”Jag arbetar med den jag är”

”Jag arbetar med den jag är”

- En multidimensionell studie i västra Sverige om vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning.

Göteborgs Universitet

Institutionen för Socialt Arbete Socionomprogrammet

C-uppsats

Titel: ”Jag arbetar med den jag är”

Författare: Anna Andersson, Madelaine Andersson och Sabina Johansson Termin, år: HT – VT 2010/2011

Handledare: Pierre Engström

Abstract

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör.

Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete. Det kvantitativa resultatet ger stöd för tidigare forsknings påstående att många studenter inom socialt arbete har utsatts för multipla trauman och att dessa påverkat som motiv till att studera socialt arbete. Resultatet stödjer dock inte påståendet att det skulle finnas en skillnad mellan högre och lägre socioekonomiska grupper gällande omfattning av trauma. Studenterna visar en reflekterad medvetenhet om inverkan av traumatiska erfarenheter i sina resonemang kring positiva och negativa aspekter i professionen. I den positiva aspekten ligger en ökad möjlighet till empati och inlevelse med klienten vilket anses vara möjligt om egna värderingar läggs åt sidan. Den negativa aspekten i kontrast anses vara att en icke bearbetad traumatisk bakgrund medför en risk för identifiering med klientens problem vilket kan äventyra socialarbetarens egna hälsa. Vidare finns en uppfattning av utbildningen i sig vilken innebär att kunna bearbeta erfarenheter sett som att ”arbeta med den de är”.

Nyckelord: Socioekonomisk och psykosocial bakgrund, trauma, empati, trygghet, utsatthet

Förord och Tack

Först och främst vill vi tacka oss själva för att vi gjort denna uppsats. Ett gediget arbete och många timmar ligger bakom det Ni nu håller i handen. Dock vill vi nog allra mest tacka vår handledare Pierre Engström. Utan honom och hans kritiskt granskande ögon hade detta aldrig gått vägen. Stort tack Pierre även för ditt ambitiösa och empatiska handledande, för oss, har detta alltid gett oss ny energi att kämpa vidare. Vi vill även tacka Daniel Uhno för hans handledande inom dataprogrammet SPSS. Hans behjälplighet har betytt mycket för vår uppsats. Ett stort tack även till vår fokusgrupp vid Göteborgs universitet som med kort varsel ställde upp på att medverka i vår uppsats. Denna grupp gav oss värdefullt material till vår studie vilket också gjorde att vi på ett så grundläggande sätt kunde arbeta fram vår enkät. Ett tack går även till de som hjälpte till att pilottesta vår enkät. Sist men absolut inte minst, då de är grunden till hela uppsatsen, vill vi tacka de studenter och lärare som så välvilligt tagit emot oss och vår undersökning. Vi vill understryka att det är informanterna till denna uppsats som suttit på den värdefulla kunskapen till vår analys. TACK alla.

Anna, Madelaine och Sabina

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

2 SYFTE ... 4

2.1FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4

3 FÖRFÖRSTÅELSE ... 4

4. DEFINITION AV BEGREPP ... 5

4.1SOCIOEKONOMISK BAKGRUND, PSYKOSOCIAL BAKGRUND OCH TRAUMA ... 5

4.2NYCKELBEGREPP ... 6

5 METOD ... 7

5.1METODOLOGISK ANSATS ... 7

5.2METODVAL ... 7

5.3FOKUSGRUPP... 8

5.4ENKÄTER... 9

5.5URVAL ... 10

5.6GENOMFÖRANDE/TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 11

5.6.1 Fokusgruppen ... 11

5.6.2 Enkäten ... 12

5.7ANALYSFÖRFARANDE ... 13

5.8METODOLOGISKA REFLEKTIONER ... 14

5.8.1 Forskningsetiska principer ... 14

5.8.2 Reliabilitet, Validitet och Generaliserbarhet ... 15

6 TIDIGARE FORSKNING ... 17

6.1SOCIALARBETARE: BAKGRUND, UTBILDNING OCH YRKESLIV ... 18

6.2EFFEKTER AV ERFARENHETER AV OMSORGSGIVANDE PÅ KLINISKA INSATSER ... 19

6.3HUR PÅVERKAS SOCIALARBETARE AV SINA FAMILJER MED ALKOHOLMISSBRUK? ... 20

6.4SAMMANFATTNING ... 20

7 TEORIER ... 21

7.1PSYKODYNAMISK TEORI ... 21

7.2HUMANISTISK PSYKOLOGI ... 21

7.3TANKERAM ... 22

8 RESULTAT ... 22

8.1FOKUSGRUPPENS RESULTAT ... 22

8.2ENKÄTERNAS RESULTAT ... 24

8.2.1 Föräldrarnas sysselsättning ... 25

8.2.2 Utsatthet utifrån föräldrarnas sysselsättning ... 26

8.2.3 Studenternas psykosociala påverkan ... 27

8.2.4 Studenternas utsatthetsfaktorer utifrån föräldrarnas sysselsättning ... 28

8.2.5 Motiv till val av studier inom socialt arbete ... 30

9 ANALYS ... 31

9.1EN MÅNGFALD AV MOTIV TILL VAL AV UTBILDNING ... 31

9.2OLIKA DEFINITIONER AV SOCIOEKONOMISK OCH PSYKOSOCIAL BAKGRUND ... 32

9.3 TRAUMANAS POSITIVA OCH NEGATIVA EFFEKTER ... 33

9.4DEN PSYKOSOCIALA BAKGRUNDEN SPELAR ROLL VID VAL AV STUDIER ... 34

9.5DEN SOCIOEKONOMISKA BAKGRUNDEN SPELAR FÖGA ROLL VID VAL AV STUDIER ... 35

10 SLUTDISKUSSION ... 36

10.1AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 38

REFERENSER ... 39

LITTERATUR ... 39

RAPPORTER ... 39

TIDSSKRIFTER ... 40

ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 40

Diagramförteckning

Diagram 1 Föräldrarnas sysselsättning ... 25

Diagram 2 Utsatthet bland studenterna utifrån föräldrarnas sysselsättning ... 26

Diagram 3 Psykosocial påverkan utan koppling till föräldrarnas sysselsättning ... 27

Diagram 4 Påverkan av trauman; positivt eller negativt ... 27

Diagram 5 Cirkeldiagram, 15 st på utsatthetsfaktorer kopplat till föräldrarnas sysselsättning ... 28

Diagram 6 Motivet till studier inom socialt arbete ... 30

Diagram 7 Studier på grund av personlig utveckling ... 31

- 1 -

1 Inledning

Under de senaste tio åren har antalet studenter som börjar studera på högskola och universitet i Sverige ökat markant. Siffrorna och prognoserna inför framtiden ser goda ut då fler och fler människor väljer att studera, men dock är det tyvärr så att det finns en viss snedvridning när det gäller vilka som väljer att söka sig till högre utbildningar. Ewa Foss har skrivit en artikel i tidskriften Välfärd (2003:1) som skildrar denna snedrekrytering väl. Foss (2003:1) hävdar att skillnaderna hos olika socioekonomiska grupper är stor när det gäller nybörjarstudenter vid Sveriges högskolor och universitet. Barn till högre tjänstemän väljer i större utsträckning att studera än barn till icke akademiska arbetare.

Som ett led i detta definierar en annan rapport (SOU 1993:85) detta som en social snedrekrytering och hävdar vidare att denna vridning blir ett problem av flera skäl. Det är dels ett problem gällande individuella orättvisor hos barns livschanser att kunna börja studera och dels gällande att samhället inte tar tillvara på alla resurser som finns. Snedrekryteringen anses bero på att barn från högpresterande samhällsklasser uppnått högre betyg och att barn inom högre socialgrupper oftare presterar bättre och därmed har möjligheten att söka sig till högre studier, vilket de också gör (SOU 1993:85).

Dessa rapporter signalerar alltså att det skulle finnas en viss skillnad mellan vilka studenter som studerar på olika program på Sveriges högskolor och universitet. Skillnad finns också mellan universitet inom samma ämne. Det kan alltså finnas sådana skillnader mellan studenter inom socialt arbete vid olika universitet. Som socionomstudenter på Göteborgs universitet är denna skillnad, mellan människors psykososociala bakgrund och studier på högskola, något vi författare funderat på under studietiden.

Med detta i beaktande anser författarna att det är viktigt att se till vad det är som gör denna skillnad i människors val att studera, respektive att inte studera, på högskola eller universitet.

Eller snarare för denna frågeställning oss vidare mot att promovera vad det är som gör att vissa människor väljer att studera inom just socialt arbete. Susan Barter (1997) menar att studier inom socialt arbete ofta attraherar människor med personliga erfarenheter av psykosociala trauman och förtryck där även olika former av missbruk är inkluderat.

”Social work training attracts a significant proportion of student with personal experience of psychosocial trauma and oppression, including various forms of abuse”. (Barter, 1997 s. 113)

- 2 -

Vidare i detta ämne skriver Collins (2006) att denna attraktionskraft är mer eller mindre välkänd och allmänt vedertagen i flera länder, men trots detta finns det begränsad information om fenomenet och det är sällan något som forskare inom socialt arbete diskuterar eller skriver om. Vi ställer oss frågan varför det är så? Varför väljer människor att studera socialt arbete?

Hur stora är beläggen för att det är många människor med psykosociala problem som väljer denna karriär? Och varför diskuteras det inte? Barter (1997) beskriver i sin rapport till viss del att de traumatiska händelserna som är beskrivna ovan kan vara en utav orsakerna till att man faktiskt väljer att studera socialt arbete. Att en karriär inom socialt arbete attraherar dessa människor på grund av att de söker efter svar på deras egna problem och en form av behandling av dem. Genom att finna egna svar kan människorna på så sätt hjälpa andra personer med liknande problem. Genom att möta de behov som klienterna har kan de färdiga socialarbetarna samtidigt få en chans att möta sina egna trauman och problem. Studenter inom socialt arbete måste, med beaktning av detta, vara påtagligt mer medvetna än andra att de kommer att behöva diskutera sina egna eventuella problem. Problem, som kanske är förträngda, raderade eller obearbetade minnen, kommer på ett eller annat sätt att göra sig påminda igen då man möter liknande problem hos framtida klienter (Barter, 1997).

Författarna ställer sig vidare en fråga om man inte äventyrar bearbetningsprocessen, snarare än läker sina problem och den redan gjorda bearbetningen av dem, genom att konfronteras med dagliga påminnelser av sina egna trauman? Kan klientens rätt till en professionell och rättvis behandling äventyras och hur löser man i sådana fall det? Författarna anser också att ett visst ansvar läggs på landets högskolor och universitet om det visar sig att det är så här verkligheten ser ut inom socialt arbete. Genom att inte diskutera ämnet i frågan delas en reprimand till dagens lärosäten inom socialt arbete ut för att de inte visar på mer insikt i om det faktiskt är så att många av deras studenter har bevittnat eller varit med om exempelvis sexuella övergrepp eller andra former av psykosociala trauman. Det är viktigt att lyfta fram ämnet för och ge studenter, men även dagens högskolor och universitet, nya och bättre förutsättningar att klara av vårt framtida yrke på ett bra sätt. Inte minst är det viktigt för att ge våra framtida klienter den vård de faktiskt har rätt och behov till.

Med detta i beaktande visar Dara Bergel Bourassa (2009:225) i sin rapport att det inom socialt arbete blir alltmer vanligt med compassion fatigue¹. Vilket drabbar främst professioner, såsom socialarbetare, som arbetar med människor som lider av traumatiska händelser. Det kan till

1 Compassion fatigue: En slags utmattning hos socialarbetare som av klienternas livsberättelser belastas psykiskt och fysiskt.

- 3 -

exempel handla om fysiska övergrepp till exempel sexuella, våldtäkt, katastrofer och/eller andra problematiska livshändelser. I arbetet med människor som erfarit dessa händelser initierar compassion fatigue att socialarbetaren belastas psykiskt och fysiskt av klienternas historier. Detta kan således vara skadligt för denne då ständiga detaljer kring klienters trauman konstant stressar och oroar socialarbetaren. Bourassa (2009:225) menar att det finns en stark korrelation mellan socialarbetare som dessutom har egna olösta trauman och denna compassion fatigue.

Författarnas uppfattning och erfarenhet i det hela är att studenter inom socialt arbete ibland, men långt ifrån alltid, har dessa psykosociala problem som det diskuteras ovan. Dock skall poängteras att upplevelserna inte alltid ses problem utan snarare är det så att det även finns starka fördelar i att ha med sig ett visst bagage när man kommer till högskola och universitet och det sociala arbetets fält. I vissa fall kan det vara svårt att förstå en annan människas problematik om man inte varit med om det själv, många klienter hävdar till exempel att så alltid är fallet. Uppsatsen ämnar inte förstå problematiken bakom ”de socioekonomiska och psykosociala problemen” studenter inom socialt arbete har, utan ämnar istället studera själva grundantagandet till problematiken, alltså om det stämmer att många studenter inom socialt arbete faktiskt har och eller besitter dessa erfarenheter. Och i sådana fall ämnar uppsatsen att studera på vilket sätt och i vilken grad som studenterna bär på denna problematik, oavsett om den anses vara negativ eller positiv för den framtida socialarbetaren.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i individuella åsikter och klargör inte vilka samhälleliga orsaker som kan ligga till grund för individens val av studier inom socialt arbete. Dock är författarna medvetna om att en individs tankar och leverne kan vara beroende av samhälleliga konsekvenser snarare än faktorer i bakgrunden. Detta är dock inget denna uppsats kommer att lägga fokus på, men poängterar ändå att problem på samhällsnivå även kan skapa problem på individnivå, då konsekvenserna av otillräckliga resurser ofta ger problem för den enskilda individen i samhället.

- 4 -

2 Syfte

Syftet är dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan.

2.1 Frågeställningar

Hur beskriver studenter inom socialt arbete trauma och psykosocial bakgrund?

Vilka föreställningar finns bland studenter inom socialt arbete kring grundmotiven till att studenter väljer att studera socialt arbete?

Vilka föreställningar finns bland studenter inom socialt arbete kring trauma, psykosocial och socioekonomisk bakgrund som motiv kring att studera socialt arbete, och dess för- och nackdelar för professionen?

Hur ser förhållandet ut mellan socioekonomisk bakgrund och psykosocial bakgrund?

Hur ser förhållandet ut mellan att studera socialt arbete och socioekonomisk bakgrund?

Hur ser förhållandet mellan motivet att studera socialt arbete och psykosocial bakgrund ut?

3 Förförståelse

Att studera socialt arbete är ett brinnande intresse hos oss som ledde till att syftet var ett självklart val. Vi upplever dock att vi ofta fått förklara för andra icke insatta vad socialt arbete egentligen är. Vi har en uppfattning om att det i Sverige, och säkert många i andra länder, finns olika förutfattade meningar om alla olika professioner. Vi tror att de allra flesta människor som lever i ett samhälle som Sverige (en politiskt och ekonomiskt stabil och utvecklad demokrati) har tankar om hur människor bör vara och se ut inom varje profession.

Vi upplever att vi ofta hört, och själva sagt saker som att ”han går säkert på Chalmers” bara genom att observera en människa. Så är det även inom socialt arbete. När vi förklarat för människor vad socialt arbete innebär har vi lagt märke till hur dessa människor redan under och efter förklaringen bildat sig en uppfattning om hur och vilka vi är. Det är inte bara andra människor som har denna uppfattning utan vi delar den själva. Vi upplever att det är allmänt vedertaget i vårt samhälle att människor som läser socialt arbete och om sociala problem har egna problem som de måste ta i tu med och att de därför studerar ämnet. Dessa förutfattade meningar har under tiden på universitetet tyvärr förstärkts. Redan under tidigt skede på socionomutbildningen insåg vi att många av studenterna på programmet hade svårigheter, trauman och psykisk ohälsa i bagaget. Tack vare vad vi ser som god självinsikt anser vi dock, tillsammans med många andra kurskamrater, att det är långt ifrån alla som faktiskt bär på

- 5 -

dessa problem. Vi ställer oss därför frågan var denna allmänt vedertagna sats kommer ifrån?

Är det en slump att så många människor med psykosociala problem väljer att studera inom samma ämne? Eller kan förförståelsen vara sann, den som säger att bakgrunden påverkat gemene man så pass mycket att man genom sin utbildning inom socialt arbete ser det som en möjlighet att påverka och förändra sitt liv? Vi tror oss se att det finns vissa belägg för att det är så endast genom att studera vår egen årskurs. Vi ifrågasätter dock oss själva och undrar om det kan vara så att vår förförståelse gör att vi i högre grad än andra uppmärksammar människor som har problem och på så sätt inte ser de andra i lika stor grad. Förförståelsen, tror vi, gör att vi ser det vi vill se, men att vi i och med denna uppsats, en gång för alla, bättre kan studera vilka belägg som faktiskt är sanna.

4 Definition av begrepp

I detta avsnitt definieras begrepp som är direkt relaterade till syftet, nämligen socioekonomisk bakgrund, psykosocial bakgrund och trauma. Vid analysen av empirin framkom andra centrala begrepp som alltså är viktiga för att förstå resultaten. Dessa begrepp definieras i nyckelbegrepp.

4.1 Socioekonomisk bakgrund, psykosocial bakgrund och trauma

Författarnas definition av socioekonomisk bakgrund och uppsatsens syfte av begreppet är att det innefattar en persons bakgrund med dens ekonomiska situation som grund. Hur till exempel personens uppväxtförhållanden och bostadssituation sett ut utifrån personens möjligheter rent ekonomiskt. Begreppet socioekonomisk bakgrund klassificeras och delas in i olika klasser där ekonomin styr vilket fack eller klass man placeras i. Ju lägre klass man kategoriseras i desto sämre livschanser vad gäller utbildning och arbete anses personen ha.

I författarnas definition av begreppet psykosocial bakgrund ligger även begreppet social bakgrund. Dessa begrepp ligger nära samman och i denna uppsats kommer de att likställas varandra och gå under samma begrepp då författarna anser att psykiska problem kan ha, och ofta har, sitt ursprung i sociala förhållanden. Psykiska problem leder också, enligt författarnas synsätt, ofta till sociala konsekvenser, oavsett om de är negativa eller positiva. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att man inte fullt kan dra en tydlig gräns mellan sociala eller psykosociala problem. Med begreppet psykosocial bakgrund hävdas att det vedertaget dras en linje mellan negativitet, det vill säga problem, och begreppet. Så är det dock inte i detta fall och denna uppsats. Med psykosocial bakgrund menas, utan någon negativ eller positiv definition, det

- 6 -

som genomsyrar en individs uppväxt och som formar personen till att bli den man är. Den psykosociala bakgrunden hos en individ handlar alltså om allt ifrån familjekonstellationer, boendesituationer, det sociala arvet, missbruksförhållanden, föräldraengagemang, trygghet, nätverk, värderingar, psykiska och eller fysiska trauman och så vidare. Psykosociala och sociala problem definieras bland annat av kriminalitet, missbruk, arbetslöshet, bostadslöshet, ensamhet, relationsproblem, psykiska störningar och störande beteende.

Begreppet trauma kommer från grekiskan och betyder kroppslig eller själslig skada eller våldsverkan (Tamm, 2002). Nationalencyklopedin (2010-11-18) definierar trauma som en skada på människokroppen som uppkommer genom olycksfall eller annat yttre våld. Psykiskt trauma definieras vidare av ovanstående källa som en händelse eller upplevelse som kan ge upphov till psykiska besvär (NE 2010-11-18).

4.2 Nyckelbegrepp

Empati – betecknar förmågan att vara medveten om andra personers känslor och att handla i enlighet med detta. I detta fall menas socialarbetarens förmåga att förstå och härbärgera människors erfarenheter och också kunna sympatisera med händelser som hänt deras klienter (författarnas definition).

Trygghet – är en känsla och ett tillstånd som människor känner inom sig, ett slags välbefinnande. Denna känsla ser olika ut beroende på vem frågan är ställd till och vad för bakgrund denne har. För vissa är trygghet att ha mat för dagen, ett hem för sig själv och sin familj. För andra är trygghet att ta sig hem från krogen klockan tre på natten eller helt enkelt att ha belysning i sitt närområde. Benämningen trygghet används från och till i olika sammanhang som till exempel en trygg anställning, ett tryggt samhälle eller en trygg uppväxtmiljö (www.omtrygghet.se, 2010-11-18).

Utsatthet – när människan konfronteras med en brutal och kylig omvärld, direkt eller indirekt.

Begreppet kan ha många olika betydelser och en given definition finns inte. Exempel på utsatthet kan vara ekonomisk utsatthet, ohälsa, social utsatthet och så vidare (författarnas definition).

- 7 -

5 Metod

5.1 Metodologisk ansats

Det är inte alltid självklart vilken metod man skall använda sig av i en C-uppsatsstudie då det är många faktorer som spelar in. Beroende på vilka frågeställningar och vilket syfte man har ger metoden till fenomenet olika innebörd Syftet är dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Det första författarna därför behövde ta hänsyn till innan undersökningen var som Göran Ejlertsson (2005) beskriver, att noga tänka igenom vilket eller vilka problem som skall undersökas.

Ejlertsson skriver att en problemformulering skall växa fram och att det sedan är utifrån den man väljer vilken av metoderna som är mest lämplig. Det gäller att se till alla olika för och nackdelar med en kvalitativ respektive en kvantitativ studie då man behöver rätt kunskap om vad, varför och hur människor agerar och för att kunna studera deras livsvärld (Ejlertsson, 2005). Även Steinar Kvale (1997) skriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun att det råder delade meningar inom samhällsvetenskaperna vilken metod som anses vara mest lämplig och pålitlig inom forskning. Det går att använda sig av båda metoderna växelvis i sin undersökning och vid insamling av sitt datamaterial. Kvale (1997) menar att en kvalitativ metod kan användas för att starta upp en undersökning och att denna empiri då kan generera i mätbara resultat via en kvantitativ metod. Avslutningsvis menar Kvale (1997) att resultaten av den kvantitativa empirin åter kan sammanfattas i en analys med en kvalitativ metod. Larsson m.fl. (2005) skriver likväl som Kvale (1997) att man på ett positivt sätt kan använda sig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod som verktyg i sin forskning. Det blir då en såkallad multidimensionell forskning och genom denna utgångspunkt har man större möjligheter att fånga fler dimensioner av verkligheten. Fler dimensioner genererar större djup och en nyansering i det område forskningen berör (Larsson m.fl., 2005).

Med Ejlertssons (2005) och Kvales (1997) argument som bakgrund argumenterades det att det för att kunna svara på studiens syfte krävdes empiri av både kvalitativ och kvantitativ art.

Uppsatsen byggdes därför dels på en kvalitativ delstudie som fick ligga till grund för faktorer som studerades i en kvantitativ delstudie.

5.2 Metodval

För inhämtandet av den kvalitativa empirin valdes en fokusgrupp där författarna hämtade begrepp, perspektiv och empiri på frågeställningarna och syftet. Dessa begrepp har genererat uppsatsens grund för den andra och största delen på studien, som är kvantitativ, bestående av

- 8 -

enkäter. Fokusgruppen har även i sig besvarat några av uppsatsens frågeställningar, då dessa krävde det. Författarna hämtade därmed sin empiri både från den kvalitativa fokusgruppen och de kvantitativa enkäterna. Detta gav uppsatsen en bra grund och en djupare analys med chans att kunna besvara både djupare och bredare frågeställningar. Då metoderna kom att bli författarnas verktyg för att kunna samla in bra empirisk data anses det att grunden för enkäterna blev djupare och bredare efter en väl genomförd fokusgrupp som genererade i nya, större och bredare perspektiv.

Den fokusgrupp som denna uppsats inhämtat empiri ifrån utgör tillsammans med uppsatsens svar på enkäter resultatet av det författarna kommit fram till. På grund av den multidimensionella inriktningen innehåller därmed uppsatsen större möjligheter att besvara frågeställningarna i ett bredare perspektiv. Fokusgruppmetoden är en typ av kvalitativ metod.

Kvalitativa metoder beskrivs av Kvale (1997) som lämpliga för studerande av hur människor upplever sin livsvärld. En kvalitativ metod kan göra det möjligt, genom samspel med den eller dem man valt att studera, att gemensamt skapa en förståelse, i respondenternas uppfattningar.

Det gäller främst olika intervjusituationer kännetecknade av samspel mellan informanter och forskare där möjlighet att uttrycka åsikter och synpunkter finns trots och tack vare, att intervjuns struktur, är riktad mot det specifika syftet. I denna studie utgår intervjun, vilket det oftast gör (Kvale, 1997), från ett antal förutbestämda halvstrukturerade frågor, alltså varken öppna eller helt strukturellt styrda. Syftet med att använda halvstrukturerad intervju, var som Kvale (1997) påpekar, att möjliggöra en mer empatisk dialog. I det senare avsnittet Genomförande återkommer författarna till beskrivning av hur intervjuerna specifikt genomfördes.

Den kvantitativa delen av empiri utgjordes av enkäter. Fördelen med en kvantitativ ansats är som Ejlertsson (2005) påpekar att man på det sättet når ut till fler informanter än om man hade använt en kvalitativ metod, en kvantitativ studie går att genomföra på ett större geografiskt område och informanterna kan i lugn och ro studera frågeformuläret innan de ger svar på sina frågor. I den kvantitativa delen av denna undersökning användes enkäter vilka bestod av ett antal frågor som konstruerats med hjälp av den kvalitativa empirin och med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar.

5.3 Fokusgrupp

Larsson m.fl. (2005) skriver att syftet med en fokusgrupp är att samla in data till sin undersökning. Materialet får man genom att en grupp, om 6-8 personer, som diskuterar ett

- 9 -

givet ämne. Diskussionen och tankarna kan sedan användas för bearbetning till exempelvis att formulera en enkät, utforma frågor till intervjuer eller fungera som empiri. Fokusgruppen skall syfta till att uppmärksamma författaren på nya perspektiv och infallsvinklar inom ämnet.

I en fokusgrupp är det viktigt att deltagarna är intresserade av det från början givna ämnet, dock skall de inte vara alltför engagerade då man riskerar att de utgår för mycket från sina individuella svar istället för att låta ämnet bli till en diskussion (Larsson m.fl., 2005).

Diskussionen sätts igång genom stimulans som utgörs av en gemensam erfarenhet eller ett intresse för det aktuella ämnet. Genom interaktionen i gruppen kan forskaren få en förståelse för de resonemang, synpunkter och åsikter som gruppmedlemmarna uttrycker (Denscombe, 2009).

5.4 Enkäter

En enkät är ett frågeformulär med klara frågor som delas ut till respondenter. Martyn Denscombe (2009) menar att för att en enkät skall vara ett forskningsmässigt frågeformulär skall den vara utformad så att den ligger till grund för att samla in data som sedan används som empiri för forskningens analys. Frågeformuläret skall inte förse människor med någon information utan svaren från respondenterna skall ge forskaren empiri att analysera.

Formuläret skall bestå av ett antal frågor som de olika respondenterna skall förstå och i den bästa mån analysera identiskt. Detta gör i sin tur att bearbetningen av svaren underlättas.

Syftet med en enkät är att kunna fråga människor direkt om vad man vill veta och få informationen direkt från källan. Vidare skriver Denscombe (2009) att en enkät är lämplig då forskningen skall analysera svar från ett stort antal respondenter på ett stort geografiskt område och när det gäller att samla in okomplicerad information. Till skillnad från den kvalitativa datainsamlingsmetoden går man alltså inte in på djupet. Enkäter som datainsamlingsmetod är användbar där det inte finns något krav på interaktion mellan de som svarar. Med enkäter menar man att det är en undersökning som görs endast vid ett tillfälle på de olika respondenterna. Man har som forskare varken tid eller resurser att göra om undersökningen. Då frågeformuläret väl är tryckt kan man dessutom inte göra ändringar eller korrigeringar vilket också skiljer sig från den kvalitativa metoden, där man till exempel i en intervju kan gå tillbaka och ställa frågor igen om något är oklart. Vid en enkätstudie förlitar man sig till den skriftliga informationen som respondenterna lämnat på frågorna (Denscombe, 2009).

Vanligtvis delas formuläret in i de två kategorierna fakta och åsikter. Detta bör noga beaktas då den faktiska informationen, såsom kön, ålder och så vidare, inte kräver lika mycket av

- 10 -

respondenten som åsiktsdelen gör. I den sistnämnda delen skall respondenterna svara på, eller ge information om känslor och värderingar samt ta hänsyn till olika alternativ. Detta genererar att respondenten bedömer sina svar snarare än avger ren fakta. Det bör poängteras att enkäter sannolikt innehåller bägge dessa delar (Denscombe, 2009).

5.5 Urval

Fokusgruppens urval gjordes via snöbollsmetoden då elever vid Göteborgs universitet kontaktades. Dessa fick sedan komma med förslag på vilka fler som kunde tänkas delta.

Information gavs till dessa elever sedan via internet där författarna i stora drag beskrev syftet med fokusgruppen och för att se vilket intresse som fanns och vilka som kunde ställa upp med kort varsel. Fem stycken studenter valdes sedan ut utefter störst intresse. Det var viktigt att studenterna som deltog skulle ha en känsla för ämnet och därmed vara intresserade av att delta, inte bara för författarnas skull, utan även för deras eget intresses skull. Detta är enligt Denscombe (2009) viktigt för att fokusgruppsintervjun skall flyta på smidigt och generera i livliga diskussioner. Vidare bör en fokusgrupp vara homogen och samstämmig och därför föll vårt val på studenter i en klass på universitetet som alla läser samma program inom socialt arbete.

Uppsatsens enkäturval består av studenter som läser socialt arbete på högskola eller universitet i sydvästra Sverige. Att urvalet ser ut på detta sätt är beroende av uppsatsens kostnader och dess tidsaspekt. Ett slumpmässigt urval av tre högskolor och universitet i sydvästra Sverige gjordes och på dessa tre skolor gjordes sedan ytterligare ett slumpmässigt urval av vilka klasser som skulle ingå i studien. Detta slumpmässiga val var beroende av klassernas scheman. Empirin samlades in under en veckas tid och de klasser som hade föreläsningar de dagar författarna var närvarande fick ingå i studien. Med beaktande av studiens syfte och frågeställningar gjordes ett val att det både skulle ingå studenter från termin 1 och termin 7 från de slumpmässigt utvalda skolorna. På en utav skolorna var detta dock ej möjligt och därför har studenterna på termin 7 på denna skola bytts ut av studenter på termin 3. Detta val gjordes för att få en så stor spridning som möjligt på klasserna, men också för att kunna se på förändringar och utveckling över tid hos de olika studenterna. Enkäternas urval gjordes även via val till att få så många svar från respondenterna som möjligt. Då enkäterna samlades in på plats fick författarna in fler svar än om enkäterna till exempel hade besvarats via internet eller brev. Denscombe (2009) skriver, med ovanstående text i beaktande att ju fler och ju större antal respondenter desto mindre är risken för ett snedvridet resultat. Med ett stort urval förvissar sig forskaren om att alla viktiga aspekter har tagits med och ingår i

- 11 -

undersökningsresultatet. Samtidigt ger ett större antal respondenter en balans mellan urvalspopulationen och den stora populationen i stort vilket ökar representativiteten i urvalet och ger en ökad tilltro att möjliggöra en generalisering utifrån det resultat urvalet ger (Denscombe, 2009).

5.6 Genomförande/Tillvägagångssätt

5.6.1 Fokusgruppen

Det bestämdes i ett tidigt skede i undersökningsprocessen att studien skulle bestå av en fokusgruppsintervju. Detta främst för att få större och bredare perspektiv och inte falla offer för författarnas förutfattade meningar. Uppsatsens frågeställningar är utförda på så sätt att svar endast kan ges genom både kvalitativ empiri och kvantitativ empiri och därmed har fokusgruppen inte bara mynnat ut i begrepp och som grund för uppsatsens enkät utan har även varit en källa till en del av studiens frågeställningar. Författarna avsåg först att göra fokusgruppsintervjun på en ideell förening som arbetar med frågor inom socialt arbete, men då inte alla inom föreningen hade högskoleutbildning inom socialt arbete valdes alternativet bort. Istället genomfördes intervjun på en grupp studenter vid Göteborgs universitet. Dessa kunde leverera bra begrepp och inte bara diskutera kring människors sunda förnuft och dess empatiska tankar kring ämnet.

När urvalet gjorts skickades ett brev (bilaga 1) ut till de deltagare som visat störst intresse till fokusgruppen. I brevet fick studenterna ytterligare information kring syftet, vilken deras egna respektive författarnas roll skulle vara. Brevet beskrev också, enligt de etiska riktlinjerna inom forskarvärlden, syftet med studien och att de ställer upp anonymt. Vidare fick studenterna även information (bilaga 2) som de fick läsa igenom innan fokusgruppen startade.

Detta på grund av att de skulle känna sig säkra och komfortabla med sin medverkan och även känna tillit till deras uppgiftsutlämningar. Detta brev beskrev också de forskningsetiska kraven som finns studenternas rätt till återkoppling av uppsatsen när den är klar.

Ordet begrepp valdes innan fokusgruppen satte igång att inte nämnas trots att det var det som författarna i stor utsträckning var intresserade av. Anledningen till detta var att fokusgruppen inte skulle bli styrd av att leverera begrepp utan i första hand diskutera fritt och låta oss ta hand om insamlandet av empirin och begreppen. Fokusgruppen var halvstrukturerad, med vissa utvalda teman. Gruppen bestod av en moderator, en observatör och en som under tiden filmade. Intervjun bandades också.

- 12 -

Fokusgruppsintervjun transkriberades inte då författarna ansåg att empirin kunde plockas ut och att frågeställningarna kunde besvaras utan transkribering. Författarna valde istället att tillsammans lyssna på intervjun, om och om igen, tills de kände sig färdiga med de begrepp och teman som skulle användas på enkäten. Intervjun återupptogs vid arbetet med resultatet och analysen av frågeställningarna där klara och direkta svar på frågorna gavs naturligt och ingen transkribering var nödvändig.

5.6.2 Enkäten

Författarna valde tidigt att använda sig av enkäter som ett av tillvägagångssätten för att samla empiri till studien. Denna undersökning valdes att göra på tre slumpmässigt utvalda högskolor och universitet på tre orter i Sverige. Detta gjordes med beaktande av att både fokusgruppen och enkäterna skulle nå ut till ett stort antal respondenter som möjligt och på grund av att fokusgruppen till viss del skulle ligga till grund för uppsatsens enkät. Därmed valet givet. En första kontakt togs med de slumpmässigt utvalda skolorna. Därefter fick författarna möjlighet att kontakt kursansvariga för de klasserna som var intressanta för vår studie och författarna bestämde sig här för att slumpmässigt välja ut två klasser på varje skola. Det gick efter en del planering att få ihop olika tider för besök på de olika skolorna, vilket anses vara till fördel då vår svarsfrekvens ökat på grund av författarnas närvaro. Eventuella bortfall på grund av postgång och så vidare försvann också därmed och författarnas närvaro genererade i att studenterna kunde ställa frågor direkt på plats vilket även ökar reliabiliteten.

Att göra en kvantitativ enkätundersökning kräver en del förarbete som författarna blev varse om. Ett informationsbrev (bilaga 3) sattes samman och skickades till alla klasser och tanken med detta var att kursansvariga och eleverna skulle vara mer förberedda på om varför just valt de valts ut till undersökning, syfte och vad enkätundersökningen i stora drag gick ut på. Det var också ett sätt att förbereda eleverna på författarnas kommande besök. På plats i de olika klasserna gjordes en kort presentation av författarna och studien och därefter lämnades enkäterna ut. Hänsyn har givetvis tagits till de etiska riktlinjerna enligt Vetenskapsrådet och därav bifogades till varje enkät en förlaga (bilaga 4) som upplyste om elevernas rättigheter och skyldigheter till enkäten och uppsatsen i sin klara form. Med förlagan fanns även våra namn och kontaktuppgifter i fall det skulle uppstå några frågor. Författarna var noga med att poängtera möjligheter till återkoppling. Enkäterna kodades med var sin siffra och studenterna informerades om att komma ihåg deras egen siffra. Utan denna siffra kan författarna inte plocka bort rätt enkät vid en eventuell avbruten medverkan.

- 13 -

Enkäten (bilaga 5) består av 23 stycken frågor som har olika antal svarsalternativ beroende på vad frågorna kräver för svar. De flesta frågor är slutna med två eller flera svarsalternativ. En fråga är helt öppen. Enkäten pilottestades innan utlämning på nio stycken oberoende socialsekreterare och med deras reflektioner och fokusgruppens diskussion i beaktande har vissa frågor många fler svarsalternativ än de från början hade. Den reviderade enkäten kan ses som lång med många svarsalternativ, men den är gjord så för att ha så uttömmande alternativ som möjligt. I efterhand insåg författarna att dessa svarsalternativ genererade mycket arbete i uppsatsens analys, men utan dessa uttömmande svarsalternativ hade inte enkäten vilat på den breda grund den gör. Sammanlagt delades det ut 253 stycken enkäter i de sex olika klasserna.

Av dessa är det tre stycken externa bortfall då dessa enkäter aldrig kom in och ett internt bortfall av en enkät som författarna valde att ta bort på grund av ofullständiga uppgifter.

5.7 Analysförfarande

Totalt har uppsatsen 249 stycken enkäter, vilka bearbetades i programmet SPSS version 17.

Efter insamlandet av enkäterna kodades dessa och eftersom enkäterna innehöll frågor med fler än ett svarsalternativ kodades även dessa alternativ. Totalt kodades 119 variabler per enkät.

För att få en överblick på de olika svaren studenterna angett gjordes frekvenstabeller på samtliga variabler vilka sedan gicks igenom. Variabler knutna till syftet plockades ut och utifrån detta gjordes tydligare diagram som presenterade resultatet. Dock gjordes en upptäckt att SPSS innehåller vissa begränsningar när det gäller själva utformandet av olika diagram varav programmet Excel användes för detta. Den första inmatningen av alla svar resulterade endast i en överblick över hur många som i varje fråga svarat på varje svarsalternativ.

Diagram över dessa svar gjordes via ordinal och nominalskalor. Då känslor inte är mätbara är som tidigare förklaring vissa resultat baserade även på fokusgruppsintervjun. För att lösa frågan kring enkätens många svarsalternativ på vissa frågor gjordes av författarna ett försök till klargörande genom att dela in respondenterna i grupper. Respondenterna delades in i följande klasser: arbetarklass, medelklass och övre medelklass, för att kunna analysera hur den socioekonomiska och den psykosociala bakgrunden såg ut i de olika klasserna. Detta ansågs dock oetiskt då författarna till uppsatsen inte kan bestämma att respondenterna skall tillhöra en viss kategori då föräldrarna till denne kan ha haft olika bakgrund och utbildning.

En ny inmatning i SPSS-programmet gjordes då genom att lägga in respondenterna utefter deras föräldrars sysselsättning. Detta genererade i femton olika sysselsättningskategorier till exempel en kategori där båda föräldrarna var arbetare, där båda var högre

- 14 -

tjänstemän/akademiker, där en förälder var tjänsteman och den andra hemmafru, där en var arbetare och den andra föräldern företagare och så vidare.

Liknande indelning gjordes först även på frågan om ”form av utsatthet”. Då författarna inte var beredda på respondenternas ikryssande av så många svarsalternativ behövdes det här göras en gruppering på dessa vilket gjordes på följande sätt: Grupp ett; skolproblematik, mobbing, utanförskap och fördomar. Grupp två; ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, bostadsproblem, problem inom familjen, skilsmässa, dödsfall, psykiska eller fysiska sjukdomar och funktionshinder. Grupp tre; övergrepp, våld, psykisk och/eller fysisk misshandel och missbruk. Grupp 4; öppen fråga/annat. Författarna insåg dock relativt fort att följande klassificering blev grov och missvisande. Denna klassificering innebar att författarna rangordnade de olika traumans grad av allvarlighet vilket etiskt inte kan göras. Ingen kan likställa två trauman då dessa upplevs olika från individ till individ. Ett dödsfall till exempel kan vara förödande för en person och mindre chockartad för en annan och författarna kan därför inte bestämma benämningen på vad ett trauma är. För att få fram siffror på vilka inom sysselsättningsgrupperna och i hur stor omfattning som de varit utsatta för psykosociala trauman delades därför de olika sysselsättningskategorierna upp i varsitt diagram. I dessa

”tårtdiagram” redovisas de olika kategorierna i antal trauman, då så många svarsalternativ blev ifyllda. Utan denna indelning och alla diagram kunde vi inte se några samband mellan trauma och föräldrarnas sysselsättning.

Övriga inmatningar har gjorts som vanligt utan grupperingar eller omformuleringar. En bearbetning av tabellerna och svaren gjordes härefter vilka gav oss svar på vårt syfte och våra frågeställningar.

5.8 Metodologiska reflektioner

5.8.1 Forskningsetiska principer

Det humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har arbetat fram de fyra forskningsetiska principerna som beskriver huvudkraven som man måste ta hänsyn till vid forskning och vid kvalitativa samt kvantitativa analyser. Dessa krav är: samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och dessa presenteras på Vetenskapsrådets hemsida (vetenskapsrådet). Innan enkäterna delades ut och i början av fokusgruppen fick informanterna ett informationsbrev och ett samtyckesbrev där vi beskrivit deras rättigheter respektive skyldigheter utefter dessa principer. Såväl fokusgrupp som enkät i denna uppsats bygger alltså på dessa fyra forskningsetiska huvudkrav. Enkätfrågorna är

- 15 -

ställda på ett sådant sätt att de inte kunde upplevas kränkande eller stötande. Vi förde även innan genomförandet en diskussion om huruvida vi skulle nämna namnen på de skolor som författarna gjort studien vid. Det var ett enhälligt beslut att inte namnge skolorna för att kunna garantera respondenterna fullständig anonymitet.

Enligt Martyn Denscombe (2009) skall man som samhällsforskare vara etisk. Man skall förvänta sig av en forskare att denne skall respektera informanternas rättigheter och deras värdighet, de skall inte lida någon skada på grund av dess medverkan i studien och man skall respektera respondenternas integritet samt arbeta på ett ärligt sätt. Denscombe (2009) skriver vidare och förklarar de fyra huvudkraven som att forskaren skall informera respondenterna om vilken uppgift de har i projektet och vilka villkor som gäller för deltagandet.

Respondenterna skall upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan. Projektansvariga namn och institutionens anknytning skall ingå i förhandsinformationen för att underlätta kontakten med ansvarig forskare. Syftet med undersökningen skall anges samt information om hur undersökningen genomförs. Uppgifter skall av forskaren lämnas om hur och var resultaten kommer att offentlighetsgöras. Samtycke från respondenterna skall inhämtas av forskaren och i de fall då respondenterna är under 15 år krävs samtycke från föräldrar/vårdnadshavare. De medverkande har rätt att själv bestämma om hur länge och på vilka villkor de skall delta. Inga negativa följder ska medföra de som väljer att avbryta sin medverkan. Som respondent har man rätt att begära att få strykas ur forskningsmaterialet. Obehöriga skall ej kunna ta del av de uppgifter som finns om deltagarna i undersökningen. Enskilda människor i studien skall ej kunna identifieras av utomstående och uppgifter som lämnats skall vara omöjliga att komma åt. De insamlade uppgifterna om enskilda personer får enbart användas som forskningsändamål. De får ej heller användas eller utlånas till kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften.

5.8.2 Reliabilitet, Validitet och Generaliserbarhet

På grund av tidbrist och brist på resurser har författarna valt att göra studien på tre högskolor och universitet i Sverige, och valt ut två terminer på var skola. Detta urval anses vara representativt för en större population. Studiens tvärvetenskapliga grund anses också av författarna väga upp det låga antalet då empirin gör studien både bredare och djupare.

Uppsatsens empiri bygger på en fokusgrupp om fem personer och 249 stycken enkäter.

Empirin har hela tiden samlats in genom författarnas närvaro som lett till att följdfrågor och oklarheter givits och förklarats direkt vid genomförandet. Denna insamlingsteknik eliminerar

- 16 -

risken för missförstånd och ett stort antal bortfall. Användandet av två insamlingstekniker har lett till att uppsatsens reliabilitet och validitet per automatik förstärkts. Uppsatsen är tvärvetenskaplig vilket gör att den belyser syftet från flera håll. De kvantitativa insamlade enkäterna skall enligt Larsson m.fl. (2005) leda till ett beskrivbart statistiskt material till skillnad från det kvalitativa insamlade materialet som får en mer beskrivande och ett mer subjektivt perspektiv på det studerade fenomenet. Det sociala arbetet är tvärvetenskapligt vilket betyder att man kan studera ämnet utifrån flera perspektiv. Innehållet av både en kvalitativ och en kvantitativ del ger därför uppsatsen en stor fördel då reliabiliteten och validiteten ökar (Larsson m.fl., 2005). Viss kritik kan dock riktas mot valet av en större kvantitativ del då man måste räkna med ett visst bortfall. Bortfallet kan vara beroende av att respondenterna inte förstår frågorna och därför väljer att inte svara eller att de inte, som i kvalitativ forskning, har någon möjlighet att ställa följdfrågor till forskaren (Ejlertsson, 2005).

Denna kritik kan författarna till denna uppsats dock inte ta till sig av då studien endast har fyra stycken borfall och all empiri inhämtats på plats och vid varje tillfälle har författarna närvarat personligen.

Uppsatsens tvärvetenskapliga vinkel har lett till en hög reliabilitet och en hög validitet då syftet och frågeställningarna besvarats från två håll. Enkäten är välarbetad då den kvalitativa fokusgruppsintervjun medverkat till frågornas utformning. Detta genererar en god validitet.

Intervjuns teman och enkätens frågor är ställda på det sättet att de kopplar an till studiens syfte och dess frågeställningar vilket leder till att författarna kan vara säkra på att studien mäter det som den har för avsikt att mäta. Reliabiliteten ökar genom att enkäten har många organiserade och välarbetade frågor och då studien är gjord på så många olika klasser på olika skolor har författarna sett att den fungerar och på så sätt kan härleda detta till att studien skulle få liknande resultat om den skulle göras om vid ett annat tillfälle. Enkäten testades i en pilotstudie innan den samlades in på de olika skolorna vilket också ökar studiens validitet.

Uppsatsen anses ha en hög generaliserbarhet på grund av dens höga svarsantal och dess låga bortfall. Kritik skulle kunna föras mot att det finns en snäv geografisk spridning mot landets stora population, men då det är en studie gjord i västra Sverige anser författarna att det är en tillräklig spridning och därmed en god generaliserbarhet.

Göran Ejlertsson (2005) skriver i sin bok Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik att det är av stor vikt att man tar hänsyn till att forskningen har en hög reliabilitet och validitetsnivå. En hög nivå av reliabilitet och validitet ger även en ökad förståelse för forskningen. Frågan om resultatet av en undersökning är vetenskapligt säker uppkommer

- 17 -

alltid och är viktig att svara på. Med validitet menas det att man mäter det man avser att mäta med sin undersökning och reliabilitet innebär att man skall kunna göra om samma undersökning och genom det kunna få samma eller liknande resultat. Den slumpmässiga skillnaden i de olika resultaten skall vara liten för att studien skall få en hög reliabilitet (Ejlertsson 2005). Dåligt ställda frågor i en enkät kan till exempel påverka reliabiliteten negativt då man på det sättet har svårt att få fram bra och liknande resultat om man skulle göra om studien. Även Steinar Kvale (1997) skriver om vikten med en hög reliabilitet och validitet på forskningsresultatet. Forskaren har ett ansvar för sitt undersökta material, och menar på att denne skall ha en kritisk syn på sin forskning för att undvika en snedvriden tolkning av den inhämtade empirin som analyseras. Vidare menar han att genom att ifrågasätta sitt material ökar validiteten och det ger en ökad sanningsnivå av resultatet i forskningen. Forskaren skall, när forskningen är klar, kunna argumentera och övertyga om att forskningen är säker. Det gäller för forskaren att ifrågasätta och teoretisera den kunskap som inhämtats. Det är inte bara en fråga om metod utan innebär att det krävs en teoretisk frågeställning för det som undersöks. Frågan om generaliserbarheten är också viktig att ta upp i forskningssammanhang. Kvale (1997) hävdar att generalisering beror på i vilken utsträckning man kan jämföra egenskaperna hos en större population och i vilken utsträckning man har vetenskapliga belägg för att analysera utifrån ett större perspektiv. I en studie med hög generaliserbarhet gäller det att kunna studera det lilla för att sedan kunna överföra detta på det stora, det vill säga ett mindre urval av en större population undersöks. Det kan dock som ett led i detta ifrågasättas i vilken utsträckning man kan generalisera då varje situation ur en humanistisk synvinkel är unik (Kvale, 1997).

6 Tidigare forskning

Under problemformuleringsfasen skapade författarna sig en överblick kring ämnet och vad för forskning som tidigare gjorts på området. Författarna fann att det inte fanns så mycket forskning kring det specifika ämnet som de var intresserade av att undersöka, men fann dock några böcker och rapporter som liknade ämnet denna studie behandlar. En bok och två rapporter har valts ut som tidigare forskning till denna uppsats vilka presenteras nedan.

6.1 Socialarbetare: bakgrund, utbildning och yrkesliv.

Syftet med denna studie är att i första hand förstå och beskriva socialarbetare. Vem blir socialarbetare?, Vilken social uppväxt har de haft?, Vilka motiv har de haft vid valet av

- 18 -

utbildning?, och Har studierna påverkat dem? I studien ”Socialarbetare: bakgrund, utbildning och yrkesliv” har Ordell Björkdahl (1990) gjort intervjuer på utbildade socialarbetare.

För att kunna svara på frågan om hur en persons uppväxtförhållanden påverkar val av utbildning och yrke tvingas man ta hänsyn till en mängd olika faktorer. Ofta fokuserar man på individens socialgruppstillhörighet och kön, men andra tänkbara faktorer kan också vara begåvning, betyg i skolan, intressen etcetera. På ett samhälleligt plan kan man också fokusera på utbildningssystemets organisation för att få fram orsaker till olika studie- och yrkesval.

Ordell Björkdahl (1990) beskriver att socialarbetare ofta kommer från arbetarhem snarare än från akademikerhem. Förvånansvärt många flickor kommer även från jordbrukarhem. Det är mer vanligt att flickor blir lärare eller skaffar sig en annan utbildning inom omsorgssektorn.

Flickors val av fritidsintressen speglar deras kommande yrkesval och blivande socialarbetare föredrar sociala, verbala och husliga aktiviteter framför teknik och kontor. De flickor som gått emot normen och utbildat sig till förvaltare eller ekonom var under barndomen mer intresserade av teknik och kontorsanknutna aktiviteter. De kvinnor som kom från arbetarhem använder ofta sin egen bakgrund och sina upplevelser som orsak till att de kom att söka till studier inom socialt arbete. Ingen av kvinnorna som kom från akademikerhem hävdar att händelser i barndomen påverkat dem i sitt studieval. Detta konstaterande ger liknande mönster hos män. Vidare kommer Ordell Björkdahl (1990) fram till att en stor mängd av bakgrundsfaktorer är utmärkande när det gäller valet av yrke till socialarbetare.

Undersökningen påvisar inte att föräldrarna i arbetarfamiljer påverkat valet av utbildning, men att de i mångt och mycket gett sitt stöd till barnen om en högre utbildning. En orsak till att man valt att utbilda sig till socialarbetare är det sociala intresset och ett yrke där man vill arbeta med människor. Även ”inre faktorer” har påverkat valet av profession bland annat barndomsupplevelser, politisk medvetenhet eller behov till ett självständigt arbete.

Barndomsupplevelserna tenderade att påverka människor i lägre socialgrupper än i de högre och en upplevelse som framkom var att de själva hade varit föremål för socialvårdande insatser. Vidare kommer Ordell Björkdahl (1990) fram till att arbetsmarknaden, den breda utbildningen och möjligheterna att kunna välja flera olika yrken spelade stor roll både för män och för kvinnor.

- 19 -

6.2 Effekter av erfarenheter av omsorgsgivande på kliniska insatser

Holtz Deal (1999) skriver i ”The effects of student caretaking history on clinical performance” att det gjorts studier inom ämnet socialt arbete och att det då framkommit att studenter som studerar inom socialt arbetet har eller har haft höga värden av familjedysfunktioner och trauman. I studenternas familjer tenderade det att vara en hög grad av alkoholmissbruk och drogmissbruk, men siffran för drogmissbruk låg dock under siffran för alkoholmissbruk. Studier visar också att det i dessa familjer förekommer fysiska, psykiska och emotionella övergrep. Studierna som gjorts på dessa studenter pekar på att det kan finnas en korrelation mellan den dysfunktionella barndomen och valet av studier inom socialt arbete.

Det visade sig att över en tredjedel av studenterna påverkades av sina familjeförhållanden vid val av utbildning. Holtz Deal (1999) menar att den psykodynamiska teorin och familjesystem visar att brister i föräldraförmågan, till exempel att inte kunna möta sitt barns behov, är nära sammankopplad med att dessa barn då väljer karriärer där de har en hjälpande roll.

Som ett led i detta visar Holtz Deal (1999) att det i en annan liknande studie visat sig att de studenter som i familjen haft en ansvarstagande roll som barn lett till att de sökt sig till studier inom socialt arbete. Ett pågående ansvartagande under barndomen leder till att man även utvecklar det i sin profession. Ett, för högt för barnets ålder, ålagt ansvartagande genererar ett överdrivet omsorgstagande i förhållande till vad realiteten kräver. Detta leder till att barnet växer upp för tidigt vilket får till följd en överdriven omsorgsidentitet. Detta fenomen kan dock vara positivt då mönstret att ta hand om andra på bekostnad av sig själv förlängs in i vuxen ålder genom att man väljer ett yrke med stort omsorgsansvar. I motsats till detta kan den framtida socialarbetaren i sitt arbete med sina klienter bli för engagerad och emotionell.

Holtz Deal (1999) uppger att terapeuter i en situation som denna kan bli allför egocentriska och narcissistiska vilket gör att deras problem kommer i konflikt med klientens.

Holtz Deal (1999) får fram i sin studie att studenter som nämnda ovan är mer benägna än andra att utveckla ett, vad Winnicot² kallar, falskt själv. Detta innebär att man ignorerar sina egna behov och har vissa svårigheter att samspela med andra vilket kan leda till att de i sin framtida profession har svårt att hjälpa andra trots att det är det de arbetar med. Barn som växer upp i familjer utan denna problematik utvecklar istället ett sant själv vilket gör att de i omsorgsarbeten till exempel inte har några svårigheter med att möta sina klienters behov.

Vuxna socialarbetare som utvecklat ett falskt själv på grund av problematik i barndomen har

2 Donald Woods Winnicot var en engelsk psykoanalytiker som genom sin objektrelationsteori påvisade vikten av samspelet mellan föräldrar/annan vuxen och barn.

- 20 -

lättare för att bränna ut sig och använder omedvetet sitt narcissistiska drag för att uppfylla sina egna behov. Stort ansvar läggs i och med detta på universitetens lärare att i processen mot att bli balanserade socialarbetare skall stödja deras utveckling så att de i situationer kan agera professionellt och ansvarsfullt snarare än narcissistisk i mötet med klienter.

6.3 Hur påverkas socialarbetare av sina familjer med alkoholmissbruk?

Coombes och Anderson (2000) skriver i sin studie att tidigare smärtsamma erfarenheter kan influera valet att studera socialt arbete. Ett flertal studier visar att socialarbetarstudenter i högre omfattning än handels- och ekonomistudenter har alkoholrelaterade familjer bakom sig.

Även traumatiska händelser, drogproblematik, fysiska- sexuella- och emotionella övergrepp och psykisk sjukdom tenderar att vara signifikant högre bland socialarbetarstudenter. I andra studier fann man också att de personer som kom från familjer med alkoholbesvär hade högre andelar av emotionella problem som exempelvis oro även om långt ifrån alla hade dessa problem. Faktorer som till exempel kön, var i syskonskaran man är född, temperament, personlighet och intelligens spelar in, men även sociala komponenter som till exempel självkänsla och personens copingstrategier är viktigt att ta hänsyn till när man skall studera vilka personer som söker sig till studier inom socialt arbete. Coombes och Anderson (2000) skriver att det kan uppstå problem i mötet med klienter genom att man då riskerar att identifiera klientens problem med sina egna vilket kan leda till utbrändhet. En sådan person blir lätt överdrivet engagerad i sin klient och därmed överarbetad då socialarbetaren har svårt att säga nej. Andra risker för dessa socialarbetare kan vara en ökad risk att få emotionella, fysiska och sociala problem. Coombes och Anderson (2000) hävdar dock att det finns positiva aspekter för en socialarbetare som har traumatiska händelser i bagaget då denne kan diskutera mer okomplicerat om problemen då en djupare förståelse för dem finns. För att detta skall komma till stånd krävs dock att dessa studenter måste vara medvetna om deras egen roll som socialarbetare och att deras bakgrund påverkar arbetet och klienternas behandling.

6.4 Sammanfattning

Tidigare forskning visar på att många av de som läser socialt arbete kommer från familjer där det förekommit missbruk och övergrepp. Fler studenter inom socialt arbete kommer från arbetarhem än vad det gör på andra utbildningar inom andra professioner. Forskningen säger också att barndomsupplevelserna tenderar att påverka människor i de lägre socialgrupperna.

Brister i föräldraförmågan där omsorgspersonen ej kunnat möta sitt barns behov sammankopplas med att dessa barn väljer karriär där de har en hjälpande roll. Dessa

- 21 -

människor tenderar i sin framtida profession att överengagera sig i sina klienter vilket kan leda till utbrändhet.

7 Teorier

Nedan presenteras den psykodynamiska och den humanistiska teorin. Dessa teorier beskriver hur människan formas som person och blir till den individ den är utifrån två olika vinklar och synsätt. Teorierna används senare i uppsatsen vid analys av studiens resultat.

7.1 Psykodynamisk teori

Ett psykodynamiskt tänkande kännetecknas av individers samspel med omgivningen och teorin lägger sin tyngd i hur människors medvetande styr deras beteende (Payne, 2002).

Sigmund Freud, som är psykoanalysens fader, och hans efterföljare anser att orsaken till individuella problem härstammar från ett barns första levnadsår och familjen är det verktyg som barnet har till förfogande att skaffa sig sina grundläggande behov. Psykoanalytikerna hävdar att för att barnet skall kunna utveckla sina funktioner på ett bra sätt behöver denne under barndomen skapa och få kontakter med vuxna människor runtomkring. Utan dessa vuxna kontakter har barnet svårt att utveckla ett självständigt jag och dess viktiga funktioner som till exempel impulskontroll, förmåga att känna och ge kärlek och inlevelse, förmåga att känna känslor som aggressivitet och sexualitet, kunna skaffa sig ett försvar mot ångest, få vilja och uthållighet, nå en god frustrationstolerans och ett gott självförtroende samt en stark identitet. Dessa utvecklade jagfunktioner är en förutsättning för att i framtiden kunna skapa sig djupa mänskliga relationer och för att härbärgera det komplexa samhället barnet skall växa upp i. Enligt det psykodynamiska perspektivet kräver barn och ungdomar stöd och kärlek, men också krav, regler och vägledning under sin uppväxt för att utveckla ett stark självförtroende och förmågan att kunna säga nej (Lennéer Axelson och Thylefors, 1999).

Enligt Eva Ekselius (1977) formas människan genom den psykodynamiska teorin i samspelet med andra och personligheten blir till i relation till andra. En uppväxt som är harmonisk ger människan ett självständigt jag och en stabil personlighet (Eva Ekselius, 1977).

7.2 Humanistisk psykologi

Den humanistiska teorin använder, till skillnad från den psykodynamiska, ett bredare perspektiv och ser människan som en helhet. Teorin förstår mänskliga problem genom isolering, maktlöshet, meningen med livet, ansvar och skuld. Man intresserar sig inte för det avvikande i första hand utan man betonar det unikt mänskliga och möjligheterna till