1
Language is the Key to All Learning
A Study in the Preschools’ and Kindergartens’ Work for Future Inclusion in Socioeconomic Vulnerable Areas
Av: Juan Soto & Magnus Fransson
Handledare: Alla Ericson, fil. dr Södertörns högskola
Lärarutbildningen
Förskollärarutbildningen (ordinarie) Kandidatuppsats, 15 hp
Självständigt arbete i förskole didaktik | 7 terminen, vårterminen 2021
2
Abstract
This study is focusing on the importance of the development of children’s language skills in preschools and kindergartens for successful implementation of children’s capabilities in future life. This is particularly vital for children growing up in socioeconomic vulnerable areas. The Swedish Police Authority defines Socioeconomic vulnerable areas as having a high unemployment rate, high crime rate and failed schoolings resulting which contributes to a social exclusion from the Swedish society, which lead to the unfortunate emergence of parallel societies. Swedish Government has assigned a one hundred million Swedish Krones for investing in implementation of sustainable social future for people in the socioeconomic vulnerable areas, but the Swedish scientific community is raising a concern that so far there are not enough studies made to reveal the strategic focus points for this investment. More studies on the subject are urgently needed. Therefore, the aim of this study is to investigate in this knowledge gap, particularly in finding connection between identity creation and language development and in comparing of different preschool and kindergarten teachers' approaches for improvement of children’s language development skills as well as finding ways to improve a cooperation with children’s guardians. In accordance with Sen and Nussbaum Capability Approach, an education should help children to advance in their capabilities as a prerequisite for sustainable development goals achievement in future. This study’s quotative and qualitative analysis is based on an Hermeneutic approach and semi-structured interviews. The respondents are explaining their concepts and views on the subject and several of them are noticing an age- connected pattern in development of children’s personalities as being formed primarily through development of their language skills. Some of the interview-questions touch upon finding an effective intercultural and sociocultural ways of cooperating with children’s guardians in order to develop children’s capabilities. The guardians’ greater embedment in cooperation is ought to help bringing up a democratic citizen well-integrated in the society as well as to lead to an improvement of students’ grades on later stages of compulsory education. The study lays basis for further studies on the subject.
Keywords: Child’s Language Development at Preschool and Kindergarten, Socioeconomic Vulnerability Areas, Inclusion, Exclusion and Cooperation with Guardians
Nyckelord: Barns språkutveckling vid förskolan, socioekonomiskt utsatta områden, inkludering, uteslutning, samarbete med vårdnadshavare
3 Bekräftelse
Vi vill inleda denna uppsats med att rikta ett stort tack till vår handledare Alla Ericson. Utan din hjälp och stöttning hade denna uppsats aldrig utvecklats till det den är idag. Trots ditt pressade schema gav du oss alltid tid för stöttning och svar på våra stundtals förvirrande frågor och tankar. Dina idéer och tankar har även inspirerat oss att våga kliva ur vår komfortzon och ta steget längre ut än vad vi annars skulle vågat göra.
Vi vill även passa på att rikta ett tack till alla de respondenter som trots Covid-19 pandemin och ett pressat tidsschema valt att ställa upp med sin dyrbara tid för att göra denna uppsats möjlig.
Tack till er!
4
Innehåll
Inledning 6
Syfte 7
Forskningsfrågor 7
Hypotes 7
Tidigare forskning 8
Utveckling av fonologisk medvetenhet under förskoleåret: påverkan av kön och socioekonomisk
status 8
Familjebaserat träningsprogram förbättrar hjärnans funktion, kognition och beteende hos
förskolebarn med lägre socioekonomisk status 9
Invandrarföräldrars teorier om barns tvåspråkiga utveckling i förskola och familjespråk praxis 10
Metod 12
Arbetsfördelning 13
Urvalsprocessen 13
Reliabilitet och validitet 14
Tolkning och analys av ett kvantitativt material 14
Kvalitativ metod 16
Intervju 16
Transkribering och analys 17
Etiska överväganden och god forskningssed 18
Teoretiska utgångspunkter och begrepp 19
Utanförskap 19
Innanförskap 19
Parallellsamhällen 19
Hermeneutiska inslag i metoden 20
Sociokulturellt perspektiv 20
Kapacitetskoncept 21
Interkulturellt perspektiv 22
Våra teoretiska ansatser sammanstrålas 22
Resultat och analys 24
Ett inkluderande klimat i en språklig mångfald 24
Språket som en gemensam nämnare 26
Barns identitetsskapande process 27
Socialt arbete med vårdnadshavare 29
Arbetet med språkutveckling 32
Konsekvenser av förskolors geografiska placering 34
5
Diskussion 36
Ett inkluderande förhållningssätt och samverkan med vårdnadshavare 37
Den geografiska placeringen spelar roll 40
Vidare forskning 42
Slutsats 43
Referenser 46
6
“Språket är nyckeln till allt lärande” - (Regeringskansliet 2020)
Inledning
Läroplanen för förskola och skollagen är två styrdokument som ska följas för att det ska finnas krav på barnens utbildning och omsorg i förskolan (Skolverket, 2018). I 8 kap. 2 § betonar Skollagen att förskolan ska stimulera barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg (SFS 2010:800). En viktig aspekt är att styrdokumenten inte redogör hur en kan arbeta i praktiken. Detta innebär att pedagoger kan forma utbildningen på olika sätt, denna tolkning av undervisningen och omsorgen är början till vad som kan separera förskolor och deras pedagogers förhållningssätt i utbildning och omsorg.
Regeringen vill satsa 100 miljoner kronor per år från och med 2021 för att stärka förskolebarns språkutveckling i socioekonomiskt utsatta områden, med syfte att förhindra framtida utanförskap (Riksdagskansliet 2020). Detta är startpunkten för vad som kommer att forma vårt syfte och våra forskningsfrågor, vi anser att finns ett stort behov i samhället att utveckla frågor kring barns språkutveckling kopplat till förskolor i socioekonomisk utsatta områden.
Vi har byggt upp ett intresse kring förskolans arbete med barns språkutveckling och samverkan med vårdnadshavare utifrån våra tidigare erfarenheter. Då vi tidigare har arbetat och varit bosatta i socioekonomiskt utsatta områden.
I dessa områden har vi sett tydliga tecken på ett utanförskap hos vissa individer. En av orsakerna för utanförskap kan vara otillräckliga språkkunskaper. Polismyndigheten erfar att i sociokulturellt utsatta områden tenderar det att uppstå alternativa parallellsamhällen1 (Polismyndigheten 2017, s.32). Förskolor i socioekonomiskt utsatta områden har till skillnad från många andra områden stora språkliga utmaningar att tillgodose, dels i kommunikation med vårdnadshavare, dels att förankra en svensk språkutveckling hos barnen för att barnen ska klara av framtida studier. Som vuxen i det svenska samhället har man ibland redan skapat sina antaganden kring det utsatta området, en “Vi och dom” känsla. Det pågår även en debatt i samhället om huruvida elever från olika områden ska blandas med varandra, debatten handlar om att många föräldrar är oroliga över att deras barn ska användas som ett integrationsverktyg vilket bland annat kan ha en påverkan på barnens språkutveckling (Kazmierska, 2021). Denna debatt riskerar att spä på denna “Vi och dom-känsla”, vilket förstärker utanförskapet.
1 ett parallellsamhälle syftar vi på en alternativ samhällelig ordning i ett geografiskt område som till viss del står utanför det rådande samhället.
7 Syfte
Studiens syfte är att undersöka förskolans roll i socioekonomiskt utsatta områden och hur pedagoger som arbetar inom dessa områden ser på barns språkutveckling samt på samverkan med barnens vårdnadshavare om språkutveckling hos deras barn. Med bidrag av pedagogers beprövade erfarenhet och forskning vill vi granska vilken verkan ett aktivt samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare kan innebära för barns språkutveckling och identitetsskapande.
Den tes vi vill föra fram är vikten av ett interkulturellt arbete i förskolan för att kunna inkludera alla barn som bor i socioekonomiskt utsatta områden. På detta vis kan pedagoger bryta negativa spiraler av utanförskap och i stället bygga för att skapa känslan av ett hållbart innanförskap i det svenska samhället.
Forskningsfrågor
● Hur kan förskolor i socioekonomiskt utsatta områden arbeta med språkutveckling för att skapa ett innanförskap?
● Hur kan barns identitetsskapande i socioekonomiskt utsatta områden kopplas samman med språkutveckling?
● Hur kan samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare bidra till barnens språkutveckling utifrån lärarnas perspektiv?
Hypotes
Vår hypotes är att förskolans arbete med barns språkutveckling och samverkan med vårdnadshavare kan ha en positiv inverkan på barns framtida förutsättningar.
8
Tidigare forskning
Utveckling av fonologisk medvetenhet under förskoleåret: påverkan av kön och socioekonomisk status
De svenska pedagogerna Lundberg, Larsman och Strid har publicerat en forskningsstudie som lyfter fram vikten av barns tidiga språkutveckling (Lundberg et.al., 2012, s. 305,306). De undersöker huruvida barns bristande läskunskaper är ett stort problem i grundskola. Lundberg m.fl. har gjort en omfattande studie på 2160 barn i Stockholm stad. Deras kvalitativa och kvantitativa studie visar att barns alfabetiska kunskaper kan spåras till barns tidiga år. Språkets tre beståndsdelar är fonetiskt uttal, läsförståelse och skrivkunskaper. Forskningen visar att det fonologiska språket utvecklas hos barn först, sedan utvecklas läs- och skriv kunskaperna. För att barnen ska lära sig läsa och stava krävs det att de kan koppla samman det skrivna orden på papper med det verbala uttalade orden. Det krävs att barn kan se sambandet mellan bokstäverna och fonetiska ordet (ibid, s. 306). Lundberg m.fl. lyfter dilemmat med att väldigt lite forskning har gjorts på fonologisk medvetenhet hos barn i socioekonomisk utsatta områden. I dessa hem där vårdnadshavarna i stor utsträckning pratar och har dialoger med sina barn, sjunger sånger och läser för dem, kunde det tydas en större fonologisk medvetenhet hos barnen. Lite av den forskningen som har varit gjorda på barn i socioekonomiska områden visar en avsaknad av dessa språkliga förknippade övningar i hemmen (ibid, s.308). Med andra ord har läs-och skrivkunskaper samt den fonologiska medvetenheten en koppling till familjens socioekonomiska status. Statistik visar att barn med en låg socioekonomisk status visar en 30
% sämre språklig utveckling än barn i andra regioner (ibid, s.308).
Forskarna undersökte även utvecklingen av barnens fonetiska medvetenhet. Uppgifterna som forskarna gav till barnen i denna studie har bland annat varit rimlekar, ordmemory som kopplas till fonologiska likheter och räknande av antalet fonem2 i ord (ibid, s. 309 - 311). Resultatet i denna studie visar att barn i socioekonomiskt utsatta områden har oftast låg fonetisk medvetenhet. Men barnen i socioekonomiskt utsatta områden kan fortfarande lära sig genom fonetiska övningar i precis lika stor skala som barn i medel och högre socioekonomiska områden. Enligt Lundberg m.fl. kan dessa övningar tillföra ett utökat fonetisk medvetenhet och
2 Fonem - De talade språkets ljud och uttal, språkljudet som skiljer orden åt (ne.se).
9 eventuellt bidra till att barn lär sig grafem3 och ordbildande. Lundberg m.fl. poängterade att det är av stor vikt att barnets hemmiljö erbjuder en språklig stimulans för att utveckla barnets språkanvändning, både svenska och eventuellt annat modersmål (ibid, s.318).
Familjebaserat träningsprogram förbättrar hjärnans funktion, kognition och beteende hos förskolebarn med lägre socioekonomisk status
Bakgrund och motiv till Neville, Stevens, Pakulak, Bell, Fanning, Klein och Isbells forskning kommer från det alltmer dalande skolresultat i socioekonomiskt utsatta områden, detta mönster är något som kan ses på flera olika platser i olika samhällen. Därför vill Neville m.fl. undersöka hur de kan utveckla en pedagogisk metod som kan vända dessa resultat (Neville, H.J. et al., 2013 s. 12138). Forskningen är utförd i USA och fokus är att granska barns kognitiva utveckling i socioekonomiskt utsatta områden. Neville m.fl. vill ta reda på hur bland annat stressiga förhållanden och vårdnadshavarnas delaktighet i barns vardag kan ha en inverkan på deras kognitiva utveckling. En stressig miljö i hemmet kopplas samman med en hög ljudnivå, trångboddhet, instabil familjekonstruktion samt att uppfostran i många fall sker genom disciplinära direktiv snarare än att skapa en dialog med barnet (ibid. s.12138–12143). Tidigare studier visar att barn som lever i stressiga miljöer under en lång tid har en tendens att utveckla koncentrationssvårigheter. Genom att mäta barns hjärnfunktioner med hjälp av elektrofysiologiska mått kan de se hur de påverkas av stress och deras förmåga att koncentrera sig på aktiviteten (ibid, s.12140).
Tillvägagångssättet gick ut på att studera vårdnadshavarnas relationer med sina barn.
Under en åtta veckors period blev 141 förskolebarn slumpmässigt indelade i tre olika grupper.
Det som skiljde dessa grupper åt var att vårdnadshavarna fick olika mycket handledning och vägledning i arbetet med att utveckla en dialog med sina barn samt en mer strukturerad hemmiljö (ibid, s.12139).
Denna forskningsartikel visar att barnens hemmiljö har stor påverkan på hur barnen utvecklas samt hur viktigt det är att tänka på hur vuxna bemöter barnen. Ett exempel som lyfts fram är bland annat att undvika ledande frågor eller direktiv, att istället försöka använda sig av öppna frågor där barnen själva får resonera kring svaren, på detta sätt får barnen möjlighet att vara
3 Grafem - Innebär den minsta beståndsdelen i det skrivna språket, ofta relaterat till bokstäver (ne.se).
10 med och påverka sin vardag. Dagliga rutiner och struktur lyfts även fram som en viktig komponent för både barnens och föräldrarnas vardag för att förhindra ett stressigt klimat.
Efter avslutad handledningsperiod visade resultaten att barn till de vårdnadshavare som fick mer vägledning visade tendenser på att utveckla sitt IQ, sitt språk och sin sociala förmåga på bara 8 veckor. Resultaten framstod genom att vägleda vårdnadshavare i hur man hanterar stress i vardagen samt att utveckla sitt förhållningssätt gentemot sina barn.
Dessa tre egenskaper är alla väldigt viktiga för att kunna vara delaktig och utvecklas för att klara av grundskolan men även för eventuella framtida akademiska studier (ibid, s.12140).
Invandrarföräldrars teorier om barns tvåspråkiga utveckling i förskola och familjespråk praxis
Pedagogerna Moin, Scwartz & Leikin anser att barnets vårdnadshavare har en stark roll i barnens språkutveckling, att som förälder behålla barnets modersmål kan anses vara svårt i ett samhälle som baseras på ett annat språk (Moin, Scwartz & Leikin 2013, s. 100). Genom att vårdnadshavare arbetar aktivt med barnens modersmål stärks även deras egen språkhantering för att kunna bli flerspråkig (ibid, s.100). Denna artikel är en pilotstudie och är utförd på ett universitet i Israel och är en del av ett större forskningsprojekt, detta inriktar sig på rysktalande immigranters ideologier och hur de praktiserar dem kopplat till barns tvåspråkighet (ibid, s.100).
I studien ligger fokus på hur en språklig medvetenhet hos barnens vårdnadshavare kan stödja barnen på en personlig nivå men även bidra till att förskolan kan anpassa sin undervisning för flerspråkiga barn (ibid, s.100). Vårdnadshavarnas attityd till språk speglar barns flerspråkiga utveckling. Ur en social kontext kan man säga att barns språkutveckling kan gå i arv (ibid, s.102). I artikeln lyfter författarna även in tidigare forskning för att motivera att det finns en koppling mellan barnens identitetsskapande och hens modersmål (ibid, s.102). I vissa fall kan det leda till en identitetskris, vilket kan ge intryck av att personen måste välja bort sitt modersmål eller sin hemkultur för att integreras i det nya samhället, menar Moin m.fl. Barnets vårdnadshavare kan i stället arbeta med att skapa en stark koppling till sitt respektive modersmål för att motverka känslan av att behöva lämna en del av sitt kulturella arv (ibid, s.103).
Empirin samlades bland annat in genom semi-strukturerade intervjuer för att ta reda på vårdnadshavarnas inställningar till barnens flerspråkiga språkutveckling, både i hemmet och i
11 förskolan (ibid, s.105). Resultatet i studien visar att flera vårdnadshavare ansåg att det språkliga arvet i form av modersmålet har en stark koppling det kulturella arvet i form av vårdnadshavarnas nationaliteter (ibid, s.107,109). De ansåg även att barnens tvåspråkighet var något obligatorisk de skulle lära sig snarare än något som kan ses som ett privilegium att äga flera språk (ibid, s.109). Att ge barnen en tidig tvåspråkighet kan aldrig skada barnets språkutveckling men för att barnet ska utveckla goda språkkunskaper måste hen få stort stöd av sin omgivning (ibid, s.114). Vilket respondenterna i artikeln var överens om, då de ansåg att det är deras ansvar att introducera det andra språket för barnet och ju tidigare ålder desto bättre (ibid, s.115). Att kommunicera på ett enskilt språk med en enskild person räcker inte, menar Moin m.fl., utan det krävs även ett genomtänkt arbetssätt för att erövra ett språk. Men det behöver inte nödvändigtvis innebära en avancerad metod utan det kan räcka med att strategiskt använda ett nyanserat språk för att skapa en bred vokabulär och vara konsekvent i användandet av barnets olika språk (ibid, s.115,116).
12
Metod
Valet av ämne i denna studie kan härleda till vårt intresse för barns språkutveckling i förskolan samt de kopplingarna till olika socioekonomiska områden. Detta resulterade i att vi på förhand byggt upp ett intresse för en teori att förskolan har ett stort ansvar i socioekonomiskt utsatta områden. Denna studie kommer därför att struktureras efter en deduktiv process, vilket innebär att empirin kommer att anpassas för att ta avstamp i våra teoretiska tankegångar att förskolan kan anpassa sitt arbete för familjer i socioekonomiskt utsatta områden (Patel & Davidson, 2019, s. 26,27).
I denna studie kommer vi använda oss av kvalitativa insamlingsmetoder för att bygga upp en empiri. Vi kommer även att analysera och tolka ett tidigare obearbetat kvantitativt material bestående av enkäter som är i fyllda av vårdnadshavare till barn som går i förskolan i Stockholm Stad. Det kvalitativa materialet kommer dock få störst inverkan och fokus i resultatet och analysen. Ursprungligen var tanken att utföra både observationer och intervjuer på förskolorna.
Observationerna skulle dokumenteras primärt genom ljud men även om det fanns möjlighet via bild och ljud. Under dessa observationer skulle fokus vara att studera språkfrämjande aktiviteter som högläsning. Materialet skulle då generera en empiri som kunde fungera som ett parallellt underlag i vår analys. Motivet var att studera hur pedagogerna praktiskt arbetar med högläsning på avdelningen, samt att använda både resultaten från observationerna och intervjuerna för att se om de pekar på samma slutsats.
På grund av Folkhälsomyndighetens riktlinjer kring rådande omständigheter i samband med Covid-19 kunde inte observationer utföras, då all icke nödvändig kontakt på skolor och förskolor ska begränsas i allra största mån för att minimera smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Detta till hänsyn för barnen som huserar på förskolan och för de vuxna som arbetar där. Respondenternas integritet låg i vårt högsta fokus. Vi valde därför att vara flexibla med utförandet av intervjuerna. Alla känner sig inte bekväma med att prata och bli intervjuad via applikationer över dator eller telefon. Därav har 3 intervjuer skett på plats på förskolorna. I utförandet av dessa befann vi oss utomhus för att minimerat kontakten samt försöka att hålla ett behörigt avstånd mellan intervjupersonerna och respondenterna.
13 Arbetsfördelning
Genom denna uppsats har vi arbetat parallellt med olika delar, för att minimera risken för smittspridning har endast en av oss varit och besökt förskolor och gjort intervjuer.
Transkriberingen har sedan skett av oss båda. Vi har båda ansett att det varit viktigt att träffas personligen för att skapa ett mer naturligt klimat i våra diskussioner och samtal. Det har även skett mycket arbete online via videosamtal och online dokument. Det valda tillvägagångssättet gjorde att vi kunde diskutera olika arbetsuppgifter med varandra, efter det distribuera ett område att lägga fokus på. Vi har sedan färgmarkerat vad som tillkommit i dokumentet den andra personen kan korrekturläsa och godkänna innehållet. Genom detta förhållningssätt kan vi båda godkänna och helt stå bakom allt som skrivs i denna uppsats.
Urvalsprocessen
För att begränsa det geografiska området i denna forskning utgick gallringen från polisens rapport om särskilt utsatta områden. I rapporten listas bland annat de områden i Sverige som klassas som särskilt utsatta (Polismyndigheten, 2017, s. 41). För att skapa en större överblick av hur samverkan med vårdnadshavare fungerar på olika förskolor i utsatta områden har vi valt att lyfta in enkätundersökningar som utförts på alla de kommunala förskolorna i Stockholms kommun.
I det första försöket till att söka respondenter till uppsatsen har vi skickat e-mail till flera olika rektorer. De rektorer som kontaktades var kopplade till förskolor som har haft en låg svarsfrekvens när det kommer till enkätundersökning som var kopplade till vårdnadshavarnas syn på förskolan. Alla försök att kontakta rektorerna resulterade i uteblivet svar.
Vårt andra försök i urvalsprocessen var att söka respondenter genom sociala medier. Målet var att hitta förskollärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Många läste men inget svar gavs, vilket resulterade i alternativa vägar för att hitta respondenter.
I och med de uteblivna svaren valde vi att kontakta bekanta förskollärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden i hopp om att få till intervjuer.
14 Detta tillvägagångssätt resulterade i att vi kom i kontakt med fem respondenter. Personerna som deltagit i denna uppsats är personer som uppsatsskrivarna tidigare har arbetat med eller kommit i kontakt med via bekanta. Den rådande Covid-19 pandemin kan vara orsaken till att flertalet svar har uteblivit. Urvalet för de förskolor där vi vid ett senare skede hittade respondenter på har primärt styrts av tillgängligheten av pedagoger som visat intresse. Denna studie bygger på både kvantitativ och kvalitativ insamling av material, men det primära fokuset kommer ligga på kvalitativa metoder.
Reliabilitet och validitet
Den ursprungliga planen med denna uppsats var att skapa en geografisk spridning i vår undersökning för att gestalta ett brett perspektiv av flera olika pedagogers syn på språkutveckling och samverkan med vårdnadshavare. Ett större tillgång av material skulle bidra till en ökad reliabilitet, som på sin tur skulle kunna appliceras till grunden för bland annat vidare forskning. På grund av tidigare nämnda problematik i urvalsprocessen till följd av att hitta respondenter som hade möjlighet att ställa upp i denna uppsats fanns inte möjligheten att genomföra den ursprungliga planen. Uppsatsen fick slutgiltigt en mindre bredd och en mer centrerad blick där några få förskolor i samma område blev undersökta. Därför kan inte empirin i denna studie representera alla förskolors arbete i socioekonomiskt utsatta områden utan den ger en mer fokuserad blick på ett enskilt område. Studien ger en inblick i hur arbetet i vissa förskolor skulle kunna se ut och hur pedagogers syn på språkutveckling ser ut i ett socioekonomiskt utsatt område.
Tolkning och analys av ett kvantitativt material
Här presenteras den tidigare kvantitativa undersökningen som utformats av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad. Den kvantitativa undersökningen innehåller ett obearbetat material som består av vårdnadshavares syn på kvalitén kring barnens omsorg och lärande i förskolor. Tillvägagångssättet beskrivs på följande vis:
Undersökningen är en totalundersökning och riktas till samtliga vårdnadshavare med barn i förskola/familjedaghem i Stockholms stad (kommunal och enskild regi). Syftet med undersökningen är att utveckla den pedagogiska kvaliteten i varje enskild förskola/familjedaghem. Resultaten används även för att underlätta valet av
15 förskola/familjedaghem för vårdnadshavare i Stockholms stad genom att resultatet publiceras på stockholm.se Undersökningen genomfördes med hjälp av postala utskick.
Totalt genomfördes tre utskick där utskick 1 och 2 innehöll webblänk och personliga inloggningsuppgifter. Utskick 3 innehöll även postal enkät samt ett portofritt svarskuvert.
För kommunalt drivna förskolor i stadsdelen Hässelby-Vällingby genomfördes ett pilotprojekt där datainsamlingen skedde enbart genom att vårdnadshavarna fick besvara enkäten genom personliga utskick via mail. Totalt skickades 4 mail till vårdnadshavare som inte besvarade enkäten med information och personlig länk till enkäten. 2020 gavs i förekommande fall båda vårdnadshavarna möjlighet att besvara enkäten. I de fall båda svarade vägs svaren ihop till ett genomsnitt. I resultat såväl som svarsfrekvens beräknas svaren som ett svar per barn. Urvalet tillhandahölls av Stockholms stad och är hämtat från Stockholms stadsregister BER. Urvalet innefattade samtliga barn som i mitten av december 2019 var inskrivna på en förskola/familjedaghem i Stockholms stad. Undersökningen genomfördes under vecka 7-15, 2020. (Utdrag från enkätundersökning 2020, utförd av Origo group).
Genom enkäterna som vårdnadshavare i Stockholms kommun fyllt i kan de tyda på hur effektiv föräldrasamverkan är och kan vara på olika förskolor. Reliabiliteten för enkäter kan ha en tendens att påverkas på grund av ett stort bortfall (Patel & Davidson, 2019, s.94). Diskussionen kring vilken svarsfrekvens som genererar ett svar som kan anses skapa en reliabilitet i enkätens svar har diskuterats fram och tillbaka i skrivandet av uppsatsen. Slutligen har vi landat i en svarsfrekvens runt 60% anses skapa ett godkänt resultat. Med resonemanget att en tydlig majoritet av vårdnadshavarnas deltagande kan skapa ett trovärdigt perspektiv av förskolans verksamhet.
Den generella svarsfrekvensen för enkätundersökningarna i de tre kommunerna låg på 62%, 68% och 70%. Dessa siffror visar att ett deltagande på omkring 60% av vårdnadshavarna är en förväntad svarsfrekvens i kommunerna. Om detta procentuella deltagande kan anses skapa trovärdiga svar på kommunernas enkäter kan även 60% anses som godkänt i denna studie. Det bör poängteras att gränsen på 60% deltagande ligger något lägre än grundliga snittet vilket endast kan klassas som ett godkänt resultat och kan inte spegla verksamheten med total validitet. Det primära syftet med dessa enkäter är att se hur stor del av barnens vårdnadshavare som visade intresse för att svara. Siffrorna redovisar hur stor andel av vårdnadshavarna som är delaktiga i barnens förskola.
16 För att skapa relevanta kopplingar till det rådande klimat som förekommer på förskolorna kommer endast 2020 års enkätsvar att lyftas fram som material i denna uppsats. Året 2020 var ett år präglat av social distansering där vårdnadshavare vart ombedda att försöka minska vistelserna på förskolans mark. Vårdnadshavare har på många håll inte fått tillåtelse att närvara inomhus på förskolorna på grund av folkhälsomyndighetens rekommendationer samt förskolans egen anpassade riktlinjer. Enkäten utfördes mellan mars och april 2020 vilket var början på Covid-19 pandemin i Sverige. Restriktionerna har inte trätt i kraft än men det kan ha haft en viss påverkan i resultat av enkäterna.
Kvalitativ metod
Att bedriva en kvalitativ forskning innebär att göra en insamling av andras erfarenheter i form av intervjuer och egna observationer, för att sedan tolka det kring det valda forskningsämnet.
Den kvalitativa metodens syfte i denna studie är att lyfta empirin utifrån respondenternas perspektiv i form av intervjuer (Patel & Davidson, 2019, s.52). Ett kvalitativt tillvägagångssätt är en induktiv process som innebär att samla material genom bland annat intervjuer, observationer, gruppdiskussioner med mera (Arnqvist, 2014, s. 105). Fokus ligger på att samla in material från respondenter i specifika områden med väl formulerade frågor i stället för att samla material från flertalet respondenter med möjlighet för vagare svar.
Intervju
Intervjuerna genomfördes i applikationer via dator och telefon eller genom besök på en förskola, respondenterna intervjuades då utomhus på förskolans gård. I intervjuerna tillämpades en semistrukturerad intervjuteknik (Trost, 2010). Detta tillvägagångssätt skapar en inblick kring hur pedagogerna och arbetslaget kan studera fenomenet språkutveckling och samverkan med vårdnadshavare i förskolan. Denna dynamiska teknik kan bidra till att eventuella följdfrågor och ämnen kan dyka upp under intervjuns gång.
Två respondenter valde att utföra intervjuer via e-mail på grund av hög arbetsbelastning och de restriktionerna som gjorts kring Covid-19 pandemin. Detta är något som kan ha haft en inverkan på den empirin vi senare fick ta del av. Den semistrukturerade intervjutekniken är svår att tillämpa under den distans som kan upplevas genom mailkontakt. Respondenterna uppmanades till att ställa följdfrågor om sådana uppstod, de vart även informerade om att eventuella
17 uppföljningsfrågor kunde uppkomma om några av deras svar väckte nya tankar. Frågorna var ursprungligen anpassade för semistrukturerade intervjuer. De respondenterna som utförde intervjun via e-mail upplevde att vissa frågor var svåra att förstå. Hade intervjuerna genomförts i en fysisk miljö hade dessa frågor haft möjlighet att förtydligas direkt. Respondenterna fick då i stället respons på sina funderingar och frågor via en mailkonversation.
Transkribering och analys
De inspelade intervjuerna transkriberades på tu man hand, texterna som transkriberats genom ljudinspelningar fördes sedan in i ett gemensamt dokument tillsammans med respondenternas svar från e-mailkonversationerna. I arbetet med att förbereda intervjuerna för analys och resultat fick pedagogerna ett enskilt nummer och färg. Respondenternas svar sorterades sedan in under respektive intervjufråga, detta resulterade i en tydlig och rak mall för vår analys. Genom detta förhållningssätt kunde vi tydligt se vad enskild respondent svarade på intervjufrågorna. Genom detta upplägg kunde vi då analysera och jämföra de olika svaren för att se vilka svar som liknande varandra och även det som skiljde dem åt. I analysen kunde flera olika röda trådar tydas, vilket resulterade i de olika avsnitten i resultat och analysdelen. Dessa rubriker summerar de olika ämnena som lyfts i denna uppsats.
I denna uppsats skedde insamlingen av empiri genom två olika sorters intervjuer, den ena var på plats och spelades in via en telefon och den andra var via e-mail. En tanke vi hade innan utförandet av intervjuerna var att materialet via e-mail eventuellt kunde leda till en smal empiri.
I arbetet med transkriberingen av intervjuerna upplevdes dock inte detta. Vi upplevde ingen större skillnad innehållsmässigt från de intervjuerna som skedde på plats eller via e-mail.
Orsaken till detta kan vara, för att efterlikna en semistrukturerad intervju skickades ett flertal e- mail fram och tillbaka för att klargöra olika missförstånd eller eventuella frågor som dök upp både från respondenten och från oss.
18
Etiska överväganden och god forskningssed
Denna uppsats bygger på Vetenskapsrådets goda forskningssed (Vetenskapsrådet 2017). Den empiri som lyfts fram kommer visas i sin ursprungliga form för att presentera en oredigerad sanning av de material som samlats in. För att säkerställa ett säkert deltagande för de respondenter som valt att ställa upp i denna uppsats valde vi att plocka bort vissa delar av materialinsamlingen som observationer, samt anpassa oss efter respondenternas önskemål kring utförandet av intervjuerna. Detta för att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer (Folkhälsomyndigheten 2021) kring vad som gäller för förskolor samt respektera den stora arbetsbördan och stressiga vardag flera av förskollärarna vittnat om. Den tidigare forskning som valts att använda i denna uppsats har noga bearbetats och refererats till för att inte stjäla något resultat utan kommer användas som underlag för att förtydliga, bekräfta eller dementera vår empiri (Vetenskapsrådet 2017, s.8).
Arbetet med att presentera resultaten från vårdnadshavarnas enkätundersökningar och sammanställa denna data med respondenternas svar dök det upp ett etiskt dilemma. För att värna om källkritiken måste varje enskild enkät hänvisas till och kunna spåras till sitt ursprung.
I denna information finns även namn och geografisk plats på förskolan. Genom att presentera denna information minskar den anonymiteten som forskningen vill värna om. Därför kommer inte den respektive avdelnings resultat presenteras i denna uppsats, utan endast det samlade resultatet av förskolans svar. Genom att värna om respondentens integritet då kommer varken förskolan eller respondentens namn eller kön att uppges i uppsatsen. Om ett intresse finns att faktagranska förskolornas enkätsvar då finns dem i avslutande referenslista med respektive förskole hänvisning. Ytterligare ett etiskt dilemma som diskuterats under uppsatsskrivandet har varit hur en presenterar olika material utan att svartmåla vissa områden som problematiska eller hur människor som lever i utsatta områden blir speglade negativt. Därför har det förberedande arbetet med att hitta adekvat och relevant bakgrundsfakta varit av stor vikt i arbetet med denna uppsats.
19
Teoretiska utgångspunkter och begrepp
Utanförskap
Begreppet förankrar sig oftast i negativt laddade sammanhang. Utanförskap kopplas för det mesta ihop med sociala bemötanden och klasskillnader i samhället. Utanförskap kan även handla om individen själv och ens välmående. I studiens fall innebär utanförskap att man kan upplevas att bli ignorerad och inte tillåtas vara med i en gemenskap som bland annat det svenska samhället eller den svenska kulturen. Utanförskapets konsekvenser i utsatta områden kan bland annat medföra färre möjligheter i ens livstid på grund av vart man bor eller vem man är.
Innanförskap
Ordet utanförskap används ofta i sammanhang kopplade till socioekonomiskt utsatta områden.
En fråga vi ställde oss var om det finns ett utanförskap då måste väl även ett innanförskap finnas? Svenska Akademiens ordbok gav noll träffar på sökordet Innanförskap. I denna uppsats kommer vi använda detta begrepp på följande vis: att bli inkluderad och synliggjord av samhället leder till att individen senare känner sig delaktig och visar välvilja att bidra till en utveckling av samhället. Begreppet är uppbyggd som en motpol till ett utanförskap.
Innanförskapet kan därför inte existera utan ett utanförskap. Begreppet växer fram genom känslan av att leva i ett utanförskap. Hade det inte funnits en känsla av utanförskap hade det inte heller funnits behov av ett innanförskap, det hade endast funnits ett inkluderande samhälle.
Parallellsamhällen
Ett alternativt samhälle med en geografisk koppling till en särskild plats. Dessa samhällen existerar ofta på platser där människor upplever ett starkt utanförskap. I vårt fall handlar det om parallellsamhällen i det svenska samhället. Genom detta växer behovet av att skapa ett innanförskap som resulterar i skapandet av parallella samhällen där individerna kan känna ett innanförskap snarare än ett utanförskap.
20 Hermeneutiska inslag i metoden
Den hermeneutiska metoden används i vår teoretiska del med syfte att tolka den tidigare forskning med hjälp av våra tidigare erfarenheter. I litteraturen Forskningsmetodikens grunder nämner författarna innebörden av att kunna förstå och tolka ens egna och andras synsätt och liv. På detta sätt bidra till att ständigt skapa nytolkningar på olika perspektiv (Patel & Davidson, 2019, s. 32, 33). Respondenternas svar samt enkäter ger oss ytterligare syn på hur verksamheten fungerar och vad man kan göra för att förbättra situationen. I den hermeneutiska inslaget bör man enligt Patel & Davidson ha en subjektiv insyn och förförståelse till de svaren man får i text och tal (ibid, s. 32, 33). Hermeneutiska spiralen innebär att ständigt vara tillgänglig för ny och gammal information (ibid, s. 33). I och med den hermeneutiska spiralens påverkan i studien ska tillgänglighet för att tolka om samma information vara aktuellt (ibid, s. 33, 34). Detta gör att den vetenskapsteoretiska begrepp och forskning i studien håller sig relevant under forskningens gång.
Sociokulturellt perspektiv
Det sociokulturella perspektivet härstammar ur Vygotskijs tankar kring det sociala samspelet.
Genom detta perspektiv är människors sociala samvaro i centrum för lärande, Säljö förtydligar Vygotskijs sociokulturella perspektiv genom betoning att kunskap inte ligger hos den egna individen utan kunskapen ligger snarare i den aktion som sker när individer byter ord med varandra (Säljö 2011, s. 80, 81). Utveckling sker med andra ord inte i en själv utan den sker i ett möte med en annan individ.
Språket får en central roll i det sociokulturella perspektivet då språket är den metaforiska bron mellan individer, det fungerar som redskap att förstå eller missförstå varandra (ibid, s.68,69).
Människans historia är präglad av utveckling både mentalt och fysiskt, vi har uppfunnit verktyg som ska underlätta vår vardag och lärt oss tämja eld för vår överlevnads skull. Den mest kraftfulla uppfinningen är skriftspråket tolkar Säljö. Hans tydning av Vygotskijs sociokulturella teori innebär inte bara att kunna tala med varandra i nuet utan även kunna bevara det som sagts, detta har revolutionerat människans förmåga att tänka. Genom detta gjort det möjligt att analysera, diskutera och kommunicera på nya vis (ibid, s. 71). Skriftspråket i sig är inte det som utvecklar oss utan det ligger i personens förmåga att tolka det skrivna språket som utvecklar (ibid, s. 76). Att tolka det sociokulturella perspektivets syn på didaktik skulle vara att öppna
21 upp för samtal och dialog, detta perspektiv vill öppna upp för en växelverkan mellan elev och lärare där sociala sammanhanget kommer i fokus (ibid, s. 80,81).
Kapacitetskoncept
Detta koncept har sitt fokus på individens egen kapacitet och vad hen är socialt kapabel till, vilka yttre faktorer som kan ha en inverkan på personens individuella utveckling samt vad individen själv kan göra för att påverka sin utveckling (Nussbaum 2011, s. 20). Vissa saker går inte att förändra över en natt men stora förändringar är inte omöjliga att nå, det tar tid att nå dem och det krävs flera olika små beståndsdelar för att nå dit (Nussbaum 2016, s.302).
Motgångar och medgångar kommer att prägla personers liv, men i slutändan handlar det om vad individen gör med dessa intryck och hur hen bearbetar dem och i sin tur uttrycker dem.
Kapacitetskonceptet har till synes kopplingar till stämplingsteorin, då denna teori beskriver hur en negativ syn på en eller flera individer kan prägla dem på en nivå där personen återspeglar detta beteende (Eriksson, 1979, s.40). Kopplingen mellan dessa två begrepp är på en nivå där kapacitetskonceptet skulle agera med ett proaktivt förhållningssätt, där det handlar om att förankra självsäkerhet och trygghet i sig själva för att motverka en stigmatisering som sätter en negativ prägel på individen.
Skolans pedagogik bör baseras på dessa teoretiska ramar med syftet att ge alla individer, trots sina olika förutsättningar samma möjligheter att få en fullgod utbildning. Nussbaum talar för undervisningspraktiker, genom att ge alla barn samma möjligheter att lyckas i skolan, kan detta tillåta de sociala orättvisorna att suddas ut (Nussbaum 2016, s. 303).
För att kunna delta i större etablissemang och vara med och påverka framtiden krävs det en utbildning, Nussbaum hävdar att genom staten bör ge alla personer de förutsättningar som dessa individer behöver utifrån sina talanger och andra omständigheter. Får de en grundläggande och fullgod utbildning oavsett kulturellt arv kan negativa spiraler brytas (Ibid s. 304). En av Nussbaums tankegång är att försöka se händelser eller ageranden ur ett större perspektiv, en viktig aspekt att ha i åtanke är hur ens agerande kan ge stora ringar på vattnet för framtiden (Ibid, s.306). Ett av kapacitetskonceptets viktigaste mål är att problematisera kring ämnen med syfte att förebygga sociala orättvisor som till exempel rasdiskriminering eller könsdiskriminering (Nussbaum 2011, s.19).
22 Interkulturellt perspektiv
Den värld vi lever i idag är under en globalisering och det har aldrig varit enklare ta sig från en plats till en annan. De influenser och kulturer från en helt annan del av jorden är idag vardag genom sociala medier och smarta telefoner. Goldstein-Kyaga beskriver att den interkulturella pedagogiken är en trogen följeslagare till denna globalisering då äldre synsätten som tidigare passade en homogen grupp av människor med liknande kulturer inte går att applicera på dagens globaliserade atmosfär. Hon poängterar även att den interkulturella pedagogiken är ingenting som växer fram automatiskt, utan detta är något som en aktivt måste arbeta med (Katrin Goldstein-Kyaga, 2012, s.30,31). Ett interkulturellt perspektiv i sig lyfts inte i syftet för att lösa världsfred eller andra konflikter utan syftet är snarare att bistå med kunskap och öppna upp för nya synsätt. Ett perspektiv och pedagogik vars syfte är att bygga broar för att öka kunskapen om varandras olikheter då vi kan lära av och om varandra för att skapa ett samhälle där fler kan känna känslan av ett innanförskap. Den interkulturella pedagogiken omnämns bland annat som erkännandets pedagogik och ur en didaktisk synvinkel då handlar det om att pedagogerna utgår från att barnen har sina personliga kulturella bakgrunder. Denna kulturella mångfald ska accepteras och inspirera verksamheten snarare än att den kan fungera som hinder för barnet eller för verksamheten (Dalgren, 2012, s. 158).
Jag tror istället att många av oss tolkar omvärlden utifrån utgångspunkten att just våra
”kulturella” referensramar, vilka är resultatet av vår primära socialisationsprocess, också är och bör vara referensramar för alla andra. Våra egna erfarenheter och referensramar värderas därmed som de normala och bästa. Det skulle förenklat kunna kallas för ett monokulturellt förhållningssätt. (Dalgren, S., 2012, s. 155).
Våra teoretiska ansatser sammanstrålas
I denna studie kommer dessa teoretiska begrepp mötas i olika delar av uppsatsen. Den hermeneutiska forskningsansatsen blir synlig i tolkningen av den insamlade empirin.
Hermeneutiken används för att studera fenomen i förskolan och respondenternas syn på språkutveckling samt samverkan med vårdnadshavare. Det hermeneutiska förhållningssättet bidrar till att skapa ytterligare perspektiv som kan bearbetas genom tidigare forskning och empiri där den hermeneutiska spiralen appliceras för att bidra till att tolka materialet på nytt.
Avsikten med uppsatsen är inte att hitta ett facit på ett arbetssätt i socioekonomiskt utsatta
23 områden, intentionen är snarare att se mönster och lyfta olika perspektiv. Dessa kan i sin tur bidra till förskolans arbete i utsatta områden med mål att bedriva undervisning för en hållbar social utveckling.
Det sociokulturella perspektivet appliceras i analysen av empirin. Intentionen är att spåra det sociala lärandet i förskolans arbete med språkutveckling i utsatta områden. Förskolan är en social institution som ska uppmana barn till samarbete och ett socialt samspel (Lpfö 2018, s.11).
Detta perspektiv tillämpas i uppsatsen för att lyfta vikten av ett socialt lärande som främjar barnens utveckling för framtiden samt vikten av pedagogers samverkan med vårdnadshavare. I mötet mellan pedagoger och vårdnadshavare sker även där ett socialt lärande där både pedagoger och vårdnadshavare kan ha mycket att lära av varandra. Att anpassa pedagogiken genom att möta vårdnadshavare och barn efter deras behov och förutsättningar kan kopplas till det interkulturella perspektivet.
Det interkulturella perspektivet baseras på ett individuellt bemötande som ska bidra till lärande för hela gruppen. Följaktligen handlar det om att anpassa verksamheten efter individen snarare än kollektivet. Det interkulturella perspektivet används i studien genom att se alternativ i hur pedagoger och vårdnadshavare kan utveckla barnets språkutveckling. Det finns inte ett specifikt sätt att lära barn på, utan genom en dynamisk pedagogik vars fokus ligger i att flera olika kulturer kan skapa ett effektivt tillvägagångssätt som gör främjar barnets språkutveckling.
Kapacitetkonceptet agerar som perspektiv för att belysa vikten av individens enskilda utveckling och hur ett förhållningssätt kan ha en påverkan på identitetsskapandet. Med hjälp av kapacitetkonceptet kommer även det sociala arvet till tals för att spåra och bryta stigmatiseringen och negativa spiraler.
Idén med att tillämpa ett interkulturellt perspektiv på förskolans pedagogik är att ge alla barn lika förutsättningar för att lyckas och bilda sin egen socialt hållbara framtid vilket även är kapacitetkonceptets huvudsakliga syfte. Interkulturalitet och kapacitetkonceptet är båda särskilda begrepp som appliceras på förskolans verksamhet för att synliggöra mönster och förhållningssätt. Dessa kan följaktligen skapa det teoretiska begreppet innanförskap som vi använder oss av i denna uppsats. Det interkulturella perspektivets fokus ligger främst på det didaktiska utförandet i förskolan när kapacitetkonceptets huvudsakliga fokus ligger på att belysa konsekvenserna av det didaktiska utförandet.
24
Resultat och analys
I denna del av studien kommer det empiriska materialet från den kvalitativa och kvantitativa empirin att föreläggas. Inledningsvis kommer det kvalitativa materialet att presenteras, resultat och analys kommer att redovisas i form av citat från intervjuer som sedan kommer att bearbetas med hjälp av valda teorier. Avsnittet kommer avslutningsvis mynna ut i en sammanställning av den kvantitativa empirin inverkan på vår forskning.
Ett inkluderande klimat i en språklig mångfald
I områden som anses vara socioekonomiskt utsatta existerar det ofta en språklig mångfald där en stor andel barn har annat språk än svenska som sitt modersmål. Detta kan innebära att pedagogerna måste använda sig av olika strategier för att möta en språklig mångfald i verksamheten. Detta är något respondenterna är medvetna om och arbetar aktivt med.
Att arbeta med det svenska språket i ett område där många barn har ett annat språk i hemmet gör det avgörande för barnets tidiga språkutveckling. (Pedagog 1)
När de kommer till förskolan så har oftast inte det svenska språket samma mening för barnen, därför det är nytt. Då är det vår uppgift som pedagoger att ladda det svenska språket med samma mening som modersmålet och göra det lika färgstarkt och känslofyllt och rik på nyanser och rik på upplevelser som man delar tillsammans. Att ge det samma betydelse som modersmålet. (Pedagog 5)
Pedagog 5 vittnade om att många familjer lever i en vardag där de sällan kommer i kontakt med svenska språket, därför vilar det ett extra ansvar på förskolan att ge barnen en god grund i det svenska språket. Pedagog 5 understryker att arbetet med barns tidiga språkutveckling inte behöver betyda att barnens modersmål skall uteslutas utan tvärt om. Då hen ser ett enormt värde i att lyfta in barnens modersmål i verksamheten.
…det handlar ju också om att faktiskt plocka in barnens modersmål i vår verksamhet.
Pyttesmå börjar och kommer från Polen eller någonting och faktiskt inte vet hur man kommunicerar på svenska så måste man lära sig dem begreppen eller på somaliska ”jag tycker om dig” eller ”kom”, liksom att man frågar föräldrarna om hjälp och begrepp att använda. Det blir också en länk till föräldrarna. Att man ger ett värde till deras modersmål (Pedagog 5)
25 Vår uppfattning av pedagog 5 utdragna citat är att förskolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden har till stor del vårdnadshavare vars svenska ordförråd kan vara väldigt begränsat vilket i sin tur kan bygga barriärer mellan pedagog och vårdnadshavare. Pedagog 5 poängterar även att arbetet med både ett interkulturellt och sociokulturellt förhållningssätt i det pedagogiska arbetet uttalas som ett starkt direktiv för språkutveckling.
Genom att pedagog 5 trotsar språkbarriärer visar hen en vilja att försöka nå fram till barnet och vårdnadshavaren med sitt engagemang och sin hängivenhet för att ge barnet det bästa lärande möjligt. Detta gynnar alla parter, barn, vårdnadshavare och pedagog. Att inkludera barns modersmål i undervisningsmoment på förskolan kan leda till att bygga sociala broar mellan barnets vårdnadshavare och undervisningen. Detta accepterande klimat kan ha positiva effekter som att ge en känsla av ett innanförskap både hos barnet som vårdnadshavare när de blir inkluderade i verksamheten. Att arbeta aktivt för att skapa ett innanförskap med hjälp av barnens modersmål, kan enligt kapacitetkonceptet leda till att individen ser sitt modersmål som en tillgång snarare än en motsättning i framtiden. Då yrket som förskollärare primärt inriktar sig på att ge barnet de bästa förutsättningarna som möjligt men genom vårdnadshavarna skapa de bästa förutsättningarna för barnets språk och identitetsutveckling.
Vi har flera olika modersmål på avdelningen men vi har inte jättemånga som har samma modersmål. Några barn har arabiska, de barnen har fått lyssna på en Alfons saga på svenska och sen samma Alfonsbok på arabiska. (Pedagog 3)
Citaten från pedagog 3 redovisar ett exempel i hur man kan arbeta med barns flerspråkighet.
Pedagog 3 nämner att man först läser boken på svenska och sedan arabiska, men effektiviteten kan variera om man ändrar på sin metod och tillvägagångssätt i arbetet. I det ovanstående exemplet av Pedagog 3 kan de förslagsvis läsa alfonsboken på arabiska först för barnen ska veta vad boken handlar om och dess innehåll. I den andra genomgången i svenska alfonsboken kan barnen redan koppla bilderna till tidigare texten men med svenska ord.
Genom denna analys kan vi se att det svenska språket är ett gemensamt inkluderingsverktyg i en verksamhet där det existerar en språklig mångfald. Ett inkluderande förhållningssätt för att skapa en gemenskap kring det svenska språket är viktigt där det existerar en språklig mångfald som framförs i socioekonomiskt utsatta områden.
I mångkulturella förskolor är det en stor utmaning att hitta en gemensam nivå för den svenska språkutvecklingen, då barnens språkkunskaper kan variera stort i barngruppen. Med en bred
26 språklig mångfald i barngruppen kan det interkulturella förhållningssättet bidra till att man som pedagog kan redovisa samma material fast på flera olika språk. På detta vis kopplar man samman det svenska språket med barnets modersmål. Det interkulturella förhållningssättet kan inkludera barnen i deras språkliga mångfald snarare än att exkludera barnen genom att endast fokusera på svenskan.
Språket som en gemensam nämnare
Det sociokulturella perspektivet hävdar att språket är länken som binder oss människor tillsammans och att det är språket som gör oss till sociala varelser. En röd tråd som kunde tydas i respondenternas svar var att samtliga respondenter som deltagit i denna uppsats stryker under att barns tidiga språkutveckling är en väldigt viktig aspekt för barnets framtida utveckling.
Genom språket öppnas dörrarna för alternativa vägar för lärandet, identitetsskapande och demokratifostran.
Att ha ett språk möjliggör för barnet att göra sig förstådd, både hos pedagogerna och hos andra barn och lättare uttrycka det hen vill säga. Språket gör även att barnet kan bygga relationer och känna delaktighet i gruppen. (Pedagog 1)
Pedagog 1 poängterar att det är genom språket som barnen gör sig förstådda, det är genom språket relationer byggs och barn ges möjlighet att medverka i gruppen.
Barnens språkutveckling får stort utrymme i den dagliga undervisningen då pedagogerna är rörande överens om att språket är grunden till lärandet och dess involvering kan spåras till övriga undervisningssituationer. Det var inte bara i undervisningen som språkutvecklingen fick ett stort utrymme utan det sociala samspelet och relationsskapandet var det ämnet som fick stort utrymme i respondenternas svar.
… det är viktigt med barnens språkutveckling i förskolan för att sedan få sina röster hörda som demokratiska medborgare, man stärker deras självförtroende, barnet lär sig förstå sin omgivning och skapar en trygghet. (Pedagog 2)
Språkliga utvecklingen hänger ihop med empatiutveckling, relation och oändlig massa saker. (Pedagog 5)
27 Pedagog 2 hävdar att genom språket skapas den demokratiska människan, självförtroende och trygghet grundar sig i sin förmåga att göra sig förstådd. Att språket hör ihop med flera komponenter är även något pedagog 5 poängterar.
Barns identitetsskapande process
Kamratskap och vänskapsband är något som ska vävas in i förskolans syn på både lärandet och den process barnen går genom i skapandet av sin egen individ. Flera pedagoger upplever dock att språket många gånger kan fungera som en barriär för barnen i sociala sammanhang.
Många gånger kan konflikterna bottna i att det ena barnet ”trodde att han skulle göra så här, så därför gjorde jag så…att barnens självbild präglas av att ens brist på språkkunskaper tror jag helt säkert. Vi har ett barn som har det väldigt svårt att tala svenska och där hen sällan blir förstådd, inte kan ta sig in i leken själv på ett bra sätt då hen nu fått en stämpel av de andra barnen att hen är ”jobbig och bråkig”. Hen drar sig ofta undan och leker hellre med syskon från en annan avdelning när vi är ute. (Pedagog 1)
Vi har ju de som är mest liksom populära på avdelningen, dom barnen som är väldigt mycket framåt och tror på sig själva och är ganska starka individer har en större och bättre språkutveckling än de barnen som kommer lite i skymundan. De kanske inte har så många kompisar, de ser sig själva som att dom inte kan, de vill mest ha hjälp hela tiden och det märker man i språket också, dom väljer att inte prata så mycket också eller väljer att ta del av samlingar. (Pedagog 3)
… dom barnen som har ett lite fattigare språk. Dom blir det ju svårare för socialt, både komma in i gruppen och göra sig förstådda och i lekar som dom inte förstår, det ser man ju hela tiden tycker jag. (Pedagog 4)
Respondenternas observationer tyder på att barn som har ett begränsat språk ofta tenderar att hamna i ett utanförskap. Vidare förklarar pedagogerna att negativ uppmärksamhet och stigmatiseringar av barnen kan leda till att de blir uteslutna ur gruppen. I vår tolkning av deras respons ser vi att det går att tyda tendenser på en hierarkisk maktstruktur på avdelningarna där de barn som anses ha ett starkt utvecklat språk tenderar att ha ett övertag på de barn som anses ha ett svagare språk. Pedagog 4 fortsätter sitt resonemang på följande vis:
… ibland har man väldigt många barn i en grupp som man behöver vara där hela tiden. … de ska ta sig in i en lek, att det blir så fel många gånger, att de ungefär stör i leken men det är för att dom inte förstår vad leken går ut på. (Pedagog 4)
28 I flera av pedagogernas upplevelser finns det tecken på att barn blir placerade i ett visst socialt fack, det sociala facket kan komma att bildas till ett utanförskap. Utanförskapet kan på det sättet ge barnet en negativ påverkan genom att hejda barnens utveckling och framtida skolgång.
Pedagog 1 nämner att bristande språkkunskaper ofta kan leda till konflikt.
Bristen på svenska leder till många missförstånd och där vi pedagoger måste vara lite tolk och förmedlare. Att barnen inte kan göra sig förstådda är en jättestor källa till konflikter.
(Pedagog 1)
Det pedagog 1 förtydligar är om ett barn vid upprepade gånger hamnar i konflikter med andra barn på avdelningen finns det en stor risk att barnet får en negativ uppmärksamhet, både av andra barn och genom pedagoger och vårdnadshavare.
Vi ser att en brist på det talade svenska språket (som är det gemensamma talade språket här på avdelningen) försvårar barnens positiva relationsbyggande och leder ofta till konflikter och utanförskap. (Pedagog 1)
I citatet från intervjun med pedagog 1 förklaras vilka konsekvenser hen sett när ett barn brister i sitt svenska språk. I samband med vår tidigare forskning kan detta kopplas till de kontraster som barnet upplever när de endast kommer i kontakt med svenska språket på förskolan och sällan i sin hemmiljö. Det hämmar det sociala samspelet som pedagog 1 nämner och kan även utvecklas till ett framtida utanförskap på avdelningen som kan sätta sina spår för framtiden om den språkliga utvecklingen inte förbättras under förskolans tid.
Enligt respondenternas iakttagelser har de observerat en maktstruktur som uppstår på avdelningen där barns språkutveckling har en betydande roll för barnets sociala status. Ett mönster kan tydas där barn som upplevs ha det svårt att kommunicera och göra sig förstådda snarare söker sig bort från olika sociala sammanhang för att istället umgås med personer de känner sig bekväma att umgås med.
… även i mindre sammanhang att det är tystare. Så på så sätt är det lite kopplat till identitet själv. Ser dem sig själva som barn som är framåt, leker och tar för sig så pratar de också mer. Man kan ju ganska snabbt se redan nu att vissa kommer kanske inte ta för sig lika mycket i skolan heller. (Pedagog 3)
29 Andra erfarenheter som respondenterna upplevt tyder också på att barn kan bli tillbakadragna och hämmade av sina språkliga egenskaper. Vilket respondenten anser ha en påverkan på barnens framtid i skolan.
Om man nu tänker att bli en demokratisk samhällsmedborgare, det handlar ju om att kunna göra sin röst hörd och bli respekterad för sin röst och lyssnad till och att allt det jag känner och säger det har betydelse för min omvärld. Det är det som jag vill få sagt, det är grunden för språk. Därför är dom två intimt sammanlänkade barns demokratifostran och språk, det går liksom inte att separera från varandra. (Pedagog 5)
Pedagog 5 påpekar att en negativ uppmärksamhet av pedagogerna och övriga barn på avdelningen kan i sin tur leda till att barnen får en negativ syn på sig själv. Detta är vad kapacitetskonceptet handlar om, barnet skapar sig en negativ självbild vilket i sin tur kan hämma barnets kognitiva utveckling.
Socialt arbete med vårdnadshavare
Ett socialt arbete med vårdnadshavare ska enligt läroplanen ske men inga vägledningar ges i hur, detta gör att pedagoger bemöter kriteriet på olika sätt. Gemensamt kan man däremot tolka det som att barnets bästa är i fokus och samverkan ska ge goda förutsättningar i barnets hemmiljö och förskolemiljö, detta är något pedagog 1 understrukit på följande vis:
… vi berättar hur vi arbetar i förskolan och vad vi gjort under dagen för att indirekt inspirera vårdnadshavare till att ta fasta på det vi gör. Vi tipsar även om bibliotek, att läsa på sitt hemspråk, samt uppmuntra att prata mycket med sina barn och fråga barnen mycket.
(Pedagog 1)
… att de fick låna med sig någon bok hem till exempel och så kunde dem ha den i någon vecka. (Pedagog 4)
Vi har ju många gånger lånat böcker på bibliotek på andra språk och haft dom i hallen och uppmuntrat föräldrar att ta hem… (Pedagog 5)
Ett inkluderande förhållningssätt kan inspirera vårdnadshavare att delta i arbetet och hjälpa sitt eget barn att utvecklas i hemmet. I dessa respondenters resonemang kan det tydas en vilja att uppmuntra vårdnadshavare till att implementera arbetet med böcker i hemmet. En pedagog lyfte
30 ett exempel på aktivitet som de arbetat med tidigare. Denna process hade sin grund i att skapa en samverkan och stärka relationen med barnens vårdnadshavare.
Vi hade en hemlandspoesi med barn och så gjorde vi dom här dikterna och satte upp dom på väggen, och sen så gjorde vi samma med föräldrarna. Intervjuade alla föräldrarna och deras hemland, det var en pappa, just det här med identitet, att bli lyssnad till och förstådd utifrån sina intentioner, att det faktiskt är precis lika viktigt för föräldrarna och för oss alla, vi är människor ju. Då är det en pappa som bara lämnar sitt barn och säger hej och hejdå, aldrig använder det svenska språket alls för att han känner att han inte kunde. Då så berättade jag att vi arbetade med det här och det här och det skulle vara jätteroligt om du ville berätta och då sa han ”Nej fråga inte mig, fråga min fru, jag har så dåligt språk” … Han sa att han ”längtade efter att se giraffer och så vidare”. … När jag läste upp den här pappans fantastiska dikt då till barngrupp och kollegor, han såg att hans barn satt bredvid mig. ”Åh titta vad han berättade, det här och det här” då blev barnets ansikte då… föräldrarna blir väldigt stolta över barnens inre bilder och dom berättade också såhär poeter och författare som finns i släkten och som barnen kanske bråddes på. Men när föräldrarna berättade och när vi läste upp deras dikter så blev barnen väldigt stolta över sina föräldrar. (Pedagog 5)
I det utvalda stycket beskriver pedagog 5 en situation om en förälder som inte har ett utvecklat svenskt språk, men genom ett inkluderande och interkulturellt förhållningssätt lyckas pedagogen att inkludera vårdnadshavaren i barnets undervisning. Det pedagog 5 betonar är att inkludera och samverka med vårdnadshavare bidrar till att barnen uppmärksammar och blir mer delaktiga i undervisningen som man genomfört med vårdnadshavare. Det är bland annat denna känsla av innanförskap som vi eftersträvar att belysa i arbetet med denna studie.
Det sociala arbetet med att inkludera vårdnadshavare kan leda till att motivera föräldrar att enklare ta till sig arbetet som utförts i förskolan, för att kunna använda sig av liknande metoder hemma för att stärka barnets lärande. Exemplet ovan visar prov på att ett interkulturellt förhållningssätt kan involvera vårdnadshavarna i verksamheten och därav bidra till att inte bara stärka barnens språkutveckling utan även stärka banden mellan vårdnadshavare och barn. Detta innebär att man som pedagog med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv förstår och arbetar efter att skapa ett samspel som kan bidra till utvidgade kunskaper och effektivisera barnets lärande och identitetsskapande.
I utförandet av studien pågår Covid-19 pandemin som även försvårar situationen för samspel med vårdnadshavarna. På de flesta förskolor rekommenderas det att man ska bedriva
31 verksamhet utomhus större delen av dagen och utomstående vuxna får inte vistas inomhus på förskolan och ibland gäller detta även på förskolans gård. Detta innebär en minimal social kontakt och arbetet med vårdnadshavare påverkas på den nivå som gör att samspelet i princip kan vara obefintligt. Följande citat kommer från respondenternas resonemang kring hur kontakten anpassats på grund av Covid-19 pandemin och hur konsekvenserna speglar verksamheten och samverkan med vårdnadshavarna.
På grund av Corona nu också så träffar man inte vårdnadshavare på samma sätt, det är snabba lämningar och hämtningar. På så sätt kan jag känna att de inte är lika involverade nu i det som sker på avdelningen. (Pedagog 3)
Den samverkan vi har idag är främst via den dagliga kontakten vi lämning och hämtning av barnen. Vi har inte haft föräldramöte eller utvecklingssamtal, utan endast väldigt nödvändiga samtal om ens det. Det mesta har skett via telefon eller Teams. Vi får inte längre komma in på avdelningen vilket gjort att det är svårt för oss att visa dokumentation och vad barnen jobbar med på att enkelt sätt. (Pedagog 1)
Det har påverkat samverkan helt otroligt mycket. Mycket av samverkan är den här kontakten, där man träffas helt ömsesidigt under dagen och pratar vanligtvis om grejer som hänt hemma.
(Pedagog 5)
Förut när de hämtat inne då har man ju visat vad man gjort inne. Nu är det ju bilder då som man kanske tar ut som man visar men det är ju inte heller samma sak som det där fysiska. Nu när vi håller på lite extra med experiment, då hade dom kunnat sett och vi kunde ha visat det där experimentet inne nu får de se en bild bara. (Pedagog 4)
Pedagogerna vittnar om att den rådande pandemin har haft stor en inverkan på samarbetet med vårdnadshavare, där mycket av den dagliga kontakten med vårdnadshavare och barnens fritid möter förskolans värld går förlorad och ersatts av snabba hämtningar och lämningar.
Det är mycket i den dagliga sociala kontakten som skapar förutsättningar för det som sociokulturella perspektivet menar ett ömsesidigt utbyte av kunskap. Pedagog 5 berättar också att pedagogernas inblick i barnets hemma förhållande blir lidande av denna bristande kommunikation. De olika applikationer som kan användas för att skapa en stabilare kontakt till vårdnadshavare i den rådande pandemin belyses men används ej aktivt.
I form av digitala verktyg som bland annat Teams och Zoom redovisas det i intervjuerna att minskandet av kontakt kan ha grund i att det tar för lång tid att lära sig hur applikationerna
32 fungerar men även att det tar mer tid från barngruppen och påverkar närvaron i barngruppen för lärandet.
Den dialogen har blivit kraftigt beskuren under pandemin och vi har löst det så att vi har ringt hem till alla föräldrar i stället för att checka av hur det är där hemma eller om de måste hämta väldigt snabbt. (Pedagog 5)
Vi testade att visa bilder/filmer på vårt görande via lärplattan men insåg sedan att vi stod alldeles för nära vårdnadshavarna. Vi har även försökt ha pärmar ute med dokumentation då vårdnadshavarna inte får komma in men det har inte varit många som tittat i den trots att vi påpekat det. Jag personligen upplever en enorm tystnadskultur bland pedagogerna.
(Pedagog 2)
Respondenterna berättar om alternativa försök att skapa kommunikation och göra vårdnadshavarna delaktighet i verksamhet. Men det upplevs i många fall som att det svåra har med den social distanseringen att göra. Den tystnadskultur pedagog 2 reflekterar över skulle kunna kopplas samman med den vårdnadshavaren som nämndes tidigare, den pappan som först inte kände sig bekväm och hänvisade till sin fru som kunde bättre svenska. Pedagoger i verksamheten verifierar även detta beteende hos vissa barn som har som ansetts ha en svag språkutveckling.
Arbetet med språkutveckling
Att arbeta med språkutveckling kan uttryckas på olika vis. En aspekt att beakta i förskolans arbete med språkutveckling är hur åldersadekvata metoder kan skilja sig från varandra.
Undervisningen anpassas efter barnens kunskaper vilket ofta kan kopplas samman med barnens ålder.
Med de yngre barnen läser vi mycket sagor, berättelser, sånger, ramsor, benämner görandet i stunden, sätter ord på saker barnen pekar på, använder oss utav applikationen polyglutt där vi lyssnar på sagor, vi har lekgrupper 1-2ggr/vecka där vi pedagoger är passiva och observerar barnen och finns med som stöd. Där får vi syn på hur barnen kommunicerar både verbalt och kroppsligt. (Pedagog 2)
Enligt pedagog 2 kan de exempel som redovisats bidra till språkutveckling gentemot de yngre barnen. Aktiviteter som att läsa sagor, berättelser och sjunga sånger och ramsor kan bidra till att barn lär sig ord och meningsuppbyggnader. Med bidrag av det sociokulturella perspektivet
