Vilka CSR-dimensioner lönar sig för olika företag?

110  Download (0)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för ekonomi

Vilka CSR-dimensioner lönar sig för olika

företag?

En kvantitativ studie på 1 845 företag om sambandet mellan tre

CSR-dimensioner och finansiell prestation i elva sektorer

Elin Äijä

Sofia Olsson

2020

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi

Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C

Handledare: Jan Svanberg Examinator: Stig Sörling

(2)

Förord

Vi vill inleda med att tacka alla som på något sätt bidragit till den här studien. Vi vill tacka vår handledare Jan Svanberg, vår examinator Stig Sörling och våra studiekamrater för värdefulla råd och vägledning under arbetets gång. Vi vill även rikta ett särskilt tack till våra nära och kära som stöttat och uppmuntrat oss under resans gång och som möjliggjort den här studien.

Avslutningsvis hoppas vi att studien kommer till nytta för läsaren och att den kan inspirera till vidare forskning.

Gävle, januari 2020

(3)

SAMMANFATTNING

Titel: Vilka CSR-dimensioner lönar sig för olika företag? En kvantitativ studie på 1 845 företag om sambandet mellan tre CSR-dimensioner och finansiell prestation i elva sektorer

Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Äijä och Sofia Olsson

Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 – januari

Syfte: Det finns omfattande forskning om sambandet mellan CSR och FP, men endast ett fåtal studier har studerat sambandet i olika sektorer. Sektorstillhörighet har ofta endast inkluderats som kontrollvariabel, och det fåtal studier som fokuserat på sektorer är begränsade till enstaka sektorer, kortare tidsperioder eller är geografiskt avgränsade. Tidigare forskning har ofta även använt ett aggregerat mått på CSR, även om tidigare studier visar att olika CSR-dimensioner kan ha olika finansiella effekter i olika företag. Därför är syftet med denna studie att undersöka sambandet mellan de olika CSR-dimensionerna miljömässig, social och bolagsstyrning och FP i företag inom olika GICS-sektorer.

Metod: Studien bygger på en kvantitativ forskningsstrategi med hypotetisk-deduktiv ansats. Sekundärdata har insamlats från databasen Thomson Reuters Datastream bestående av totalt 18 278 observationer från 1 845 publika bolag från hela världen under tidsperioden 2009–2018. Företagen representerar elva sektorer och sambandet mellan CSR-dimensionerna miljömässig, social och bolagsstyrning och FP, mätt i ROA, har undersökts för varje sektor. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS.

Resultat & slutsats: Resultatet visar att sambandet mellan de olika CSR-dimensionerna och FP är heterogent mellan olika sektorer då CSR-dimensionernas påverkan på FP varierar mellan olika sektorer och det finns även skillnader inom sektorer. Resultatet påvisar därmed att sambandet mellan CSR-dimensionerna miljömässig, social och bolagsstyrning och FP påverkas av faktorer som skiljer sig åt mellan olika sektorer. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med insikter om att framtida forskning om

lönsamhetseffekter av CSR måste inriktas på specifika sektorer eller branscher. Studien klargör även att tidigare forsknings motstridiga resultat kan bero på att företag från olika sektorer undersökts eller att aggregerade CSR-mått använts. Studien bidrar även med insikter om vilka CSR-dimensioner som är lönsamma inom olika sektorer och bidrar därmed med kunskap till företag som arbetar med CSR i praktiken genom att påvisa vilka CSR-dimensioner som bör prioriteras inom specifika sektorer.

Förslag till fortsatt forskning: Det behövs mer forskning om samband mellan CSR-dimensioner och FP i enskilda sektorer och det behövs även mer forskning fokuserad på enskilda länder samt forskning om mer specifika CSR-aspekter.

(4)

ABSTRACT

Title: Which dimensions of CSR pays off for different companies? A quantitative study of 1,845 companies on the relationship between three dimensions of CSR and financial performance in eleven sectors

Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Elin Äijä and Sofia Olsson

Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – January

Aim: Extensive research has been conducted regarding the relationship between CSR and FP, but only a few studies have examined the relationship in different industrial sectors. Industry has often only been included as a control variable, and the few studies that have focused on industries are limited to individual industries, short periods of time or have geographical limitations. Also, prior research has often used an aggregated measure of CSR, although previous studies state that different dimensions of CSR can generate different financial effects in different companies. Therefore, the purpose of this study is to examine the relationship between the environmental, social and governance

dimensions of CSR and FP in companies in different GICS sectors.

Method: The study has a quantitative research strategy with a hypothetico-deductive approach. Secondary data was retrieved from the database Thomson Reuters

Datastream. A total of 18,278 observations from 1,845 public companies from all over the world during the years 2009–2018 was included in the study. The companies represent eleven sectors and the relationship between the environmental, social and governance dimensions of CSR and FP, measured in ROA, was examined for each sector. The data was analyzed in the statistical program SPSS.

Result & Conclusions: The results indicate that the relationship between the different dimensions of CSR and FP is heterogeneous across sectors since the influence from the dimensions of CSR on FP varies between sectors, and there is also differences within sectors. Thus, the study demonstrates that the relationship between the environmental, social and governance dimensions of CSR and FP is affected by factors that differ between GICS sectors.

Contribution of the thesis: The study contributes to the literature by highlighting the importance of focusing on specific industrial sectors or industries in future studies on the relationship between CSR and profitability. The study also clarifies that the conflicting findings in previous research can result from including companies from different industrial sectors or from the use of aggregate measures of CSR. The study also provides insights regarding which dimensions of CSR that are profitable in different industrial sectors, and thus contributes with knowledge to companies working with CSR by identifying which CSR activities that should be prioritized in specific sectors.

Suggestions for future research: Future research should focus on the relationship between different dimensions of CSR and FP in individual sectors or industries. Furthermore, future research should focus on individual countries as well as specific aspects of CSR.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Problemdiskussion ... 2 1.2 Syfte ... 4 1.3 Frågeställningar ... 4 1.4 Avgränsning ... 4 1.5 Disposition ... 4 2. Teoretisk referensram ... 6

2.1 Vad är Corporate social responsibility (CSR)? ... 6

2.2 Varför CSR? ... 7

2.2.1 Intressentteorin ... 7

2.2.2 Affärsinriktade motiv till CSR och dess koppling till intressentgrupper ... 9

2.3 Sambandet mellan CSR och FP ... 10

2.4 CSR-dimensioner ... 12

2.4.1 Miljömässig dimension ... 12

2.4.2 Social dimension ... 13

2.4.3 Bolagsstyrningsdimension ... 13

2.5 Sektorer ... 14

2.5.1 Vad karaktäriserar en sektor? ... 15

2.5.2 The Global Industry Classification Standard (GICS) ... 16

2.5.3 Tidigare forskning om samband mellan CSR och FP i olika sektorer ... 16

2.5.3.1 Energi ... 16

2.5.3.2 Material ... 17

2.5.3.3 Industrivaror och -tjänster ... 18

2.5.3.4 Sällanköpsvaror och -tjänster ... 18

2.5.3.5 Dagligvaror ... 19 2.5.3.6 Hälsovård ... 19 2.5.3.7 Finans ... 20 2.5.3.8 IT ... 21 2.5.3.9 Kommunikationsservice... 21 2.5.3.10 Kraftförsörjning ... 22 2.5.3.11 Fastigheter ... 23 2.6 Hypotesformulering ... 23 3. Metod ... 25 3.1 Forskningsprocess ... 25 3.2 Empirisk metod ... 26 3.2.1 Litteratursökning ... 26 3.2.2 Datainsamling ... 27

3.2.3 Population, urval och bortfall... 28

3.3 Operationalisering ... 30

3.3.1 Oberoende variabler: CSR-dimensioner ... 31

3.3.1.1 Thomson Reuters ESG-mått ... 31

3.3.1.2 Miljömässig ... 32 3.3.1.3 Social ... 32 3.3.1.4 Bolagsstyrning ... 33 3.3.2 Beroende variabel: FP ... 33 3.3.3 Kontrollvariabler ... 34 3.3.3.1 Storlek ... 34 3.3.3.2 Risk ... 35 3.3.3.3 Rättssystem ... 35

(6)

3.3.4 Sektorer ... 36 3.4 Analysmetoder ... 36 3.4.1 Univariat analys ... 37 3.4.2 Bivariat analys... 37 3.4.3 Multivariat analys ... 38 3.4.3.1 Felkällor ... 39 3.5 Kvalitetskriterier ... 40 3.5.1 Replikerbarhet ... 40 3.5.2 Reliabilitet ... 41 3.5.3 Validitet ... 41 4. Resultat... 43 4.1 Univariat analys ... 43 4.2 Bivariat analys... 47 4.3 Kontroll av felkällor ... 49 4.4 Multivariat analys ... 51 4.4.1 Kontrollvariabler och FP ... 51

4.4.2 Den miljömässiga dimensionen och FP ... 52

4.4.3 Den sociala dimensionen och FP ... 55

4.4.4 Bolagsstyrningsdimensionen och FP ... 58

4.4.5 CSR-dimensioner och FP ... 61

5. Diskussion ... 64

5.1 Studiens resultat i relation till tidigare forskning ... 65

5.2 Sambandet mellan CSR-dimensioner och FP i sektorerna ... 66

5.2.1 Energi ... 66

5.2.2 Material ... 67

5.2.3 Industrivaror och -tjänster ... 68

5.2.4 Sällanköpsvaror och -tjänster ... 69

5.2.5 Dagligvaror ... 70 5.2.6 Hälsovård ... 71 5.2.7 Finans ... 72 5.2.8 IT ... 74 5.2.9 Kommunikationsservice... 75 5.2.10 Kraftförsörjning ... 76 5.2.11 Fastigheter ... 77 6. Slutsats ... 78 6.1 Studiens bidrag ... 79 6.2 Studiens begränsningar ... 80

6.3 Förslag till vidare forskning ... 80

Källförteckning ... 82

Bilaga 1: Thomson Reuters Datastreams definitioner av CSR-dimensionerna ... 97

Bilaga 2: Den miljömässiga dimensionen – variabler ... 98

Bilaga 3: Den sociala dimensionen – variabler ... 99

(7)

Figurförteckning

Figur 1. Studiens disposition ... 5

Figur 2. Intressent-modellen ... 8

Figur 3. The Global Industry Classification Standard ... 16

Figur 4. Sambandet mellan CSR och FP med sektor som påverkansfaktor ... 24

Figur 5. Vår forskningsprocess ... 25

Figur 6. Bortfallsanalys ... 30

Figur 7. Överblick av Thomson Reuters ESG-mått ... 31

Figur 8. Den miljömässiga dimensionen består av tre underkategorier ... 32

Figur 9. Den sociala dimensionen består av fyra underkategorier ... 33

Figur 10. Bolagsstyrningsdimesionen är uppbyggd av tre underkategorier ... 33

Tabellförteckning

Tabell 1. Summering över hur många företag från varje sektor som ingår i studien ... 29

Tabell 2. Bortfallsanalys ... 30

Tabell 3. Det övergripande ESG-måttets uppbyggnad ... 32

Tabell 4. Beskrivande statistik ... 45

Tabell 5. Korrelationer ... 48

Tabell 6. VIF-test ... 50

Tabell 7. Multipla regressionsanalyser avseende sambandet mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och ROA i samtliga sektorer... 53

Tabell 8. Sammanställning av den miljömässiga CSR-dimensionens påverkan på ROA i olika sektorer ... 54

Tabell 9. Multipla regressionsanalyser avseende sambandet mellan den sociala CSR- dimensionen och ROA i samtliga sektorer ... 56

Tabell 10. Sammanställning av den sociala CSR-dimensionens påverkan på ROA i olika sektorer ... 57

Tabell 11. Multipla regressionsanalyser avseende sambandet mellan bolagsstyrnings- dimensionen och ROA i samtliga sektorer ... 59

Tabell 12. Sammanställning av bolagsstyrningsdimensionens påverkan på ROA i olika sektorer ... 60

(8)

Begreppsförklaring

CSR – Corporate Social Responsibility

ESG – Environmental, Social and Governance FP – Finansiell prestation

GICS – The Global Industry Classification Standard ROA – Räntabilitet på totalt kapital

SPSS – Statistical Package for the Social Sciences VIF – Variance Inflation Factor

(9)

1

1. Inledning

Att hållbarhet är ett aktuellt begrepp som anses viktigt framgår av en undersökning gjord av Insight Intelligence (2019). Enligt undersökningen anser 95 procent av svenskarna att hållbarhet är viktigt och 66 procent ser hållbarhet som mycket viktigt (Insight Intelligence, 2019). Även en

undersökning av Svensk Handel (2018) visar att ”hållbarhetsfrågan blir allt viktigare för svenska konsumenter”, varför det är av stor betydelse att företag engagerar sig i hållbarhet. De flesta företag arbetar idag med hållbarhetsfrågor och många anser att företag ”har ett ansvar i arbetet med hållbar utveckling” (Svenska FN-förbundet, 2018). Hållbarhet påverkar konsumenters vardag genom bland annat konsumtionsval och val av arbetsplats (Insight Intelligence, 2019). Trots att hållbarhet

upplevs som betydelsefullt är det dock få som vet huruvida ett företag är hållbart eller inte – 77 procent anser enligt Insight Intelligence (2019) att det är svårt att veta om ett företag är hållbart. Ett sätt företag kan belysa sitt hållbarhetsarbete är genom att upprätta en hållbarhetsredovisning och rapportera om CSR som är ett uttryck för hållbart företagande och står för Corporate Social Responsibility (Almqvist, Graaf, Jannesson, Parment & Skoog, 2016; Andersson & Funck, 2017).

CSR är ett begrepp som spridit sig globalt under de senaste decennierna och är idag något som allt oftare är en integrerad del i företags verksamhetsstyrning (Carroll, 1999; De Bakker, Groenewegen & Den Hond, 2005; Frostenson & Helin, 2018; Garriga & Melé, 2004). Definitionen av CSR är dock inte entydig (Carroll, 1999; Dahlsrud, 2008; Rahman, 2011; Sarkar & Searcy, 2016). EU (u.å) definierar CSR som företagets ansvar för den påverkan det har i samhället där det verkar. Att som företag bli socialt ansvarsfullt kan ske genom att integrera sociala, miljömässiga och flera andra etiska aspekter i sin företagsstrategi och genom att följa gällande lagar (EU, u.å). Andra menar att CSR innebär att ta ett större ansvar än vad endast lagen kräver, genom aktiviteter som tillför samhället något positivt och som ligger utanför företagets egna intressen (McWilliams & Siegel, 2001). Med tiden har CSR och hållbarhetsredovisning blivit något som motiveras kommersiellt (Frostenson & Helin, 2018). Förespråkare hävdar att investeringar i CSR leder till såväl kortsiktig som långsiktig lönsamhet (McWilliams & Siegel, 2000). Andra mer kritiska lyfter fram hur dessa typer av investeringar är kostsamma för företag och ger upphov till allokeringsförluster. En tidig kritiker är Friedman (1970, 13 september) som menar att kostnaden för CSR-investeringar överstiger dess eventuella fördelar och sker på ägarnas bekostnad, vilket Friedman hävdar är företagens allra viktigaste intressent för långsiktig överlevnad. Under de senaste åren har företag fått mer och mer påtryckningar att engagera sig i CSR från olika typer av intressenter, däribland även från ägare (McWilliams et al., 2000). Idag är ett visst CSR-engagemang vanligt, inte minst i större företag (Herbohn, Walker & Loo, 2014). Det finns dock fortfarande motstridigheter i uppfattningen om det finns något samband mellan CSR och finansiell prestation (FP), och hur

(10)

2 sambandet ser ut (Cochran & Wood, 1984; Griffin & Mahon, 1997; McGuire, Sundren &

Scheeweis, 1988; Nollet, FIli & Mitrokostas, 2016; Ullmann, 1985).

1.1 Problemdiskussion

I över fyra decennier har relationen mellan CSR och FP i företag studerats, vilket har resulterat i ett stort antal studier och ett omfattande empiriskt underlag (Brooks & Oikonomou, 2018; Cochran et al., 1984). Trots det finns olika uppfattningar om sambandets beskaffenhet då resultaten varit inkonsekventa (Brooks et al., 2018; Cochran et al., 1984; Griffin et al., 1997; McGuire et al., 1988; McWilliams et al., 2000). Det finns många exempel på studier som funnit ett positivt samband mellan CSR och FP (Garcia, Sousa-Filho & Boaventura, 2018; Ling, 2019; Rodriguez-Fernandez, 2015; Sun, 2012), men det finns även studier som påvisat negativa samband (Crisóstomo, Freire & Vasconcellos, 2011; Oh, Hong & Hwang, 2017) och studier som inte identifierat någon relation mellan CSR och FP (Lin, Ho, Ng & Lee, 2019; McWilliams et al., 2000, 2001). På grund av de mycket varierande resultaten finns ännu inget enhälligt svar på frågan om och hur CSR reflekteras i den finansiella prestationen.

CSR kan kategoriseras i olika dimensioner. Thomson Reuters delar CSR i en miljömässig dimension, en social dimension och en bolagsstyrnings-dimension (Refintiv, u.å., 2019). Den miljömässiga dimensionen består bland annat av aspekter som resursanvändning, utsläpp och innovation (Refinitiv, 2019b). Den sociala dimensionen inrymmer CSR-aspekter som arbetskraft, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar, medan bolagsstyrningsdimensionen inrymmer aspekter som förvaltning, aktieägare, styrelsesammansättning och CSR-strategi (Refinitiv, 2019b). Forskning om relationen mellan CSR och FP har i huvudsak antagit ett helikopterperspektiv och använt ett aggregerat mått för CSR, något som kritiserats med argument om att CSR inte kan ses som en enda omfattande aktivitet och att olika typer av CSR-prestationer kan ha olika finansiell effekt i olika företag (Godfrey & Hatch, 2007), vilket skulle kunna förklara de motstridiga resultaten i tidigare forskning.

Sektorstillhörighet har visat sig ha en betydande effekt på både CSR-prestation och FP (Barnea & Rubin, 2010; McWilliams et al., 2000; Moura‐Leite, Padgett & Galan, 2012; Waddock & Graves, 1997). Sektorstillhörighet är en övergripande kategorisering där varje sektor innefattar ett flertal branscher som har vissa gemensamma nämnare (MSCI, u.å.). Moura-Leite et al. (2012) menar att marknadsrelaterade och institutionella faktorer som är kopplat till den specifika kontexten för varje sektor påverkar den finansiella effekten av olika CSR-prestationer för olika typer av företag. Tidigare studier har dock ofta nöjt sig med att använda sektorstillhörighet som en kontrollvariabel

(11)

3 för att utesluta denna påverkan på resultatet, vilket leder till att viktiga insikter om hur CSR

påverkar FP i olika sektorer förbises (Godfrey et al. 2007; Moura-Leite et al. 2012).

Företag i olika sektorer karaktäriseras av sina unika egenskaper och har även olika sammansättning av intressenter att förhålla sig till, de har därmed olika förutsättningar och ställs inför olika krav (Donaldson & Preston, 1995; Griffin et al., 1997; Hoepner, Yu och Ferguson, 2010). Eftersom CSR i mångt och mycket handlar om att bemöta de krav som ställs av företagets intressenter kan CSR-prestationer således ge varierande finansiella effekter för olika företag. Flera har argumenterat för att sektorstillhörighet utgör en mycket väsentlig faktor i relationen mellan CSR och FP som kräver större uppmärksamhet för att forskningen ska kunna bidra med relevant kunskap (Godfrey et al. 2007; Moura-Leite et al. 2012). Forskningen skulle på så vis kunna bidra med värdefulla insikter för företagsledningar kring vilka typer av CSR-investeringar som är mest relevanta och leder till

långsiktig lönsamhet inom ramen för de specifika förutsättningar som finns i den egna sektorn (Feng, Wang & Kreuze, 2017).

Fram tills idag har endast ett fåtal studier undersökt hur relationen mellan CSR och FP ser ut inom olika sektorer (Dasynska-Zygado, Slonski & Zawadzki, 2016; Feng et al., 2017; Hoepner et al., 2010). En studie utifrån ett sådant angreppssätt är Omar och Zalloms (2016) studie som undersökte hur fyra olika CSR-dimensioner påverkade den finansiella prestationen i tre olika sektorer i Jordan. Omar et al. (2016) fann flera skillnader i hur de olika dimensionerna påverkade FP i de olika sektorerna, resultaten var dock inkonsekventa. Även Nyeadi, Ibrahim och Sare (2018) erhöll varierande resultat i sin studie som jämförde relationen mellan CSR och FP i två olika sektorer i Sydafrika och Moura-Leite et al. (2012), som studerade företag i USA, samt Hoepner et al. (2010), som undersökte företag från 16 olika länder, fann stöd för att relationen mellan CSR och FP är heterogen i olika sektorer. Dessa studier undersökte observationer under en femårsperiod. Det har dock argumenterats för att relationen mellan CSR och FP bör studeras under längre tidsperioder då CSR-investeringar snarare förknippas med långsiktig än kortsiktig lönsamhet (Godfrey et al., 2007). Feng et al. (2017) studie, som inrymmer observationer från företag i USA under en tjugoårsperiod, fann även den att typ av CSR påverkade FP på olika sätt i olika sektorer.

Forskning som undersöker hur olika CSR-dimensioner påverkar FP i företag som är verksamma inom olika sektorer är följaktligen begränsade till endast ett fåtal studier där några endast studerat ett fåtal sektorer och några undersökt en relativt kort tidsperiod och med geografiska begränsningar (Dasynska-Zygado et al., 2016; Feng et al., 2017; Hoepner et al., 2010; Nollet et al., 2016). Det behövs forskning som fokuserar på potentiella skillnader mellan olika sektorer då det är stor

(12)

4 skillnad på att inkludera sektor som kontrollvariabel jämfört med att fokusera undersökningen på sektorstillhörighet (Godfrey et al. 2007; Moura-Leite et al. 2012). Tidigare studier som inkluderat sektorstillhörighet bland kontrollvariablerna visar inte om sektorstillhörighet påverkar sambanden mellan CSR-dimensioner och lönsamhet. Denna studie syftar därför till att bidra till

hållbarhetsforskningen genom att undersöka hur olika CSR-dimensioner påverkar FP i olika sektorer och genom att studera företag från hela världen under en tioårsperiod.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan de olika CSR-dimensionerna miljömässig, social och bolagsstyrning och FP i företag inom olika sektorer.

1.3 Frågeställningar

Följande frågeställningar har formulerats för att precisera syftet:

 Finns det en skillnad gällande sambandet mellan de olika CSR-dimensionerna och FP mellan olika sektorer?

 Hur påverkar de olika CSR-dimensionerna FP i företag inom olika sektorer?

1.4 Avgränsning

Studien är avgränsad till de publika bolag som finns att tillgå i databasen Thomson Reuters

Datastream. Då studien fokuserar på CSR-dimensionerna miljömässig, social och bolagsstyrning är den avgränsad till de företag i databasen som redovisar den typen av information. Studien är även avgränsad till tidsperioden 2009–2018.

1.5 Disposition

I kapitel 2 presenteras den teoretiska referensramen där teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnesområdet redovisas. Först i kapitlet behandlas begreppet CSR och dess innebörd. Därefter presenteras anledningar till att företag engagerar sig i CSR, följt av ett avsnitt dedikerat till tidigare forskning om sambandet mellan CSR och FP. Sedan behandlas CSR-dimensioner, efterföljt av en redogörelse om sektorer. Till sist formuleras hypoteser utifrån den forskning och teori som presenterats i kapitlet.

Kapitel 3 avhandlar den metod som studien baseras på genom att studiens tillvägagångssätt

beskrivs. Forskningsprocessen beskrivs och förklaras inledningsvis med en genomgång av studiens forskningsfilosofi, ansats och strategi. Sedan redovisas den empiriska metoden med

(13)

5 litteratursökning, datainsamling och population, urval samt bortfall. Därefter beskrivs hur syftet operationaliserats, innan de analysmetoder som använts för att besvara syftet beskrivs. Slutligen presenteras olika kvalitetskriterier inom kvantitativ forskning.

I kapitel 4 redovisas resultaten av den empiriska undersökningen. Först presenteras resultatet av den univariata analysen, följt av resultaten för den bivariata analysen och den multivariata

regressionsanalysen. Resultaten presenteras i tabeller för att ge en översiktlig bild av utfallet.

Kapitel 5 består av diskussioner kring studiens resultat kopplat till syfte och hypoteser samt till den teori som tidigare presenterats. Studiens resultat förklaras och relateras till tidigare forskning inom ämnesområdet.

I kapitel 6 framförs slutsatser utifrån resultaten och den efterföljande diskussionen. Kapitlet

behandlar även studiens teoretiska och praktiska bidrag, studiens begränsningar samt ger förslag till vidare forskning.

(14)

6

2. Teoretisk referensram

2.1 Vad är Corporate Social Responsibility (CSR)?

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett uttryck för hållbart företagande och det ansvar företag har i samhället (Andersson & Funck, 2017; De Geer, 2017). CSR är ett begrepp som används globalt och handlar om företags ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsynstagande, även om det inte finns någon entydig definition av begreppet (Almqvist et al., 2016; Andersson & Funck, 2017; De Geer, 2017; Frostenson & Helin, 2018). CSR har en lång och varierad historia då det är ett begrepp som utvecklats sedan 1950-talet (Carroll, 1999; De Bakker et al., 2005; Garriga et al., 2004). Sarkar et al. (2016) och Rahman (2011) belyser att CSR definierats olika under olika tidssegment och framför att olika tidsperioder betonat olika dimensioner av CSR.

Att det saknas en övergripande definition av CSR har lett till att det förekommer ett flertal olika definitioner (Dahlsrud, 2008; Lee, 2008; Moratis & Cochius, 2011; Rahman, 2011; Sarkar et al., 2016). Enligt Nationalencyklopedin (NE, u.å.) är CSR ”företagens sociala ansvarstagande i samhället”, vilket innebär att sociala och miljömässiga hänsyn frivilligt integreras i ett företags verksamhet i syfte att bidra till hållbar utveckling. EU (u.å.) definierar CSR som företags ansvar för sin samhällspåverkan och menar att företag kan ta ansvar genom att integrera bland annat sociala, miljömässiga och etiska aspekter samt mänskliga rättigheter i sin affärsstrategi och verksamhet och genom att följa gällande lagar. CSR kan dock även anses vara det arbete företag utför utöver det lagen kräver för att främja etiska och sociala aspekter, vilket till exempel Jones (1980), Sarkar et al. (2016) och McWilliams et al. (2001) förespråkar genom att definiera CSR som åtgärder som verkar för socialt ansvarstagande utöver företagets intressen och lagstadgade krav.

Att CSR definieras olika kan bero på att det finns mycket litteratur som behandlar begreppet enligt Carroll (1999), Garriga et al. (2004) och Moratis (2016). Att det finns olika sätt att definiera CSR kan även bero på att företag har många olika intressenter som har olika åsikter om företagets ansvar menar Windell (2012). CSR kan därför även beskrivas genom att företags intressenter inkluderas – till exempel beskriver United Nations Industrial Development Organization (UNIDO, u.å.) CSR som att företag integrerar sociala och miljömässiga problematik i sin affärsverksamhet och i interaktion med sina intressenter. UNIDO (u.å.) menar att CSR kan förstås genom att företag uppnår en balans mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, samtidigt som de möter förväntningar från aktieägare och andra intressenter.

(15)

7 Det finns därmed en mängd olika definitioner av CSR, signifikant för de olika definitionerna är dock att de rymmer aspekter som företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande och arbete för ett hållbart samhälle. Det råder dock viss diskrepans kring till exempel huruvida CSR omfattar endast lagstadgade krav eller åtgärder utöver lagenliga bestämmelser och företagets

intressen. Den här studien utgår från den övergripande definition av CSR som presenteras av EU (u.å.) då det är en vedertagen definition som överensstämmer väl med många andra definitioner.

2.2 Varför CSR?

Motiven till varför företag engagerar sig i CSR kan delas upp i ett normativt perspektiv, som menar att det finns moraliska motiv för att vilja arbeta hållbart och på så sätt göra gott för samhället och intressenter utan att förvänta sig någon form av motprestation, och ett affärsinriktat perspektiv som menar att motivet till CSR-engagemang är att det kan leda till att företagets ekonomiska intressen gynnas (Branco & Rodrigues, 2006; Carroll & Shabana, 2010; Sprinkle & Maines, 2010). I den här studien ligger det senare perspektivet i fokus då den avser att undersöka relationen mellan CSR och FP. Vidare har dessa motiv en stark koppling till företagens intressenter varför intressentteorin har kommit att ses som det dominerande paradigmet inom CSR (McWilliams et al., 2001).

2.2.1 Intressentteorin

Det finns en stark koppling mellan den grundläggande idén kring CSR och intressentteorin på så vis att de båda tar fasta på att företag har ett flertal intressenter som påverkas av och påverkar

företagens agerande. Intressentteorin utvecklades under 80-talet i ett försök att förklara hur företagsledningar skulle förhålla sig i en allt mer föränderlig och turbulent omvärld (Freeman & McVea, 2001). Teorin betonar vikten av att anta ett bredare synsätt av intressenter i sin

företagsstrategi än tidigare klassisk ekonomisk teori som istället utgått ifrån ett tydligt

ägarperspektiv. Enligt intressentteorin bör företag formulera och implementera processer som stärker relationen till alla intressenter som har en påverkan på företagets fortsatta framgång för att åstadkomma långsiktig lönsamhet (Freeman et al., 2001). Intressenter har i denna kontext en vid innebörd – företag bör eftersträva att tillfredsställa förväntningar och krav från både interna intressenter, som ägare och medarbetare, och externa intressenter, som kunder och andra påtryckningsgrupper i samhället.

(16)

8 Figur 2. Intressent-modellen (Donaldson et al., 1995).

Det förekommer ett flertal varianter av hur intressentteorin används i forskning, som var och en uppfyller olika typer av syften. Donaldson et al. (1995) delar upp intressentteorin i en normativ, deskriptiv och instrumentell variant. Den normativa grenen utgör själva basen i teorin och gör gällande att alla som har ett berättigat intresse för företaget tillhör företagets intressenter och bör tas hänsyn till, oavsett hur viktig intressenten är för företagets fortlevnad. Den deskriptiva varianten av teorin syftar till att beskriva hur företag faktiskt agerar eller förklara varför företag agerar på ett visst sätt. Den instrumentella grenen använder teorin till att påvisa hur anammandet av

intressentteorin påverkar företagens traditionella mål, det vill säga hur företag som engagerar sig i sina intressenter kan förvänta sig att kunna reflektera denna prestation i den finansiella prestationen (Donaldson et al., 1995). Med bakgrund av antaganden inom intressentteorin har forskare inom CSR ofta motiverat att CSR-investeringar som syftar till att bygga och upprätthålla förtroendefulla relationer till intressenter även leder till positiva finansiella effekter för företag på lång sikt (Brooks et al., 2018).

Clarkson (1995) menar att det är nödvändigt att göra en åtskillnad mellan primära och sekundära intressentgrupper. Med primära intressentgrupper avses sådana som har en avgörande roll i

företagets fortlevnad, det vill säga de intressenter som företaget har en relation med som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende. Sekundära intressentgrupper är de som kan påverka, eller påverkas av företaget, men som inte har en avgörande roll för företagets överlevnad (Clarkson, 1995). Vilka

(17)

9 intressenter som anses primära respektive sekundära varierar från företag till företag och även Donaldson et al. (1995) påtalar att företag är unika när det gäller relationen till olika typer av intressenter och vilken ställning intressenterna har, något som måste tas till hänsyn när intressentteorin diskuteras.

2.2.2 Affärsinriktade motiv till CSR och dess koppling till intressentgrupper

Det finns ett flertal argument till hur CSR kan främja företagets egenintressen (det vill säga generera ekonomiska fördelar) genom att skapa och stärka relationer till företagets olika intressentgrupper.

Engagemang för CSR och de aktiviteter som hör därtill skapar positiva signaler om företaget. Sprinkle et al. (2010) menar att denna signalering kan bidra till att “lugna” olika externa grupper som försöker att påverka företag i olika typer av CSR-aspekter. Sådana grupper är till exempel så kallade icke-statliga organisationer (Sprinkle et al., 2010). Icke-statliga organisationer är bland annat miljöorganisationer, fackförbund eller andra sociala eller humanitära rörelser

(Säkerhetspolitik, 2013). Genom CSR-engagemang kan företag undvika negativ publicering eller handlingar av dessa grupper som syftar till att påverka företaget (Sprinkle et al., 2010).

Positiv signalering kan även vara till hjälp vid rekrytering (Sprinkle et al., 2010). Genom CSR-engagemang kan företag signalera en positiv bild av sig själva som arbetsgivare (Du, Bhattacharya & Sen, 2010; Shen & Benson, 2016; Sprinkle et al., 2010). Således används CSR som ett medel för att attrahera och rekrytera den bästa arbetskraften (McWilliams et al. 2001). Det är även sannolikt att CSR kommer att bli allt viktigare för företag ur denna aspekt eftersom yngre generationer (det vill säga framtida potentiella anställda) ser hållbarhetsarbete som viktigare än tidigare generationer (Supanti & Butcher, 2019). CSR kan därmed leda till organisatoriska fördelar och medföra fördelar kopplat till ett medarbetarperspektiv då CSR-engagemang även kan ha positiv inverkan på

anställdas arbetsbeteende (Shen et al., 2016). CSR-engagemang är viktigt för att underhålla relationen med medarbetarna och därigenom motivera och behålla de anställda (Sprinkle et al., 2010; Shen et al., 2016). Motiverad personal är en stark framgångsfaktor och hög

personalomsättning är ofta kostsamt för företag (Sprinkle et al., 2010).

Att ett företag arbetar med CSR signalerar ärlighet och pålitlighet till konsumenter, vilket ofta också föranleder en tro om att företagets produkter eller tjänster är av hög kvalité (McWilliams et al., 2001). Genom CSR kan företag således differentiera sina produkter och på så sätt motivera

(18)

10 (2001) menar att detta har särskilt stor effekt för företag som erbjuder varor som konsumenten först måste konsumera för att kunna värdera, som exempelvis matvaror.

CSR kan också användas som ett medel i företagets riskhantering (Sprinkle et al., 2010). Genom att vara proaktiv i miljömässiga CSR-aspekter kan företag minska risker och sänka kostnader i

samband med att nya miljöregleringar uppkommer (Berman, Wicks, Kotha & Jones, 1999). Carroll et al. (2010) menar även att ett sådant proaktivt beteende kan hjälpa företag att värja sig mot eventuella regleringar som innebär hårdare krav. Genom att upprätta egna policys och standarder som uppfyller samhällets förväntningar i olika CSR-aspekter inom till exempel den egna branschen blir det svårare för reglerare att motivera nya regleringar. Sprinkle et al. (2010) påtalar även hur CSR kan förebygga olyckliga händelser som skandaler eller katastrofer, till exempel genom att säkerställa att hållbara förhållanden och villkor råder genom hela distributionskedjan.

2.3 Sambandet mellan CSR och FP

Det finns många studier som fokuserar på samband mellan CSR och FP (Brooks et al, 2018; Cochran et al., 1984; Garcia et al, 2018; Griffin et al., 1997; Margolis, Elfenbein & Walsh, 2009; Margolis & Walsh, 2003; McGuire et al., 1988; McWilliams et al., 2000). Trots den omfattande forskningen finns dock ingen definitiv konsensus om hur sambandet ser ut (Cochran et al., 1984; Griffin et al., 1997; McGuire et al., 1988; Nollet et al., 2016; Ullmann, 1985). Tidigare studier visar istället ofta på motsägelsefulla resultat (Griffin et al., 1997; McGuire et al., 1988). Vissa finner positiva samband, andra negativa och vissa studier kan inte påvisa att det existerar ett samband (Griffin et al., 1997; McGuire et al., 1988; McWilliams et al., 2000; Nollet et al., 2016; Ullmann, 1985). Att resultaten varierar kan bero på avsaknad av en enhetlig definition av nyckelbegrepp samt konceptuella och metodologiska skillnader eller skillnader i operationalisering (Griffin et al., 1997; Ullmann, 1985; Van Beurden & Gössling, 2008). Att olika mätmetoder används kan också vara en orsak till att varierande resultat uppnås (McGuire et al., 1988; Ullman, 1985). Enligt McWilliams et al. (2000) beror de inkonsekventa resultaten på både teoretiska och empiriska begränsningar då många studier använder bristfälliga modeller som utelämnar variabler som har visat sig vara viktiga faktorer för lönsamhet. Skillnaderna kan även bero på att samhället förändrats då CSR blivit allt mer betydelsefullt med tiden menar Van Beurden et al. (2008).

Att det finns ett positivt samband mellan CSR och FP påpekas av till exempel Ling (2019), Sun (2012) och Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003). En undersökning av Waddock et al. (1997) visar att CSR är positivt förknippat med både tidigare och framtida ekonomiska resultat och likaså påvisar Garcia et al. (2018) att det finns ett positivt samband mellan CSR och FP. Garcia et al.

(19)

11 (2018) påpekar dock att det behövs mer kunskap om orsaken till att relationen mellan CSR och FP är positiv. Enligt Rodriguez-Fernandez (2015) finns det ett dubbelriktat positivt samband mellan CSR och FP. Rodriguez-Fernandez (2015) förklarar att CSR leder till högre vinster och att högre vinster i sin tur leder till förbättrad CSR-prestation. Att det finns en positiv korrelation mellan CSR och FP framförs även av Van Beurden et al. (2008) som anser att studier som hävdar motsatsen hänvisar till föråldrat material. Samhället har förändrats sedan debatten om CSR inleddes och numera ställs högre krav på företags arbete med CSR, varför det är viktigt att diskutera förhållandet mellan CSR och FP utifrån data som är relevant för det aktuella samhället klargör Van Beurden et al. (2008).

Det finns dock även nyare studier som påvisar ett negativt samband mellan CSR och FP. Till exempel menar Crisóstomo et al. (2011) att det finns en negativ korrelation mellan CSR och FP och även Oh et al. (2017) framför att vissa CSR-prestationer kan påverka FP negativt. Nollet et al. (2016) använder både en linjär och en icke-linjär modell för att undersöka sambandet mellan CSR och FP. Den linjära modellen visar ett negativt samband, medan den icke-linjära modellen påvisar ett U-format samband mellan CSR och FP, vilket enligt Nollet et al. (2016) antyder att den

finansiella effekten av CSR är positiv på lång sikt. Det innebär att investeringar i CSR lönar sig först efter att ett visst belopp investerats i CSR och vissa CSR-prestationer genomförts förklarar Nollet et al. (2016), innan den punkten uppnås har därför CSR en negativ påverkan på FP.

Det finns även forskare som hävdar att det inte finns något samband, varken ett positivt eller negativt, mellan CSR och FP. Till exempel indikerar resultaten i en studie av Lin et al. (2019) att CSR och FP har ett neutralt förhållande. Även McWilliams et al. (2000) finner att CSR har en neutral inverkan på de finansiella resultaten. Enligt McWilliams et al. (2000) är det viktigt att ta hänsyn till investeringar i forskning och utveckling (FoU) när man undersöker effekten CSR har på FP, något ett flertal tidigare studier bortsett från. CSR och FoU är starkt korrelerade menar

McWilliams et al. (2000) och framför att då FoU inkluderas påvisas att CSR har en neutral effekt på lönsamheten. En förklaring till att CSR inte påverkar FP presenteras av McWilliams et al. (2001) som använder nationalekonomiska teorier för att förklara att det generellt kommer finnas ett neutralt samband mellan CSR och ekonomiskt resultat då företag producerar på en vinstmaximerande produktionsnivå, vilket innebär att företag kommer vara lika lönsamma i jämvikt oavsett om företagen inkluderat CSR eller inte. Därmed menar McWilliams et al. (2001) att ett företag som inkluderar CSR kommer ha både högre kostnader och högre intäkter, medan ett företag som inte inkluderar CSR kommer ha lägre kostnader, men även lägre intäkter.

(20)

12

2.4 CSR-dimensioner

CSR kan delas in i olika dimensioner där olika aspekter av hållbarhet är i fokus (Almqvist et al., 2016; Andersson & Funck, 2017; Frostenson & Helin, 2018; Grankvist, 2012). Det finns dock olika uppfattningar om vilka dimensioner CSR består av då olika författare delar in CSR i olika

dimensioner och betonar olika aspekter av begreppet. Till exempel delar Rahman (2011) in CSR i tio dimensioner, Sarkar et al. (2016) utgår från sex dimensioner och Dahlsrud (2008) belyser att CSR består av fem dimensioner. Företaget Thomson Reuters, som bland annat tillhandahåller information och data via databasen Datastream, delar istället upp CSR i tre dimensioner – en miljömässig dimension, en social dimension och en bolagsstyrningsdimension (Refinitiv, u.å., 2019b). I den här studien definieras CSR-dimensionerna utifrån Thomson Reuters definitioner.

2.4.1 Miljömässig dimension

Den miljömässiga dimensionen utgör en viktig dimension av CSR framför Carter, Kale och Grimm (2000). Dimensionen består av resursanvändning, utsläpp och innovation (Refinitiv, 2019b).

Dimensionen syftar till att skapa en renare miljö genom att ta hänsyn till miljöaspekter och skydda miljön (Dahlsrud, 2008; Sarkar et al., 2016). Hassel, Nilsson och Nyquist (2005) menar att det finns en allmän uppfattning om att företags intressenter efterfrågar information om miljöprestanda. Enligt Hassel et al. (2005) finns två olika uppfattningar om hur miljöprestanda påverkar företags

marknadsvärde. Antingen anses att miljöinvesteringar och hög miljöprestanda genererar ökade kostnader, vilket resulterar i minskade intäkter och lägre marknadsvärden förklarar Hassel et al. (2005), och det finns därmed ett negativt samband mellan miljöprestanda och marknadsvärde. Alternativt anses att miljöinsatser leder till ökade konkurrensfördelar och förbättrad finansiell avkastning till investerare, varför det finns ett positivt samband mellan miljöprestanda och marknadsvärde enligt Hassel et al. (2005). Även Dowell, Hart och Yeung (2000) belyser att det finns olika uppfattningar om huruvida redovisning av miljöaspekter innebär en konkurrensfördel eller en börda.

Enligt Dowell et al. (2000) finns ett positivt samband mellan miljöprestanda och marknadsvärde. Likaså finner Mahoney och Roberts (2007) samt Carter et al. (2000) ett positivt samband mellan miljödimensionen och FP, men det finns även forskning som inte finner belägg för att det finns positiva samband och forskning som visar på negativa samband. Till exempel finner Nollet et al. (2016) inget samband mellan miljöprestation och FP i sin undersökning och Hassel et al. (2005) finner istället negativa samband mellan miljöprestation och marknadsvärde. Hassel et al. (2005) föreslår att orsaken till att sambandet är negativt kan bero på bland annat att investerare uppfattar att

(21)

13 aktiviteter kopplade till miljöansvar genomförs på bekostnad av ökade vinster, varför rationella investerare reagerar negativt då lönsamheten förväntas minska utan en motsvarande riskminskning. En annan orsak kan enligt Hassel et al. (2005) vara att marknaden är kortsiktigt orienterad, vilket innebär att investerare inte tar hänsyn till långsiktig miljöinformation vid investeringsbeslut. Walley och Whitehead (1996) menar istället att i takt med att miljöutmaningar blir allt mer komplexa ökar kostnaderna, vilket leder till att det blir allt svårare att få miljöinvesteringar att löna sig. Gifford (1997) hävdar dock motsatsen och framför istället att företag alltmer inser vikten av att blir mer miljöproaktiva då miljövänliga företag ses som mindre riskabla investeringar. Proaktivt miljöarbete kan enligt Carter et al. (2000) inkludera exempelvis att utveckla miljövänliga produkter och

paketeringar, spara energi, minska avfall, återvinna och skapa en företagskultur som är miljökänslig.

2.4.2 Social dimension

Den sociala dimensionen handlar om förhållandet mellan företag och samhälle (Dahlsrud, 2008). Centralt i dimensionen är det utvidgade ansvar företag kan ta för samhället (Sarkar et al., 2016). Till exempel inrymmer dimensionen att företag arbetar för att bidra till ett bättre samhälle, att företag integrerar social problematik i sin affärsverksamhet och att företag tar hänsyn till den inverkan de har på samhället (Dahlsrud, 2008). Bowen (1953) förklarar att de beslut företag fattar påverkar inte bara företaget och dess aktieägare, anställda och kunder, utan även samhället. Bowen (1953) menar att begrepp som offentligt ansvar, sociala skyldigheter och affärsmoral är synonymt med socialt ansvar. Enligt Thomson Reuters indelning består den sociala dimensionen av arbetskraft, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar (Refintiv, 2019b). Thomson Reuters (se bilaga 1) menar att den sociala dimensionen bland annat innefattar ett företags förmåga att skapa förtroende och

lojalitet med sina anställda, kunder och samhället. Det finns olika uppfattningar om sambandet mellan den sociala CSR-dimensionen och FP upplyser Peloza (2009), då forskning visar på både positiva och negativa samband med FP.

2.4.3 Bolagsstyrningsdimension

Bolagsstyrningsdimensionen innehåller enligt Thomson Reuters förvaltning, aktieägare och CSR-strategi (Refintiv, 2019b). Dimensionen fokuserar därmed på bland annat hur företagsledningen styr företaget, vilka visioner och strategier som implementeras och på styrelsens sammansättning och ansvarsområden (Refinitiv, 2019b). Resultaten i studier som undersöker samband mellan

bolagsstyrningsdimensionen och FP är motstridiga. Renders, Gearemynck och Sercu (2010) finner ett positivt samband mellan bolagsstyrningsdimensionen och FP, men påpekar att styrkan i

(22)

14 Ntim och Soobaroyen (2013) samt Malik och Makhdoom (2016) finner att

bolagsstyrningsdimensionen påverkar FP positivt. En undersökning av Shakil, Mahmoo, Tasnia och Munim (2019) visar dock att bolagsstyrning inte påverkar FP. Shakil et al. (2019) framför att

resultatet kan bero på till exempel svag bolagsstyrningspraxis hos företag på tillväxtmarknader och brist på lagar och reglering från olika tillsynsorgan. Inte heller Bhagat, Bolton och Romano (2008) finner något samband mellan bolagsstyrning och FP, men påpekar att huruvida ett

bolagsstyrningssystem anses vara effektivt eller inte beror på sammanhanget och på företagens specifika omständigheter, varför det är svårt att mäta bolagsstyrning med index då det kan vara missvisande.

2.5 Sektorer

Studier som undersöker sambandet mellan CSR och FP kontrollerar ofta för vissa variabler som kan ha en påverkan på relationen, ofta använda variabler är företagets storlek, risk och

sektorstillhörighet (Margolis et al. 2009). Sektorstillhörighet har visat sig ha en betydande effekt på både CSR-prestation och FP (Barnea et al., 2010; McWilliams et al., 2000; Moura‐Leite et al., 2012; Waddock et al., 1997), vilket betonar vikten av att kontrollera för dessa skillnader vid studerandet av relationen mellan CSR och FP. Tidigare studier har ofta nöjt sig med att använda sektorstillhörighet som en kontrollvariabel för att utesluta den påverkan denna variabel har på resultatet, vilket leder till att viktiga insikter om hur CSR påverkar FP i olika sektorer förbises (Godfrey et al. 2007; Moura-Leite et al. 2012). Flera har argumenterat för att studier som

undersöker relationen mellan CSR och FP borde fokuseras mer på hur relationen ser ut inom ramen för de specifika kontexter som råder inom olika sektorer (Berman et al., 1999; Godfrey et al., 2007; Griffin et al., 1997).

Endast ett fåtal studier har undersökt den potentiella heterogeniteten av sambandet mellan CSR och FP i olika sektorer (Dasynska-Zygado et al., 2016; Feng et al., 2017; Hoepner et al., 2010). Detta trots att ett flertal tidigare studier påpekat att det behövs (Dasynska-Zygadlo et al., 2016; Hoepner et al., 2010). Enligt Hoepner et al. (2010) kan forskningsresultat som visar på heterogenitet i

förhållandet mellan CSR och FP ha viktiga konsekvenser för både tolkning av tidigare resultat och framtida forskning inom ämnesområdet. Moura-Leite et al. (2012) menar att CSR påverkas av marknadsrelaterade och institutionella faktorer som är kopplat till den specifika kontexten för varje sektor och fann i sin studie att CSR-prestationen är heterogen mellan olika sektorer, särskilt vad gäller den miljömässiga dimensionen. Även Berman et al. (1999) påtalar att effekten av

(23)

15 Margolis et al. (2009) påpekar att regler som gäller för hela branscher kan främja ett ansvarsfullt beteende, men även begränsa det. Då metoder för att arbeta med CSR skiljer sig åt mellan olika sektorer har olika sektorer också olika utmaningar med sitt CSR-arbete, och därmed olika hög risk (Margolis et al, 2009; Peloza, 2009). Företag kan dock inte påverka de miljömässiga eller sociala riskerna i deras respektive sektor enligt Rennings, Schröder och Ziegler (2003). Även Hoepner et al. (2010) framhåller att olika sektorer har olika egenskaper, vilket innebär att sambandet mellan CSR och FP kan se olika ut för olika branscher.

2.5.1 Vad karaktäriserar en sektor?

Hoepner et al. (2010) specificerar fyra faktorer som karaktäriserar sektorer och som kan ha inverkan på relationen mellan CSR och FP:

Intressentgruppers påverkansgrad: Varje sektors beroende av olika intressentgrupper varierar och således har de grupper som företaget är mer beroende av större möjlighet att kunna påverka

företaget. Därmed kan en typ av CSR-prestation påverka den finansiella prestationen på olika sätt i olika sektorer. Det är till exempel möjligt att satsningar som syftar till att förbättra villkoren för anställda är mer lönsamt inom företag som kräver en mindre, men mer kvalificerad arbetskraft, än de företag som istället kräver en större mängd, men också billigare arbetskraft.

Närhet till slutkonsument: CSR-engagemang har visat sig vara mer lönsamt för företag som säljer produkter eller tjänster direkt till slutkonsument än för de företag vars kunder utgörs av andra företag, vilket förklaras av att slutkonsumenten är mer angelägen i hållbarhetsaspekter i sin konsumtion än företag i sina upphandlingar. CSR har även en större effekt för företag som säljer varor som konsumenten först måste konsumera för att kunna värdera (McWilliams et al., 2001), det vill säga då företagets pålitlighet har en stor påverkan på konsumentens köpbeslut.

Potentiell skadenivå på sociala och miljömässiga dimensioner i samhället: Studier har visat att positiva samband mellan CSR och FP i företag vars verksamhet har en stor negativ påverkan på miljön är betydligt mindre än i övriga sektorer. Detta förklaras av de höga kostnader miljömässiga CSR-prestationer genererar för miljökänsliga företag. På motsatt vis har dock de största positiva finansiella effekterna av CSR funnits i företag med stora sociala problem.

Nivå av differentiering: Branschens eller sektorns nivå av differentiering kan ha betydelse för hur CSR påverkar FP, då CSR kan användas som en strategi för att differentiera sina produkter eller tjänster (McWilliams et al., 2001).

(24)

16 2.5.2 The Global Industry Classification Standard (GICS)

Det finns olika sätt att kategorisera sektorer. Ett av de vanligaste klassificeringssystemen är The Global Industry Classification Standard (GICS) (Aktiekunskap, 2019, 11 september; Avanza, 2016, 12 september; MSCI, u.å.). GICS är ett klassificeringssystem för sektorer där börsnoterade företag tilldelas en klassificering utifrån deras huvudsakliga verksamhet (MSCI, u.å.). Varje sektor består av ett flertal olika branscher (MSCI, u.å.). Det finns elva sektorer (MSCI, u.å.):

 Energi – till exempel energiutrustning och -tjänster, olja, gas och kol  Material – till exempel kemikalier, metaller, trä, papper och byggmaterial

 Industrivaror och -tjänster – till exempel flyg, försvar, bygg, maskineri, transportinfrastruktur, väg och järnväg

 Sällanköpsvaror och -tjänster – till exempel bilar, vitvaror, hotell- och restaurangbesök  Dagligvaror – till exempel livsmedel, dryck och hushållsprodukter

 Hälsovård – till exempel hälso- och sjukvård, läkemedel och bioteknik  Finans – till exempel bank och försäkring

 Informationsteknik (IT) – till exempel datorer, IT-tjänster, mjukvara och elektronisk utrustning  Kommunikationsservice – till exempel telefon- och internetoperatörer

 Kraftförsörjning – till exempel el och vatten  Fastigheter

Figur 3. The Global Industry Classification Standard (MSCI, u.å.).

2.5.3 Tidigare forskning om samband mellan CSR och FP i olika sektorer

Det finns ett antal olika studier som undersökt samband mellan CSR och FP i specifika sektorer.

2.5.3.1 Energi

Företag som tillhandahåller energiutrustning och -tjänster eller olja, gas och kol återfinns i sektorn energi (MSCI, u.å.). Energisektorn har en viktig roll inom hållbarhetsutvecklingen menar Omer (2008) och kan även ses som föregångare gällande CSR-relaterade frågor enligt Hughey och

(25)

17 Sulkowski (2012) då företag inom sektorn till exempel var tidiga med att hållbarhetsredovisa. Även Pätäri, Arminen, Tuppura och Jantunen (2014) menar att hållbarhetsfrågor har en avgörande

betydelse inom energisektorn, varför det är angeläget att undersöka samband mellan CSR och FP.

Omer (2008) påpekar att det finns ett flertal svårigheter för energisektorn gällande hållbarhet då en ökad produktions- och konsumtionsnivå medför ökade föroreningar och klimatförändringar,

samtidigt som det är viktigt att företagen inom sektorn levererar energi till en acceptabel kostnad för att undvika negativa effekter på den ekonomiska tillväxten. Även Pätäri et al. (2014) belyser att utmaningarna med att hantera och implementera CSR i energisektorn är många och varierande då utmaningarna bland annat handlar om den totala kostnaden, brist på information och medvetenhet, otillräckliga personalresurser, svagt samarbete med intressenter, misslyckande med att integrera CSR i större utvecklingsplaner och ett överdrivet fokus på tekniska och ledande lösningar. Inom energisektorn handlar hållbarhet därför enligt Pätäri et al. (2014) om att hitta energikällor som har minimal miljöpåverkan och på social nivå om att säkerställa tillgång till tillförlitlig och prisvärd energiförsörjning. Trots att CSR är viktigt inom energisektorn finns det endast ett fåtal studier som undersökt förhållandet mellan CSR och FP inom sektorn (Pätäri et al., 2014; Pätäri, Jantunen, Kyläheiko & Sandström, 2011). De studier som finns påträffar dock ett positivt samband mellan CSR och FP (Ekatah, Samy, Bampton & Halabi, 2011; Pätäri et al., 2014; Pätäri et al., 2011). Även Cai, Jo och Pan (2012), som undersökt kontroversiella branscher där till exempel olje- och

energiföretag ingår, finner att CSR påverkar företagsvärdet positivt.

2.5.3.2 Material

I sektorn material finns företag som sysslar med till exempel kemikalier, byggmaterial, papper- och skogsprodukter, metaller, gruvdrift samt behållare och förpackningar (MSCI, u.å.). Sektorn

innehåller kontroversiella företag då exempelvis cementföretag återfinns i sektorn (Cai et al., 2012; S&P Global, 2018). Enligt Cai et al. (2012) karaktäriseras kontroversiella företag vanligen av sociala tabun, moraliska diskussioner och politiska påtryckningar. Materialsektorn är miljökänslig menar Feng et al. (2017), vars studie visar att den miljömässiga CSR-dimensionen har en positiv påverkan på FP inom sektorn. Forskning av Dasynska-Zygaldo et al. (2016) påvisar däremot ett negativt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP och även Pan, Shan, Zhang och Ke (2014), som studerat företag inom mineralindustrin, finner ett negativt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. Bolagsstyrningsdimensionen påverkar däremot FP positivt enligt Dasynska-Zygaldo et al. (2016).

(26)

18 Feng et al. (2017) delar upp den sociala CSR-dimensionen i medarbetarorienterad CSR,

samhällsorienterad CSR och marknadsorienterad CSR och resultatet av studien visar att

medarbetarorienterad CSR påverkar FP positivt i materialsektorn, men att samhällsorienterad CSR inte har någon väsentlig påverkan på FP. Feng et al. (2017) förklarar resultaten med att företag i sektorn har liten budget och mindre närhet till slutkunder än andra sektorer, varför företag i materialsektorn prioriterar andra CSR-aspekter än den samhällsorienterade för att till exempel stärka kundrelationer och erbjuda kunderna förbättrad service.

2.5.3.3 Industrivaror och -tjänster

Sektorn industrivaror och -tjänster inkluderar företag inom bland annat flyg och försvar, maskineri, byggindustri, fartyg och rederier, flygbolag, järnväg och annan infrastruktur (MSCI, u.å.). Feng et al. (2017) påpekar att sektorn är miljökänslig och menar att den miljömässiga CSR-dimensionen därför har en positiv påverkan på FP för företag inom sektorn. Dasynska-Zygaldo et al. (2016) påvisar istället motsatsen – att den miljömässiga CSR-dimensionen påverkar FP negativt i företag som tillhör sektorn. Även Inoue och Lee (2011), som studerat flygbolag, menar att det finns ett negativt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. Enligt Dasynska-Zygaldo et al. (2016) finns ett positivt samband mellan bolagsstyrningsdimensionen och FP för sektorn

industrivaror och -tjänster, medan den sociala CSR-dimensionen istället påverkar FP negativt. Feng et al. (2017), som delar upp den sociala CSR-dimensionen i medarbetarorienterad,

samhällsorienterad och marknadsorienterad CSR, anser istället att alla tre aspekter av den sociala CSR-dimensionen påverkar FP positivt i sektorn.

2.5.3.4 Sällanköpsvaror och -tjänster

I sektorn sällanköpsvaror och -tjänster återfinns till exempel företag som tillhandahåller bilar, vitvaror och hemelektronik samt hotell- och restaurangverksamhet (MSCI, u.å.). Feng et al. (2017) påpekar att företag inom sektorn sällanköpsvaror och -tjänster erbjuder produkter och tjänster som inte är essentiella, varför marknadsföring är viktigt inom sektorn. Företag inom sektorn tenderar att investera i insatser som syftar till att förbättra produkterna och tjänsternas rykte, för att på så vis öka FP förklarar Feng et al. (2017). En studie av Cai et al. (2012) visar att företag inom kontroversiella branscher, som till exempel spelföretag som tillhör sektorn sällanköpsvaror- och tjänster,

värdesätter CSR-arbete även fast deras verksamhet kan uppfattas som problematisk med avseende på socialt ansvarstagande. Tidigare forskning som undersökt sambandet mellan CSR och FP hos företag inom sektorn har resulterat i varierande utfall. Till exempel finner Loureiro, Sardinha och Reijnders (2012) ett positivt samband mellan CSR och FP inom bilindustrin, medan en studie av Franco, Caroli, Cappa och Del Chiappa (in press) visar att det endast är höga nivåer av CSR som

(27)

19 genererar ett positivt samband med FP för företag som sysslar med hotell- och

restaurangverksamhet. Forskning av Inoue et al. (2011) visar istället att engagemang i miljömässig CSR inte påverkar FP för företag inom hotell- och restaurangbranschen.

2.5.3.5 Dagligvaror

Företag som tillhandahåller till exempel livsmedelsvaror, hygienartiklar och andra

förbrukningsvaror tillhör sektorn dagligvaror (MSCI, u.å.). Det är således företag som säljer produkter direkt till konsument som återfinns i sektorn. Green och Peloza (2011) påpekar att konsumenter inte nödvändigtvis värdesätter företags CSR-engagemang då erbjudandet även måste vara värdeskapande för konsumenten. Konsumenter utvärderar därför vanligtvis företags CSR-arbete relaterat till sina egna intressen förklarar Green et al. (2011). Det är viktigt att företag inom konsumentinriktade branscher framför allt fokuserar på CSR som ger konsumenterna funktionellt värde då det kan utgöra en betydelsefull påverkan vid konsumentens köpbeslut enligt Green et al. (2011).

Feng et al. (2017) beskriver sektorn dagligvaror som arbetskraftsintensiv, varför anställdas produktivitet anses viktig. Både den medarbetarorienterade och den samhällsorienterade aspekten av den sociala CSR-dimensionen påverkar FP positivt i sektorn enligt Feng et al. (2017). Sektorn är även miljökänslig då den är exponerad för både miljömässiga och sociala risker samt offentlig granskning menar Feng et al. (2017) och påvisar att den miljömässiga CSR-dimensionen påverkar FP positivt. Resultatet från en studie av Cai et al. (2012) visar att CSR-engagemang påverkar företagsvärdet positivt i företag inom kontroversiella branscher, som till exempel företag som tillhandahåller tobak eller alkohol och därmed tillhör sektorn dagligvaror, vilket indikerar att företag kan vara socialt ansvarsfulla samtidigt som de producerar produkter som är skadliga för människor, samhället eller miljön.

2.5.3.6 Hälsovård

I sektorn hälsovård finns företag med verksamhetsområden inom till exempel hälso- och sjukvård samt läkemedel (MSCI, u.å.). Inom sektorn återfinns även bioteknikföretag som enligt Cai et al. (2012) tillhör en kontroversiell bransch där det finns en ökande problematik kring miljömässiga, sociala eller etiska aspekter. CSR är viktigt inom hälsovårdssektorn menar Russo (2016) som framför att även om företag inom hälso- och sjukvården överlag uppvisar ett övergripande socialt ansvar, präglas hälsovårdssektorn av en ökad medvetenhet kring CSR. Hälsovårdssektorn är även en sektor med betydande interaktion med kunder, vilket kan påverka relationen mellan CSR och FP menar Feng et al. (2017).

(28)

20

Min, Desmoulins-Lebeault och Esposito (2017), som studerat läkemedelsföretag, anser att CSR ska betraktas som en långsiktig investering och att CSR bör implementeras oavsett företagets storlek. Engagemang i CSR är effektivt eftersom det är en investering i företagets intressenter, som till exempel kunder, myndigheter och investerare, vilket skapar positiva relationer som förbättrar rykte och lönsamhet menar Min et al. (2017). Studien av Min et al. (2017) visar på ett positivt samband mellan CSR och FP hos företag inom läkemedelsindustrin. Även Mehralian, Zarei, Akhgari och Peikanpour (2019) fokuserade sin studie på läkemedelsindustrin och finner att den miljömässiga CSR-dimensionen, den sociala CSR-dimensionen och bolagsstyrningsdimensionen påverkar FP positivt.

2.5.3.7 Finans

Sektorn finans består av banker, försäkringsbolag och andra finansbolag (MSCI, u.å.). Tidigare studier visar att total CSR har en positiv påverkan på FP hos företag inom finanssektorn (Bagh, Khan, Azad, Saddique & Khan, 2017; Matuszak & Rózanska, 2017; Simpson & Kohers, 2002; Wu & Shen, 2013). Enligt en undersökning av Shakil et al. (2019) finns ett positivt samband mellan både den miljömässiga CSR-dimensionen och den sociala CSR-dimensionen och FP hos banker på tillväxtmarknader. Bolagsstyrningsdimensionen har dock ingen påverkan på FP i studien av Shakil et al. (2019). En studie av Laguir, Marais, El Baz och Stekelorum (2018) visar också att det finns ett positivt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP hos företag inom banksektorn och även Buallay (2019) finner att den miljömässiga CSR-dimensionen påverkar FP positivt hos banker. Däremot påverkar den sociala CSR-dimensionen FP negativt i Buallays (2019) studie och även bolagsstyrningsdimensionen har negativ påverkan på FP. Dock visar resultaten från en studie av Zagorchev och Gao (2015) att bättre bolagsstyrning minskar risktagande och förbättrar den finansiella prestationen hos finansinstitut i USA.

Zagorchev et al. (2015) menar att det finns vissa företagsegenskaper som är utmärkande för finansföretag. Finansinstitut tenderar att vara mindre transparanta och ha större

informationsasymmetri än icke-finansiella företag enligt Zagorchev et al. (2015), då exempelvis banker relativt snabbt kan dölja kvalitén på sina tillgångar. Banker är även reglerade, en reglering som kan påverkas av att internationella organisationer skapar fler globala standarder för finansiella institutioner framför Zagorchev et al. (2015). Det finns även insättningsgarantier som hjälper till att skapa förtroende för banksystemet, vilket enligt Zagorchev et al. (2015) kan skapa moraliska problem då banker kan ägna sig åt alltför stort risktagande eftersom insättningsgarantin gör att kunder har mindre incitament att övervaka banker för att minska förekomsten av bedrägerier.

(29)

21 Zagorchev et al. (2015) menar även att det finns ett stort allmänintresse för bankers ansvar gentemot kunder och aktieägare då brister hos banker kan skapa stora negativa externa effekter. Det antyder enligt Zagorchev et al. (2015) att finansinstitut har fler intressenter än icke-finansiella företag då brister hos banker eller en bankkris kan skapa negativa effekter hos andra företag och även påverka den ekonomiska utvecklingen och samhället i stort. Många negativa konsekvenser för samhället och samhällsekonomin kan därmed undvikas genom hög kvalité på bolagsstyrningen hos finansföretag anser Zagorchev et al. (2015).

2.5.3.8 IT

Företag som arbetar med informationsteknologi som till exempel mjukvara, datorer och annan elektronisk utrustning tillhör IT-sektorn (MSCI, u.å.). CSR är lönsamt för företag inom IT-sektorn enligt en studie av Ceptureanu (2016) som undersökt små- och medelstora företag inom IT-sektorn i Rumänien. Ceptureanu (2016) menar att CSR prioriteras i allt större utsträckning av företag inom IT-sektorn på grund av att det förväntas öka FP och ge företagen fördelar gentemot deras

intressenter. Feng et al. (2017) menar dock att den samhällsorienterade aspekten av den sociala CSR-dimensionen inte påverkar FP i företag inom IT-sektorn, men belyser att det finns ett positivt samband mellan medarbetarorienterad CSR och FP. Feng et al. (2017) påvisar även att det finns ett positivt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. Det är intressant menar Feng et al. (2017) då IT-sektorn inte är att betrakta som särskilt miljökänslig, även om företag inom sektorn arbetar med miljörelaterade aspekter som att minska koldioxidutsläpp och därmed strävar efter att minska miljörisker.

2.5.3.9 Kommunikationsservice

Sektorn kommunikationsservice består av företag som erbjuder tjänster inom telekommunikation samt media och underhållning (MSCI, u.å.). CSR inom sektorn kommunikationsservice är underforskat menar Sandoval (2013) då det saknas både teoretiska och empiriska studier om företagens sociala ansvar. Många uppfattar dock företag inom medie- och

kommunikationsbranschen som socialt ansvarsfulla framhäver Sandoval (2013) då man enbart fokuserar på företagens möjligheter att öka medvetenheten och möjliggöra offentlig debatt om CSR. Det är därför extra förvånande att medie- och kommunikationsföretagens sociala ansvar har

försummats som forskningsämne, både inom CSR-forskning och i studier om media- och kommunikation, anser Sandoval (2013).

Även Bachmann och Ingenhoff (2017) påpekar att CSR-engagemang inte är avgörande för huruvida intressenter uppfattar ett medieföretag som legitimt då det snarare är hur trovärdigt intressenterna

(30)

22 upplever företaget som påverkar. Sandovals (2013) studie visar att medie- och

kommunikationsföretag, trots att de har ett rykte om att vara framstående inom CSR, i praktiken inte alltid kan betraktas som socialt ansvarsfulla. Likaså belyser Gulyás (2009) att mediaföretag inte är ledande inom arbete då företag inom sektorn till exempel ofta får låga poäng i olika CSR-index och överlag är sämre än många företag inom andra sektorer på att rapportera om CSR. Samtidigt uppfattar dock många mediaföretag ökade krav på att förbättra sina CSR-prestationer enligt Gulyás (2009) och Painter-Morland och Deslandes (2017). Gulyás (2009) framför även att företag inom sektorn ofta fokuserar på den miljömässiga CSR-dimensionen, vilket kan anses problematiskt då sektorn har relativt låg miljöpåverkan, medan till exempel den sociala CSR-dimensionen är mer betydande för sektorn. Även Feng et al. (2017) påpekar att

kommunikationsservicesektorn är en mindre miljökänslig sektor. Feng et al. (2017) finner inget samband mellan den samhällsorienterade aspekten av den sociala CSR-dimensionen och FP i sektorn, men påvisar att medarbetarorienterad CSR påverkar FP positivt.

2.5.3.10 Kraftförsörjning

Företag som till exempel elnätsföretag och elhandelsföretag ingår i sektorn kraftförsörjning (MCSI, u.å.). Sektorn är enligt Simnett, Vanstraelen och Chua (2009) utsatt för både miljömässiga och sociala risker. Feng et al. (2017), som delar upp den sociala CSR-dimensionen i

medarbetarorienterad, samhällsorienterad och marknadsorienterad CSR, påvisar att medarbetarorienterad och samhällsorienterad CSR påverkar FP negativt i sektorn, medan

marknadsorienterad CSR istället påverkar FP positivt. Även den miljömässiga CSR-dimensionen påverkar FP positivt i studien av Feng et al. (2017). Den miljömässiga dimensionen kan anses viktig då Simnett et al. (2009) framför att kraftförsörjningssektorn genererar utsläpp av stora mängder växthusgaser, varför sektorn är exponerad för allmänhetens oro kring klimatförändringar.

I en studie av Sidhoum och Serra (2017) undersöks förhållandet mellan CSR och FP i företag inom elindustrin i USA. Studien visar att den miljömässiga dimensionen har positiv påverkan, vilket Sidhoum et al. (2017) menar indikerar att användning av miljövänliga tekniker kan förbättra företagets effektivitet och FP. Även den sociala dimensionen påverkar positivt, vilket enligt Sidhoum et al. (2017) till exempel kan indikera att företags tillhandahållande av en bra arbetsmiljö leder till ökad FP. Studiens resultat kan motivera aktieägare att vara aktiva och uppmuntra företagen att förbättra sina CSR-prestationer då det kan leda till förbättrade ekonomiska resultat menar

Sidhoum et al. (2017). Sidhoum et al. (2017) påpekar dock att den amerikanska elindustrin är mycket reglerad, vilket sannolikt påverkar resultatet.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :