas universitetsbiblioteksdatabas DISA. Dessutom har en rapport från Elforsk (Svenska elföretagens forskning och utveckling) använts.
Att informationen är valid är en förutsättning för att kunna dra slutsatser om det som undersöks. Med reliabilitet menas att ett pålitligt och ett varaktigt resultat skall fås fram. Genom att verifiera teoriuppbyggnaden med korsreferenser ökas validiteten och reliabiliteten. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, s. 61, 2006)
4.4 Intervju
Syftet med den kvalitativa ansats som har valts är att skapa en bild av de faktorer som rör svenska elnät och dess prissättningsmodeller. Dessutom skapar dessa djupintervjuer en större förståelse kring regleringar och investeringsmöjligheter. En kvalitativ ansats är även att föredra då komplexa frågeställningar behandlas. (Kvale, 1997)
Det är viktigt för uppsatsen att undersöka de olika aktörernas uppfattningar och tankar om ämnet. Därför är det viktigt att ha öppna men samtidigt fokuserande frågor som lämnar utrymme för respondenten att lyfta fram sina erfarenheter, kunskaper och åsikter. Tanken är att inte styra intervjuerna för mycket. Det ska snarare vara ett mer naturligt samtal. I en intervjusituation är det personen som intervjuar som styr
samtalets framsteg och hela processen har således en bestämd riktning i förväg.
(Kvale, 1997)
Då olika typer av intervjuer har utförts kan kvalitén av informationsutbytet påverkas.
Enligt McShane och Von Glinow sker det bästa utbytet vid fysiska interaktioner.
Detta eftersom kommunikation består av 80 % kroppsspråk. Vidare är telefonintervjuer bra för enklare och kortare insamlingar av data, medan mail är bra för att samla in stora mängder data. Mailintervjuer speglas sällan av attityder och det är svårt att kommunicera komplexa problem via mail. (McShane & Von Glinow, 2011)
De personer som har intervjuats är involverade i den svenska elmarknaden på något sätt. Informanterna har en bred kunskap inom området vilket kommer att ge en djupare förståelse för ämnet. Följande personer har valts för intervju:
Håkan Johansson, ansvarig för marknads- och affärsutveckling för smarta elnät på ABB:s globala Smart Grid team. Han är kunnig inom framtidens elnät och har jobbat globalt med att utveckla elnät som har förmågan att få elkonsumenter och elnätsoperatörer att interagera med varandra. Intervjun ägde rum på ABB:s huvudkontor i Västerås. Frågorna utformades av Tomas Björlin- Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg men intervjun hölls av Daniel Pogosjan.
Stig Åhman, är Sales Manager på Nord Pool Spot. Han har jobbat i elbranschen under många år och har bred kunskap om den Nordiska elmarknaden och prissättning av el.
Stig har kontinuerlig kontakt med konsumenter från Vattenfall, E.ON, Fortum samt Svenska kraftnät. Intervjun ägde rum på Nord Pools huvudkontor i Stockholm.
Frågorna utformades av Tomas Björlin- Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg men intervjun hölls av Daniel Pogosjan.
Tove Bäckström, jobbar med handel av el på Vattenfall. Hon har bred kunskap inom elmarknaden och hur prissättningen av elektricitet går till. Intervjun skedde via telefon av Daniel Pogosjan och Joakim Winberg.
Göran Fermback, är ansvarig för elavtalen på Fortum. Han jobbar med att ta fram olika prissättningslösningar för Fortums konsumenter. Intervjufrågor utformades av Tomas Björlin-Svozil, Daniel Pogosjan och Joakim Winberg. Dessa mailades sedan ut till informanten som svarade via e-mail.
4.5 Källkritk
Det finns alltid en risk att respondenterna har vinklade svar och åsikter om de representerar företag eller myndigheter i kvalitativa ansatser. Detta innebär att det ibland blir svårare att vara objektiv. Då vi förlitar oss på intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter kan det ha en negativ inverkan på studiens trovärdighet (Kvale, 1997). Förhoppningen är att respondenten delar med sig av sina kunskaper utan att undanhålla viktig information eller återge information enbart efter egenintresse.
Samtliga informanter som intervjuats arbetar i energibranschen och kan uttrycka sig från deras perspektiv istället för ur konsumentperspektiv. Eftersom denna studie utvärderar faktorer som påverkar konsumenten kan informationen bli ofördelaktig för konsumenten.
5. Empiri
Detta kapitel kommer omfatta den bakgrund och empiri som krävs för att förstå och sedan analysera det uppsatta problemet. Här förklaras hur den svenska elproduktionen och elförbrukningen ser ut och hur prissättning och handeln av el går till på den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Vidare kommer de två betalningsmodellerna att presenteras.
5.1 Den svenska elmarknaden
Den svenska elen produceras både i Sverige och utomlands. Elen går in i ett gemensamt elnät och distribueras över hela landet. Priset på el från producenterna sätts på den nordiska elbörsen Nord Pools spotmarknad. Hela Norden med undantag av Island har en gemensam elmarknad. (Vattenfall, 2012)
Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 juni 1996 för att öka konkurrensen inom handel och produktion av el. Syftet med avregleringen var att elkonsumenterna skulle kunna öka sina valmöjligheter samt få en mer effektiv prisbildning Ägandet av stamnätet, vilket innebär infrastrukturen med alla ledningar och kablar, förblev fortfarande ett monopol och drivs i dagsläget av Svenska Kraftnät AB. Stamnätets konsumenter är nästan uteslutande de elnätsföretag som äger regionnäten. I dagsläget ägs elnätet i Sverige av ca 170 elnätsföretag och alla har ensamrätt på eldistributionen inom sitt geografiska område. Företagen bestämmer själva sina elnätspriser och Energimarknadsinspektionen övervakar så att priserna inte blir orimliga. E.ON, Vattenfall och Fortum är tre elnätsföretag som äger större delen av de svenska regionnäten. I dagsläget kan en person välja ett elhandelsbolag och därmed påverka sin elleverans men kan inte välja elnätsföretag. Se figur 2 för en överblick av den svenska elmarknaden. (Svensk energi, 2012)
Elkostnaden i Sverige består av tre delar: elförbrukning, nätavgifter och skatter. I figur 3 redovisas fördelningen av kostnaden. (Svensk energi, 2012)
Figur 3 – Uppdelning av elpris i Sverige (Svensk energi, 2012)
Som synes ur figur 3 är 20 % av varje krona en ren nätavgift, 40 % är kostnaden för den mängd el som förbrukas och 40 % är skatter och avgifter. Exempelvis är nätavgiften för en villa som förbrukar 25 000 kWh per år 0,220 SEK/kWh. Det betyder att både elförbrukning samt skatter och avgifter kostar 0,440 SEK/kWh vardera. Det totala elpriset blir således 1,100 SEK/kWh (se ekvation i bilaga). (E.ON.
c, 2012)
Efterfrågan på el styrs av två faktorer. Dels styr konjunkturen hur mycket el som behövs, dels styr årstiden och vädret. Under kalla vintrar behövs exempelvis mer el.
Figur 2 - Schematisk bild över aktörer och distribution på den svenska elmarknaden (Nord Pool, 2012)
Tillgången på el i Sverige domineras av två energislag: vattenkraft och kärnkraft. Den svenska elproduktionen består av en mix av kraftslag och deras olika egenskaper.
Baskraften står för 90 procent av elproduktionen och den produceras med hjälp av vattenkraft, kärnkraft och värmekraft. Den resterande byggstenen i produktionen är reglerkraften som är den del av vattenkraften som kan ”sparas” i vattenmagasinen. På senare tid har även en ökande produktion kommit från vindkraften. I tabell 1 redovisas den svenska elproduktionen 2011. (Svensk energi, 2012)
Tabell 1 - Den svenska elproduktionen i GWh och procent för 2011 (Svensk energi, 2012)
Eftersom den svenska vattenkraften står för hälften av elproduktionen finns det ett beroende av regn och snö. Vattenkraftsmagasinen måste fyllas upp kontinuerligt för att el skall kunna genereras från vattendragen. Dessutom är det viktigt att en driftsäker och tillförlitlig kärnkraft existerar. (Svensk energi, 2012)
5.1.1 Hur sätts elpriset?
Priset på el sätts på marginalen, vilket innebär att det är den dyraste producerade kilowattimmen som styr priset. Ju mer kolkraft som behöver importeras desto dyrare blir elen. Elhandelsföretagen köper sin el dagligen på elbörsen Nord Pool Spot, där producenter från hela Norden säljer el. Rent principiellt fungerar Nord Pool Spot som vilken råvarubörs som helst, där priset styrs direkt efter utbud och efterfrågan. Är tillgången låg, vilket t.ex. kan ske då kärnkraften inte producerar för fullt eller under torrår då vattenkraften har lite vatten i magasinen, går spotpriset genast upp. Eftersom elsystemet i Norden är sammankopplat med övriga Europa påverkas även vårt elpris av vad som händer utanför våra gränser. Även om producenterna i Norden, med undantag av Danmark och Finland, inte primärt producerar el med fossila bränslen så gör många länder i Europa det. En prisökning på olja och kol påverkar elpriset i Europa och Norden i samma riktning. Temperatur och nederbördsprognoser påverkar
Produktion Energi (GWh) Andel (%)
Vattenkraft 67 406 47,6
Kärnkraft 58 146 41,0
Övrig värmekraft 9 788 6,91
Vindkraft 6 193 4,40
Gasturbin & dieselkraft 148 0,10
Ospec. produktion 14 0,01
Totalt 141 699 100
elpriset då el säljs från dag till dag. Skulle svenska kronan bli starkare blir det billigare att köpa el på Nord Pool, då elen handlas i euro. Elpriset som svenska konsumenter betalar är med andra ord beroende av ett stort antal olika faktorer.
(Svensk energi, 2012)
För att fri konkurrens ska råda på elmarknaden har delades Sverige upp i fyra elområden i november 2011. Beslutet att införa elområden ingår i EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Gränserna har dragits mellan områden där det finns begränsningar i överföringen. I figur 3 ses snitten eller “flaskhalsarna” i Sverige. I norra Sverige finns ett överskott av elproduktion jämfört med konsumtion.
Samtidigt är det precis tvärtom i södra Sverige. Detta gör att överföringskapaciteten under vissa timmar, då det råder stora elöverföringar genom landet, inte alltid räcker till, vilket kan skapa problem. Följaktligen blir det olika priser i de olika områdena, där den dyraste elen finns i södra Sverige och den billigaste i norra delen av landet.
(Svenska kraftnät, 2012
Figur 4 - De olika elområdena i Sverige (Svenska kraftnät 2012)
5.1.2 Elbörsen Nord Pool
Nord Pool skapades 1993 av norska Statnett. Anledningen var att skapa en marknad med fritt konkurrerande producenter efter avregleringen av det norska elmonopolet. I dagsläget är Nord Pool den största elmarknaden i Europa och omsatte drygt 316 TWh elektricitet år 2011, vilket kan jämföras med Sveriges totala elanvändning på ungefär 150 TWh samma år. Nord Pools mål är att se till att alla deras kunder har möjlighet
att köpa och sälja el under samma förutsättningar på en rörlig och säker elmarknad.
De ska vara mellanhanden för all handel och garantera affärer och leverans till sina konsumenter. (Åhman, 2012)
5.2 Mättekniker
I dagens läge mäts elförbrukningen varje dag men insamlingen av data sker oftast en gång per månad. När den nya ellagen införs måste elen kunna mätas av per timme för att elkonsumenten skall kunna påverka sitt effektuttag mer (Elforsk, 2012). Nedan kommer en förklaring av timmätning och dess insamling.
5.2.1 Timmätning och insamling
Mätvärden läses av från en mätare en gång per timme eller oftare. Överföringen från elmätare till det centrala systemet behöver inte göras momentant eller varje timme utan kan exempelvis genomföras en gång per dygn. Det förutsätter att elmätarna kan lagra värden från elförbrukningen i ett internt minne. Det är inte bestämt att mätvärden läses av just en gång per timme men den vanligaste periodiciteten är en timme. Det är den upplösning som används för elpriset på spotmarknader för el. Det gör det viktigt att mätvärden för varje timme kommer in till centralsystemet inom en rimlig tid för att de ska kunna påverkas av det rörliga spotpriset. (Elforsk, 2012)
I nuläget beräknas 91 % av Sveriges elmätare kunna behärska själva timmätningen men komplikationer kvarstår kring hur rapportering av mätvärden skall ske. Även om en stor del av elmätarna klarar av mätningen är upplösningen enbart med en decimal, vilket förhindrar optimal rapportering av elkonsumtion (Göteborg energi, 2011).
Fortum, E.ON. samt Vattenfall har bett om ramar och regler kring vilken standard som skall införas för att timmätningen skall kunna ske konsekvent. (Regeringen, s.9, 2012)
5.3 Betalningsmodeller
Det finns flera identifierade betalningsmodeller för konsumtion av el på den svenska elmarknaden. Nedan följer beskrivningar av de två modeller som kommer jämföras i denna uppsats.
5.3.1 Fast elpris
Med fast elpris menas att elpriset är samma månad efter månad. Konsumenten binder upp sig på ett eller flera år framåt hos ett elhandelsbolag och får i gengäld ett garanterat elpris. De flesta elbolagen erbjuder avtal som sträcker sig i sex månader eller ett till tre år. Ju längre man binder upp sig desto dyrare blir det eftersom det innebär mer osäkerhet för elbolagen (Bäckström, 2012). Det går att välja om elen skall produceras med vind, vatten eller kärnkraft ifall konsumenten har några preferenser vad det gäller miljöpåverkan. Det billigaste alternativet är dock en energimix mellan dessa eftersom elbolaget då kan producera el på det billigaste sättet (Fermback, 2012). Med fast pris behöver konsumenten inte bekymra sig om elprisets svängningar. Konsumenten får ett fast pris varje månad och kan enkelt hålla koll på sina elkostnader och veta i förväg vad elen kommer att kosta, baserat på tidigare elförbrukning. (Vattenfall, 2012)
5.3.2 Timmätningsmodell
Här ändrar sig det pris som slutkonsumenten ser hela tiden. Priset kan baseras på elpriset på spotmarknaden eller vara kopplat till det momentana effektuttaget på marknaden. Detta är den betalningsmodell som är mest effektiv i att förmå konsumenter att flytta sin last från de tidpunkter då effekttoppar inträffar.
Konsumenter får betala mer för exakt den el som konsumeras under höglastperioder.
För att konsumenterna skall kunna reagera på dessa dynamiska prissignaler behöver de få veta vilka priser som gäller vid olika tidpunkter (Elforsk, 2012). Nedan presenteras fyra olika alternativ och deras begränsningar:
1. Konsumenten informeras inte om vad priset blir. Det är först i efterhand när de granskar sin faktura som de kan se vad de betalade under olika tidsperioder. Efter ett tag lär sig konsumenterna vilka perioder man skall undvika vilket leder till reducerade effekttoppar.
Detta alternativ är inte speciellt populärt hos slutkonsumenten.
(Elforsk, 2012)
2. Priset publiceras på en webbplats, i dagstidningar, eller skickas via email eller SMS till slutkunder. (Elforsk, 2012)
3. Konsumenterna har installerat utrustning som kan ta emot prisinformationsmeddelanden från elbolaget. Konsumentens lokala utrustning använder sedan denna information för att fjärrstyra elektriska anordningar. Det kan exempelvis vara en smart termostat som tar emot prissignaler och fjärrstyr luftkonditioneringsanläggningar så att dessa går på lägre varv när priset är högt. (Elforsk, 2012)
4. I en futuristisk variant av ovanstående propageras prisinformation ända ut till de apparater som förbrukar elen. Dessa apparater har ett gränssnitt där användaren kan se aktuellt elpris men det kan även vara en diskmaskin som startar mitt i natten eftersom priset just då är lågt.
(Fortum, 2012)
Ett flertal av ovanstående alternativ kräver att priser kommuniceras i förväg för att slutkonsumenterna skall få tid på sig att anpassa sitt beteende. Dessa priser är alltså baserade på en prognos om kommande effektuttag. Ett högt pris signalerar t.ex. en förväntad kommande effekttopp. Ju tidigare man skickar ut prisinformationen desto osäkrare blir prognosen. Det ligger därför i elhandelsbolagets intresse att skicka ut prisinformationen så sent som möjligt. Ju tidigare man skickar ut prisinformation till konsumenterna desto större blir även risken att höga priser inte sammanfaller med effekttoppar. Detta eftersom prisinformationen inte är lika aktuell. Denna betalningsmodell kräver timmätning. (Elforsk, 2012)
5.4 Regeringens lag om timmätning
Den 16:e februari 2012 överlämnades en remiss från regeringen till Lagrådet om en ändring i ellagen. Ändringen innebär att aktiva elkonsumenter kan begära att deras elförbrukning timmäts utan att debiteras för den merkostnad som mätning, datainsamling och eventuell installation av ny mätutrustning innebär. (Regeringen, s.1, 2012)
5.4.1 Skäl för lagändring
Sedan 2009 har elförbrukningen hämtats in månadsvis från elkonsumenter i Sverige.
De som har ett rörligt pris idag betalar ett medelvärde av prissättningen på elbörsen under en månad. Enligt regeringen finns det därför inget ekonomiskt incitament för konsumenterna att styra sin förbrukning mot de tider på dygnet då priserna på elbörsen är lägre. Det finns inte heller någon anledning att begränsa sin förbrukning under en tillfällig effekttopp, då priset på elbörsen är speciellt högt, eftersom detta pris inte direkt speglas i medelpriset över månaden. I dagsläget går det att få elförbrukningen timmätt men den extra kostnad som det innebär debiteras konsumenten, vilket försvårar en frivillig övergång till timmätning. (Regeringen, s.7, 2012).
Lagrådsremissen förklarar att timmätning skulle ge elkonsumenten ett incitament att styra om sin förbrukning under de perioder på dygnet då förbrukningen, och därmed priset, är som högst. Under dessa effekttoppar träder utsläppsintensiva och dyra energikällor in och producerar el och dessa skulle minska om konsumenten hade ett incitament att ändra sin förbrukning. En övergång till timmätning skulle enligt regeringen uppfylla målsättningarna med remissen både när det gäller att minska energianvändning och koldioxidutsläpp. De framhäver dock att det starkaste skälet till timmätning är den aktive elkonsumentens ökade påverkan på deras elpriser och elkonsumtion. (Regeringen, s.8, 2012)
5.4.2 Förutsättningar och påverkan
Den nya lagen skall träda i kraft den 1:a oktober 2012. Timmätning skall vara tillgängligt för alla elkonsumenter i det svenska elnätet. Det föreligger naturligt att de elkonsumenter med hög elförbrukning är de som kommer att kunna påverka effektuttag och pris mest. Men även de med mindre förbrukning bör kunna finna incitament att ändra sitt förbrukningsmönster genom nya tjänster och produkter i hemmet. Marknaden är ännu inte särskilt stor för de maskiner som kan anpassa sig till det momentana priset på elbörsen men den förväntas växa än mer kraftigt med hjälp av denna lagändring. De tekniska krav och förutsättningar som krävs för en fullskalig användning av timmätning beräknas inte vara fastställda när den nya lagen träder i kraft. Dessa kommer att utvecklas med tiden och de förlitar sig på att elnätsföretagen finner innovativa lösningar för detta. (Regeringen, s.9, 2012)
5.4.3 Konsekvenser
Konsekvenserna är svåra att förutspå eftersom de beror på antalet elkonsumenter som väljer att ansluta sig till en prismodell med timmätning. Regeringen anser att elnätsföretagen kommer att påverkas av de konsumenter som går över till timmätning.
En beräkning visar att övergången skulle kosta ytterligare 400 kronor per år för att hantera en större mängd data och insamling. Det förutsätter dock att elkonsumenten har en timmätare, vilket 91 % av befolkningen har, annars måste en sådan installeras för en kostnad av ca 2000 kronor. Denna kostnad står elbolagen för men enligt Åhman kommer konsumenterna drabbas av ett pristillägg på sin faktura. Med andra ord står konsumenterna indirekt för denna kostnad (Åhman, 2012). Men eftersom målet med timmätningen är att minska de kostsamma effekttopparna kommer förhoppningsvis detta leda till mindre behov av investering i elnätet på lång sikt. Det skulle innebära mindre kostnader för elnätsbolagen. (Regeringen, s.13, 2012)
Elhandelsföretagen påverkas också ekonomiskt. En uppskattad kostnad om 60 kronor per år och konsument förväntas uppstå vid övergång till timmätning.
Regeringsförslaget poängterar dock att stora möjligheter skapas för nya typer av avtal och betalningsmodeller. (Regeringen, s.13, 2012)
5.5 Den svenska elkonsumenten
En genomsnittlig svensk familj med fyra personer bor i en eluppvärmd villa om 140 kvm och förbrukar i genomsnitt 25 000 kWh årligen. Av den årsförbrukningen går 15 000 kWh åt till uppvärmning, 5000 kWh till varmvatten samt 5000 kWh till hushållsel (E.ON.a., 2012). Fördelningen över uppvärmning av hus och vatten samt drift av olika hushållsapparater visas i figur 4. Kommande beräkningar är baserade på följande siffror.
Figur 5 - Genomsnittlig förbrukning i en svensk villa (E.ON. a., 2012)
6. Resultat och beräkningar
I detta kapitel förklaras de beräkningar vi har gjort för att kunna jämföra de olika betalningsmodellerna. Resultat och beräkningar är uppdelat i två fall, där det ena visar hur resultatet blir med fast elpris medan det andra representerar hur det skulle kunna bli med timmätning.
6.1 Identifierade kostnader för fast elpris
Det fasta elpriset fluktuerar inte under dygnet utan sätts till ett bestämt pris som gäller per månad. Det resulterar i följande pris för den svenske konsumenten i område SE3, som binder sig i sex månader och som använder sig av elektricitet producerat från en energimix. Kostnad per månad blir totalt 2 458 kronor då förbrukningen är 2083 kWh/månad. Elnätsavgiften är 0,220 kronor/kWh (E.ON.c, 2012) medan summan av elpris, energiskatt och moms är 1,160 SEK/kWh. Priset är baserat på ett avtal med start i augusti för att representera samma tidsperiod som timmätningsmodellen.
(Fortum Elavtal, 2012). Den valda avtalsformen för fast elpris är den billigaste möjliga för att vara konkurrenskraftig mot timmätningsmodellen. Det finns mer miljövänliga avtalsformer som använder sig av vindkraft eller annan mer miljövänlig el men dessa blir dyrare. (Fortum Elavtal, 2012)
Tabell 2 - Kostnadsuppdelning fast elpris
Fast Elavtal SEK/kWh
Fast elpris 0,470
Energiskatt 0,290
Moms 0,190
Elnätsavgift 0,220
Summa pris, skatt och elnätsavgift 1,160 Abonnemangsavgift per månad (SEK) 39,50
Kostnad per månad (SEK) 2 458
6.1.1 Identifierade för- och nackdelar med fast elpris
De fördelar som identifierats med att ha fast elpris är framförallt tryggheten att ha ett förutbestämt pris som inte fluktuerar likt det timmätta (Fortum Elavtal, 2012). Det bidrar till en ökad planering av framtida kostnader för konsumenten. En annan fördel
är den bekvämlighet som finns då konsumenten slipper anpassa sig till de ”billiga”
tiderna på elnätet. Det bidrar till en tidsbesparing för konsumenten. Det fasta elpriset används i dagsläget, vilket innebär att all teknisk utrustning och mätning redan finns och inga nya initialkostnader behövs för detta. De nackdelar som identifierats är främst att inget incitament till effektutjämning finns och att detta inte minskar påfrestningen på elnätet. En fortsatt användning av elnätet med dagens effektuttag bidrar till en ökad servicekostnad för elnätsbolagen. Genom att inte jämna ut effekttopparna kommer dyrare och smutsigare energikällor att användas och försämra miljön ytterligare eftersom dessa aktiveras då elnätet ansträngs som mest (Johansson, 2012).
6.2 Timmätning
Tabell 3 är en estimering av den svenske konsumentens vardagsförbrukning.
Eluppvärmningen samt kyl och frys används under dygnets alla timmar. Det som skiljer sig är att konsumenten kör tvätt, tork och disk under natten och morgonen då elpriset är lägre. Flera av dessa maskiner kan startas av sig själva via en timer (Fortum, 2012). Detta är alltså ett fall där konsumenten är aktiv i sin laststyrning och försöker anpassa sig efter dygnets prisskillnader på Nord Pools spotmarknad. En förflyttning av konsumentens vanor har gjorts, vilket minskar bekvämligheten för konsumenten.
Tabell 3 - Estimering av den svenske konsumentens vardagsförbrukning
Aktivitet Morgon Kväll h morgon h kväll Totalt Eluppvärmning 00:00-12:00 12:00-24:00 12 12 24
Varmvatten 06:00-09:00 18:00-23:00 3 5 8
Tvätt 05:00-06:00 0 1 0 1
Tork 06:00-07:00 0 1 0 1
Disk 03:00-04:00 0 1 0 1
Elektriska apparater 06:00-09:00 16:00-23:00 3 7 10 Kyl och frys 00:00-12:00 12:00-24:00 12 12 24
Matlagning 07:00-08:00 17:00-18:00 1 1 2
Belysning 06:00-09:00 16:00-23:00 3 7 10
6.2.1 Identifierade kostnader med timmätning
Timpriser har erhållits från Nord Pools spotmarknad under 180 dagar, från 1 november 2011 till 27 april 2012 (bilaga 1). Från dessa priser har ett medelvärde
räknats ut för varje timme under ett dygn. Utefter fördelningen av vardagsförbrukningen i tabell 3 räknades respektive kostnad fram. Varje aktivitet redovisas med dess månatliga förbrukning och sedan multiplicerades denna med priset för aktivitetens körningsperiod. Exempelvis körs tvättmaskinen en timme om dagen mellan klockan 06:00-07:00 och varje månad förbrukar den ca 41,7 kWh. 41,7 multipliceras med priset för den timmen, vilket är ca 0,79 SEK/kWh och det resulterade i en kostnad om 30,4 SEK per månad. Se tabell 4 för uppdelning av förbrukning och uträknad kostnad (enligt ekvation i bilaga 1) förknippad med varje aktivitet.
Tabell 4 - Förbrukning samt kostnad per dag för den svenske konsumenten uppdelat efter aktvitet.
Aktivitet Förbrukning (kWh) Förbrukning per månad (kWh)
Kostnad per månad (SEK)
Eluppvärmning 15000 1250 1053
Varmvatten 5000 416,7 369,4
Tvätt 500 41,67 30,39
Tork 500 41,67 32,88
Disk 350 29,17 19,89
Elektriska Apparater 850 70,83 64,04
Kyl. Frys 1000 83,33 70,20
Matlagning 800 66,67 66,91
Belysning 1000 83,33 75,34
Totalt 25000 2083 1782
6.2.2 Identifierade för- och nackdelar med timmätning
Här redovisas de fördelar som identifierats med timmätning. Den första fördelen som finns är att konsumenten får kontroll över sin elkostnad. Genom att hålla sig uppdaterad om elpriser kan konsumenten påverka sin konsumtion. Detta kommer att ändra effektuttaget på elnätet. Genom att konsumenterna är aktiva i sin laststyrning kommer konsumtionen av el förflyttas från höglastperioder till mindre ansträngda tider under dygnet (Johansson, 2012). Eftersom effektuttaget kommer att jämnas ut bör kraven på uppgradering av elnätet minskas och indirekt minska elkostnaden (Åhman, 2012). De nackdelar som lyfts fram i empirin är att det finns vissa tekniska begränsningar. Vissa konsumenter har inte mätare som klarar av timmätning och andra har mätare som inte klarar av en hög upplösning av timmätning, vilket behövs för att konsumenten aktivt skall kunna kontrollera sin förbrukning (Johansson, 2012).
En ny timmätare skall enligt regeringens lagändring betalas av elbolaget och den kostar 2 000 kronor per installation (Regeringen, 2012). Denna kostnad kommer indirekt att betalas av konsumenterna eftersom ökade kostnader för elbolagen blir ökade priser för konsumenterna (Johansson, 2012). En annan kostnad som kommer hamna hos elbolagen är den ökade mängden data som måste samlas in för att timmätning skall fungera. Detta beräknas kosta elhandelbolagen ca 400 kronor per år och konsument (Regeringen, 2012). Dessa påverkar inte konsumenten direkt men eventuellt indirekt. Timmätning kräver en aktiv konsument där individen måste göra aktiva val efter det billigaste elpriset. Detta kan ses som tidskrävande och kan minska bekvämligheten för konsumenten.
6.3 Fördelar och kostnader för båda modellerna
I tabell 5 visas en sammanställning av samtliga för- och nackdelar samt respektive elkostnad för båda modellerna. Tabellen kommer att användas som utgångspunkt till den kommande analysen.
Tabell 5 – Sammanställning av elkostnad samt för- och nackdelar för de båda modellerna.
Timmätning Fast Elpris
Fördel Nackdel Fördel Nackdel
Möjlig påverkan på egen elkostnad x x
Trygghet x x
Miljöpåverkan av effekttoppar x x
Påfrestning på elnätet x x
Bekvämlighet/tidsbesparing x x
Installationskostnader x x
Utveckling av datainsamlingsystem x x
Elkostnad 1782 SEK 2458 SEK
7. Känslighetsanalys för timmätning
För att nyansera våra resultat har vi valt att göra beräkningar på ett mer extremt fall.
Detta extrema fall förutsätter att slutkonsumenten förbrukar sin el under den tid på dygnet då den är som dyrast. Målet med att göra denna beräkning är att visa huruvida timmätning är ett bra alternativ även då konsumenten inte är särskilt aktiv i sin laststyrning. Eftersom det fasta elpriset som tagits med i denna studie är det bästa möjliga, ur ett ekonomiskt perspektiv, görs ingen känslighetsanalys på det. Det skulle enbart öka skillnaden i pris mellan betalningsmodellerna.
Det högsta spotpriset som uppmättes under intervallet november 2011 – april 2012 var 0,458 SEK/kWh. Med skatt och avgifter adderat på det blir ett pris till konsument 1,15 SEK/kWh. Om konsumenten skulle betala detta pris för samtlig konsumtion i hushållet skulle kostnadsfördelningen se ut enligt tabell 6.
Tabell 6 – En kostnadsuppdelning över samtliga aktiviteter i hushållet vid det dyraste spotpriset.
Aktivitet Förbrukning per månad (kWh) Kostnad Fall 2 (SEK)
Eluppvärmning 1250 1431
Varmvatten 416,7 477,2
Tvätt 41,67 47,72
Tork 41,67 47,72
Disk 29,17 33,40
Elektriska Apparater 70,83 81,12
Kyl. Frys 83,33 95,43
Matlagning 66,67 76,34
Belysning 83,33 95,43
Totalt 2083 2386
En jämförelse av resultatet mellan fall 1 och det extrema fall 2 visar att alla aktiviteter i fall 2 blir dyrare för konsumenten. Det skiljer exempelvis ungefär 378 kronor på eluppvärmningen mellan dem. Det skiljer 604 kronor per månad mellan fall 1 och fall 2. Detta trots att vi valt att räkna med det dyraste timpriset som satts av Nord Pool Spot under valt tidsintervall. En intressant observation är att fast pris är dyrare per månad än timmätningsmodellen, även om timpriset skulle vara extremt dyrt. En eventuell förklaring till detta kan vara att elbolagen troligtvis har rejäla marginaler när
de sätter sitt fasta pris. Liknande jämförelser har inte gjorts tidigare och det är svårt att säga hur konsumenterna skulle reagera om de fick ta del av detta. Dock betalar konsumenten för en helhetstjänst vid fast pris, där bekvämlighet och trygghet är värdefulla på sitt sätt.
8. Analys
I detta kapitel kommer resultat och beräkningar analyseras och utvärderas. Utfallet av känslighetsanalysen vägs ihop med de tidigare resultaten. Tankegångar kring för- och nackdelar för de båda modellerna kommer att tas upp och hjälpa till att redovisa vilken modell som kan ha störst fördel för slutkonsumenten.
8.1 Analys av identifierade fördelar
I tabell 5 påvisas tydliga skillnader mellan timmätning och fastpris. De är varandras antagonister, vilket borde göra det enkelt för konsumenten att välja den prismodell som tilltalar konsumenten mest.
Att ha möjligheten att påverka kostnader är något som betraktas som en fördel men det kan även medföra risk. Eftersom priset fluktuerar med utbudet och efterfrågan kommer konsumenten vara utsatt för pristoppar när dessa inträffar. Under t.ex. kalla och hårda vintrar kan konsumenten känna extra stor oro eftersom priset kommer att fluktuera och vara högt. Däremot skapas en autonom känsla för konsumenten, vilket minskar avståndet mellan konsumenten och elhandlaren.
Det är dock en trygghet för konsumenten att inte behöva oroa sig för eventuella fluktuationer av elpriset. En konsument med timräkning som elabonnemang måste ha en buffert med kapital för att skydda sig emot oförutsedda prisfluktuationer. En konsument med fast elpris kommer inte påverkas av dessa prisfluktuationer utan kan planera sin månadskostnad och veta på ett ungefär vad elräkningen kommer att kosta.
Detta är en trygghet eftersom konsumenten varje månad kommer ha en uppfattning om kostnaden förutsatt att förbrukningen inte ändras dramatiskt. Att varje månad veta vad kostnaden kommer vara ses som en fördel i denna rapport.
I och med att konsumenten styr sin konsumtion efter utbudet med timmätning, kommer mindre miljöförstörande el att användas, vilket ses som en miljöfördel i denna rapport. Att som konsument ha möjligheten att styra sin elkonsumtion efter hur miljöpåverkande elektriciteten är, blir ännu ett argument för att använda timmätning
och använda mindre miljöförstörande elgeneration. Vi tror att denna fördel är något som talar för timmätning för slutkonsumenten.
En annan aspekt är påfrestningen på elnätet. Eftersom konsumenten i och med timmätning minskar sin förbrukning då elnätet är högt belastat kommer påfrestningen att minska, vilket i slutändan borde minska kostnaderna för Svenska kraftnät som sköter distribution och underhåll.
Att styra sin last efter priset och ändra på sina vanor är svårt att kvantifiera på ett gemensamt sätt. Varje konsument värdesätter sin tid olika. Om konsumenten är beredd att minska på bekvämligheten finns det pengar att spara. Den tidsbesparing som görs med den lite mer bekväma fasta prismodellen resulterar tydligt i en högre kostnad. Om konsumenten är medveten om den högre kostnaden men värderar tidsbesparingen högt kommer den fasta betalningsmodellen vara det bättre alternativet.
8.2 Analys av identifierade kostnader
En kostnad som skiljer sig mellan timmätning och fast elpris är en eventuell installationskostnad som kan drabba slutkunden. En indirekt kostnad om 2000 kronor kommer sannolikt att drabba slutkonsumenten i höjda avgifter. Vi har räknat ut att efter cirka tre månader kommer konsumenten att ha betalat av sin investering genom att välja timmätning. Installationskostnaden är en eventuell indirekt kostnad och vi anser att med en så stor kostnadsbesparing som timmätning leder till är det en investering värd att ta.
I och med att mer data kommer genereras med timmätning kommer utvecklingskostnader att öka för elhandelsbolagen. Detta är något som kommer att drabba konsumenten med en förhöjd avgift om 400 kronor per år eller 33 kronor per månad. Om detta blir fallet kommer månadskostnaden för timmätningen bli 1813 kronor per månad, vilket fortfarande är 645 kronor billigare per månad än fast elpris.
Återigen är kostnadsbesparingen med timmätning så pass stor att vi anser att den höjda avgiften är värd att betala.
Elkostnaden är det starkaste incitamentet för konsumenten att lägga om sin elförbrukning. Genom att vara mer aktiv i sin laststyrning och hålla sig uppdaterad om spotpriser på elmarknaden finns det en möjlighet för konsumenten att påverka effektuttaget men framförallt sin egen elfaktura. Den fasta prismodellen kostar 676 kronor mer än timmätningsmodellen och konsumenten betalar för den trygghet som den medför. Efter känslighetsanalys och beräkningar i uppsatsen dras slutsatsen att timmätningen är en betalningsmodell som har ett stort försprång på den fasta betalningsmodellen när det gäller elkostnad.
9. Slutsats
Efter att ha jämfört timmätning och fast elpris utifrån elkonsumenten perspektiv så har det identifierats olika fördelar och kostnader med de olika modellerna.
Det är upp till konsumenten att välja betalningsmodell, men timmätning är det alternativ som ger konsumenten mest finansiell vinning. Det har gjorts antaganden att konsumenten vill vara aktiv och styra sin förbrukning. Fast pris har fördelar för konsumenten i form av trygghet och bekvämlighet, men känslighetsanalysen visade att timmätningsmodellen blir bättre även fast konsumenten är inaktiv i styrningen av elförbrukningen.
Installationskostnader och ny utrustning för mätning och bearbetning av data är problem och komplikationer som kommer uppstå för elbolagen. Men vi håller med regeringen om att det här är problem som elbolagen kommer att lösa på ett innovativt sätt. När konsumenterna inser fördelarna med timmätning kommer elbolagen anpassa sig därefter, och timmätning kommer att hjälpa dem att minska kostnader för uppgradering av elnätet.
För att öka bekvämlighet med timmätningsmodellen ser vi en framtid för smarta hushåll med smarta maskiner. Med dessa smarta lösningar tror vi att regeringens nya lag kommer att fylla sitt syfte att jämna ut effektuttaget men även minimera slutkonsumentens involvering. Kombinationen av dessa skulle vara optimal och verkligen bereda en väg för timmätningsmodellen.
10. Referenser
10.1 Primärdata
Johansson, H. 2 april 2012. Ansvarig för marknads- och affärsutveckling, ABB.
Intervjuare: D. Pogosjan, ABB huvudkontor. Västerås.
Åhman, S. 11 april 2012. Sales Manager, Nord Pool Spot Sverige. Intervjuare: D.
Pogosjan, Nord Pool Spot huvudkontor. Stockholm.
Bäckström, T. 24 april 2012. Trader, Vattenfall AB. Telefonintervju. Intervjuare: D.
Pogosjan & J. Winberg. Stockholm.
Fermbeck, G. 26 april 2012. Elavtalsansvarig, Fortum. Mail-intervju.
10.2 Sekundärdata
10.2.1 Tryckt litteratur
Brent, R. J. 2006. Applied Cost-Benefit Analysis, Second Edition, Edward Elgar Publishing, UK.
Boardman, A., Greenberg, D., Viming, A., Weimer, D. 2011. Cost-Benefit Analysis Concepts and Practice, Fourth Edition, Pearson, New Jersey.
Denk, T. 2002. Komparativ metod - förståelse genom jämförelse. Holmbergs. Malmö.
Eriksson, L. T., Wiedersheim-Paul, F. 2006. Att utreda, forska och rapportera. 8:e upplagan, Liber, Malmö.
Jacobsen, D I. 2002. Var, hur och varför? Studentlitteratur, Lund.
Kvale, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund.
Mattson, B. 2006. Kostnads-Nyttoanalys för nybörjare, Räddningsverket, Karlstad.
McShane, S., Von Glinow, M.A. 2011. Organizational Behavior, McGraw-Hill Irwin, New York.
Wallén, G. 2003. Vetenskapsteori och forskningsmetodik, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund.
Mishan, E.J. & Quah, E. 2007. CostBenefitAnalysis, 5:e upplagan, Routledge, New York.
Guess, G.M. & Farnham, P.G. 2000. Cases in Public Policy Analysis, 2:a upplagan, Georgetown University Press, Washington D.C.
10.2.2 Onlinelitteratur
Handbook Cost-Benefit Analysis (CBA) (2006):
http://www.finance.gov.au/publications/finance-
circulars/2006/docs/Handbook_of_CB_analysis.pdf [2012-04-25]
E.ON.a (2012):
http://www.eon.se/privatkund/Energiradgivning/Bra-att-veta/Andras-elforbrukning/
[2012-04-17]
E.ON.b (2012):
(http://www.eon.se/privatkund/Energiradgivning/Bra-att-veta/Andras- elforbrukning/Forbrukningsstatistik/ [2012-04-17]
E.ON. c (2012):
http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Elnatsavgifter/ [2012-05- 04]
Göteborg Energi (2011):
http://dinel.se/privat/forum/active/timmatning/ [2012-05-03]
Svensk Energi,a, (2012):
(http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Fakta-om-elmarknaden/, [2012-03-20]
Svensk Energi,b, (2012):
(http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Elpriser-Skatter/ [2012-03-20]
Regeringen (2012):
http://www.regeringen.se/sb/d/15698/a/186429 [2012-03-20]
http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/64/29/a11d213f.pdf [2012-04-14]
Energimyndigheten Laststyrning (2011):
http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-
foretag/Tillverkningsindustri---hjalpsystem-och-processer/Laststyrning/ [2012-03-20]
Fortum Smarta Elnät (2011):
http://www.fortum.com/countries/se/om-fortum/vara-projekt/smarta- elnat/pages/default.aspx [2012-03-20]
ABB Smarta elnät (2012):
http://www.abb.com/cawp/seitp202/6ff0c675f8ea96eec12576dd003555d9.aspx [2012-03-21]
Elforsk (2012):
http://www.elforsk.se/Rapporter/?download=report&rid=07_62_[2012-03-20]
Svensk kraftnät (2012):
http://www.svk.se/energimarknaden/el/Elomraden/
JämförEl.se (2012):
http://www.jamforel.se/tipsrad.asp [2012-04-26]
Nordpool (2012):
(http://www.nordpoolspot.com/Market-data1/Elspot/Area-Prices/ALL1/Hourly/
[2012-04-28]
Fortum Elavtal (2012):
http://www.fortum.com/countries/se/privat/el/elpriser-avtal/pages/default.aspx [2012- 04-27]
