Andra länders satsningar på biologiska läkemedel
Sju av de åtta läkemedel som sålde bäst i världen under 2014 var biologiska och de närmaste åren förväntas en mer än dubbelt så stor tillväxt för biologiska läkemedel som för traditionella. Här beskriver Tillväxtanalys trender och policyinitiativ relaterade till biologiska
– hänger Sverige med?
Dnr: 2015/197
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund
Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se
För ytterligare information kontakta: Carl Wadell Telefon: 010 447 44 73
E-post: carl.wadell@tillvaxtanalys.se
Förord
På uppdrag av Utbildningsdepartementet har Tillväxtanalys beskrivit vissa trender och policyinitiativ relaterade till upptäckt, utveckling och tillverkning av biologiska läkemedel i Irland, Kanada, Singapore, Storbritannien och USA. Projektet har genomförts av Carl Wadell på Tillväxtanalys med hjälp av konsulter från Faugert & Co.
Stockholm, november 2015
Enrico Deiaco
Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys
Innehåll
Sammanfattning ... 7
Summary ... 11
1 Irland: Forskning och kompetensutveckling för att säkra produktion av biologiska läkemedel ... 15
1.1 Stöd till forskning och utveckling ... 16
1.2 Bolagsskatt och FoU-skatteincitament ... 16
1.3 National Institute for Bioprocess Research and Training (NIBRT)... 17
1.4 National Institute for Cellular Biotechnology (NICB) ... 18
1.5 Synthesis & Solid State Pharmaceutical Centre (SSPC) – University of Limerick ... 19
1.6 Sammanfattning ... 19
2 Kanada: Tydligt fokus på forskning och kommersialisering av biologiska läkemedel ... 21
2.1 Nationellt program för biologiska läkemedel och tillverkning ... 21
2.2 Excellensnätverk för forskning och kommersialisering ... 22
2.2.1 Tillkomsten och avvecklingen av ett nationellt nätverk för forskning på biologiska läkemedel ... 23
2.2.2 Utveckling av nya program för kommersialisering av biologiska läkemedel ... 24
2.3 Genome Canada – ökat fokus på samverkan och nyttiggörande ... 27
2.3.1 Genomic Applications Partnership Program ... 27
3 Singapore: Världsledande på att locka investeringar i forskning och produktion ... 29
3.1 A*STAR fokuserar på att omsätta forskning till innovation och tillväxt... 30
3.2 En strategi för kompetensförsörjning inom produktion ... 30
3.2.1 Development and Apprenticeship programme ... 30
3.2.2 Professional Conversion Programme for the Biologics Manufacturing... 30
3.2.3 Biologics Oveseas Skills Training programme ... 30
3.3 Institut världsledande på produktion av biologiska läkemedel ... 31
3.3.1 Bioprocess Internship Programme ... 31
4 Storbritannien: Forskning, kommersialisering och produktionslyft ... 32
4.1 Forskning och utveckling – biomedicinsk forskning med inriktning mot biologiska läkemedel ... 32
4.2 Forskning och utveckling – tillverkningsprocesser med inriktning mot bioprocesser ... 33
4.3 Riktade insatser till forskning och utveckling inom biotillverkning ... 33
4.4 The Bioprocessing Research Industry Club (BRIC) ... 34
4.5 BioProNET ... 35
4.6 National Biomanufacturing Centre ... 35
4.7 The National Biologics Manufacturing Centre (NBMC) ... 36
4.8 EPSRC Centre for Innovative Manufacturing in Emergent Macromolecular Therapies ... 37
5 USA (Massachusetts): Världsledande forskning, translation och produktionssatsningar ... 39
5.1 Tidigt fokus på kommersialisering av biomedicinsk forskning ... 39
5.2 Analyser stakade ut riktningen för fortsatt utveckling ... 40
5.3 Satsningar på produktion av biologiska läkemedel... 40
5.4 Life Science Act skapar förutsättningar för biologiska läkemedel ... 41
Sammanfattning
Bakgrund
Det finns en betydande global potential för biologiska läkemedel med en förväntad årlig tillväxt på åtta till tio procent de nästkommande åren, vilket är mer än dubbelt så mycket som för traditionella läkemedel. Sju av de åtta läkemedel som sålde bäst i världen under 2014 var biologiska läkemedel. I ljuset av att antalet anställda i den svenska läkemedels- industrin sjunkit kraftigt under det senaste decenniet erbjuder biologiska läkemedel intressanta tillväxtmöjligheter.
Biologiska läkemedel är preparat vars aktiva substanser produceras i, eller renas fram ur, material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad) och som på grund av sin komplexitet inte kan karakteriseras enbart genom testning av slutprodukten. Vidare har biologiska läkemedel en molekylstruktur som är känslig för förändringar i tillverknings- metoden. Karakteriseringen av ett biologiskt läkemedel kräver en kombination av tester av läkemedelssubstansen och slutprodukten samt kunskaper om tillverkningsprocessen.1 Den svenska forskningsportföljen av läkemedel har en jämn fördelning mellan traditionella och biologiska läkemedel och antalet potentiella biologiska läkemedel har legat på ungefär samma nivå sedan 2008.2 Det finns ett relativt stort antal små företag i Sverige som utvecklar biologiska läkemedel. Vidare består Astrazenecas forskningsportfölj idag till hälften av biologiska läkemedel. Samtidigt finns det en förväntan att antalet biologiska läkemedel från Sverige ska öka då det gjorts stora satsningar på forskning inom molekylär biovetenskap.
Sverige har även attraherat investeringar i produktionsanläggningar för biologiska läkemedel från bland annat Pfizer och Astrazeneca, mycket tack vare god produktions- kompetens. Sverige borde alltså vara relativt väl positionerat för att ta del av den tillväxt och välfärd som biologiska läkemedel tros kunna erbjuda. Samtidigt påverkas realiseringen av denna potential av andra länders utveckling på området. Den här rapporten kartlägger vissa satsningar och trender för att främja upptäckt, utveckling och tillverkning av biologiska läkemedel i Irland, Kanada, Singapore, Storbritannien och delstaten Massachu- setts i USA.
Observationer
Utblicken visar att det görs omfattande satsningar på biologiska läkemedel i alla de under- sökta länderna. Storbritannien och Massachusetts, som är världsledande inom molekylär biovetenskap, har utvecklat särskilda life science-strategier. Kanada har ett tydligt fokus på forskning och kommersialisering av biologiska läkemedel. Initiativen Genome Canada, Genomics England och US Precision Medicine Initiative, i kombination med kompetens- och infrastruktursatsningar, positionerar dessa länder väl för att utveckla innovativa biologiska läkemedel. Vidare har såväl Irland som Singapore flyttat fram sina positioner vad gäller att locka investeringar, i forsknings- och produktionsanläggningar, genom skatteincitament och kompetensutveckling. I samtliga länder har man under de senaste åren arbetat aktivt med olika former av skatteincitament för forskning, utveckling och produktion vilket gynnat utvecklingen av biologiska läkemedel.
1 https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Lakemedel/Biologiska-lakemedel/
2 The Swedish Drug Development Pipeline 2014, Sweden Bio
Utveckling av komplexa life science-produkter som biologiska läkemedel kräver en omfattande kunskapsintegrering. Forskning, utveckling, tillverkning, kommersialisering, och upptag kommer närmre varandra vilket i många fall tvingar aktörer att tänka om kring hur de samarbetar med andra. Intressant nog tenderar denna utveckling att påverka hur ländernas politiska ledning, departement och myndigheter organiserar sig. En av Kanadas främsta satsningar på biologiska läkemedel styrs gemensamt av Industry Canada och Health Canada, i Storbritannien har man skapat ett Office of life science som delas mellan Department for Business, Innovation & Skills och Department of Health och i Massachu- setts finns den kvasi-offentliga organisationen Massachusetts life science Center.
I Storbritanniens, Massachusetts och Kanadas fall finns det ett tydligt fokus på att öka takten i omvandlingen av forskning till innovativa och tillväxtdrivande biologiska läke- medel. Ett av de främsta instrumenten för att åstadkomma detta är offentliga utlysningar som fokuserar på att verifiera koncept och ta nya biologiska läkemedel till marknad. Ett framgångsrikt exempel är Storbritanniens the Biomedical Catalyst som lovordas av den brittiska industrin. Ett annat exempel är Genomic Applications Partnership Program som utvecklats inom ramen för Genome Canada och som lanserades 2014. Kanada har även startat en rad nationella excellensnätverk som fokuserar på att omsätta forskning till innovativa biologiska läkemedel och diagnostikmetoder.
Ett ökat fokus på att omvandla forskning till innovation medför även att större vikt läggs vid patent. Patentering tenderar att vara av större betydelse för biologiska läkemedel jämfört med traditionella läkemedel.3 I både Massachusetts och Kanada har patent haft stor inverkan på utformningen och utvärderingar av offentliga satsningar relaterade till
biologiska läkemedel. I Massachusetts gav exempelvis tidiga satsningar på tekniköver- föringskontor delstaten ett försprång vad gäller att omsätta patent till nya läkemedel. Inom ramen för de ovan nämnda excellensnätverken i Kanada har man utformat särskilda verktyg som ska ge stöd till forskare att hantera patentansökningar. I Irland och Stor- britannien har man infört så kallade patentboxar för att öka företags incitament att investera i forskning och utveckling. Vidare finns de i flera länder en debatt gällande längden på patent- och dataskydd för biologiska läkemedel och hur den påverkar investeringar i forskning och innovation.
Biologiska läkemedel är komplicerade att tillverka vilket gör att produktion blir av stor strategisk betydelse. I exempelvis Massachusetts och Singapore har man sedan flera år rundabordssamtal där företrädare från staten, akademin och näringslivet regelbundet träffas och diskuterar förutsättningarna för bio-produktion. Länderna försöker på olika sätt
stimulera läkemedelsföretag att etablera produktion på egen hand, använda befintlig produktionsinfrastruktur samt främja kontraktstillverkare. Vidare strävar länderna efter att skapa förutsättningar för olika former av produktion, både mindre volymer för kliniska prövningar och fullskalig produktion.
Flera av länderna gör satsningar på forskning och kompetensutveckling inom området kontinuerlig produktion. Bland annat utvecklas nya verktyg för att analysera processer, beslutsstöd, single-use-system samt nya produktionstekniker. För att åstadkomma önskade effekter investerar länderna i infrastruktur, kompetensutvecklingsprogram, internships- program, nationella forskarnätverk samt nya program för forskningsfinansiering. I Stor- britannien och Kanada är flera satsningar inriktade mot små forskningsbaserade företag.
3 Roland, G. E., Xu, J. J., & Wagner, J. A. (2015). First‐to‐Patent Does not Predict First‐or Best‐in‐Class:
Analysis of Approved Small Molecule vs. Biologic Drugs. Clinical Pharmacology & Therapeutics, 97(1), 19- 21
En motivering är att små företag som etablerat produktion i landet löper mindre risk att bli flyttade om de blir uppköpta.
I flera länder har man framgångsrikt använt olika former av offentlig-privata samverkans- projekt för att utveckla nya biologiska läkemedel. I både Massachusetts och Kanada har man lyckats etablera förkommersiella konsortier där akademi samverkar med ett antal läkemedelsföretag för att identifiera läkemedelsmål och utveckla nya behandlingar. Några framgångsfaktorer har varit att hitta god balans mellan kritisk massa och ett hanterbart antal deltagare, tidiga diskussioner för att hitta gemensamma projektmål, överenskommel- ser för hantering av intellektuell egendom samt professionell projektledning.
Storbritannien och USA (med Massachusetts i spetsen) anses vara världsledande nationer inom genomik, proteomik och bioinformatik. Denna forskning utgör grunden för utveck- lingen av biologiska läkemedel. En intressant observation är att Genome Canada bedömer att Kanada, trots sina tidiga satsningar, inte kommer kunna ta en världsledande position och menar att Kanada de kommande åren bör sträva efter att behålla sin samverkan med ledande länder och samtidigt utveckla sina samarbeten med tillväxtländer. För att
accelerera forskningen engagerar sig en rad aktörer i de studerade länderna i internationella forskningskonsortier som bland annat syftar till att dela olika former av data. Genom att koppla upp forsknings- och innovationssystemet mot den här typen av konsortier har Kanada lyckats attrahera både forskningsinvesteringar och kliniska prövningar till landet.
Slutsatser
Sverige har under det senaste decenniet gjort stora satsningar inom molekylär biovetenskap med förhoppningen att de ska resultera i innovativa biologiska läkemedel. Trots dessa satsningar riskerar Sverige att hamna efter då flera andra länder gör omfattande och nytänkande satsningar med ett tydligt fokus på vetenskaplig excellens, innovation och tillväxt. För att stå sig i konkurrensen behöver Sverige, på samma sätt som flera andra ledande länder, utveckla en målinriktad och integrerad politik. Här kan vi lära oss av Kanadas strategiska fokus på biologiska läkemedel och hur de organiserat sig. Sverige behöver även konkurrenskraftiga skatter då ledande länder arbetar aktivt med att utveckla skatteincitament för privata investeringar i forskning, utveckling och produktion. Sverige har en produktionstradition vilket är en konkurrensfördel inom biologiska läkemedel.
Samtidigt gör andra länder omfattande satsningar på infrastruktur, forskning och kompe- tensutveckling inom bio-produktion. Här behöver Sverige säkerställa att vi fortsätter att ligga i framkant. Vidare behöver Sverige koppla upp forsknings- och innovationssystemet mot nationella och internationella förkommersiella forskningskonsortier inom genomik, proteomik och bioinformatik. Då patent är av stor betydelse för kommersialiseringen av biologiska läkemedel är det viktigt att utveckla universitetens och forskningsfinansiärernas arbetssätt för patentering. På nästa sida presenteras några utvecklingsmöjligheter närmare.
Utvecklingsmöjligheter
För att stärka Sveriges chans att ta del av den tillväxt och välfärd som biologiska läke- medel tros kunna erbjuda kan vi:
•
Öka integration av politikområden och forskningsfinansiärer relevanta för upptäckt, utveckling, tillverkning kommersialisering och implementering av biologiska läke- medel.•
Säkerställa att Sverige har konkurrenskraftiga skattesatser som främjar investeringar i forskning, utveckling och produktion.•
Förstärka det offentliga stödet för att verifiera koncept och ta nya biologiska läkemedel till marknad.•
Utveckla förkommersiella akademi-näringslivs-konsortier inom några svenska styrkeområden relaterade till utvecklingen av biologiska läkemedel.•
Utveckla universitetens och forskningsfinansiärernas arbetssätt för patentering och utvärdering av patentportföljer.•
Utveckla incitament och stöd som stimulerar små och stora företag att etablera produktion av biologiska läkemedel i Sverige.•
Initiera högnivå-rundabordssamtal för att säkerställa förutsättningarna för produktion av biologiska läkemedel i Sverige.•
Stärka det svenska forsknings- och innovationssystemets position i globala för- kommersiella konsortier inom genomik, proteomik och bioinformatik.•
Upprätthålla samarbeten inom genomik, proteomik och bioinformatik med världs- ledande nationer och samtidigt utveckla samarbeten med tillväxtländer.Summary
Background
There is considerable global potential for biopharmaceuticals with a predicted annual growth of eight to ten percent for the coming years, which is more than double that expected for traditional pharmaceuticals. In 2014, seven of the eight best-selling pharmaceuticals in the world were biopharmaceuticals. Considering the fact that the number of people employed in Sweden’s pharmaceutical industry has dropped sharply during the last decade, biopharmaceuticals offer interesting growth opportunities.
Biopharmaceuticals are drugs whose active substance is produced in, or extracted from, biological materials (living cells or tissue) and that, due to their complexity, cannot be characterized only by testing the end-product. Moreover, biopharmaceuticals have a molecular structure which is sensitive to changes in the manufacturing-method. The characterization of a biopharmaceutical requires a combination of tests of the drug substance and the end-product as well as knowledge about the manufacturing process.4 Sweden’s research portfolio of pharmaceuticals is evenly distributed between traditional and biological pharmaceuticals and the number of potential biopharmaceuticals has been at roughly the same level since 2008.5 There is a relatively large number of small enterprises in Sweden that develop biopharmaceuticals. Moreover, today half of AstraZeneca’s research portfolio consists of biopharmaceuticals. At the same time, there are expectations that the number of Swedish biopharmaceuticals will rise since large investments have been made in molecular bioscience research.
Sweden has also attracted companies like Pfizer and AstraZeneca to invest in production plants for biopharmaceuticals, largely thanks to good production competence. Sweden should therefore be relatively well positioned to partake of the growth and welfare it is believed biopharmaceuticals can provide. At the same time, the realisation of this potential is affected by other countries’ development in this field. This report studies certain invest- ments and trends intended to promote the discovery, development and manufacturing of biopharmaceuticals in Ireland, Canada, Singapore, the United Kingdom and the state of Massachusetts in the USA.
Observations
The survey shows that extensive investments in biopharmaceuticals are being made in all the countries studied. The United Kingdom and Massachusetts, world-leading in the field of molecular biosciences, have developed special Life Science strategies. Canada has an explicit focus on research and the commercialisation of biopharmaceuticals. Genome Canada, Genomics England and US Precision Medicine are initiatives which, when combined with investments in competence and infrastructure, put these countries in a good position to develop innovative biopharmaceuticals. In addition, both Ireland and Singapore have moved ahead with regard to attracting investments in research and production
facilities by using tax incentives and skills development. In recent years, all the countries have made proactive use of different forms of tax incentives for research, development and production which has benefitted the development of biopharmaceuticals.
4 https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Foretag/Lakemedel/Biologiska-lakemedel/
5 The Swedish Drug Development Pipeline 2014, Sweden Bio
The development of complex Life Science products like biopharmaceuticals requires extensive integration of knowledge. Research, development, manufacturing, commerciali- sation and uptake are moving closer together, something that frequently forces players to reconsider how they cooperate with others. It is interesting how this trend tends to influence the way the countries’ political leaders, departments and government agencies organise themselves. One of Canada’s biggest investments in biopharmaceuticals is controlled jointly by Industry Canada and Health Canada while the United Kingdom has created an Office of Life Science that is shared between the Department for Business, Innovation & Skills and the Department of Health. Massachusetts has the quasi-public organisation Massachusetts Life Science Center.
The United Kingdom, Massachusetts and Canada all have a clear focus on speeding up the process of turning research into innovative and growth-driving biopharmaceuticals. One of the most important instruments for achieving this is government calls for applications that focus on verifying concepts and taking new biopharmaceuticals to market. The Biomedical Catalyst in the United Kingdom is a success story that is praised by British industry.
Another example is the Genomic Applications Partnerships Program that was developed within the framework of Genome Canada and which was launched in 2014. Canada has also started up a number of national networks of excellence that focus on converting research into innovative biopharmaceuticals and methods of diagnostics.
A stronger focus on turning research into innovation also means more importance is attached to patents. Patenting tends to be of greater significance for biopharmaceuticals compared with traditional pharmaceuticals.6 In both Massachusetts and Canada, patents have had a big impact on the design and evaluation of public investments linked to biopharmaceuticals. In Massachusetts, for example, early investments in Technology Transfer Offices gave the state a head start when it came to turning patents into new pharmaceuticals. Within the framework of the above-mentioned Canadian networks of excellence, special instruments have been designed to help researchers handle patent applications. Ireland and the United Kingdom have introduced “patent boxes” to increase businesses’ incentive to invest in research and development. Moreover, several countries are debating the scope of patent and data protection for biopharmaceuticals and how it affects investments in research and innovation.
The manufacturing of biopharmaceuticals is complicated which means production is of great strategic significance. For example, in Massachusetts and Singapore, for several years there have been round-table discussions where representatives from the state, the academic community and the business world meet regularly to discuss the prerequisites of bioproduction. The countries use various methods to try to stimulate pharmaceutical companies to set up production themselves, to use existing production infrastructure and to promote contract manufacturers. Furthermore, the countries endeavour to create the prerequisites for different forms of production, both small volumes for clinical trials and full-scale production.
Several of the countries are investing in research and skills development in the area of continual production. For example, new tools are being developed to analyse processes, decision support, single-use systems and new production techniques. To bring about the desired effects, the countries invest in infrastructure, skills development programmes,
6 Roland, G. E., Xu, J. J., & Wagner, J. A. (2015). First‐to‐Patent Does not Predict First‐or Best‐in‐Class:
Analysis of Approved Small Molecule vs. Biologic Drugs. Clinical Pharmacology & Therapeutics, 97(1), 19- 21
internship programmes, national research networks and new programmes for research funding. Several investments in the United Kingdom and Canada are aimed at small research-based companies. One reason for this is that small enterprises that have set up production in the country are less at risk of being moved if they get bought up.
In several countries, different forms of public-private collaboration projects have been used successfully to develop new biopharmaceuticals. Both Massachusetts and Canada have succeeded in establishing pre-commercial consortiums where the academic communi- ty collaborates with a number of pharmaceutical companies to identify pharmaceutical targets and develop new forms of treatment. Some of the success factors have been finding a good balance between critical mass and a manageable number of participants, early discussions to find common project objectives, agreements about how to handle intellect- ual property, and professional project management.
The United Kingdom and the USA (led by Massachusetts) are seen as being world-leading nations within genomics, proteomics and bioinformatics. This research is the basis of the development of biopharmaceuticals. One interesting observation is that Genome Canada assesses that Canada, despite its early investments, will not be able to take on a world- leading position and they claim that over the coming years, Canada should strive to main- tain its collaboration with leading countries and at the same time develop its cooperation with growth nations. To speed up the research, a number of players in the countries studied are involved in international research consortiums, one of whose purposes is to share different forms of data. By linking the research and innovation system with this type of consortium, Canada has succeeded in attracting both research investments and clinical trials.
Conclusions
During the last decade, Sweden has made big investments in molecular biosciences in the hope they will result in innovative biopharmaceuticals. Despite these investments, Sweden risks falling behind because several other countries are making large, innovative invest- ments with a clear focus on scientific excellence, innovation and growth. To cope with this competition, Sweden needs to do what several other leading countries do, namely, develop a target-oriented and integrated policy. In this regard, we can learn from Canada’s strategic focus on biopharmaceuticals and how they have organised themselves. Sweden also needs competitive taxes since leading countries are striving actively to develop tax incentives for private investments in research, development and production. Sweden has a tradition of production which constitutes a competitive advantage within the field of biopharmaceuti- cals. At the same time, other countries are investing heavily in infrastructure, research and skills development within bioproduction. Here, Sweden needs to ensure that we can retain our position at the front edge. In addition, Sweden needs to link up its research and innovation system with national and international pre-commercial research consortiums in the fields of genomics, proteomics and bioinformatics. Because patents are of great
significance for the commercialisation of biopharmaceuticals, it is important to develop the way universities and research financiers work with patenting. Some potential areas of development are presented on the next page.
Potential areas of development
To improve Sweden’s chances of partaking of the growth and welfare it is believed biopharmaceuticals can provide, we can:
•
Increase the integration of policy areas and research financiers that are relevant for the discovery, development, manufacturing, commercialisation and implementation of biopharmaceuticals.•
Ensure that Sweden has competitive tax rates that promote investment in research, development and production.•
Strengthen state aid for the verifying of concepts and taking of new biopharmaceuti- cals to market.•
Develop pre-commercial academia-business consortiums within some of Sweden’s strong areas related to the development of biopharmaceuticals.•
Develop the way universities and research financiers work with patenting and the evaluation of patent portfolios.•
Develop incentives and aid that will stimulate small and large enterprises to establish biopharmaceuticals production in Sweden•
Initiate high-level round-table discussions to secure the prerequisites for the production of biopharmaceuticals in Sweden•
Strengthen the Swedish research and innovation system’s position in global pre- commercial consortiums in the fields of genomics, proteomics and bioinformatics•
Maintain cooperation in the fields of genomics, proteomics and bioinformatics with world-leading countries and at the same time develop cooperation with growth nations.1 Irland: Forskning och kompetensutveckling för att säkra produktion av biologiska läkemedel
Irland har under de senaste åren positionerat sig och blivit en betydelsefull aktör inom livsvetenskaperna (life sciences), och idag är nationen den åttonde största producenten av läkemedel i världen. Nio av de tio största globala läkemedels- och biofarmaceutiska företagen har tillverkning i Irland. Av de tio bäst säljande läkemedlen i världen, varav sju är biologiska läkemedel, produceras sex i Irland. Därtill är landet den sjunde största exportören av läkemedelsprodukter i världen, vilket ger ett betydande bidrag till landets ekonomi. Flera företag har utökat sin närvaro i Irland under de senaste åren. Enligt statistik från IDA Ireland har den biofarmaceutiska industrin investerat cirka åtta miljarder euro i nya bioteknikanläggningar i Irland under de senaste tio åren. Idag finns 18 anläggningar som tillverkar biologiska läkemedel.7
Den irländska regeringen har verkat för att expandera läkemedelssektorn, bland annat genom stöd till pilotprojekt och testcentrum. Vidare har den irländska regeringen avsatt 8 miljarder euro i stöd inom ramen för strategin för vetenskap, teknologi och innovation (Strategy for Science, Technology and Innovation), som var en av hörnstenarna i den nationella utvecklingsplanen (National Development Plan 2007–2013).8 En viktig del i strategin har varit att föra fram Irland som forskningsnation, att uppmuntra en entrepre- nöriell forskningskultur och bygga partnerskap mellan lärosäten och företag. Biologiska läkemedel omnämns emellertid inte i strategin. Som ett led i denna strategi har dock ett antal forskningscentrum och kluster initierats och finansierats av den irländska regeringen tillsammans med FoU-aktörer och industrin, inklusive National Institute for Bioprocessing Research and Training (NIBRT). Under 2015 pågår arbetet med underlaget till ny strategi.
Strategin förväntas vara klar till årsskiftet 2015/2016. Den nya strategin förväntas fokusera på läkemedelsindustrin, men förväntas inte omnämna biologiska läkemedel/bioprocesser som ett fokusområde.
IDA Ireland bildades 1949 i syfte att stimulera, stödja och utveckla Irlands industri och att attrahera investeringar. IDA Ireland i sin nuvarande form inrättades 1994, och sedan dess är myndighetens verksamhet primärt inriktad på att attrahera utländska direktinvesteringar.
Myndigheten lyder under Department of Jobs, Enterprise and Innovation och har ett nära samarbete flera andra myndigheter. IDA Ireland ansvarar för att attrahera utlandsinveste- ringar till Irland inom ett antal områden/branscher. Därtill erbjuder organisationen ytter- ligare tjänster och ger även FoU-stöd och stöttar olika slags samverkansinitiativ. IDA Irland lanserade nyligen sin nya femåriga strategi, Winning: Foreign Direct Investment 2015–2019. Den nya strategin har utarbetats med utgångspunkt i Department of Jobs, Enterprise and Innovations policy om utländska direktinvesteringar.9 Biologiska läkemedel är ett av de åtta fokusområden som strategin lyfter fram som viktiga.
I avsnitten nedan beskrivs några av de satsningar som genomförts under de senaste åren.
Därtill beskrivs landets skatteincitament och varför den irländska regeringen ansett det
7 Statistik från IDA Ireland, se http://www.idaireland.com/business-in-ireland/industry-sectors/bio- pharmaceuticals/.
8 Se https://www.djei.ie/en/What-We-Do/Research-Innovation/Science-Technology-Innovation/New-National- Strategy.
9 Department of Jobs, Enterprise and Innovation (2014). Policy Statement on Foreign Direct Investment in Ireland.
motiverat att stimulera det irländska näringslivets utgifter för forskning och utveckling (FoU) med hjälp av skattesystemet, sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Stöd till forskning och utveckling 1.1
Science Foundation Ireland finansierar forskning och stimulerar en entreprenöriell forsk- ningskultur på Irland. Organisationen samarbetar med flera andra aktörer, bland annat IDA Ireland. Science Foundation Ireland erbjuder finansiering genom flera olika forsknings- program, exempelvis SFI Research Centres Programme och SFI Research Centres Spokes Programme.10 Inom ramen för SFI Research Centres: Spokes (Biopharma SFI Spokes Project) har Synthesis & Solid State Pharmaceutical Centre (SSPC) nyligen erhållit finansiering för projektet Facility of the future – the plastic factory.11
Både Irish Research Council och Enterprise Ireland finansierar forskning som sker i samverkan mellan akademin och industrin, exempelvis via satsningarna Innovation Vouchers, Technology Centre samt Employmentbased Postgraduate programme.
Någon riktad irländsk forskningssatsning mot biologiska läkemedel har emellertid inte gjorts de senaste åren.
Bolagsskatt och FoU-skatteincitament 1.2
Irland har varit framgångsrikt med att attrahera direktinvesteringar med anknytning till biologiska läkemedel. Under de senaste tio åren har Irland fått 15 större investeringar från företag som tillverkar biologiska läkemedel med en genomsnittlig investering på 365 miljoner euro.12 Flera företag har avsevärt utökat sin personalstyrka under de senaste åren och den direkta sysselsättningen hos företag som tillverkar biologiska läkemedel uppgår numera till drygt 5 000 personer (avser 2014). Exempelvis har statligt stöd och förhål- landevis låga skatter bidragit till att flera multinationella företag har etablerat sig i Irland.
Bolagsskatten har varit en av de viktigaste delarna av den gynnsamma företagsmiljö som Irland lockat med under mer än tre decennier, och den är för närvarande 12,5 procent för alla företag som är verksamma på Irland. Som jämförelse är den genomsnittliga bolags- skatten för OECD-länderna och EU 22,2 procent respektive 24,8 procent (2015).13 Sedan början av 2000-talet har betydelsen av FoU-investeringar fått ökat politiskt fokus i Irland. Exempelvis har ett mer gynnsamt innovationsklimat ansetts vara avgörande för landets fortsatta tillväxt. Utöver den låga bolagsskatten erbjuder Irland andra stöd, såväl direkta FoU-stöd som indirekta subventioner via skattesystemet (avdragsmöjligheter).
Irland har sedan 2004 ett skatteavdragssystem som medger en 25 procentig skattereduktion på privata FoU-investeringar. Syftet med avdraget är att uppmuntra såväl utländska som inhemska företag att genomföra FoU-satsningar, men för att ett företag ska kunna utnyttja skatteavdraget måste det vara registrerat i Irland. FoU-verksamheten behöver inte utföras i landet, men den måste bedrivas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES, det vill säga EUs medlemsstater samt Island, Liechtenstein och Norge).14
10 För mer information, se Science Foundation Ireland – Science in Ireland Barometer, oktober 2015 och Science Foundation Ireland Annual plan 2015
11 Science Foundation Ireland genomför utvärderingar av såväl ekonomiska som samhällsmässiga effekter av organisations stöd när projekt har avslutats. Utvärderingarna rör även vetenskaplig kvalitet.
12 Exempelvis Ethicon 2014, Alexion 2014, Regeneron 2013, Genzyme 2013 och Amgen 2012.
13 www.revenue.ie/en/practitioner/tech-guide/index.html, se även
http://www.revenue.ie/en/about/foi/s16/templates/income-tax-capitalgains-tax-corporation-tax/part-04/
14 www.revenue.ie/en/practitioner/tech-guide/index.html.
Irlands skattesystem uppmuntrar också skyddande av immateriella rättigheter med hjälp av bolagsskattesatsen, eftersom ingen skatt behöver betalas på intäkter, såsom royalties, baserade på immateriella rättigheter där den bakomliggande forskningen har genomförts i Irland. Skattelättnaden infördes 2009 och möjliggör att investeringar kan skrivas av under en period på 15 år, alternativt över dess nyttjandetid. Avdraget gäller för specificerade immateriella tillgångar som redovisats enligt god redovisningssed, och inkluderar exempelvis patent, varumärken, och kommersiell kunskap (know-how). Skattelättnaden ges som en skattemässig avskrivning.
Under 2015 har Irlands regering arbetat med att utforma ett nytt så kallat Knowledge Development Box-system (KDB). KDB förväntas likna de patent- och innovations- boxsystem som finns i flera andra europeiska länder. Systemet syftar till att attrahera FoU- intensiv verksamhet och öka kommersialiseringen av FoU-resultat. Vidare förväntas systemet bidra till ett fortsatt attraktivt företagsklimat för utveckling och tillverkning av biologiska läkemedel som förhoppningsvis ska manifesteras i nya investeringar från globala läkemedelsföretag. Arbetet med KDB-systemet planeras fortgå under näst- kommande år.15
National Institute for Bioprocess Research and Training 1.3
(NIBRT)
Kompetenscentrumet National Institute for Bioprocess Research and Training (NIBRT) bildades 2011 och drivs av ett universitetskonsortium under ledning av University College Dublin (UCD). Syftet är att stödja utvecklingen av bioprocessindustrin, det vill säga framställning av biologiska läkemedel, genom att erbjuda utbildning, driva forsknings- projekt och erbjuda pilot- och testanläggningar. IDA Ireland bidrog med 57 miljoner euro till satsningen. NIBRTs forskningspartners inkluderar bland annat MSD, Lilly, Sanofi- Genzyme, BioMarin, Pfizer, Waters och Agilent. NIBRT har erhållit hög andel intäkter från industrin. 2014 kom 54 procent av NIBRTs finansiering från industrin, och mellan perioden 2011-2014 har centrumet totalt finansierats med 3,8 miljoner euro från industrin.16
Centrumet utför bland annat tillämpad FoU och erbjuder state-of-the-art-tillverknings- anläggningar (totalt 6 500 m2) för forskning, processutveckling och utbildningsverksamhet.
Därtill bistår centrumet med rådgivning och stöd, och erbjuder exempelvis så kallade Customised training programmes, kandidat- och masterprogram inom ett antal områden samt on-line-kurser. NIBRT är även en så kallad one-stop shop för företag gällande utbildning och träning. Den kompetens som krävs för att arbeta med tillverkning gällande biologiska läkemedel är tekniskt mycket komplicerade och NIBRTs uppdrag är att ta itu med den kompetensbrist som tidigare funnits i landet. Över 3 000 personer går utbildning- ar via NIBRT per år (2014). Därtill ger NIBRT utbildningsstöd till drygt 300 personer per år i syfte att bidra till att utveckla den kompetens som krävs för att arbeta inom sektorn.
NIBRT tillhandahåller även springboard courses för personer som för närvarande är arbetslösa. Kurserna är särskilt utformade för att ge stöd till personer i syfte att få en anställning inom den biofarmaceutiska industrin. Amgen, BioMarin, Bristol Myers Squibb, Pfizer och Regeneron är exempel på företag som deltar tillsammans med IDA Ireland.
15 Se exempelvis Svensson R (2014). Patentboxar som indirekt FoU-stöd. Näringspolitiskt forum rapport 7.
16 NIBRT Annual Report 2014, Se även Department of Jobs, Enterprise and Innovation (2014). Manufacturing guide. An overview of Government supports for manufacturing in Ireland.
Hittills har drygt 65 procent av de studenter som gått utbildningen fått ett jobb inom den biofarmaceutiska sektorn.
Utöver att utbilda och träna ett större antal personer har NIBRT även ha bidragit till ett värdefullt kunskapsutbyte och kontaktnät mellan FoU-utförare och deltagande företag.
NIBRT kan bidra med den kompetens som kan utveckla den biologiska läkemedels- industrin, både i Irland, och utanför landets gränser. Vidare anses NIBRT ha bidragit till att attrahera fler företag till Irland.
Under slutet av 2014 godkände IDA Ireland 7,5 miljoner euro i finansiering till NIBRT i syfte att kunna expandera sin FoUoI-verksamhet genom rekryteringen av minst två nya centrumledare (principal investigators). Finansieringen kommer att fokuseras på forskning kring förbättrade bioprocesser och ett antal prioriterade områden, bland annat forskning kring single use manufacturing technology och tillverkning av antikropp-läkemedels- konjugat (ADC). Befintliga centrumledare för NIBRT arbetar nu med att utveckla en forskningsplan gällande tillverkning av antikropp-läkemedelskonjugat tillsammans med flera andra centrum, såsom SSPC och Pharmaceutical Manufacturing Technology Centre (PMTC).
Sedan 2011 har centrumet även vunnit ett flertal nationella och internationella utmärkelser, bland annat för sin framstående forskning. I oktober 2015 vann NIBRT utmärkelsen Irish Pharma Award.
National Institute for Cellular Biotechnology (NICB) 1.4
National Institute for Cellular Biotechnology (NICB) vid Dublin City University (DCU) är ett multidisciplinärt centrum och omfattar såväl grundforskning som tillämpad forskning inom cellulär bioteknik, molekylär cellbiologi, ögonsjukdomar och biologisk kemi. NICB finansieras av DCU och Science Foundation Ireland tillsammans med exempelvis Depart- ment of Jobs, Enterprise and Innovation, Enterprise Ireland, Higher Education Authority och Irish Research Council. Forskning genomförs även i samarbete med exempelvis Molecular Therapeutics for Cancer Ireland (MTCI) och NIBRT.
NICB arbetar med att tillhandahålla riktade och tillämpade lösningar på de utmaningar som den biologiska läkemedelsindustrin står inför. Målet är att ha ett nära samarbete med biofarmaceutiska företag i syfte att förbättra förståelsen av den molekylära grunden för rekombinant proteinproduktion genom däggdjursceller (inklusive CHO (kinesiska hamster- ovarieceller), och hybridom, det vill säga celler som tas fram för att producera mono- klonala antikroppar) och omsätta denna kunskap i förbättrade biofarmaceutiska tillverk- ningsprocesser. Jämfört med konventionella läkemedel finns för biologiska läkemedel en starkare koppling mellan tillverkningsprocessen och egenskaperna hos slutprodukten. En beskrivning av processen och processkontroller är en viktig del för att kunna säkerställa kvaliteten hos ett biologiskt läkemedel och processen är således en del av produkten. Den komplexa processen är emellertid ofta mycket kostsam. Genom att förbättra produktions- processen kan produktionskostnaderna sänkas, vilket i sin tur kan bidra till att patienter får tillgång till den behandling som de behöver. Som nämnts ovan arbetar NICB för att förbättra biofarmaceutiska tillverkningsprocesser, vilket i sin tur dels kan bidra till ökad tillgänglighet för patienter och dels minska produktionskostnaderna.
Centrumet har utvärderats flera gånger (peer-review) med bra resultat vetenskaplig kvalitet. Resultat och tidiga effekter är bland annat publiceringar i vetenskapliga publika- tioner, patentansökningar och beviljade patent, och samverkan mellan FoU-utförare och
företag. Tidiga effekter av centrumverksamheten är bildandet av en kritisk massa
bestående av både företag och FoU-utförare. NICB har även bidragit till ökad kompetens- försörjning (forskarutbildade) och studenter som svarar bättre mot industrins kompetens- behov. Framtida tentativa effekter antas kunna vara minskade produktionskostnader.
Synthesis & Solid State Pharmaceutical Centre (SSPC) – 1.5
University of Limerick
Synthesis & Solid State Pharmaceutical Centre (SSPC) bildades 2013 i syfte att göra Irland till en global kunskapsnod för processinnovation och avancerad tillverkning. SSPC bygger på framgången och grunderna för Solid State Pharmaceutical Cluster som genomfördes under perioden 2007-2013, och som av Science Foundation Irelands strategiska forsk- ningsklusterprogram finansierades med 6,97 miljoner euro. SSPC har bland annat som målsättning att skapa relevanta lösningar som tillgodoser den biologiska läkemedels- industrins tillverkningsbehov. En ytterligare målsättning är att centrumet ska bidra till att skapa arbetstillfällen inom läkemedelsindustrin i Irland.
Centrumet har tredubblat sin storlek sedan 2013 och är numera det största forsknings- samarbetet i Irland, och ett av de största i världen inom läkemedelsområdet. Numera består centrumet av 22 industripartners (inklusive exempelvis Pfizer, Roche, Novartis och
Allergan) och nio FoU-aktörer. Därtill ingår ett antal utländska partners, såsom University of Leeds, TU Delft och University of Toronto. SSPC samarbetar även med NIBRT.
SSPC har utvärderats två gånger med bra resultat gällande både vetenskaplig kvalitet och samarbete med industrin. Bland annat har centrumet kunnat attrahera ett stort antal indu- striella partners. Vidare har centrumet bidragit till att möjliggöra samarbete mellan de industriella parterna och har möjliggjort att företag kunnat samarbeta tillsammans kring förkommersiell FoU. FoU som industrin utför tillsammans med FoU-utförare anses bli mer relevant för företagen och kan leda till innovationer och till nya produkter i högre utsträck- ning. Ytterligare resultat från SSPC är bland annat nya arbetstillfällen och ett avknopp- ningsföretag.
En intressent från SSPC anser att det finns ett behov av fortsatt arbete kring regulatoriska frågor och centrumet kan därvidlag bidra till kunskapsunderlag som kan ligga till grund för det framtida regelverket, exempelvis för tillverkningsmetoder, inte enbart på nationell nivå utan även på EU-nivå.
Sammanfattning 1.6
Irland har, precis som flera andra europeiska länder, drabbats hårt av den ekonomiska krisen i slutet av 2000-talet. Den irländska regeringen har fortsatt att investera i och satsa på FoU för att attrahera fler multinationella företag så att de lokaliserar och behåller sina FoU-enheter och anläggningar i landet. Biologiska läkemedel anses fortsatt spela en nyckelroll, vilket även uttrycks i den irländska regeringens Action Plan for Jobs.17 Under 2014 meddelande bland annat Regeneron och Alexion att de avser att expandera sin verksamhet i Irland, vilket antas kunna skapa många arbetstillfällen. Som nämnts ovan har Irland under de senaste åren främst på tillverkning i syfte att skapa fler arbetstillfällen.
Drygt 5 000 personer är anställda inom sektorn. Denna siffra antas uppgå till närmare 8 000 personer inom tre år.18
17 Department of Jobs, Enterprise and Innovation (2015). Action Plan for Jobs
18 Statistik från IDA Ireland
Irland har blivit ett av de mest framgångsrika länderna i världen på att attrahera utländska direktinvesteringar. Viktiga delar av Irlands strategi har varit, och är, offentliga investe- ringar för att bygga en robust FoU-infrastruktur19, en bolagsskatt på 12,5 procent och en skattelättnad för privata FoU-investeringar. Den internationella konkurrensen inom denna bransch är hård, vilket bland annat riskerar att medföra att utländska företag flyttar sin FoU och tillverkning från Irland. Det anses således viktigt att stärka irländska innovations- miljöers attraktionskraft. Satsningarna som nämnts ovan kan bidra till att företag behåller sina FoU-avdelningar och tillverkningsanläggningar i Irland. Genom satsningarna som nämnts ovan får den biologiska läkemedelsindustrin även tillgång till ny kompetens genom grund-, master- och forskarutbildade och ett bättre samarbete med akademin.
Flera intressenter menar att Irlands framgång till viss del beror på att landet, via olika centrumbildningar, lyckats skapa långsiktiga förhållanden med företag, vilket anses vara en faktor till varför företag väljer att behålla sin tillverkningsverksamhet i landet. Sats- ningar som exempelvis NIBRT har även bidragit med stöd till nya företag, bland annat genom att bygga broar mellan FoU-utförare och företag, och företag emellan. Vidare anses denna typ av satsningar bidra till att Irland har kunnat skapa en kritisk massa som inte fanns för femton år sedan.
Flera satsningar som genomförts i Irland har inte varit riktade mot biologiska läkemedel.
Dessa ”breda” satsningar kan istället underlätta för forskare att få tillgång till ny kunskap som ligger utanför det egna området, exempelvis gällande bioprocesser. Det anses vara fortsatt viktigt att stimulera fortsatt utveckling i samverkan med industrin i syfte att stödja den kritiska massa som byggts upp inom flera forskningsområden av betydelse för biologiska läkemedel.
19 Vilket även framhålls i Department of Jobs, Enterprise and Innovation (2015). Action Plan for Jobs
2 Kanada: Tydligt fokus på forskning och
kommersialisering av biologiska läkemedel
Kanada har på samma sätt som Sverige påverkats av läkemedelsindustrins omstrukturering av sin forsknings- och innovationsmodell. Flera globala företag valde i mitten av 2000- talet att konsolidera sig i USA och bland annat Merck och Astrazeneca stängde sina forskningsanläggningar i landet. Som exempel minskade antalet läkemedelsjobb med 28 procent i Quebec mellan åren 2006 och 2011.20
Idag är en stor del av de kanadensiska läkemedelsföretag som bedriver forskning och utveckling små eller medelstora företag och en stor del av dessa företag är avknoppningar från forskning som gjorts i Kanada. De främsta biomedicinska klustren ligger i Montreal, Toronto och Vancouver.
De stora företagens nedskärningar blev en väckarklocka för regeringen och under det senaste decenniet har man gjort en rad satsningar för att stärka konkurrenskraften som läkemedelsnation. Dessa satsningar har i betydande del varit inriktade mot att stärka landet forskning, utveckling och tillverkning relaterad till biologiska läkemedel med ett starkt fokus på kommersialisering av forskning. Följande stycken presenterar några satsningar närmre.
Nationellt program för biologiska läkemedel och 2.1 tillverkning
Det kanadensiska forskningsrådet och myndigheten National Research Council, NRC, omstrukturerades år 2013 i syfte att bättre bistå och stödja forsknings- och utvecklings- behov för landets strategiskt viktiga industri, däribland läkemedelsindustrin.21 Ett resultat från omorganisationen är att NRC nu är indelat i 12 ämnesområden, varav ett är Human Health Therapeutics. Ämnesområdet började dock utformas redan 2007 i ljuset av att flera globala läkemedelsföretag flyttat forsknings- och utvecklingsverksamhet samt att många små företag köptes upp i tidiga skeden och därmed inte bidrog till Kanadas tillväxt. Man gjorde bedömningen att produktion kommer att bli av lika stor strategisk betydelse som upptäck och translation. Genom att tidigt erbjuda produktionsstöd till små företag som tillverkade biologiska läkemedel skulle man öka sannolikheten att de stannade kvar och växte i landet även efter ett uppköp. Motiveringen är att det är relativt svårt att flytta tillverkning av biologiska läkemedel. Vidare satsade man på behandling med stora mole- kyler som korsar blod-hjärnbarriären. Detta program kom till genom dialog med flera industriella partners som satsade långsiktigt inom området. Både dessa projekt bedöms som relativt framgångsrika medan det varit svårare att få igång det tredje programmet kring vaccin, mycket på grund av att det varit svårt att identifiera industriella partners.
Nedan presenteras de tre programmen närmare.
Biologics and biomanufacturing
Stöttar kanadensiska och internationella företag genom att minska risken i utvecklings- projekt och minska tiden till marknadsintroduktion genom att erbjuda expertis och state-of- the-art faciliteter. Mer specifikt erbjuder man expertis inom kandidatdesign, urval samt
20 Carmichael, C., Pharma Firms see mixed Fortunes in Quebec, Chemistry World, May 2012.
21 http://news.sciencemag.org/2013/05/canada-convert-nrc-toolbox-industry
optimering och utveckling av bioprocesser. Programmet avser att fungera som en integrerad del i produktutvecklingen av biologiska läkemedelskandidater samt påskynda forskning och utvecklingsarbetet fram till och med tidiga kliniska försök.
Therapeutics Beyond Brain Barriers
Programmet fokuserar på att stimulera forskning och utveckling kring sjukdomar i det centrala nervsystemet genom behandling av stora molekyler som korsar blod-hjärn- barriären. Projektet bedrivs i nära samverkan med ett antal företag.
Vaccines
Fokuserar på forskning och utveckling av vacciner mot kroniska sjukdomar och infektions- sjukdomar. I och med skiftet mot vacciner för vuxna och högriskgrupper inriktar sig vaccin-programmet primärt på influensavacciner, pneumoniavacciner, vacciner för högriskgrupper som till exempel förebyggande av hepatit C, vacciner mot cancer och kroniska sjukdomar.
Excellensnätverk för forskning och kommersialisering 2.2
Networks of Centres of Excellence (NSE) etablerades redan år 1989 genom ett samarbete mellan Kanadas tre forskningsfinansiärer: The Canadian Institutes of Health Research (CIHR), the Natural Sciences and Engineering Research Council (NSERC) and the Social Sciences and Humanities Research Council (SSHRC). Även det kanadensiska närings- departementet, Industry Canada och hälsodepartementet, Health Canada var djupt involverade i projektet. Den här integrerade ledningsstrukturen har i stor utsträckning behållits genom åren och styrgruppen består av statssekreterare från de två departementen samt direktörerna för de tre forskningsfinansiärerna (se Figur 1).
Figur 1 Ledningsstrukturen för NCE
Programmet bedöms ha varit framgångsrikt i den statliga strategin för forskning och teknik, Mobilizing Science and Technology to Canada’s Advantage, år 2007 utvidgades initiativet med tre program: Centres of Excellence for Commercialization and Research (CECR), Business-Led Networks of Centres of Excellence (BL-NCE) och Industrial Research and Development Internship (IRDI). Forskning och kommersialisering av biologiska läkemedel har varit ett tydligt fokusområde för den här satsningen.
2.2.1 Tillkomsten och avvecklingen av ett nationellt nätverk för forskning på biologiska läkemedel
Redan år 2000 investerade den kanadensiska staten nästan 20 miljoner kanadensiska dollar (130 miljoner SEK) under fyra år i nätverketNetwork for Vaccines and Immunotherapeu- tics – (CANVAC) som syftade till att utveckla vaccin mot cancer, hepatit C, HIV och SARS. Bakgrunden var bland annat att det fanns ett uttalat behov av att föra samman landets vaccinforskare och dela information. Nätverket bestod av 75 ledande forskare inom bland annat immunologi, virologi och molekylärbiologi från 44 universitet samt privata företag och myndigheter och nätverket fick sitt högkvarter vid Université de Montréal.
Nätverket syftade även till att vara en ”matchmaker” mellan olika aktörer, framförallt akademin och industrin, samt adressera en ineffektiv klinisk infrastruktur för rekrytering av patienter till kliniska prövningar av vaccin.
Intressant nog så fick nätverket inte fortsatt finansiering år 2005, trots att man gjort betydande forskningsframsteg. NCE-ledningen ansåg att nätverket hade ett för ensidigt
fokus på forskning och att det inte gav önskade effekter i form av kommersialisering och nytta för patienter och medborgare. En del i förklaringen var att nätverket inriktades på att utveckla preventiva vaccin och detta visade sig vara svårt att kommersialisera. Deltagarna i nätverket var naturligtvis kritiska till beslutet och menade att NCE-ledningen var alltför kortsiktiga. Bland annat skrev 40 ledande forskare ett brev som publicerade i Science22 där de kritiserade den kanadensiska staten för att “not to succumb to the superficial allure of co-funding but rather to evaluate and fully fund research on its own merits.”.
Ett generellt problem med CANVAC:s-modellen var att det var svårt att leda och koordinera forskarnas insatser och få dem att arbeta tillsammans mot ett mål. 23 En forskare som var engagerad i programmet beskriver ledningsutmaningen med orden “it was like herding cats”. Problemet att styra programmet mot ett mål hade sin grund i att enstaka forskare valde att bedriva forskning utifrån enskilda utlysningar snarare än de projekt de tilldelats inom ramen för CANVAC:s, “if they publish, they get more money, but they don’t have to necessarily publish on what they said they would do.” Det saknades alltså verktyg för att hålla CANVAC:s forskare ansvariga för sina åtaganden inom ramen för programmet. Vissa som var med i CANVAC-satsningen ansåg att NCE skulle ha avsatt en särskild pott med pengar för att ge ledningsstöd. Ett annat problem var att det kom ut väldigt få patent från CANVAC vilket till stor del berodde på begränsningar i budgeten.
Här verkar dock åsikterna gå isär och andra menar att man la för mycket tid på patent- frågor. Det verkar dock råda en relativ enighet att det finns ett behov av en modell för samverkan mellan läkemedelsindustrin, forskare, staten och inte minst organisationer som företräder medborgarnas intressen. Tre lärdomar från CANVAD var att:
•
Man ska undvika modeller där man tvingas ”valla katter”•
Offentlig forskningsfinansiering behövs för att utveckla nya biologiska läkemedel, men man måste utveckla verktyg för hur resultaten följs upp•
Man måste satsa på integrerade satsningar som innefattar både grundforskning, klinisk expertis och kommersiella partners2.2.2 Utveckling av nya program för kommersialisering av biologiska läkemedel
Med lärdomarna från bland annat CANVAC har NCE utvecklat sitt koncept för att stärka forskning, utveckling och tillverkning av biologiska läkemedel. Idag är det framförallt två nätverk som är inriktade mot biologiska läkemedel, dels Stem Cell Network – SCN som startades redan 2001 och Biotherapeutics for Cancer Treatment – BioCanRx som startades 2014. Vidare har man startat ett Knowledge Mobilization Initiative Network (NCE-KM) som heter CellCAN Regenerative Medicine and Cell Therapy Network som syftar till att öka medborgares och patienters medvetenhet om regenerativa cellterapier, skapa en god regulatorisk miljö och främja regenerativa cellterapier genom att utveckla standardiserade protokoll och processer för kliniska prövningar. Vidare har man startat ett antal Centres of Excellence for Commercialization and Research (CECR) med fokus på forskning och framförallt kommersialisering av forskningsresultat.
Ett CECR är en icke vinstdrivande organisation som kan vara skapad av ett universitet, college, företag eller icke vinstdrivande forskningsorganisationer och som sammanför forskningsexpertis med affärskunnande. Av 21 CECR- centra så har åtta stycken mer eller
22 Science (2005;308:1867)
23 CMAJ September 27, 2005 vol. 173 no. 7 doi: 10.1503/cmaj.05100
mindre ett uttalat fokus på biologiska läkemedel (se Tabell 1). Sammanlagt innebär dessa satsningar en investering på drygt 150 miljoner kanadensiska dollar (cirka 1 miljard SEK) över ungefär fem år på forskning och kommersialisering av biologiska läkemedel. En intressant aspekt av dessa program är att de, trots sina olika inriktningar, tenderar att vara relativt nära sammanlänkande och strävar efter att nyttja styrkorna i olika grupperingar.
Exempelvis tog Stam Cell Network hjälp av Centre for Commercialization of Regenerative Medicine för att kommersialisera en av nätverkets mest lovande produkter. Vidare har centren bidragit till att utveckla standardiserade ”verktygslådor” för hantering av intellektuell egendom, som idag används vid alla tekniköverföringskontor i Kanada.
Tabell 1 CECR:s med mer eller mindre fokus på biologiska läkemedel Namn Beskrivning Finansiering
(miljoner dollar)
Period för
finansiering Antal partners och motfinansiering i miljoner dollar Accel-Rx
Health Sciences Accelerator (Accel-Rx)
Identifiera och utveckla affärs- möjligheter hos etablerade CECR:s
14,5 2014–2019 0
Centre for Commercia- lization of Regenerative Medicine (CCRM)
“Single entry point”
till Kanadas samlade RM-
expertis 15 2011–2016 31 (6,2)
Centre for Drug Research and Development (CDRD)
Modell och finansiering för att öka takten utvecklingen av nya läkemedel
23 2008–2018 25 (56,7)
Centre for the Commercia- lization of Antibodies and Biologics (CCAB)
Kommersialisering av forskning kring biologiska läke-
medel 15 2014–2019 0
Mars Innovation (MI)
Omsätter forskning i Toronto till
innovation 29,9 2008–2016 30(39,2)
NEOMED Identifierar och stöttar innovativa
läkemedelsprojekt 12 2014–2018 25
Pan- Provincial Vaccine Enterprise (PREVENT)
Djurstudier och proof-of-concept
för vacciner 15 2008–2017 8 (14,7)
The Prostate Centre's Translational Research Initiative for Accelerated Discovery and Develop- ment (PC- TRIADD)
Genomför
upptäcktsforskning, prekliniskutveckling och klinisk
forskning på
prostatacancer 26,3 2008–2018 41 (7,1)
Genome Canada – ökat fokus på samverkan och 2.3
nyttiggörande
I Kanada startade år 2000 ett omfattande initiativ kallat Genome Canada. Initiativet är en icke vinstdrivande organisation som ska verka som en katalysator för att hitta applikationer för genombrott inom genomiken och relaterade teknologier för att skapa tillväxt i Kanada.
En del i denna satsning handlar om att utveckla nya biologiska läkemedel. Den andra utvärderingen av initiativet som genomfördes år 2014 kom fram till att relevansen för initiativet fortfarande är hög.24 Samtidigt slår rapporten fast att det kommer vara svårt för Kanada att ta en ledande position inom området och menar att Kanada ska sträva efter att bibehålla sin samverkan med ledande länder som USA och Storbritannien och samtidigt utveckla sina samarbeten med tillväxtländer inom genomiken som Kina och Sydkorea.
Rapporten slår fast att initiativet bidragit med revolutionerande forskning men att det behövs ökat fokus på nyttiggörande. Man menar att det behövs tidigare och kraftfullare engagemang av partners (t.ex. företag) och slutanvändare.
Vidare var Genome Canada med och initierade The Structural Genomics Consortium (SGC) som är ett internationellt, icke vinstdrivande, offentlig-privat partnerskap som syftar till att utveckla nya (biologiska)läkemedel genom att dela olika former av data. SGC startade 2004 och har levererat över förväntan i de två första faserna. Fas tre startades 2011 och innebär investeringar på 61 miljoner dollar varav 28 miljoner dollar kommer från offentliga finansiärer i olika länder och resten från en rad läkemedelsföretag. Genome Canada har gått in med 2,5 miljoner dollar men även Canada Foundation for Innovation och The Ontario Ministry of Research and Innovation har investerat och engagerat sig i konsortiet. Denna nationella kraftsamling kring SGC resulterade i början av 2015 i att Merck investerade 7,5 miljoner dollar i projekt vid Torontos SGC-nod. Vidare har Genome Canadas satsningar på SGC resulterat i att man lockat sex kliniska prövningar till Kanada.
2.3.1 Genomic Applications Partnership Program
Inom Genome Canada har man bland annat utvecklat programmet Genomic Applications Partnership Program (GAPP) som syftar till att överbrygga gapet mellan akademi och användare som exempelvis företag, industrikonsortium, departement, myndigheter eller andra organisationer. Med programmet vill man skapa så kallad ”user-pull” för att främja kommersialisering (se Figur 2). Programmet omfattar 30 miljoner dollar och Genome Canada ger stöd från 300 000 dollar till 6 miljoner dollar. Vidare får bidragit max motsvara en tredjedel av projektets totala budget. En tredjedel av finansieringen måste komma från en ”användare”. Målsättningen är att projekten ska sträcka sig från sex månader till tre år men man kan göra avsteg från detta om det finns goda argument. Det är även tydligt att projekten ska fokusera på proof-of-concept, validering samt utveckling av produkter som har en betydande marknadspotential som är mätbar. Vidare gör Genome Canada inget anspråk på ägande av intellektuell egendom men det förväntas att eventuellt IP ska användas för att maximera nyttan för Kanada. I ansökan måste projekten bifoga en ett IP- fomulär som är inte är juridiskt bindande. 25
24 Genom Canada – Five.Year Evaliuation, 2014
25 http://www.genomecanada.ca/en/portfolio/research/genomic-applications-partnership-program.aspx
Figur 2 Visualisering av var GAPP avser göra verkan
3 Singapore: Världsledande på att locka investeringar i forskning och produktion
År 2000 lanserades initiativet The Singapore Biomedical Sciences (BMS) med syfte att utveckla landets biomedicinska kluster till att bli en stöttepelare i landets ekonomi. Under åren 2006–2010 investerade staten 3,4 miljarder dollar i detta initiativ.26 Vidare satsar Singapore mycket på att rekrytera världsledande forskare inom bland annat translationell biomedicinsk forskning. Två exempel på en sådana satsning är Singapore Translational Research Investigator Award (STaR) och Clinician Scientist Award (CSA). Detta i kombination med en företagsskatt på 17 procent och kraftiga skatteincitament för
forskning och utveckling har bidragit till att landet lyckats locka forskare samt forsknings- och produktionsinvesteringar från en rad globala life science-bolag. Vidare har landet utvecklat ett konkurrenskraftigt patentsystem och under hösten 2015 ingick man avtal inom ramen för TTPA (Trans-Pacific Partnership Agreement) med bland annat USA och Kanada om ett femårigt patent- och dataskydd för biologiska läkemedel.
Under de senaste fem åren har anläggningar för tillverkning av biologiska läkemedel attraherat 2,7 miljarder dollar i tillverkningsinvesteringar. Idag har 29 av världens ledande läkemedels- och bioteknikföretag investerat i produktionsanläggningar i Singapore och bara under 2014 startade Amgen, Baxter och AbbVie produktionsanläggningar i landet.
Sektorn har således vuxit kraftigt och idag bildar biomedicinska företag landets näst största tillverkningskluster.
Den biomedicinska sektorn, som innefattar biologiska läkemedel, drivs av tre departement med underliggande forskningsfinansiärer; Agency for Science, Technology and Research (A*STAR), Economic Development Board (EDB) samt Ministry of Health (MOH).
Myndigheterna använder i sin tur sex högnivå-kommittéer för att staka ut kursen för sektorn och alla kommittéerna har någon koppling till biologiska läkemedel. De sex kommittéerna är:
•
Steering Committee on life sciences•
Biomedical Sciences International Advisory Council•
Bioethics Advisory Committee•
Biopharmaceutical Manufacturers Advisory Council•
Genetics Modification Advisory Committee•
National Advisory Committee for Laboratory Animal ResearchBiopolis har utvecklats till en biomedicinsk stad där ett stort antal statliga och privata aktörer bedriver forskning och utveckling. Vidare är Tuas Biomedical Park (TBP)
Singapores främsta kluster för produktion av läkemedel, bioteknik och medicinteknik. TBP startades år 2000 och har utvecklat vad som ibland liknas vid en ”plug-and-play”-lösning för life science-tillverkning. Företag som allokerar verksamhet till parken ges tillgång till nödvändig infrastruktur och service vilket gör att de snabbt kan starta upp sin verksamhet.
I dagsläget upptar TBP en yta av 370 hektar.
26 http://issues.org/26-3/poh/
