Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Åldrandets stora utmaningar
Upplevelser av ensamhet och social isolering hos de äldre
En litteraturstudie
Författare
Anna Brattemo Johanna Lundin
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2021
Handledare
Mariann Hedström
Examinator
Birgitta Jakobsson Larsson
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket kan medföra en ökad utsatthet för ensamhet och social isolering. Ensamheten kan uppstå till följd av att partners, vänner eller bekanta dör. Både ensamhet och social isolering kan vara resultatet av åldrandets sviktande hälsa då den hos många äldre leder till fysiska begränsningar.
Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka äldre personers erfarenheter och upplevelser av social isolering och ensamhet.
Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar vilka genomgått en tematisk syntes.
Resultat: Fem teman växte fram: Svårbruten isolering, När ensamheten är värre, Tankar om partner, familj och vänner, Känslan av ensamhet och Att hantera ensamhet. Upplevelserna och erfarenheterna kan variera hos de äldre, Hos många äldre är ensamheten kopplat till vissa tidpunkter eller dagar. Strategier och närstående verkar vara av stor betydelse för att minska känslorna av ensamhet och social isolering. Acceptans och hanterbarhet verkar vara viktiga framgångsfaktorer för att lindra ensamhet.
Slutsats: En del äldre kan ha svårt att själva bryta ensamhet och social isolering vilket är viktig kunskap för sjuksköterskan i mötet med den här patientgruppen. Vidare visar studien vikten av att sjuksköterskan samtalar med äldre om ensamhet. Genom personcentrerade samtal kan sjuksköterskan tillsammans med de äldre skapa strategier för ensamhetshantering.
ABSTRACT
Background: Sweden's population is getting older which can lead to increased exposure to loneliness and social isolation. Loneliness can occur because of the death of partners, friends or acquaintances. Loneliness and social isolation can result from the declining health of aging as it leads to physical limitations in many older people.
Aim: The aim with present study is to examine older people's experiences of social isolation and loneliness.
Method: Literature study with a descriptive design based on ten qualitative original articles which have undergone a thematic synthesis.
Results: Five themes emerged: Hard to break isolation, When loneliness gets worse, Thoughts about partners, family and friends, The feeling of loneliness and Managing loneliness. The experiences among the elderly did vary but for many people, loneliness is linked to certain time points or days. Strategies and relatives seem to be of great importance in reducing the feeling of loneliness and social isolation. Acceptance and manageability seem to be important factors in alleviating loneliness.
Conclusions: Some elderly may find it difficult to break loneliness and social isolation themselves which is important knowledge for the nurse when meeting this group of patients.
Furthermore, the study shows the importance of the nurse talking to the elderly about loneliness. Through person centered conversations, the nurse together with the elderly can create strategies for loneliness management.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Tidigare forskning 2
Konsensusbegreppen människa, miljö, hälsa och vårdandet 3
Sjuksköterskans ansvar 4
Teoretisk referensram 4
Problemformulering 6
Syfte 6
METOD 6
Design 6
Sökstrategi 6
Bearbetning och analys 7
Kvalitetsanalys 7
Resultatanalys 8
Etiska överväganden 8
RESULTAT 9
Svårbruten isolering 10
När ensamheten är värre 10
Tankar om partner, familj och vänner 11
Känslan av ensamhet 11
Att hantera ensamhet 12
DISKUSSION 13
Resultatdiskussion 13
Svårbruten isolering 13
När ensamheten är värre 14
Tankar om partner, familj och vänner 15
Känslan av ensamhet 16
Att hantera ensamhet 16
Metoddiskussion 17
Design 17
Urval 17
Analysmetod 19
Forskningsetiska övervägande 19
Förförståelse 20
Författarnas egna reflektioner 20
Arbetets betydelse ur ett samhällsperspektiv 20
Kliniska implikationer 21
Slutsats 21
Självständighetsdeklaration 21
REFERENSER 22
BILAGA 1. LITTERATURSÖKNING 27
BILAGA 2. KVALITETSGRANSKADE ARTIKLAR 31
INTRODUKTION
Livslängden ökar i samhället i takt med att sjukvården utvecklas, i Sverige är genomsnittet för kvinnor 84 år respektive 81 år för män. En längre livslängd innebär en ökad risk att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa (Skärsäter, 2009; Statistiska centralbyrån [SCB], 2020). I takt med åldrandet ökar risken för att mista sin partner, släkt och vänner vilket kan påverka den psykiska hälsan hos den äldre (SCB, 2020). Mer än 50% av alla personer som är 80 år eller äldre bor ensamma där avlidna partners är en stor orsak (SCB, 2019a). Endast 18%
av alla kvinnor och 25% av alla män i åldrarna 75–84 år anser sig ha en nära vän (SCB, 2018). I Sverige är ungefär 300 000 personer socialt isolerade och detta ökar i takt med livslängden. I ålderskategorin 85 år skattar ungefär 15,5 % kvinnor och 15% män att de är socialt isolerade (SCB, 2019b).
Cancerläkaren och professorn Peter Strang (2014) belyser vikten av gemenskap och menar att ensamhet, framförallt ofrivillig sådan, ofta leder till negativa känslor. Enligt Strang (2014) har våra förfäders överlevnad varit beroende av samarbete och gemenskap vilket kan förklara varför ensamhet ofta upplevs vara ett ångestladdat eller stressfullt tillstånd. Även om dagens människa lever i en annan tidsålder än sina förfäder så är människans gener fortsatt
oförändrade. Ensamhetsupplevelser genererar samma reaktioner som för tusentals år sedan.
Fenomenet smärta har undersökts i samband med ofrivillig ensamhet då detta kan uttryckas i fysiska besvär. Enligt Strang (2014) har tidigare studier visat att upplevelser av ofrivillig ensamhet och smärta bearbetas i samma områden i hjärnan vilket tros vara förklaringen till varför ensamhet ibland upplevs smärtsamt.
Strang (2014) skiljer mellan social isolering och ensamhet då han menar att relationer kan mätas objektivt medan ensamhet är en subjektiv upplevelse. Strang menar att social isolering inte nödvändigtvis behöver leda till ensamhetskänslor och att ett motsatsförhållande, många relationer, inte alltid eliminerar upplevelsen av ensamhet. Ensamhet beskrivs av Strang som en mångdimensionell upplevelse. Social ensamhet innebär att en person står utan sociala relationer och kontakter. Om personen befinner sig i den här typen av ensamhet under en längre tid är det svårare att bryta den. En annan dimension kallas för existentiell ensamhet vilken är på gränsen till oundviklig. Den här typen av ensamhet innebär att en känsla av
individ med unika upplevelser. Den existentiella ensamheten tros vara en av flera drivkrafter till varför många väljer att bilda familj eller knyta sociala kontakter. Det finns ytterligare en dimension av ensamhet, som till skillnad från de andra dimensionerna kan upplevas positiv, och den kallas för avskildhet. Planerad ensamhet kan för en del personer vara nödvändig för att varva ner och komma till ro. Behovet och längden av avskildheten är dock individuell.
Tidigare forskning
Tidigare forskning har undersökt effekter av social isolering och ensamhet i
undersökningsgrupper med blandade åldrar. En översikt av systematiska litteraturstudier gjord av Leigh-Hunt et al. (2017) visade en ökad risk att insjukna i hjärt-och kärlsjukdomar och en ökad mortalitet vid social isolering och ensamhet. Det verkade även finnas ett samband mellan social isolering eller ensamhet och psykisk ohälsa såsom depression eller självmord (Leigh-Hunt et al., 2017). Tan et al., (2020) utförde en tvärsnittsstudie där syftet var att undersöka om ensamhet påverkar livskvalitén. Deltagarna i studien var 70 år eller äldre och bodde i Europa. Totalt deltog 2169 personer varav 46% upplevde ensamhet.
Forskarna menade att ensamheten kunde bero på avsaknaden av sociala interaktioner, djupare emotionella band eller en kombination av dessa. Av de 1007 personer som svarade att de kände sig ensamma angav ungefär lika stora andelar att de var socialt, emotionellt eller generellt ensamma. Livskvalitén i den här gruppen skattades lägre jämfört med gruppen som inte kände sig ensamma. Den generella och emotionella ensamheten hade kopplingar till en sämre psykisk livskvalité hos deltagarna medan den sociala ensamheten hade kopplingar till lägre fysisk livskvalité. I en studie av Gyasi et al. (2019) var sämre hälsa, emotionell nöd, nedsatt mobilitet och lägre nivåer av fysisk aktivitet kopplade till ensamhet och att leva ensam. Emotionell nöd minskade hos ensamma deltagare som var fysiskt aktiva, upprätthöll frekventa kontakter med sina familjer och hade sociala engagemang. Kontakten med familj och det sociala engagemanget minskade effekterna av att leva ensam och därmed påverkades den emotionella nöden. I studien förekom ensamhet och emotionell nöd i större utsträckning ju äldre deltagarna var.
Ett flertal studier har undersökt riskfaktorer för upplevd ensamhet hos deltagare i blandade åldrar. Deltagare som bodde ensamma upplevde ensamhet i större utsträckning jämfört med
Kobayashi, 2018). I studien gjord av Brittain et al. (2017) visade sig även upplevelsen av ensamhet vara mer frekvent hos deltagare som nyligen förlorat sina respektive. I en annan studie gjord av Schrempft et al. (2019) visade sig ett samband mellan ensamhet och om deltagarna var kvinnor, ogifta, rökare, hade förhöjda depressiva symtom eller hade
begränsande långvariga sjukdomar. Det fanns även ett samband mellan ensamhet och antal rörelsehinder och hur de själva klassade sin hälsa. Schrempft et al. (2019) fann även att de som levde isolerat satt stilla större delen av dygnet och utförde mindre fysisk aktivitet jämfört med de som inte levde isolerat. Sammanfattningsvis finns det tydliga kopplingar mellan ensamhet, social isolering och allvarliga hälsoproblem. De personer som bor ensamma eller har nedsatt hälsa verkar ha en ökad risk för upplevelser av ensamhet. Fysisk aktivitet och social gemenskap kan vara viktiga faktorer för att bryta ensamheten i de här
undersökningsgrupperna.
Konsensusbegreppen människa, miljö, hälsa och vårdandet
Inom disciplinen vårdvetenskap studeras människan, miljö, hälsa och eller vårdandet. Dessa konsensusbegrepp kommer därmed beröras i föreliggande arbete. Enligt Bergbom (2012) har begreppet ’’människa’’ samma innebörd som begreppen person eller individ. Människan deltar och är med i beslutsfattandet gällande sin egna vård, i undantagsfall kan människan vara passiv där denne enbart tar emot vård. Begreppet ’’miljö’’ är tvådimensionellt och avser dels den yttre miljö eller omgivning vilken människan befinner sig i. Beroende på vilket perspektiv som bejakas blir innebörden av miljön olika. Exempel på miljöer kan vara
människans hemmiljö, vårdinrättningar eller samhället. Den andra dimensionen av miljön kan exempelvis handla om den sociala eller kulturella miljön människan befinner sig i. Begreppet
’’hälsa’’ avser det somatiskt sjuka eller friska i kombination med det upplevda välbefinnandet. En människas upplevelse av hälsa är individuell där en god hälsa inte nödvändigtvis inträder vid frånvaro av sjukdom (Bergbom, 2012; Willman,
2014).’’Vårdandet” utförs mellan en vårdare och människa där vårdandet ska leda till ett resultat. Vårdhandling eller omvårdnadshandling är den handling som vårdaren utför för att uppnå målet eller resultatet (Bergbom, 2012).
Föreliggande litteraturstudie avser att studera den äldre ensamstående människan (80+)
eller kommer någon gång möta den äldre människan som befinner sig i sådant sammanhang.
Hälsan hos den äldre är föränderlig och kan bero på yttre omständigheter och faktorer exempelvis den äldres omgivning. Hälsan kan även bero på om den äldre har förmågan att hantera och acceptera livets alla prövningar. Genom att studera upplevelser och erfarenheter av ensamhet och isolering hos de äldre, ökar kunskapen inom området vilket sjuksköterskan skulle kunna ta med sig för att främja en god vårdkvalité.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskans värdegrund för omvårdnad handlar om att kunna ge stöd, vägledning och att hjälpa människan. Sjuksköterskan ska alltid möta människan med respekt för autonomi och bestämmanderätt. Vidare ska sjuksköterskan finnas till hands för människan. Genom att bygga upp en tillitsfull relation kan sjuksköterskan stötta människan till att se hopp och mening i livet. Hopp är nära knutet till hälsa och välmående vilket belyser betydelsen av att kunna finna en mening i tillvaron och existensen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Sjuksköterskans etiska handlande har sitt ursprung i den etiska koden vilken berör fyra områden. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är att vårda människor i behov.
Vidare ska sjuksköterskan tillsammans med samhället skapa och utföra hälsofrämjande insatser som ser till både allmänhetens och riskgruppers behov. Den etiska koden redogör för sjuksköterskans egna ansvar över omvårdnadsarbetet. Den beskriver även att vikten av att kontinuerligt inhämta kunskap då det är ett viktigt steg för att hålla yrkeskompetensen levande. Vidare ska sjuksköterskans kunskaper ligga till grund för riktlinjer som används inom omvårdnad av patienten. Forskning, ledning och utbildning är andra områden där sjuksköterskans kunskaper ska användas. Tillsammans med sina kollegor verkar sjuksköterskan för att ett gott respektfullt samarbete med kollegor och medarbetare.
Sjuksköterskan ansvarar även för att vägleda och stödja sina medarbetare i etisk medvetenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Teoretisk referensram
Professorn Aaron Antonovskys hälsomodell KASAM, känsla av sammanhang, kommer
salutogena perspektivet som till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på både hälsofrämjande faktorer och på det som bibehåller hälsan. Begreppet KASAM baseras på de tre grundstenarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky menar att dessa komponenter korrelerar med en hög eller låg KASAM. Om en person upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet så kommer personen uppleva en hög KASAM (Antonovsky
& Elfstadius, 2005).
Människan tar emot information dygnet runt, både från omvärlden men även från sitt inre, begriplighet kan beskrivas som förmågan att kunna förstå den informationen. Hanterbarhet innebär att människan har förmågan att handskas med informationen. Detta ställer krav på att människan kan nyttja de resurser denne besitter själv men också resurserna omkring hen. Att leva innebär att dagligen utsättas för olika situationer som ställer krav på känslomässigt engagemang och energi. Meningsfullhet handlar om att uppleva en mening i det som sker.
Situationer uppstår på daglig basis vilka behöver kännas meningsfulla även om de samtidigt kan upplevas svåra. I KASAM ses meningsfullheten som den största stöttepelaren i det hela.
Kan personen inte känna en meningsfullhet i situationen kan inte heller begriplighet och hanterbarhet finnas där (Antonovsky & Elfstadius, 2005).
En människa som känner stark KASAM kan klara påfrestningar i större utsträckning än den som känner en svag. I takt med åldrandet utsätts kroppen för förändringar och sjukdom vilket kan leda till fysiska och mentala påfrestningar. Den äldre kan hantera dessa förändringar på olika sätt beroende på om han eller hon har en stark eller svag KASAM. Sjuksköterskan kan använda sig av detta i vårdsituationer, exempelvis är en äldre person med starkare KASAM inte nödvändigtvis i behov av samma omvårdnad som den som har en svag. Sjuksköterskan kan då istället stötta den äldre utifrån de egna förutsättningarna vilket går i linje med ett personcentrerat förhållningssätt. Genom att identifiera styrkan av KASAM hos personer kan sjuksköterskan finna rätt verktyg för vederbörande att klara av situationen. Slutligen kan en svag KASAM stärkas av att sjuksköterskan informerar, skapar förståelse och stöttar personen i att se meningsfullhet i det som händer (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Om
sjuksköterskan bejakar den äldres KASAM ur ett vårdvetenskapligt perspektiv kommer den holistiska omvårdnaden upprätthållas vilket är förenligt med sjuksköterskans synsätt på vårdandet.
Problemformulering
Tidigare forskning visar en koppling mellan social isolering och inaktivitet. Det har även visat sig att ensamhet och social isolering leder till allvarliga hälsokonsekvenser hos många.
Den svenska befolkningen blir allt äldre vilket kan leda till förlorad social gemenskap då respektive och andra närstående går bort. En högre ålder genererar en ökad utsatthet för sjukdom vilket i sin tur kan påverka dessa personers sociala engagemang och välbefinnande.
Då allt fler blir äldre kommer den här patientgruppen behöva ännu större hjälp inom sjukvården. Mot bakgrund av detta är det därmed relevant att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet och social isolering. En ökad förståelse för de äldre och deras
livssituationer kan bidra till en individanpassad omvårdnad vilket alltid eftersträvas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.
Syfte
Syftet med litteraturstudien är att undersöka äldre personers erfarenheter och upplevelser av social isolering och ensamhet.
METOD
Design
Arbetet har en beskrivande design med litteraturstudie som metod. Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier då syftet är att undersöka subjektiva upplevelser av social isolering hos äldre personer. Studien undersöker resultaten av befintlig forskning och ger en överblick över rådande läge (Forsberg & Wengström, 2015).
Sökstrategi
Databaserna som har använts är Pubmed och Cinahl vilka täcker områdena medicin och omvårdnad. Sökningar gjordes även i PsycInfo som täcker psykologisk forskning inom samma område. För sökningen i databaserna har fritext använts och MeSH-termer (Medical
(subheadings) (Forsberg & Wengström, 2015). Sökord och resultat redovisas i tabell 1a, 1b och 1c (se bilaga 1).
Inklusionskriterier för studien var kvalitativa originalartiklar som svarar till studiens syfte.
Artiklarna var intervjustudier skrivna på svenska eller engelska med publiceringsår 2011 och framåt och de var peer-reviewed. Avsikten var att enbart inkludera personer som var 80 år eller äldre och de skulle bo i det egna hemmet.
Fenomenet som studerades var upplevelser och erfarenheter av social isolering och ensamhet.
Ett exklusionskriterium var Covid-19 då detta anses vara en unik företeelse som resulterat i temporära restriktioner. Ytterligare exklusionskriterium var att deltagarna inte genomgick inneliggande vård under tiden som studierna utfördes då det inte svarar mot syftet till föreliggande studie. Även deltagare som bodde på ålderdomshem exkluderades då det alltid finns tillgänglig personal i dessa boendeformer och dessutom arrangeras sociala aktiviteter dagligen.
Bearbetning och analys
Artiklar och granskningar presenteras i en översiktstabell, tabell 2 (bilaga 2).
Kvalitetsanalys
Artiklarna har granskats med vägledning av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU (2020) samt SBU’s mall för kvalitetsgranskning vid granskning av kvalitativa studier, se bilaga 3. Granskningsmallen från SBU används för att identifiera risk för bias och brister i artikeln.
Inledningsvis granskades en artikel gemensamt då författarna ville skapa en enhetlig
förståelse av SBU’s material. Resterande nio artiklar granskades individuellt och oberoende av varandra. Granskningarna utfördes enskilt på samtliga artiklar där författarna i följande ordning undersökte områdena bakgrund och syften, urval och deltagare, datainsamlingar,
analyser samt forskarnas bakgrunder. Slutligen undersöktes relevans, koherens och om artiklarna bestod av tillräckligt med data.
Efter att samtliga artiklar granskades av författarna gjordes en gemensam genomgång av de individuella granskningarna som sedan efterföljdes av en diskussion. Författarna diskuterade funna brister och dess påverkan på resultaten, därefter gjordes en sammanvägd bedömning av artiklarnas brister. Artiklarna graderades utifrån om bristerna var “obetydliga eller mindre”,
“måttliga” eller “stora..”. Artiklarna inkluderades endast om bedömningen av bristerna var
“obetydliga eller mindre” eller “måttliga” (Se bilaga 2). Till föreliggande arbete var författarna överens om att samtliga tio artiklar uppfyllde kriterierna för att ingå i litteraturstudien.
Resultatanalys
Artiklarnas resultat genomlästes enskilt för identifiering av fynd som var relevanta för den här litteraturstudiens syfte, därefter diskuterades fynden. Fynden som eftersöktes har varit data som representerar upplevelser och erfarenheter av ensamhet respektive social isolering.
Från de identifierade fynden har sedan meningsbärande enheter plockats ur, dessa har sedan kondenserats och därefter kodats. Koderna jämfördes med varandra avseende skillnader och likheter, koder som var likartade placerades sedan in i samma kategori. Utifrån kategoriernas innehåll skapades sedan olika teman utan rangordning. De teman som skapades speglar därmed erhållna fynd från artiklarna vilka besvarade litteraturstudiens syfte och kommer presenteras i resultatdelen (Willman & Stoltz, 2017).
Etiska överväganden
Vid arbetet med litteraturstudien är enbart artiklar inkluderade som har godkänts av en etisk kommitté eller som har fört ett etiskt övervägande som följer lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460). Alla resultat som erhållits redovisas oavsett vad de visar. Ett objektivt arbetssätt har eftersträvats för att minimera riskerna för att
författarnas egna åsikter eller upplevelser speglas i resultatet av studien (Forsberg &
Wengström, 2015).
RESULTAT
De inkluderade studierna i föreliggande litteraturstudie var utförda i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna, Australien och USA. Samtliga studier baserades på individuella intervjuer. Antalet deltagare varierade mellan varje studie från fem deltagare upp till 25 personer. I tre av studierna var samtliga deltagare änkor eller änklingar (Collins, 2017;
Isherwood et al. 2017; Koskinen et al. 2021). I en av studierna inkluderades enbart deltagare som ville avsluta sina liv (van Wijngaarden et al., 2015). I en annan studie undersöktes upplevelser av ensamhet och social isolering hos benzoidanvändade äldre kvinnor (Canham, 2015). Sju studier utgjordes av deltagare i blandade åldrar och i tre studier hade deltagarna olika boendeformer. Dessa studier har markerats med en asterix se översiktstabell, tabell 2 (bilaga 2).
Genom resultatanalysen identifierades fem teman se figur 1. I redovisningen av resultaten sker referenshanteringen via siffrorna 1–10 där varje studie har fått en siffra enligt
översiktstabellen, se tabell 2 (bilaga 2).
Figur 1. Teman.
Svårbruten isolering
Flera av deltagarna kände sig socialt isolerade vilket hos många berodde på försämrade hälsotillstånd (2,5,7,8,9). Deltagare med sköra kroppar var beroende av assistans vilket resulterade i påtagliga upplevelser av isolering, de fann det omöjligt att lämna hemmen (9).
Några av deltagarna hade fått försämrad syn vilket bidrog till isolering då de inte längre kunde köra bil, isoleringen upplevdes som en känsla att vara fången (2,8). En lägre
energinivå hos deltagarna kunde vara en barriär för att bryta isoleringen. Det fanns en önskan om att umgås med vänner och utföra sociala aktiviteter men hälsan hindrade deltagarna vilket resulterade i ensamhetskänslor och känslor av meningslöshet (5).
Även känslor av meningslöshet kunde vara en orsak till isolering. En del deltagare upplevde att livet blev meningslöst efter att deras respektive gått bort vilket bidrog till lägre
initiativförmåga till att utföra aktiviteter eller upprätthålla kontakt med vänner (7).
En annan orsak till isolering var när deltagarna tog hand om sina partners, exempelvis hade en deltagare slutat ta sig ut för att delta i sociala aktiviteter då han inte ville lämna sin fru ensam (3,5). Det fanns även deltagare som upplevde att hemmen var en trygg plats som de ogärna lämnade vilket resulterade i isolering (5).
När ensamheten är värre
I ett flertal av de granskade studierna blev ensamheten mer påtaglig vid vissa tidpunkter på dygnet eller under vissa dagar (1,2,4,7,5). Nattetid beskrevs vara den tid på dygnet som ofta innebar färre besök, mörker och tystnad vilket resulterade i att deltagarna upplevde att ensamheten blev extra påtaglig (1,5). Nattetid beskrevs vara en tidpunkt där ibland djupa tankar uppstod och där saknaden efter sin partner gjorde sig påmind (1,5,7). Nätterna upplevdes vara långa och ensamma (7). I takt med åldrandet försämrades hälsan vilket genererade stor oro över att insjukna plötsligt och allvarligt hos deltagarna. Rädslan upplevdes större nattetid när deltagarna samtidigt kände sig ensamma (2,5). Hos en av deltagarna, vilken var ensamboende, utlöste rädslan ibland panikattacker (2).
Ensamhet blev mer påtaglig under vissa säsonger eller dagar såsom helger, sommartid eller storhelger (1,5,8). En deltagare beskrev att helgerna var en barriär för att träffa andra människor då mycket var stängt under helgdagar (1).
Tankar om partner, familj och vänner
Det fanns även en saknad av att få ge eller ta emot fysisk beröring vilket väckte känslor av ensamhet (5,9). För deltagare som levde ensamma var en bra relation till sina grannar viktig, framförallt för att få stöd av dem vid eventuella nödsituationer (6). Goda relationer med familj minskade ensamheten hos deltagarna då familj gav en meningsfullhet i deras liv (1,2,4,6). Ett gott bemötande från familjen var viktigt för deltagarna då ensamhetskänslor kunde öka när de kände sig förbisedda (9). Barnens roll i deltagarnas liv var av stor betydelse för att minska social isolering (6). När värdefulla personer för deltagarna inte hade möjlighet att hälsa på ökade ensamheten (4,5,10). När en del av deltagarna upplevde ensamheten som extra tung kunde oväntade positiva händelser som besök av anhöriga lindra känslan för stunden (9). Det var lika viktigt med vänner och att det fanns ett emotionellt djup i relationerna mellan dem (3,6,8). Om det sociala nätverket minskade för deltagarna då partners, släktingar eller vänner dött, resulterade det i ensamhet och social isolering
(3,5,6,8,9). När relationerna till familjen eller vänner blev sämre med tiden uppstod en stor sorg och ensamhet hos den äldre (3,5).
Det visade sig även att många deltagare, trots familj, vänner och ett stort socialt nätverk, upplevde ensamhet (1,4,8,10). Vissa ansåg sig dock inte ha rätten att känna ensamhet då de hade betydelsefulla personer omkring sig (4).
Känslan av ensamhet
Hos många av deltagarna innebar ensamhet en negativ upplevelse där svåra känslor uppstod som var överväldigande och plågsamma (1,2,4,5,7,8,9,10). Några deltagare, vilka var änklingar, hade förlorat kontakten med vänner och det resulterade i smärtsamma ensamhetskänslor då deltagarna kände sig övergivna (1). En del deltagare upplevde en
förlamande och svår att ta sig ur (4). Några deltagare upplevde ofrivillig ensamhet ångestfyllt och när hälsan inte var som den tidigare varit eller när livet blev begränsat var ensamheten extra påtaglig (5,7). Känslor av utanförskap, vara utanför den moderna tiden eller sitt tidigare liv, var kopplade till ensamhetskänslor (5,9,10)
Ensamhet beskrevs ibland i mindre laddade ord, många av deltagarna beskrev att de ogillade att vara ensamma och upplevde att tristess och tomhet uppstod till följd av ensamheten (7,8).
En av deltagarna upplevde en stor tomhet över att inte längre dela dagen med sin partner och att det kändes svårt att stiga upp ur sängen på mornarna. Samma deltagare hade dock
samtidigt accepterat sin nya livssituation och försökte göra det bästa av situationen (7). Några av deltagarna beskrev ensamheten vara något som de fick försöka hantera och härda ut även om den ibland kunde kännas övermäktig (7,8).
Det fanns en ambivalens hos några av deltagarna som talade om ensamhet i relation till att deras partners hade gått bort (1,7). Sorg blandad med lättnad upplevdes av deltagarna då de kunde börja prioritera sig själva (1). Saknaden av att inte kunna dela tankar och upplevelser med någon bidrog till ensamhetskänslor (1,3,4,8,9).
Att hantera ensamhet
Många av deltagarna hanterade ensamhet och social isolering genom dagliga rutiner såsom frukost, promenader eller olika aktiviteter som till exempel bingo (1,2,5,6). Deltagarna kunde även engagera sig i allt ifrån middag med familjen, nya händelser och volontärsjobb till att söka nya miljöer såsom sommarläger. För många deltagare var det viktigt att kunna lämna huset (1,3,6,8). Det fanns de änklingar som letade efter en ny partner eller livskamrat för att lindra ensamheten (1).
Några av deltagarna använde sin inre kraft för att hantera sin ensamhet såsom att upprätthålla en positiv inställning och acceptans över att livet ofta innebar ensamhet (4,5). Deltagarna försökte även upprätta meningsfullhet i sina liv genom att utföra aktiviteter av intresse vilket lindrade ensamheten och gjorde både den och isolering mer hanterbart (1,3,7). För några av deltagarna var dock inte de sociala aktiviteterna tillräckliga för att lindra ensamheten (8).
DISKUSSION
Syftet med arbetet var att undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av ensamhet och social isolering. Analysen av ingående studier resulterade i fem teman. Temat Svårbruten isolering visade på flera orsaker till social isolering som hos många var svår att bryta. I temat När ensamheten är värre hade många äldre gemensamma upplevelser av situationer där starka känslor av ensamhet uppstod. Tankar om partner, familj och vänner visade på betydelsen av familjerna hos de äldre, framförallt barnen spelade många gånger en stor roll.
Temat Känslan av ensamhet visade på att upplevelserna av ensamhet varierade, många äldre upplevde dock en tung och påfrestande ensamhet. Upplevelserna verkade vara beroende av om de äldre hade utvecklat strategier eller förmågor att hantera den. Det sista temat Att hantera ensamhet beskriver strategier många äldre vidtog för att minska ensamheten.
Resultatdiskussion
Svårbruten isolering
Social isolering var påföljden av försämrad hälsa, förlorad initiativförmåga och i de fall där den äldre axlade ansvaret som vårdgivare. De äldre som blir socialt isolerade på grund av hälsan förlorar inte enbart social samvaro, de förlorar även självständigheten. Med tanke på att undersökningsgrupperna är gamla individer så har de troligtvis levt ett mer eller mindre självständigt liv i flera decennier. Att förlora självständigheten kan därför kanske vara extra svårt att hantera då de indirekt hamnar i en liknande beroendeställning som när de var barn.
En kropp som orkar röra på sig är avgörande för att orka ta sig runt i hemmet och ut ur hemmet, en förlorad syn är avgörande för att kunna ta bilen till platser den äldre uppskattar.
Social isolering kan även uppstå i de fall där de äldre känner sig osäkra vilket leder till att de håller sig hemma. En del av de äldre upplevde att livet saknade mening vilket visar på vikten av social gemenskap.
Studeras detta ur det salutogena perspektivet finns det en risk att dessa äldre upplever svag KASAM vilket kan innebära en ökad risk för ohälsa (Antonovsky och Elfstadius, 2005).
Tidigare forskning har undersökt effekterna av social isolering som verkar ha en koppling till
et al., 2017). I studien av Schrempft et al. (2019) uppstod ett samband mellan social isolering och fysisk inaktivitet vilket i sin orsakar många sjukdomar. Enligt SCB (2019b) är ungefär 300 000 personer socialt isolerade vilket dock enbart belyser situationen i Sverige.
Deltagarna i studierna kom från olika länder så det hade varit intressant att undersöka eventuella skillnader närmre, detta lämnas dock vidare till en annan diskussion. Vidare bör social isolering betraktas från olika perspektiv i vårdmöten då det objektiva mätsättet lämnar mycket information därhän. Det kan finnas äldre som upplever social isolering och ensamhet trots att de har sociala relationer. Samtidigt kan det finnas äldre som inte känner sig socialt isolerade fast de står utan sociala kontakter.
När ensamheten är värre
Hos många äldre uppstod existentiell ensamhet under nätterna där tankar och rädslor förvandlades till oro vilket ledde till ännu större konsekvenser för en del. Under helgdagar eller lov uppstod social ensamhet då saknaden av att umgås med andra blev stor. Personerna som deltog i studierna var ensamboende, änkor eller beroende av assistans vilket enligt tidigare forskning kan vara faktorer som ökar utsattheten för ensamhet (Brittain et al., 2017;
Beutel, et al., 2017; Finlay & Kobayashi, 2018; Schrempft et al., 2019). Den fluktuerande ensamheten tycks vara flerdimensionellt vilket går i linje med Strangs (2014) beskrivning. I det här fallet verkar inte ensamheten vara bundet till specifika länder då deltagarna hade olika nationaliteter. Resultatet visar även betydelsen av konsensusbegreppet ’’miljö’’, ensamheten blev mer påtaglig nattetid då mörker och tystnad infann sig (Bergbom, 2012; Willman, 2014).
Ensamheten blev även mer påtaglig i de fall där de äldres sociala miljöer förändras eller var otillräckliga. Även om ensamhetskänslor tycks vara överväldigande hos en del äldre, så verkar de flesta ha funnit ett sätt att hantera dem vilket främjar en stark KASAM (Antonovsky och Elfstadius, 2005). I senare tema kommer strategier för ensamhet att diskuteras.
I föreliggande syntes framgår det inte om de äldre vågar eller vill uttrycka sina upplevelser av ensamhet vid vårdmöten. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016) ska sjuksköterskan arbeta stöttande och vägledande vid mötet av patienter och för att lyckas med detta behövs
att ensamhet bör betraktas som en mångdimensionell upplevelse vid utformandet av åtgärder.
Vidare kan de äldres miljöer vara områden att undersöka vid patientmötet för att stärka sociala nätverk och skapa handlingsplaner eller strategier för tillfällen då ensamheten känns outhärdlig.
Tankar om partner, familj och vänner
Många av studierna visade att ensamhet och isolering hörde ihop med att människor i
personens närhet dött. Att leva längre än sin partner eller vänner är en alltmer förekommande orsak till ensamhet och isolering hos den äldre människan då befolkningen blir äldre (SCB, 2020a). Som tidigare nämnts ligger detta i linje med tidigare forskning som visar att de som levde ensamma upplevde ensamhet i större utsträckning än de som delade hemmet med någon (Brittain et al., 2017; Beutel, et al., 2017; Finlay & Kobayashi, 2018).
Familjens roll i den äldres liv var av stor vikt då de skapade meningsfullhet, för många var framför allt barnen viktiga för att bryta isoleringen. Enligt Antonovsky och Elfstadius (2005) är det av vikt att känna en meningsfullhet i sitt liv då det stärker en människas KASAM.
Effekten av att inte känna meningsfullhet kan påverka människan i hur den kommer klara av åldrandet (Langius-Eklöf & Sundberg, 2014). Sjuksköterskans roll i det hela är att då stärka och inge hopp till den äldre för att främja välmående (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Många kände av ensamhet trots att det hade ett socialt nätverk. Detta kan enligt Strang (2014) tyda på en existentiell ensamhet som är väldigt svår att bryta. Ambivalensen handlade även om hur relationerna till familj och vänner blev sämre med tiden vilket ökade
ensamheten. Även att de inte hade möjligheten att hälsa på i den utsträckningen den äldre behövde resulterade i ökad ensamhet. Att inte träffa sin familj kan enligt Gyasi et al. (2019) vara en bidragande orsak till att människor upplever ensamheten starkare vilket kan leda till emotionell nöd. Enligt sjuksköterskans etiska kod ska sjuksköterskan se efter de som är svaga i samhället och ge rätt insatser till dessa (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Detta är något som är viktigt att beakta i mötet med en äldre som har en svag KASAM.
Känslan av ensamhet
Ensamhet resulterade i olika upplevelser beroende på vem som beskrev den. Några äldre försökte förlika sig med känslorna som ensamheten gav upphov till vilket är intressant. Hos dessa tycks det finnas en slags acceptans och ett inre driv att hantera livets prövningar även om det samtidigt var motigt. Ett ytterligare intressant fynd är de äldre som upplevde lättnad över att kunna prioritera sig själva samtidigt som de sörjde sina avlidna partners. KASAM verkar spela en avgörande roll i hur ensamheten upplevs. De äldre som hade något mer positiva upplevelser verkade både begripa och hantera ensamheten (Antonovsky &
Elfstadius, 2005).
Många äldre beskrev att ensamhetsupplevelsen var tung, ångestfylld, närvarande och påfrestande. Hos en del blev ensamheten handlingsförlamande där det var svårt att ta sig ur den. Utifrån dessa äldres erfarenheter och Strangs (2014) beskrivning av social ensamhet och gemenskap behöver de sociala nätverken runt dem stärkas. Enligt SCB (2018) uppger ungefär 18% av alla äldre kvinnor och 25% procent av alla äldre män att de har en nära vän vilket kan uppfattas som svindlade lite. SCBs statistik redogör, som redan nämnt, enbart för situationen i Sverige men kan ge en fingervisning över hur det ser ut i andra länder. Utifrån tidigare tema verkar familjen vara av lika stor eller större betydelse vilket då kanske väger upp den lilla bekantskapskretsen.
Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt med förståelse för vad ensamheten kan ge för påföljder. Ensamhet uttrycks olika och ibland i mindre laddade ord, detta behöver dock inte innebära att ensamheten känns mindre. Det kan vara värdefullt för den äldre att bli tillfrågad om livssituationen där sjuksköterskan kan bidra med vägledning och stöttning vilket går i linje med Sjuksköterskans värdegrund (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Vidare kan det vara bra att ha i åtanke att ensamhetsrelaterade besvär såsom exempelvis ångest beror på just ensamhet och inte någon bakomliggande sjukdom.
Att hantera ensamhet
De äldre klarade många gånger av att hantera sin ensamhet på egen hand. Genom att följa
Gyasi et al. (2019) studie framkom det att om människan höll sig fysisk aktiv och hade en god kontakt med sina anhöriga kunde ensamheten dämpas. Deltagarna lade även vikt vid att aktiviteterna skulle vara meningsfulla då det gjorde att ensamheten och isoleringen blev hanterbar. Enligt Antonovsky och Elfstadius (2005) är meningsfullhet stärkande för personen.
När en person känner en meningsfullhet kommer KASAM vara hög och det gör att den kommer kunna hantera ensamheten och isoleringen bättre. Detta kan vara ett svar på att några äldre kunde använda sina inre krafter för att hantera ensamheten. Att deras starka KASAM gjorde att de kunde klara påfrestningarna som åldrandet hörde till (Langius-Eklöf &
Sundberg, 2014). Det fanns några fall där där de sociala aktiviteterna inte var nog för att lindra ensamheten hos de äldre. Enligt Tan et al., (2020) kan ensamheten bero på avsaknaden av djupare emotionella band och sociala interaktioner vilket kan vara det som dessa äldre upplevde. Enligt Tan et al., (2020) kan detta öka på den generella ensamheten och vara orsaken till att en del sökte efter en ny partner. I enlighet med detta menar Strang (2014) att en människa som upplever existentiell ensamhet får en drivkraft att knyta nya sociala kontakter.
Metoddiskussion
Design
I föreliggande litteraturstudie har kvalitativ metod använts med en beskrivande design då syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter i relation till tidigare forskning och litteratur. Styrkan i den valda metoden är att data har samlats in från flera studier vilket ger en översikt av rådande forskning inom valt ämne. Det är även en styrka att samtliga artiklar är baserade på samma datainsamlingsmetod (Forsberg & Wengström, 2015). Även
överförbarheten blir stärkt av vald design då deltagarnas upplevelser liknar varandra trots att de har olika nationaliteter och åldrar. Det går även att använda resultaten för vidare forskning med både kvalitativ och kvantitativ metod.
Urval
Vid sökningen efter artiklar har både MESH-termer och fritext använts för att få en tillräcklig
risken för att missa artiklar som inte delats in i ämnesordlistor än. Olika kombinationer av sökorden har även använts för att öka möjligheterna till att finna relevanta artiklar. Vid översättningen av sökord från svenska till engelska säkerställdes det att dessa översattes korrekt och svarade till syftet genom att alternativa synonymer undersöktes. Tre olika databaser användes vid sökningen vilka var inriktade på medicin, omvårdnad och psykologi.
Genom att använda databaser som innehåller många artiklar inriktade på omvårdnad säkerställs arbetets trovärdighet då de innehåller relevant material för det här arbetet. I sökningen återfanns många artiklar under de olika sökordskombinationerna vilket ökar sensitiviteten (Henricson, 2017).
Tanken med studiens inklusionskriterier var att de skulle lämna utrymme för många relevanta träffar i databaserna. Vid sökningarna visade det sig dock att de flesta studierna hade
deltagare i blandade åldrar och boendeformer vilket är en svaghet. Detta lämnar utrymme till framtida studier där upplevelser av enbart äldre personer, (80+) som bor i sina hem bör undersökas. I Sverige råder platsbrist på äldreboenden vilket innebär att allt fler vårdas eller får stöttning i hemmen så av den anledningen är det därmed relevant att studera just dessa variabler. Totalt var det åtta artiklar som inte matchade inklusionskriterierna fullt ut. I sju av dessa åtta studier fanns det deltagare som var yngre än 80 år, dock var medelåldern 80 år eller högre i sex av dem. I dessa sju studier var den yngsta deltagaren 65 år och den äldsta var 101 år. I tre av de åtta studierna bodde några personer på ålderdomshem eller på andra
sjukvårdsinrättningar. Detta innebär att enbart delar av resultaten från åtta studier användes för analysen. Om inklusionskriterierna hade ändrats är det troligt att resultaten inte skulle svara till studiens syfte. Det var endast artiklar mellan år 2011 och framåt som blev
inkluderade vilket kan anses vara en styrka då det är relativt ny forskning som använts. Ett viktigt kriterium var att artiklarna skulle vara peer-reviewed då det stärker arbetets kvalité (Henricson, 2017). Ett exklusionskriterium var att artiklarna inte skulle ha kopplingar med Covid-19. Även detta kan anses vara en styrka då pandemins effekter leder till unika situationer som troligtvis inte kommer bestå.
Analysmetod
Granskningen har följt rekommendationerna från Willman och Stoltz (2017) där tio artiklar valdes ut för vidare granskning vilket ger tillräckligt och rikligt material för den här typen av arbete. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning där artiklar med stora brister skulle blivit exkluderade från studien. Granskningen utfördes med hjälp av SBU’s (2020)
vägledning och mall vilket är ett säkert sätt att bedöma artiklar på, detta stärker tillförlitligheten. För att ytterligare stärka reliabiliteten granskades först en artikel gemensamt, därefter granskades resterande nio artiklarna enskilt och sedan fördes en
gemensam diskussion där resultaten jämfördes med varandra. I granskningen visade ingen av artiklarna på stora brister utan samtliga inkluderades. Av tio artiklar hade åtta artiklar mindre brister medan resterande bedömdes ha måttliga brister. Även detta kan stärka trovärdigheten för det här arbetet då samtliga artiklar ansågs ha god kvalité (Henricson, 2017). Ingen av författarna har tidigare kvalitetsgranskat efter SBU’s mall vilket kan ses som en svaghet.
Samtidigt så utfördes den första granskningen gemensamt för att få en enhetlig förståelse över hur granskningen skulle utföras. I föreliggande studie har även
inklusionskriterier, exklusionskriterier och datainsamlingen beskrivits noggrant för att stärka reproducerbarheten (Henricson, 2017).
Vid dataanalysen följdes stegen som Willman och Stoltz (2017) beskriver där enskilda genomläsningar av artiklarna utfördes först. Genom den individuella läsningen minskade risken för att information skulle ha missats eller förbisetts. Efter detta fördes en genomgång av fynden med en efterföljande diskussion för att nå konsensus. Både den individuella läsningen och diskussionen stärker trovärdigheten i föreliggande studies resultat.
Forskningsetiska övervägande
Valda artiklar har granskats där de fyra grundläggande principerna för forskning på människor varit av vikt. Författarna till detta arbete lade stor betydelse vid att inkluderade artiklar var godkända av en etisk nämnd. Samtliga artiklar har blivit godkända från respektive lands etiska nämnd eller följt lagar för forskningsarbete (Forsberg & Wengström, 2015).
Förförståelse
Författarna har tidigare erfarenheter av att möta äldre vilket medför en ökad risk för att resultatet blir påverkat. Detta är dock inget som författarna kan säga har skett med säkerhet.
Ett objektivt arbetssätt har eftersträvats genom hela arbetet i strävan efter ett opåverkat resultat. Intressant nog verkar föreliggande arbete gett en motsatt effekt då det snarare gav upphov till ny förståelse för de äldre. Upplevelserna av isolering och ensamhet verkar vara mycket djupare än vad författarna tidigare förstod.
Författarnas egna reflektioner
I föreliggande arbete visar större delen av resultatet på negativa upplevelser av ensamhet och social isolering. Många av deltagarna i de inkluderade studierna var antingen ensamboende, änklingar och änkor eller hade sjukdomar vilket troligtvis påverkar resultaten. I en av studierna hade deltagarna en dödslängtan vilket kan påverka resultaten ytterligare.
Ensamhetens dimensioner lyfts i många studier men det är enbart ett fåtal som redogör för ensamhet relaterat till fysisk beröring som för många är livsnödvändigt. Detta leder till funderingar över om den här typen av intima frågor verkligen ställs.
Arbetets betydelse ur ett samhällsperspektiv
Den svenska befolkningen blir allt äldre vilket ställer krav på att sjukvården utformas därefter. I framtiden kommer den äldre åldersgruppen vara större vilket kan resultera i en ökad prevalens av geriatriska sjukdomar. De försämrade hälsotillstånden i kombination med att de äldre mister sociala relationer ökar utsattheten för ensamhet och social isolering. Det är ovisst hur framtiden kommer att se ut, däremot visar befintlig forskning att ensamhet och social isolering kan leda till en rad allvarliga hälsoproblem. Det är därför av vikt att implementera preventiva insatser i tidigt skede för att motverka onödigt lidande i den här åldersgruppen. Enligt den etiska koden ska sjuksköterskan arbeta för att främja god hälsa och tillsammans med andra samhällsfunktioner bör omvårdnadsarbetet utgöra ett steg mot en god folkhälsa. De äldre utgör en sårbar grupp i den svenska befolkningen vilken bör ligga i
arbetsuppgifter och ansvarsområden sig åt beroende på arbetsplats. Preventivt arbete kan dock utföras i olika utsträckning beroende på var sjuksköterskan arbetar.
Kliniska implikationer
Studiens resultat kan vara av betydelse i de sammanhang där sjuksköterskans möter äldre människor. Den här litteraturstudien kan ge en insikt i de äldres livssituationer, vilket kan ge rätt kunskap för sjuksköterskan vid arbetet med denna patientgrupp. Vidare bidrar den här studien till ökad förståelse över hur ensamhetens dimensioner kan upplevas där existentiellt lidande verkar förekomma hos en del. Det är av stor vikt att studera föreliggande ämnen ur olika perspektiv för att sjuksköterskan ska kunna ge rätt vägledning, stöttning och hjälpa de äldre att finna mening igen.
Slutsats
Syftet med studien var att få fördjupad förståelse av äldres upplevelser och erfarenheter av ensamhet och social isolering. Det verkar finnas en bred variation i upplevelserna av ensamhet hos äldre samtidigt som det verkar finnas några gemensamma nämnare mellan dem. Hos många är ensamheten kopplat till vissa tidpunkter eller dagar. Även strategier och närstående verkar vara av stor betydelse för upplevelserna ensamhet och social isolering.
Både vänner och familj kan bidra till att bryta ensamhet och isolering hos de äldre, beroende på vilka personer den äldre värdesätter högst. Ensamhet och social isolering tycks vara mindre påfrestande hos de äldre som kan hantera och acceptera dessa omständigheter. En del äldre kan ha svårt att själva bryta ensamhet och social isolering vilket ger viktig kunskap till sjuksköterskan i mötet med den här patientgruppen.
Självständighetsdeklaration
Författare Anna Brattemo och Johanna Lundin har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
REFERENSER
Antonovsky, A., & Elfstadius, M. (2005). Hälsans mysterium (2. utg. ed.). Stockholm: Natur och kultur.
Bergbom, I. (2012). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I A. Wiklund Gustin
& Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s 47-63.). Lund:
Studentlitteratur.
*Bergland, A. M. G., Tveit, B., & Gonzalez, M. T. (2016). Experiences of older men living alone: A qualitative study. Issues in Mental Health Nursing, 37(2), 113-120.
https://doi.org/10.3109/01612840.2015.1098759
Beutel, M. E., Klein, E. M., Brähler, E., Reiner, I., Jünger, C., Michal, M., Wiltink, J., Wild, P. S., Münzel, T., Lackner, K. J., & Tibubos, A. N. (2017). Loneliness in the general
population: Prevalence, determinants and relations to mental health. BMC Psychiatry, 17(1), 97-97. https://doi.org/10.1186/s12888-017-1262-x
Brittain, K., Kingston, A., Davies, K., Collerton, J., Robinson, L., Kirkwood T. & Jagger, C.
(2017). An investigation into the patterns of loneliness and loss in the oldest old – Newcastle 85 Study. Ageing and Society, 37(1), 39-62. https://doi.org/10.1017/S0144686X15001142
*Canham, S. L. (2015). What's loneliness got to do with it? older women who use benzodiazepines. Australasian Journal on Ageing, 34(1), E7-E12.
https://doi.org/10.1111/ajag.12133
*Collins, T. (2018). The personal communities of men experiencing later life widowhood.
Health & Social Care in the Community, 26(3), e422-e430. https://doi.org/10.1111/hsc.12542
Finlay, M. J., & Kobayashi, C. L. (2018) Social isolation and loneliness in later life: A parallel convergent mixed-methods case study of older adults and their residential contexts in the Minneapolis metropolitan area, USA. Social science & medicine, 208, 25-33.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Gyasi, R.M., Yeboah, A.A., Mensah, C.M., Ouedraogo, R., Addae, E.A. (2019).
Neighborhood, social isolation and mental health outcome among older people in Ghana.
Journal of Affective Disorders, 259,154-163. https://doi.org/10.1016/j.jad.2019.08.024
*Hauge, S., & Kirkevold, M. (2012). Variations in older persons’ descriptions of the burden of loneliness. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 553-560.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00965.x
*Hemberg, J., Nyqvist, F., & Näsman, M. (2019). “Homeless in life” – loneliness experienced as existential suffering by older adults living at home: A caring science perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(2), 446-456.
https://doi.org/10.1111/scs.12642
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (Andra upplagan ed.) (s 399-408). Lund:
Studentlitteratur.
*Isherwood, L. M., King, D. S., & Luszcz, M. A. (2017). Widowhood in the fourth age:
Support exchange, relationships and social participation. Ageing and Society, 37(1), 188-212.
https://doi.org/10.1017/S0144686X15001166
*Koskinen, C., Nyman, G., & Nyholm, L. (2021). Life has given me suffering and desire – A study of older men’s lives after the loss of their life partners. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 35(1), 163-169. https://doi.org/10.1111/scs.12831
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2014). Känslan av sammanhang. I Edberg, A-K & Wijk, H (Red.), Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa (s.53-72). Lund: Studentlitteratur.
*Larsson, K., Wallroth, V., & Schröder, A. (2019). "you never get used to loneliness" - older adults' experiences of loneliness when applying for going on a senior summer camp. Journal of Gerontological Social Work, 62(8), 892-911.
https://doi.org/10.1080/01634372.2019.1687633
Leigh-Hunt, N., Bagguley, D., Bash, K., Turner, V., Turnbull, S., Valtorta, N., & Caan, W.
(2017). An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. Public health, 152, 157–171. https://doi-
org.ezproxy.its.uu.se/10.1016/j.puhe.2017.07.035
Schrempft, S., Jackowska, M., Hamer, M., & Steptoe, A. (2019). Associations between social isolation, loneliness, and objective physical activity in older men and women. BMC Public Health, 19(1), 74-74. https://doi.org/10.1186/s12889-019-6424-y
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2003:460
*Sjöberg, M., Beck, I., Rasmussen, B. H., Edberg, A. (2018). Being disconnected from life:
Meanings of existential loneliness as narrated by frail older people. Aging & Mental Health, 22(10), 1357-1364. https://doi.org/10.1080/13607863.2017.1348481
Skärsäter, I. (2009). Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K & Wijk, H (Red.), Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa (s.712-746). Lund: Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: SBU-Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering. Hämtad 14 januari, 2021 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU (2020). Vägledning för granskning av studier med kvalitativ metodik. Stockholm: SBU-Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hämtad 14 januari, 2021 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/vagledning_granskning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Statistiska centralbyrån. (2017). Barn eller inte?. Stockholm:SCB. Hämtad 14 januari, 2021, från https://www.scb.se/hitta-statistik/
Statistiska centralbyrån. (2019a). Ensam, med partner eller kompisboende. Vad säger hushållsregistret?. Stockholm:SCB. Hämtad 14 januari, 2021, från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/demografisk-
analys/pong/publikationer/ensam-med-partner-eller-kompisboende.-vad-sager- hushallsregistret/
Statistiska centralbyrån. (2019b). Fyra procent är socialt isolerade. Stockholm:SCB. Hämtad 14 januari, 2021, från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt- isolerade/
Statistiska centralbyrån. (2020). Medellivslängden i Sverige. Stockholm: SCB. Hämtad 14 januari, 2021, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i- sverige/medellivslangd-i-sverige/
Strang, P. (2014). Att höra till: Om ensamhet och gemenskap. Stockholm: Natur & kultur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Tan, S. S., Fierloos, I., Zhang, X., Koppelaar, E., Alhambra-Borras, T., Rentoumis, T., Williams, G., Rukavina, T., van Staveren, R., Garces-Ferrer, J., Franse, C., & Raat, H.
(2020). The association between loneliness and health related quality of life (HR-QoL) among community-dwelling older citizens. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(2), Artikel 600. https://doi.org/10.3390/ijerph17020600
*van Wijngaarden, E., Leget, C., & Goossensen, A. (2015). Ready to give up on life: The lived experience of elderly people who feel life is completed and no longer worth living.
Social Science & Medicine (1982), 138, 257-264.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.05.015
Willman, A. & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (Andra upplagan ed.) (s 399-408). Lund:
Studentlitteratur.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A. Edbergs & H.Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa. (s 37-52). Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization. (2021). Coronavirus disease (COVID-19) advice for the public.
Hämtad 11 januari, 2021, från https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus- 2019/advice-for-public
BILAGA 1. LITTERATURSÖKNING
Tabell 1a. Sökning i Cinahl.
Databas Datum Söknummer Sökord Utfall Utvalda efter
titel och abstract
Utvalda efter granskning
Cinahl 15-04-21 1 Loneliness OR Social isolation OR Social exclusion OR Lonely
16 084
- -
Cinahl 15-04-21 2 Aged, 80 and over 191 277 -
-
Cinahl 15-04-21 3 Interviews in qualitative research
65 861 - -
Cinahl 15-04-21 4 S1 AND S2 AND S3 227 - -
Cinahl 20-04-21 5 Qualitative research OR Qualitative study OR Qualitative methods OR Interviews
244 303 - -
Cinahl 20-04-21 6 Experience OR Feelings OR Emotions
297 866 - -
Cinahl 20-04-21 7 Aged, 80 and over OR Very old age OR Oldest old
193 677 - -
Cinahl 20-04-21 8 Loneliness OR Lonley 5 480 - -
Cinahl 20-04-21 9 S5 AND S6 AND S7 179 3 3
Cinahl 20-04-21 10 S6 AND S7 AND S8 359
- -
Tabell 1b. Sökning i Psycinfo.
Databas
Datum
Söknummer Sökord
Utfall
Utvalda efter titel och abstract
Utvalda efter granskning
Psycinfo 19-04-21 1 Social isolation OR social exclusion OR social interaction
88 172
- -
Psycinfo 19-04-21 2 Aged, 80 and over OR Elderly OR Oldest old
53 159 -
-
Psycinfo 19-04-21 3 Loneliness OR Lonely
6 406 - -
Psycinfo 19-04-21 4 Independent living OR Living at home OR Living alone
16 760 - -
Psycinfo 19-04-21 5 Experience OR Perception OR feelings
473 838
- -
Psycinfo 19-04-21 6 Qualitative research OR Qualitative methods OR Qualitative interviews
193 928
- -
Psycinfo 19-04-21 7 Covid-19 OR Covid OR Corona virus
5 108
- -
Psycinfo 19-04-21 8 Very old AND Loneliness AND Interview
17 1 1
Psycinfo 19-04-21 19 S1 AND S2 AND S5 NOT Covid-19 OR Coronavirus OR 2019-ncov OR Sars- cov-2 OR Cov-19
648
- -
Psycinfo 19-04-21 10 S1 AND S2 AND S5 NOT Covid-19 OR Coronavirus OR 2019-ncov OR Sars- cov-2 OR Cov-19 AND S6 AND S8
241
- -
Psycinfo 19-04-21 11 S2 AND S3 AND S4 AND S5 AND S6
29
1 1
Psycinfo 19-04-21 12 S2 AND S3 AND S5 AND S6
95
- -
Psycinfo 19-04-21 13 S1 AND S2 AND S4 AND S5
91 - -
Psycinfo 19-04-21 14 S1 AND S2 AND S4 AND S5 AND S6
42 - -
Tabell 1c. Sökning i PubMed.
Databas
Sökdatum
Söknummer Sökord
Utfall
Utvalda efter titel och abstract
Utvalda efter gransknin
g
PubMed 16-04-21 1 Aged, 80 and over OR aged, 80 and over [Mesh] OR elderly
558 712 - -
PubMed 16-04-21 2 Single Person OR Widowhood [Mesh]
1 595 - -
PubMed 16-04-21 3 Social isolation OR Social isolation [Mesh]
OR loneliness OR loneliness [Mesh]
13 378 - -
PubMed 16-04-21 4 Experience OR Life
Change events OR Life Change Events [Mesh]
349 818 - -
PubMed 16-04-21 5 Independent Living OR Aging in Place
20 176 - -
PubMed 16-04-21 6 Interview OR interview [Mesh]
96 261 - -
PubMed 16-04-21 7 Qualitative research [Mesh] OR qualitative research
76 115 - -
PubMed 16-04-21 8 S1 AND S3 AND S4
AND S6
56 14 2
PubMed 16-04-21 9 S1 AND S2 AND S3
AND S6
4 3 1
PubMed 16-04-21 10 S1 AND S2 AND S3
AND S5
8 - -
PubMed 16-04-21 11 S1 AND S3 AND S4 AND S7
69 2 2
