Produktkalkylering: en studie för ett litet producerande företag

UPPSALA UNIVERSITET D-UPPSATS

Företagsekonomiska institutionen VT 2006

Handledare: Elving Gunnarsson Författare: Daniel Brånby

Produktkalkylering

- en studie för ett litet producerande företag

Innehållsförteckning

1. Inledning... 3

1.1 Bakgrund ... 3

1.2 Problem ... 4

1.3 Syfte ... 4

2. Teori ... 5

2.1 Allmänt om kalkyler... 5

2.2 Självkostnadskalkylering ... 5

2.2.1 Divisionskalkyl (divisionsmetoden)... 8

2.2.2 Ekvivalentkalkyl (ekvivalentmetoden) ... 8

2.3 Bidragskalkylering ... 9

2.3.1 Stegkalkyl ... 11

2.4 ABC-kalkylering ... 11

2.5 Restkalkyl... 12

3. Empiri... 13

3.1 Ullfrotté AB... 13

3.2 GARP ... 13

3.3 Kalkyler hos Ullfrotté innan studiens genomförande ... 14

3.4 Produktionen ... 15

3.4.1 Produktion tröjor samt långkalsonger ... 15

3.4.2 Produktion sockor ... 16

4. Metod och modell... 17

4.1 Avgränsning ... 17

4.2 Val av kalkylmodell utifrån GARP ... 17

4.3 Insamling av sekundärdata ... 17

4.4 Insamling av primärdata... 18

4.4.1 Operationslistor ... 18

4.4.2 Material ... 22

4.4.3 Tidsstudier... 22

4.4.4 Materialomkostnader (MO) ... 23

4.4.5 Tillverkningsomkostnader (TO) ... 23

4.4.6 Tillverkningskostnader ... 24

4.4.7 Affärsomkostnader (Affo) ... 24

4.5 Metodproblem ... 24

4.6 Källkritik ... 25

5. Analys... 25

6. Slutsats ... 28

7. Avslutning ... 29

Källförteckning... 30

1. Inledning

1.1 Bakgrund

För alla producerande företag, stora som små, krävs det att företagen har en väl utformad produktkalkylering. För ett producerande företag med ett fåtal produkter som inte har en fullskalig produktion eller som enbart köper in och säljer varor vidare, kanske produktkalkyleringen inte har så stor betydelse. Ser man dock till ett litet företag med fullskalig produktion och flera hundra produkter i sin produktportfölj, krävs det att företaget har väl fungerande produktkalkyler. Detta gäller inte bara för att kunna sätta ett visst pris på en vara, utan även för att få en bra kontroll över kostnaderna inom produktionen, att göra produktionen så effektiv som möjligt samt att skapa sig en bra överblick över produktionen och förstå vad som händer när en viss input förändras.

Det gäller att arbeta fram en modell eller ett system så att rätt kostnader hänförs till rätt produkter. Något som kan vara väldigt svårt i vissa fall. En del kostnader inom en verksamhet kan vara självklara och lätta att hänvisa till en viss produkt, medan andra kan vara betydligt svårare. Det gäller även, utifrån den modellen eller systemet företaget valt, att förstå och skapa sig en bra överblick över produktionsstrukturen och då inte enbart utifrån en eller ett fåtal produkter utan över alla företagets produkter. Vad händer t.ex. om någon del av produktionen förändras. Vilka effekter får det på de övriga produkterna? Med välutvecklade produktkalkyler kan även produktionen effektiviseras avsevärt. Varje del av en produkts produktion kan brytas ned i små delar, där produktionsförändringar eller en minskning i produktiviteten lätt kan uppmärksammas. Även var kostnaderna uppstår samt hur stora de är kan lättare framkomma. Skall företaget gå in på djupet för varje produkt eller skall ett schablonvärde användas? Skall företaget se till hur konkurrenter gör, vad som är standard inom branschen eller skall egna modeller arbetas fram?

Det är även viktigt att beakta att kostnadsstrukturen inom företag i allmänhet har förändrats avsevärt under de senaste decennierna. Från att ha haft stora kostnader i form av arbete och material har kostnaderna omfördelats och resulterat i att omkostnaderna idag utgör en allt större del av företagens totala kostnader. En bidragande orsak till detta är att företag idag lägger mer vikt på produktionsplanering, distribution samt forskning och utveckling. Aspekter som dessa är viktiga att beakta när ett företag arbetar med sina produktkalkyler.

1.2 Problem

För ett företag med ett fåtal produkter eller med flera standardiserade produkter med ett fåtal inputs, är produktkalkyleringen oftast inte så komplex. Det är förhållandevis lätt att räkna fram vilka kostnader som hänför sig till vilka produkter samt att bestämma ett pris för respektive vara. För ett företag med flera hundra olika produkter med flera olika inputs i varje produkt, kan det dock krävas en betydlig mer komplexare produktkalkylering. Problem som lätt kan uppstå då företaget inte har en väl utvecklad produktkalkylering kan t.ex. vara att,

• företaget inte får kontroll över vilka kostnader som hänför sig till respektive produkt.

• företaget inte ser vilka effekter det blir när en viss input förändras.

• företaget inte vet vilket täckningsbidrag varje produkt ger, vilket kan resultera i att de direkta kostnaderna för att producera produkten kanske är större än de direkta intäkterna.

• företaget inte ser hur lång tid varje del i produktionen tar och därigenom får svårt att effektivisera den.

Vilken typ av produktkalkyleringsmetod ska egentligen ett litet producerande företag med ett hundratal produkter använda sig av för att kunna besvara frågor som dessa och vad är viktigt att ta hänsyn till?

1.3 Syfte

Syftet med denna uppsats är att ta reda på:

• vilken produktkalkyl Ullfrotté AB bör använda sig av och hur den skall vara utformad.

• om Ullfrotté AB kan få en mer detaljerad produktkalkyl med hjälp av affärssystemet GARP.

• hur produktkalkylen skall organiseras för att på ett enkelt sätt kunna uppdateras då priser, löner, tider, maskiner eller råvaror förändras

• om de framtida kalkylerna kommer att skilja sig mot de kalkyler som företaget idag använder sig av.

2. Teori

2.1 Allmänt om kalkyler

Förutsättningarna för produktion och kalkyler har under den senaste tiden förändrats kraftigt.

Den stora förändringen är främst att den tekniska utvecklingen förändrats, vilket bl.a. lett till ökad mekanisering, automatisering, robotisering, datorstyrd produktion etc.

Kapitalkostnaderna har i och med detta ökat och de utgör idag en allt större del av ett företags totala kostnader. I den traditionella kalkyleringen behandlas kapitalkostnader som indirekta kostnader och en stor del inkluderas ofta i tillverkningsomkostnader. Ökad kundanpassning och fler produktvarianter har lett till att dessa kostnader har ökat. Även omkostnader för administration och försäljning har ökat i många fall. Direkt lön som tidigare var ett viktigt kostnadsslag har idag inte lika stor betydelse. Något som företagen bör ta i beaktande vid utformning av dess kalkyler¹.

Utformningen av ett kalkylsystem måste anpassas till företagets struktur, finansiering, organisation, marknad etc. De olika metoderna har alla sina för och nackdelar och många påminner om varandra. Två vanliga metoder som ofta förekommer är Självkostnadskalkylering samt Bidragskalkylering. Metoderna överrensstämmer utifrån att varje produkt klart förorsakar kostnader. Skillnad finns dock i hur kostnaderna behandlas för de gemensamma resurser som produkterna tar i anspråk. I självkostnadskalkylen beräknas kostnaderna för var och en av de gemensamma resurserna. De fördelas på produkterna efter olika fördelningsnycklar. Bidragskalkylen däremot slår ej ut samkostnaderna på produkterna.

Istället formuleras schablonmässiga krav på hur olika produktslag skall bidra till täckningen av samtliga samkostnader eller för olika grupper av produktslagens samkostnader².

2.2 Självkostnadskalkylering³

Kostnaderna i ett företag kan delas upp i direkta och indirekta kostnader. Vid självkostnadskalkylering hänförs de direkta kostnaderna direkt till en viss vara eller tjänst. Det kan t.ex. vara direkta materialkostnader eller direkta lönekostnader. De övriga kostnaderna är betydligt svårare att hänvisa till en viss vara eller tjänst och de hänförs därför till

1 Göran Andersson, Kalkyler som beslutsunderlag, 5:e uppl, (Lund: Studentlitteratur, 2001), s 137.

2 Peter Alnestig, Anders Segerstedt, Produktkalkyler, (Stockholm, Industrilitteratur AB, 2002), s.37-38.

3 Göran Andersson, a.a.

kostnadsställen. Det kan t.ex. vara kostnader för administrationen eller marknadsföringen. För att kunna fördela alla kostnader enligt självkostnadsmetoden måste de indirekta kostnaderna kunna fördelas enligt någon typ av fördelningsnyckel, även kallad påläggsbas. Generellt gäller att varje produkt skall bära sina kostnader. Den händelse som förorsakat en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader. Detta kallas kausalitetsprincipen och är en mycket viktig del i kalkylering.

Ett sätt att dela upp de olika kostnaderna är att använda sig av den s.k. kalkyltrappan för tillverkningsföretag som visar en stegvis uppbyggnad av självkostnaden.

Försäljnings-

pris

Själv- Tillverknings- kostnad

kostnad

Modell 1: Kalkyltrappa för tillverkningsföretag. Källa: Göran Andersson, s 103.

DM är kostnader för material som direkt påförs en kostnadsbärare.

MO är indirekta kostnader i samband med det inkommande materialflödet, t.ex. kostnader för inköpsverksamhet, förrådshantering, förrådslokal, svinn, inkurans och räntekostnader.

DL är lön inkl. lönebikostnad som direkt påförs en kostnadsbärare.

Resultat

FO, Försäljningsomkostnader

DL, Direkta lönekostnader

DM, Direkta materialkostnader

AO,Administrationsomkostnader Speciella direkta kostnader

TO, Tillverkningsomkostnader

MO, Materialomkostnader

TO är indirekta kostnader i samband med tillverkningen. En viktig komponent i TO är kapitalkostnader för byggnader och maskiner, dvs. kalkylmässig avskrivning och kalkylmässig räntekostnad. TO kan även inkludera driftkostnader, energi, underhåll, uppvärmning, lön till arbetsledare etc.

Speciella direkta kostnader är andra direkta kostnader än material och lön i samband med tillverkningen som t.ex. licensavgifter, ritningar eller modeller.

AO är indirekta kostnader för administration och ledning som t.ex. kostnader för ekonomi och personalavdelningar samt datorkostnader.

FO är indirekta kostnader som bl.a. har att göra med marknadsundersökning, marknadsanalys, marknadsföring och försäljning. FO inkluderar även lön till försäljare samt kostnader för orderbehandling, resor samt reklam.

AO och FO brukar med ett gemensamt namn kallas affärsomkostnader, AFFO.

Modellen är bara en grundmodell och det bör alltid ske en anpassning till den aktuella situationen. Nya kostnadsslag kan tillkomma och andra kan tas bort eller ändras.

De olika kostnaderna kan variera mycket beroende på vilken bransch ett företag är verksam inom. För vissa företag kan direkt material vara ett dominerande kostnadsslag. I andra företag kan dock arbete och därmed lönekostnaden, vara det väsentligaste kostnadsslaget. För att fördela de indirekta kostnaderna från olika kostnadsställen till kostnadsbärare är det vanligt att använda direkta kostnader som fördelningsnyckel (påläggsbas). De indirekta kostnaderna fördelas då som ett pålägg i proportion till de direkta kostnaderna. Denna typ av kalkylering brukar därför även kallas påläggskalkylering.

De påläggsbaser som vanligen brukar tillämpas är:

• MO som fördelas som ett pålägg på kostnaden för DM

• TO som fördelas som ett pålägg på kostnaden för DL.

• AO som fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden.

• FO som fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden.

Det skulle t.ex. kunna se ut så här⁴

DM 30 MO (10 % av 30) 3

DL 50

TO (120 % av 50) 60 Tillverkningskostnad 143 AO (10 % av 143) 14,3 FO (20 % av 143) 28.60

Självkostnad 185.90

Detta grundas på att direkta och indirekta kostnader samvarierar. Materialomkostnaden förutsätts således samvariera med kostnaden för direkt material. De produkter som har hög materialkostnad får därför hög materialomkostnad. Tillverkningsomkostnaden antas samvariera med kostnaden för direkt lön. Kostnadsfördelningen bör så väl som möjligt spegla kostnadsbärarnas verkliga resursförbrukning. Fördelningen av indirekta kostnader är speciellt viktig när dessa är stora i relation till sin fördelningsgrund eller i relation till självkostnaden.

Förutom påläggsmetoden finns också de något enklare självkostnadsmetoderna divisionsmetoden och ekvivalentmetoden.

2.2.1 Divisionskalkyl (divisionsmetoden)

Divisionskalkyl kännetecknas av att kostnaden per produktenhet uträknas genom division av totala kostnadssumman, inklusive direkt lön och direkt material, under en viss period (historisk eller budgeterad) med produktmängden, antalet producerade enheter, under samma period. Divisionsmetoden kan således användas när fullt enhetliga produkter finns. Det är oftast den metod som lämpar sig bäst och är enklast att använda när ett företag endast tillverkar en enda produkt. Metoden är oftast mycket billigare att använda, medan nackdelen kan vara att den inte ger en rättvis kostnadsfördelning. Vattenverk, gasverk, pappersmassefabriker är exempel där divisionskalkyler kan vara tillämpliga⁵.

2.2.2 Ekvivalentkalkyl (ekvivalentmetoden)

Ekvivalentkalkylen är en mer sofistikerad Divisionskalkyl. Skillnaden är dock att ett eller flera kostnadsslag inte fördelas lika mellan produkterna utan enligt hur produkterna förväntas

4 Göran Andersson, a.a. s. 105

5 Peter Alnestig, Anders Segerstedt, a.a., s 42

eller har förbrukat kostnadsslagen och där tillverkningen består av flera produkter men med olika resurskrav. Vikten av produkterna kan t.ex. användas som ekvivalenttal vid fördelning av en gemensam materialkostnad. Genom att multiplicera ekvivalenttalen med antalet produkter av varje slag erhålls ekvivalentmängder. Den gemensamma materialkostnaden fördelas sedan i proportion till respektive produkts andel av totala ekvivalentmängden. Ett exempel där metoden är tillämplig kan t.ex. vara ett tegelbruk där olika stora tegelstenar framställs⁶.

2.3 Bidragskalkylering

Bidragskalkylering kännetecknas ofta av en ofullständig kostnadsfördelning, till skillnad från självkostnadskalkyleringens fullständiga fördelning av kostnaderna. I bidragskalkylering tas endast hänsyn till särintäkter och särkostnader och fokus ligger då på vilka intäkter och kostnader som uppstår p.g.a. att en viss händelse skett samt vad som orsakat intäkten eller kostnaden. Intäkterna eller kostnaderna skulle inte ha uppstått om den aktuella händelsen inte skedde. Det kan t.ex. vara att inte tillverka en viss produkt. Bidragskalkyleringens kostnader delas upp i särkostnader samt samkostnader. Kostnader som tillkommer eller försvinner som en följd av ett visst beslut är särkostnader. Övriga är samkostnader.

Med tanke på att särkostnaderna endast beaktas och samkostnader inte fördelas på själva varan, innebär bidragskalkylering en ofullständig kostnadsfördelning. På grund av detta, samt att metoden är enkel och flexibel, används bidragskalkyleringsmetoden därför ofta till kortsiktiga beslut om marknad och produktion⁷.

Vid bidragskalkylering används ofta begreppet täckningsbidrag Täckningsbidraget räknas fram genom att ta särintäkter minus särkostnader och påverkas därför aldrig av de totala kostnaderna⁸.

6 Ibid, s 43

7 Göran Andersson, a.a., s. 165 – 168.

8 Ibid, s. 166.

Modell 2. Framräkning av Täckningsbidrag.

Täckningsbidraget är enbart ett mått som visar hur mycket en specifik produkt eller tjänst genererar i intäkter när dess kostnader är avdragna. Täckningsbidraget ska bidra till att täcka samkostnaderna samt ge en eventuell vinst ⁹.

Modell 3. Täckningsbidragets bidrag.

.

9 Ibid, s. 166.

Täckningsbidrag

Särkostnad

Särintäkt

Vinst

Samkostnad Täckningsbidrag

2.3.1 Stegkalkyl

Stegkalkyl kan ses som en mellanform till självkostnadsmetod och bidragsmetod. Det kan i många fall vara en bra kompromiss och kan användas så att båda metodernas fördelar utnyttjas. I en steganalys delas till viss del även samkostnaderna upp. Ju mer samkostnader som fördelas ut, desto mer likt blir det en självkostnadskalkyl. En stegkalkyl har stora likheter med ABC-kalkylering, eftersom icke volymberoende kostnader fördelas¹⁰.

2.4 ABC-kalkylering

I ABC-kalkylering delas kostnaderna upp i olika aktiviteter. En aktivitet kan vara en begränsad uppgift, t.ex. packning av en container, en större aktivitet, t.ex. varumottagning eller en hel funktion, t.ex. all logistik. Ur varje aktivitet tas sedan kostnader fram, även kallad kostnadsdrivare. Något som även ska vara ett mått på användandet av aktiviteten¹¹. ABC- kalkylering försöker, jämfört med andra produktkalkyler, att ge mer korrekta kalkyler genom att bestämma hur mycket av aktiviteterna som tas i anspråk. Schablonmässiga fördelningar undviks och alla kostnader behandlas i princip som direkta.

Fokus finns bl.a. på långsiktiga orsakssamband. Det görs ingen skillnad mellan fasta och rörliga kostnader eller mellan sär- och samkostnader. Precis som för andra kalkyler används ABC-kalkylering som underlag för främst produktval, prissättning och kostnadskontroll. I ABC-kalkylering kan även lönsamhet och prissättning belysas vad gäller t.ex. kundgrupper, orderstorlekar samt anpassning av produkter till kundernas önskemål.

Vid kostnadskontrollen uppmärksammas det även att det som orsakar kostnader först och främst inte är produkter, utan de aktiviteter som krävs för att konstruera, sälja och tillverka produkter. Det kan då även bli lättare att uppmärksamma om tjänster ska köpas utifrån, istället för att utföra aktiviteten själv¹².

Valet av aktiviteter och kostnadsdrivare, samt fördelningen av kostnader till aktiviteter, kan innebära problem. Aktiviteter måste t.ex. vara homogena, vilket betyder att det är svårt att bygga en ABC-modell för komplexa kalkylsituationer. ABC-kalkylering är även

10 Ibid, s. 168 - 170, 214 – 215.

11 Ibid, s. 142.

12 Sigurd Hansson, Sven-Åke Nilsson, Produktkalkylering, 4:e uppl, (Malmö: Liber Ekonomi, 1999) s.125 – 127.

kostnadsfixerad och i likhet med traditionell kalkylering saknas konkret koppling till intäkter och marknad. Eftersom ABC-kalkylering inte heller kalkylerar framtida särintäkter och särkostnader kan beslutsrelevansen vara låg¹³.

2.5 Restkalkyl

Utöver den huvudprodukt ett företag tillverkar, kan det ibland i tillverkningsprocessen uppkomma en biprodukt. I vissa fall kan det vara helt omöjligt att undvika. I branscher som livsmedelsområdet, kemisk produktion, oljeraffinaderier samt sågverk är detta vanligt. Det kan t.ex. vara ett sågverk som får sågspån när brädor och plankor tillverkas. Trots att huvudintresset är riktat mot huvudprodukten kan även biprodukten säljas och förbättra resultatet. En restkalkyl kan då användas. Med tanke på att resursförbrukningen är gemensam mellan huvudprodukten och biprodukten kan det vara svårt, eller i vissa fall omöjligt, att dela upp kostnaderna mellan dem.

Vid restmetoden påförs därför alla tillverkningskostnader på huvudprodukten. Därefter minskas denna kostnad med det täckningsbidrag som biprodukten ger, dvs. biproduktens särintäkt minskat med dess särkostnad. Ex på särkostnad kan vara en förpackning som enbart hänför sig till biprodukten. Den nettotillverkningskostnad som återstår får sen belasta huvudprodukten¹⁴.

Det finns både för och nackdelar med de olika kalkylerna. Både självkostnadsmetoden och aktivitetsbaserad kalkylering ger en omfattande bild av kostnaderna, vilket ger en grund för prissättning på lång sikt. Bidragsmetoden är däremot enklare, snabbare och billigare kalkylmetod. Det är enkelt att bestämma kostnaderna och är lämpligare vid kortsiktiga produktionsbeslut. Det kan t.ex. vara produktvalsproblem vid trånga sektorer eller ledig kapacitet. Metoden ger även en anvisning om lägsta tänkbara pris för en vara¹⁵.

13 Göran Andersson, a.a., s. 150 – 151.

14 Ibid, s.117.

15 Ibid, s. 215.

3. Empiri

3.1 Ullfrotté AB

Ullfrotté AB startades 1969 som en renodlad produktionsenhet och underleverantör till Kooperativa Förbundet (KF) och hette då Vinetta AB. Företaget hade som mest 500 anställda och tillverkade till en början främst nylonstrumpbyxor. Efter flera ägar- och namnbyten bytte företaget, år 1999, namn till Ullfrotté AB. Idag är företaget helt inriktat på att producera funktionsunderställ i ull under namnet Ullfrotté Original. Det första plagget i ullfrotté tillverkades 1972, men det var inte förrän i början av 1980-talet som tillverkningen kom igång på allvar. Produkterna säljs idag framförallt till yrkesmarknaden med kunder i Sverige, som exempelvis svenska polisen, Vattenfall samt Banverket. I dagsläget säljer företaget till 18 länder varav ca 70 procent exporteras utanför Sveriges gränser¹⁶.

År 2002 fick företaget nya ägare. Sedan dess har en rad stora förändringar och moderniseringar skett. Bland annat har företaget flyttat till en ny fabrik i Östersund och det har investerats kraftigt i nya maskiner och nya produktionslösningar. Det har även skett stora förändringar genom produktutveckling av redan befintliga produkter samt att nya produkter tagits fram. Företaget har en ny VD och det har anställts ett flertal nya personer inom ledande befattningar. Utöver detta har företaget även infört ett modernt datoriserat affärs- och produktionssystem vid namn GARP¹⁷.

3.2 GARP

Affärssystemet är ett integrerat datasystem som knyter ihop företagets olika delar. Allt från inköp, produktion, redovisning, försäljning, tidsredovisning och fakturering m.m. länkas ihop i ett system. GARP vänder sig både till producerade företag samt handelsbolag och har stort fokus just på företag inom konfektion och textilbranschen. Andra företag som också använder GARP är till exempel Eton Fashion, Nudie Jeans, Haglöfs och WE¹⁸. Ullfrotté AB började använda GARP år 2003 men har fram till idag inte använt sig av systemet vad gäller produktkalkyler. En av anledningarna till detta är att det är ett stort arbeta att lägga in all data

16 www.ullfrotte.se

17 Adam Brånby, VD, Ullfrotté AB.

18 www.garp.se

som behövs och lägga upp en fungerande struktur för företagets nära 650 olika produktvarianter ¹⁹.

3.3 Kalkyler hos Ullfrotté innan studiens genomförande Företagets totala kostnader kan delas upp i följande kategorier²⁰: 1. Material

2. Löner och ersättningar produktion 3. Avskrivningar

4. Lokalkostnader

5. Produktionsomkostnader 6. Administrationskostnader

7. Löner och ersättningar administration 8. Övriga personalomkostnader

9. Fraktkostnader 10. Marknadsföring 11. Finansiella kostnader

De produktkalkyler som Ullfrotté AB tidigare använt sig av kan bäst beskrivas som bidragskalkyler. Företaget har räknat ut vad materialet kostar per produkt samt hur mycket tid det tar att framställa en produkt, för att på så sätt få fram vad den direkta lönen varit för att tillverka produkten²¹.

Skillnaden mellan dessa kostnader (särkostnader) och intäkten produkten genererat när den sedan sålts är produktens täckningsbidrag. Täckningsbidraget ska sedan täcka alla övriga kostnader såsom hyra, avskrivning av maskiner, marknadsföring etc. En anledning till att företaget tidigare inte haft en bättre och mer utvecklad produktkalkyl har till stor del berott på att företaget inte haft ett fungerande datoriserat produktionssystem. Därför har det av praktiska skäl gjorts många förenklingar vid framtagandet av produktkalkylerna. Exempelvis har endast en kalkyl gjorts för en hel produktgrupp, även om produktgruppen innehållit produkter av olika storlekar samt att vissa av produkterna gjorts på olika maskiner. Det är

19 Jörgen Eriksson, Produktionschef, Ullfrotté AB.

20 Annkristinne Boije, Ekonomiansvarig, Ullfrotté AB.

21 Adam Brånby, a.a., Jörgen Eriksson, a.a.

dock fullt förståligt att schabloner som dessa gjorts, med tanke på att det tidigare har varit en ganska tidskrävande uppgift att räkna om och uppdatera kalkylerna då företaget exempelvis bytt råvaruleverantörer, fått högre priser på råvaror eller när löner ökat ²².

3.4 Produktionen

All produktion sker idag i fabriken i Östersund, från garn till färdigsydd produkt. Ullfrottés produkter består av merinoull, polyamid och polyester. Sammansättningen varierar i olika plaggdelar för att uppnå optimal funktion och komfort. Ullfrotté har idag tre huvudprodukter som utgörs av sockor, tröjor samt långkalsonger. Företaget tillverkar även mössor/vantar och trosor men dessa utgör dock en väldigt liten del av den totala omsättningen. Företagets huvudprodukter är i sin tur uppdelade i undergrupper. Sockorna finns i sex olika sorter och tröjorna i tre olika sorter. Sockorna är uppdelade i fem olika storlekar med unisex på alla.

Tröjorna och långkalsongerna är dock uppdelade på herr och dam, med fyra olika storlekar för varje produkt. De flesta produkterna produceras även i fem olika färger, med tre olika tjocklekar för varje produkt. Barnkläder finns även inom varje produkt. Kontentan blir att det inom företaget finns uppemot 650 olika artiklar beroende på vilken produkt, storlek, tjocklek eller färg det gäller²³.

3.4.1 Produktion tröjor samt långkalsonger

De olika delarna i plaggen stickas på specialkonstruerade maskiner vilket ger en väv med små frottéöglor. Efter stickning av väven går materialet vidare till beredningen. Här tvättas all väv för att stabiliseras innan vidare processer. Efter tvättning och torkning, formas sedan plaggdelarna med hjälp av värme och vattenånga. Därefter klipps de olika delarna till (stansas) för att passa ihop vid sömnad. Stansningen är väldigt exakt, för att inte några biprodukter ska framkomma. Efter stansningen sys de olika plaggdelarna ihop med flata sömmar. Varje plagg är endast sydd av en sömmerska som syr alla olika moment.

Sömmerskan kontrollerar och ansvarar själv för det plagg som sys och märker till slut det färdigsydda plagget med en namnetikett. Regelbundet gör varje sömmerska även stickprovskontroller för att kontrollera att plaggen håller rätt mått enligt gällande normer.

22 Ibid.

23 Sofia Åberg, Ansvarig för material, kvalitet och produktutveckling, Ullfrotté AB.

När ett plagg är färdigsytt transporteras det vidare för paketering i mindre kapslar. Kapslarna packas i större transportkartonger för vidare transport till eget lager och senare till slutkund²⁴.

3.4.2 Produktion sockor

Produktionen för sockorna är en betydlig snabbare process än för underkläderna. Även sockorna stickas på specialkonstruerade maskiner för att skapa små frottéöglor. Sockorna går sedan vidare till sömnad då tån på sockan sys ihop av en sömmerska. Sockorna tvättas sedan för att slutligen paketeras²⁵.

24 Ibid.

25 Ibid.

Stickning Tvätt/tork Formning Stans Sömnad Packning

Modell 4: De olika stegen från garn till färdigt plagg för tröjor samt långkalsonger

Stickning Tåsömnad Tvätt/tork Packning

Modell 5: De olika stegen från garn till färdigt plagg för sockor.

4. Metod och modell

4.1 Avgränsning

Jag har valt att avgränsa mig till att enbart studera företagets sockor för att besvara mitt syfte.

Detta eftersom jag har ett komplext ämne och studien skulle bli för omfattande om jag skulle studera alla företagets produkter. Jag, tillsammans med företagets ledning, anser dock inte att det kommer att påverka resultatet. Produktionen ser i stort likadan ut för företagets sockor som för företagets övriga produkter, men med en mindre komplex struktur. Slutresultatet bör därför bli det samma oavsett om alla företagets produkter tas med eller inte. Jag har dock valt att beskriva lite kort om hur produktionen för tröjor samt långkalsonger ser ut. Detta för att läsaren ska få en bättre inblick i företagets produktion. Jag har även valt att inte redovisa hur mycket varje socka kommer att kosta utifrån de nya kalkylerna. Detta beror på att företaget inte vill att det ska vara offentligt.

4.2 Val av kalkylmodell utifrån GARP

En viktig aspekt vid valet av produktkalkyl var att företaget skulle kunna integrera sina kalkyler med sitt affärssystem GARP. Det framkom dock, allt eftersom jag arbetat med systemet, att detta inte var ett stort problem. Systemet är så pass väl uppbyggt att flera olika kalkylmodeller kan implementeras. Oberoende vilken kalkylmetod jag än väljer kommer kalkylmetoden att kunna implementeras med GARP.

4.3 Insamling av sekundärdata

För att sätta mig in i ämnet och få lite bakgrundsfakta, började jag med att läsa böckerna

Produktkalkylering av Sigurd Hansson och Sven-Åke Nilsson²⁶, Kalkyler som

beslutsunderlag av Göran Anderson²⁷ samt Produktkalkyler av Peter Alnestig och Anders Segerstedt²⁸. Tillsammans gav böckerna mig en bra grund för att kunna sätta mig in i ämnet.

Med tanke på att ämnet är väldigt brett och idag används i alla stora producerande företag, finns det väldigt mycket material att använda sig av.

26 Sigurd är fd universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen i Lund. Sven-Åke var verksam vid Tekniska Högskolan i Lund och MIL, Managementprogrammet i Lund.

27 Göran är docent i företagsekonomi och sen 1970 talet lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Växjö Universitet. Han har även en omfattande erfarenhet som lärare vid företagsintern utbildning.

28 Peter Alnestig och Anders Segerstedt är båda verksamma vid Mälardalens Högskola

Jag har dock försökt att begränsa mig till ovanstående tre böcker. Innan jag började skriva om ämnet försökte jag även ta reda på hur mycket företagsledningen visste om produktkalkylering och om jag skulle kunna lära mig något från dem. Det visade sig att de var mycket väl insatta i ämnet vilket gav mig en bra bas att utgå ifrån.

4.4 Insamling av primärdata

4.4.1 Operationslistor

Eftersom syftet med uppsatsen bl.a. var att ta reda på vilken produktkalkylering Ullfrotté AB borde använda sig av och detta behövdes mätas på plats, har jag under flera tillfällen befunnit mig på företaget och hela tiden haft en kontinuerlig kontakt med företagets produktionschef samt VD. Med tanke på att en djupare analys av företagets produktkalkylering skulle ske var det viktigt att först och främst sätta sig in i själva företaget, dess struktur men framförallt dess produktion. Primära uppgiften blev därför bland annat att ta reda på vilka olika produkter företaget hade, vilka inputs (garn, arbetstimmar etc.) som krävdes för respektive produkt, vilka maskiner som utförde respektive aktivitet samt hur själva produktionen gick till från dess att garnet kom in i produktionen till dess att en färdig vara var klar. Jag behövde först och främst skapa mig en helhetsbild över företaget, för att sedan kunna gå in mer på djupet i produktionen.

Allt eftersom en god kännedom om företaget skapades, lades allt mer fokus på detaljerna. Det gällde att tillsammans med företagets ledning, ta reda på vilka aspekter som företaget ansåg vara viktigast att först ta reda på och vad de behövde få fram ut deras kommande kalkyler.

Viktigt var redan från början att företagsledningen ville att produktkalkylerna skulle kunna implementeras med deras affärssystem Garp. De ville även kunna se vilka förändringar som skedde och vilka produkter som påverkades om någon viss input förändrades. Vilken effekt skulle det bli om tillexempel garnpriset skulle gå upp? Det var också viktigt att ta reda på vilka maskiner som användes till vilka produkter och därigenom se hur många produkter som producerade på respektive maskin och hur lång tid respektive del tog. Detta för att t.ex. kunna räkna ut hur stor avskrivningen var för respektive maskin, för att sedan dela upp kostnaderna på respektive produktionsdel, men även för att kunna effektivisera produktionen. Ullfrotté AB har idag fem produktgrupper. Tröjor, Byxor, Sockor, Mössa/Vantar samt Trosor. Under varje produkt finns sedan ett antal olika artiklar, beroende på vilken produkt, typ av produkt,

storlek, tjocklek samt färg det gäller. Varje artikel utgör därför en specifik vara. Artikel nr 84120021 utgör t.ex. en socka, 200 grams tjocklek, svart färg med storlek 19-21. Sammanlagt har företaget ungefär 650 olika artikelvarianter som var för sig är unik.

Modell 6: Produktstruktur

I stort sett är det tre olika saker som påverkar kostnaden när en socka tillverkas.

• Hur mycket material som går åt för att tillverka sockan

• Vilka maskiner eller förädlingssteg som sockan måste igenom

• Hur lång tid sockan tar i de olika maskinerna eller förädlingsstegen

I ett företag med få artiklar kan en kalkylmodel per artikelvariant byggas. För varje artikel räknas ut hur mycket material som går åt, vilka maskiner som behövs för tillverkningen och hur lång tid artikeln tar maskinerna i anspråk. Men då det rör sig om så många olika artikelvarianter som i det här fallet, samtidigt som företaget vill kunna ha en enkel struktur som lätt skall kunna uppdateras vid olika förändringar i produktionen eller vid prisförändringar, gällde det att bygga upp en enklare struktur för produktkalkylerna.Även om antalet artikelvarianter är stort så är produktionen i sig tämligen enkel med endast ett begränsat antal moment samt ett begränsat antal förädlingsställen.

Ullfrotté AB

Tröjor Byxor Sockor Mössa/ vantar Trosor

Artiklar

I bilden nedan beskrivs hur produktionen av sockor ser ut och då utifrån tre olika artiklar

1:a Operationen (stickning)

2:a Operationen

(tåsömnad per par)

3:e Operationen

(tvätt och tork)

4:e Operationen

(paketering)

Färdig artikel

Modell 7: En sockas olika operationer Art: 84120021 (active 200 g, str 19-21)

Artikel: 84120039 (active 200 g, str 36-39)

Artikel: 84140021 (sport 400 g, 19-21)

Sockor

Operationslista 1002

• Op.nr 060

• Tid Normal

• Op.gr 6010 Operationslista 1002

• Op.nr 060

• Tid Normal

• Op.gr 6010 Operationslista 1002

• Op.nr 060

• Tid Normal

• Op.gr 6010

Operationslista 1001

• Op.nr 030

• Tid Normal

• Op.gr 4010 Operationslista 1001

• Op.nr 030

• Tid Normal

• Op.gr 4010 Operationslista 1001

• Op.nr 030

• Tid Normal

• Op.gr 4010

Operationslista 1009

• Op.nr 010

• Tid Normal

• Op.gr 1090 Operationslista 1008

• Op.nr 010

• Tid Normal

• Op.gr 1020 Operationslista 1006

• Op.nr 010

• Tid Snabb

• Op.gr 1070

Operationslista 1003

• Op.nr 080

• Tid Normal

• Op.gr 8010 Operationslista 1003

• Op.nr 080

• Tid Normal

• Op.gr 8010 Operationslista 1003

• Op.nr 080

• Tid Normal

• Op.gr 8010

Det jag först gjorde var att dela upp produktionen i ett antal i sig unika operationer. Med operation menas vad som utförs. Exempel på en operation kan t.ex. vara stickning, tvättning eller paketering. Varje operation har ett operationsnummer som beskriver vad själva operationen innebär. I modellen förkortas det Op.nr. För företagets sockor finns det enbart fyra olika operationer. 1) De stickas av en maskin. 2) De sys ihop i sömmen. 3) De tvättas och torkas. 4) De packas i kartonger. För företagets övriga produkter är antalet operationer dock betydligt fler.

Därefter delade jag upp produktionen i ett antal unika operationsgrupper. Med operationsgrupp menas var själva operationen utförs. Det kan t.ex. vara en stickmaskin, men även ett flertal maskiner som stickar exakt samma artikel. Det kan även t.ex. vara själva platsen där paketeringen sker. Även operationsgrupperna har ett operationsgruppsnummer som beskriver vad själva operationsgruppen innebär. I modellen förkortas det Op.gr. Varje operationsgrupp genererar vissa kostnader som skall fördelas på produkterna i den utsträckning som de utnyttjar operationsgruppen.

Till slut fördelades alla artikelvarianter till olika operationslistor. Varje operationslista beskriver vilka operationer som tas i anspråk samt vilka operationsgrupper i själva operationerna som nyttjas. I Operationslistorna framgår även tiden för Operationsgruppen.

Tiden kan variera beroende på att operationsgruppen, d.v.s. maskinen ibland kan arbeta snabbare. Detta sker t.ex. när små storlekar tillverkas.

Fördelen med att bygga upp varje artikel med ett antal olika operationslistor som beskriver vilka operationer som tas i anspråk, hur lång tid dessa operationer tar samt vilka operationsgrupper i själva operationerna som nyttjas kan vara flera. Först och främst får företaget en god inblick i vilka operationer, men framförallt vilka operationsgrupper som används för att producera en viss vara. I och med detta kan de på ett snabbt och lätt sätt se vilka artiklar som påverkas av en förändring i en viss operation eller operationsgrupp. Vad händer t.ex. om en maskin slutar fungera? Vilka artiklar påverkas av just den operationsgruppen.

En ytterligare fördel kan vara att företagsledningen får en överblick över vad det är som tar tid i produktionen. Den största fördelen är dock ifall företaget skulle vilja göra någon förändring,

avseende t.ex. en maskin eller hur lång tid som maskinen tas i anspråk. Företaget behöver nu inte gå in på varje artikel och göra den aktuella förändringen. Det räcker med att en förändring görs i en eller ett fåtal operationslistor så ger det effekt på ett flertal artiklar, d.v.s. de artiklarna som innehar just den aktuella operationslistan.

4.4.2 Material

När operationslistorna med dess operationer och operationsgrupper var klara, var själva strukturen i kalkylerna gjorda. Nästa steg var att fördela kostnaderna för materialet som ingick i varje produkt. Uppgifter om detta fanns redan i företagets tidigare produktkalkyler och i företagets produktspecifikationer. Det krävdes dock att uppdatera affärssystemet med dessa uppgifter.

4.4.3 Tidsstudier

För att veta hur mycket löner som skulle hänföras en viss produkt var det även viktigt att ta reda på hur lång tid det tog att producera en vara, dvs. hur lång tid tog varje operation som en vara gick igenom. Jag utförde därför tillsammans med företagets produktionschef, olika tidsstudier i produktionen. För att få reda på en så pass exakt tid som möjligt, tog vi även med aspekter som; pauser som de anställda tog, omställning av vissa maskiner för t.ex. färgbyte, toalettbesök etc. Det innebar att allt som kan påverka tiden det tar att producera en vara togs i beaktande. Vi var även väl medvetna om att effektiviteten hos någon som kontrolleras kan variera mot när inga kontroller sker, samt att det inte går att få en helt exakt bild av verkligheten eftersom det lätt kan hända saker som minskar produktionstakten. Vi utförde därför studierna under ett antal dagar samt justerade ner prognoserna lite när de var klara utifrån produktionschefens erfarenheter. Vi sammanställde sedan de olika tiderna för varje operation som resulterade i en total produktionstid för varje produkt.

I framtiden kommer företaget att kunna jämföra dessa teoretiska beräkningar med faktiskt nedlagd tid per operation. Detta kräver dock att varje anställd knappar in i affärssystemet GARP när de påbörjar respektive avslutar en viss operation. Detta kommer att börja inom en snar framtid, men kommer dock inte att hinnas med under tiden för denna uppsats.

För att få fram vad en produktionstimme kostar togs sedan de totala kostnaderna avseende ersättningar till produktionspersonalen under 2005 och delades med den sammanlagda tid som produktionspersonalen arbetat under året. Detta är naturligtvis ett teoretiskt värde men enligt företaget har inte mycket förändrats sedan föregående år. Den totala produktionstiden för varje produkt multiplicerades sedan med produktionskostnaden per timme för att få fram den direkta lönekostnaden.

4.4.4 Materialomkostnader (MO)

Av företagets totala kostnader är material, löner och ersättningar till produktion samt avskrivningar fördelade per produkt. Det gällde nu att fördela de övriga kostnaderna utifrån direkt material och direkt lön. Av de återstående kostnaderna bedömdes att den del av hyran som avsåg råvarulagret skulle beaktas som materialomkostnad (MO) och skulle fördelas som ett pålägg på kostnaden för direkt material.

4.4.5 Tillverkningsomkostnader (TO)

Av företagets kostnader för lokal, produktion, administration, löner och ersättningar samt övriga personalomkostnader, hänför sig inte alla kostnaderna enbart till produktionen. En bedömning gjordes därför av hur stor del av dessa kostnader som skulle avses vara tillverkningsomkostnader. Anledningen till att inte de totala kostnaderna för dessa kostnadskategorier knyts direkt till produkterna, beror t.ex. på att inte hela de ännu ej fördelade lokalkostnaderna hänför sig till produktionen, utan en viss del används till en försäljningsbutik som finns i anslutning till företaget samt till kontor för företagets administrativa personal.

Även här utgick jag från hur stora kostnaderna varit under år 2005 i förhållande till hur stora kostnaderna varit avseende material och lönekostnader. Tillverkningsomkostnaderna fördelades sedan som ett pålägg på kostnaden för direkt lön. De procenttal jag utifrån detta räknade fram fördes sedan in i affärssystemet GARP.

4.4.6 Tillverkningskostnader

Direkta materialkostnaderna, materialomkostnaderna, direkta lönekostnaderna samt tillverkningsomkostnaderna utgjorde därmed tillverkningskostnader för de olika sockorna.

Detta värde ligger till grund för vad det verkligen kostar att tillverka en viss typ av socka.

4.4.7 Affärsomkostnader (Affo)

De återstående kostnadskategorierna och den andel av tidigare kostnader som inte fördelats bedömdes vara affärsomkostnader och fördelades som en andel av tillverkningskostnaderna.

Även dessa procenttal fördes in i affärssystemets kalkylmodeller.

4.5 Metodproblem

Något som är svårt med allt utredningsarbete är operationaliseringen, dvs. hur teoretiska föreställningar i form av begrepp och modeller överförs till empiriska observationer²⁹. Jag har därför försökt att skapa en modell som talar om hur själva basen i företagets produktkalkylering är uppbyggd och vilka aspekter företaget bör beakta. Ett ytterligare problem som jag stött på är att jag, men även de inom företaget, ibland inte visste hur vi skulle gå till väga för att få fram en viss information som krävdes. Det har även varit svårt att veta vilken information som var viktig att beakta och fokusera på. Jag har dock försökt att lösa detta genom att bl.a. ta del av litteratur om ämnet, men framförallt ha en dialog med alla inom företaget samt vänner och bekanta med vetskap inom ämnet.

Även utförandet av mina tidsstudier var ett problem som kunde påverka mitt resultat. Ett problem som ofta uppstår när tidsstudier ska utföras, är att de anställda arbetar betydligt snabbare och effektivare när någon inspekterar vad de gör. Tidsstudier går därför inte att få helt exakta. Jag var emellertid redan från början väl medveten om detta och försökte därför utföra tidsstudierna under en längre period. Jag justerade även ner mina tidsstudier något för att få ett mer relevant resultat.

29 Eriksson & Wiedersheim-Paul, Att utreda forska och rapportera, 7:e uppl, (Karlshamn: Liber ekonomi, 2001), s. 106.

4.6 Källkritik

Jag anser att man bör vara ganska kritisk till källor som används. Det som är viktigt är att källorna är förtroendeingivande samt att de är relevanta och uppdaterade. Det bör även tas i beaktande om källan har något egenintresse i informationen och om den eventuellt är vinklad på något sätt. I mitt fall anser jag att merparten av mina källor var mycket förtroendeingivande, relevanta, uppdaterade samt inte var vinklade. Med tanke på att jag skrivit om produktkalkylering som kan vara ett ganska komplext ämne, finns det dock en chans att informationen kan vara missvisande. Detta på grund av eventuella missförstånd från min sida men även från företagets.

Den information som jag har tagit del av på företaget, bedömer jag som riktig och relevant.

Informationen har även varit uppdaterad eftersom jag tagit del av den senaste ekonomiska informationen. Jag utgår också från att informationen inte har varit vinklad. Detta med tanke på att företaget ville ha ett så bra resultat som möjligt och att företaget inte tjänade någonting på att försköna informationen till mig eller ge mig felaktig info.

Angående de böcker jag använt mig av, är det viktigt att de är skrivna av någon som besitter kunskap om ämnet samt att de ska vara relevanta och uppdaterade. Det är något jag tycker att de gör eftersom de är skriva av någon som är väl insatt i ämnet, oftast med gedigna akademiska bakgrunder samt att de är skrivna relativt nyligen. De är även skrivna ur en utbildningssynpunkt och då författaren inte tjänar på att försköna informationen.

5. Analys

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på:

• vilken produktkalkyl Ullfrotté AB bör använda sig av och hur den skall vara utformad.

• om Ullfrotté AB kan få en mer detaljerad produktkalkyl med hjälp av affärssystemet GARP.

• hur produktkalkylen skall organiseras för att på ett enkelt sätt kunna uppdateras då priser, löner, tider, maskiner eller råvaror förändras.

• om de framtida kalkylerna kommer att skilja sig mot de kalkyler som företaget idag använder sig av.

Att välja vilken produktkalkyl som Ullfrotté skulle använda sig av, tycker jag föll sig tämligen naturligt utifrån företagets struktur och hur affärssystemet var upplagt. Det var dock inte helt självklart eftersom det fanns både för och nackdelar med de olika kalkylmodellerna jag tagit upp i uppsatsen.

Varken divisionskalkylen eller ekvivalentkalkylen skulle i praktiken kunna användas eftersom Ullfrotté har så många olika produkter och modellerna passar sig bäst för ett företag som endast tillverkar en enda produkt eller ett fåtal produkter. Även om det finns en fördel i att modellerna är billiga att använda, så anser jag att de inte skulle ge en fullständig och rättvis kostnadsfördelning. Detta med tanke på att, som i divisionskalkylen, den totala kostnadssumman divideras med antalet producerade enheter och då när fullt enhetliga produkter finns, eller som i ekvivalentkalkylen då t.ex. vikten av produkterna ställs i relation till de gemensamma materialkostnaderna.

Inte heller en restkalkyl anser jag skulle kunna vara användbar. Med tanke på att biprodukterna i produktionen är väldigt små bedömer jag att en restkalkyl vore onödig. Den skulle möjligtvis kunna vara relevant i framtiden om företaget tog fram några nya produkter som skapade många restprodukter, men som produktionen idag ser ut är denna kalkylmodell inte passande.

Bidragskalkylering är den kalkyleringsmetod som bäst kan beskriva hur Ullfrotté tidigare gjort. Trots att metoden är både enkel och flexibel, anser jag inte att den är den bästa kalkylmetoden för företaget. Med tanke på att produkterna inte fått bära några andra kostnader än direkt lön och direkt material utgör den en ofullständig kostnadsfördelning för respektive produkt. Jag bedömer att det inte räcker att företaget endast ser vilket täckningsbidrag respektive produkt ger, utan företaget bör även ta hänsyn till övriga omkostnader så att den fullständiga kostnaden för respektive produkt tas i beaktande.

Att använda sig av en ABC-kalkylering anser jag skulle kunna fungera för Ullfrotté. Med tanke på att de olika kostnaderna delas upp i olika aktiviteter, där olika kostnadsdrivare tas fram, finns det vissa likheter mellan en ABC-kalkylering och hur Ullfrottés kostnader uppkommer. Jag anser, utifrån de studier jag gjort på företaget, att det som egentligen orsakar kostnader för Ullfrotté först och främst inte är produkterna, utan de aktiviteter som krävs för

att konstruera, sälja och tillverka produkterna. Jag finner dock inte ABC-kalkylering som den mest lämpliga kalkyleringsmetoden för Ullfrotté, med tanke på att aktiviteterna måste vara homogena. Något som dock inte är fallet för Ullfrotté. Jag bedömer även att ABC-kalkylering inte är den bästa kalkylmetoden, med tanke på att den är alltför kostnadsfixerad och inte beräknar framtida särintäkter och särkostnader

Det jag därför anser vore det bästa för Ullfrotté är att använda sig av en självkostnadskalkyl.

Genom att använda denna typ av kalkyl kan företaget fördela upp sina kostnader på ett bättre sätt än vad de tidigare gjort och därigenom få bättre kontroll på hur kostnaderna förhåller sig till produkterna. Jag bedömer utifrån de studier jag gjort, att både de direkta samt de indirekta kostnaderna, utan komplikationer kan fördelas upp på respektive produkter genom att använda självkostnadskalkylering. De direkta kostnaderna kan utan svårighet hänföras till respektive produkt och de indirekta kostnaderna kan fördelas ut på produkterna genom att de fördelas som ett pålägg i proportion till de direkta kostnaderna.

Jag anser även att en självkostnadskalkyl lätt kan integreras i företagets affärssystem GARP.

För företaget är det dock viktigt att förstå att GARP är ett ganska komplext system. Detta med tanke på att det går att använda sig av många olika variabler när kalkyler ska räknas fram.

Som jag uppfattar det fordras det därför väldigt mycket arbete för att få in alla de olika inputs som krävs för att affärssystemet ska fungera. Detta med avseende på att kalkylerna ska vara lätta att uppdatera. Jag anser dock att företaget ska använda sig av en självkostnadskalkylering, men de bör vara medvetna om att ganska många olika variabler krävs. Om företaget exempelvis ändrar input X som kanske är hur snabbt en maskin arbetar eller vad ett visst garn kostar, så vill ju företaget inte ändra i alla de hundratals kalkyler för de produkter som innehåller dessa inputs utan istället endast ändra på ett ställe. Detta bedömer jag dock att jag har löst utifrån modellen med produktionslistor och produktionsgrupper. När företaget sedan kommer använda systemet för alla dess produkter, bör de dock vara medvetna om att det krävs väldigt mycket tid för att skapa operationslistorna med dess operationsnummer och operationsgrupper samt att lägga in all övrig input.

Jag anser att om företaget använder sig av den modell som jag arbetade fram, lär sig hur Garp fungerar fullt ut och fokuserar på att få in all input som krävs, så kommer de att få betydligt mer detaljerade kalkyler än vad de tidigare hade.

De kalkyler som företaget nu kommer att använda sig av uppfattar jag skiljer sig markant mot de kalkyler som tidigare användes, även om det finns en del likheter. Den stora skillnaden är att jag har gått ett steg längre vad gäller fördelningen av kostnaderna, än vad företaget tidigare gjort. Detta eftersom jag har fördelat ut omkostnader per produkt mer. Kalkylerna är nu betydligt bättre gjorda då mer fokus har lagts på just fördelningen av de olika kostnaderna samt att det idag även är lättare att se vilka effekter som sker när en viss input förändras eftersom operationslistorna används.

Kalkylerna skiljer sig även mer åt när det gäller fördelningen av avskrivningarna. Då jag valt att fördela varje produkt till en viss produktgrupp som i sig består av en eller en grupp av maskiner knyts de kostnader som rör sig till just denna maskin endast till de produkter som utnyttjar maskinen i fråga. Det leder till att kostnaderna för en maskin som endast används till en produkt som tillverkas i få exemplar fördelas på färre enheter än om maskinen tillverkade fler enheter. Det är många maskiner som används för att tillverka företaget produkter och därför ser jag det mycket viktigt att kostnaderna för dessa maskiner fördelas på ett korrekt sett på företagets produkter.

6. Slutsats

Innan studiens genomföranden hade Ullfrotté en ganska ofullständig kalkylmodell. Företaget räknade endast fram de direkta kostnaderna och fördelade inte ut omkostnaderna på produkterna. Företaget kunde heller inte på ett enkelt sätt uppdatera sina kalkyler eller se vilken effekt det gav om någon viss input förändrades. Idag, efter studiens genomförande har företaget dock en betydligt bättre och mer detaljerad produktkalkyl, där alla företagets kostnader gällande sockorna fördelats ut på produkterna. Företaget kan lätt uppdatera sina kalkyler och direkt se vilken effekt det ger om en viss input ändras. Företaget vet även idag mer utförligt hur lång tid det tar för en socka att gå igenom de olika operationerna, samt vilka operationsgrupper som är direkt involverade i framställningen av en socka. Det gäller nu för företaget att beakta vad jag kommit fram till och implementera detta för alla företagets produkter.

7. Avslutning

Arbetet med denna studie har varit mycket lärorikt och intressant. Det har varit ett roligt ämne att fördjupa sig i, då jag inte visste mycket om produktkalkylering i sig eller om hur företagets kalkyler såg ut. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till de anställda inom företaget som hjälp mig med information under arbetets gång. Jag kommer nu att följa utvecklingen inom företaget för att se hur väl de nya kalkylerna kommer att fungera.

Källförteckning

Skriftliga källor

Alnestig Peter, Segerstedt Anders, Produktkalkyler, (Jönköping, Industrilitteratur AB, 2002)

Andersson Göran, Kalkyler som beslutsunderlag, 5:e upplaga, (Lund: Studentlitteratur, 2001)

Eriksson Lars T, Wiedersheim-Paul Finn, Att utreda forska och rapportera, 7:e upplagan, (Karlshamn: Liber ekonomi, 2001).

Hansson Sigurd, Nilsson Sven-Åke, Produktkalkylering, 4:e upplagan, (Malmö, Liber ekonomi, 1999).

Muntliga källor

All information från muntliga källor har inhämtats mellan perioden 20:e mars – 28:e maj.

Adam Brånby, VD Ullfrotté AB.

Jörgen Eriksson, Produktionschef Ullfrotté AB

Sofia Åberg, Ansvarig för material, kvalitet och produktutveckling Ullfrotté AB Lennart Olsson, Tekniker Ullfrotté AB.

Annkristinne Boije, Ekonomiansvarig Ullfrotté AB.