Den Elektroniska Ljudbilden
En studie om musikproduktion och
synthprogrammering
Johan Ström
Musik, konstnärlig kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Sammanfattning
Detta arbete handlar om att återskapa ljudbilder utifrån förlagor inom elektronisk populärmusik. De valda förlagorna har vissa attribut jag fastnat för och syftet med arbetet är att kartlägga ljudbilderna i dessa produktioner och försöka återskapa dem. Fem låtar har skrivits, och baserat på processen och resultatet har en diskussion lyfts gällande hur de olika musikaliska elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning påverkar ljudbilden. Det diskuteras även ifall det finns element utöver dessa fyra som påverkar ljudbilden, vilket jag kom fram till att det gjorde.
Nyckelord
Musikproduktion, ljudbild, synth, synthprogrammering, elektronisk musik.
1. Inledning/Bakgrund 1
2. “Den elektroniska ljudbilden” 2
2.1 Låtarna 2
2.2 Tempo/Taktart 4
2.3 Topline 5
2.4 Harmonik 5
3. Syfte och frågeställningar 6
3.1 Syfte 6
3.2 Forskningsfrågor 6
4. Metod 7
4.1 Metod 7
4.2 Dokumentation 7
5. Genomförande 9
5.1 “Halvsynthwave” 9
5.2 “Regnlåten” 13
5.3 “Latinlåten” 16
5.4 “Overjoyed” 18
5.5 “Svenskpop” 20
6. Diskussion 24
6.1 Harmonik 24
6.2 Tempo/Rytmisering 24
6.3 Synthprogrammering/Ljuddesign 25
6.4 Mixning 26
6.5 Övriga faktorer 27
6.6 Avslutande reflektion 27
7. Referenser 29
1. Inledning/Bakgrund
Detta arbete kom till i samband med mitt nyfunna intresse av att producera musik och att jag hittat en hel del låtar där jag fascinerats av produktionen. Några av dessa låtar har jag valt ut och sammanställt till en spellista som ligger som grund för detta arbete. Ljudet av olika synthar har jag fastnat för och jag har upptäckt att jag har väldigt tydliga åsikter om vad jag gillar och inte. Att jag reagerar så starkt på vilka synthljud som används och på vilket sätt de används har inspirerat mig till denna undersökning. Tidigare har jag utmanat mig själv genom att spela mycket svår musik eller att leta fram rätt sound för rätt låt i alla möjliga genrer.
Det jag dock aldrig har kunnat sätta fingret på är vad det är som ger en ljudbild sin magi. Det är ett väldigt subjektivt och löst begrepp som varierar från person till person, men detta projekt ser jag som en del i att försöka förstå vad jag finner denna magi i.
2. “Den elektroniska ljudbilden”
I begreppet ljudbild lägger jag den sammantagna upplevelsen när man lyssnar på en låt. Den kan påverkas av faktorer såsom dynamik, frekvenser, instrument, harmonik, tempo, arrangemang mm. I detta kapitel förklaras vad jag har valt att kalla “Den elektroniska ljudbilden”, som jag associerar med musik som
producerats sedan 2016 och som har ett sound som jag upplever som “modernt”.
Jag har valt ut ett antal låtar till en spellista som jag anser har “Den elektroniska 1 ljudbilden”. Alla låtar är utvalda av enskilda anledningar som presenteras nedan.
Viktigt att nämna är också att dessa låtar har jag lagt in därför att jag tycker att de är bra och att de enligt mig har något unikt som jag söker att återskapa och bena ut. Låtarna kan sägas tillhöra genrer såsom synthwave, retro electro, CCM, jazztronic, neo r&b, vaporwave, tropical house. Det som intresserar mig är alltså inte en specifik stil utan ett elektroniskt sound jag söker att förstå genom detta arbete. Nedan följer förklaringar till vilka drag som gör att jag anser att dessa låtar har “Den elektroniska ljudbilden”.
2.1 Låtarna
FM-84: Everything (2016): Denna synthwave-låt är på listan på grund av den detaljerade ljudbilden, där allt framgår tydligt trots att det är så stor aktivitet. Jag är särskilt intresserad av det parti som börjar i 3:1. Dock är även synthsounden så snygga att jag skulle kunna lägga in låten i listan för enbart dem. Exempel på detta är synth/elpiano-ljuden som används redan fem sekunder in i låten och sedan hur de blommar ut tillsammans med fler synthsound (0:22).
The Midnight: Crystalline (2017): I denna synthwave-låt finns samma drag som i “Everything” men utöver det upplever jag en helt annan approach till hur
ambience är skapad (ex 1:25), där det är en mycket glesare ljudbild med fler enstaka ljud som kommer och går. Det är också en tunnare ljudbild än
“Everything” men upplevs på något sätt ändå stor/övergripande/omslutande emellanåt. En nämnvärd sak är också att den innefattar både väldigt distad elgitarr och saxofon vilket jag inte anser bidrar till “Den elektroniska ljudbilden” men som uppenbarligen fungerar bra och fyller sin roll.
Steffany Gretzinger: Tell Me The Truth (2018): Redan efter sex sekunder anser jag att det är tydligt att denna låt har “Den elektroniska ljudbilden”. Det stora, varma men ändå så samlat detaljerade Rhodes-pianot med autopanoreringen är en stor anledning till det. Även den snygga ambiencen och baskaggen tillsammans med hihaten bidrar till att jag tog med låten i listan, på grund av att de är så
1
https://open.spotify.com/playlist/2FQ2jSNtwN6XQfuXQGwrbP?si=FH8pKIKYSG-JlP_42gAwb Q
2
detaljerade och det upplevs när man lyssnar med bra hörlurar som att musiken är en centimeter från örat.
Anomalie: Notre-Dame Est (2018): Denna låt skiljer sig markant från de andra låtarna. Anledningen här är de snygga instrumentsounden, men även den rörliga basen. Detta är enligt mig otroligt “hipp” musik vilket gör att den kvalar in under
“Den elektroniska ljudbilden” baserat på andra anledningar än tidigare låtar.
Pondusen i pianoljudet som är lagrat med synth bidrar också. Den pondusen är gemensam med Rhodes-pianot på “Tell Me The Truth” och den detaljerade ljudbilden är gemensam med det jag nämnde i “Everything” och “Crystalline”
även om ljudbilden går från stor till liten väldigt snabbt i denna låt.
Anomalie: Crescent (2018): Det absolut första ljudet talar för sig själv enligt mig och sedan tillsammans med pianot och basen bildar det en snygg, sammansvetsad och detaljerad ljudbild. Hur det sedan går från blöta stora reverb till torra
ljudlandskap från sekund till sekund (ex från 0:41 till 0:43) ger en illusion att ljudbilden skulle vara ännu mer detaljerad. När ljudbilden då blir torr efter att ha varit blöt upplevs ljuden ännu närmare örat vilket är ett förkroppsligande av vad jag kallar “Den elektroniska ljudbilden”.
MXXWLL: Throwback (2017): Denna låt har samma drag av “hipphet” som
“Notre-Dame Est” och “Crescent” men är nästan enbart loopbaserad och har även blandat in släpande time. I detta fall är den släpande timen tydligast genom att alla ackord och även hihaten kommer relativt långt efter kicken och virveln (lyssna från 1:21).
Jodie Abacus, MXXWLL: Good Feeling-MXXWLL Remix (2016): Likheten mellan den här låten och “Throwback” är stor på många sätt och de har samma grundläggande anledning till att vara med på listan. Anledningen till att då även denna kom med är för att många av ljuden är av helt annan karaktär, som till exempel synthen som kommer in vid ungefär 0:17 som har pitchbend, och synthen som hörs vid 0:34 som har vibrato.
ANH, Quickly, Quickly: Contrast (2017): Det parti som intresserar mig mest i denna låt är introt fram till 0:25 men även pianoljuden efter det som har stor pondus. Introt har en väldigt speciell ambience då det är så gott som ett synthsolo samtidigt. Det ligger även en bakgrund av filtersvep och någon sorts
sprak/regnoväder/brasa vilket känns egenartat.
Petit Biscuit, Lido: Problems (2017): Även om detta är en vanlig poplåt så blev jag här intresserad av den detaljerade ljudbilden, snygga synthsounden och en närhet i basen. Speciellt ljudet som kommer in vid 0:16 med sidechain mot kicken
hör hemma i ljudbilden jag söker, såväl som ljudet som kommer in med samma egenskaper i 1:24.
Petit Biscuit, JD Cooper: We Were Young (2019): Denna låt är ett gränsfall, där jag i grund och botten tycker det är för mycket av en vanlig poplåt för representera “Den elektroniska ljudbilden”. De komponenter som dock representerar detta är de bakomliggande synthmattorna och synthsoundet på melodislingan i introt. Den upplevs även som skitig ibland (ex körerna i 1:38-1:55), vilket jag inte anser hör hemma i “Den elektroniska ljudbilden”.
C3LA Music: Resurrection Life (2017): Introsyntharna på denna låt är
anledning nog för att den ska komma med på listan. Det enda som någonsin skulle kunna ifrågasättas om det hör till “Den elektroniska ljudbilden” är basljuden överallt förutom i bryggorna. Det denna låt dock har som de andra inte har är att den inte alls lika påtagligt är melankolisk utan har betydligt större drag av
“feelgood”. Den hör tydligare hemma i durtonart än molltonart till skillnad från de andra låtarna. Det beror enligt mig på harmoniken i kombination med melodin.
För att sammanfatta så är dessa egenskaper viktigast för vad jag kallar “Den elektroniska ljudbilden”;
● Detaljerad ljudbild
● “Nära örat”- ljudupplevelse
● Dynamiska, levande och unika instrumentsounds, framför allt bland synthar
● Stabilt basregister (ljudmässigt)
2.2 Tempo/Taktart
Jag analyserade tempo och fann att det spelade ganska stor roll att det var rätt tempo för rätt “stil”. Synthwave ligger mellan 100-130 bpm i absolut
överväldigande majoritet. Det innebär att om jag vill göra en låt med influenser från synthwave i till exempel 80 bpm så menar jag att det uppstår problem i musikalisk mål och mening. Dessa problem ledde i detta arbete till att jag
upplevde mig behöva utveckla nya genrer. Taktart var genomgående 4/4 men med olika mycket swing och med olika förhållningssätt till timing. Exempelvis
MXXWLL använder sig av väldigt mycket friare time än vad som finns i synthwavelåtarna som är kvantiserade. I figur 1 visas tempot på alla låtar i
spellistan. De flesta låtarna ligger mellan 110-124 BPM, tre stycken ligger mellan 70-80 BPM vilket är betydligt långsammare och en låt sticker ut och ligger utanför dessa ramar med sina 100,5 BPM.
4
Figur 1, visar alla låtars tempon i enheten slag per minut.
2.3 Topline
Det finns absolut tendenser åt olika håll i topliningen (text och melodi) i de olika genrerna men då det inte är direkt kopplat till “Den elektroniska ljudbilden” har jag valt att inte analysera det.
2.4 Harmonik
Harmoniken skiljer sig markant mellan de olika stilarna i spellistan vilket jag kommer gå igenom mer senare i de enskilda låtarna, men övergripande för hela arbetet är att traditionella 7-ackord och 9-ackord aldrig förekommer. Vanliga dur och moll-treklanger ska gärna undvikas. Standardfärgningar på respektive ackord i en durtonart för detta arbete kommer nedan och jag använder mig av metoden i
“Nashville numbers” (som liknar steganalys men med turkiska siffror istället för romerska) för att förklara (dvs i C-dur är får C-ackordet siffran 1, Em blir 3m och Bb blir b7)
● 1: Från fall till fall. Alla färgningar inom tonarten går generellt bra.
● 2m: 7, 9, 11
● 3m: Rent (m9 på de “hippa låtarna”)
● 1/3: Maj7, 1sus2/3
● 4: Sus2, maj7sus2 (6/9 på de “hippa låtarna”)
● 5: Add11
● 6m: 7, 9, 11
● 5/7: Add11, 5sus2/7
För ackord utanför tonarten används friare färgningar. Man kan då i en
ackordsvända välja att utgå ifrån gemensamma toner, melodi eller verktyg som 2-5-1, sub 5 (tritonussubstitut), mellandominanter eller låneackord från andra kyrkotonarter. Man kan även välja att ta helt lösryckta ackord som man tycker passar bra ihop. Man kan säkert använda fler metoder men dessa är de jag känner till och har använt mig av.
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att kartlägga och hitta metoder för att återskapa instrumentsound och ljudbilder inom ett fält som jag karaktäriserar med begreppet
“Den elektroniska ljudbilden”.
3.2 Forskningsfrågor
Hur kan elementen harmonik, tempo, synthprogrammering och mixning användas för att återskapa ”Den elektroniska ljudbilden”?
Vilka andra element kan också ha betydelse i återskapandet av ”Den elektroniska ljudbilden”?
6
4. Metod
4.1 Metod
För att ta reda på hur de olika elementen påverkar “Den elektroniska ljudbilden”
och vilka övriga element som kan tänkas påverka, bestämde jag mig för att skriva fem låtar. Dessa låtar skrevs ur lite olika infallsvinklar och med lite olika mål för att få ett så heltäckande resultat som möjligt. Jag har valt att inte försöka exakt återskapa de låtar jag har som referenser utan snarare använda dem som inspiration till specifikt arbete med instrumentsound, tempo, harmonik, arrangering, mixning.
Här är olika musikaliska element som jag tagit hänsyn till när jag producerat de olika låtarna. Mitt mål var att kunna ha tillräckligt mycket underlag i mina låtar för att analysera huruvida respektive element har stor eller liten inverkan av “Den elektroniska ljudbilden”.
● Harmonik
● Tempo/rytmisering
● Instrumentering (mjuka/hårda sound kontra breda/tunna sound?)
● Låtskrivning (måste låten vara skriven med denna ljudbild i tanken från början?)
● Ljudbild (spelar det någon roll om ljudbilden är stor eller liten?
● Genre (vilka genres kan “Den elektroniska ljudbilden” relatera till?)
● Repetitivitet (vilken plats har loopar i dessa ljudbilder?)
● Mixning
För att besvara mina forskningsfrågor beslutade jag att skriva fem låtar utifrån olika utgångspunkter.
● “Halvsynthwave” - Skrevs utifrån en ackordsvända.
● “Regnlåten” - Skrevs utifrån ett instrumentsound.
● “Latinlåten” - Skulle vara en låt som bottnar i en annan stil.
● “Overjoyed” (Wonder, 1985) - Skulle vara en version av en befintlig låt som inte redan har “Den elektroniska ljudbilden” och försök lägga till det.
Det enda som måste sparas är leadsången.
● “Svenskpop” - Skulle vara en låt med komplett topline (leadsång).
4.2 Dokumentation
Jag har i detta arbete använt mig av ett dokument där jag skrivit in tankar och funderingar. Jag har använt mig av ett antal minnesanteckningar som jag
uppdaterat löpande. Jag har även sparat olika versioner av projekten (låtarna) jag jobbat på i programmet “Logic Pro X”, och endast uppdaterat de nyaste
versionerna vilket låter mig gå tillbaka och titta på hur processen utvecklats och
förändrats under arbetets gång. Jag har även spelat in en skärminspelning mitt i produktionen av en låt för att dokumentera processen av hur låtarna tagit form.
8
5. Genomförande
5.1 “Halvsynthwave”
Processen
Denna låt började med en ackordsvända jag sedan länge hade tänkt jag skulle göra en låt av; Gbmaj7, Bbm9 och Dbsus2. Därefter sökte jag synthsound och sedan samplingar för att göra ett beat och la in olika element varefter inspirationen ledde helt utan ett mål för ögonen. Det gjorde att jag hittade ett beat som kändes ganska meningslöst och intetsägande. Jag letade efter nya alternativa ackordsvändor för att få lite variation men upplevde verkligen att låten inte drog åt något håll och blev därför aldrig nöjd med dem. Därför körde jag fast i denna låt och fick satsa på andra låtar istället. I processen av att ha jobbat med andra låtar lärde jag mig att jag inte kan ta för spretiga influenser som jag nämnde tidigare. Så när jag då kom tillbaka till denna låt senare kände jag att den drog mest åt synthwave. Då gjorde jag anpassningar som jag berättar om i kommande kapitel.
Tempo
Denna låt började i 84 bpm och jag hittade ett beat som var helt ok. Dock när andra saker drog åt synthwave-hållet kände jag verkligen hur tempot hindrade låten att uppnå den vandrande känslan av en bil som bara går, som jag upplever finns i synthwave. Jag valde därför att ändra tempot till 105 bpm och satsa mer renodlat på synthwave. Det löste mitt problem och öppnade upp för andra parametrar som nu följer.
Harmonik
Då denna låt började med harmoniken blev det redan från början kärnan i låten.
Den enkla ackordsvändan hade kunnat tagits ur världarna som “Everything”
(FM-84, 2016), “Crystalline” (The Midnight, 2017), “Tell Me The Truth”
(Gretzinger 2018), “Contrast” (ANH, quickly, quickly, 2017), “Problems”
(Biscuit, 2017), “We Were Young” (Biscuit, 2019) och
“Resurrection Life” (C3LA Music, 2017) befinner sig i. De andra låtarna har andra sorters världar (MXXWLL har snabbare ändringar och lite ackord taget utanför tonarten och även färgningar från utanför tonarten. Anomalie är långt bort med betydligt mer utvecklad harmonik. Läggningarna jag använde illustreras i figur 2.
Figur 2, notbild över synthens stämma i “Halvsynthwave”.
Det gjorde att harmoniken drog lite bort ifrån “Problems”, “We Were Young” och även kanske “Tell Me The Truth”. Den blev mer målande med dessa läggningar (Db/Gb, Bbm9 och Dbsus2) jämfört med om färgningarna inte hade funnits Gb, Bbm och Db).
Synthprogrammering
Denna låt började min resa i synthprogrammering även om jag suttit och
programmerat synthar tidigare. Det ska dock sägas att det är en helt annan uppgift att härma ett synthljud (som varit mina tidigare åstadkommanden) och att göra nya synthljud som ska ligga som grund för musikalisk mål och mening i en låt.
Jag ville dessutom utvecklas inom detta område då jag anser att hantverket inte ska få hindra den kreativa processen. Det har varit svårt och en ganska lång väg men jag upplever att jag betydligt oftare inte längre känner mig begränsad av hantverket tack vare detta arbete.
Allt började med att jag öppnade mjukvarusynthen “Serum” som jag till
övervägande del jobbat i. Jag började med en sågtandsvåg som jag adderade röster till (röster är antalet unisona toner som spelas upp av samma ljudmotor/oscillator) och sedan “detunade” (stämde ur marginellt i förhållande till varandra) tills jag hittade det där stora rika synthsoundet som kan förknippas med 80-talet. Jag har spelat in ett ljudklipp som visar hur det låter när man går från en till flera röster 2 på en synth och när de därefter detunas, och sedan samma process baklänges tills endast en renstämd oscillator är kvar.
2https://www.youtube.com/watch?v=eSyWXIyupBc
10
Figur 3 visar ett bildexempel för att visa hur synthen ser ut och även förklaringar till de olika parametrarna.
Figur 3, bild på synthen Serum och förklaring av dess parametrar
Därefter spelade jag in synthen efter ett clicktrack lagt på fjärdedelar som jag sedan mutade för att koppla en kompressor lagd på synthen med sidechain till clicktracket. Det gjorde att synthen duckade varje fjärdedel för clicktracket och tempo upplevs därmed utan att ha lagt till något annat rytmiskt element. Den idén är direkt tagen ur “Resurrection Life” (C3LA Music, 2017) i spellistan medan synthljudet är taget mer ur synthwavevärlden.
Jag fortsatte att lägga på saker och processera dem och nästa grej var en
synthpreset (dvs ett fabriksprogrammerat ljud) jag hittade. Den var i sig väldigt stor men den saknade rum och mystik, så då la jag på ett plate-reverb som gav ljudet rymd och sedan en eq för att göra ljudet smalare (kapade botten och ökade diskant så den tränger igenom). Sedan ett till reverb men med oktavering och modulation inbyggt för att få mystik och ett enormt ljud, och sedan lade jag på en autopanorerare på det för att den i sammanhanget ska verka ännu mer svävande.
Detta är ett utmärkt exempel på den ljuddesign jag fått göra och just i detta fall blev det en version av en synthwave-mallet som är ikoniskt för genren. Jag
spelade in ett ljudexempel på hur den låter torr (endast synthens egna effekter) 3 och även på hur den låter efter processeringen. Det var grunden till version 1 av 4 5 låten, förutom en leadmelodi jag även adderade.
När jag sedan körde fast efter att ha gjort ett färdigt beat (så gott som en komplett formdel) bytte jag som sagt tempo och valde att bara behålla grundsynthen men att sätta ett lowpassfilter på den som jag automatiserade (dvs ljudet ändrades över 6 tid i enlighet med vad jag hade programmerat). Här tog produktionen fart och förvandlades till en ren synthwavelåt och synthprogrammeringen härefter är omfattande så istället för att skriva om varenda ljud så berättar jag om två
approacher jag använde mig av för att få till dessa ljud och sedan ljudfiler på varje synth för sig.
Den första approachen jag använde mig av var att koppla filtret (high cut-filter) till ett envelope. Det gjorde att ljuden över tid ändrade eq från att man tog en ny ton. Den andra approachen var att jag kunde koppla detta filter till en LFO (Low Frequency Oscillator) för att filtret ska öppnas och stängas över tid eller i tempo.
Här är två exempel då jag använt mig av respektive metod och där dessa
förändringar i filtret sker väldigt fort. Jag spelade in en video för att visa hur jag 7 använt dessa metoder (metoderna visas i omvänd ordning).
Val av samplingar
Jag letade fram lite trumsamplingar som var ganska tydligt inspirerade av
MXXWLL/Anomalie vilket skiljer sig markant från trumsoundet i synthwave. Jag programmerade därefter ett trumbeat som var ganska enkelt och minimalistiskt precis som ackordsvändan då jag upplevde att det var dit låten ville. Rytmiken var dock väldigt långt ifrån MXXWLL/Anomalie och var snarare ett renodlat
synthwavekomp vilket gjorde att det blev ett väldigt mischmasch av genres och sounds. Jag lyckades få till ett relativt snyggt sound tillsammans med syntharna även med dessa samples. Låten tog absolut mer fart på trum/sample-fronten, när jag efter tempobytet letade fram nya samples som befann sig inom
3
https://soundcloud.com/user-420114858/halvsynthwave-plucks-dry/s-iJUNCsZmXe y
4
https://soundcloud.com/user-420114858/halvsynthwave-plucks-wet/s-78rWZkZPJs 6
5https://soundcloud.com/user-420114858/halvsynthwave-version-1/s-dpukNtJgzpE
6
https://soundcloud.com/user-420114858/halvsynthwave-ackordsvanda-filter/s-rEO mWYpaUs6
7https://www.youtube.com/watch?v=gxOPHf9qkKY
12
synthwavevärlden. Det gamla kompet gjorde sig helt enkelt mycket bättre med dessa trumsound, och eftersom syntharna också passade började jag nu hitta en helhet och fick för första gången en vision om vart låten skulle ta vägen och om hur helheten av låten skulle uppfattas (musikalisk mål och mening). Detta hade alltså stor betydelse för hur låten skulle komma att upplevas och påverkade väldigt starkt vart låten tog vägen. Det jag lärde mig av det var att vara extra noga med detta skede av produktionen och att inte vara rädd att byta
trumsounds/riktning på beatet.
Sammanfattning
Jag blev till slut nöjd med denna låt och jag lyckades åstadkomma “Den 8 elektroniska ljudbilden” i den renodlade synthwaveversionen på så sätt att ljudbilden kändes väldigt krispig och att syntharna gjorde sitt jobb. Det finns fortfarande saker man skulle kunna slipa på och göra annorlunda för att framhäva det ännu mer, men jag lyssnar mig vilse i mixningen och begränsas av min brist i detta hantverk. Däremot tycker jag inte jag fick till det i den första versionen just på grund av att jag upplever att summan av alla musikaliska ingredienser på något sätt saknar riktning, vilja, mål och förmåga att förflytta mig till en annan plats. De enskilda ljuden i version ett hade uppenbarligen kunnat bidra till att åstadkomma det om de blivit mer polerade och levande, vilket jag ju till exempel visade genom att använda två av ljuden från första versionen även i den andra.
5.2 “Regnlåten”
Processen
Denna låt skrevs utifrån ett instrumentsound (pianoljud i detta fall) och den första versionen skrotades tidigt på grund av att jag än en gång körde fast. Anledningen till att jag ändå väljer att presentera den är för att jag anser att processen har varit en viktig del att försöka kartlägga i detta arbete, för att kunna sätta mig in i olika världar och förstå varför vissa idéer som denna första inte håller måttet i mina ögon och inte inspirerar mig/tar mig vidare och därmed ger mig en möjlighet att utforska idén. En intressant sak jag nämligen funnit nu i efterhand är att jag faktiskt ser det fullt möjligt att göra något av delar av den första idén och att applicera “Den elektroniska ljudbilden”. Något som jag såg som en omöjlighet tidigare på grund av harmoniken och det deprimerande pianoljudet. I
dokumentationssyfte för att kartlägga processen spelade jag in den versionen följt 9 av uppkomsten till nästa idé och hur det lät i sin rena form.
8https://soundcloud.com/user-420114858/halvsynthwave-klar/s-5e9qmwIeGgh
9https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-forsta-ideerna/s-obe4YeH8Aks
Då jag körde fast med första idén gick jag vidare till en ny idé och körde även den gången fast alldeles i början. Jag hade föresatt mig att skriva denna låt utifrån ett instrumentsound men jag förstod i detta skede att ett sound inte nödvändigtvis räckte för att väcka en vision. Så fort jag dock satte mig ner, spikade en
ackordsvända och hittade en rytmik som kändes bra tog min vision fart. Detta var för mig också ett kvitto på att just “sound” inte var allt “Den elektroniska
ljudbilden” innefattade. Därefter tog låten ett antal olika riktningar i mitt huvud och jag testade olika versioner och instrumentsound och förpackningar av denna låt. Jag gjorde inspelningar av version 1 och version 2 av låten. Därefter 10 11 slutade det med att jag bestämde mig för att göra ett medley gjorda utifrån samma kärna, dvs ackordsvändan. Medleyt utgörs av del 1 , del 2 och del 3 . Jag 12 13 14 15 gjorde även en del mellan del 2 och del 3 som fungerar som en lång övergång för att ge del 3 större musikalisk kontext. Jag anser den vara ganska oviktig i
sammanhanget då den inte tillför något unikt till mitt arbete som inte redan gjorts tidigare. Därför har jag valt att inte skriva mer om den.
Harmonik
Harmoniken i denna var ganska oföränderlig till att börja med och känns som någon blandning av MXXWLL och Anomalie om man bortser från att den sistnämndes låtar är mycket mer händelserika och har mycket högre tempo i harmonikbyten. Färgningarna skulle dock kunna höra hemma där och jag tog inspiration därifrån.
Tempo
Vad gäller tempo finns inte jättemycket att säga. Den går i 112 BPM och det var ett tempo jag från början upplevde bekvämt och som av en händelse passar det precis in i vad låtarna från spellistan håller sig kring (läs; det är nog ingen slump).
Synthprogrammering
Grunden i låten är ett piano som jag dubbat med en synth med samma trick som i låt 1 där jag kopplat sidechain till ett mutat clicktrack. Därför låter det som att
“köttet” i pianot duckar men inte pianokaraktären eftersom synthen står för just
“köttet” (det är mer botten i det). Jag lade på mer ambience i form av en
flöjtliknande synth där jag också använde samma oktavreverb som i låt 1. Sedan lade jag på en bas som jag inte fastnade för, den stack ut för mycket.
10https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-version-1/s-J3B56xSi87Y
11https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-version-2/s-lmMkZVQMw31
12https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-klar/s-FdJCtQc7Cwb
13https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaaten-del-1/s-qxw5xzrD5Zg
14https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-del-2/s-4tnjP9KQHFt
15https://soundcloud.com/user-420114858/regnlaten-del-3/s-UEnu6CTikqG
14
I den andra delen bestämde jag mig för att gå lite utanför boxen jämfört med vad jag tidigare gjort och skapade ett trasigt beat och ett kaxigt bassound som är inspirerat av MXXWLL. Det gjorde jag genom att fördröja attacken på en sinusvåg och spela den ganska släpigt. Jag upplevde det som effektivt att med så enkla medel komma så långt i skapandet av “Den elektroniska ljudbilden”.
I del tre av denna låt återanvänder jag ljud jag använde i “Halvsynthwave” som basen och filtersynthen i bygget.
Val av samplingar
Jag laddade hem en sampling av ett regnväder från “Splice” (ett samplebibliotek) och en “riser” (filtersvep) som jag reverserade, kapade och skapade någon sorts känsla av att det blåser också då svepet gick upp och ner. Det gjorde jag för att jag upplevde att ackordsvändan i sig inte var tillräckligt intressant och jag behövde lite hjälp för att skapa ett ljudlandskap och för att kunna sväva iväg i musiken. Det är inspirerat av “Contrast” (ANH, quickly, quickly, 2017) även om resten av låten snarare drar åt någon blandning mellan låtarna av MXXWLL och “Problems”
(Biscuit, 2017). Även trumsamplingarna är väldigt inspirerade av Anomalie, MXXWLL och Petit Biscuit. Jag försökte få till ett organiskt svängigt hihatlir på första delen av låten men det var klurigt och det blev ändå väldigt elektroniskt och kändes inte så dynamiskt som jag hade önskat. Jag sänkte det i volym och byggde på med akustisk gitarr för att ändå få till lite dynamiskt levande sväng och det gjorde det lite bättre. I del två av låten tog jag helt och hållet inspiration från MXXWLL i hur han gör i en video som heter “Against The Clock” som man kan se hos FACTmagazine (2018). Detta gjorde jag mest som ett experiment och ville se hur det blev. Jag tycker det blev ganska coolt och om jag hade vidareutvecklat andra instrument på den delen och lagt till lite fler grejer hade den kunnat blomma ut mer.
På sista delen gick jag lös lite vad gäller trumsamplingar och tog lite hårdare ljud än vad som hör hemma i “Den elektroniska ljudbilden”. De samplingarna var snarare tagna rakt ur EDM och house och gjorde verkligen att låten tog en helt annan riktning.
Sammanfattning
För att avgöra huruvida denna låt återskapar “Den elektroniska ljudbilden” eller inte kräver att låten bryts ner till sina olika delar, då de skiljer sig från varandra. I alla delar kan jag se drag av det men kan inte stå för att jag nått hela vägen fram.
Jag tror jag hade behövt lägga ner lite mer tid på att hitta fler små ljud att lägga till i respektive del men om jag ska ranka vilken som kommer närmast skulle jag nog säga såhär:
1: Del 2
2: Del 1 3: Del 3
Detta baserat på att jag ändå lyckades hitta någon sorts “hipp” känsla i groovet på del 2, men det saknades i andra element och det var inte en så detaljerad ljudbild och det fanns inte tillräckligt mycket bakomliggande ljud för att backa upp delen.
Del 1 däremot var mer detaljerad och bar sig själv på ett annat sätt även om den var lite för smutsig och slö för att helt och hållet ta sig i mål. Vad gäller del 3 så upplever jag att kaggen och det dansvänliga beatet helt och hållet tar bort “Den elektroniska ljudbilden”. Det låter på tok för aggressivt och spikigt (finns inga spår av mjukhet i mixen). Jag tog hjälp av Olivia Wessman för lite topline.
5.3 “Latinlåten”
Processen
Denna låt kom fram genom lite inspiration av låten 16 “It Runs Through Me”
(Misch, 2018) som på sätt och vis har mycket gemensamt med exempelvis
MXXWLL men tanken med denna var att få en låt från en helt annan genre att klä sig i “Den elektroniska ljudbilden”, så det spelar inte jättestor roll var
inspirationen kom ifrån. Den första versionen av låten kopplade jag direkt till 17 latin och valde därifrån att jobba mot “Den elektroniska ljudbilden”. Jag bestämde mig för att ta influenser från MXXWLL på denna enbart utifrån att jag trodde den skulle gå bäst att klä i hans ljudlandskap av alla i spellistan, framför allt baserat på harmoniken. Därefter var det ganska raka spår för mig i processen då många beslut föll sig naturligt. Denna låt är den mest gitarrbaserade låten i detta projekt vilket jag tycker faller sig naturligt när man tar inspiration ifrån MXXWLL.
Harmonik
Harmoniken på denna låt är väl närmast en blandning av MXXWLL och Anomalie då den består av en två-femma (Ebm, Fm7, Bb7#5 eller 6m, 7m7, 37#5- “Nashville numbers” utgår alltid från durtonarten) som kommer rakt från den sistnämndas verktygslåda men att andra halvan känns mer som MXXWLL (6m9, 4maj7, 3add11). Att den går i moll ser jag som relaterat till “Den
elektroniska ljudbilden” men just 3-ackordet är väldigt malplacerat och det gjorde det i princip omöjligt för mig att klä denna låt som synthwave eller åt det popigare hållet. Därför såg jag det som min enda lösning i princip att gå mot MXXWLL eller Anomalie där man kan komma undan med dominanter på ett annat sätt.
16https://soundcloud.com/user-420114858/latinlaten-klar/s-6l5f0ZGGgKb
17https://soundcloud.com/user-420114858/latinlaten-version-1/s-LvHrMsyGL4o
16
Tempo
Denna låt går i 108 BPM vilket precis som “Regnlåten” råkade passa bra, och som av en händelse passar perfekt in i vad de flesta låtar från spellistan går i. Ingen slump alltså att det tempot fungerade bra.
Synthprogrammering
Synthljudet som spelar ackorden i början av låten var nog det mest komplicerade jag programmerade av alla mina synthljud, vilket känns lite märkligt då det låter lite retro och gammalmodigt i mina öron. Det är inspirerat av synthljudet i “Good Feeling” (Abacus, 2016) (vid 0:41 är det tydligast). Det har ett vibrato och ett envelopefilter på sig men vibratot börjar inte på en gång utan tonerna ligger rakt en liten stund för att vibratot sedan ska slå på. Vibratot åstadkom jag genom att koppla en LFO till synthens pitch och sedan ställde in LFO:ns inställning till att den inte startar förrän efter 0,3 sekunder. Filtret ordnade jag genom att skicka en andra envelope till att kontrollera highcut vilket gjorde att filtret var helt öppet i ca 0,23 sek och sedan stängdes långsamt under ca 0,39 sek. Problemet var då att filtret var öppet från början och det lät ganska stappligt och digitalt. Det löste jag genom att sidechaina synthen till kicken. Då duckade synthen och attacken
försvann. Det upplevs ungefär som att filtret öppnas och sen stängs när det i själva verket enbart stängs men att volymen ger en illusion om att den öppnas. Jag gjorde även en video som illustrerar det (musen markerar vilka parametrar som i 18 huvudsak förändras).
Val av samplingar
Då jag på denna låt tagit mycket inspiration av MXXWLL fortsatte jag på det tåget vad gäller samplingar och letade helt enkelt fram trummor som lät relativt likt de från hans låtar i spellistan. Det tog inte så lång tid och var ganska enkelt för mig att bli nöjd med. Däremot något som är värt att nämnas är att jag på denna låt använt mig av exakt samma trick som MXXWLL så ofta gör för att få till en lite friare, “släpande” time. Jag tog alla hihats och flyttade bak dem en bit i time (ett antal millisekunder), vilket gjorde enormt mycket för hela låtens energi. Den rosa är hihaten i figur 4 och man kan se att den tydligt ligger efter de andra
instrumenten som i detta fall framför allt är kagge och virvel.
18https://www.youtube.com/watch?v=S7xkLq6jTkA
Figur 4, bild över tidsförskjutningen mellan olika rytmiska instrument.
Sammanfattning
Denna låt blev inte riktigt klar, vilket var tråkigt, men jag anser att jag lyckades hitta ett beat som visar på att det absolut går att förvandla låtar från andra genrer till att klä dem i denna ljudbild. Jag tycker mitt beat har en grad av “Den
elektroniska ljudbilden” men att även här skulle fler element av andra instrumentsound behöva komma till för att den ska blomma ut helt.
5.4 “Overjoyed”
Processen
Detta är en Stevie Wonder-låt från 1985 som befinner sig långt ifrån “Den elektroniska ljudbilden”. Det hela började med att jag upplevde att låten var ganska långsam som den är och behövde lite mer tempo och lite mer drag, lite mer som händer helt enkelt. Jag tog därför ganska mycket inspiration av
Anomalie rent produktionsmässigt och slängde in ganska många små grejer för att fylla luckor. Jag hittade en ackordsvända för versen som jag tyckte fungerade och där de stora läggningarna också var väldigt inspirerade av Anomalie, men jag tyckte inte låtens melodi var tillräckligt melankolisk för att jag skulle kunna få någon molligare känsla på låten, vilket jag tror hade krävts för att jag skulle helt ha kunnat hitta hem till Anomalie-soundet. Melodin var lite för stillasittande och jag försökte väga upp för det på andra håll men det slutade med att kärnan i låten inte riktigt drog åt samma håll trots allt.
Harmonik
Vad gäller harmoniken (se figur 5) så är min version mollig i förhållande till ursprungsarret, men även om versens ackordsvända börjar på 2m vissa gånger och går upp till 6m så känns den ganska durig trots allt. Färgningarna är dock stora och genomarbetade. Här är de kompletta läggningarna i pianot och syntharna:
Figur 5, notbild över pianot och synthens stämma i versen.
18
På grund av melodin upplevde jag att jag blev bunden till tonarten och de
specifika modulationer som finns i originalversionen. Det blev ännu ett hinder för mig att ta mig mer mot Anomalie-soundet som jag ju egentligen ville. Jag
försökte leta utanför boxen vad gäller harmoniken i arrangemanget och jag lyckades ändra en del grejer. Till exempel att den i min version inte landar på tonikan lika ofta var en stor faktor för att låten skulle dra mer åt “Den elektroniska ljudbilden”. Man kan höra i spellistan att i de låtar som faktiskt har någon sorts ackordsvända där de nya delarna förväntas byta ackordsvända så landar de aldrig på tonikan. I övrigt var jag tvungen att följa tonartshöjningarna och därför bestämde jag mig för att använda mig av originalvändan i refrängen så långt det gick utan att hämma “Den elektroniska ljudbilden”
Tempo
91,5 BPM är tempot för denna låt vilket är långsammare än de flesta låtarna men snabbare än de långsammaste låtarna. Den här ligger alltså mitt emellan de två tempon som verkar vara att föredra (ca 70-80 BPM och ca 100-120 BPM). Jag tror det bidrog till att jag upplevde den som långsam och delvis fortfarande gör det, och därför kompenserade med att lägga till olika element som rör sig mycket.
Speciellt eftersom den i sin originalförpackning känns ganska flytande och
feelgood, men inte alls på samma sätt som de långsammare låtarna i spellistan har känslan av att vara “chill” (dvs tillbakalutat med en annan sorts atmosfär). Jag upplevde absolut att tempot försvårade resan mot “Den elektroniska ljudbilden”
på denna låt.
Synthprogrammering
Jag använde mig av samma metoder på denna låt som på de tidigare. Jag upplevde att jag behövde ganska många halvmjuka och snälla ljud i denna låt, vilket jag löste framför allt genom att ändra attacken på syntharna och ta bort de höga frekvenserna när det behövdes.
Val av samplingar
Det var ganska svårt att hitta samplingar till denna låt men jag befann mig i ungefär samma värld som de andra låtarna. Jag letade efter något lite mer trumsetsliknande i denna överlag så till vida att jag valde att ha ganska mycket pukor. Det gjorde det hela mycket mer organiskt även fast virvlarna fortfarande var väldigt elektroniska.
Sammanfattning
Min uppgift var då alltså att applicera “Den elektroniska ljudbilden” på denna låt 19 som inte hade det sedan innan, och jag har valt att behålla leadsången och en stor del av ackorden. Jag upplevde att tempot ställde till det en del men att det gick relativt bra ändå och att jag faktiskt lyckades ganska bra att uppnå mitt mål med denna låt. Jag upplever att den har en blandning av komponenter från Anomalie, låten “Contrast” (ANH, quickly, quickly, 2017) och en del drag från låtarna på nedre halvan av spellistan (soundmässigt och just att det är en lite torrare ljudbild som är ganska detaljerad).
5.5 “Svenskpop”
Processen
Denna låt skrevs alltså med komplett topline och var även den låt som krävde mest energi att färdigställa. Som dokumentation spelade i jag mitten av
produktionsprocessen in en video som beskriver hur jag gått tillväga. Den visar 20 ganska bra hur processen såg ut i skapandet av de andra låtarna också. Låten började med en synthloop som låtskrivandet sedan utgick ifrån, och jag tog hjälp 21 med topline då jag inte besitter tillräcklig begåvning inom det för att detta projekt inte skulle komma att lida av det. Därför hjälpte Olivia Wessman mig igen med text, melodi och sånginspelning.
Denna låt tog form genom att melodin och arrangemanget gick hand i hand från start till slut. Därför var det ganska enkelt att hitta en form för låten och komma igång med den när vi väl hade satt igång och hittat någonting vi ville
vidareutveckla. Därefter satt jag ensam och experimenterade med synthsounds och pålägg. Denna låt var absolut lättast att göra så till vida att det gick fort och jag körde inte fast lika hårt som i de andra låtarna. Problemet med denna var att jag tog inspiration från poplåtar utanför denna spellistan och därför hamnade en liten bit ifrån mitt mål. Den hade absolut kunnat göras mer lik “Tell Me The Truth” (Gretzinger, 2018) och därmed varit lättare att få i mål för att passa i detta projekt. Stommen fanns där tidigt men det krävdes mycket putsande och 22
finjusteringar innan jag upplevde att den tog sig nära “Den elektroniska ljudbilden”.
Harmonik
Denna låt innehåller typisk popharmonik, förutom när den går till ett b6 i sticket som har ungefär samma funktion som 6(dur) i sticket på “Tell Me The Truth”
19https://soundcloud.com/user-420114858/overjoyed-remake-klar/s-K4t2cJcb1hq
20https://www.youtube.com/watch?v=0TrvBRvoPEk
21https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-synthloop/s-JccvShfJXSn
22https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-version-1/s-34KOwDDsU37
20
(Gretzinger, 2018). Jag tycker inte harmoniken ställde till det för att åstadkomma
“Den elektroniska ljudbilden” men det var lite klurigt att få till det när
ackordsbytena kom som de gjorde och var rytmiserade så snabbt. Det gav mig ingen chans att färga speciellt mycket utan att stöka till och det gjorde det betydligt svårare att hitta ett ljudlandskap.
Tempo
Än en gång var tempot utanför ramen av vad spellistan rekommenderar. 90 BPM går låten i. Däremot tycker jag inte tempot var största problemet med denna låt för att få den närmare den eftersträvade ljudbilden utan snarare rytmiseringen som jag nämnde tidigare. Punkterade 8-delar bygger låten på, vilket absolut hör mer till pop än “Den elektroniska ljudbilden”.
Synthprogrammering
Basen till denna låt gjorde jag av en väldigt enkel sinusvåg i Serum som jag sedan körde genom en stark dist. Det gjorde att den blev jämnare i dynamik över
registret och att den fick mer mellanregister vilket var väldigt behövligt. Figur 6 visar basen som används på i princip alla andra låtar i detta arbete. Jag gillade 23 denna bas så mycket att jag var tvungen att använda den på fler ställen.
23https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-bass/s-GaHGO8XE9tL
Figur 6, bild på effekterna som används på basljudet i majoriteten av låtarna.
Efter jag gjort basen körde jag ändå fast lite i ljuddesignen och påläggen i
produktionen. Ett av ljuden jag dock fastnade för var ett spikigt piano med stort 24 reverb som jag autopanorerade. Det stickiga pianot är väldigt likt bells i
synthwave och var lätt att få in i mixen då det var väldigt tunt och hade mer transienter än kropp. Det är absolut en sak jag ska sikta på att ha mer av i framtiden för att ljudbilden ska bli så städad som den är i spellistans låtar
(använda tunna ljud alltså). Dock kändes refrängen fortfarande tom så jag fortsatte att addera instrument och skruva ljud. Jag gjorde även ett synthljud där jag 25 automatiserade pitchen till att falla i förhållande till tonlängden, då de på ett snyggt sätt kompletterar varandra. På så vis fick jag fram ett synthljud som gräver sig neråt i pitch lagom mycket innan det dör ut. Figur 7 visar en bild på när inställningarna matchar varandra. Grafen till höger visar när den börjar dyka i pitch och grafen till vänster visar synthens envelopefilter.
24https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-pianoslinga/s-P1XYO2eiRN8
25https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-falling-synth/s-0tHJkSIQDpS
22
Figur 7, bild på grafen till envelopefilter och LFO i synthen serum. Envelope 1 har kort attack och kort sustain och LFO 4 har en specifik kurva som kan påverka några av instrumentets attribut, så som vibrato, tremolo eller pitch över tid.
Val av samplingar
På denna låt använde jag mig av Olivias röst istället för samplingar för att skapa ambience och ett ljudlandskap. Jag tog en liten bit av en stämma, kopierade upp 26 den och crossfadeade mellan dem för att det skulle låta jämnare. Därefter la jag på autotune, doubler, reverb, oktavreverb (stort), kompressor och eq på det.
I övrigt var det väldigt svårt att hitta bra samplingar till denna, då jag inte tog inspiration från rätt ställen utan var otroligt kluven i mina inspirationer till denna låt, och därför inte visste vilken värld trummorna skulle befinna sig i. Det slutade med att jag inte blev nöjd med valet av samplingar på trumsidan.
Sammanfattning
Denna låt når inte fram till “Den elektroniska ljudbilden” tyvärr, utan är alldeles 27 för popig. Det kan ha att göra med tempot, men jag tror mest det har att göra med att rytmiken och harmoniken i kombination med att inspirationskällorna till denna låt var så otroligt spridda. Det gjorde det till en för svår uppgift för mig att klä låten i rätt ljudbild och hitta rätt ljudlandskap för den. Känslan av “hipp” finns inte och känslan av “chill” finns inte och de snygga instrumentsound som till exempel representeras i listan finns inte heller med. Jag tog mig alltså inte i mål med denna låt, vilket är intressant eftersom detta var den första som blev relativt klar, och detta var till stor del den låt där jag gjorde misstagen jag lärde mig av för att göra de andra låtarna bättre.
26
https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-ambient-rost/s-2W40Ffz7HvX
27https://soundcloud.com/user-420114858/svenskpop-klar/s-JX6BlzEFCYY
6. Diskussion
6.1 Harmonik
För att svara på frågeställningen börjar jag med att utreda hur elementet harmonik påverkar “Den elektroniska ljudbilden”. När jag tittar på produktionerna jag gjort och vägen till att ha gjort dem kommer jag fram till att harmonik, voicings och färgningar är ett mycket kraftfullt verktyg att använda sig av för att hitta denna ljudbild, och att det är betydligt lättare att komma fram till den ljudbilden om man lyckas göra alla rätt på denna punkt. Däremot är det inte på egen hand avgörande för huruvida man lyckas eller inte, som vi till exempel ser både i “Overjoyed” och
“Latinlåten”, som ingendera har optimal harmonik för denna ljudbild men som ändå lyckades få drag av det och garanterat skulle kunna komma ännu närmare den ljudbilden utan att behöva ändra harmoniken. Däremot finns det exempel på låtar som har mer av “Den elektroniska ljudbilden” som har mer “rätt” harmonik enligt mig. Ett exempel på det är första låten “Halvsynthwave”. Där upplever jag att ackordsvändan tillsammans med ett synthsound är tillräckligt för att på egen hand åstadkomma “Den elektroniska ljudbilden”, något som jag inte anser att de andra låtarna klarar då deras harmonik är bristfällig i sammanhanget. De låtar som inte är perfekta rent harmoniskt har jag därför behövt lägga ner mer energi på andra komponenter. Rangordningen för vilka låtar som har bäst harmonik för
“Den elektroniska ljudbilden” är följande; “Halvsytnhwave”, “Regnlåten”,
“Overjoyed”, “Svenskpop” och “Latinlåten”. Det är tydligt att jag har fått lägga ner mer energi och blanda in andra komponenter betydligt mer på de senare låtarna. Harmonik är alltså ett kraftfullt verktyg och mycket viktigt, men inte avgörande.
6.2 Tempo/Rytmisering
När jag skrev låtarna upplevde jag att inom ramen av 100-120 BPM var det mycket lättare att uppnå “Den elektroniska ljudbilden”. Jag märkte dessutom att jag blev tvungen att byta tempo drastiskt på “Halvsynthwave” från 84 till 105 på grund av att låten saknade riktning och jag inte fick någon vision för låten.
“Overjoyed” och “Svenskpop” var de enda låtarna som hamnade utanför denna ram av 100-120 BPM och de var de låtar jag i särklass tyckte var svårast att slutföra och arbeta med. Redan i tidiga skeden i produktionerna menar jag att det blev svårt att ta låtarna vidare i dessa fall. Tempot till skillnad från harmoniken bör vara statisk i denna typ av produktioner vilket gör att alla beslut man tar efter att tempot bestämts blir påverkat av tempo. Just detta fenomen upplevde jag som det största problemet med “fel” tempo. Ett exempel på det skulle kunna vara att jag i introt på “Overjoyed” kände mig tvungen att lägga till många korta småljud för att väga upp för den svaga aktiviteten som ett lågt tempo medförde. Samma sak upplevde jag mig tvungen till på “Svenskpop” i kombination med att jag upplevde mig låst i produktionen och tvingad att låta sången bära hela
24
produktionen istället för att kunna använda synthar eller piano som i till exempel
“Halvsynthwave” och “Regnlåten. Jag ser därför även detta som ett kraftfullt redskap om man i början av en produktion bestämmer sig för ett tempo som är nära de influenser man har. Om än inte heller helt avgörande så anser jag att detta varit en större faktor än harmoniken för produktionens resultat.
6.3 Synthprogrammering/Ljuddesign
Jag kom fram till att synthprogrammering och ljuddesign är en stor del i att få fram “Den elektroniska ljudbilden”. Det är också den del jag har lagt ner mest tid och energi på. I “Latinlåten” skrev jag om en komplicerad synth jag hade
programmerat som fungerade som ackordsmatta. Den låg som grund i låten som allt annat lutade sig mot och spelade stor roll för sammantagna upplevelsen av låten anser jag. Samma sak gäller för filtersynthen i “Halvsynthwave” och även pianoljudet i “Regnlåten” del 1. Jag upplever också att introt i “Overjoyed” bärs upp tack vare de olika småljud jag programmerat då andra element inte riktigt gör det. Synthprogrammeringen har egentligen en central roll i alla låtar, oavsett om harmonik, tempo eller andra element hjälper till att lyfta låten eller inte.
En bra blandning av breda, smala, långa, korta, stora och små sound är alltid en viktig bit av musikproduktion, men i dessa kristallklara produktioner som jag har som referenser skulle jag vilja påstå att detta är det absolut viktigaste att få till. En sak som jag ofta går till då låten känns platt och tunn är att lägga till stora ljud, vilket de inte alltid gör i spellistan jag har som referens. Där krävs det att man är modig och vågar blanda in fler ljud som är skarpa och korta i vissa fall. Många av fillsen i introt på “Overjoyed” är exempel på när jag valt att praktisera detta. Det krävs dock att man lägger ner mycket tid på dessa små sounds som kan ses som detaljer, men jag har kommit fram till att det i många fall är det som gör att låten tar fart och hittar in i “Den elektroniska ljudbilden”. Med andra ord är detta ett mycket kraftfullt redskap som dessutom på egen hand kan vara skillnaden mellan att hitta in i ljudbilden och att inte göra det. Det baserar jag på hur det sett ut under processen av att ta fram mina produktioner, och även att ljuddesign är så viktigt för dessa ljudbilder. En sak jag upplever är genomgående är också att om ett sound (synthljud/gitarrljud/trumljud/basljud etc) uppbackat av rätt voicings och rytmik upplevs som tillräckligt snyggt och heltäckande kan det ofta räcka för att en låt ska kunna höra hemma i “Den elektroniska ljudbilden”. Det tycker jag alla referenser i spellistan står som exempel för.
En sak till som jag kan ta lärdom av är att det exempelvis är lättare att sikta mot en renodlad synthwavelåt och med endast de referenser som hör den världen till.
Det går att få till något annars också, men det blir ett mer planlöst sökande som tar mer tid, energi och inte garanterat tar vägen dit tanken var. Det är på gott och ont
då jag absolut anser att det går att få till “Den elektroniska ljudbilden” oavsett, men i mina produktioner har resultatet inte varit lika gott då jag tagit spridda referenser och influenser. Jag har därför funnit att om man i
synthprogrammeringen och ljuddesignen tänker noga på vilka referenser man har, blir det lättare att landa med produktionen där man hade tänkt.
6.4 Mixning
Mixning har varit svårt att utvärdera då det är ett så stort område. Jag upplever ändå att jag har utvecklats mycket och har mycket mer att säga om det nu än innan detta arbete. En fråga jag funderat mycket över är huruvida stora eller små ljudbilder spelar roll. Jag har kommit fram till att ljudbilden måste vara väldigt samlad och att ljud inte får spreta iväg alltför mycket. Det handlar om nivåer men också om frekvenser, att ljud helt enkelt ska limma tillsammans för att utgöra en helhet. Hur man balanserar bas-, diskant- och mellanregister är också viktigt.
“Den elektroniska ljudbilden” förutsätter en detaljerad ljudbild vilket innebär att den översta diskanten kan spela ganska stor roll, och även basen eftersom en osamlad bas innebär raka motsatsen till en detaljerad ljudbild. Ljudbilden ska också upplevas som nära lyssnarens öra, vilket kan åstadkommas genom att ha lite starkare och tydligare botten och topp. Bra EQ tillsammans med bra kompression är en vedertagen formel för en lyckad mix, vilket jag kontinuerligt jobbat
medvetet med i alla låtar och även där utvecklats.
Om det är stor eller liten ljudbild spelar nog inte jättestor roll enligt vad jag kommit fram till utan det finns plats för båda. Perfekta exempel på det är Anomalies låtar, då han kan gå från extremt blöt till extremt torr ljudbild på bråkdelar av en sekund. Dock bidrar den torra ljudbilden då till att framhäva den blöta ljudbilden och tvärtom. Detta fenomen har försökt använda mig av i till exempel “Overjoyed” mellan brygga och refräng där bryggan varit väldigt såsig och blöt och refrängen varit mer samlad. Mixning berör även ljuddesign till viss del eftersom många ljud tar form i mixningen, när olika effekter läggs på och register skalas av eller förstärks i de olika instrumenten och efterklang adderas.
Då min färdighet i detta hantverk inte är i klass med vad som presenteras i spellistan “Den elektroniska ljudbilden”, har det varit svårt att komma fram till exakt vilken roll det spelar i sammanhanget och där motiveras mer forskning för att fullt ut förstå det. Det jag däremot kommit fram till är att mixningen som sista instansen innan en färdig låt blir till och som så tydligt berör helheten av en låt betyder mycket, kanske mest av alla element för att en låt ska nå fram till “Den elektroniska ljudbilden”.
26
6.5 Övriga faktorer
Min andra forskningsfråga var vilka övriga faktorer som kunde påverka “Den elektroniska ljudbilden”. Jag har funnit att arbetsprocessen, både i låtskrivandet och produktionen haft en stor påverkan av resultatet. Det jag då har kunnat jämföra är vad som har blivit bra och inte och i vilka fall man får jobba betydligt mer för att få en färdig produkt. En enkel ackordsvända går betydligt lättare att ta någonstans då det öppnar upp för att jobba mer med dynamik istället för att stirra sig blind på vart låten ska ta vägen. Det hör väldigt starkt ihop med låtstrukturer eftersom nya delar sällan bara uppenbarar sig för en, utan man får aktivt och enträget tvinga fram idéer som inte nödvändigtvis blir bra alls. Det är inte
optimalt och jag tror därför att en tydlig topline med en enkel grund är ett väldigt smidigt sätt att tackla det problemet. Jag har alltså kommit fram till att processen spelar roll, men jag har inte kommit underfund med exakt på vilket sätt än, utan vidare forskning motiveras.
Även om det sound jag undersökt i detta examensarbete inte är knutet till en viss genre så är samtidigt genretillhörighet viktigt. “Den elektroniska ljudbilden” finns representerade i många genrer men inte i alla. Det finns normer inom harmonik, tempo, instrumentering mm för varje genre. Det finns även enligt mig likadana normer inom “Den elektroniska ljudbilden”. Därför har jag kommit fram till att genrer spelar roll även om det för den sakens skull inte innebär att “Den
elektroniska ljudbilden” är direkt kopplad till vissa genrer.
Repetivitet är också ett element jag reagerat på och som jag kommit fram till spelar viss roll. Min motivering till varför det skulle spela roll är att jag upplevde att det var lättare att hitta “Den elektroniska ljudbilden” med hjälp av loopar och repetitivitet än utan. Hela “Regnlåten” och “Halvsynthwave” bygger på loopar och repetivitet, vilket är två av de låtar jag anser ha kommit närmast “Den
elektroniska ljudbilden”. Däremot upplevde jag inte “Svenskpop” som lika lyckad i detta avseende, trots att den bygger på loopar. Nästan alla låtar i spellistan bygger på loopar och repetivitet. Man kan dock lyssna på Anomalie eller MXXWLL för att förstå att loopar inte alltid är centrala, men de är ändå en stor del av deras musik också även om längden på looparna varierar från en takt till kanske upp till sexton. Detta är alltså en lös tråd som skulle motivera vidare forskning.
6.6 Avslutande reflektion
Jag har under arbetets gång lärt mig hur jag ska använda harmonik, tempo, rytmik, synthprogrammering, ljuddesign och mixning för att skapa vad jag i detta arbete valt att kalla “Den elektroniska ljudbilden”. Jag har också lärt mig att byggstenarna arbetsprocess, genre och repetivitet spelar roll, men i framtiden
kommer jag nog inte lägga mycket fokus på detta då jag ännu inte fullt ut förstått hur dessa redskap kan användas på bästa sätt i olika sammanhang. Detta arbete har hjälpt mig att få fotfäste i den djungel som jag tidigare upplevt
musikproduktion att vara och kommer vara till enormt stor hjälp i framtiden oavsett om jag producerar musik direkt kopplat till “Den elektroniska ljudbilden”
men även om det är en helt annan slags musik. Detta arbete har starkt påverkat hur jag producerar musik och skapar synth/pianoljud såväl som hur jag ser på en rytmsektion. Jag har också fattat ett starkt tycke för den musik jag nu undersökt och analyserat och ser tydligare framför mig hur jag ska kunna inkorporera dessa inspirationer i min egen musik. Jag tror därför att“Den elektroniska ljudbilden”
kommer vara en del av mitt framtida musikskapande.
28
7. Referenser
Abacus, J. (2016). Good Feeling - MXXWLL Remix Från For Real Life And Not Pretend - The Remixes [CD] London: Ministry Of Sound/RCA Records
ANH, quickly, quickly. (2017). Contrast Från Preach [EP] Independent Anomalie. (2018). Crescent Från Métropole Part II [CD] Hämtad från:
https://open.spotify.com/track/58zFkROMyeq4o1OMIQQgsL?si=OHkNevgcQX mAJGzjc99VdQ
Anomalie. (2018). Notre-Dame Est Från Métropole Part II [CD] Hämtad från:
https://open.spotify.com/track/77I9HL9RyWsP6CJBaZgwJL?si=ZKoQCJFoTz-q yzcUlGaQmQ
Biscuit, P. (2017). Problems Från Presence [CD] Frankrike: Petit Biscuit Music.
Biscuit, P. (2019). We Were Young Från We Were Young (The Playlist) [CD]
Frankrike: Petit Biscuit Music.
C3LA Music. (2017). Resurrection Life Från Resurrection Life [Singel] Los Angeles: C3LA Music.
FACTmagazine. (2018-05-09). MXXWLL - Against The Clock [Videofil].
Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=VO2C69L-1aU
FM-84. (2016). Everything Från Atlas [CD] St. Oswald: Electronic Purification Records.
Gretzinger, S. (2018). Tell Me the Truth Från Blackout [CD] Redding, CAL:
Bethel Music.
Misch, T. (2018). It Runs Through Me Från Geography [CD] London:Beyond the Groove.
MXXWLL. (2017). Throwback Från Beats Vol.1 [CD] UK & Europe: Holy Toto.
The Midnight. (2017). Crystalline Från Nocturnal [CD] Los Angeles:
Independent.
Wonder, S. (1985). Overjoyed Från In Square Circle [CD] Los Angeles: The Motown Record Company LP.
