MASTEROPPGAVE
Master i ledelse og menighetsutvikling
Innleveringsdato: 190910
Veileder: Lars Råmunddal och Mikael Hallenius Antall sider: 117
Antall studiepoeng: 60stp
ALLA SOM VILL HA MED JESUS ATT GÖRA
En studie av nattvardssyn i förändring, med särskild referens till barnteologi
Maria Furusand
Ansgar Teologiske Høgskole
2
Abstract
The purpose of this study has been to make visible and to critically discuss the processes of change and theological emphasis when they apply to the view of children and communion in a Baptist church. The study has been carried out in Ryttargårdskyrkan in Linköping, which has consciously chosen to invite “those who identify with Jesus” to partake in communion. The material, which consists of responses from six in-depth interviews, has been analyzed in two steps. In the first step, four main categories were identified: (1) Communication about the processes of change; (2) Children’s affiliation with God; (3) To partake in communion; and also (4) The communion celebration’s different meanings. In the second step, the material was analyzed with the help of Jacobsen’s planned model for change and McGrath’s communion dimensions. Three additional categories emerged: (1) The corporate and personal perspective; (2) The theological contents in a process of change; as well as (3) The child’s own faith that is
sustainable into adulthood. The study also shows that the child’s own faith is enough for partaking in the communion.
Keywords: Communion, processes of change, child theology
3
Förord
För fyra år sedan satte jag mig på tåget till Norge för att läsa den första kursen vid Ansgar Teologiske Högskoles Masterutbildning i Ledelse og menighetsutvikling. Det är fyra år som innehållit mycket glädje, en hel del slit, nya vänner och många lärdomar. Det är skillnad att sätta sig i skolbänken igen efter flera års arbetslivserfarenhet, och jag är så glad att jag vågade. Den främsta anledningen till att jag ville läsa masterutbildningen var den där uppsatsen som hägrade mot slutet. Jag längtade efter att få grotta ner mig i uppsatsarbetet. Och jag ville så gärna ta mig an kyrkans praktiker och teologi i relation till barnen.
Att skriva uppsats har varit både roligare och svårare än jag kunde ana. Ibland har jag famlat mig fram utan att se vad nästa steg skulle vara. Andra gånger har det varit en fröjd att vara i
skrivprocessen.
En uppsats skriver sig inte själv. Många har hejat på längs vägen. Jag vill rikta ett särskilt tack till några:
Tack mina handledare Lars Råmunddal och Mikael Hallenius som stöttat, uppmuntrat och gett mig all tänkbar input i det här arbetet. Ibland har jag slitit mitt hår för att jag knappt vetat vart jag är på väg. Men, jag kom i mål tack vare god handledning.
Tack Ludvig Nyman, för att du hjälpte mig att korrekturläsa och hitta alla mängder med onödiga kommatecken.
Tack alla mina informanter, för att ni så generöst delat med er av er tid, era berättelser kring barn, nattvard, förändringsprocesser och församling. Utan er hade det inte blivit någon uppsats.
Tack min församling, Folkungakyrkan i Stockholm, för att ni gjorde det möjligt för mig att göra det här.
Tack Johan som har visat vägen, Martin som har hejat på, Mia som har uppmuntrat, mamma och pappa som har bett och alla mina vänner som orkat lyssna på mitt outtröttliga prat om barn och nattvard.
Och mest av allt, tack Sebastian, Signe, Elia och Maja. Mitt hjärtas fröjd och glädje.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Bakgrund och relevans ... 6
1.2 Syfte och problemformulering ... 7
1.3 Personlig ingång ... 8
1.4 Ämnestillhörighet ... 10
1.5 Fokus och avgränsning ... 10
1.6 Disposition ... 11
2. Metod och material ... 13
2.1 Metod ... 13
2.1.1 Den praktiska teologin som forskningsområde ... 13
2.1.2 Den induktiva metoden... 14
2.1.3 Den kvalitativa intervjun ... 15
2.1.4 Tillvägagångssätt ... 16
2.2 Material ... 17
2.2.1 Urval, kontakt, genomförande och anonymitet ... 17
2.2.2 Etik ... 18
2.3 Reliabilitet och validitet ... 18
2.4 Presentation av informanterna ... 19
2.5 Sammanfattning ... 19
3. Bakgrund ... 21
3.1 Vad är praktisk teologi? ... 21
3.2 Vad är barnteologi? ... 25
3.3 En baptistisk nattvardsteologi ... 30
3.3.1 Sakramentens framväxt, samt anabaptismens och baptismens födelse i Sverige ... 30
3.3.2 Vad är nattvard? ... 32
3.3.3 Vem får ta emot nattvarden? ... 34
3.4 Evangeliska Frikyrkan och Ryttargårdskyrkan ... 38
3.5 Sammanfattning ... 40
4. Resultat av breddanalys ... 41
4.1 Barnsyn genom historien ... 41
4.2 Kommunikation om förändringsprocessen ... 44
4.2.1 Kommunikationen till de vuxna ... 44
4.2.2 Kommunikationen till barnen ... 47
4.3 Barnens gudstillhörighet ... 48
4.3.1 Tillhör barnen Gud? ... 49
4.3.2 Tro, dop och nattvard ... 51
4.4 Att ta emot nattvarden ... 54
5
4.4.1 Alla som vill ha med Jesus att göra ... 55
4.4.2 Familjen som förbund... 58
4.4.3 Att vara med men ändå inte… ... 59
4.5 Nattvardsfirandets olika innebörder ... 59
4.5.1 Nattvarden som församlingens måltid ... 61
4.5.2 Nattvarden som åminnelse och överlåtelse ... 62
4.5.3 Nattvarden som gemenskap med församlingen och Kristus ... 63
4.5.4 Nattvarden som sakrament ... 64
4.6 Sammanfattning av breddanalysen ... 65
5. Teoripresentation och fördjupad analys ... 67
5.1 Presentation av Jacobsens och McGraths teoretiska perspektiv ... 68
5.1.1 Tillämpning av Jacobsens förändringsmodell och McGraths nattvardsdimensioner... 78
5.2 Sammanfattning ... 88
6. Avslutande diskussion... 90
6.1 Sammanfattning ... 90
6.2 Diskussion av metod ... 91
6.3 Diskussion av några teologiska aspekter ... 93
6.3.1 Barnteologi ... 94
6.3.2 Barnets egen tro eller familjen som förbund ... 96
6.3.3 Familjeindividualism ... 98
6.4 Diskussion om fortsatt forskning ... 99
6.5 Tips och råd i ljuset av min forskning ... 100
Litteraturlista ... 103
Tryckta källor ... 103
Internet ... 105
Personlig kommunikation ... 106
Otryckta källor ... 106
Bilaga 1: Brev till Ryttargårdskyrkan ... 107
Bilaga 2: Mail till informanter ... 108
Bilaga 3: Intervjuguide ... 109
Bilaga 4: Godkännande av forskningsprojekt ... 111
Bilaga 5: Transkriberingsregler ... 114
Bilaga 6: Ryttargårdskyrkans brev om barn och nattvard ... 115
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund och relevans
Nattvardens plats i gudstjänsten varierar inom den kristna kyrkan. I de historiska kyrkorna är nattvarden gudstjänstens mittpunkt, medan den fått en mer sekundär plats inom det frikyrkliga gudstjänstlivet, till förmån för Ordets förkunnelse.1 Kanske är det nattvardens något mer undanskymda roll inom frikyrkligheten som gör att det är tunt med forskning kring barn och nattvard i den frikyrkliga kontexten.
Bert Franzén, som under 20 års tid var rektor för Betelseminariet i Stockholm, skriver utifrån ett baptistiskt perspektiv i boken Guds försprång att ”barn inte behöver nattvarden på teologiska grunder.”2 Dock ser han inte några hinder för barn att delta i nattvarden, genom att dela familjens nattvardsgemenskap, då en förälder delar sitt bröd och vin med barnet.3 Ulrik Josefsson, direktor för Akademi för ledarskap och teologi, och forskare inom kyrkostudier, har ett pentekostalt perspektiv när han skriver om barn och nattvard. För honom verkar den innebörd som läggs i själva nattvarden vara avgörande för om ett barn kan delta eller inte, och han presenterar fyra möjliga perspektiv. Ses nattvarden som församlingens måltid, där troende och döpta deltar, bör barn inte delta. Ett annat perspektiv är att nattvarden är en minnes- och överlåtelsemåltid, vilket talar för att barnet behöver uppnå en viss förståelse och medvetenhet för att kunna delta. Är nattvarden främst en gemenskapsmåltid kan barn enligt Josefsson inbjudas i tidig ålder, eftersom barnen i högsta grad har tillhörighet i gemenskapen. Det fjärde perspektivet Josefsson lyfter fram är nattvarden som sakrament där barn kan delta i unga år, eftersom de kan ta emot Guds nåd redan som unga.4 Utöver vad Franzén och Josefsson skriver finns det inte mycket svensk forskning på ämnet.
När jag var barn var min stora förebild Gunnar. Gunnar var pastor i Missionskyrkan där jag växte upp. Varje söndag hade Gunnar på sig frimärksskjorta, och det ville jag också få ha på mig någon gång i livet. En söndag i månaden var det nattvardsgudstjänst i kyrkan. Jag minns att jag fick följa med mina föräldrar fram till knäfallet. Ofta böjde jag knä mellan mamma och pappa. Det var en allvarlig stund, och det kändes tryggt att vara omsluten av föräldrarna. På orgeln spelades sorglig musik och alla som delade ut nattvarden var svartklädda. Som om de vore på en begravning. Hela
1 Josefsson, Ulrik. (2012)
2 Franzén, Bert. (1991:18)
3 Franzén, Bert. (1991)
4 Josefsson, Ulrik. (1991)
7 stunden kändes helig och allvarlig. Det var något stort och viktigt vi fick vara med om vid det där knäfallet.
Som litet barn lekte jag ofta gudstjänst hemma. De som ville fick komma och vara med. Dockor, nallar, klossar, mamma och lillasyster. Vi sjöng och jag predikade. Och vi firade nattvard
tillsammans. Eftersom det var jag som var pastorn var det jag som skötte nattvardsfirandet. ”Jesu blod”, ”Jesu blod”, ”Jesu blod”, sa jag, och sträckte fram handen för att ge något som jag plockade upp ur den andra handen åt dem som deltog i nattvardsfirandet.
I både leken och kyrkan var det naturligt att fira nattvard.
I samtal med pastorskollegor och engagerade församlingsmedlemmar från olika församlingar runt om i Sverige, har jag förstått att det här med barn och nattvard inte är lika enkelt och självklart som jag upplevde det. För några är nattvarden en helig stund, som inte bara ska firas i de troendes gemenskap, utan i den snävare kretsen, inom de döptas gemenskap. För andra är nattvarden en helig stund där barnen har en naturlig plats eftersom de tillhör Guds familj i och med att de tillhör en kristen familj. För ytterligare andra är nattvarden naturligtvis helig, men ses snarare som ett steg att närma sig Jesus och tron på honom, än som tecknet som visar att du vet vad allting handlar om. Frågor som handlar om hur vi ska tänka och göra, vad som är rätt, och om ett barn som tar nattvarden äter och dricker en dom över sig om barnet inte vet vems kropp det gäller, är sådana som uppkommit i samtal under årens lopp.
1.2 Syfte och problemformulering
Syftet med den här studien är att synliggöra och kritiskt diskutera förändringsprocesser och teologiska betoningar när det gäller synen på barn och nattvard i en baptistisk församling. Studien har gjorts i Ryttargårdskyrkan i Linköping, som medvetet valt att bjuda in ”den som vill ha med Jesus att göra”, att ta del av nattvardens gåvor.5
Problemformuleringen grundar sig i en önskan att skapa en god och genomtänkt teologi som inkluderar barn, där kyrkans praxis går att motivera utifrån Bibeln och den kontext vi lever i idag.
För att nå fram till detta, har jag använt följande problemformulering i studien:
1. Hur har förändringen i Ryttargårdskyrkan sett ut i samband med att de öppnat upp nattvarden för barn?
5 Det är den formulering som församlingen har valt att använda sig av när de bjuder in till nattvard, vilket framgår av samtliga intervjuer och som även framgår av bilaga 6.
8 2. Hur påverkas det teologiska innehållet i en förändringsprocess i ljuset av Jacobsens
planerade förändring och McGraths nattvardsdimensioner?
3. Hur kan en församling ta sig an frågan som rör barn och nattvard?
Den första frågan besvaras i kapitel fyra. I kapitel fem besvaras fråga två och i kapitel sex får fråga tre sitt svar.
1.3 Personlig ingång
Ulla Sjöström, docent i pedagogik, menar att ”Vi möter aldrig någon eller något
förutsättningslöst.”6 Det gäller även i den här studien. Jag har inte kunnat möta det här ämnet kring barn och nattvard helt förutsättningslöst, då det är ett ämne som intresserar och engagerar mig. Däremot har jag, som Sjöström beskriver det, försökt att medvetandegöra mina egna förväntningar och farhågor, mina åsikter och fördomar, samt mina känslor och värderingar i den här studien. Ett sätt att göra detta är att jag aktivt prövar om mina tolkningar påverkats av den förförståelse och personliga ingång jag haft i studien, och då söka andra möjliga tolkningar.7 Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till när det gäller den personliga ingången är den hermeneutiska cirkeln, som Sjöström också skriver om. Det innebär en medvetenhet om hur intervjufrågorna ställts och hur intervjusamtalet fortskridit. Den hermeneutiska cirkeln bygger på att varje fråga om något innefattar både det frågan handlar om, själva frågan och det som söks genom frågan. Därför finns det alltid, medvetet eller omedvetet, en föreställning om svaret redan då frågan ställs.8 Jag utifrån mitt intresse och informanterna utifrån att de visste att intervjuerna skulle handla om barn och nattvard. Både jag och informanterna gick in i intervjusituationerna med en viss förförståelse av ämnet. För mig har det varit viktigt att i intervjusituationerna hela tiden ha i åtanke att mina frågor i så stor utsträckning som möjligt ska vara just frågor, utan att innehålla ett förväntat svar.
För att i möjligaste mån frigöra mig från de risker och misstankar som kan uppstå om att jag medvetet skulle ha styrt studien utifrån min förförståelse, mina åsikter och förutfattade meningar, samt mina egna erfarenheter, har jag valt en induktiv ingång i min studie. En induktiv studie har fördelen att den tar sin utgångspunkt i observationer. I det här fallet har jag använt mig av djupintervjuer och inte av färdiga teorier som i sin tur styr datainsamlingsprocessen. Alan
Bryman, professor vid University of Leicester, beskriver att resultatet av forskningsinsatsen leder fram till teorin inom den induktiva forskningsmetoden.9 Bryman säger även att ”Den induktiva
6 Sjöström, Ulla. (1994:83)
7 Sjöström, Ulla. (1994:83)
8 Sjöström, Ulla. (1994:82)
9 Bryman, Alan. (2018)
9 processen innebär således att man drar generaliserbara slutsatser på grundval av observationer.”10 I den här studien har den induktiva ingången varit till hjälp för att inte låta mina egna antaganden och åsikter eller andra färdiga teorier styra datainsamlingen.
Jag inledde hela arbetet med att samla in ett material, vilket jag sedan analyserade i två steg. Först gjorde jag en breddanalys, där jag hittade flera gemensamma stråk hos informanterna. Detta var sådant som jag inte planerat på förhand, utan upptäckte i takt med att analysen fortskred. I ett andra steg tog jag hjälp av två teoretiska perspektiv för att åter igen se på materialet genom att göra en djupanalys. På så vis öppnades möjligheten att upptäcka ytterligare intressanta vinklar på det insamlade materialet. I kapitel två kommer jag att beskriva mer om den metod jag använt.
Som jag skrev inledningsvis, har frågan om barn och nattvardsfirande funnits med mig ända sedan barnsben. När jag själv blev mamma var det naturligt att även låta mina egna barn delta i
nattvardsfirandet tillsammans med mig och min man. I rollen som pastor har barnens närvaro och deltagande i nattvarden aktualiserats nu och då. Under många år har jag haft ett stort intresse för kyrkans teologi och praxis i relation till barn. Jag har intresserat mig för hur kyrkan och
gudstjänsten kan vara en välkomnande och barnvänlig miljö, samtidigt som jag velat ha en bibelgrundad teologi kring det som gäller barnen. Jag har sett en brist på god barnteologi rent generellt, och i synnerhet inom svensk, baptistisk kontext. Under årens lopp har det blivit allt viktigare för mig att kyrkans praxis kring barnen inte ska vara på ett visst sätt, enkom för att det alltid har varit så. Jag vill inte heller att kyrkans kappa vänds efter vinden och leder till en urvattnad teologi. Detta påverkar naturligtvis min ingång i studien, och gör det viktigt med transparens och tydlighet gällande min egen ingång.
Eftersom jag har profilerat mig inom Evangeliska Frikyrkan, och många inom rörelsen känner till mitt engagemang för barn och barnteologi, kan min personliga ingång i ämnet ha påverkat
informanterna, både på ett negativt och positivt sätt. Negativt, så till vida att viss information eventuellt kan ha uteblivit eller inte utvecklats tillräckligt mycket, då informanterna kan ha förutsatt att jag redan hade kunskapen och förstod vad som menats. Detta uttrycks med ”ja, du vet…”-formuleringar. Informanterna kan också ha delgett mig mer information än vad någon utan den personliga ingången i frågan hade fått, vilket är positivt. Informanterna förstod att frågan om barn och nattvard engagerar mig, och att jag inte varit ute efter att hitta fel praxis eller teologi i deras svar.
10 Bryman, Alan. (2018:49)
10
1.4 Ämnestillhörighet
Den här studien hör hemma inom den praktiska teologin. Studien tar sin utgångspunkt i den mänskliga erfarenheten, närmare bestämt hur ledare i en församling tänker, resonerar och reflekterar över barns deltagande i nattvarden. John Swinton, professor i praktisk teologi vid University of Aberdeen och Harriet Mowat, forskare vid University of Aberdeen, beskriver den praktiska teologins kännetecken:
Practical theology takes human experience seriously. One of the things that marks Practical Theology out as distinct from the other theological disciplines is its beginning point within human experience.11
Inom praktisk teologi ställs frågan om varför kyrkliga praktiker blir som de blir och varför människor i kyrkan gör som de gör.12 Detta är en fråga som återkommande finns med i denna studie.
1.5 Fokus och avgränsning
Med anledning av studiens omfattning har jag valt att enbart röra mig inom Evangeliska Frikyrkan. Jag har också valt att avgränsa arbetet till att enbart innefatta en stor församling i en större stad, Ryttargårdskyrkan i Linköping. Jag har velat göra studien i ett sammanhang där det finns en medveten praxis kring barn och nattvard, vilket det finns i den undersökta församlingen.
Materialet som jag utgår från är sex informanters svar vid djupintervjuer som jag gjort under hösten 2017 och vintern 2018. Efter ett antal intervjuer uppfattade jag en viss mättnad i
intervjusvaren, varför jag valde att inte tillfråga ytterligare informanter och inte heller gå vidare med intervjuer i fokusgrupper. Jag har även valt bort att intervjua barn, dels med anledning av de strikta etiska regler för hur intervjuer med barn ska genomföras, men också med anledning av barns rätt till integritet och skydd. Framförallt handlar detta om att ett barn inte har möjlighet att fullt ut förstå vad hans eller hennes medverkan kan bidra med eller få för fortsatta konsekvenser.13 Det hade varit intressant att studera synen på och praxis kring barn och nattvard utifrån olika församlingars storlek och geografiska plats, för att undersöka om det till exempel skiljer sig åt mellan församling i storstad och på landsbygd. Det hade även varit intressant att göra intervjuer i en eller flera fokusgrupper, för att där få fram en rik samling synpunkter från gruppen som helhet,
11 Swinton, John och Mowat Harriet. (2006:5)
12 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
13 De nasjonale forskningsetiske komiteene, beskriver hur forskaren ska handskas med barn som deltagare i en forskningsstudie: https://www.etikkom.no/fbib/temaer/forskning-pa-bestemte-grupper/barn/ och
https://www.etikkom.no/forskningsetiske-retningslinjer/Samfunnsvitenskap-jus-og-humaniora/b.-hensyn-til- personer-5---18/
11 men även för att få fram och identifiera den eventuella spänning som kan finnas i en grupp av människor.14 Det hade varit intressant att intervjua barn om deras eget deltagande i nattvarden, hur de själva ser på nattvardens innebörd och roll i deras liv. I studien hade det också kunnat vara till glädje att göra empiriska studier, vilket i det här fallet hade inneburit att vara en ren observatör i samband med nattvardsgudstjänster.15
Nattvarden har olika benämningar. Enligt SAOB är en betydelse av ordet nattvard, ”dagens sista måltid”.16 När nattvarden firas i kyrkor runt om i Sverige handlar det sällan om en kvällsmåltid.
Ofta handlar det inte ens om en måltid, utan om ett litet bröd och en klunk vin. Ett mer korrekt ord är Herrens måltid, eftersom det är Jesus som har instiftat nattvarden. I en del sammanhang kallas nattvarden ”eukaristi”, som betyder tacksägelse, vilket nattvarden också är. I den här studien har jag valt att konsekvent använda mig av ordet nattvard, då det är den mest frekvent använda termen. Det är även det ord informanterna väljer att använda sig av.
1.6 Disposition
I det här arbetet har jag studerat en församling som medvetet öppnat upp nattvardsbordet för barn.
Jag har studerat både det teologiska innehållet och den praktiska förändringen som ägt rum under de senaste åren. Här nedan följer en disposition av uppsatsen.
Det första kapitlet innehåller en introduktion till ämnet, med bland annat bakgrund och relevans för forskningen, problemformulering och en genomgång av min personliga ingång i ämnet.
I kapitel två går jag igenom metod- och materialval, samt reliabilitet och validitet för forskningen.
Det tredje kapitlet ger en bakgrund till ämnet barn och nattvard, då jag gör en genomgång av den praktiska teologin i största allmänhet, för att sedan beskriva barnteologi och behovet av en sådan i synnerhet. Vidare går jag igenom en baptistisk nattvardsteologi genom att blicka tillbaka genom historien, på hur baptismen växte fram och hur nattvarden ses i ett globalt perspektiv.
Avslutningsvis gör jag en presentation av Evangeliska Frikyrkan och Ryttargårdskyrkan i Linköping.
I kapitel fyra inleder jag med att beskriva hur synen på barn har förändrats under tidens gång. Jag presenterar resultatet av breddanalysen och hur jag genom att koda materialet hittat olika
betoningar och stråk hos informanterna. Jag har kategoriserat resultatet utifrån fyra rubriker, vilka
14 Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. (2014:191)
15 Johannessen, Asbjörn och Tufte, Per Arne. (2013:95)
16 Svenska akademiens ordbok
12 är: (1) Kommunikation om förändringsprocessen; (2) Barnens gudstillhörighet; (3) Att ta emot nattvarden; och (4) Nattvardsfirandets olika innebörder.
I kapitel fem gör jag först en teoripresentation av Jacobsens planerade förändringsmodell och McGraths nattvardsdimensioner. Med hjälp av dessa två teorier, som jag använt som raster på materialet, har jag funnit tre perspektiv som jag analyserat ytterligare: (1) Det gemensamma och personliga perspektivet; (2) Barnets egen tro eller familjen som förbund; samt (3)
Familjeindividualism.
Det sjätte och sista kapitlet innehåller diskussionen. Först gör jag en reflexion över och diskuterar metodvalet jag gjort, för att sedan diskutera de tre fördjupande perspektiven jag tog upp i kapitel fem. Avslutningsvis ger jag tips på fortsatt forskning.
Inledningsvis har jag beskrivit bakgrunden till den här studien och varför det är viktigt att forska kring barn, teologi och den kristna trons praktiker. Jag har berättat om syftet med studien och vilken min problemformulering är. Dessutom har jag beskrivit min egen personliga ingång i ämnet, och varför det här är angeläget för mig, samt vilket fokus och vilken avgränsning jag gjort för att arbetet ska vara möjligt att genomföra.
I följande kapitel kommer jag först att gå igenom den metod jag använt mig av, en induktiv och kvalitativ undersökning. Därefter beskriver jag materialet jag använt mig av, vilket består av sex transkriberade djupintervjuer.
13
2. Metod och material
I det första kapitlet har jag redogjort för bakgrunden och relevansen för denna studie. Jag har även gjort en genomgång av min personliga ingång i ämnet. Vidare har jag beskrivit
problemformuleringar jag utgått från, samt hur jag valt att avgränsa studien. I det här kapitlet ska jag redogöra för mitt val av metod samt vilket material som använts för att besvara min
problemställning.
2.1 Metod
Pete Ward, professor i praktisk teologi vid Durham University, beskriver i boken Introducing Practical Theology: Mission, Ministry and the Life of the Church olika sätt att beskriva och beforska den praktiska teologin.17 Forskning sker antingen genom en kvantitativ studie eller genom en kvalitativ dito. Ward beskriver den kvalitativa metoden: ”The aim of qualitative research is to generate an in-depth appreciation of social reality.”18 För att göra detta, nämner Ward fyra huvudmetoder inom den kvalitativa forskningen: observationer, text- och
dokumentanalys, intervjuer samt inspelningar och transkriberingar.19
I min forskning inom praktisk teologi har jag gjort en kvalitativ studie, där jag har använt mig av en induktiv metod genom en studie som byggt på kvalitativa intervjuer.
2.1.1 Den praktiska teologin som forskningsområde
Inom den praktiskteologiska forskningen behöver forskaren använda en metod som är
hermeneutisk, korrelationell, kritisk och teologisk, menar Swinton och Mowat, när de beskriver ingången i den praktiska teologin som forskningsområde. Den är hermeneutisk så till vida att den söker det centrala i tolkningen, hur människor möter och läser av världen. Den är korrelationell, då den håller ihop och hittar samband mellan minst tre olika perspektiv; den aktuella situationen, den kristna traditionen och ytterligare en kunskapskälla som ger vidare insikt och förståelse för situationen. För det tredje är det en kritisk metod, då den bemöter den värld vi lever i. Den möter också den kristna traditionen med en hermeneutisk misstanke. Slutligen är den också teologisk, då den placerar sig i den här världen, med evangelieberättelsens eskatologi.20
17 Ward, Pete. (2017)
18 Ward, Pete. (2017:157)
19 Ward, Pete. (2017:158–159)
20 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
14 Dessa fyra områden är på olika sätt synliga i denna studie. De syns i valet att göra kvalitativa intervjuer för att söka den centrala tolkningen, detta genom att hitta samband mellan den historiska praxisen jämfört med dagens praxis. De blir också synliga genom de teoretiska perspektiven.
Swinton och Mowat förtydligar innebörden av forskningen inom den praktiska teologin, genom att göra jämförelsen med ett samtal vänner emellan. Dessa vänner har olika uppfattning i frågor, samtidigt som de har mycket gemensamt, och kan lära av varandra. Inom forskningen äger
samtalet rum mellan den kristna traditionen, samhällsvetenskapen och de specifika situationer som adresseras. Dialogen måste vara öppen och söka efter sanning, respekt och andra perspektiv än enbart det egna.21 Kvalitativ forskningsmetod är ett användbart verktyg som gör det möjligt för den praktiska teologen att få en rik och djup insikt om de situationer teologen rör sig inom.
Kvalitativ forskning har en stor potential för praktisk teologi.22 2.1.2 Den induktiva metoden
Jag har valt att använda mig av en induktiv forskningsmetod i den här studien. Det innebär att utgångspunkten för forskningen finns i empirin. Det vill säga i påståenden om verkligheten som grundas på erfarenhet och inte på tyckande.23 Forskningen börjar med insamling av data, för att utifrån den sedan hitta generella mönster som kan göras till teorier eller generella begrepp.24 I min forskning har jag samlat in data genom att göra kvalitativa djupintervjuer. Utifrån det insamlade materialet har jag hittat återkommande betoningar och stråk i informanternas svar. De olika betoningarna har jag sedan kategoriserat under fyra rubriker.
Min ambition har hela tiden varit att försöka ha en så neutral hållning som möjligt till ämnet, för att inte tillskriva materialet innebörder på förhand. Jag har inte heller haft en färdig hypotes som jag utgått från. Asbjörn Johannessen, sociolog och lektor vid Högskolan i Oslo och Per Arne Tufte, sociolog och civilekonom, skriver ”med hjälp av hypoteser bildar vi oss i förväg en bild av vad vi förväntar oss att hitta genom en undersökning”.25 Istället för att utgå från något
förutbestämt, en färdig teori eller hypotes, har jag försökt hitta gemensamma motiv, tankesätt och synsätt hos informanterna.
21 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
22 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
23 Johannessen, Asbjörn och Tufte, Per Arne. (2003)
24 Johannessen, Asbjörn och Tufte, Per Arne. (2003)
25 Johannessen, Asbjörn och Tufte, Per Arne. (2003:34)
15 2.1.3 Den kvalitativa intervjun
Det hade kanske varit möjligt att göra en kvantitativ undersökning i form av till exempel en enkätundersökning, för att genomföra denna forskning. Genom en kvantitativ undersökning hade jag fått ett stort och brett underlag. Dock riskerar en sådan studie att inte bli lika djupgående och därför inte heller ge tillräckligt mycket data att förhålla sig till, vilket en kvalitativ undersökning kan ge. Därför har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod – djupintervjun - för att undersöka människors erfarenheter, tankar och uppfattningar om barns deltagande i nattvarden.
Johannessen och Tufte menar att denna typ av insikt, vad som ligger bakom människors
handlingar och samverkan, enbart kan erhållas genom att samtala med människor och delta i de aktiviteter som ska studeras.26 ”Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun, är att förstå ämnen ur den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv,” beskriver Steinar Kvale,
professor i pedagogisk psykologi och Svend Brinkmann, professor i psykologi.27
Intervjuer är möten människor emellan. Det är forskaren som söker kunskap och deltagaren som delar med sig av sin erfarenhet och kunskap. Intervjun är öppen och dynamisk och slutpunkten är inte uppenbar förrän den muntliga resan är över. Allt efter intervjuns gång både utvecklas och förändras den.28
Efter att ha genomfört och transkriberat intervjuerna gjorde jag en första kodning av det insamlade materialet. Att koda ett material innebär ”att man sätter namn eller etiketter på delar som verkar kunna vara av teoretisk vikt eller vara av praktisk betydelse för de personer som studeras och deras sociala verklighet.”29 I kodningen har jag ställt frågan till materialet vad som är respektive informants ”main concern”. Vad är det informanterna i huvudsak vill få fram? Vad är det som händer? Vilka huvuddrag återkommer hos två eller fler av informanterna? Genom kontinuerlig jämförelse av intervjusvaren har ett antal kategorier mejslats fram och blivit synliga.30 Det är dessa kategorier som sedan legat till grund för den fortsatta analysen.
Intervjuerna har genomförts på liknande sätt vid varje tillfälle. Jag har använt samma frågeschema vid varje intervju, för att skapa ett så rättvisande material som möjligt. Jag har gjort strukturerade intervjuer, vilket innebär att jag ställt frågor till informanterna utifrån ett i förväg fastställt
26 Johannessen, Asbjörn och Tufte, Per Arne. (2003)
27 Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. (2014:41)
28 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
29 Bryman, Allan. (2018:688)
30 Bryman, Alan. (2018)
16 frågeschema. Vid behov har jag även ställt ett antal följdfrågor. Målet har varit att varje intervjusituation ska vara den andra lik i så stor utsträckning som möjligt.31
2.1.4 Tillvägagångssätt
Denna studie genomförde jag genom att först göra ett antal intervjuer med personer som på olika sätt är relevanta för studien. Efter genomförda intervjuer transkriberade jag varje intervju
ordagrant, utifrån ett antal transkriberingsregler jag satte upp och förhöll mig till, se bilaga 5. Efter transkriberingen försökte jag hitta gemensamma betoningar och stråk i materialet. Vissa saker frågade jag specifikt efter i intervjuerna. Andra betoningar upptäckte jag under arbetets gång. Jag har delvis inspirerats av grundad teori, utan att fullt ut ha följt alla regler för metoden. Utifrån de olika stråk och betoningar jag fann började jag kategorisera intervjuerna i fyra olika
huvudgrupper:
1) Kommunikation om förändringsprocessen 2) Barnens gudstillhörighet
3) Att ta emot nattvarden
4) Nattvardsfirandets olika innebörder
För att fördjupa analysen av materialet valde jag att använda mig av två teoretiska perspektiv, nämligen Dag-Ingvar Jacobsens planerade förändringsmodell och Allister McGraths
nattvardsdimensioner. En utförlig genomgång av dessa teoretiska perspektiv finns i kapitel fem, där även Jacobsen och McGrath presenteras. Jacobsens planerade förändringsmodell och
McGraths nattvardsdimensioner lade jag som ett raster på materialet. Med hjälp av de teoretiska perspektiven utkristalliserades ytterligare tre betoningar när jag tittade på materialet. Dessa är:
1) Det gemensamma och personliga perspektivet 2) Teologins innehåll i en förändringsprocess 3) Barnets egen tro
31 Brynum, Alan. (2018:257)
17
2.2 Material
2.2.1 Urval, kontakt, genomförande och anonymitet
Jag har valt att göra denna studie i Ryttargårdskyrkan i Linköping. Anledningarna till detta är att församlingen står i den baptistiska traditionen samtidigt som nattvardsbordet har öppnats upp för odöpta. Det gäller både för barn och för andra, som ännu inte gått dopets väg. Till nattvarden i Ryttargårdskyrkan inbjuds ”den som vill ha med Jesus att göra” vilket är en formulering som framkommer i samtliga intervjuer.32 Den första kontakten med församlingen togs under hösten 2017 med församlingens föreståndare och pastor, Fredrik Lignell. Han bejakade min förfrågan om att delta i studien. Jag kontaktade även den pastor som vid tidpunkten då barnen började vara med i nattvardsfirandet arbetade som barn- och familjepastor, Johanna Elander. Även hon bejakade frågan om att delta i studien. Min bedömning var att de båda pastorerna hade kunskap och information som ingen annan informant skulle kunna bidra med, och därför tog jag kontakt och ställde frågan direkt till dem. Då både Lignell och Elander kunde ge information om
förändringsprocessen i församlingen som skulle röja deras identitet valde jag att genomföra intervjuerna med dem med premissen att de behövde vara icke-anonyma. Detta samtyckte de båda till. Båda har fått ta del av studien för genomläsning och godkännande av sina upplysningar.
Övriga informanter är anonymiserade då jag i möjligaste mån velat ge dem utrymme att ge uppriktiga svar och uttrycka sig fritt, utan att de skulle mötas av kritiska åsikter från till exempel andra ledare eller läsare.
För att få ett bredare urval tog jag kontakt via mail med en annan av pastorerna i församlingen, Eva-Marie Hultberg. Hon hjälpte mig genom att skicka ut ett meddelande till ledare i olika grupper i församlingen, med en förfrågan om några personer var intresserade att ingå i en studie kring synen på barn och nattvard. 33 Utifrån den förfrågan fick jag svar från fyra personer som var villiga att delta i studien. Varje informant fick via mail innan intervjutillfället information om intervjuns syfte och möjligheten till avidentifiering av personer, dock med brasklappen att studien skulle genomföras i Ryttargårdskyrkan och någons identitet därför skulle kunna bli röjd. 34
Informanterna fick också veta att intervjuerna beräknades ta ca 1-1,5 timme att genomföra och att varje informant när som helst under intervjun kunde avbryta sin medverkan i studien. Alla
informanter samtyckte till detta.
32Elander, Johanna; Lignell, Fredrik, Informant 1, Informant 2, Informant 3 samt Informant 4.
33 Förfrågan gick till församlingsledningen, cellgruppsledare (som även uppmuntrades att ställa frågan till medlemmar i sina cellgrupper) och församlingens gudstjänstgrupp.
34 Se bilaga 1
18 Samtliga intervjuer genomfördes under hösten 2017 och vintern 2018. Intervjuerna gjordes i Ryttargårdskyrkans lokaler, förutom en intervju som genomfördes i informantens hem. Alla informanter informerades om att intervjun spelades in för att sedan transkriberas. Vid varje intervjutillfälle användes samma frågeschema och utifrån intervjuernas karaktär ställdes
följdfrågor eller förtydligande frågor vid några tillfällen. 35 Intervjuerna tog mellan 30 minuter och drygt en timme att genomföra.
2.2.2 Etik
Enligt norsk praxis ska forskningsprojekt av den här karaktären, som innefattar intervjuer, föregås av ett godkännande av Personvernsombudet för forskning vid Norges Samfunnsvitenskapelig datatjenste (NSD). Detta har erhållits för projektet.36
Denna studie ger inte barnens perspektiv på nattvarden, till exempel hur barn uppfattar deltagande i och innebörden av nattvarden, utan har gjorts ur ett vuxenperspektiv. I enlighet med FNs
Barnkonvention, den 12e artikeln, har barn rätt att yttra sig i frågor som rör dem: ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.”37 Med hänsyn till NSDs reglemente kring intervjuer med barn, bland annat barnets rätt till konfidentialitet och hur ett barn kan ge samtycke för en intervju, har jag helt valt bort att ge barnets perspektiv i detta arbete. 38 Min bedömning är, att trots att inga intervjuer med barn förekommer i materialet är studien ändå berättigad och visar på vikten av god teologi som även innefattar barnen.
2.3 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är viktiga kriterier, framför allt inom den kvantitativa forskningen. Till viss del är reliabiliteten och validiteten även viktig inom den kvalitativa forskningen. Reliabilitet handlar om ”huruvida resultaten från en undersökning blir desamma om undersökningen görs på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser.”39 Validitet ”går ut på en bedömning av om de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller ej.”40 Kort sagt, hur tillförlitligt och trovärdigt ett resultat är.
35 Se bilaga 2
36 Se bilaga 4
37 FNs Barnkonvention artikel 12
38 Backe-Hansen, Elisabeth. (2009)
39 Bryman, Alan. (2018:72)
40 Bryman, Alan. (2018:72)
19 I en kvalitativ studie som denna, där intervjuarens personliga ingång i ämnet, intervjusituationerna och de olika informanternas relation till och kunskap om intervjuaren kan spela roll för resultatet är det av största vikt att tänka in reliabiliteten och validiteten under intervjuer och arbetets gång.
Jag har löpande försökt att vara helt öppen för att skapa reliabilitet och validitet åt resultatet, något som Kvale och Brinkemann beskriver som ”en kontinuerlig validering under hela
forskningsprocessen.”41
2.4 Presentation av informanterna
Två av församlingens pastorer som var verksamma vid tidpunkten för förändringsprocessen i församlingen har deltagit i studien. Det är församlingens före detta föreståndare Fredrik Lignell, samt den dåvarande barn- och familjepastorn Johanna Elander. Utöver dessa två pastorer har ytterligare fyra informanter deltagit. Alla informanter har eller har haft någon form av
ledaruppdrag i församlingen, eftersom förfrågan om deltagande gick ut till olika ledare. Tre av informanterna har egna barn i skolåldern och en informant har vuxna barn. Alla informanter har enligt egen utsago funnits med mer än sju år i församlingen, men det är bara en av dem som själv är uppvuxen i församlingen.42 De som inte är uppvuxna i församlingen har vuxit upp, eller funnits med, i församlingar med andra samfundstillhörigheter än Ryttargårdskyrkan och Evangeliska Frikyrkan.
2.5 Sammanfattning
I det här kapitlet har jag gått igenom den metod jag valt att använda mig av, den induktiva metoden med hjälp av kvalitativa djupintervjuer. Jag har beskrivit mitt material, hur urvalet skett och hur kontakt tagits. Jag har också beskrivit hur intervjuerna har genomförts och hur
informanternas anonymitet värnas. Jag har också beskrivit vikten av reliabilitet och validitet även i ett kvalitativt projekt samt gjort en kort presentation av de sex informanter som gjort denna studie möjlig.
Efter en metod- och materialgenomgång i det här kapitlet, kommer jag i det kommande kapitlet ge en bakgrund till forskningsområdet. Ämnet jag har beforskat ryms inom genren praktisk teologi.
Först gör jag en genomgång om vad denna genre är. Sedan smalnar jag av det praktiskteologiska fältet och beskriver barnteologi mer specifikt. Det är angeläget att förklara vad barnteologi är, varför det behövs och när barnteologin kanske till och med har spelat ut sin roll. Jag går därefter in i nattvardsteologin och ger en historisk bild av nattvarden, beskriver vad nattvarden är och vem
41 Kvale, Steinar och Brinkemann, Svend. (2014:297)
42 Det är år 2019 sju år sedan den första nattvarden firades med barnen närvarande. Därför är det intressant att alla informanter var med i församlingen vid genomförandet av förändringen.
20 som får ta emot nattvarden. Studien är gjord i Ryttargårdskyrkan, som finns inom samfundet Evangeliska frikyrkan. Avslutningsvis i kapitlet presenterar jag både samfundet och församlingen.
Bakgrundskapitlet ger en ökad förståelse för var Ryttargårdskyrkan står idag, varifrån
församlingen kommer och vart den är på väg. Att en församling väljer att göra på ett visst sätt beror på vad som skett tidigare, men det får också betydelse för vad som kan ske i framtiden.
21
3. Bakgrund
Efter att i kapitel ett och två ha beskrivit upprinnelsen och tecknat en bakgrund till mitt projekt vill jag i det följande kapitlet måla en bild med stora penseldrag av vad praktisk teologi är och vilka trender och tendenser som finns inom fältet. Den här studiens huvudfokus är barnteologi. Därför vill jag göra bilden än mer detaljerad när det kommer till hur barnteologin ser ut, hur den ryms inom den praktiska teologin, och vad som händer inom barnteologin. I det här kapitlet ryms även en genomgång av baptismens framväxt och den baptistiska nattvardsteologin. Avslutningsvis kommer jag också att presentera Evangeliska Frikyrkan samt ge en historisk bakgrund till och presentation av Ryttargårdskyrkan.
3.1 Vad är praktisk teologi?
Praktisk teologi handlar om kyrkans praxis genom tiderna. Den praktiska teologin uppstår i flera sammanhang, i de mest vanliga och vardagliga situationer, där den kristne finns och möter människor.43 Inom den praktiska teologins fält finns det många aktörer; det är kristna som lever sitt vardagsliv, pastorer och kyrkliga medarbetare som är med och utrustar och bygger Kristi kropp samt lärare och forskare som ur ett vetenskapligt perspektiv tar sig an kyrkans praxis.44 Detta bidrar till att göra den praktiska teologin till en mångfacetterad och varierande disciplin.45 Och där, mitt i den mänskliga erfarenheten, tar den praktiska teologin sin utgångspunkt.46 Swinton och Mowat gör, vad de kallar för en provisorisk definition, av praktisk teologi. De beskriver den på följande vis:
Practical Theology is critical, theological reflection on the practices of the Church as they interact with the practices of the world, with a view to ensuring and enabling faithful participation in God´s redemptive practices in, to and for the world.47
De beskriver hur det i den praktiska teologin ligger en strävan efter sanningen och att göra det möjligt för kyrkan att leva i sanningen i allt vad hon gör - i, till och för den här världen. Det finns
43 Kathleen A. Cahalan och James R. Nieman beskriver fem olika fiktiva scenarion(2008:62-63) för att exemplifiera hur praktisk teologi kan uppstå i vardagen, genom att: 1) en mångårig socialarbetare som möter unga klienter och som aldrig riktigt förstått klienternas andliga behov, 2) en ”mellanmjölkskyrka”, mitt i samhället, i mitten av
kristenhetsskalan, med en årlig middag för människor i området för att möta människor och tränas i ledarskap, 3) en sårad och sargad församling som inte riktigt vågar tro på sina egna idéer, men som med hjälp av en ny pastor långsamt börjar resa sig, 4) studenter som genomför en begravningsritual helt utan finess och känsla, men som med lärarens hjälp hittar samstämmigheten i det de ska göra, samt 5) homiletikprofessorn som plötsligt upplever hur gamla beprövade berättelser plötsligt blir till kött och blod, får meningsfullhet för hennes fortsatta forskning.
44 Cahalan, Kathleen A. och Nieman, James R. (2008)
45 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
46 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
47 Swinton och Mowat. (2006:6)
22 också en medlande roll mellan å ena sidan den kristna traditionen, och å andra sidan de eventuella teologiska frågor och problem som kan uppkomma i samtiden. Det handlar då även om att i viss mån omfamna den här världens och tidens uttryckssätt och praktiker, och samtidigt behålla
troheten till Skriften. Den praktiska teologin utmanar till nya insikter i den kristna traditionen. Till sin natur är den praktiska teologin missionell. Syftet med den är inte enbart att förstå världen, utan också att förändra den.48
För att ge ett ännu bredare perspektiv på vad praktisk teologi är vill jag måla med ytterligare några penseldrag, utifrån hur Kathleen A. Cahalan, professor i praktisk teologi vid St. Johns School of Theology and Seminary i Minnesota och James R. Nieman, professor i praktisk teologi vid Hartford Seminary i Connecticut, kartlägger den praktiska teologin. I sex punkter beskriver de i sin bok For Life Abundant. Practical Theology, Theological Education and Christian Ministry hur de ser på vad praktisk teologi är:
Practical theology…
1. … engages Christian ways of life and therefore takes as its basic task the promotion of faithful discipleship.
2. … offers leadership for such discipleship by giving sustained attention to various forms of ministry.
3. … brings wisdom to the formation of ministers and the study of ministry in its approach to teaching.
4. … as a discipline involves the relationship between several distinctive domains of research.
5. … focuses in every instance especially upon the current events and the concrete settings that must be faithfully encountered.
6. … employs that focus in order to discern existing situations of life and propose eventual directions for action.49
Likt Swinton och Mowat, som gör en provisorisk definition av praktisk teologi, vill inte heller Cahalan och Nieman göra anspråk på att dessa sex punkter ska huggas i sten och ses som en färdig mall för ämnesfältet. Istället för att tvärsäkert säga vad som faktiskt är praktisk teologi, vill de snarare att deras försök till definition ska ses som en hjälp för kristna i största allmänhet, men även pastorer, lärare och forskare att hitta gemensamma nämnare och mötesplatser.50
John Reader, forskare vid University of Worcester, beskriver hur den praktiska teologin behöver rekonstrueras, för att passa in i det nutida, globala, samhället. I boken Reconstructing Practical
48 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006)
49 Cahalan, Kathleen A. och Nieman, James R. (2008:66)
50 Cahalan, Kathleen A. och Nieman, James R. (2008)
23 Theology, The Impact of Globalization lyfter Reader fram några drag som han ser som
karaktäristiska för praktisk teologi: Den är transformerande, på så vis att den vill göra skillnad för människor, men också skapa förståelse för samtida situationer i den här världen. Vidare beskriver Reader den praktiska teologin som osystematisk, eftersom teologin finns i en fragmenterad och komplex värld, som själv befinner sig i ett tillstånd med mycket rörlighet och influenser från än det ena, än det andra hållet. Den praktiska teologin har en sociopolitisk medvetenhet, och tar verkliga problem på allvar. Reader beskriver hur den praktiska teologin ofta har ett
gräsrotsperspektiv, och nämner slutligen även att den praktiska teologin är tvärvetenskaplig.51 Swinton och Mowat beskriver att den praktiska teologins främsta uppgift och mål handlar om att säkerställa och möjliggöra trovärdiga metoder och praktiker som involverar livet,
kommunikationen och trosutövandet. Med andra ord, ”To enable faithful living and authentic Christian practice.”52 Detta är något som även Don S. Browning, professor vid University of Chicago Divinity School, skriver om då han utifrån fyra frågor vill skapa en hjälp för att
formulera ett strategiskt sätt att tänka kring praktisk teologi. De frågor Browning använder sig av är: Hur förstår vi den specifika situationen vi befinner oss i? Vad bör vår praxis vara i den
specifika situationen? Hur kan vi, på ett kritiskt sätt, försvara de normer vi utgår från i vår praxis?
Vilka medel, strategier och vilken retorik bör användas?53 Alla som arbetar med praktisk teologi använder sig, mer eller mindre medvetet, av dessa frågeställningar, menar Browning.54
Världen och samhället är i ständig förändring, vilket även påverkar teologin. För att den praktiska teologin ska hållas relevant måste den förändras i viss mån. Detta för att den inte bli som zombies, levande döda, som Reader uttrycker det.55 Inom teologins ramar finns det tolkningar som fungerat mycket väl under lång tid men som har passerat sitt bäst före-datum och som därför måste
omprövas och omformuleras.56
Till hjälp för att se förändringen över ti, grupperar Elaine Graham, professor i praktisk teologi vid University of Chester, utvecklingen inom den praktiska teologin under tvåtusen år i sex vida tidsepoker.57 Naturligtvis måste det ske förändring efter tid, även inom teologins ramar. I Grahams uppställning tydliggörs förändringen från den första kyrkans enkla gemenskap och uppbyggande,
51 Reader, John. (2008:7)
52 Swinton, John och Mowat, Harriet. (2006:9)
53 Browning, Don S. (1991:55–56)
54 Browning, Don S. (1991:56)
55 Reader, John. (2008:1)
56 Reader, John. (2008).
57 Graham, Elaine m fl. (2005:2–3)
24 till hundratals år av institutionalisering av tron och teologin under kyrkans stränga auktoritet.
Vidare visar Graham på systematisering och professionalisering av teologin, som sedan får
influenser via bland annat modern psykologi. Graham landar i att det har skett en förflyttning, från en terapeutisk modell av pastoral omsorg till en mer hermeneutisk modell, där den teologiska reflexionen spelar en central roll. Kortfattat kan förändringen beskrivas ”from applied theolgy to theological reflection”– från praktisk, tillämpbar teologi till teologisk reflexion, enligt Graham.58 Ett område som Reader tar upp är hur den praktiska teologin har börjat lyssna till gräsrötterna, och många gånger även antagit ett gräsrotsperspektiv.59 Exempel på gräsrotsperspektiv, där de
mänskliga behoven i någon mån satt agendan för de teologiska frågorna, är bland annat
befrielseteologi, black theology och feministteologi.60 Kanske hör även barnteologin hemma inom den teologiska gräsrotsrörelsen, då den kommer underifrån, och utifrån ett identifierat behov.
Teologin har under det senaste århundrandet i större utsträckning anammat ett mer mänskligt perspektiv, där människans välbefinnande och sociala förmågor fått en större plats i det teologiska samtalet. Det har därför möjliggjort en gräsrotsrörelse, menar Stephen Pattison, professor vid Univeristy of Birmingham.61 För teologin innebär gräsrotsrörelsen att det teologiska perspektivet kommer underifrån, från de människor som faktiskt berörs, och växer uppåt, till teologerna som skriver teologin.
Feministteologin har uppstått ur ett behov av att forma en teologi där både män och kvinnor ryms, och där den självklara utgångspunkten och modellen kan vara en kvinna likaväl som en man.62 Janet H. Wootton, PhD vid King’s College i London, beskriver kvinnors situation i kyrkan och teologin:
Attempts to release the voices or the creativity of women in liturgy are routinely met with hostility […] Hostility comes from a wide variety of theological positions and starts from the very mildest forms of inclusive worship. For generations, women and girls have been hidden by the language of liturgy. Most references to human beings are to ’men’ or ’brothers’.63
På samma sätt är det många gånger med barn. De får gärna finnas i kyrkan, men det är återkommande ett vuxenperspektiv på det som sägs och görs. Likadant är det inom teologin.
Barnen finns där, men det görs inte något större väsen av dem, och teologin formas inte varken av dem eller för dem.
58 Graham, Elaine m fl. (2005:2)
59 Reader, John. (2008:7)
60 Pattison, Stephen. (2007)
61 Pattison, Stephen. (2007)
62 Wootton, Janet H. (2000)
63 Wootton, Janet H. (2000:29)
25 En annan tendens som påverkar den praktiska teologin är globaliseringen. I globaliseringens tidevarv utmanas den kristna praktiska teologin av alternativa livsstilar, andlighet och religion från när och fjärran. Det lilla lokala sammanhanget byts mot ett större globalt sammanhang, vilket leder till att det mindre sammanhanget ersätts av andra tillhörigheter. De vanliga och beprövade sätten att fira gudstjänst och att tillbe blir undergrävda. Likaså påverkar globaliseringen kyrkans återväxt genom familjer och barn.64
Det finns även en trend att återvända till den kristna kyrkans rötter, till kyrkofädernas teologi och praxis, så kallad patristik. Thomas Oden, en amerikansk metodistteolog, menade att det redan i urkyrkan fanns en utvecklad pastoral omsorg som nutida teologer kan dra stor nytta av.65 Ytterligare en trend inom den praktiska teologin är att det bland annat ryms en föränderlighet inom själva begreppet. Den praktiska teologin måste förändras i takt med samhällets utveckling.
Annars riskerar teologin att bli en levande död. Det globala samhället är en annan trend som blir allt mer påtaglig i både vardagsliv och teologi.
3.2 Vad är barnteologi?
Efter att ha beskrivit den praktiska teologins landskap i generella termer vill jag nu mer detaljerat fånga barnteologins kärna, och gå in på varför barnteologi behövs. Den uppfattning jag får är att det läggs ett litet fokus, om något alls, på barn inom den praktiska teologin över lag. Detta trots att barn i högsta grad är del i den kyrkliga praxisen. I den lästa litteraturen nämns barn mycket
sparsmakat.66
64 Reader, John. (2008)
65 Ward, Pete. (2017)
66 Av den litteratur jag läst inför bakgrundskapitlet, sägs det inte mycket om barn överhuvudtaget. Bass, Dorothy C (2008) skriver om praktisk teologi som ett sätt att vara livgivande, i och för en värld som har stora behov. Browning, Don S (1991) presenterar ett nytt sätt att organisera teologiska discipliner. Han rör sig från en fundamental praktisk teologi, via en systematisk dito för att slutligen landa i en strategisk praktisk teologi. Browning skriver om ”Christian education”, men det är inte något som berör barn. När Cahalan, Kathleen A och Nieman, James R (2008) gör sin kartläggning av den praktiska teologin, fokuserar de på lärjungaskap, tjänst, undervisning och forskning. Både lärjungaskapet och undervisningen, som skulle kunna inkludera ett barnteologiskt synsätt, beskrivs ur ett vuxet perspektiv. Graham, Elaine; Walton, Heather och Ward, Frances (2005) har sitt fokus på teologisk reflexion. När de skriver om teologin praxis, tar de exempel från befrielseteologin, från vilken barnteologin kan lära sig hur teologi kan formas ur ett underifrånperspektiv. Detta är dock inte något som författarna talar om. Swinton, John och Mowat, Harriet (2006) skriver inte heller de något om barn, när de formulerar en praktisk teologi som är ”a theology of action”. Det är två böcker som ägnar ett helt kapitel åt barn i någon mån. Pattison, Stephen (2007:164–184) skriver om den praktiska teologins utmaningar, och skriver i ett kapitel om barns utsatthet och hur barnmisshandel och sexuellt utnyttjande möjliggjorts med teologins goda minne. Detta är oerhört viktigt att det ryms i en bok om teologins utmaningar, för att skapa en trygg och hälsosam miljö och teologi för barn. Reader, John. (2008) ägnar ett kapitel om ”Families, Children and Globalization” (2008:81–99), utifrån hur barn och familjer påverkas i det globala samhället, hur äktenskapssynen bör modelleras och hur arbetstider och ekonomi påverkar familjen.
Barnperspektivet har, av någon anledning, inte haft genomslag inom den praktiska teologin. Detta skulle kunna bero
26 Termen ”barnteologi” (child theology) användes enligt Keith J White, grundare av Child
Theology Movement och Haddon Willmer, professor emeritus vid University of Leeds, troligtvis första gången i juni 2001, inför ett samråd i Malaysia.67 Både White och Willmer är involverade i Child Theology Movement, som är ett världsomspännande nätverk för barnteologi. White är även direktor för rörelsen. De beskriver i An Introduction to Child Theology hur samrådet såg ett behov av att vidareutveckla definitionen av begreppet Child Theology.68 Den definition som White och Willmer formulerar för vad barnteologi är lyder:
Child Theology is an investigation that considers and evaluates central themes of theology – historical, biblical and systematic – in the light of the child standing beside Jesus in the midst of the disciples. This child is like a lens through which some aspects of God and his revelation can be seen more clearly. Or, if you like, the child is like a light that throws existing theology into new relief.69
Det är lätt att tro att det är barnet och barnets egenskaper som ska stå i fokus inom barnteologin, men enligt White och Willmer är det alltid Gud som ska vara i fokus.70 Genom barnet kan betraktaren se Gud tydligare, som White och Willmer skriver i sin definition. Barnet ska varken vara ett föremål för de vuxnas analys, och eller vara föremål för deras tillbedjan och beundran.
Både analysdiket och tillbedjansdiket är lätta att hamna i. Det barnet däremot kan hjälpa den vuxne med, är att upptäcka och förstå ännu mer av Gud och Guds rike.71
Ordet ”barn” förekommer mycket sparsmakat inom den systematiska teologin.72 Därför vill White och Willmer synliggöra barnen och lyfta in dem i samtalet. De vill att barnen ska komma in från marginalerna och in i den vanliga teologiska diskursen. Anledningen till att ta in barnen i det teologiska samtalet, är därför att Jesus gjorde det. White och Willmer beskriver Jesu agerande:
”Jesus put a child in the midst because the child, not least the child who was marginalised down there with servants, could serve God theologically.”73 Med andra ord hör barnet, enligt White och Willmer, hemma i det teologiska samtalets mitt.
White och Willmer drar paralleller till andra marginaliserade grupper och teologiska strömningar, som får stå som förebilder för barnteologins framväxt och utveckling. De nämner både
på att det funnits en syn på barnen som ofullständiga människor, som det inte är idé att ödsla energi på. Barnen ska ju en dag växa upp och bli vuxna, och då omfamnas av den redan formulerade teologin. White, Keith J och Willmer, Haddon (2008) nämner att ordet ”child” inte förekommer inom några större verk inom den systematiska teologin.
67 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:iv)
68 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:iv)
69 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:4)
70 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:3)
71 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008)
72 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:5)
73 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:5)
27 befrielseteologin i Latinamerika, i vilken fokus är på de fattiga och förtryckta människorna och där det finns en strävan efter att öppna upp för nya sätt att förstå teologin, frälsningshistorien och bibelläsning och feministteologin, i vilken fokus är på att avslöja patriarkala strukturer och sätt att läsa och förstå Bibeln.74 Både befrielseteologin och feministteologin har uppkommit ur ett
underläge, från gräsrotsnivå, men har blivit etablerade teologiska grupperingar.
Feministteologen Janet H. Wootton beskriver hur feministteologin många gånger jobbat i motvind då mycket av det som står att läsa om kvinnor i Bibeln är negativt, och kretsar kring det som inte fungerade i den tidiga kyrkan. Eftersom Bibeln är skriven av män, och ur ett manligt perspektiv, har kvinnors berättelser ofta överskuggats av den manliga historien. Många kvinnor har även varit anonyma personer.75 På samma sätt kan barnperspektivet ha ställts åt sidan i den bibliska
berättelsen och genom kyrkans historia, då den är skriven av vuxna och ur ett vuxet perspektiv.
Detta gör att feministteologin kan vara en förebild för barnteologins framväxt.
Till skillnad från både befrielseteologin och feministteologin är barnteologin ännu i sin linda. Det finns mycket att lära av hur befrielse- och feministteologin nått till den position inom det
teologiska samtalet där de befinner sig idag. Istället för att skapa en helt ny teologi, har
feministteologin reformerat redan befintlig teologi utifrån sin synvinkel, nämligen med fokus på de marginaliserade i samhället.76 På samma sätt kan barnteologin skapa nya ingångar i det teologiska samtalet, med barnet som lins.
Child Theology Movement ser som sin uppgift att vara en förenande kraft för dem som tänker kring, och jobbar med, barnteologi. White och Willmer skriver:
The poor and women have become part, directly and indirectly, of a reshaping of theology, and now children may do the same. Just as Liberation and Feminist Theologies were set in and arose within new understandings of poverty and women, so Child Theology arises at a time when there is a change in the general consciousness about children.77
Den stora skillnaden i formandet av en barnteologi, i förhållande till både befrielseteologi och feministteologi, är att i de senare är det de fattiga, svarta och kvinnor som har skrivit teologin utifrån sitt eget perspektiv.78 När det kommer till barnteologi skrivs den inte av barn, utan av vuxna, som visserligen skriver om barn men trots allt ur ett vuxet perspektiv. Där finns en
74 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008)
75 Wootton, Janet H. (2000)
76 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008)
77 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:17)
78 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008)
28 utmaning för barnteologins fortsatta framväxt, att på ett klokt sätt även involvera barn, när det handlar om att skriva en teologi för, om och till barnen.
Barnteologin har en roll att spela i det större teologiska sammanhanget, menar White och Willmer.79 De beskriver två separerade cirklar.80 I den ena cirkeln finns den kristna
barnverksamheten, där många upplever att de inte förstår, eller till och med är helt bortkopplade från det teologiska samtalet. I den andra cirkeln finns den kristna teologin. Många gånger saknas det en tanke om att barnteologi överhuvudtaget skulle vara möjlig, behövas eller ens bör ha någon prioritet, inom den kristna teologin.
Figur 1a: Barnteologins roll i det större sammanhanget
Både den kristna barnverksamheten och den kristna teologin behövs och är viktiga. Problemet, som White och Willmer ser det, är att de oftast är åtskilda och helt utan beröringspunkter, som beskrivs i figur 1a. Ofta drar den kristna barnverksamheten åt ett håll, medan den kristna teologin drar åt ett annat. De människor som finns inom respektive cirkel hålls separerade från varandra, mer eller mindre omedvetet. White och Willmer efterlyser en axel, som visas i figur 1b, som kan sammanlänka dessa båda delar, för att de ska kunna befrukta varandra och vara till glädje och hjälp för varandra.
79 White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008)
80 Figurerna med cirklarna är hämtade ur White, Keith J och Willmer, Haddon. (2008:12–13).
Kristen
barnverksamhet Kristen teologi
