Sammanfattning
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva anestesi-, intensiv – och operationssjuksköterskans förståelser och erfarenheter av allvarliga händelser och katastrofer.
Bakgrund: Att arbeta inom operation eller intensivvård kräver förberedelser inför
komplexa situationer som kan ändras med tvära kast. Det senaste decenniet har Europa sett ett flertal attentat riktat mot allmänheten som fått förödande konsekvenser. Detta
tillsammans med ett överhängande klimathot ställer höga krav på specialistsjuksköterskans förmåga att hantera katastrofer.
Metod: En kvalitativ intervjustudie. Under hösten 2016 genomfördes 15 intervjuer på anestesi, - intensivvårds, - och operationssjuksköterskor på tre sjukhus i norra Sverige.
Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Berättelserna vittnade om svag förberedelse inför eventuella katastrofsituationer.
Brister i katastrofberedskap, organisation samt utbildnings, - och övningsmöjligheter ansågs vara negativa faktorer som spelade in i personalens upplevelse av den egna
katastrofberedskapen. Informanterna kände att de hade dålig uppfattning vad det egentligen innebar att vara förberedda på katastrofer, både i fall med olyckshändelser men även
antagonistiska våldshändelser. De berättade också om en oro för en förändrad samhällsbild som med stor risk kan komma att sätta dem i situationer som inbegriper katastrofer i framtiden.
Slutsats: Anestesi, - intensivvårds och operationssjuksköterskor känner sig generellt dåligt förberedda på eventuella katastroflägen. En allmän känsla av att det inte finns resurser att tillgodose en god beredskap även om de upplever en allmän oro inför en förändrad samhällsbild.
Nyckelord: Specialistsjuksköterska, katastrof, operation, intensivvård
