FRÅN HÅSTAHÖJDEN TILL KATTVIKSKAJEN

FRÅN HÅSTAHÖJDEN TILL KATTVIKSKAJEN

Finns barnperspektivet i miljonprogramsområdet Håstahöjden/Håstaskogens och Kattvikskajens bostadsområde?

Britt-Marie Ödegård

Handledare: Britt-Inger Johansson Examinator: Carina Jacobsson Konstvetenskapliga Institutionen Uppsala Universitet Höstterminen 2020

i Master thesis 45 credits

Department of Art History Uppsala University

From Håstahöjden to Kattvikskajen

Has a child perspective been cosidered in the planning of these two urban areas?

Abstract

The purpose of this study is to examine two different housing areas in Hudiksvall.

Håstahöjden/Håstaskogen is one of the areas from the ”miljonprogrammet” and was built during the last years of the 60’s. The other housing area is Kattvikskajen, located by the sea and is intended to be a new part of the city. The focus is on whether and how a child

perspective has been considered in the planning of these two urban areas and how they have been publicly received by the press over time.

The study is based on textual analysis, using discourse analysis on public documents, newspaper articles and dialogues with tenants in the Håstahöjden/Håstaskogen area. The conclusion of this study shows that when Håstahöjden/Håstaskogen was built there was a clear focus on developing the housing to safeguard a child’s perspective. This is clearly shown in the design of the buildings. There was a room especially for the children, for their activities and games in each house. The outdoor design included several seats for social life, playgrounds, and areas close to nature with opportunities for the children to take part in physical activities.

The narrative in examined newspaper articles during the first ten years mostly concerned criminal activities. Next to them were reports on children and how they spent their spare time.

From the discourse point of view there is a stigmatizing that can be experienced differently depending on the outside or the inside perspective.

Kattvikskajen’s area in the harbour is much smaller, it is supposed to be a close link to the centre of the city and lacks the close nature. The advantage is the nearness to the city, the transport system and the sea. The future tenants are believed to be new people with new ideas capable of bringing new ideas into the industry and economy and who appreciate the

possibilities of commuting. Quality programmes show the intentions of taking the child’s perspective in designing activity parks for different ages and a park with opportunities of playing. The close location of the housing area to the sea and the railway make it doubtful whether it is suitable for small children or even designed for small children. Older children and especially the young people will most certainly find the area attractive. Owing to the location, the architectonic expression that implies a partly private area turns the whole building area into an area that is excluding for small children.

Nyckelord: miljonprogrammet, barnperpektivet, Hudiksvall Keywords: The Million Programme, child prespective, Hudiksvall Author Britt-Marie Ödegård

Supervisor: Britt-Inger Johansson Examinator: Carina Jacobsson

ii

Innehåll

Abstract ... i

INLEDNING... 1

Syfte och frågeställningar ... 1

Bakgrund ... 2

Funktionalismen ... 2

Miljonprogrammet ... 6

Staden Hudiksvall ... 8

TEORI ... 10

Norman Faircloughs diskursanalys ... 10

METOD ... 12

Urval ... 12

Svårigheter ... 14

TIDIGARE FORSKNING KRING BARNS UTVECKLING OCH DEN NÄRA MILJÖN ... 14

En historisk bakgrundsteckning som visar på behov av grönområden för barns utveckling ... 14

Individualisering av barns aktiviteter ... 17

Vikten av en god närmiljö... 18

Lekplatser kan skapa sociala kontakter ... 19

MILJONPROGRAMSOMRÅDET I HUDIKSVALL ... 21

Bebyggelse i Hudiksvall under miljonprogramseran ... 21

Håstaområdet, dvs Håstahöjden och Håstaskogen, förslag till stadsplan ... 21

Den fysiska utformningen av Håstahöjdens och Håstaskogens bebyggelse ... 23

Retoriken i Hudiksvalls Tidning från 1967 till 2020 ... 23

Bostadsområdet Håstaskogen presenteras i media inför själva byggandet ... 23

Retoriken i HT inför den kommande bebyggelsen ... 25

Retoriken kring Håstahöjden/Håstaskogen efter 1969 ... 27

Texter som behandlar bostädernas interiör ... 27

Ekonomi och underhåll, yttre faktorer som påverkar området ... 30

Kriminalitet och vandalism i olika grova former ... 31

Artiklar som handlar om barn och barns fritid ... 36

Gemenskapen i bostadsområdet ... 41

Svårigheter för hyresgästerna ... 44

TEMATISK FÖRDELNING AV ANTAL ARTIKLAR UTIFRÅN NARRATIVET ... 46

Från 1970 till och med 1979 ... 46

Mellan åren 1980 till 2019 ... 46

ANALYS AV NARRATIVET ... 47

iii

Narrativ fram till 1970 ... 47

Narrativ från 1970 till 1980 ... 48

Ekonomi och underhåll... 49

Kriminalitet och vandalism i olika grova former ... 49

Artiklar om barn och barns fritid ... 50

Gemenskapen i bostadsområdet ... 51

Problem för hyresgästerna ... 52

Narrativ från 1980 till 2020 ... 52

Interiören ... 52

Ekonomi och underhåll... 53

Kriminalitet och vandalism i olika grova former ... 53

Barn och barns fritid ... 53

Gemenskapen i bostadsområdet ... 54

Svårigheter för hyresgästerna ... 55

Bostadsområdet idag, en vandring genom Håstahöjden/Håstaskogen ... 57

Dag 1 ... 58

Dag 2 ... 59

Förändringar exteriört och i det nära bostadsområdet ... 62

PLANERAD BEBYGGELSE I HUDIKSVALL, KATTVIKSKAJEN ... 64

Bakgrund ... 65

Trädgårdsstad ... 65

Hudiksvalls kommuns vision ... 67

Narrativet i det övergripande planförslaget rörande Kattvikskajens område ... 70

Kvalitetsprogrammet för Kattvikskajen... 72

Torgen på Kattvikskajen ... 72

Parker och torg på Kattvikskajen ... 73

Gatorna på Kattvikskajen ... 73

Kattvikskajens åtta kvarter ... 75

Fokusgrupp med elever angående det offentliga rummet ... 76

Workshop med elever från Hudikgymnasiet ... 77

Workshop med elever från Västra skolan/Läroverket ... 77

Workshop med sommarskola CUL ... 78

SLUTDISKUSSION ... 79

Litteratur- och källförteckning... 87

Litteratur ... 87

1

INLEDNING

Barnfetma och därtill hörande sjukdomar har blivit märkbara i vårt samhälle. Kunskap och förståelse finns om betydelsen av att försöka främja fysisk aktivitet, vilket ger en bättre fysik, goda vanor och därmed möjlighet att kunna undvika fetmarelaterade sjukdomar. Lösningen är så enkel som att det kan ske genom att låta barnen röra på sig. En god vardagsmotion kan bland annat minska risken för stress och sjukdomar.¹ Periodvis kan vi nästan varje vecka ta del av rapporter om betydelsen av att barn ska ha möjlighet till motion för att undvika sjukdomar relaterade till stillasittande.

Hur barns behov av rörelse och möjlighet till fysisk aktivitet kan tas tillvara i bostadsområden har blivit en fråga av stort intresse för mig. Många större städer som t ex Stockholm och Göteborg har undersökts utifrån barnperspektivet i bostadsmiljön. För Hudiksvall har ingen undersökning gjorts.

Att jag valde just Hudiksvall hänger ihop med att det var min barndomsstad och att jag har minnen från en svunnen stadsbild samtidigt som jag har behållit kontakten med staden och därför kunnat se den förändrade stadsbild som vuxit fram. I Hudiksvall finns dessutom stora bostadsområden från 1960 – 70-talet samt att det idag projekteras för ett helt nytt

bostadsområde i staden vilket ger tillfälle att jämföra dessa områden.

Syfte och frågeställningar

I dagens bostadsbristssituation har vi höga krav på komfort och mycket tid, pengar och energi läggs på inredning. Detta kan antas ha blivit ett allmänintresse vilket avspeglas i det stora utbudet av både heminrednings- och renoveringsprogram i tidskrifter och på sociala medier.

Men inte endast den inre miljön ska tillgodoses och anpassas till människors behov och intressen utan också hänsyn ska tas till miljö, klimat samt att bygga klimatsmart. Hänsyn ska tas till närmiljöområden, kringmiljön, grönområden och allas möjlighet att röra sig tryggt och ha tillgänglighet i ett bestående och hållbart bostadsområde.

Syftet med undersökningen är att försöka se om barnperspektivet tas tillvara i planering och byggande av bostadsområden. I vilka avseenden kommer barnperspektivet in? Glöms det bort i jakten på markområden, byggherrar, kostnader, smarta bostäder anpassade för den

digitaliserade världen? Hur planeras bostadsområden utifrån barnens behov av rörelse och interaktion för utveckling? Detta är fokus för min undersökning. Jag har valt att undersöka ett

1 Louise Nyström och Mats Lundström, Barn I stan? Om barns tillgång till stadsbygden, 2001, s. 100.

2 bostadsområde byggt under miljonprogramseran och ett bostadsområde som ännu inte är bebyggt. Min undersökning fokuserar på barnperspektivet vad gäller miljonprogramsområdet.

Andra miljonprogramsområden i andra städer har undersökts utifrån andra perspektiv men kan ändå vara värda att tas med eftersom de kompletterar bilden. Detta gäller uppsatser från Martin Wickman som skriver om ett område i Linköping² och Linda Almljung Törngren och Kalle Gustafsson som gör en undersökning av områden i Göteborgsområdet.³

Jag utgår från officiella dokument som källa. Att intervjua de inblandade på

projekteringsstadiet i Håstahöjden/Håstaskogen hade varit mycket intressant men det kan också vara svårt att finna informanter då lång tid har passerat sedan området började

projekteras. För att utröna hur berättelser om vissa områden sprids och hur åsikter och tankar skapas kring ett bostadsområde har jag valt att undersöka Hudiksvalls Tidning. Analysen behandlar bostadsområdet Håstahöjden/Håstaskogen som började projekteras 1967, mitt under miljonprogramsperioden, fram till början av 2020. Undersökningen av pressmaterialet har formen av innehållsanalys och narrativet sorteras i olika teman. Den tematiska

fördelningen har gjorts utifrån artiklarnas innehåll, att utgå från lexikal analys hade med tanke på textomfånget blivit tidskrävande och det hade kanske inte tillfört så mycket. Analysen visade på att innehållet kunde delas in i sex teman vilka var relevanta för undersökningen. Det andra bostadsområdet som varit fokus för min undersökning, Kattvikskajens bostadsområde, är ännu inte bebyggt och har därför inte fått samma uppmärksamhet i media. Det är dock intressant att kunna se vilka förändringar, likheter eller skillnader som kan utrönas av bostadsplaneringen på Kattvikskajen jämfört med Håstahöjden/Håstaskogens bebyggelse.

Bakgrund Funktionalismen

Functionalism, the theory that a building, piece of furniture or other object should be designed primarily to fulfil its material purpose and use and that its form should be determined exclusively by its function.⁴

Citatet visar på att funktion går före form och att enkelhet i formen är att föredra framför tidigare stilar inom arkitektur. Dessförinnan var klassicismen den dominerande stilen speciellt i Sverige och ett uttryck för en borgerlig kultur och en välmående civilisation

2 Martin Wickman, Varför likadant överallt?: En studie av de ideal, visioner och idéer som påverkade utformandet av miljonprogrammet Ryd, 2008.

3 Linda Almljung Törngren och Kalle Gustafsson, Förnyelse i fysisk miljö - utveckling av storskaliga miljonprogramsområden, 2010.

4 Hugh Honour och John Fleming, The Visual Arts: A History, 2009, s. 942.

3 skriver Antonsson & Lundin.⁵ Det fanns två riktningar inom den svenska klassicismen där den ena riktningen bryter fullständigt med nationalromantiken och innebär en förberedelse för funktionalismen.⁶

Funktionalismen var en rörelse som uppstod i Tyskland och Österrike. Reaktionerna därifrån kom att inspirera till nya idéer vad gäller bostadsbyggande i Sverige då många svenska arkitekter följde med i vad som skedde inom funktionalismens utveckling på kontinenten. Idéerna kom till uttryck i Stockholmsutställningen 1930. Det fanns en stark tro på industri och handel och att den moderna tekniken skulle göra att alla människor skulle få goda bostäder. Många trodde på ett klasslöst samhälle som då krävde en arkitektur vilken var klasslös. Det var funktionalismen. Arkitekturen skulle vara det medel som avskaffade klasser i samhället och gav människor en god bostadsstandard.⁷ Funktionalismens formspråk var de kubistiska formerna, de renskalade ytorna utan forna stilars dekorationer, glas, släta ytor och skarpa hörn sådant var formspråket.⁸ Husen skulle vidare ha platta tak, gärna takterrasser, inga vindar, de horisontella fönsterbanden blev fasadernas dekorationer. Affärshusens bottenvåningar skulle vara glasade och ha indragna pelare vilka skulle ge mer ljus då fasaderna glasades upp. De nya materialen var betong, stål och glas.

Stockholmsutställningen 1930 gav funktionalisterna tillfälle att föra ut lösningar på bostadsfrågan i Sverige. Deras syfte var att skapa de bästa möjliga bostäderna för bestämda hushållstyper och inkomster. Problemet för bostadsbyggandet ansågs vara de alltför höga byggnadskostnaderna och lösningen blev rationalisering och massproduktion.

Därtill behövdes en standard.⁹ Syftet var att få till typlösningar genom långt drivna rationaliseringar vilka skulle sänka byggkostnaderna och ändå uppfylla minimikrav på boendet. Kraven var ett eget rum till varje vuxen lägenhetsmedlem samt mesta möjliga tillgång till ljus i bostaden. Markyta såväl som bostadsyta skulle utnyttjas maximalt, de stora köken ersättas med kokvrår. Husmödrarna blev yrkesarbetande och matlagningen kunde till stor del ersättas av färdigproducerat. Sovrummen kunde likaså minskas, och ventilationen ersättas med ny mekanisk ventilation, 6 kvm för två personer kunde räcka.

5 Ulla Antonsson och Stefan Lundin, Svensk arkitektur 1900 – 1930, 1981, s. 90.

6 Andersson och Lundin, Svensk arkitektur 1900 – 1930, s. 88.

7 Ibid., s. 155.

8 Ibid., s. 78.

9 Johan Rådberg, Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875 – 1975, 1988, s. 260–261.

4 Resultatet skulle bli små lägenheter, små rum, stora fönster, höga hus och hög

exploatering, så såg det ut på Stockholmsutställningen 1930.¹⁰

Men alla var inte för ett funktionalistiskt byggande. Att propagera för höghus och angripa trädgårdsstäder var inte populärt inom socialdemokratin.¹¹ Funktionalismen sätter ändå sin prägel på det socialdemokratiska regeringspartiet tack vare Uno Åhrén , (1897–1977) känd arkitekt och stadsplanerare och Gunnar Myrdal, (1898 – 1987) nationalekonom och minister i den socialdemokratiska regeringen. Myrdal hade samma syn som

funktionalisterna vad gällde rationalisering och utveckling av produktionsresurserna inom byggnadsindustrin. I en artikel från1932 skrev Myrdal bl.a. att den samhällstyrda bostadsproduktionen på annat sätt än den privata skulle kunna ha en upplysande och uppfostrande roll och skulle kunna lära människor hur de skulle kunna bo praktiskt.¹² Funktionalismen blev alltså även en fostrande och kunskapsförmedlande rörelse.

Behovet av bostäder var stort. Många familjer bodde i ett rum och kök och dessutom med inneboende. Antalet lägenheter på två rum och kök var 70 procent 1926 och 84 procent 1929. Dessutom hade bostadsytan blivit mindre.¹³ De små lägenheterna var inte heller lämpliga som familjebostäder och den minskande befolkningen blev ett argument för den nya bostadspolitiken. Alva och Gunnar Myrdals skrift Kris i befolkningsfrågan, 1934 kom att få stor betydelse.¹⁴

Behovet av fler bostäder blev i första hand att bygga för ljus, värme och hygien och bort från trånga gårdar. Slagorden blev också ”sol, ljus och luft” eftersom stora områden var bebyggda med få öppna platser, få parker och få lekplatser. Tysklands lamellhus kom att dominera i stadsplaneringen i Sverige under de närmaste årtiondena. Solens ljusvinklar och hur solen föll in i lägenheterna blev viktiga inslag i stadsplanernas fortskridande.¹⁵ Tilltron till vetenskapen var stark och ytor mättes flitigt. Under 30-talet och åren efter andra världskriget blev Sverige ett föredöme för stadsplanerare och arkitekter världen över, skriver Kjell Åström. En ny faktor i stadsplaneideologin var grannskapsplanering, en annan faktor var en ny hustyp nämligen

10 Rådberg, Doktrin och täthet I svenskt stadsbyggande 1875 – 1975, s. 263.

11 Ibid s. 278.

12 Ibid s. 278-279.

13 Eva Eriksson, Den moderna staden tar form, Arkitektur och debatt 1910 – 1935, 2001, s. 427.

14 Eriksson, Den moderna staden tar form, s. 426.

15 Kell Åström, Stadsplanering i Sverige, 1993, s. 39.

5 punkthuset som infördes under 1930- och 40-talen. Punkthusets koncentrerade yta gjorde att det lämpade sig väl i kuperad terräng.¹⁶

Lewis Mumford, (1895–1990) var amerikansk stadsbyggnadsteoretiker, vars idéer fick stor betydelse för dem som förespråkade grannskapsplanering. Hans teori innebar att

bostadsområdena skulle delas upp i mindre områden och alla skulle ha skola, samlingslokaler och butiker. Samhället skulle på så sätt ge medborgarna ökad social ansvarskänsla och göra dem till självständigare och aktivare invånare. Grannskapsplaneringen fick stort inflytande då det gällde att planera för trafiken med ”matning utifrån”.¹⁷ Detta fick också betydelse för miljön.¹⁸

Bilismen gjorde nämligen sitt inträde och bilismen måste släppas fram vilket kunde ske genom att bygga för trafikseparering.¹⁹ Staden skulle bli en funktionsindelad stad där vi skulle bo på ett ställe och roa oss och arbeta på ett annat ställe. Dessa funktioner skulle då bindas ihop av trafiksystemet. Affärer, banker och kontor skulle finnas i de centrala delarna och arbete och bostäder i stadens utkant.²⁰

Under senare delen av 30-talet började funktionalismen att slå igenom på landsorten ofta beroende på lågt bostadsbyggande och hög arbetslöshet i samband med 30-talets depression.

Arkitekter och byggherrar tog vad som passade från det nya i att genomföra funktionalismens byggnadsideal och passade in dessa i ortens befintliga hustyper. Balkonger kom tillbaka, de sexdelade fönsterrutorna ersattes med tvåluftsfönster och portalomfattningar försvann.²¹ I många av de äldre husen togs stora skyltfönster upp.

Kritiken mot funktionalismen kom under senare del av 40-talet då staden upplevdes som splittrad, de intima gårdarnas kvarter var borta och i många fall lämnade detta en trist och blåsig ödslighet skriver Åström.²² Det var också framförallt i storstäderna som

funktionalismen slog igenom även om det också där var en sammansmältning av funktionalism och klassicism under närmare 10 år.²³

16 Åström, Stadsplanering i Sverige, s. 45.

17 Ibid, s. 47.

18 Ibid, s. 47.

19 Antonsson och Lundin, Svensk arkitektur 1900 – 1930, s. 81.

20 Ibid, s. 81.

21 Eriksson, Den moderna staden tar form, s. 476.

22 Åström, Stadsplanering i Sverige, s. 47.

23 Eriksson, Den moderna staden tar form, s. 476.

6 Miljonprogrammet

Bostadsbrist, trångboddhet, dåliga sanitära förhållanden som avsaknad av rinnande kallt och varmt vatten, dusch och toalett i lägenheten samt stor bostadsbrist i första hand i

storstadsområden gjorde att behovet av bostäder var oerhört stort. Liknande var situationen på 1940 – 50-talet i hela landet. En bostadsbyggnadsutredning tillsattes 1959, utredningen kom fram till att en och en halv miljoner bostäder behövde byggas mellan åren 1960 och 1975.²⁴ Låginkomstutredningen i slutet av 1960-talet visade att mer än en tredjedel av befolkningen bodde i mindre goda eller dåliga bostäder. 1965 beslutade så riksdagen att en miljon bostäder skulle byggas mellan åren 1965 och 1974. 1974 kunde Ingvar Carlsson som bostadsminister konstatera att det hade byggts 1 005 614 bostäder. ²⁵

Bostadsbyggandet skedde i hela landet och inte endast i form av höghus utan det byggdes även villor, radhus och kedjehus. Småhusbebyggelsen skulle utgöra en tredjedel av

bostadsbeståndet. En förutsättning för att kunna bygga 100 000 lägenheter om året i det så kallade miljonprogrammet var att minska kostnader och spara arbetskraft genom att industrialisera bostadsbyggandet.²⁶

Trevåningshusen var enligt statistiken de mest byggda hustyperna under miljonprogramseran, dock är det höghusen som intresserat många då dessa fick ett inflytande på hur

bostadsområdena utformades skriver Söderqvist.²⁷ Höghusen som introducerades av ideologiska skäl på 1930 – 40-talet av radikala arkitekter, funktionalisterna, gjorde att höghusens formspråk uppfattades som ”accenter” i landskapet.²⁸

Söderqvist skriver att även om målet med bostadsbyggandet var uppfyllt blev kritiken då husen var färdigställda enorm.²⁹ Miljonprogramsområde har för många människor senare kommit att likställas med stora bostadsområden med enformig bebyggelse och torftig utemiljö, dessutom att människorna som lever där är människor i socialt utanförskap med många problem och där de kriminella inslagen är legio. Antaganden för kritiken var att byggnadsföretagen var för snåla, satsade på ensidigt funktionell produktion och att byggnadsföretagen inte tog till sig arkitekters förslag och önskemål. Det antas också att

24 Lisbeth Söderqvist, Rekordår och miljonprogram – Flerfamiljshus i stor skala. En fallstudiebaserad undersökning av politik, planläggning och estetik, 1999, s. 11–13.

25 Åström, Stadsplanering i Sverige, s. 111.

26 Ibid, s. 92.

27 Söderqvist, Rekordår och miljonprogram, s. 14.

28 Ibid, s. 14.

29 Ibid, s. 12 – 13.

7 politiker och administratörer tog för stor del i byggnadsutvecklingen. Andra menade att arkitekterna likväl bar ansvaret och att de inte lyssnat tillräckligt på bostadskonsumenterna vilket bidrog till att bostadsområden som arkitekterna skapat inte uppskattades.³⁰ Ytterligare bidragande orsaker var att hyresgästerna flyttade in innan området var färdigt, att service och kommunikation inte fungerade fullt ut, dessutom förvärrades situationen av att hushåll med sociala problem i för hög utsträckning hänvisades till dessa områden.³¹ En annan föreställning var att husen bara skulle stå en kort tid och sedan rivas. Detta skulle kunna förklara

miljonprogramsområdenas bristfälliga utformning.³²

De flesta bostäderna under miljonprogramseran byggdes kring storstäderna. I Botkyrka och på Järvafältet vad gäller Stockholmsområdet men också i kommuner som Danderyd, Täby, Lidingö och Ekerö.³³ Runt storstäderna Göteborg och Malmö finns kända bostadsområden som växte fram som Rosengård i Malmö och Hammarkullen i Göteborg. Flera av dessa miljonprogramsområden har blivit undersökta. Idéer om hur dessa områden i bl.a. Göteborgs förortsområden Hjällbo, Gårdsten eller Ringdansen i Norrköping skulle kunna utvecklas har beskrivits i Kalle Gustafsson och Linda Almljung Törngrens uppsats om Förnyelse i fysisk miljö – utveckling av storskaliga miljonprogramsområden. Bebyggelsens enformighet kan brytas genom förändring i arkitektur och förtätning av närområden. Genomgående finns dock hos författarna en positiv inställning till planering av bostadsområdet vad gäller närhet till lekplatser och förskolor och att områdena kan betraktas som barnvänliga.³⁴ Just bebyggelsens monotona arkitektur ses för många som utmärkande för miljonprogrambebyggelsen. Varför ser det likadant ut överallt? Om detta skriver Martin Wickman i uppsatsen om stadsdelen Ryd i Linköping.³⁵ En anledning var att produktionstakten skulle vara hög, många bostäder skulle byggas under kort tid och de nya kraven på standarden skulle dessutom uppfyllas skriver Wickman.

”Idag rivs lägenheter i miljonprogrammets flerbostadsområden i kommuner med överskott på bostäder. Orsaken är främst att lägenheterna är svåra att hyra ut. I framtiden kan rivningarna öka också i orter med bostadsbrist, om fastighetsbolagen väljer att riva och bygga nytt i stället

30 Söderqvist, Rekordår och miljonprogram, s. 12 – 13.

31 Åström, Stadsplanering i Sverige, s. 105.

32 Söderqvist, Rekordår och miljonprogram, s. 13.

33 https://mitti.se/nyheter/upprustningen-miljonprogrammet-ligger/ 11 sep 2019.

34 Almljung och Gustafsson, Förnyelse i fysisk miljö – utveckling av storskaliga miljonprogramsområden, Blekinge Tekniska Högskola.

35 Wickman, Varför likadant överallt?.

8 för att rusta upp” skriver Boverket angående samhällsplanering och miljonprogram (14 jan 2020).

Staden Hudiksvall

Hudiksvall är Norrlands näst äldsta stad efter Gävle och är belägen på Hälsinglands norra kust. Staden fick sina stadsprivilegier 1582 men bosättning fanns där långt tidigare. Kung Johan III befallde köpmännen i Hälsingland att bygga en stad och den skulle ligga i

Hudiksvall. Detta för att förbjuda landsbygdens befolkning att utföra sådant som ansågs som stadsnäringar.³⁶ Staden ligger längst in Hudiksvallsfjärden och den tidigare djupa hamnen hade möjliggjort seglatser till främmande land och stadens befolkning utgjordes i början av just köpmän, hantverkare och fiskare.

Stadens identitet byggdes upp kring sjöfart, skogsprodukter och handel och hade

ångbåtsförbindelser med andra länder, passagerartrafik längs kusten, järnvägen till inre delar av Hälsingland. Ostkustbanan invigdes 1927 och skär genom staden i öppen dager. Den norrländska skogsindustrin innebar stort ekonomiskt uppsving för Hudiksvalls handel och sjöfart.

Företagsverksamheten vilar idag på flera ben såsom verksamheter knutna till skogsindustrin men även på teknikföretag för utvecklande av skogs- och markprodukter, elektronik och it- teknik. Idag är Iggesund paperboard en stor arbetsgivare liksom landsting, kommun och många små företag. Dessutom har stadens placering med närhet till järnvägen gjort pendling till Sundsvall och Gävle möjlig. Under slutet av 90-talet och framåt har dock flygplats, flera företag, fängelse och många butiker försvunnit från staden. Utpendlingen har ökat med 50 procent sedan 1990.³⁷ Befolkningsmängden är idag ca 16 000 i centralorten.

Hudiksvall är en stad med höjdskillnader. Gator och vägar följer den kuperade terrängen.

Nalkas man staden från sjösidan ser man på den västra höjden en stor tegelröd byggnad i närmast nationalromantisk stil, läroverket. I dess närhet ligger kyrkan väl synlig och på den östra höjden i staden en stor byggnad i jugendstil från 1908, den östra folkskolan.

Skolbyggnaderna samt kyrkan intar en upphöjd plats i staden, symbolen för kunskap och makt.

36 Britt-Marie Lundbäck, En industri kommer till stan: Hudiksvall och trävaruindustrin 1855 - 1876, Diss, Uppsala Universitet, 1982, s. 43.

37 https://www.hudiksvall.se/Sidor/Bo--leva/Samhallsutveckling-och-planering/Oversiktlig-

planering/Fordjupad-oversiktsplan-Vastra-hamnen.html Fördjupad översiktsplan för Västra hamnen, Hudiksvall.pdf s. 20.

9 Vid hamnplanen dit fartygen kom finns det gamla tullhuset och några magasinsbyggnader kvar. Bakom dem den gamla fiskarstaden, med från början låga enplanshus i trä. Husen har innergårdar och oftast en port ut mot gatan. Bebyggelsen är sluten, ordnad i rutnätsystem.

Några hus har terrasser och trädgårdar ner mot hamnen, något som anses som ett särpräglat drag i Hudiksvalls byggnadstradition skriver Sten Rentzhog.³⁸ Staden breder ut sig öster- och västerut från stadskärnan.

Liksom många trästäder i Sverige drabbades Hudiksvall för flera stora eldsvådor, den sista stora branden var 1906 då många gårdar i arbetarstadsdelen Åvik brandhärjades³⁹. I början av 1900-talet revs många av de gamla köpmansgårdarna i stadens centrum. En rivning som fortsatte in på 1960-talet då hela kvarter revs och fick lämna plats för bankpalats, kontor, butiker och hyresbostäder i sten. Det var ingen självklarhet 1960 att karaktären i en gammal stadsmiljö skulle bevaras för framtiden skriver Lisbeth Söderqvist.⁴⁰ 60-talets rivningar medförde att staden fick ett helt annat uttryck. Bilismen gjorde sitt intåg och plats lämnades för parkeringsplatser, parkeringsgarage och breddade gator.

I stadens perifera delar kom två stora bostadsområden att byggas under sextiotalet,

Håstahöjden/Håstaskogen och Björkberg. I december 2019 godkändes detaljplanen för ett nytt bostadsområde vid Hudiksvalls nedlagda hamn, Kattvikskajens bostadsområde.

38 Sten Rentzhog, Stad i trä, 1967, s. 131.

39 Jan-Olov Nyström, Gammal som gatan, en bok om namn och platser i Hudiksvall, 2001, s. 51–52.

40 Söderqvist Lisbeth, Att gestalta välfärd, från idé till byggd miljö, 2008, s. 232.

10 Översiktsbild över Hudiksvalls stad. Foto Hudiksvalls kommuns hemsida.

TEORI

Norman Faircloughs diskursanalys

I min undersökning av Hudiksvalls Tidnings retorik kring bostadsområdet

Håstahöjden/Håstaskogen har jag använt mig av Norman Faircloughs tredimensionella kritiska diskursanalys och har fokuserat på den sociala praktiken. Fairclough ser användandet av språket som en diskurs. Det vi talar om eller skriver om är centralt i en diskursanalys, då den relevans språket har för förståelsen om samhället och om oss själva är av vikt då verkligheten konstrueras av språket. Med hjälp av språket ger man namn åt saker eller

händelser och det skapas ett sammanhang, dvs verkligheten har producerats.⁴¹ Språket är inte ett färdigt system. Språket ska ses som en handling, inte som en spegel av verkligheten utan som en aktivitet, fakta är alltså inte färdiga utan en produkt av hur språket tillämpas⁴². Därför är diskursen aldrig färdig den är lika föränderlig som språket eller den sociala domän den

41 Mats Börjesson och Eva Palmblad (red.) Diskursanalys i praktiken, 2007, s. 10.

42 Börjesson och Palmblad (red) Diskursanalys i praktiken, s. 10.

11 kommunicerar om. Diskursen tar in genrer och termer från andra diskurser som slutligen kommer in i den sociala praktiken för att befästa eller påverka för att sedan förändras igen.

Texten i sin tur påverkar produktionsprocess och konsumtionsprocess då diskursen är både konstituerande och konstituerar, på så sätt är varje kommunikativ händelse en form av social praktik.⁴³ Hur texter presenteras i media har påverkan på hur människor uppfattar världen och sin omgivning. Detta är en makt som media besitter.⁴⁴ Sanningen är resultatet av de idéer som är dominerande i samhället och när människor har internaliserat dessa föreställningar så får de effekter på sociala relationer skriver Peter Svensson.⁴⁵ Detta kan vara antingen exkluderande, identifierande eller stigmatiserande och bidra till utanförskap.

Faircloughs modell visar att med hjälp av diskursen skapas de sociala identiteterna, de sociala relationerna samt kunskaps- och relationssystem.⁴⁶ I Faircloughs tredelade modell är den innersta delen text. I min undersökning utgör textens innehåll tillsammans med bildmaterialet basen för kommunikationen och förståelsen av materialet. Jag har p g a utrymmesskäl inte separerat bild och text för att undersöka dem var för sig utan de kompletterar varandra i undersökningen.

I Faircloughs diskursiva analysmodell finns utanför texten den diskursiva praktiken, dvs dels själva textproduktionsprocesserna, de stadier texten passerar innan den blir den färdiga texten, dels konsumtionsprocesserna. Konsumtionsprocesserna blir i detta fall tidningens läsare eller bläddrare.

Utanför dessa två delar återfinns den sociala praktiken där människor använder sig av den diskursiva praktiken. Den sociala praktiken varierar naturligtvis och är beroende av

förkunskap och referensramar. Den är heller inte fast utan varierar i tid och är beroende av sociala faktorer. Den sociala praktiken visar också hur själva samhället påverkas av den språkliga diskursen då människor som befinner sig i den sociala praktiken får sina identiteter påverkade vilket bl.a. bidrar till känslor, myter, stigmatisering och segregering av olika grupper. Tolkningsprocessen är viktig. Eftersom en text har flera tolkningspotentialer kan den alltså vara öppna för flera och olika tolkningar.⁴⁷ Den är heller inte statisk utan föränderlig.

43 Marianne Jørgensen Winther och Louise Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 76.

44 Peter Svensson, Diskursanalys, 2019, s. 35.

45 Svensson, Diskursanalys, s. 39.

46 Jørgensen Winther och Phillips, Diskursanalys som teori och metod, s. 73.

47 Ibid, s. 80.

12 I den sociala praktiken ryms ideologier som betydelsekonstruktioner i samhället vilka bidrar till produktion, reproduktion och transformation av de dominerande relationerna.⁴⁸ Ideologin är knappast stabil utan förändras genom kamp klasser emellan. Ideologin finns i

betydelseproduktionsprocesser i vardagen och mobiliseras där för att upprätthålla maktrelationer anser Fairclough.

Den sociala ordningen konstrueras av människor och kan inte existera utan dem. Språket är med och skapar denna ordning, likaså skapas av språket de tolkningar som vi gör av

situationer, händelser och ting. Perspektivet är viktigt i hur verklighetsuppfattningen bildas.

Men det är sällan vi byter perspektiv utan ett fåtal eller endast ett perspektiv får definiera våra upplevelser.⁴⁹

METOD

Urval

Uppsatsen bygger på fältstudier, samtal, studier av pressmaterial, litteraturstudier, ritningar och intervjuer.

Jag skiljer på samtal och intervjuer. Samtalen skedde på plats där jag slumpvis stötte på personerna och inga anteckningar eller ljudupptagningar gjordes. Jag hade inga skriftliga frågor att utgå ifrån men de frågor som intresserade mig var om personerna trivdes i området och vad de ansåg var bra eller mindre bra. Efter mötet nedtecknades samtalen som

minnesanteckningar. Telefonsamtalen antecknades likaledes som minnesanteckningar.

Fältstudierna skedde under två dagar i september, 21 – 22 september 2019. Jag valde speciellt en helg eftersom jag trodde att under höstdagarna var chansen större att träffa människor ute under en helg än under veckan. Tidigare under säsongen är ibland många dessutom bortresta.

Jag promenerade in i området från den södra delen till den norra för att skaffa mig en

överblick över själva området. Jag ville observera lekplatser, sittplatser, entréer och mötte på min vandring ett antal personer. Jag ville få reda på om de trivdes i området, var de brukar vistas, hur länge de hade bott där, vad som var särskilt bra och vad de önskade kunde förbättras/göras annorlunda. Direkt efter samtalen gjorde jag minnesanteckningar och skrev därefter ut de samtal jag haft under promenaderna.

48 Ibid, s. 79.

49 Svensson, Diskursanalys, s. 22.

13 Jag har haft telefonsamtal med Hudiksvalls Bostäder ABs personal kring arkitekturen i

området Håstahöjden/Håstaskogen.

Jag har valt att granska en dagstidning, för övrigt den enda lokaltidningen i Hudiksvall. Jag började undersöka retoriken från 1966, då nyhetsstoff i stor utsträckning distribueras huvudsakligen via tv, radio och tidningar. Jag har analyserat Hudiksvalls Tidning utifrån en kritisk diskursiv metod, dels hur bostadsområdet Håstahöjden/Håstaskogen presenteras innan byggstart dels vad som skrivs om dessa områden sedan området blivit färdigbyggt och hyresgästerna flyttat in. Hudiksvalls Tidning är en sexdagarstidning och jag har följt den dagligen från 1967 – 1979. Från 1980 har jag gjort en extensiv granskning vart femte år fram till 2020. Materialet finns delvis digitaliserat men större delen är mikrofilmad.

Jag har utgått från redaktionell nyhetstext som artiklar och vissa nyhetsnotiser men valt bort insändarsidor och sportsidor. Jag gör en analys av materialet genom att strukturera materialet och kategoriserar texter och bilder i olika genrer. Det är inte en strikt lingvistisk analys på lexikal nivå eftersom materialet är för omfattande. Jag har koncentrerat mig på innehållet i de olika texterna, där likheterna i narrativet mer än ordvalet bidrar till indelningen i teman.

Analys av det redaktionella materialet visade att artiklarnas innehåll till stor del kunde sorteras in i sex grupper vilka utifrån det perspektiv jag valt för att undersöka rapporteringen var adekvata. Jag anser att min tematiska analys täcker undersökningen.

Analysen av nyhetsmaterialet behandlar till största delen Håstahöjden/Håstaskogens

bostadsområde. Rapporteringen kring Kattvikskajens område har inte varit lika omfångsrik, då Kattvikskajsområdet ännu inte är bebyggt.

Hudiksvalls Tidning (HT) är centerpartistisk och ingår i Mittmedia som ägs av Bonniers. TS- upplagan (Tidningsstatistik) för 2018 var 9 200 ex varav digitalt 1100 abonnemang enligt sammanställning 2019-03-08. I undersökningen skriver jag för enkelhetens skull och för att undvika oklarheter genomgående HT, tidningen har ändrat sin stavning ett par gånger.

Vid de möten jag hade på min promenad genom Håstahöjden/Håstaskogen presenterade jag mig kortfattat och talade om vad som var anledning till att jag befann mig där. Samtalen var trevliga, människorna verkade glada och tycktes trivas med samtalen och berättade gärna. Jag avslutade samtalen. Jag frågade inte efter deras namn även om någon presenterade sig. Av etiska skäl har jag valt att inte ta med deras namn i uppsatsen. Dessutom är innehållet i samtalet det väsentliga. Personerna presenteras som boende i området.

14 I mina telefonsamtal har jag presenterat mig och talat om varför och till vad jag vill använda informationen.

När det gäller Hudiksvalls Bostäder ABs personal har jag valt att namnge Vd Nils-Erik Blomdahl då han officiellt representerar bostadsstiftelsen.

Konstnären Eva-Lo Västvik har jag likaledes namngett, dels därför att hennes namn finns på en tavla utanför husbyggnaden dels därför att konstnärer av hävd namnges.

Svårigheter

Det hade varit intressant att kunna få uppgifter om åldersfördelningen i barnkullarna på Håstahöjden/Håstaskogen. SCB för sådan statistik men lämnar inte ut den, för att få tillgång till sådana uppgifter ska det handla om studier med sikte på doktorsavhandlingar, dessutom är handläggningstiden lång, ca ett halvt år. Detta enligt telefonsamtal med SCB. I telefonsamtal med Hudiksvalls bostäder och dess vd Nils-Erik Blomdahl meddelade han att de naturligtvis inte för sådan statistik. Där kom jag inte vidare.

Mikrofilm finns inte tillgänglig på Carolina före 1979. Digitalisering av materialet finns från 2013. Bitvis var arbetet med de äldre mikrofilmerna tidsödande mycket beroende på utsliten apparatur för läsning.

TIDIGARE FORSKNING KRING BARNS UTVECKLING OCH DEN NÄRA MILJÖN

En historisk bakgrundsteckning som visar på behov av grönområden för barns utveckling

Ellen Key (1867 – 1926) svensk författare och folkbildare levde i en annan tid och i ett helt annat samhälle, hon engagerade sig i barnens levnadsvillkor som få innan henne hade gjort.

Hon uppmärksammades även internationellt och hennes åsikter känns än i dag i vissa sammanhang radikala. Mot den tidens bakgrund var hennes åsikter förmodligen mycket radikala. Hon talade för uppfostran utan aga, vilken existerade så sent som till 1954 då skolagan försvann. 1979 förbjöds agan i hemmet. Keys tankar framförs i hennes bok Barnets århundrade som kom ut 1901. För fysiskt och psykiskt välmående och förbättring skriver hon att friluftsliv, lek och idrott är viktiga.⁵⁰ Vikten av att se barnen som jämlika och inte som undersåtar visar att hon tar perspektivet utifrån barnen i en tid då barnarbete även för små

50 Ellen Key, Barnets århundrade, 1996, s. 44.

15 barn var vanligt.⁵¹ Betydelsefull är också möjligheten till kreativ utveckling, vilket sker genom att barnen får använda sig av vad som finns i naturen för att skapa sina egna leksaker i den fria leken.⁵² För att det skall till en förändring måste synen på barn förändras, från att se det som att barnen är till för industrin som arbetskraft måste insikten komma att industrin finns för människans skull.⁵³ Det är inte bara i skolan och bland pedagoger som barns uppfostran ska ske utan det är hela samhällets ansvar och ”folkets högsta angelägenhet”.⁵⁴ Under första delen av 1900-talet fram till sin död skrev Maria Montessori (1870 – 1952) läkare, pedagog och forskare, om barns utveckling och betonade att den mentala utvecklingen sker via den fysiska utvecklingen. Den mentala utvecklingen måste ske i förbund med fysisk rörelse och är beroende av den fysiska rörelsen.⁵⁵ Naturen var viktig för barnens utveckling såväl för kropp som själ samt att få kontakt med djur och växter. En kontakt som behövs för om kontakten med naturen finns kan möjligheter skapas till förståelse av ett alltmer komplext samhälle. Montessori skriver att det är samhällets plikt att tillgodose barnets behov under dess utveckling. Detta är ett måste för att inte samhället ska gå under.⁵⁶

Ur och skurskolor eller dess förskolor, har tagit fasta på fördelarna med utomhusvistelse.

Dessa förskolor drivs i enlighet med Friluftsfrämjandets pedagogik och drivs antingen som kommunala eller som kooperativa skolor. Friluftsfrämjandet skriver att fri lek utomhus medför att barn utvecklas både socialt och emotionellt samt att det stimulerar hjärnans tillväxt. Barnen är dessutom mer koncentrerade och mindre rastlösa. ⁵⁷ I

pedagogiken ingår att barnen vistas till största delen utomhus i skog och mark. En sådan miljö skriver Friluftsfrämjandet, ger barnen större möjlighet till rörelse och kreativitet där upplevelser och sinnen används vilket befrämjar deras utveckling.

När det byggdes som mest under miljonprogramsåren togs hänsyn till de boende genom att införa trafikseparerade gator, ha grönområden och bilfria zoner. Idag skjutsas fler och fler barn till förskolor och skolor och andra aktiviteter och mer av den naturliga vardagsmotionen försvinner. I och med att trafiken och biltätheten ökat blir områdena också farligare för barnen. I en studie från Lund skjutsades vart fjärde barn regelbundet till skolan.⁵⁸ I en

51 Key, Barnets århundrade, s. 121.

52 Ibid, s. 143.

53 Ibid, s. 62.

54 Ibid s. 37.

55 Paula Lillard Polk, Montessoripedagogiken i vår tid, 1985 s. 48.

56 Lillard Polk, Montessoripedagogiken i vår tid, s. 82.

57 https://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/forskolor-och-skolor.

58 Nyström och Lundström, Barn i stan?, s. 96.

16 undersökning från Gävleborgs län visas på att barns fritidsaktiviteter äger rum på långt

avstånd från bostaden vilket ökar trycket på biltransporter.⁵⁹ Detta minskar barns fysiska aktivitet och ökar dessutom utsläppen av koldioxid på grund av biltransporterna.

Det stora hotet för barn att vistas ute på egen hand är ju trafikfaran vilket också framgår av en undersökning från Lärarhögskolan i Stockholm som visar att i ett trafikseparerat område, ett radhusområde, fick barnen mellan 7 och 9 år i 95 procent gå utan vuxen till skolan,

motsvarande siffra var 80 procent för barnen i ett villaområde.⁶⁰ Anledningen uppgavs vara att det saknades gångbana eller skedde av slentrian. Även mörker och sociala faktorer bidrar till skjutsande och minskad rörelse för barn samt bidrar till stress och därtill relaterade sjukdomar. Detta bidrar till att skapa ”no go areas” för barn och successivt krymper barnens utemiljöer.

När det gäller rörelsefrihet för barn skriver Vägverket ” En säker och utvecklande

uppväxtmiljö har stor betydelse för barns hälsa och liv. Om den har stora brister och faror drabbas barnen genom olycks- och hälsorisker, och genom att föräldrarna måste skjutsa barnen till skolan och andra målpunkter.”.⁶¹ Vägverket skriver att vägtrafiken svarar för mer än hälften av dödsfallen i olyckor bland barn och ungdomar.⁶²

Barnen kan inte föra sin egen talan och därför blir det än viktigare för stadsplanerare, arkitekter och samhällsbyggare, politiker och andra att ha barnperspektivet vid nybyggande.

Barn har rätt till lek, vila och fritid.⁶³ FN:s barnkonvention artikel 31som sedan januari 2020 är svensk lag tar upp vikten av lek, vila och fritid. En viktig del i arbetet med att göra

områden och platser användbara och attraktiva för barn är naturligtvis att lyssna på barnen och ta till sig deras åsikter. På Gårds skola i Götene kommun sker samarbete med barnen kring säkerheten i skolområdet, på stapeldiagram redovisas sedan var de flesta olyckorna sker, på bollplanen, på rutschbanan och i linbanan. Kommunikationen med barnen om dessa

situationer där de kan råka ut för skadorna är för att barnen ska bli mer medvetna om risker som finns och hur de kan undvika dem.⁶⁴

59 Ibid, s. 79.

60 Ibid, s. 94.

61 Vägverket 2000a, Vägverkets policydokument barn, 2000:1, s. 13.

62 Vägverket 2000a, Vägverkets policydokument barn 2000:1, s. 14.

63 https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten.

64 Boverket 2011, Bygg barnsäkert – i byggnader på tomter och i utemiljö, s. 85.

17 Individualisering av barns aktiviteter

Den individualisering som skett när det gäller barns aktiviteter kan motverkas genom en annan planering av bostadsområden. Den socialisering som tidigare fanns i större

bostadsområden, med möjlighet till lek på gårdarna vilken är behövlig för barns utveckling, inte minst vad gäller att ta hänsyn till andra, finns inte idag. ⁶⁵ Barns vardag är ofta inrutad och schemalagd därför behövs platser i bostadsområdet där barn kan mötas och där de får utlopp för sin kreativitet, fantasi och inlevelseförmåga och där leken är en viktig del av denna utveckling.

Alla människor är kreativa, även det lilla barnet och den kreativa aktiviteten gör att

människan kan skapa något nytt.⁶⁶ Barnets lek är inte bara något som det kommer ihåg som något de upplevt i verkligheten utan barnet bearbetar i leken sina intryck och skapar en ny verklighet. Förmågan att skapa en konstruktion genom att använda det gamla och sätta ihop det till något nytt är grunden för allt skapande.⁶⁷ Människan kan uppnå allt med hjälp av den skapande fantasin, såsom att orientera sig i framtidens värld, att skapa sig ett beteende som grundar sig på denna framtid och att utgå från den är den allra viktigaste funktionen hos fantasin, skriver Vygotskij.⁶⁸

Det behövs en plats för både barn och vuxna att interagera i. Områdena eller platserna är både en slags miljö där barnen utvecklas och där de lär sig. Det är därför viktigt att inte leda in trafik i barnens utemiljö. Barnen är de största användarna av utemiljön, därför kallar jag den barnens utemiljö, det är där de leker, utforskar omgivningen, hänger, klänger och klättrar vilket stärker dem fysiskt och bidrar till den kognitiva utvecklingen.⁶⁹ Barnfetma och därtill hörande sjukdomar har börjat bli märkbara i vårt svenska samhälle, att försöka främja fysisk aktivitet vilket ger en bättre fysik, goda vanor och att därmed kunna undvika dessa sjukdomar det sker genom att låta barnen röra på sig. En god vardagsmotion kan minska risken för stress och sjukdomar.⁷⁰ För att skapa bättre miljöer bör man lyssna på vad barnen själva anser är viktigt i deras egen miljö.⁷¹ Detta för att göra platserna attraktiva och lustfyllda för barnen.

65 Nyström och Lundström, Barn i stan?, s. 31.

66 Lev S, Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, 2005, s. 9.

67 Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen, s. 16.

68 Ibid, s. 100.

69 Nyström och Lundström Barn i stan?, s. 99.

70 Ibid, s. 100.

71 Ibid, s. 101.

18 Om den gröna miljöns betydelse för människors hälsa skriver Erik Skärbäck utifrån en studie av åtta förskolor där miljön i ena fallet bestod av mycket hårdgjorda ytor, i det andra fallet fyra förskolor i en miljö med mycket natur som inte var speciellt designad. Sedan jämfördes barnens motorik. De fick hoppa, klänga, visa styrka osv. Barnen i de naturrika förskolorna hade signifikant bättre resultat. Dessutom var dessa barn bättre på att koncentrera sig och var mindre oroliga och impulsiva. De hade också högre grad av empati mot kompisar. Barnen i de naturrika områdena rörde sig 20 % mer och exponerades 40 % mindre för sol.⁷² Mindre solexponering medför också mindre risk för hudcancer.

Förskolegårdar i storstadsområden kan vara en inhägnad del mellan större huskroppar, de kallas ”utsläppsgårdar” där barnen inte har större yta än mellan en och en halv och sex kvadratmeter per inskrivet barn. Marken kan dessutom vara platt, asfalterad och sakna växlighet. Det är områden där barnen inte får röra sig, klättra, hoppa, klänga och stärka sina muskler och sin motorik. För hjärnans utveckling krävs stimulans för fantasi, vilket en så liten yta inte kan erbjuda.⁷³ Minimiregler på 30 kvm ute/lekyta per barn vore att föredra.⁷⁴

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad står det i Artikel 12 i FNs barnkonvention.

Beslut och handlingar som rör barnen ska utgå från Barnkonventionen som numera är svensk lag.

Vikten av en god närmiljö

En grön miljö i bostadsområdet får sin betydelse då man vet att barn ofta tröttnar på iordningställda lekplatser, sällan mer än 10 – 20 % av utetiden tillbringar barn på dessa platser. Barn vill röra på sig och upptäcka nya saker, snart blir de iordningställda lekytorna tråkiga och barnen söker sig till andra områden där fantasi och kreativitet och förmågan att utforska stimuleras. ⁷⁵ Intresset för barns lek har försvunnit skriver Nic Nilsson som såg rubriker som följande i pressen:

Spännande lekmiljöer eliminerar knarkproblemen, vi måste satsa mer på spännande lekplatser. Lekmiljö lika viktig som utbildning, barnen formar själva sin lekmiljö, Lekmiljön en allvarfråga, Leken och lekplatsernas roll i vårt samhälle, Låt barnen planera lekplatserna, Vi kväver barnens lekar, låt oss ändra attityder! Lekplatserna

72 Erik Skärbäck, Den gröna miljöns betydelse för människans hälsa. 2010, s. 29.

73 Kerstin Wickman, Den höga exploateringen – förödande konsekvenser för barns hälsa och naturen, 2018.

74 Wickman, Den höga exploateringen.

75 Nyström och Lundström Barn i stan?, s. 149.

19 behöver bli mycket skräpigare! 100 procent säkra lekplatser livsfarliga, Det är

livsfarligt med säker lekplats, Barnen har rätt kräva lekmiljö, Demokratin i centrum på danska lekplatser, Bättre att en unge bryter benet än att han går och sniffar. Barnen behöver hjälp de saknar lektradition. Helsingborgs boendemiljö ska bli barnvänligare.

Själva pedagogiken har alltså lämnats därhän på 2000-talet och frågorna mer kommit att handla om farliga redskap på lekplatserna där man tror att barnen befinner sig.⁷⁶

Men barn och ungas behov av markområden varierar med åldern, för de små barnen är närheten till vuxna väldigt viktig samtidigt som det kan vara spännande att bara komma utanför porten. För lite större barn, i fyra-femårsåldern blir området att utforska lite större och då många barn cyklar måste området vara säkert och bilfritt. Äldre barn har dessutom behov av platser som de själva kan skapa. Behovet för ungdomar är mer centrumnära platser och det är viktigt att flera alternativ finns.⁷⁷ E Almhjell har i sin undersökning låtit mellanstadiebarn få visa på kartor hur de använder sig av sin omgivning, s.k. barnspår och på så sätt synliggörs hur barnen använder områden till lek, sociala mötesplatser osv, platser med bruksvärde för unga vilket kan ligga till grund för planerare vid plan- och byggprojekt.⁷⁸

Vi vet att förskolornas utegårdar har blivit utsläppsgårdar och att antalet barn i förskolorna har ökat. Detta betyder att tillgången till adekvat utemiljö i bostadens närområde blivit än

viktigare. Bra förskolegårdar innehåller mer naturmark och är större.⁷⁹ Lekplatser kan skapa sociala kontakter

Lekplatser i ett bostadsområde kan också bidra till att skapa sociala kontakter och gemenskap i ett bostadsområde. Det går inte att bortse från vikten av den sociala funktionen, dess

förmåga att skapa trygghet i ett område och minska anonymiteten, därför ska en lekplats vara centralt placerad i ett område och också planerad för att vuxna ska vilja vara där.⁸⁰ Idag finns många fler lekplatser att välja på än bara sandlådor och klätterställningar, attraktiva lekplatser kan vara äventyrsplatser, inte nudda-marken-platser i varierande svårighetsgrad med tanke på barn i olika åldrar, djurlekparker med skulpturer av djur som barn kan hänga och klänga på.

Alla dessa platser ger barnen god möjlighet att utveckla sin motorik, kanske också lockar vuxna att försöka sig på vilket blir en bonus.

76 Ibid, s. 148.

77Nyström och Lundström Barn i stan?, s. 168.

78 Ibid s. 170.

79 Gösta Blücher och Göran Graninger (red) Finns det rum för barn?, 2003, s. 102.

80 Nyström och Lundström, Barn i stan?, s. 190.

20 Andra platser för lek och möten finner Mia Heurlin Norlinder i sin studie av barn i fyra olika bostadsområden, ett i södra Stockholm och tre i de södra stockholmsförorterna. Barnen fick svara på enkäter och ge muntliga berättelser samt fylla i kartor. Från årskurs 2 och 5 deltog totalt 732 barn. Av dessa valdes 16 barn ut för de muntliga berättelserna och kartorna. Men även fler barn kom att delta.⁸¹ Olika slags gårdar oavsett bostadsområde var barnens

favoritplats liksom idrottsplatser och parker.⁸² Närmiljöns utformning har också en betydelse då det bidrar till att fler barn kan leka tillsammans och detta vidgar den sociala träningen; att den kan upplevas som attraktiv för flickor som av tradition gärna leker två och två.⁸³

Om barnen kan uppleva meningsfulla platser och möjlighet till att orientera sig i området skapas också möjligheten till social gemenskap och samspel med andra. Barn kan uppleva denna platskänsla om de har möjlighet till att kunna orientera sig i och kunna använda hela sitt närområde. Om möjligheten inte finns upplevs området som ointressant och barnen isolerar sig.⁸⁴ Heurlin skriver att det sker ett växelspel mellan plats och sociala kontakter, att om man behärskar sin plats – sitt område – så behärskar man också kontakterna med andra människor. Denna möjlighet till social respons som ges ger ökad säkerhet som bidrar till barns förmåga att kunna vidga sig materiellt och mentalt. Detta leder också till att barnen lär sig att hantera rädsla och inte blir rädda för det som är nytt.

Men det är inte bara självtilliten som förbättras av fysisk aktivitet, Ingegerd Ericsson undersökte i sin studie hur fysisk aktivitet gav effekter på motorik, koncentrationsförmågan och skolpresentationer.⁸⁵ Studien utfördes på barn i skolår 1 – 3 i Bunkeflostrand från 1999 och tre år framåt. Resultaten visade på att motorik och studieresultat klart förbättrats i förhållande till jämförelsegruppens. Att ha en rörelselektion per dag förbättrar resultaten skriver Ericsson.

81 Mia Heurlin Norinder, Platser för lek, upplevelser och möten, 2005 s. 75.

82 Heurlin Norinder Platser för lek, upplevelser och möten, s. 132.

83 Ibid, s. 34.

84 Heurlin Norinder, Platser för lek, upplevelser och möten, s. 137.

85 Blücher och Graninger, Finns det rum för barn?, s. 159.

21

MILJONPROGRAMSOMRÅDET I HUDIKSVALL

Bebyggelse i Hudiksvall under miljonprogramseran

Under miljonprogramseran 1965 – 1974 tillkom två stora bostadsområden i Hudiksvall. Ett på den västra delen i staden Håstahöjden/Håstaskogen, ett annat Björkberg på den östra sidan.

Håstaområdet bebyggdes dels med trevånings lamellhus dels sexvåningshus i gult tegel vilka låg på en höjd med utsikt över staden och fjärden, med skog och motionsspår i närheten och promenadavstånd till stadens centrum.

Det andra området Björkberg, hade karaktären av radhusområde med enplans- och tvåplans radhus i rött tegel med trägavlar, området låg på den östra sidan av staden, promenadavstånd till staden och cykelavstånd till stadens havsbad Malnbaden. Två stora områden med natur och grönområden, trafikseparerade vägar och gångavstånd till central del av staden. Med förskola och skolor. Två områden som kom att ligga i de perifera delarna av staden.

Stadens centrala torg och byggnader har fått ge vika för biltrafiken dels behövdes

parkeringsplatser även under mark, dels för möjligheter till konsumtion i gallerior. Storgatan är en plats som fylls med butiker, caféer, affärer, pubar och ståndsförsäljningar. Handeln kan sommartid vara livlig och det är i de centrala delarna som turistströmmen rör sig. Nya

marknadsplatser har tillkommit längs fjällvägen 84 vid den västra sidan av staden från den nybyggda E4:an.

Jag har valt att koncentrera undersökningen på det stora bostadsområdet

Håstahöjden/Håstaskogen. Det var det första området som bebyggdes inom ramen för miljonprogrammet. Det är det största av miljonprogrammets områden i Hudiksvall.

Håstaområdet, dvs Håstahöjden och Håstaskogen, förslag till stadsplan

Förslag till stadsplan gällande Håstaområdet, etapp 1, arkitekter Arne Björner och Sonja Eliasson.⁸⁶

Håstaområdet, etapp 1, var ett till stor del obebyggt område norr om Hudiksvall och ca en km från stadens centrum. I norr finns en skogbevuxen platå och mot sydost en brant sluttning på platån som övergår i planare åker- och ängsmark. Området var obebyggt så när som på ett äldre enfamiljshus och ett par uthus i den södra delen av området.

86 Detta framgår från dokumentet nedan.

22 Förslaget till stadsplan, som upprättades i juni 1965 och antogs av stadsfullmäktige i

Hudiksvall i oktober samma år, utgör ett område avsett till större delen för flerfamiljshus.

Utbyggnaden ska ske i tre etapper. Planområdet omfattar 20 ha. Av dessa är 8,9 ha avsett för bostadsändamål, för allmänna ändamål inkl. lekskola 0,2 ha, för låg- och mellanstadieskola 1,7 ha.

Huslängorna kommer att ligga i grupper kring tre fordonstrafikfria gårdar vilket möjliggör att vindskyddade och soliga lekplatser kan skapas för barn. På dessa tre gårdar ska det finnas sk kvarterslekplatser. Husens höjd föreslås bli tre våningar, förutom de hus som kommer att byggas i en sluttning, dessa kommer att få tre våningar mot söder och två mot norr. Alla entréer kommer att bli från gårdarna utom husen i sluttningen vilka får entré från norr. För att lekplatser på husens sydsida ska bli lättillgängliga bör dessa entréer göras genomgående.

Antalet lägenheter om 80 kvm är 400, den totala ytan för bostäder är 32 000 kvm.

Parkeringsplatserna är rikligt tilltagna så plats finns att förse dem med trädplanteringar och grönytor för att bryta ”den enformiga hårdgjorda parkeringsytan.”⁸⁷

I det obebyggda området mellan bostadshusen och garagelängorna finns möjlighet för de boende på bottenvåningen att anlägga små trädgårdar. Dessa lägenheter bör också ha sitt garage mittemot trädgårdarna för att underlätta för transport av t ex trädgårdsredskap.

En gång- och cykelväg löper genom området, vägen ingår i ett system av gång- och

cykelvägar, vilka ska förbinda de olika bostadsgrupperna i området, samt med en lekskola, skola och butik vilka är planerade för området. Även ner till stadens centrum planeras separata gång- och cykelvägar. Grönområden omger bostadsområdet och kan nås till fots.

Från säckgatan går en matargata in till bostadsområdet, och gång- och cykelväg genom området. Det är också planerat för skola, lekskola och butik.

Ett antagande finns att några år efter inflyttningen kommer det att finnas 230 barn i åldern 0 – 7 år, 250 barn i åldrarna 7 – 16 samt 14 småbarnslekplatser om 200 kvm och 3

kvarterslekplatser om 2000 kvm. Det beräknas att det är maximalt 1 300 boende några år efter inflyttningen.

Bebyggelsen ska ske etappvis och den första etappen ska vara klar hösten 1967 och den andra hösten 1968. Inflyttningen sker också i etapper under byggtiden.

87 Akt nr 21-Hus-39, Hudiksvalls stad nr 39, Stadsplan för fast. Håsta 1:21,2:41, 2:42, 3:18, 3:23,4:7.

23 Den fysiska utformningen av Håstahöjdens och Håstaskogens bebyggelse

Håstahöjden består av trevåningshus, de är byggda kring en öppen yta med grönytor,

garageplatser och biluppställningsplatser. I västligt läge ligger tre hus med viss förskjutning i sidled och bakom dem ytterligare tre trevåningshus. I söderläge ligger ytterligare

trevåningshus med balkonger i söderläge och gräs- och skogsytor i södersluttningen. Mellan huskropparna finns grönytor. Mittemot de västra huskropparna upprepas byggnaderna i två grupper med trevåningshus. Håstaskogens bebyggelse sker i nästa byggetapp och består av åttavåningshus och trevåningshus.

Retoriken i Hudiksvalls Tidning från 1967 till 2020

Jag har valt att undersöka retoriken i lokaltidningen Hudiksvalls Tidning, tidningen är knuten till Centerpartiet och med i Bonnierkoncernen. Hudiksvalls Tidning är den enda tidning i Hudiksvall med läsare i centralorten samt närliggande orter. Hudiksvalls Tidning har ca 9 000 prenumeranter, varav ca 2000 digitala användare. I min undersökning fanns från början inte digital media överhuvudtaget. Hudiksvalls Tidning är en sexdagarstidning.

Hur presenteras det kommande bostadsområdet Håstaskogen/Håstahöjden i Hudiksvalls Tidning? Hur ser retoriken ut kring det befintliga området? Dessa två frågeställningar undersöks. Undersökningen gäller från 1967 till 2020. Jag har följt vad som skrivits om området i varje nummer från 1969 till 1980, därefter vart femte år genom varje nummer fram till och med februari 2020. Undersökningen har enbart gällt redaktionellt material dvs

insändarmaterial och även sportnyheter har valts bort. Koncentrationen har framför allt kommit att gälla nyhetsmaterial publicerat på första sidan men även insidestexter. Urvalet gäller rapportering där det tydligt framgår att narrativet fokuserar på dessa bostadsområden och visst material lyfts fram i uppsatsen.

Bostadsområdet Håstaskogen presenteras i media inför själva byggandet

Den 3 april 1967 skriver Hudiksvalls Tidningen om det kommande byggandet i Håstaskogen.

I Håstaskogen kommer sex åttavåningshus och sex trevåningshus att uppföras, dessa byggnader har totalt ca 400 lägenheter och med ett beräknat boendeantal på 1250 personer.

Genomsnittssiffra per bostad är 3 personer. Fastigheterna lovas hög kvalitet, alla bostäder får balkong. Varje fastighet har i källarplanet lekrum för barn och på de s.k. punkthusen kommer