Malmö högskola
Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängGårdsungar!
– fritidsgårdsungdomar och deras inställning till samhället
Youth at the Centre
– Youth Centre Attenders and their Approach to Society
Mikael Korths
Lärarexamen 210 hp Examinator: Fredrik Nilsson
Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Caroline Ljungberg
Abstract
Korths, Mikael (2009). Gårdsungar! – Fritidsgårdsungdomar och deras inställning till samhället. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola
Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till
samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid.
Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall
ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast.
Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial,
antisocial, yrkeskvalifikationsnivå, habitus, fält och olika former av kapital, samt
teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt
resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende.
Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under
ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19
år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper).
När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen.
Innehåll
1. Inledning
... s.7 1.1 Syfte ... s.8 1.2 Frågeställningar ... s.82. Teoribakgrund
... s.10 2.1 Begreppen social, pro-/antisocial – definitioner och användning i studien s.10 2.2 Tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning ... s.11 2.3 Fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende enligt Koutakis m.fl. s.11 2.4 Stadier i moraliskt resonerande enligt Kohlberg ... s.13 2.5 Habitus och olika former av kapital enligt Bourdieu ... s.13 2.6 Yrkeskvalifikationsnivå och socioekonomisk indelning enligt SCB ... s.153. Metod
... s.17 3.1 Metodval ... s.17 3.2 Urval ... s.17 3.2.1 Ungdomar på en fritidsgård i Lillstad ... s.18 3.2.2 Ungdomar ur två idrottslag i Lillstad ... s.18 3.2.3 Ungdomar på en fritidsgård i Storstad ... s.19 3.2.4 Ungdomar i ett idrottslag i Storstad ... s.20 3.3 Genomförande ... s.21 3.3.1 Tankar bakom enkätfrågorna ... s.21 3.3.2 Användningen av dessa verktyg i möten med ungdomarna ... s.24 3.3.3 Bearbetning vid analys av insamlad rådata ... s.25 3.4 Etiska överväganden ... s.254. Resultat och analys
...s.26 4.1 Fritidsgårdsaktiva respektive föreningsidrottande ungdomar ... s.26 4.2 Barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå ... s.30 4.3 Barn till samman- eller separat boende föräldrar ... s.32 4.4 Barn till föräldrar med etnisk svensk eller annan bakgrund ... s.33 4.5 Om framtida yrkesambitioner ... s.34 4.6 Sammanfattning och slutsatser ... s.365. Diskussion
... s.39 5.1 Angående metod och genomförande ... s.39 5.2 Angående empirin ... s.39 5.3 Slutord om denna studie och förslag till vidare studier ... s.40Efterord
... s.41Referenser
... s.42Bilagor
... s.44 A: Frågekort ... s.44 B: Presentationsbrev ... s.46 C: Fritidsgårdsaktiva i jämförelse med föreningsidrottare ... s.47 D: Arbetarbarn i jämförelse med akademikerbarn ... s.48 E: Bakgrundsuppgifter om fritidsgårdarna i studien ... s.491. Inledning
Detta är ett lärarexamensarbete i huvudämnet barndoms- och ungdomsvetenskap. Med fokus på den senare delen, d.v.s. ungdomsvetenskap1, kommer fritidsgårdsungdomars intressen
och inställning till samhället att studeras. Inte för att de förutsätts vara någon homogen
grupp. Men för att i alla fall få veta vad en stor del av ungdomarna på åtminstone två olika fritidsgårdar tycker om ett par aspekter av samhället, och kunna reflektera över vad det kan bero på.
I pilotstudien (Korths, 2007) gjordes en jämförande studie av ungdomar på en fritidsgård, utgörandes en social kontext, och föreningsaktiva ungdomar. Nu kommer en liknande undersökning göras, med något utvecklad metod, på två fritidsgårdar i olika sociala kontexter. En stor stads fritidsgård i jämförelse med en mindre stads, med ungdomarna vid analysen ordnade i olika undergrupper avseende besöksfrekvens. Liksom i den tidigare studien kommer idrottsföreningsaktiva ungdomar från respektive område att användas som kontrollgrupper.
I alarmerande rubriker om ökad ungdomskriminalitet är många överens om att det behövs en ökad satsning på ungdomar, genom t.ex. fler fritidsgårdar (Björck, 2006-03-14). Då de inte utgör obligatorisk verksamhet för kommuner, till skillnad från förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg (SKL, 2007-09-25) har fritidsgårdar ofta drabbats i tider av ekonomiska nedskärningar.
I tidigare uppmärksammade studier har utvecklingspsykologiforskare dock nyanserat bilden av att det skulle räcka med en samlingsplats för ungdomar, genom att visa på ”att fritidsgårdar inte nödvändigtvis fungerar som en skyddande miljö för ungdomar. Vissa kan fungera på motsatt sätt”(Koutakis, 2008:91).
Mahoney, Koutakis och Stattins studie utgår bl.a. ifrån hypotesen att ”fritidsgårdsbesök kan förknippas med relativt högt antisocialt beteende” (2002:6, egen återöversättning från författarnas engelska), vilken prövas. Examensarbetets studie kommer inte att utgå från någon liknande, negativt ställd, hypotes. Emellertid anspelar titeln, ”Gårdsungar”, på en sådan förutfattad mening. En mening som dagligen manifesteras i vuxna personers benämning på fritidsgårdsungdomarna. En fritidsledare i Lillstad nämner att epitetet gårdsungar använts av vuxna pedagoger på ett nybildat kulturhus för att särskilja deras musikelever från ungdomarna på fritidsgården – som båda egentligen skulle kunna ses som kulturhusungdomar.
1 Huvudämnet skulle också ha kunnat vara ”fria tidens lärande”, om det funnits när författaren började läsa med
Det handlar förstås om identitetsskapande tillhörighet, om stigmatisering, negativt ställda förväntningar och självuppfyllande profetior. Men tillhörighet är något komplext – liksom samhället2. En individ kan känna tillhörighet med olika grupper på olika nivåer och
ur olika perspektiv.
Så, vad tycker ungdomarna själva egentligen? Dags att fråga dem!
1.1 Syfte
Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö de spenderar sin fria tid.
Kan man se något mönster i frekventa fritidsgårdsbesökares intressen och sociala inställning i jämförelse med den sociala inställningen hos de ungdomar som är där mer sällan, eller inte alls, och istället spenderar större delen av sin fritid i organiserad fritidsverksamhet som idrottsföreningar? Detta studeras även i förhållande till bakgrundsfaktorer som föräldrarnas etniska ursprung, samboende och yrken. Om det nu tycks finnas något mönster, och hur det i så fall ser ut? Utifrån föräldrarnas yrken studeras även ungdomarnas tal om framtida yrkesval.
Direkta orsak–verkan-samband är förstås omöjliga att fastslå, eller ens undersöka. Däremot kan det vara intressant, och kanske möjligt, att i denna bilokala studie få en överblick över det tal om intressen och social inställning som ungdomarna i respektive miljö ger uttryck för, och problematisera huruvida fritidsgården i jämförelse med lagidrottsföreningen kan bidra till en utveckling i prosocial respektive antisocial riktning.
1.2 Frågeställningar
Undersökningsfrågorna som studeras är:
• Kan något mönster ses i frekventa fritidsgårdsbesökares intressen och sociala inställning i jämförelse med de intressen och den sociala inställningen hos de ungdomar som är där mer sällan, eller inte alls, och istället spenderar större delen av sin fritid i organiserad fritidsverksamhet som idrottsföreningar?
• Kan något mönster ses vid en jämförelse mellan de två olika orternas fritidsgårdsbesökare respektive föreningsidrottare?
• Om så, hur ser dessa mönster i så fall ut?
2 Jämför t.ex. med Bronfenbrenners modell för samband och påverkan på olika nivåer i samhället (Hwang & Nilsson,
• Kan något mönster ses i intressen och social inställning hos barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå?
• Kan något mönster ses i intressen och social inställning hos barn till sammanboende respektive separat boende föräldrar?
• Kan något mönster ses i intressen och social inställning hos barn till föräldrar med etnisk svensk bakgrund i jämförelse med barn till föräldrar födda i ett annat land?
• Om så, hur ser dessa mönster i så fall ut?
2. Teoribakgrund
I teoribakgrunden nedan kommer jag att beröra en svensk studie, en amerikansk teori och några nyckelbegrepp etablerade av en fransk sociolog. Men först måste vi nog klargöra några definitioner av i detta arbete centrala begrepp: Vad är social? Vad är prosocial? Och vad är följaktligen att betrakta som antisocial?
2.1 Begreppen social, prosocial respektive antisocial
– definition och användning i studien
Ordet social förklaras i Svensk ordlista som ”samhällelig; gemensam” (Hässelberg & Allén, 1984:184). I Natur och kulturs psykologilexikon är definitionen utförligare med tre olika sammanhang, eller perspektiv: ”1. Något som gäller samhället och dess organisation. 2. Något som gäller relationerna mellan människor. 3. Solidarisk, villig att ställa upp för andra” (Egidius, 1997:501).
Evenshaug och Hallen definierar prosocialt beteende som ett ”positivt beteende som att hjälpa, samarbeta och dela med sig” (2001:441). Prosocial inställning kan, anser jag, följaktligen tolkas som att vara positivt inställd till det gemensamma samhället och att även tänka på andras välgång. Med den betydelsen används begreppet i denna studie.
Vidare slår Evenshaug och Hallen fast att ”utvecklingen av prosocialt beteende har samband med den moraliska utvecklingen” (2001:263). Det för oss vidare till Kohlbergs definition av stadier för moraliskt resonerande, vilka behandlas i ett senare stycke (2.4).
I Norstedts Uppslagsbok kan man läsa följande om termen asocial:
”samhällsfientlig, som bryter mot samhällsnormer” (1995:69). Den motsvarande termen ”antisocial” finns inte ens med i Blackwell Encyclopedia of Sociology (2008-12-28). Jag antar att det inte är en sociologisk term och går istället till Natur och kulturs psykologilexikon och läser om antisocial: ”Utan respekt för sociala normer (moral och lagar) om de står i vägen för egna impulser och strävanden […] har ungefär samma betydelse som det mera vardagliga ordet ’asocial’ ” (Egidius, 1997:39).
I denna studie används begreppet antisocial inställning med betydelserna att vara negativt inställd till det gemensamma samhället samt att inte tänka på andras välgång.
2.2 Tidigare forskning kring ungdomars attitydbildning
Inom ungdomspsykologin (och -sociologin) är det allmänt vedertaget att kamratgruppen har en viktig roll att fylla i samband med ungdomarnas frigörelse från föräldrarna: ”Gänget övertar delar av den roll som föräldrarna haft som auktoritetsinstans och statusgivande institution” (Evenshaug & Hallen, 2001:318).
Samtidigt kan ungdomarna genom gänget ”utveckla en social livsform som hjälper dem att finna sig till rätta i det vuxna samhället” (a.a.:319). Av kompisarna får ungdomarna en tydlig återkoppling på sitt beteende och sina åsikter. De representerar därmed ”en viktig referensgrupp som modifierar ungdomars attityder” (a.a.).
Psykologen och socialantropologen Eriksons teori om den psykosociala utvecklingen karaktäriserar ungdomstiden som en tid för identitet kontra förvirring. ”De jämnåriga kamraterna blir överlag den instans där de unga söker hjälp med att hitta sin identitet” (a.a.:307). Med identiteten följer tillhörande attityder.
En annan viktig del av identitetsutvecklingen är fortfarande knuten till en tänkt framtida yrkesidentitet. Yrkesvalet kommer i framtiden också att till stor del avgöra levnadsstandard och position i samhället (a.a.).
2.3 Fritidsgården och utvecklingen av antisocialt beteende
Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis, två utvecklingspsykologiforskare från Örebro Universitet, har gjort en longitudinell studie av deltagande på fritidsgård kopplat till antisocialt beteende. Denna studie har bl.a. resulterat i artikeln Unstructured leisure and the
development of antisocial behaviour, i samarbete med Joseph Mahoney på Yale University
(2002). Artikeln har fått stor uppmärksamhet i sammanhanget (se t.ex. Ungdomsstyrelsen, 2002) när den presenterades i Sverige .
Efter e-post- (2006-12-21, 2007-01-04, 2008-09-02, 2008-10-14) och telefonkontakt (2006-12-21, 2008-09-05) med Koutakis får jag (2008-10-15) ta del av denna artikel som frekvent hänvisats till (men som visar sig vara opublicerad). Detta är jag mycket tacksam för, då konkreta undersökningsfrågor och utförligare metodbeskrivning avseende genomförandet är mycket intressant3.
I studien, som omfattat 1168 pojkar och flickor i åldern 15–16 år (92 % av åttondeklasskillarna) i Örebro län, har forskarna ställt frågor om deltagande på fritidsgård,
3 Där finns mycket intressant och en del anmärkningsvärt att notera. Vad sägs t.ex. om den lätt ledande frågan (när den
inte balanseras av en motsatt attitydsfråga) ”Tycker du att skolan känns som ett fängelse?” (Mahoney, Koutakis & Stattin, 2002:11, egen återöversättning av artikelns engelska). På svarskalan är ”nästan aldrig” alternativet för lägst instämmandefrekvens. Utifrån svarsalternativen kan frågan omtolkas som ”Hur ofta tycker du att skolan känns som ett fängelse”, då den tycks utgå från att alla ungdomar någon gång tycker så.
asocialt beteende, stöld, våld, missbruk, attityd till skolan, öppenhet gentemot föräldrar och deltagande i strukturerad fritidsverksamhet, exempelvis föreningsverksamhet. Detta gjordes under hösten 1999 med uppföljning av samma ungdomar ett år senare.
Resultaten visar att:
• De ungdomar som deltog i fritidsgårdsverksamhet visade på en genomgående högre grad
av antisocialt beteende som stöld, våld och missbruk.
• Det fanns ett samband mellan ökad besöksfrekvens på fritidsgården och ett ökat antisocialt
beteende. I synnerhet på fritidsgårdar där många ungdomar med antisocialt beteende
samlades förstärktes det antisociala beteendet hos nya besökare.
• Ökat deltagande i ostrukturerad fritidsverksamhet resulterade samtidigt i en minskad
anknytning till strukturerad, vuxenledd verksamhet med färdighetsutvecklande mål (som
idrott, musik och teater).
• Samband mellan regelbundet deltagande i den senare typen av aktivitet (strukturerad, vuxenledd, färdighetsutvecklande) och prosocial utveckling kunde ses.
• Antisocialt beteende minskade dock inte bland ungdomar som slutade gå till fritidsgården, förutom när det gällde att bli tagen av polisen4. (Mahoney, Koutakis &
Stattin, 2002)
Koutakis har förstås inte varit oemotsagd. Fritidsforums Torsten Laxvik menar att ”Fritidsgårdens kravlösa miljö har en läkande effekt på unga bråkstakar” (Ungdomsstyrelsen, 2002).
I en senare artikel förtydligar Koutakis hur han menar att fritidsgårdarna skulle kunna ta tillvara på möjligheten som deras verksamhet ger, när det gäller att förebygga problem:
”Fritidsledaren är viktigast av allt” säger Koutakis och menar att om denne ”kan bidra till att besökarna känner att de utvecklar en förmåga, tillåts visa framfötterna och på olika sätt leds in i åtminstone någon aktivitet som de med någorlunda regelbundenhet deltar i – då kan besökarna bli varse att de är bra på något och även de med misslyckandeförväntningar tvingas ompröva sin förväntan”. Detta kräver ”fokuserade proffs. Alla andra kommer att genomskådas som präktiga och efterhängsna tråkvuxna som inte låter en bara vara” (2008:94).
4 Detta sista resultat anses av forskarna bero på att förvärvat antisocialt beteende är svårt att bli av med. Att
arresteringsfrekvensen minskar kommenterar de inte. Den delen av resultatet skulle dock kunna förklaras med att fritidsgården samtidigt utgör ett socialt nät, där vuxna har mer koll på ungdomarna, vilket skulle kunna antas ökar risken att åka fast vid eventuella lagöverträdelser.
2.4 Stadier av moraliskt resonerande
En viktig poäng med moraliskt resonerande är att det inte räcker med att kunna ”rapa upp” de tio budorden. Att veta att man inte skall stjäla är en sak, men att förstå och kunna resonera om varför är en annan.
Om man som anledning till att inte stjäla anger skälet ”att man kan åka fast” tyder det på ett lågt stadium av moraliskt resonerande enligt Kohlbergs klassifikationer (Goldstein, Glick & Gibbs, 2004). Närmare sagt stadium 2, av 4 nivåer (där 1–2 är omogna moralprinciper samt 3–4 är mogna) som översiktligt ser ut ungefär såhär:
Stadium 1: Den starkes rätt. Så länge man inte blir bestraffad har man inte gjort fel. Stadium 2: Överenskommelser med egen vinning satt främst.
Stadium 3: Ömsesidighet, med andras väl i åtanke.
Stadium 4: Kompletterar det föregående stadiet med ett samhällsperspektiv. (a.a.)
Det ska samtidigt sägas att Kohlbergs teori har ifrågasatts. Koutakis förespråkar, istället för teorin med fasta uppnådda stadier, Hirschis sociala kontrollteori. Enligt denna ”ökar sannolikheten att tonåringar bryter mot regler och normer i situationer då risk för upptäckt är minimal” (Koutakis, 2008:81). Den sociala kontrollteorin handlar också om social anknytning, att i hur stor grad man tillägnat sig samhällets regler beror på känslomässiga relationer (med vuxna som föräldrar, lärare, idrottsledare och fritidsledare t.ex.), engagemang (mängden tid och energi investerad i en social aktivitet och därigenom uppnådd social position5), deltagande (i prosociala aktiviteter innebär mindre tid till
antisociala6) och tilltro (respekt för samhällets auktoriteter) till dessa värden.
Jag kommer att använda Kohlbergs teori vid konstruktion och analys av några enkätfrågor (se 3.3.1). Oavsett om ungdomarna för ett resonemang på ett tillfälligt högt stadium, så visar det ändå på en potential att göra det. Jag kan dessutom bara uttala mig om detta tal, då någon praktikstudie inte ingår i det empiriska material som jag har samlat in.
2.5 Habitus och olika former av kapital
Habitus kan sammanfattas som olika förhållningssätt skapade av, och återskapande, olika
kulturella kontexter. I tidigare nämnda psykologilexikon kan man läsa att termen habitus ”använts av några franska utbildningssociologer (främst Pierre Bourdieu) för att beteckna det allmänna förhållningssätt som människor tillägnar sig i en viss miljö och som t ex skiljer
5 Här kan jag inte låta bli att dra en parallell till position på fältet, med Bourdieus termer, som berörs i nästa delavsnitt. 6 En klassisk nyttan-av-ungdomsgårds-komponent, som några av ungdomarna i undersökningen själva ger uttryck för
språk, uttryckssätt, värderingar och ambitioner hos en akademiskt utbildad person från en som enbart genomgått grundskola eller gymnasieskola” (Egidius, 1997:201, egen kursiv).
Det är också utifrån habitus som det ”fria valet” tenderar att göras, premierande det alternativ som ger mest respekt av de sina inom samma fält. Med fält, ännu ett av Bourdieus begrepp, avses en viss social miljö med anspelning på ordet slagfält (Kärfve, 2006-11-16). I denna studie skulle skolan, fritidsgården respektive idrotten kunna betraktas som olika fält.
Till detta begrepp kommer från Bourdieus teoriramar olika former av kapital:
”I ett socialt universum”, förklarar Bourdieu, ”är de fundamentala sociala maktmedlen, enligt mina egna empiriska undersökningar, för det första ekonomiskt kapital, i dess olika former; för det andra kulturellt kapital eller bättre, informationskapital, återigen i dess olika former; och för det tredje två former av kapital som är väldigt starkt växelverkande, socialt kapital, som består av resurser baserade på kontakter och grupptillhörighet, samt symboliskt kapital, som är formen de olika typerna av kapital tar när de väl uppfattats och erkänts som legitima” (Bourdieu, 1987:4, egen översättning av Wacquant & Youngs engelska översättning från franskan).
Då det gäller habitus, som inställning baserat på perspektivet från den position inom fältet man befunnit sig på under en lång tid, hävdas att ”De som innehar samma positioner har alla chanser att ha samma habitus, åtminstone så långt deras banor som fört dem till dessa positioner är liknande” (Bourdieu, 1987:5).
Bourdieu menar enligt docenten i sociologi Eva Kärfve (2006-11-16) att stammen (ursprunget) är viktig, men habitus kan omformas beroende på tiden på fältet.
För att kunna göra en slags social kategorisering av ungdomarnas ”hemhabitus” har jag gått efter Bourdieus tes att föräldrarnas yrkesfält indirekt påverkar barnens uppväxt. I hans verk Distinktionen kartläggs olika livsstilar statistiskt och yrken (även fädernas yrken) spelar en nyckelroll för habitus, som för övrigt exemplifieras genom konkret särskiljande smakval vid kulturkonsumtion (Bourdieu, 1993).
Jämför jag denna teori med tidigare refererad forskning kring ungdomars attitydbildning ser jag att den senare skulle kunna förklaras med Bourdieus begrepp som ett exempel på förvärvandet av alternativa habitus på de olika fritidsfälten genom kompisgängen. Som jag ser det finns det en röd tråd mellan begreppen tillhörighet, identitet och habitus.
2.6 Yrkeskvalifikationsnivå och socioekonomisk indelning
Efter att översiktligt ha läst in mig på olika sociala klassificeringar (Nationalencyklopedin, 2008-10-31, Norstedts Uppslagsbok, 1995, Andreasson m.fl., 1971) har jag kommit till insikt om dilemmat i allmänhet med detta och i synnerhet med tanke på vilken information som var möjlig att samla in genom respondenterna. Där har SSYK 96, Standard för svensk yrkesklassificering (SCB, 2008-01-11), istället visat sig användbar för att utifrån ungdomarnas uppgifter om föräldrarnas yrken kunna dela in dessa efter respektive yrkesområde och tillhörande kvalifikationsnivå.
Yrkeskvalifikationsnivån anger de kvalifikationer som normalt7 krävs för att utföra arbetet
i fråga:
• Ykn 1 – Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
• Ykn 2 – Gymnasiekompetens eller gymnasial yrkesutbildning
• Ykn 3 – Gymnasieskola med påbyggnad eller kortare högskoleutbildning (≤ 3 år) • Ykn 4 – Längre högskoleutbildning (>3 år) och en akademisk examen
Som ett stöd för användandet av detta system tillhandahåller SCB ett sökbart yrkesregister med tillhörande koder, som jag har använt (2007-10-01).
Utifrån föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå konstruerar jag analysgrupperna ”akademikerbarn” (ykn 3–4) och ”arbetarbarn” (ykn 1–2).
SSYK har beröringspunkter med SEI, Socioekonomisk indelning. Med SEI görs indelningen efter företagare respektive anställda, med undergrupperna arbetare och tjänstemän i sin tur indelade efter ”normalt utbildningskrav” (SCB:s norm, 2008-03-03)8.
Socioekonomisk indelning låter kanske mer passande i sammanhanget (om jag nu bortser från det etiska huvuddilemmat att överhuvudtaget dela in människor), men ger inte någon möjlighet att jämföra yrkesområden som med SSYK. Detta, samt att jag saknar tillräckliga uppgifter (t.ex. antal underställda) för att använda SEI korrekt (SCB, 1984), gör att jag kommer att använda SSYK istället. Materialet om SEI och dess tillämpning har dock kommit till användning i studien ändå. Med dess riktlinjer som grund har jag valt att låta den högre av föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå vara dominant vid klassificeringen av hushållets gemensamma och därigenom ungdomens analysgruppstillhörighet.
Detta kan naturligtvis problematiseras, då det likaväl skulle kunna vara den förälder som
7 Statistiska Centralbyråns norm, där just denna definition används (SCB, 2008-01-11).
8 Vid telefonkontakt med SCB:s ansvarige för frågor angående SEI och SSYK säger han angående tillämpningen av SEI,
där grupperna sjuksköterskor och lärare har en utbildning vars längd motsvarar högre tjänstemäns men som sorteras under tjänstemän på mellannivå: ”det talas om en utbildningsinflation [...] inga klassresor [har skett] p.g.a. att utbildningen förlängts. Däremot har nya yrken, som webbredaktör [med samma utbildningslängd], tilldelats en högre SEI-nivå”(Haldorson, 2008-11-17).
barnet identifierar sig mest med, vars yrke influerar barnets uttalade tankar om framtida yrke mest. Det är förstås svårt att beräkna statistiskt. Medelyrkeskvalifikationsnivå skulle dock kunna vara ett statistiskt möjligt alternativ. Bakgrunduppgiften ”ditt framtida yrke” tänkte jag skulle kunna ses som en fråga om sociala ambitioner i förhållande till utbildningsstegen.
3. Metod
Enligt Broady och Palme menar Bourdieu att ”sociologens arbete aldrig kan resultera i avtryck av den verkliga verkligheten. Det sociologen kan göra är att, med de redskap som står honom till buds, bringa ordning i ett komplext material”(Bourdieu, 1993). Detta är också vad jag försöker göra i denna lilla studie.
3.1 Metodval
Denna studie har genomförts i form av intervjuer där jag fyllt i enkäter i enlighet med de muntliga svar jag fått på frågorna, samt de val som respondenterna markerat aktivt. Det har alltså varit frågan om en hög grad av strukturering och standardisering med vissa öppningar för egna svarsalternativ för kategorisering i efterhand. Detta för att möjliggöra en
kvantitativ analys av resultaten (5/10 respondenter med den här bakgrunden, tycker …).
Anledningen till att jag valde att använda metoden enkät under ledning (Patel & Davidson, 2003) var möjligheten till förtydliganden, för att undvika missförstånd.
Då syftet med undersökningen är att studera ungdomarnas sociala inställning, kopplat till olika bakgrunduppgifter, valde jag att i enkäten använda mig av en avdelning med värderingsfrågor med idéer hämtade från attitydformulär (a.a.).
3.2 Urval
Populationen, d.v.s. den större avgränsade grupp som jag är intresserad av att undersöka, är
ungdomar på två olika fritidsgårdar. En fritidsgård ”inkluderad” i en mindre stads kulturhus och en annan fritidsgård med fristående lokaler belägna mitt i en större stads största låghusområde. Den mindre staden kallas i studien ”Lillstad” och den större ”Storstad”. När det behövs skiljas på Storstads centrum och bostadsområdet där fritidsgården ligger, kommer namnet ”Låghusbyn” att användas på det senare.
Urvalet består av de fritidsgårdsbesökare som var närvarande vid intervjutillfällena.
Storstads fritidsgård valdes för att den har sin kommuns största upptagningsområde (tre större bostadsområden med sammanlagt 1197 invånare i åldern 13 till 19 år enligt stadens statistikdatabas för 2007). Lillstads fritidsgård9 valdes för att den var ”huvudfritidsgård” i en
mindre kommun i samma region som Storstad. I Bilaga E kommer mer bakgrundsuppgifter om själva gårdarnas miljö och personal att presenteras för jämförelse med studiens resultat.
9 Lillstads fritidsgård var också hemvist för pilotens undersökningsgrupp, två år tidigare, vilket skulle möjliggöra en
Som kontrollgrupper har ungdomar ur idrottslag i respektive område valts.
Ungdomarna på fritidsgårdarna och i idrottsföreningarna har nåtts genom respektive ledare (mer om det under respektive rubrik i följande stycken).
3.2.1 Ungdomar på en fritidsgård i Lillstad
Enligt den inledande urvalsgrupperingen, utgjordes undersökningsgrupp 1 av fritidsgårds-besökare som var närvarande lördag 8 november, 2008, kl. 15–24, då intervjuerna gjordes.
Åldern på fritidsgårdsbesökarna låg mellan 13–18 år, men jag valde av forskningsetiska skäl (3.4) att intervjua ungdomar fr.o.m. 15 år. Medianåldern blev då 16 år. 22 var killar och 4 tjejer.
För att sätta det totala antalet av 26 ungdomar i förhållande till något, kan jag nämna att namnlistan (inkl. födelseår) över de besökare som fått gårdsavtal hemskickade innehöll 35 ungdomar mellan 15–18 år. Ingen av de tillfrågade ungdomarna föll bort, utan deltog villigt i undersökningen.
Fritidsgårdsbesökarna som intervjuades, delades i bearbetningen in i följande
analysgrupper:
• Fritidsgårdsaktiva (3–7 dagar/vecka)
• Fritidsgårdsbesökande (1–2 dagar/vecka)
Samtliga tillhörde även analysgrupperna ungdomar och Lillstad, och kunde dessutom komma att tillhöra någon av följande (flergruppstillhörighet alltså möjlig):
• Föreningsidrottare (2–7 dagar/vecka)
• Idrottande (1–7 dagar/vecka spontanidrottande samt 0–1 dag/vecka i förening)
Dessa utgör en kategori med mindre frekvens av organiserat, ledarlett, idrottande, men som ändå har en fysisk aktiv fritid.
• Arbetarbarn (Föräldrars högsta yrkeskvalifikationsnivå 1–2)
• Akademikerbarn (Föräldrars högsta yrkeskvalifikationsnivå 3–4)
Svaren som respondenterna i urvalsgrupp 1 gav, sorterades även i tillfälliga kategorier efter andra bakgrundsfaktorer, som föräldrarnas födelseland, samman- eller särboende.
3.2.2 Ungdomar ur två idrottslag i Lillstad
Mot undersökningsgrupp 1 ställdes således 14 icke-fritidsgårdsbesökande, idrottsföreningsaktiva, killar (av totalt 16 i den ursprungliga urvalsgruppen) som
Kontakten med kontrollgrupp 1A etablerades genom telefonkontakt (2008-10-27) med juniorlagets ledare. Vid det första samtalet framkom det att denna huvudförening på orten har svårt att få ihop lag i flera av de aktuella pojklags-årgångarna. Att det nu är eftersäsong, uppbyggnadsträning och inga matcher, ges som möjliga anledningar, tillsammans med att grabbarna redan spelat ihop i många år och nu vill prova något annat. Det sociala engagemanget går inte att ta miste på. Intervjuer bokades till veckans träningstillfälle.
De återstående fyra ungdomarna, som enligt tränaren är ”de som ser sig som fotbollsspelare”, tränade denna kväll (2008-10-30) med A-laget. Det blev bra intervjuer, på så sätt att jag upplevde ungdomarna som ärligt intresserade och deras svar som uppriktiga.
För att få ihop fler respondenter i denna kontrollgrupp, beslutade jag mig för att ta kontakt med en av stadens inomhuslagidrottsföreningar, som tvärtom var mitt i säsongsstarten. De hade ett nystartat P15-lag. Jag fick kontakt med lagets tränare, som berättade att de har träning en dag i veckan. För att hitta en kontrollgrupp med förmodat större grad av idrottsföreningssocialisering, sökte jag därför vidare.
Till sist fick jag kontakt med ordföranden i en annan inomhuslagidrottsförening vars P15–16-lag har aktiviteter c:a tre dagar i veckan. Flera av dessa killar är dessutom aktiva inom andra idrotter, en del tränar ända upp till sex dar i veckan. Tio av dessa, som inte är varken fritidsgårdsaktiva eller -besökare, blev kontrollgrupp 1B (intervjuade 2008-11-04 samt -06) och utgör tillsammans med tre ur 1A enligt samma urvalskriterier och en kille intervjuad på fritidsgården, analysgruppen föreningsidrottare i Lillstad med totalt 14 respondenter. Båda lagens ledare intervjuades också.
3.2.3 Ungdomar på en fritidsgård i Storstad
Undersökningsgrupp 2 utgjordes av fritidsgårdsbesökare som var närvarande de tre
måndagskvällar i slutet av oktober och början av november 2008, som undersökningen gjordes. Totalt intervjuades 33 ungdomar mellan 13–19 år, samt 2 ledare. Då jag efter första intervjutillfället tänkte om angående frågornas natur, så valde jag (även om jag inte fått några indikationer på att frågorna upplevdes känsliga av ungdomarna) dock att inte använda mig av de svar som insamlats av respondenter yngre än 15 år (6 ungdomar). Dessa matades aldrig in vid bearbetningen och ingår alltså inte i det analyserade materialet.
På namnlistan (inkl. födelseår) över besökare med gårdskort, kunde jag se att antalet ungdomar mellan 15–19 år var 44 (av totalt 142). Tjugo av dessa, och ytterligare sju
ungdomar som var där fast inte hade gårdskort, intervjuades. Uppskattningsvis10 inkluderar
undersökningsgrupp 2 alltså drygt hälften (27/51) av fritidsgårdens besökare i åldrarna 13– 19 år. Medianåldern var 16 år. 23 var killar och 4 tjejer.
På måndagar mellan kl. 19–21 hålls fritidsgårdens stormöten. På dessa måndagsmöten tas, utöver vad ungdomarna vill göra, även dilemman från verkliga händelser i ungdomarnas närhet upp till diskussion. Sista måndagen jag var där samtalade de t.ex. om en misshandel som skett i området. ”Vad tänkte ni på då” frågade fritidsledaren. Några ungdomar skruvar på sig. Utan att döma, kom det att handla om det ansvar man har att hejda sina kompisar innan gränsen är nådd och reflektion kring riskerade följder om man inte gör det.
Kontakten med den ansvarige enhetschefen samt en av fritidsledarna togs via telefon (2008-10-24) och besök (2008-10-27,-11-03,-17).
Av de totalt 27 fritidsgårdsbesökarna som intervjuades, valde jag i bearbetningen ut 9 av de mest frekventa fritidsgårdsbesökarna (3–7 dagar/vecka) som inte föreningsidrottade till analysgruppen fritidsgårdsaktiva i Storstad. Detta för att polarisera de två grupperna miljöpåverkansmässigt. Det är annars inte så att fritidsgårdsbesökande utesluter
föreningsidrottande. Medianåldern bland de fritidsgårdsaktiva var 17 år. Samtliga var killar.
3.2.4 Ungdomar i ett idrottslag i Storstad
Kontrollgrupp 2 utgjordes, enligt den inledande urvalsgrupperingen, av ungdomar ur ett
P15-lag med hemmaplan i närheten av Storstads fritidsgård. Kontakten med dessa etablerades genom telefonsamtal (2008-10-27 och 2008-10-29) med P15-lagets ledare, vars namn jag funnit på föreningens webbplats.
Av dessa åtta ungdomar, som var närvarande på eftersäsongsträningen fredag 7 november, 2008, kl. 18–19.30, var en även fritidsgårdsaktiv. Med det syftar jag på min egen tidigare nämnda analysgruppsdefinition; fritidsgårdsbesökande tre eller fler dagar per vecka. Respondenten valdes därför bort vid analysgrupperingen och föreningsidrottare i Storstad kompletterades istället med två föreningsidrottande ungdomar, som intervjuats på fritidsgården men inte varit mer frekventa besökare än max två gånger per vecka. Skulle jag i Storstad hållit fast vid att låta denna grupp ugöras av ungdomar som föreningsidrottade två eller fler dagar i veckan och inte besökte fritidsgården alls, skulle blott tre ungdomar återstå. Alldeles för få för denna undersökningsmetod. Nu utgörs de av 9 respondenter,
10 Då fritidsgårdsverksamhet av tradition är öppen, utan anmälan och registrering, får antalet besökare uppskattas. Även
vilket åtminstone motsvarar antalet i analysgruppen fritidsgårdsaktiva i Storstad.
Åldern på föreningsidrottarna låg mellan 15–19 år. Medianåldern var 15 år och samtliga var killar. De två ledarna som även intervjuades, ville bli intervjuade först för att få insikt i vilken typ av frågor som skulle ställas. Detta tillmötesgick jag förstås. Att de båda unga männen i 21-årsåldern visade både tuffhet mot och omtanke om sina grabbar, var även uppenbart i de sociala överenskommelser som publicerats på lagets hemsida11.
Vid intervjutillfället samlade ledarna inledningsvis hela laget och jag berättade översiktligt om undersökningen som en del av mitt lärarexamensarbete, att deltagande var frivilligt och att varken lagkamrater eller ledare skulle få tillgång till deras svar (jfr presentationsbrev, bilaga B). Under träningens gång gjordes sedan intervjuerna i deras klubbstuga, intill utomhusplanen, dit deltagarna kom en i taget.
3.3 Genomförande
Då enkätfrågorna utgjort det verktyg som tagits fram och använts kommer jag här att redogöra för de olika typerna av frågor som använts, och tanken med dem.
3.3.1 Tankar bakom enkätfrågorna
I det ursprungliga formulerandet av enkätfrågor för kvantitativ bearbetning, slogs jag ideligen av tanken att dessa vore intressanta att samtala mer om i öppna frågor. I pilotundersökningen (Korths, 2007) höll jag tillbaka denna tanke i och med valet av den i hög grad strukturerade och standardiserade undersökningsformen enkät under ledning.
I detta examensarbete har dock metoden justerats till att anteckna spontana kommentarer samt, efter att alla inställningsfrågor besvarats, gå tillbaka till utvalda frågor som besvarats med ytterlighetsalternativen och även samla in kompletterande kommentarer genom öppna följdfrågor som: ”Varför ...?”. Detta rekommenderas även av Johansson och Svedner (2006).
Anledningen till att inte ställa dessa följdfrågor direkt var att jag inte ville riskera att styra svaren till de mer neutrala mittalternativen för att respondenten vill slippa följdfrågor. Varje antecknad kommentar lästes sedan upp för respondenten för verifiering: ”Jag har skrivit det såhär, komprimerat, ’...’ Stämmer det?”. Det gäller att trycka ihop det sagda utan att missa något viktigt ord.
11 På lagets hemsida kommunicerar de angående träningstillfällen etc. Där har de även publicerat sina överenskommelser.
Flera av dessa är av social karaktär, t.ex ”Att arbeta för att alla i laget skall känna sig välkomna”. Det visar, menar jag, att ledarna tillsammans med laget inte bara har satt upp resultatorienterade mål, utan även värderar processinriktade.
Först ämnade jag samla in bakgrunduppgifter i form av kön, födelseår, födelseland, föräldrarnas födelseland, om föräldrarna bodde ihop eller separerat, föräldrarnas yrken, ungdomarnas framtida yrke, fritidsintressen samt hur ofta de var på fritidsgården och andra sociala platser (i form av ett schema med kryssrutor för varje dag, med möjlighet till flera val).
Bakgrundsvariablerna ställdes i analysen mot svaren på fjorton värderingsfrågor (se bilaga A). Ursprungligen hade jag formulerat syftet till att ”studera ungdomars attityder till samhället”. Men kanske är det förmätet att hävda att man undersöker attityder, när man frågar ungdomar ”Vad tycker du om …?”. Patel och Davidson insinuerar detta och säger ”Vill vi däremot undersöka individens attityd till någonting, bör vi utarbeta en attitydsskala” (2003:84). De rekommenderar då framtagandet av en s.k. Likert-skala12,
vilket jag dock fann vara för omständligt för denna undersökning. Även om den säkert är ett mer precist verktyg tror jag samtidigt att dess omfattning i antal frågor och svarsalternativformuleringar kan vara för ”jobbigt” för ungdomarna, vilket skulle minska svarens reliabilitet. Denna uppfattning finner jag stöd för hos Trost (1994). Eftersom jag nu inte undersöker attityder, utan inställning till samhället, bör det också vara helt i sin ordning med en förenklad variant.
Istället tog jag idéer från attitydsskalan, och utarbetade en fyrgradig skala med grafiska symboler i form av ”glad gubbe” till ”sur gubbe” (se bilaga A) för att respondenterna skulle kunna greppa dem intuitivt. Symbolerna motsvarade svarsalternativen: ”Mycket bra”, ”Ganska bra”, ”Ganska dåligt”, ”Mycket dåligt” i inställningsfråga 1–10 och 14, samt Likert-skalans svarsalternativ ”Instämmer helt”, ”Instämmer delvis”, ”Tar delvis avstånd”, ”Tar helt avstånd” angående den efterfrågade uppfattningen om de olika uttalandena (11– 13). Mittenalternativet ”Tveksam” tog jag bort, för att forcera fram ett ställningstagande i positiv eller negativ riktning.
Beroende på om frågan var formulerad ur prosocialt eller antisocialt perspektiv motsvarade det ett socialt värde på 4–1 respektive 1–4 (se Bilaga A).
Då det gäller val av ämne och detaljnivå, kom jag fram till följande områdeskategorier med kompletterande frågor ur olika perspektiv (jfr med tidigare nämnda definitioner av ”social”):
12 I konstruktionen av en Likert-skala formuleras 40–50 påståenden, varav hälften positivt respektive negativt. Dessa
blandas asymmetriskt. Genom en grupp individer, liknande den aktuella urvalsgruppen, prövas vilka 15–20 påståenden som ger störst skillnad i svaren. Dessa används sedan i undersökningen. Diskriminationsförmågan räknas ut genom en omfattande uppgiftsanalys. Denna inleds med att poängsätta de positivt formulerade påståendenas svarsalternativ från 5–1 poäng och de negativt formulerades från 1–5 poäng (Patel & Davidsson, 2003).
• Lillstad/Låghusbyn i Storstad i förhållande till den Storstad/sta’n i Storstad: 1. Vad tycker du om Lillstad / Låghusbyn?
2. Vad tycker du om Storstad / sta’n Storstad? • Skolan:
3. Vad tycker du om din skola?
4. Vad tycker du om din egen insats i skolan? • Fritidsgården:
14. Vad tycker du om Fritidsgården? • Polisen:
10. Vad tycker du om Polisen? • Droger:
5. Vad tycker du om att, när du blir 18, beställa en öl till pizzan? 6. Vad tycker du om dina yngre (14 år) kompisar skulle dricka sprit?
7. Vad tycker du om någon äldre (över 18), som du känner, skulle använda andra droger än alkohol?
• Moraliskt resonerande kring vårdslöshet i trafik och stöld:
8. Vad tycker du om att köra i 90 km/h, med trimmad moppe, längs Affärsgatan, om det inte finns någon polis i närheten?
9. En kompis erbjuds köpa senaste mobilen, superbilligt, men vill inte köpa den. (Han anar: mobilen kan va’ stulen, och vill inte bidra till mer stölder i samhället.) Vad tycker du om det?
• Respekt i kamratgruppen, och inställning till olika alternativ för att erhålla denna: 11. Vad tycker du om uttalandet: ”Om man hotar med stryk, och kan följa upp det, får man respekt”?
12. Vad tycker du om uttalandet: ”Om jag hade mycket pengar skulle jag få respekt”? 13. Vad tycker du om uttalandet: ”Om jag är juste och håller vad jag lovar, får jag respekt”? Bakgrunden till att jag inkluderade inställningsfrågorna om respekt (11–13) är, det enligt sociologin grundläggande, behovet att ”varje människa måste bemötas med respekt av sin omgivning” (Kärfve, 2006-11-16). Det är alltså respekten av ”de sina”, kompisarna här och nu, som är viktigast. Men frågan är hur man får det, vilket kan kopplas till stadierna av moraliskt resonerande (Goldstein, Glick & Gibbs, 2004).
Ambitionen var att formulera enkätfrågor som skulle ge illustrerande exempel på olika inställningar.
3.3.2 Användningen av dessa verktyg i möten med ungdomarna
I samband med pilotstudiens genomförande (Korths, 2007) reflekterade jag bl.a. över enkät-frågorna och deras formuleringar. Dessa hade jag nu möjlighet att komplettera och justera något. En komplex fråga minns jag t.ex. var i behov av att förtydligas utan att förenklas. Den blev, omformulerad: ”En kompis erbjuds köpa senaste mobilen, superbilligt, men vill inte köpa den. (Han anar: mobilen kan va’ stulen, och vill inte bidra till mer stölder i samhället.) Vad tycker du om det?”. Jag lade för tydlighetens skull muntligt till kommentaren ”... att han inte vill köpa mobilen”. Jag gick även igenom själva utförandet av ”intervjuerna”, och den strikta modellen enkät under ledning, där behovet av följdfrågor framstod (se 3.3.1 ovan).
Intervjuerna med fritidsgårdsungdomarna gjordes alltså på fritidsgården, deras ”hemmaplan”. Eftersom jag var intresserad av ungdomarnas verkliga åsikt (man kanske tycker en sak när kompisarna är med …) valde jag dock att göra intervjuerna med undersökningsgrupp 1 i fritidsledarnas (en)rum intill huvudsalen, respektive i en hall ovanför för undersökningsgrupp 2, vilket jag fick intrycket av att deltagarna också tyckte var bra. Det skall också sägas att många var riktigt ivriga att få bli intervjuade.
För att det inte skulle kännas som ett förhör hade jag placerat stolarna vända åt samma håll, med gemensamt fokus på:
• enkäten, där jag fyllde i bakgrundsuppgifterna, i del 1,
• det plastade veckoschemat i A4-format (se Bilaga A), där respondenten med en whiteboardpenna kryssade för i vilka miljöer de spenderade sin fria tid (ett översiktligt och aktiverande förfarande), i del 2, respektive …
• frågekorten (se Bilaga A), där valet manifesterades handfast med en pekare av skumgummi (tydligt val genom en konkret fysisk handling), i del 3.
Detta förfaringssätt möjliggjorde också att låta intervjun övergå i ett tyst pekläge om någon annan besökare passerade förbi.
Varje intervju, med de tre delarna, tog drygt 10 minuter.
På samma sätt genomfördes intervjuerna med Lillstads kontrollgrupper, som skedde i samband med träningstillfällen. Med kontrollgrupp A gjordes intervjuerna i klubbstugan bredvid gräsplanen, dit de kom in en och en (2008-10-30). Likaså med Storstads kontrollgrupp (2008-11-07). Vid intervjuerna med Lillstads kontrollgrupp B, som tränade i sporthallens stora sal, satt vi avsides på läktaren (2008-11-04,06).
Intervjuer gjordes även med ungdomsgruppernas ledare för att kunna se om det finns någon överensstämmelse mellan ledarnas och ungdomarnas svar.
3.3.3 Bearbetning vid analys av insamlad rådata
Enkätsvaren matades in i ett översiktligt kalkylblad (OpenOffice.org Calc), vilket möjliggjorde analys av svaren på inställningsfrågorna i förhållande till de olika bakgrunduppgifterna, genom sortering efter dessa, beräkning av medelvärden etc.
3.4 Etiska överväganden
I genomförandet av denna studie har jag beaktat forskningsetiska principer. I det grundläggande individskyddskravet ingår informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekrav (Vetenskapsrådet, 2002).
Då det gäller samtyckeskraven säger dessa att förutom undersökningsdeltagarnas, bör föräldrarnas samtycke inhämtas om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär. (a.a.). Eftersom undersökningen skulle kunna uppfattas som etiskt känslig, då jag t.ex, ställer frågor om respondenternas hemförhållanden och moraliska dilemman kring droger, stöld och våld, har jag sökt att inkludera deltagare från 15 år och naturligtvis inhämtat samtycke från ansvarig ledare. Sedan behandlas förstås de insamlade uppgifterna konfidentiellt.
I rollen som fältstuderande tror jag att den relationella färdigheten att inge trygghet är fundamental, både för intervjuprocesserna och resultaten, på samma sätt som i den vanliga lärarrollen. Som jag ser det handlar det även här om att bekräfta ungdomarnas egenvärde, oavsett vilka åsikter de ger uttryck för. Att kliva in på en fritidsgård med neutral min i objektivt vit forskarklädsel, bildligt talat, tror jag inte bidrar till denna trygghet. Istället har jag visat mitt uppriktiga intresse för vad ungdomarna tycker angående de olika frågorna, deras intressen och tal om studier och framtida yrkesval. Som en respektfull, vänligt inställd, vuxen gäst, har jag känt mig välkommen på fritidsgårdarna och i idrotts-föreningarna. Jag har heller inte upplevt att respondenterna sökt svara så som de tror att jag vill att de ska svara istället för att stå för sina åsikter. Denna risk finns förstås (Johansson & Svedner, 2006).
För att skapa förutsättningar för verkliga åsikter, klargjordes anonymiteten för varje undersökningsdeltagare (se t.ex. Bilaga B: Presentationsbrev). Som tidigare nämnts gjordes intervjuerna i enrum, utan varken kompisar eller ledares närvaro. Deltagarna upplystes också om att ledarna inte skulle få tillgång till deras svar i efterhand. Dessutom skulle ortsnamn i frågorna etc. avidentifieras i det skriftliga arbetet och presentationen av det, vilket också har gjorts.
4. Resultat och analys
Kapitlet Resultat och analys delas upp efter de större analysgrupperna, enligt undersök-ningens frågeställningar. Först tror jag dock att några inledande förtydliganden kan vara på sin plats:
Talen inom parentes uttrycker, då det gäller intressen, relativa frekvenser i proportioner13 –
där 1,0 motsvarar att samtliga respondenter i analysgruppen angett intresset i fråga. Vid jämförelser mellan analysgrupper, som kan vara av olika storlek, visar talet skillnaden mellan de olika gruppernas relativa frekvenser.
När det gäller frågorna om social inställning, anges sociala medelvärden mellan 1–4 för respektive analysgrupp, där 1 motsvarar en konstruktion av ”antisocial” inställning och 4 ”prosocial”. Syftet är att skapa någon slags överblickbar ordning. De etiketterade svaren kan dock nyanseras av och problematiseras utifrån respondenternas kommentarer.
4.1 Fritidsgårdsaktiva respektive föreningsidrottande ungdomar
Först några ord om analysgrupperna:
Med fritidsgårdsaktiva syftas nedan på de ungdomar i undersökningen som är på fritidsgården tre eller fler dagar i veckan och inte föreningsidrottar.
Med föreningsidrottare avses de ungdomar i undersökningen som deltar i idrottsföreningsaktiviteter två eller fler dagar i veckan, och inte besöker fritidsgården fler än två dagar i veckan (i Storstad, och i Lillstad inte alls).
Intressen, musicerande: Det är vanligare bland
föreningsidrottarna än de fritidsgårdsaktiva att även spela något musikinstrument (i Storstad är skillnaden 0,414).
Har det att göra med att de föreningsaktiva ungdomarna är mer vana vid, och har större uthållighet när det gäller, strukturerade fritidsaktiviteter med långsiktiga mål än de fritidsgårdsaktiva? Aktiviteter som av Blomdahl beskrivs som instrumentella, enligt skolans verksamhetsmodell, i motsats till expressiva, friare, ”kravlösa”, aktiviteter med omedelbara belöningar och mål (Blomdahl & Claeson, 1989).
13 Proportioner är att rekommendera istället för procent om det totala antalet respondenter understiger 50, vilket det gör i dessa
analysgrupper. ”Vid ett för litet antal mätvärden ger procent en felaktig bild av fördelningen”(Patel & Davidson, 2003:112).
14 0,4 anger en jämförelse av relativa frekvenser i proportioner, d.v.s. 4/10 eller motsvarande den avrundade skillnaden
mellan det faktiska antalet 5 av 9 respondenter i en viss analysgrupp och 1 av 9 respondenter i en annan analysgrupp som angett intresset.
Kanske är det en klassfråga? Blomdahl hävdar att huruvida ungdomarna har ”erövrat skolans instrumentella kod”(a.a.:40), eller inte, är det avgörande. Fritidsforskaren tillägger samtidigt, med hänvisning till Kurt Huch, att akademikerbarn, i större utsträckning än arbetarbarn, i hemmen socialiseras till instrumentellt beteende (a.a.). Under nästa rubrik (4.2) jämförs analysgrupperna arbetarbarn med akademikerbarn.
Datorspelande i Storstad: Den omvända skillnaden gäller för
datorspelande i Storstad. Där har samtliga fritidsgårdsaktiva detta intresse. Fritidsgården där har också initierat bildandet av en datorspelsförening som är medlemmar av riksförbundet Goodgame15, och upplåter en del av sina lokaler till den16.
Kanske kan det vara en av orsakerna till skillnaden (0,4) mellan de fritidsgårdsaktiva ungdomarna och de föreningsaktiva i Storstad, eftersom denna skillnad mellan motsvarande grupper inte kan ses i Lillstad.
Spel om pengar i Lillstad: I Lillstad är spel om pengar,
företrädesvis poker, vanligare bland de fritidsgårdsaktiva i undersökningsgruppen än bland föreningsidrottarna i kontroll-gruppen (skillnad 0,3). Denna skillnad finns inte i Storstad.
Kanske kan det tolkas som att Lillstads fritidsgårdsaktiva till stor del är expressivt orienterade och poker lockar med omedelbara belöningar?
Social inställning, Låghusbyn i Storstad: De
fritidsgårdsaktiva ungdomarna i Storstad gillar sin stadsdel (här benämnd Låghusbyn) och gård. Samtliga tycker mycket bra om båda. De som växt upp och bor där beskriver alla stadsdelen som mycket bra och trygg. Ett typiskt uttalande som ”fint område. Alla hör ihop [...] känner alla”, av en fritidsgårdsaktiv 15-åring med föräldrar födda i Libanon, illustrerar detta ganska väl.
15 http://goodgame.se
16 Om någon undrar över bakgrundsvariabeln antal dagar i veckan som respondenten tillbringat tid i olika miljöer, så har
tid tillbringad i spelföreningen inte räknats som tid i förening, utan som en del av fritidsgården. Orsaken är de delade lokalerna samt att aktiviteten inte är strukturerad eller vuxenledd i samma grad som den prosociala föreningsverksamhet som framhålls av Koutakis m.fl. (Mahoney, Koutakis & Stattin, 2002). Förening har istället i denna studie blivit likställt med idrottsförening – också den vanligaste typen av förening som ungdomar i Sverige är medlemmar i (Nilsson, 1998).
Föreningsidrottarna i den närliggande föreningen tycker i genomsnitt ganska bra (3,0) om Låghusbyn, men bättre om Storstads centrum (3,7). Storstad framhålls av samtliga grupper för att det finns mycket att göra där, många att träffa och för dess fotbollslag och affärer.
I jämförelse med Storstad ger en fritidsgårdsbesökande och föreningsidrottande 16-årig kille från Lillstad den egna staden omdömet ganska dålig. ”Det är tråkigt [här]”, säger han.
Fritidsgården: Att ökad fritidsgårdsaktivitet sammanfaller med positivare inställning till
fritidsgården är inte så förvånansvärt. Men ökad fritidsgårdsaktivitet sammanfaller också med allt positivare inställning till den egna staden eller närområdet.
Kanske är det för att fritidsgården utgör en viktig del i ungdomarnas bild av närområdet? Kommentarerna, till följdfrågan ”Vad är det du tycker är bra med Lillstad?” tyder på det. ”Allt, t.ex. fritidsgården” säger en 16-årig fritidsgårdsaktiv kille. ”Fritidsgården, och man känner alla” säger en jämnårig motsvarighet om Storstads Låghusby.
Det är vanligare bland föreningsidrottarna i Storstad att även besöka fritidsgården. Av de 17 föreningsidrottarna, totalt, som inte någon gång i veckan besökte fritidsgården var 14 från Lillstad.
Polisen: Om de fritidsgårdsaktiva ungdomarna gillar
gården och sitt närområde gäller inte samma sak angående polisen. I Storstad är medelomdömet 2,3 – närmast ganska dåligt (i jämförelse med föreningsidrottarnas 3,4).
Vanligaste kommentarerna till detta, följer temat att polisen ”är på en”,”i vägen”, ”lägger sig i för mycket”, ”stoppar allt” och ”överdriver”. En 17-årig kille i Lillstad, född i Irak, tycker dock att polisen är mycket bra, och motiverar detta ur ett vidgat perspektiv: ”Faktiskt bra. I Irak är alla rädda för polisen.”
Skolan: Inställningen till skolan är mindre positiv bland
fritidsgårdsaktiva i Lillstad, men mer positiv bland fritidsgårdsaktiva i Storstad, i jämförelse med de föreningsaktiva (skillnad –0,5 respektive +0,3).
I linje med Koutakis artikelrubrik ”Fritidsledaren är viktigast av allt” (Ungdomsstyrelsen, 2008), är lärarens
betydelse för elevernas allmänna omdöme om skolan något som märks bland kommentarerna. ”Bra lärare” säger en 19-årig fritidsgårdsbesökande kille i Storstad, som tycker att skolan är mycket bra. ”Mycket dåligt, för min lärare suger”, säger en 16-årig, fritidsgårdsbesökande kille i Lillstad.
Egen insats i skolan: Inställningen till den egna
studieinsatsen i skolan är mindre positiv bland fritidsgårdsaktiva på båda orterna i jämförelse med föreningsidrottarna på respektive ort (skillnad –0,7 i Lillstad respektive –0,6 i Storstad). Minst positiv är de fritidsgårdsaktiva i Lillstad (2,6), medan förenings-idrottarna på båda orterna har samma relativa frekvens (3,4).
Observera att det är inställningen till den egna insatsen i skolan som anges, inte den faktiska studieinsatsen. Om dessa skulle överensstämma, vilket vi inte vet, skulle det kunna tolkas som god självkännedom i alla fall. En fritidsgårdsaktiv 19-årig kille i Storstad anger mycket dåligt (1) och kommenterar ”klarade allt, men gjorde inte så mycket”. Det är inte heller preciserat till traditionellt akademiska insatser. En fritidsgårdsbesökande 19-årig kille anger mycket bra (4): ”när jag var i verksta’n!”
Värdet av pengar för respekt: Nära samtliga av
Storstads fritidsgårdsaktiva ungdomar tar helt avstånd från påståendet ”Om jag hade mycket pengar skulle jag få respekt”. Det är stor skillnad (1,1) från föreningsidrottarna på samma ort.
Det skulle med Bourdieus begrepp kunna tolkas som att det ekonomiska kapitalet har ett lågt symboliskt värde på fritidsgårdsfältet.
Ledare – ungdomar: Jag har även kollat efter eventuella överensstämmelser eller skillnader
mellan respektive ledares enkätsvar och ungdomarnas. Då det gäller fritidsgårdsaktiva i Storstad samt föreningsidrottare i Lillstad är respektive ledares intressen mest lika (9 av totalt 11 val överensstämmer). Storstads fritidsledare tyckte mycket bra (4) om sina skolor (när de själva gick i gymnasiet) men ganska dåligt (2) om sina insatser där.
(kommentaren ”Coolt” tycks bekräfta en i detta avseende något försenad moralisk utveckling enligt Kohlbergs klassifikationer – eller så var han kvar i skolelevrollen sedan tidigare frågor ...) har samtliga ledare, som sig bör en mycket prosocial inställning. Att de alla tycker mycket bra (4) om polisen gör förvisso att fritidsledarna skiljer sig från de fritidsgårdsaktiva ungdomarna på denna punkt. Fritidsledaren i Lillstad tillägger ”Bra att vi har poliser, men de borde synas och finnas närmre där människor är”.
4.2 Barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå
Generellt är det större skillnad mellan arbetar- respektive akademikerbarnen i Lillstad. Att föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå tycks spela mindre roll som bakgrundsvariabel i Storstad, skulle kunna tolkas som att miljön i form av bostadsområdet (som i Storstad till stor del är gemensamt för de båda analysgrupperna) har större betydelse.
Intressen, musicerande: Mönstret med en högre frekvens av akademikerbarnen (0,4) som musicerar, i jämförelse med arbetarbarnen påminner om förhållandet mellan föreningsidrottarna och de fritidsgårdsaktiva. Inte så konstigt, då 15 av 23 föreningsidrottare tillhör gruppen akademikerbarn.
Bland de fritidsgårdsaktiva är arbetarbarnen i majoritet med 15 av totalt 22.
Vid en jämförelse av de två mönstren, som vi skulle kunna kalla ”hemhabitus” respektive ”fritidshabitus”, tycks sambandet mellan ”hemhabitus” (förenklat uppskattat utifrån föräldrarnas högsta yrkeskvalifikationsnivå) och musicerande vara mest stabilt. Faktiskt samma relativa frekvens musicerande akademikerbarn oavsett stad (0,4). Detta resultat är i linje med Ungdomsstyrelsens kartläggning av ungdomars fritidsvanor i utredningen Fritid i
skilda världar (Nilsson, 1998).
Social inställning, skolan: I Lillstad är skillnaden mellan arbetar- respektive akademikerbarnen relativt stor (–0,4) när det gäller inställningen till deras skolor. Följande det inledningsvis nämnda generella mönstret, är denna skillnad inte lika tydlig i Storstad(–0,1).
Egen insats i skolan: Ovanstående mönster syns även
angående den egna insatsen i skolan (–0,4). Där syns dock en större skillnad även hos arbetarbarnen i Storstad (–0,2).
Att akademikerbarn, som förmodligen har bättre stöd hemifrån då det gäller skolan, eller för att använda Bourdieus termer: vars kulturella och kanske även sociala kapital samt habitus förmodligen ger högre status inom skolfältet, har positivare inställning till skolan är kanske inte så konstigt? Det skall dock sägas att båda gruppernas sociala medelvärden, avseende inställningen till skolan och egen insats där, är närmast 3: ganska bra.
Fortkörning med moped längs Affärsgata, utan polisnärvaro: Arbetarbarnen i Lillstad utmärker sig i
frågan om ”att köra i 90 km/h, med trimmad moppe, längs Affärsgatan, om det inte finns någon polis i närheten”, där det sociala medelvärdet är närmare antisocialt (2,3). Skillnaden mot akademikerbarnen på samma ort är stor (–0,5). I Storstad är skillnaden något mindre (–0,3).
Kommentarerna till inställningen mycket bra (1) kan exemplifieras av en fritidsgårdsbesökande och föreningsidrottande arbetarson, som säger ”Roligt”, eller en fritidsgårdsaktiv arbetarson, som säger att ”Polisen gör ingen skillnad”. Detta tolkar jag som ett omoget stadium av moraliskt resonerande, stadium 2 enligt Kohlbergs klassifikationer, med egen lust och vinning satt främst (Goldstein, Glick & Gibbs, 2004).
En föreningsidrottande och fritidgårdsaktiv (som dock inte är inräknad i någon av analysgrupperna) akademikerson i Lillstad, som anger mycket bra (1), kommenterar detta med ”Ingen vill ha böter”. Detta tolkar jag också som ett omoget stadium av moraliskt resonerande, stadium 1 enligt Kohlbergs klassifikationer, så länge man inte blir bestraffad har man inte gjort fel (a.a.). Alternativt skulle det kunna exemplifiera Hirschis sociala kontrollteori (Hirschi, 2002).
Att det körs mycket (med trimmade mopeder och oregistrerade motorcyklar) och fort är något som fritidsledaren i Lillstad bekräftar (2008-12-26). Han menar uppskattningsvis också att det har ökat. Fritidsledaren nämner en tragisk motorcykelolycka som skedde just på Affärsgatan i slutet av september 2008, där en motorcyklist körde på en gående som dog. Denna olycka nämner även några av ungdomarna, som också tycker att fortkörning längs Affärsgatan är mycket dåligt (4).
Kommentarerna till inställningen mycket dåligt (4) kan exemplifieras av en fritidsgårdsbesökande arbetarson i Storstad, som säger ”Det kanske kommer vem som helst i vägen och blir överkörd”. Detta tolkar jag som ett moget stadium av moraliskt resonerande, stadium 3 enligt Kohlbergs klassifikationer.
Polisen: Även när det gäller inställningen till polisen är det i
Lillstad arbetarbarnen som anger lägsta medelvärdet, närmast ganska dåligt. En stor skillnad (–1,0), att jämföra med akademikerbarnens närmast ganska bra.
Även svaret på denna inställningsfråga följer alltså det inledningsvis nämnda mönstret, där ”hemhabitus” tycks spela större roll i Lillstad och ”fritidshabitus” en större roll i Storstad.
4.3 Barn till samman- eller separat boende föräldrar
Intressen, datorspel: Med föräldrarnas ihop eller särboende som analysperspektiv, fanns inget särskilt anmärkningsvärt mönster som jag kunde se. Fler ungdomar med sammanboende föräldrar var intresserade av datorspel (skillnad 0,4 i Storstad, respektive 0,2 i Lillstad). Kan det bero på att två sammanboende föräldrar kanske har större ekonomiska möjligheter att stötta ett sådant intresse?
Social inställning, socialt accepterat öl-drickande i måttliga mängder till mat: Att Storstads ungdomar med sammanboende föräldrar var i högre grad negativt inställda till öl än de särboende (närmare ganska dåligt (medelvärde 2,3) jämfört med ganska bra (medelvärde 3,2)), tänkte jag först skulle kunna bero på kulturella skillnader. Att föräldrar födda i ett annat land17 var i högre grad negativt inställda till den i svensk kultur socialt accepterade
drogen alkohol och att Storstads ungdomar i större utsträckning hade föräldrar födda i ett annat land och att dessa till större del var sammanboende.
Men även om Storstads ungdomar i större utsträckning än Lillstads hade föräldrar födda i ett annat land än Sverige (0,7 i relativ frekvens i jämförelse med 0,4), så var faktiskt en mindre del av de svenskfödda ungdomarnas föräldrar med annan etnisk bakgrund sammanboende (0,5) vid en jämförelse med de etnisk svenska föräldrarna (0,7). Föräldrar vars barn också var födda i ett annat land än Sverige var förvisso med en något större relativ
17 Då ”ett annat land” är en tokigt bred kategorisering anges här de större områden som länderna kan indelas i, med
antal hem inom parentes (Lillstad/Storstad): Mellanöstern & Nordöstafrika (6/12), Östra Europa (7/6), Västra Europa (2/2), Sydvästra Afrika (0/3), Sydostasien (1/0), Centralamerika (0/1).
frekvens (0,8) sammanboende, men mönstren sammanföll inte direkt.
En 15-årig kille, med samboende föräldrar födda i ett annat land, som är frekvent både inom föreningsidrott och på fritids, säger ”Gillar inte de som dricker öl. Har också lovat det [att inte dricka alkohol] ... till mamma”. En annan kille med samma bakgrundsuppgifter, säger ”Jag hade aldrig fått av min tränare” (jfr Hirschis sociala kontrollteori, 2002). Båda tycker i övrigt att det är mycket dåligt om 14-åriga kompisar skulle dricka sprit eller om, förvisso myndiga, personer skulle använda andra droger.
En 15-årig fritidsgårdsaktiv kille i Lillstad, med sammanboende föräldrar födda i ett annat land, tycker också att dricka öl är mycket dåligt, med den enkla kommentaren ”Nej, det är äckligt”.
Polisen: Barn till sammanboende föräldrar i Lillstad var i något högre grad positivare
inställda till polisen än barn till särboende (0,4 i skillnad). Men eftersom förhållandet var omvänt i Storstad (–0,5), ser jag inte heller detta mönster som hållbart.
4.4 Barn till föräldrar med etnisk svensk eller annan bakgrund
Social inställning: Skillnaderna i social inställning är större mellan de olika områdena än mellan de olika ”etnicitetsgrupperna”18. Barn med etnisk svensk bakgrund, d.v.s. födda i
Sverige av svenskfödda föräldrar, i Storstad hade ett konstruerat socialt medelvärde på 3,5 totalt. Svenskfödda barn i Storstad vars föräldrar är födda i ett annat land kommer därefter med 3,4, Lillstadsungdomar med etnisk svensk bakgrund 3,2 och ungdomar födda i Sverige med föräldrar födda i ett annat land 3,0.
Pengar respektgivande: När det gäller frågan om
mer pengar skulle leda till ökad respekt, höll fler ungdomar med annan etnisk bakgrund än de svenska med om det (i denna fråga 2,5 i socialt medelvärde i jämförelse med 3,4).
Här tycks alltså denna aspekt av ”hemhabitus” vara betydelsefull. Vidare analyser kring etnicitet i förhållande till inställningen angående pengars värde för respekt, eller det ekonomiska kapitalets värde som symboliskt kapital på ett visst fält (som inte här har specificerats – vilket det borde ha gjorts) faller långt utanför denna studies ramar.
