MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2006:105 ISSN 1404-0891
Att hitta Ett hem vid världens ände
Om sexualitet och könsidentitet vid ämnesordsindexering av skönlitteratur
JAMES SÖDERMAN
© James Söderman
Svensk titel: Att hitta Ett hem vid världens ände: Om sexualitet och könsidentitet vid ämnesordsindexering av skönlitteratur. Engelsk titel: To find A home at the end of the world: About sexuality and
gender identity in indexing of fiction
Författare: James Söderman
Kollegium: 2
Färdigställt: 2006
Handledare: Joacim Hansson
Abstract: This master thesis aims to examine the process of indexing fiction
when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:
(a) examining the current status of ind exing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;
(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and
(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.
This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att
indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned
in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity.
Nyckelord: HBT-personer, indexering, ämnesord, queerteori, homosexualitet,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...2 1.1 INTRODUKTION... 2 1.2 SYFTE... 3 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.5 FÖRKUNSKAP... 41.6 DEFINITIONER OCH TERMFÖRKLARINGAR... 4
2. TIDIGARE FORSKNING ...7
3. TEORI...10
3.1 QUEERTEORI... 10
3.1.1 Heteronormativitet...10
3.1.2 De binära könen och de tre sexualiteterna...11
3.1.3 Heteronormativitetens inkluderande och exkluderande ...12
3.2 KRITISK KLASSIFIKATIONSTEORI: INKLUDERING GENOM SÄRSKILJNING... 13
3.3 INKLUDERANDE OCH EXKLUDERANDE = INKLUDERANDE GENOM SÄRSKILJNING?... 15
3.4 KRITISK KOMMENTAR TILL TEORIN... 16
4. METOD...17
4.1 ATT INDEXERA SKÖNLITTERATUR... 17
4.2 STUDIE AV SEX BIBLIOTEKSKATALOGER... 18
4.3 KVALITATIVA INTERVJUER MED INDEXERARE... 20
4.3.1 Intervjufrågor ...21
5. EMPIRI ...23
5.1 EN EMPIRISK ANALYS: KONSTRUKTION AV SEXUALITET OCH KÖNSIDENTITET I ATT INDEXERA SKÖNLITTERATUR... 23
5.2 TJUGO BÖCKER I SEX BIBLIOTEKSKATALOGER OCH BURK-SÖK... 25
5.3 INTERVJUER MED INDEXERARE... 27
5.3.1 Bakgrund om indexerarna...27
5.3.2 Indexeringsprocessen i allmänhet...28
5.3.3 Sexualitet och könsidentitet inom ämnesordsindexeringen...29
6. SLUTDISKUSSION ...32
6.1 INKLUDERING GENOM SÄRSKILJNING... 32
6.1.1 Heterosexualitet, alltid närvarande, aldrig nämnd ...33
6.1.2 Kvinnan och mannen = den enda möjligheten?...34
6.2 MARGINALISERING... 35
6.2.1 Ämnesordslistornas struktur...35
6.2.2 Indexeraren...36
6.2.3 Problem vid undvikande av marginalisering...37
7. SLUTSATS ...39
8. SAMMANFATTNING...43
REFERENSLISTA ...45
2
1. Inledning
1.1 Introduktion
Jag har lånat en del av titeln till min uppsats från Michael Cunninghams bok Ett hem vid
världens ände (2004). Detta dels för att det är kärnan av den föreliggande texten att göra det
möjligt för intresserade personer att hitta till böcker som behandlar i detta fall homosexualitet och bisexualitet. Därtill tycker jag titeln förmedlar det jag själv tror är en möjlighet med skönlitteratur : ett sätt för homosexuella, bisexuella och transpersoner att tillslut kanske kunna hitta en säker plats där de kan utforska sina identiteter. Användarstudier kring homo- och bisexuella visar nämligen med klar tydlighet att denna grupp ofta söker sig till skönlitteratur som en del i processen av att hitta sig själva. Ett flertal studier och ve tenskapliga artiklar pekar emellertid på svårigheten för grupperna att hitta skönlitterära verk som handlar om just bi- och homosexualitet.1
En av de vägar som står till förfogande för användaren är denne s egna sökningar i bibliotekskatalogen. Eftersom SAB-systemet2 inte gör någon åtskillnad av skönlitteratur mer än till språk och vilken form verket må ha, är det till ämnesorden som användaren blir anvisad, om denne inte känner till en speciell titel eller författare. Vid bibliotek i storstadsområdena satsas det ibland på ämnesordsindexering, såsom i Mölndals bibliotek och deras katalog Edvin. Edvin är ofta ett exempel i magisteruppsatser som behandlar ämnesordsindexering3 eftersom man nått långt här. Detta är även sant när det gäller att ge verk ämnesord som homosexualitet, lesbisk kärlek, bisexualitet och transsexualitet. Begreppet transpersoner som är t:et i HBT-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som har introducerats i det svenska språket under 1990-talet finns dock inte med.
Historiskt har det gjorts väldigt lite från Svensk biblioteksförenings håll när det handlar om indexering av skönlitteratur. I början av 2000-talet tillsattes dock två grupper för att jobba med frågorna. År 2004 kom dessa grupper ut med två ämnesordslistor för skönlitteratur, dels för vuxna och dels för barn/ungdom. I denna finns bland annat ämnesorden homosexualitet, bisexualitet, lesbianism, lesbisk kärlek, transvestiter och transsexualitet.4 De som har det största ansvaret för vad som står i bibliotekskatalogerna är rimligtvis de personer som sköter dem. Det spelar ingen roll hur bra ämnesordslistorna blir inom detta område om inte även indexerarna är med i denna utveckling och verkligen använder de ämnesord som står till buds. Denna uppsats vill lyfta fram problem som kan uppstå när det gäller ämnesord kring sexualitet och könsidentitet och undersöka hur indexerare tänker kring frågorna.
1
Se till exempel: Ericson, Kristin och Hvidén, Ulrika (2003). Finnes: flata. Sökes: information. : om lesbiska,
informationsbehov och ämnesbestämning av skönlitteratur. Borås: Högsk. i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och
informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks-och informationsvetenskap, 2003:51), Edeholt, Christer (2001), Unga homosexuella och biblioteket: bi- och homosexuella ungdomars behov av information,
förebilder och identifikationssobjekt. Umeå: Umeå universitet (Magisteruppsats från Sociologiska Institutionen i
Umeå/Biblioteks- och Informationsvetenskap. Påbyggnadsutbildning, Uppsats nr 179, juni)
2
SAB-systemet är det klassifikationssystem som används inom de flesta svenska folkbiblio tek idag.
3
Se till exempel: Ericson och Hvidén (2003), och Eliasson, Annika (2002). Indexering av skönlitteratur i teori och
praktik: Vad kan forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap och litteraturvetenskap tillföra praktiken?
Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks-och informationsvetenskap, 2002:58)
4
3 Inom den svenska professionella biblioteks- och informationsforskningen har det hittills inte forskats kring HBT-frågor, och inga forskningspengar har gått till projekt som möter detta specifika behov. Inom klassifikationsteorin finns det emellertid en strömning jag har valt att titta närmare på i denna uppsats, som kallas kritisk klassifikationsteori. Inom klassifikationsteorin finns det forskning som på den svenska fronten företräds av Joacim Hansson i hans avhandling
Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk studie av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"5, som tittar på hur klassifikationssystemen byggts upp kring de samhälleliga normerna. Det som finns utanför dessa normer inkluderas visserligen i hierarkierna men särskiljs därigenom från normen. Jag kommer i denna uppsats bland annat se ifall man kan se exempel på detta, även vid ämnesordsindexering.
1.2 Syfte
Jag vill i denna uppsats se hur sexualitet och könsidentitet konstrueras i svenska bibliotekskataloger och undersöka processen vid indexering av skönlitterära verk som har HBT-temata. Jag vill även titta på vad man riskerar att missa om man i en bibliotekskatalog endast använder ämnesordet homosexualitet vid beskrivning av sexualitet och könsidentitet.
1.3 Frågeställningar
Jag kommer i mina frågeställningar att utgå från de redan kända forskningsresultaten som visar problemen för HBT-personer att hitta adekvat litteratur som svarar till deras behov, och även svårigheterna för HBT-tematiska böcker att hitta ut till användarna. Centralt här blir därför hur sexualitet och könsidentitet visar sig i katalogerna och då främst som ämnesord. Min huvudfråga blir där med:
Hur hanteras mänsklig sexualitet och könsidentitet bland ämnesorden till skönlitteratur i svenska bibliotekskataloger?
För att kunna svara på denna mycket breda fråga har jag valt att koncentrera mig på tre delfrågor, som tillsammans ska ge svar min huvudfråga.
1. Vilken typ av ämnesord erbjuds i Att indexera skönlitteratur, och hur används de i de valda lokala bibliotekskatalogerna?
2. Kan man se spåren av inkludering genom särskiljning och marginalisering som den kritiska klassifikationsteorin för fram även vid ämnesordsindexering, om så hur visar det sig?
3. Vad kan konsekvenserna bli när endast homosexualitet används för att beskriva sexualitet och könsidentitet i en bibliotekskatalog?
5
Hansson, Joacim (1999) Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk studie av
4
1.4 Avgränsningar
Jag kommer i denna uppsats för det första att enbart behandla ämnesordsindexering av skönlitteratur, och diskutera fackprosa endast i dess sammanhang. Detta beror främst på att det är svårare att sammanfatta innehållet i en skönlitterär bok med ämnesord än när det gäller fackprosa, vilket visar sig speciellt kanske av att man anser sig behöva en egen ämnesordslista för just skönlitteratur. Jag har därtill låtit skönlitteratur vara synonymt med fiktionsprosa, och exkluderar alltså dramatik och poesi. Jag väljer också att diskutera enbart ämnesordsindexering eftersom jag är intresserad av den mänskliga faktorn i denna. Även om jag skulle tycka det vore väldigt intressant att se hur man löser indexeringen med termer kring sexualitet och könsfrågor när det gäller automatisk indexering, så ryms inte denna process i uppsatsen.
Därtill kommer mina exempel vara böcker som antingen översatts till svenska eller har svenska författare, då utländska böcker ofta har förslag till ämnesord i deras försättsblad och detta hjälper indexerarna i sitt arbete. Detta skulle i sig vara intressant, men det skulle också kräva att jag hade varje bok framför mig och verkligen tittade om så är fallet. Jag valde nämligen tidigt att inte läsa de specifika böckerna och indexera dem själv, eftersom jag inte är en professionell indexerare, och att min fokus i indexeringarna i så fall skulle vara sexualitet och könsidentitet. Jag ansåg det var mer intressant att använda mig av indexeringar som redan gjorts vid ett bibliotek som inte hade dessa speciella temata för ögat vid indexeringstillfället.
1.5 Förkunskap
Jag alltid haft ett stort intresse för böcker som behandlar HBT-personer, och driver även en hemsida på Internet som listar främst gaylitteratur.6 Genom detta intresse har jag kommit att läsa stora delar av den svenska gaylitteraturfloran, speciellt de böcker som utkommit under de senaste åren. Av de böcker jag har med i undersökningen har jag läst en majoritet. Detta ger mig lite mer förkunskaper än vad indexerare oftast har, då de ofta inte har tid att läsa böckerna, utan får förlita sig till baksidestexten och recensioner.
1.6 Definitioner och termförklaringar
Binära könen
De binära könen är enligt queerteorin kvinna och man. För en vidare diskussion i ämnet gå till kapitel 3.1.2.
Bi-, hetero-, och homosexualitet
När jag talar om sexualiteter i denna uppsats kommer jag vila på den hegemoniska föreställningen om de tre sexualiteterna: bi-, hetero-, och homosexualitet, där heterosexualitet framställs som den normala och ursprungliga sexualiteten. Jag har valt att använda dessa eftersom de dels används inom ämnesordsindexeringen och dels för att de flesta personer i det svenska samhället vet vad de betyder. Jag kommer dock genom hela uppsatsen analysera dessa termer ur olika kontexter, och därför väljer jag att inte definiera dem närmare här. Värt att nämna är att jag medvetet i uppräkningar av sexualiteterna kommer att ändra ordning på dem.
6
5
HBT-personer
HBT-personer myntades av Greger Eman i RFSL:s medlemstidning Kom ut! nr 4, 2000. Akronymen står för Homosexuella, Bisexuella, och Transpersoner. Används nu som ett samlingsbegrepp för alla dessa grupper när det gäller frågor som enar grupperna.
Hen
Hen är ett könsneutralt alternativ till han och hon, som används bland annat av transpersoner då de inte vill tillkännage kön. Jag har valt att lyfta in denna term i uppsatsen eftersom jag vill vara inkluderande i mina exempel och inte bara anpassa dem till de råkar passa in inom de binära könen.
Transpersoner
Jag har valt att använda mig av Pär Wiktorssons definition av denna term där en ”transperson är någon vars könsidentifikation och/eller könsuttryck alltid eller tidvis skiljer sig från normen för det kön som registrerades vid födseln”.7 Det är alltså ett samlingsbegrepp för många olika grupper som tillsammans utmanar de binära könen.
Intersexualism/Transsexualism
Jag använder mig av begreppen intersexualism och transsexualism eftersom jag på detta sätt vill särskilja dem från sexualitet, och därför att dessa inte är exempel på sexuella läggningar utan snarare relaterar till könstillhörighet.
Könsidentitet/Könstillhörighet/Könsuttryck
När jag skriver könsidentitet menar jag hur personen själv väljer att identifiera sig, och då inte automatiskt kopplat till vad för kön personen må ha tilldelats vid födelsen. Vid könstillhörighet menar jag hur personen placerar sig inom de binära könen. Könsuttryck är en ”persons uttrycksmedel för ett visst socialt kön, exempelvis kläder, kroppsspråk, smink och frisyr”.8
BURK-sök
Enligt högskolebiblioteket i Borås är BURK-sök detta: ”Bibliotekstjänsts bibliografiska databas BURK. /.../ Hälften av materialet är på svenska. 30% utgörs av skönlitteratur.”9
Gaylitteratur/Lesbisk litteratur
Det finns idag flera etablerade svenska definitioner av gaylitteratur. Jag har dock valt en av de mer öppna definitionerna där all skönlitteratur som tar upp temat manlig homosexualitet är gaylitteratur.10
Lesbisk litteratur brukar särskiljas från gaylitteraturen eftersom man menar att även om deras historia visserligen ibland har sammanfallit är de två skilda entiteter och att deras utveckling som genrer har skett i olika miljöer. Jag kommer dock att använda samma definition på lesbisk litteratur som jag gör på gaylitteratur, alltså att jag innefattar alla verk som har lesbiska temata, för enkelhetens skull..
7 Wiktorsson, Pär (2005). ”Gaystudenterns ABC – orden du behöver ha koll på!” Wannabe, nr 11:
Utbildningsnumret. s. 9 Även tillgänglig på: http://www.gaystudenterna.se/upload/wannabe/Wannabe11.pdf [2006-05-16] s. 9
8
Ibid. s. 9
9
Information om databasen BURK-sök . Högskolan i Borås: Bibliotek och Läranderesurser. http://www.hb.se/bib/dat/datid.asp?ID=141 [2006-03-27]
10
Denna definition förs fram i artikeln ”Samtal om gaylitteratur” av Eva Johansson och Annina Rabe i Allt om
böcker nr 3, 1999, s 8-16., där de diskuterar ämnet med några av Sveriges nu mest kända författare: Hans Olsson,
6
Ämnesordsindexering
7
2. Tidigare forskning
Både inom den internationella och i den svenska biblioteks- och informationsforskningen finns det nu ett antal studier som behandlar HBT-gruppen. Däremot finns det inte någon studie som jag har funnit som explicit tar upp mitt ämne varken i den svenska eller den internationella forskningen. Istället har jag val att presentera den forskning där HBT- gruppen uppmärksammats. När det gäller den utländska forskningen kommer mycket av denna från USA, och i mångt och mycket handlar det då om användarstudier. Dessa har jag valt att inte presentera här till stora delar eftersom traditionen skiljer sig mycket kring hur man behandlar homosexuella från ett samhälleligt perspektiv i Sverige och USA. I Sverige finns bland annat nationella lagar och förordningar där homo- och bisexuella skyddas och ges till stora delar samma rättigheter som de heterosexuella vad gäller äktenskap och adoption, vilket inte är fallet i USA som har väldigt få liknande lagar på nationell nivå. I USA finns det dessutom en mycket mer infekterad debatt kring HBT- frågor i stort, och inom biblioteksväsendet visar den sig bland annat i debatten kring barnböcker med homo- och bisexuella temata.11 Trots detta har man i många bibliotekskataloger kommit mycket längre i ämnesordsindexeringen i fråga om HBT- frågor än i Sverige, även om det även där finns skäl för kritik.
Jag börjar alltså med att nämna lite av den internationella forskningen som har betydelse i denna uppsats. Jag har som jag redan nämnt inte hittat någon studie som exakt tar upp det jag fokuserar mig på, däremot finns det många vetenskapliga artiklar som mer generellt tar upp problemen vad gäller tillgång av HBT- litteratur. Ett exempel på detta är den engelske bibliotekarien John
Lindsay som har gjort en genomgång av olika aspekter i biblioteken och
informationscentralernas verksamheter riktade till HBT-personer.12 Han visar på problem som uppstår när han gör sökningar i både sin egen universitetskatalog och även folkbibliotekens kataloger. En av de saker han påvisar är att antalet böcker man kan finna med hjälp av HBT-relaterade ämnesord är tämligen begränsade.13 Ett annat exempel är den kanadensiska biblioteks- och informationsforskaren Hope A. Olson i The Power To Name där fokus främst ligger på hur kvinnor behandlas vid klassifikation, därför är det främst lesbiska hon berör i sin studie, hon visar på olika sätt hur de marginaliseras och särskiljs inom systemen.14 Denna studie kommer jag dock att återkomma till senare i uppsatsen under teorikapitlet, och då även ge mer konkreta exempel från den.
Ser man till den svenska biblioteks- och informationsforskningen är studier kring HBT-relaterade ämnen överhuvudtaget mer begränsat. Inom den professionella forskningen finns inga projekt som vänder sig direkt mot HBT-sfären, men sedan 1970-talet har det kommit ett flertal
studier i ämnet genom olika magisteruppsatser från de olika biblioteks- och
informationsvetenskapsprogrammen över landet. För att presentera dem har jag valt att dela upp dem i tre huvudinrik tningar. Den första är rena litteraturöversikter och specialbibliografier som på ett eller annat sätt presenterar litteratur som handlar om homosexuella, bisexuella och transpersoner, med en övervikt på manlig bi- och homosexualitet. Litteraturöversikterna och bibliografierna utkom under 70- och 80-talet som specialarbeten vid Högskolan i Borås.
11
Se till exempel Carmichael, Jr, James V. (1996) Homosexuality and United States libraries: Land of free, but
not home to the gay http://www.ifla.org/IV/ifla64/002-138e.htm 12
Lindsay, John. “Knowledge Organisation: Information, Systems and Social Change”, Information for Social
Change Journal (ISC), no 20 http://www.libr.org/ISC/articles/20-John_Lindsay.html [2006-02-23] 13
Ibid.
14
8 Exempel på dessa är Ragna Fredins Manlig homosexuell skönlitteratur: En utvecklingsstudie15, där hon presenterar olika exempel på böcker som idag skulle placeras in som gaylitteratur, och visar hur den homosexuella mannen som litterär gestalt har förändrats över åren mellan tidigt 1900-tal till mitten av 1900-talet, därmed tas inte den moderna gaylitteraturen (vilket jag skulle säga är gaylitteratur publicerad efter 196916) med i hennes studie. Ett annat exempel är
Homosexualitet: ett kommenterat urval, där Per Hedberg gör ett nedslag i litteratur som
publicerats under 1970-talet, där han både behandlar skönlitteratur och fackprosa.17 Om man vill ha mer samtida litteratur får man gå till hemsidor på Internet, bland annat till Jan Magnusson, redaktör för lambda nordica: nordisk tidskrift för homosexualitetsforskning, som har en hemsida där han lyfter fram verk som behandlar hela HBT-spektrat från 1800-talet till nutida utgivning, alltså då inte bara gaylitteratur utan även litteratur som behandlar lesbiska och transpersoner. 18 Den andra HBT-strömningen inom den svenska biblioteks- och informationsforskningen är kritiken mot olika klassifikationssystem speciellt då SAB-systemet, som då sker genom queerteorin. Den ena heter Den manliga heterosexuella normen: En analys av SAB-systemet
utifrån ett feministiskt och queerteoretiskt perspektiv av Karin Petterson.19 Denna uppsats behandlar egentligen inte HBT-perspektivet direkt utan är dock mer inriktad på mannens överordnande över kvinnan. Den andra som jag har tittat extra på här är Homosexualitet i tre
klassifikationssystem under tre decennier: ett queerteoretiskt perspektiv på SAB, UDK och DDC av Johanna Joha nsson och Maria Johansson som mer direkt talar om homosexualitet, och
heteronormen.20 Johansson och Johansson visar att heteronormen har förstärkts i SAB-systemet genom att bli mer specificerad när det gäller homosexualitet, men inte när det gäller heterosexualitet. Klassifikationstermen heterosexualitet finns visserligen med i SAB-systemet, men har placerats högre hierarkisk än homosexualitet.
Anvä ndarstudierna är inte heller direkt vanliga i den svenska kontexten, men det finns två stycken som sticker ut. Christer Edeholts Unga homosexuella och biblioteket: bi- och
homosexuella ungdomars behov av information, förebilder och identifikationsobjekt talar som
titeln antyderom unga bi- och homosexuellas behov av goda förebilder och hur skönlitteraturen
15
Fredin, Ragna (1989). Manlig homosexuell skönlitteratur: En utvecklingsstudie. Borås: Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan. (Specialarbete vid Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 1989:121).
16
1969 är ett portalår för den moderna gayrörelsen, då en grupp HBT -personer startade det som senare skulle bli kallat Stonewallrevolten i New York efter återupprepade trakasserier från polisen. Detta blir begynnelsen för en mer öppen och utåtriktad aktivism, som spred sig över hela västvärlden. I Sverige inspirerade detta nya sätt att kräva rättigheter bland annat till de första Frigörelsedagarna i Stockholm som fanns i olika former mellan 1977-1997 och som i sin tur ledde till Stockholm Pride (1999-). Det är emellertid viktigt att komma ihåg att i många länder hade HBT-personer redan börjat organisera sig innan 1969. Det svenska RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) startade till exempel på det tidiga 1950-talet. För mer extensiv information: HBT-historia. RFSL. http://www.rfsl.se/?p=413 [2006-03-05]
17 Hedberg, Per (1979). Homosexualitet: ett kommenterat urval: specialarbete inom ämnet litteraturorientering vid Bibliotekshögskolan. Borås: Högskolan. (Specialarbete vid Bibliotekshögskolan, 1979:92)
18
Magnusson, Jan. Jan Magnussons bibliografi over svenska och vissa utländska GLBTQ-romaner samt
forskning. http://www.janmagnusson.se/bibliografigay1.html [2006-02-15]
19
Petterson, Karin, Den manliga heterosexuella normen: En analys av SAB-systemet utifrån ett feministiskt och
queerteoretiskt perspektiv. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
(Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks-och informationsvetenskap, 2001:73)
20
Johansson, Johanna & Johansson, Maria (2005). Homosexualitet i tre klassifikationssystem under tre decennier:
ett queerteoretiskt perspektiv på SAB, UDK och DDC. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
9 kan fylla detta behov.21 Magisteruppsatsen Finnes: flata. Sökes: information.: Om lesbiska,
informationsbehov och ämnesbestämning av skönlitteratur skriven av Kristin Ericson och Ulrika
Hvidén har täckt in hur lesbiska kvinnor söker information och vilka behov de har.22 Dessa studier visar bland annat hur svårt det kan vara att hitta skönlitteratur som behandlar ämnen inom HBT-sfären och att sökvägarna till denna litteratur måste förbättras.
Ericsson och Hvidéns magisteruppsats tangerar annars även mycket av det min uppsats kommer att handla om. Även de undersöker hur ämnesordsindexeringen fungerar i de svenska biblioteken, och de går så långt som att kalla den godtycklig. De snuddar ibland vid indexeraren men lämnar ofta yrkeskategorin till sitt öde förutom när de intervjuar två indexerare vid Mölndals bibliotek som jobbar med katalogen Edvin. Deras huvudfokus är dels på hur lesbiska söker information och dels att ge exempel på de vägar facklitteraturen föreslår för att organisera skönlitteratur, bland annat genom att använda klassifikationssys temen. Tillslut verkar de ändå anse att ämnesindexering är det smidigaste verktyget att komma till skönlitteratur med lesbiska temata i biblioteken, men de efterlyser även avdelningar speciellt för HBT-gruppen där all sorts material i ämnet skulle kunna finnas. Jag anser dock att även om vi tangerar samma ämnen så är deras fokus så långt borta från det jag försöker göra i denna uppsats, för att jag ska kunna ha en givande dialog med just den uppsatsen.
Det jag tycker fattas i svensk biblioteks- och informationsforskning men även i internationell forskning är hur professionella inom biblioteks- och informationsverksamheterna handskas med frågor. Ett möjligt studieområde är till exempel bibliotekariers bemötande av HBT-personer som besöker biblioteket eller hur man behandlar HBT- litteratur i både katalogerna som i uppställningar på bibliotekshyllan, och hur man tänker kring ämnesordsindexering. Detta är något som både amerikanska bibliotekarien John Lindsay i sin artikel “Knowledge Organisation: Information, Systems and Social Change”23 och Ericsson och Hvidén i sin magisteruppsats
efterlyser.24
I detta kapitel har olika strömningar inom den svenska och till viss del internationella HBT-forskningen presenterats, dels för att visa upp den forskning som skett men också för att visa upp de brister och kunskapsgluggar forskningen har. Jag kommer vidareutveckla detta i de kommande slutsatserna. I nästa kapitel går jag över till att presentera den teori jag kommer att använda mig av i analysen genom hela uppsatsen.
21
Edeholt, Christer (2001)
22
Ericsson & Hvidén (2003) 23
Lindsay.
24
10
3. Teori
I detta kapitel kommer jag alltså att gå igenom de teorier jag har valt för analysen. I den första delen kommer jag ge en kort introduktion till queerteori och heteronormativitet, för att i följande del gå in i en djupare diskussion kring heteronormen och hur man kan se sexualitet genom queerteorin. Sedan kommer jag att gå in på kritisk klassifikations teori, och se vad den har att bjuda till indexeringsteori.
3.1 Queerteori
Min främsta källa till queerteorin är genus- och teaterforskaren Tiina Rosenbergs
Queerfeministisk agenda25, som med åren blivit mycket tongivande vad gäller svensk queerteori. Boken har emellertid ett starkt fokus på dikotomin heterosexualitet och homosexualitet, och för att få in även transpersoner och bisexuella i resonemanget kommer jag att använda mig även av andra texter.
Queerteorin fick sitt stora genombrott på 1990-talet då bland annat förgrundsgestalter som Judith Butler och Eve Kosofsky Sedgwick började publicera sina studier. Queerteorins teoretiska grund uppstod dock inte ur tomma intet utan den har sina rötter mycket längre tillbaka än så bland annat i lesbisk feminism och inom gayrörelsen.26 En av queerteorins stora ansatser är att kartlägga heterosexualitetens genealogi. De menar att den tidigare forskningen kring speciellt homosexualitet ofta vilade på föreställningen att heterosexualitet var det ursprungliga sättet för människan, och att bi- och homosexualitet därför utmålades som en avart från denna normala sexualiteten. Genom att aktivt ifrågasätta heterosexualiteten vänder queerteorin fokusen från bi- och homosexualitet, till att börja studera de normer och föreställningar som bygger upp den normativa heterosexualiteten, som sällan tidigare hade studerats.27
3.1.1 Heteronormativitet
Det queerteoretiska verktyg jag valt att använda mig av i denna uppsats är teoribildningen kring heteronormativitet. Heteronormativitet bygger på ett allrådande samtycke i samhället om att heterosexualitet är den naturliga sexualiteten, och att samhället per automatik utgår från att alla är just heterosexuella. Eller som queerteoretikern Don Kulick skriver:
Heteronormativitet är de institutioner, handlingar och inställningar som insisterar på att samhället, kulturen, historien och människosläktets fortlevnad grundar sig på heterosexualitet. Heteronormativitet är allting i samhället som ser till att heterosexualiteten framstår som självklar och att folk tillägnar sig en heterosexuell identitet. Rent konkret betyder det allt från dagisfrökens uppmaning att Kalle ska fråga chans på söta Stina men inte på Stefan, över reaktionerna
25
Rosenberg, Tiina (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas.
26
Ibid. s. 13
27
11 på två killar som pussas offentligt, över åsikterna om huruvida
en flata kan bli statsminister eller drottning, till lagar som förnekar lesbiska kvinnor tillgång till assisterad befruktning.28
I följande kapitel kommer jag att presentera det första perspektivet av flera i denna uppsats hur man kan se sexualitet, och genom det gå djupare in i teorierna kring heteronormativitet.
3.1.2 De binära könen och de tre sexualiteterna
Centralt i heteronormativitet står de tre sexualiteterna: homo-, bi- och heterosexualitet. Hur ett samhälle definierar sina begrepp berättar mycket om hur samhället ser på olika företeelser. Jag har därför gått till Nationalencyklopedins ordlista för att se hur de definierar termerna homosexualitet, bisexualitet och till sist heterosexualitet. Jag valde denna ordlista för att jag tror att dess definitioner ur ett samhälleligt perspektiv borde vara tämligen oproblematiska, eftersom nationalencyklopedin är framtagen för att kunna representera det svenska samhället, och det är i ordlistan man definierar sina begrepp.
Jag börjar med termen homosexualitet, som ges denna definition: ”sexualitet inriktad på personer av det egna könet”29, medan bisexualitet definieras på följande sätt: ”det att vara sexuellt dragen till båda könen”30, och heterosexualitet definieras som: ”könsdrift riktad mot det motsatta könet; i motsats till homosexualitet och bisexualitet”.31
Det första man kan sluta sig till när man ser dessa definitioner är att sexualitet vilar på föreställningen om två motsatta kön. Judith Butler argumenterar i Gender Trouble att i heteronormativitetens mitt finns just tron på två biologiska kön: man och kvinna. Genom den heterosexuella matrisen, alltså strängt kontrollerade könsuttryck där maskulinitet kopplas till mannen och femininet kopplas till kvinnan, skapas de heteronormativa sanningarna kring de två stabila könen, och genom att tillskriva dessa sanningar på mänskliga kroppar skänker man även kropparna en mening inom heteronormen.32
Det vedertagna sättet att se på kön, som förts fram av bland annat feminismen, är att varje individ har dels ett biologiskt kön, som är givet vid befruktningen, och dels ett socialt genus, som skapas av de normer och förutsättningar samhället för tillfället för fram som riktiga. Judith Butler ifrågasätter emellertid tanken på ett biologiskt kön. Hon argumenterar i sin bok Gender
Trouble att om man kan hitta en historisk tidpunkt för dess införande eller en sorts genealogi
över könen; är steget enligt henne inte heller långt till att kunna föreslå att även könet är en social konstruktion.33 Vad gäller intersexuella (personer som fötts med tvetydigt kön) är kön någo t som kan ges en mänsklig kropp. För att dessa personer ska kunna fungera i det samhälle där det binära könsystemet är praxis så bestämmer de medicinska myndigheterna ofta könet, genom att bland annat se vilka kromosomer personen har. Detta skulle även kunna ses som en etablering av genus, men om man ser genus endast som en samhällelig manifestation av könet,
28 Kulick, Don (2005). ”Vad är heteronormativitet?” Wannabe, Nr 11: Utbildningsnumret. Även tillgänglig på:
http://www.gaystudenterna.se/upload/wannabe/Wannabe11.pdf [2006-05-16]
29
Nationalencyklopedin. Homosexualitet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O183537 [2006-02-28]
30
Nationalencyklopedin. Bisexualitet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O119612 [2006-02-28]
31
Nationalencyklopedin. Heterosexualitet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202516 [2006-02-28]
32
Rosenberg, Tiina (2005). ”Inledning”. Ingår i Butler, Judith. Könet brinner: Texter i urval av Tiina Rosenberg. Stockholm: Natur och Kultur. s. 10
33
12 hur ska man då kunna skilja genus och kön på en person som har en tvetydig könstillhörighet och som ges ett kön vid födseln? I filmen Is it a Boy or a Girl? intervjuas intersexuella personer som givits ett kön/genus vid födseln med allt vad det innebar av påtvingade operationer och mediciner, men som senare i livet har upptäckt att de inte alls kan eller vill leva med det kön/genus som givits dem.34 Stephen Whittle skriver i sin artikel Gender Fucking or Fucking
Gender? att många transpersoner nu börjar göra uppror mot föreställningen om de binära könen,
och snarare vill hitta en identitet utanför dessa två.35
Andra steget i att dekonstruera samhällets syn på sexualitet är att uppmärksamma att det endast är genom två binära kön som den accepterade sexualiteten kan finnas. Homosexualitet och heterosexua litet blir två motsatser där man i det ena fallet endast har en dragning till en person av det kön man inte tillhör, och i det andra fallet har bara dragning till en person av sitt eget kön. Läser man nationalencyklopedins definition ovan ställs även bisexualitet som en motsats till heterosexua litet, även om bisexuella enligt definitionen, har attraktion till båda könen. Logiskt sett borde bisexuella därför dela ytor med heterosexualitet liksom den gör med homosexualitet, och inte vara en motsats. Men för att heterosexualitet ska kunna finnas måste det finnas något som det inte är, och det har blivit bi- och homosexualitet.
I det heteronormativa samhället har heterosexualiteten vidare lyfts upp till att bli ett riktmärke och utmålas till att vara den ursprungliga – normala – sexualiteten. Både bisexualitet och homosexualitet blir avarter från denna.36 Detta har skett i olika steg. Historiskt genom att förklara homosexualitet först som ett sedlighets brott och sedan som en sjukdom. Senare har det fortsatt genom strikta könsroller och genom lagar som favoriserar heterosexualitet. Det är dock en ”monogam, reproduktiv heterosexualitet”37 som lyfts fram här, vilket betyder att inte he ller all heterosexualitet egentligen tillåts.38 Rosenberg menar dock vidare att det inte är heterosexualiteten i sig som upprätthåller denna position, utan det är heteronormen som gör det åt den.
3.1.3 Heteronormativitetens inkluderande och exkluderande
Enligt Rosenberg finns det två viktiga strategier som kan kopplas till hur heteronormen cementerar föreställningarna om det naturliga och normala med heterosexualiteten. Den första delen är att ignorera olikheterna inom den grupp som kallas heterosexuella och därige nom se sig som en enhetlig, medan likheterna med andra grupper starkt förnekas. Som en del av samma process tar sig heteronormen till sig drag och företeelser från de avvikande och inkluderar dem till att bli sina egna. Detta leder till att de avvikande från normen förlorar yta och den särart som funnits där innan nu inte finns längre, eller snarare att denna egenart nu upplevs som något som tillhör majoriteten, och på detta sätt tystas de avvikande ner.39
Den andra delen av heternormativitetens process för att återuppehålla synen på sexualitet är att kräva att alla människor, förutom de som uppfyller de krav som normen fordrar, ska assimilera sig till de normer den normala och självklara sexualiteten sätter upp. Denna assimilation är dock
34 Is it a Boy or a Girl? (2000) Petaluma, CA: Intersex Society of North America. 35
Whittle, Stephen (2005). ” Gender Fucking or Fucking Gender?” i Morland, Iain and Willox, Annabelle. Queer
13 inte problemlös för den avvikande. Rosenberg skriver: ”Men eftersom det finns faktiska olikheter har de förtryckta grupperna ofta svårt att leva upp till de dominerande gruppernas krav, förväntningar och normer. Rådande maktförhållanden och hierarkier lämnas därmed i orubbat bo.”40 Genom att kräva assimilation kan de som ryms inom normen ignorera andra gruppers rättigheter och sätta upp sociala regler och lagar som endast gynnar dem själva. Samtidigt ska man inte underskatta den avvikandes roll i heteronormen, för ”den andra” behövs för att definiera hur man inte ska agera för att få kalla sig just normal.41
Nu lämnar jag queerteorin och går över till vad den kritiska klassifikationsteorin har att ge oss i denna kontext.
3.2 Kritisk klassifikationsteori: Inkludering genom särskiljning
I förarbetet till denna uppsats har jag inte hittat någon studie inom den svenska indexeringsforskningen som syftar till en kritisk analys av svenska ämnesordslistor som vänder sig mot skönlitteratur. Detta kan bero på att det innan 2004 inte funnits någon riktig allmänt vedertagen ämnesordslista för indexering över huvudtaget. Man hade visserligen börjat indexera innan detta med i de svenska biblioteken, Edvin är ju ett gott exempel på detta, men den hade inte fått någon direkt spridning utanför just det lokala biblioteket.
Inom klassifikationsforskning finns emellertid en strömning som kallas kritisk
klassifikationsteori, som tar sig an klassifikationssystemen. En av de främsta svenska akademiska texterna inom kritisk klassificering torde vara biblioteks- och informationsforskaren Joacim Hanssons avhandling Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk
studie av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"42. Det som intresserar mig speciellt i
denna avhandling och där jag tror den kan tillföra min uppsats något är när han analyserar kring hur man i SAB-systemet visar det från samhället normbrytande ämnen.
Hansson menar att det finns en tendens som han ser att man inkluderar från normens ögon kontroversiella ämnen genom att särskilja dem. Han visar hur saker och företeelser som ligger i linje med samhällets normer och förklaringsmodeller placeras högt upp i hierarkin medan det som bryter mot dessa föreställningar placeras längre ner. Ett exempel på detta är avdelningen C, som ska behandla religion, där kristendomen placeras högst upp i hierarkin medan de övriga religionerna hamnar längre ner.43 Det som gör det extra intressant speciellt om man jämför med vad queerteorin säger om heteronormen, där heterosexualiteten endast definieras i motsatsförhållande till det som det inte är, är att den svenska kyrkan inte står med namn. Det är genom att se till vad som inte särskiljs då man förstår att avdelningen C första och mest detaljerade del kretsar kring just den svenska kyrkan. När det handlar om de andra religionerna som följer efter i hierarkin så är de mindre detaljerade. Detta gör att de andra religionerna visserligen förs fram men aldrig får en riktig plats inom SAB-systemet. Hansson menar dock att denna inkludering genom särskiljning blir extra tydlig när man ser till hur kvinnan har blivit inkluderad. Han skriver:
14 som sådana. Detta är typiskt manliga aktiviteter och när väl
kvinnor särskiljs inne i systemet är det signifikant att detta sker långt ner i de hierakiska nivåerna och ofta genom att definiera henne ”neråt”. /.../ Ett av de tillfällena när en manlighet kan skönjas i SAB-systemet är också det i relation till kvinnan i underavdelningen för levnadskonst där jämte god ton och sparsamhet också upptas ”råd för val av maka”. Bilden som framträder är tydlig nog. Kvinnan och det kvinnliga framställs som något annat, ett alternativ som betraktas lite snett von
oben.44
Hansson lyfter fram två alternativa förklaringsmodeller till varför SAB-systemets kreatörer har valt att inkludera ämnen men då oftast genom särskiljning. Den första förklaringsmodellen går ut på att SAB-systemet verkligen speglade världen och ”bekräftar en rådande politisk och moralisk makthierarki genom att placera dess centrala element högt upp och, genom placeringar långt ner i samma hierarki, marginalisera de element som bryter mot denna”.45 Detta resonemang leder då till slutsatsen att SAB-systemet är med i att befästa och normalisera den rådande makthierarkin. Den andra förklaringsmodellen går ut på att genom denna särskiljning så uppmärksammar SAB-systemets kreatörer de rådande maktmönstren. Genom att man lyfter upp dem får man igång en diskussion och därigenom ökar förståelsen och synligheten för dessa grupper och ämnen, och kan på detta sätt få en förändring i samhällets syn på de samma.
Den kanadensiska biblioteks- och informationsforskaren Hope A. Olson lyfter liknande problematik i The Power To Name emot Library of Congress Subject Headings (LCSH) och Dewey Decimal Classification (DDC).46 Även hon ser denna uppdelning mellan mannen och kvinnan som Hansson ser i SAB-systemet i LCSH, där mannen hela tiden placeras på arbetsplatsen, medan kvinnan allt som oftast hamnar i hemmet. Hon menar att LCSH delat upp världen i en norm som är manlig, och ”the other” vilket är allt annat, men främst då kvinnan. Datorn och Internet har till exempel blivit en del av den manliga sfären, och det märker man, enligt Olson, genom att det bara är kvinnan som har en speciell ämnesrubrik i samband med datorer.47 Olson menar att det i detta fall pekar på att LCSH ser datorer och Internet som något där männen regerar. Dock finns det platser i systemet där kvinnan målas ut som normen, som till exempel vid ämnesordet ”prostitution” som en narrower term till kvinnan, men på den manliga sidan har man lagt till ett ”male” och låter det stå ”male prostitution”. Detta visar enligt Olson att prostitution är en kvinnlig företeelse, och när det händer hos män är det lite speciell och därför särskiljs.48
15 europeiska eller indianska ursprung beroende hur mycket man anser att boken handlar om det ena eller andra. Detta betyder att man inte kan samla material kring métis på ett ställe utan får leta på flera ställen för att kunna få en enhetlig bild. Men ser man till olika etniciteter som består av två skilda europeiska folkslag så nedtecknas skillnaderna mycket noggrant. Finlandssvenskar särskiljs från finländare och räknas som etniskt svenska och därför sorteras de under just detta, fast de sedan generationer skulle kunna ha bott i en finsk kontext. Detta betyder i detta fall att man kan hitta en bra bild av europeer genom hela systemet, så länge de är ”riktiga” européer och inte har inslag av andra utom europeiska etniciteter. Likadant är det för lesbiska kvinnor och homosexuella män, som delas upp i systemet först efter kön sedan efter den från samällsnormen avvikande sexualiteten, och skulle de råka ha olika etniciteter eller raser så skiljs de ytterligare åt.50
Ovan har jag alltså nu gått igenom några exempel som den kritiska klassifikationen lyft fram för att visa hur de olika klassifikationssystemen och ämnesordslistorna lyfter fram människogrupper, men genom att göra detta blir de exempel på avvikelser från normen. Nedan tänker jag nu göra en kort jämförelse mellan queerteorins inkluderande och exkluderande och den kritiska klassifikationsteorins exkluderande genom särskiljning.
3.3 Inkluderande och exkluderande = inkluderande genom
särskiljning?
En slutsats, som Hope A. Olson många gånger får skäl att återkomma till i sin text med olika formuleringar, är denna: “More likely this anomaly reflects men as knowing subjects in our society and women as the object to be known. ”51 Detta citat är medvetet taget helt ur sin kontext från Olsons text, men jag tänkte använda det för att föra över de resonemang som Olson och Hansson har i sina studier till vad Rosenberg och queerteorin säger, och därigenom gör ett försök att i alla fall jämföra dem om inte föra dem samman helt. Detta citat skulle enligt min mening kunna översättas direkt in i en HBT-kontext där heterosexuella blir det medvetna subjektet medan transpersoner, bisexuella och homosexuella blir det objekt som måste studeras. Det vi kan se hos både Hansson och Olson där klassifikationssystemen visserligen inkluderar ämnen som skiljer sig från normen, men att de gör detta genom att särskilja dem från normen. Detta får antagligen olika konsekvenser för olika grupper, och speciellt i vilken tid de inkluderades i de olika klassifikationssystemen. Antingen så förstärks de normerade värderingar som finns i samhället om olika grupper eller så lyfts de fram för att även kunna ge dem en plats och på så sätt kunna förändra samhället. Olson skulle nog med största sannolikhet rösta på det tidigare. Detta skiljer emellertid en smula från vad queerteoretikern Tiina Rosenberg menar med inkluderande och exkluderande där hon snarare menar att heteronormen lägger beslag på likheterna och kallar dem för sina egna, för att senare kunna marginalisera bort de andra grupperna. Men även i heteronormen kan man se att det är viktigt att exkludera eller särskilja olikheterna, och verkligen uttala dem. Inom heteronormen skulle dock aldrig dessa olikheter kunna bli något annat än klassade som negativa, och även om de kanske till och med accepteras, sker detta bara på ytan medan den maktordning de signalerar finns kvar under ytan.
50
Olson (2002) s. 175
51
16
3.4 Kritisk kommentar till teorin
Viktigt att komma ihåg när det gäller queerteori och även kritisk klassifikationsteori är att de båda är politiskt förankrade teorier som inte följer de mer traditionella teoribildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap. Båda bygger på postmodernistisk epistemologi och detta ger ett visst resultat som naturligtvis inte skulle uppkomma ifall man hade antagit ett annat perspektiv. Den amerikanske akademikern Samuel E. Trosow menar dock att även en mer politisk utgångspunkt kan bryta ny mark inom biblioteks- och informationsvetenskapen speciellt eftersom man då utgår från en ny utgångspunkt, som visserligen kan vara politiskt färgad, men som trots allt ger en ny bild av studieobjektet.52 Han menar att biblioteks- och informationsforskningen traditionellt eftersöker en neutral verklighet där man tar alla i beaktande och där man undviker att låta teorierna färga resultatet, men samtidigt att detta inte är möjligt eftersom allt tillslut blir färgat av samhällets normer och värderingar.53
Speciellt queerteorin riktar in sig på de heteronormativa strukturer som förtrycker HBT-personer, och tar därför ställning redan där att HBT-personer för det första är förtryckta och för det andra att detta samlas i vad queerforskningen kallar heteronormativitet. Det finns en stark kritik mot queerteorin i forskarsamhället, bland annat för dess ståndpunkt att kön och sexualitet är något konstruerat, och inte medfött. Tvisten mellan essentialisterna som förenklat anser att det finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor och konstruktivisterna som följer liknande tankar som queerteorin gör, är segdragen, även queerteoretikern Tiina Rosenberg säger att det är upp till den enskilde att bestämma sin egen åsikt i frågan.54
Ett annat problem som uppstår i båda dessa teorier är vidare, att man alltid kan hävda att studieobjekten i vilken undersökning man än gör, inte har dessa perspektiv i huvudet när de gör de olika uppgifterna eller skapar den text som sedan queerteoretikern eller den kritiska klassifikationsteoretikern sedan väljer att titta på. Fast där är det ju intressant att fråga sig varför inte, dock gör det också att båda teoribildningarna kan verka i sin natur emancipatoriska, men om detta är ett problem eller inte är ju upp till läsaren och omvärlden att ta ställning till.
Genom hela analysen i uppsatsen kommer jag att koncentrera mig på queerteorins inkluderande och exkluderande och den kritiska klassificeringens inkluderande genom särskiljning, men även använda mig av bredare teorier kring heteronormativitet och då speciellt heteronormens fokus på de binära könen och den enda naturliga sexualiteten. I följande kapitel följer min metod för analyserna av det insamlade empiriska materialet.
52
Trosow, Samuel E. “Standpoint Epistemology as an Alternative Methodology for Library and Information Science.”
Library Quarterly 71 (3): 360-382. (July 2001). 53
Ibid s. 361
54
17
4. Metod
För att kunna svara på mina frågeställningar har jag valt att göra en kvalitativ studie, eftersom jag inte ser att en studie med enbart kvant itativa metoder skulle kunna svara på mina frågeställningar på ett tillfredsställande sätt. En del i studien, speciellt när jag går in och studerar de utvalda bibliotekskatalogerna, kommer emellertid ofrånkomligt luta mot ett mer kvantitativt tillvägagångssätt.
4.1 Att indexera skönlitteratur
Det visade sig i mitt empiri insamlande att Att indexera skönlitteratur är det verktyg som många indexerare nu använder sig av när de indexerar skönlitteratur, och även den ämnesordslista som BTJ beslutat sig att använda. Med tanke på detta har jag funnit det intressant för stud ien att speciellt titta på denna. Det första jag ska göra innan jag går in i att beskriva själva metoden är att titta på vad det är för fenomen vi har att göra med här. Att indexera skönlitteratur som är uppdelade i fyra böcker: två ämnesordslistor för litteratur dels för barn och dels för vuxna, en lathund och en handledning, är gjort av två grupper bibliotekarier som alla har erfarenhet av indexering. Den ena gruppen arbetade med vuxenlitteraturen medan den andra gruppen tog hand om barn- och ungdomslitteraturen. De två ämnesordslistorna sammanställdes genom att man kallade in ämnesordslistor som användes vid olika bibliotek.55 Dessa ämnesordslistor följer annars de internationella överenskommelserna när det gäller indexering: till exempel har man så gott det går satt ämnesorden i plural och obestämd form. När det kommer till synonymer skriver också gruppen att man använt det mest neutrala och specifika.56 Varför jag känner mig tvungen att berätta detta i detta skede, är att det är viktigt för analysen. Vi talar om två olika ämnesordslistor som behandlar sexualitet och könstillhörighet helt olika sätt.
De delar av ämnesordslistorna som jag tillslut tittade på valdes ut genom att titta i de register som finns i varje bok. I ämnesordslistan för vuxenlitteratur finns ämnesorden för homosexualitet och könsidentitet främst under ”5.6 Sexualitet”57 och ”6.5 Kärlek”58. Det finns även andra ställen i systemet där till exempel gaykultur finns med, men eftersom det då handlar mer om subkultur än om sexualitet och könsidentitet valde jag att inte fästa allt för stor vikt vid denna, och med samma tanke avförde jag partnerskap som jag antar hänsyftar till den nuvarande homosexuella äkenskapsformen. I ämnesordslistan för barn- och ungdomslitteratur finns sexualitet och könstillhörighet främst under ”5. Människan, hälsa, sjukdom” 59 och ”6.5 Relationer” 60.
I analysen har jag använt mig av teoribildningarna kring heteronormativitet och speciellt koncentrera mig kring hur man inom denna ämnesordslista behandlar HBT-sfären gentemot den heterosexuella normen.
55 Att indexera skönlitteratur. Handledning. (2004) Stockholm: Svensk Biblioteksförening s. 8f 56
Ibid. s. 17f
57
Att indexera skönlitteratur. Ämnesordslista, vuxenlitteratur (2004). s. 17
58
Ibid. (2004). s. 20
59
Att indexera skönlitteratur. Ämnesordslista, barn- och ungdomslitteratur (2004). Stockholm: Svensk Biblioteksförening. s. 17
60
18
4.2 Studie av sex bibliotekskataloger
Mitt mål med denna delstudie är att få en uppfattning om hur situationen ser ut på de olika biblioteken när det gäller ämnesordsindexering av skönlitteratur av HBT-temata. Dels genom att se hur många av de böcker jag valt ut i samlingen som hade tilldelats ämnesord och vilket/vilka i så fall blivit. Genom studien vill jag även se vilka indexeringar som finns i bibliotekskatalogen men inte är gjorda på det enskilda biblioteket. Jag ville även få en fingervisning om vilka bibliotek som inte väljer att följa de föreslagna ämnesorden utan antingen hittar sina egna eller inte lägger till några ämnesord alls.
Jag kommer i denna uppsats att koncentrerar mig på sex bibliotek i städer som har en befolkning mellan 90 000 till 111 000 invånare enligt SCB: s statistik.61 Jag valde just dessa därför att de borde ha ungefär samma ekonomiska förutsättningar, och borde kunna representera hur det ser ut bland biblioteken i svenska mellanstora samhällen. Dock är det viktigt att komma ihåg att det säkerligen även finns exempel på mindre bibliotek där man satsat mer på ämnesordsindexeringen av skönlitteratur, och därför skulle kunna möta HBT-gruppens behov bättre. För att friare kunna diskutera bibliotekskatalogerna utan att peka ut något bibliotek har jag gett alla en slumpad färg. Dessa blev Bibliotek Röd, Bibliotek Orange, Bibliotek Gul, Bibliotek Grön, Bibliotek Blå och Bibliotek Lila. I presentationen kommer man även att hitta noteringarna i BURK-sök, som är Bibliotekstjänsts (BTJ) bibliografiska tjänst till sina kunder.62 Detta har jag känt mig tvungen att göra eftersom jag i undersökningsfasen började förstå att man kopierade från BURK vid alla de bibliotek jag valt att undersöka.
För att kunna göra den studie har jag valt ut tjugo böcker som faller in inom HBT-temat. Jag tog fram dessa böcker genom att plocka ut de senast utkomna skönlitterära böckerna som indexerats under homosexualitet, lesbisk kärlek, transsexualitet och bisexualitet i Mölndals katalog utgivna under de senaste tjugo åren, alltså mellan åren 1986-2006. Jag valde Mölndals katalog främst för att de har kommit långt i ämnesordsindexering. Jag var emellertid noga med att se till att alla böcker som jag tog från Mölndals katalog fanns i de olika bibliotekskatalogerna. Detta har gett mig åtta böcker som indexerats under homosexualitet, åtta böcker som indexerats om lesbisk kärlek, två stycken som behandlar om transsexualitet, och två som tilldelats ämnesordet bisexualitet. Jag har dock gjort ett undantag när det gäller kravet att de ska vara så nypublicerade som möjligt, till exempel Ola Klingbergs två böcker Onans bok och Ringen i New York, eftersom de är ett klart ett exempel på där HBT-temat och författaren sammanfaller. Alltså där en författare har skivit två böcker om homosexualitet. Jag blev även tvungen att göra undantag när det kommer till litteratur som behandlar transpersoner och bisexuella. Detta eftersom antalet böcker som tilldelats detta även i Mölndals katalog var låg.
61
Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2005 och befolkningsförändringar 2005. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____159261.asp [2006-03-02]
62
19 Nedan presenterar jag vilka böcker jag har använt i denna undersökning. De är sorterade i denna lista efter hur Mölndals bibliotek har indexerat dem. Viktigt att notera är vissa böcker kan vara dubbelindexerade på vissa av orden, som till exempel har Som en jungfru av Manu Seppänen både tilldelats transsexualitet och homosexualitet som ämnesord.
Bisexualitet
Thorup, Kirsten: Bonsai (2000)
Bergsson, Gudbergur: Den plågade kärlek som själens skrymslen gömmer (1997)
Homosexualitet
Bärnsten, Ann-Christine. Döden är en schlager (2005) Christensen, Peter Tai. Schlagerbög (2005)
Cunningham, Michael. Ett hem vid världens ände (2004) Eklund, Fredrik. Bananflugornas herre: en roman (2005) Klingberg, Ola. Onans bok (1999)
Klingberg, Ola. Ringen i New York (2004)
Renberg, Tore. Mannen som älskade Yngve (2004) Thulin, Erik. Det femte laboratoriet (2004)
Lesbisk kärlek
Behros, Fateme: I skuggan Sitare (2004) Forrest, Katherine V. Vintervin (2005)
Lodalen, Mian: Smulklubbens skamlösa systrar (2003) Lodalen, Mian: Trekant (2005)
Lundberg, Lotta: Färdas på en blick (2001) Smith, Alison: Döp alla djuren (2005) Waters, Sarah: Kyssa sammet (2004) Woodrow, Marnie: Mississippi (2003)
Transsexualitet
LeRoy, Jeremy T.: Sarah (2001)
Seppänen, Manu: Som en jungfru (1994)
I presentationen av mina resultat har jag valt att bara presentera ämnesord som har med handlingen och sexualiteten att göra, och gallrat bort geografiska platser, tidsangivelser eller formen på verket, såsom roman, om den inte säger något om sexualitet. Detta gör jag för att spara plats. Däremot har jag med genreangivelsen, eftersom detta har betydelse i hur indexeraren väljer att placera in boken kontextuellt. Här bör också nämnas att jag inte anser att resultaten nödvändigtvis representerar hur det enskilda biblioteket i stort handskas med böcker med HBT-tema, men däremot ger de en fingervisning på hur läget ser ut bland dessa bibliotek.
20
4.3 Kvalitativa Intervjuer med indexerare
Min undersökning av de olika katalogerna beskrivet ovan blev förgrundsarbetet till de kvalitativa intervjuer jag har gjort med personer som är ansvariga för indexeringe n av olika bibliotekskataloger runt i Sverige. I början ville jag intervjua personer som indexerade i just de kataloger som jag undersökt i min första undersökning, men detta visade sig bli svårt. Eftersom jag trots allt hade frågor jag inte kände att jag kunde få besvarade på annat sätt så valde jag att utvidga mitt scoop. Det blev tillslut tre personer från olika delar av landet och med olika yrkeserfarenheter, en del av dem jobbar aktivt dagligen med att indexera medan andra gör det när det krävs. Jag ha r valt att hålla alla intervjuade anonyma eftersom det inte spelar någon roll vilka de är i detta sammanhang, utan jag vill snarare se dem som exempel på hur man diskuterar bland biblioteken kring dessa frågor.
Anledningen till att jag gör dessa intervjuer överhuvudtaget är för att jag ville ge en mer fullödig bild av processen som gås igenom vid ämnesordsindexering. När vi tittar på indexeringen kan man med stor säkerhet hävda att ingen av de personer eller väldigt få av de som jobbar med indexering har dessa perspektiv i huvudet när de sitter ner och faktiskt indexerar eller gör ämnesordslistorna. Jag skulle emellertid vilja hävda att trots detta är både queerteorin och den kritiska klassifikationsteorierna användbara även om indexerarna inte skulle ha tänkt på de här sakerna vid indexeringstillfället, detta eftersom de trots allt tillhör samhället omkring dem, och genom att studera deras arbete kan man se hur de agerar inom heteronormen, och se ifall detta möjligtvis styr dem i sina indexeringar. Därmed också se ifall det går att se om deras egna åsikter styr dem i indexeringen.
I början av den empiriska studien ville jag göra intervjuer på de olika arbetsplatserna, men av olika anledningar blev jag tvungen att göra alla intervjuer per telefon. Telefonintervjuer har blivit kritiserade eftersom man bland annat trodde att folk skulle ha lättare att vara oärliga med sina svar vid telefonintervjuer63, eftersom intervjuaren har chans att se ansiktsutryck, men Thomas och Purdon säger emellertid att det inte finns några skäl till en sådan bild, och att personer är lika sanningsenliga hur de än blir intervjuade.64 Enligt socialprofessor Martin Denscombe finns fortfarande den personliga kontakten kvar, även om man missar ansikte- mot-ansikte kontakten.65 Eftersom jag inte heller kunde spela in informanternas svar har jag blivit tvungen att rekonstruera svaren efter bästa förmåga, där försöker jag hela tiden hålla mig så nära informanternas svar som möjligt. De citat som finns i texten nedan är nedtecknade som just citat i anteckningarna, därför att jag vid ntervjuerna tyckte de var viktiga kommentarer.
Jag lånar termen kvalitativa intervjuer från Jan Trost och hans bok Kvalitativa intervjuer66, där han ger tips om hur man gör bra och givande intervjuer; detta trots att han inte själv inkluderar telefonintervjuer i denna term, utan anser att telefonintervjuer inte passar sig för mer djupgående frågor, men jag tycker fortfarande hans andra tankar kring intervjuer har bäring i det jag försöker åstadkomma här. Det jag vill åstadkomma med intervjuerna är nämligen att få insikt i hur/om indexerarna tänker kring HBT- frågor. Det finns många sätt att göra dessa intervjuer, bland annat kan man göra dem i grupp eller enskilt. Anledningen till varför jag har valt att göra enskilda
63
Citerad i Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. 64
Ibid
65
Denscombe (2000)
66
21 intervjuer i stället för till exempel en gruppintervju, är för att jag inte funnit en geografisk koncentration av indexerare som jag tycker varit tillräcklig stor för att bilda en dynamisk grupp. En annan anledning är att detta kan vara ett känsligt ämne att tala om där indexeraren kan känna att de saknar kunskap i frågorna och därför inte är helt ärliga med sina svar om en kollega sitter med. Det är viktigt att skapa en form för intervjun där de kan vara så säkra som möjligt och där man kan skapa det förtroende som krävs.67
En viktig del av intervjuerna är hur indexerarna ställer sig till olika problemsituationer i yrkesutövandet; detta trots att Jan Trost varnar för hypotetiska frågor. Han menar att den som ställer frågorna lätt kan föra in den intervjuade på sina egna värderingar och tankar och därmed missa hur han/hon/hen verkligen känner eller skulle agera vid den givna situationen. Genom att delvis fokusera på vardagliga problem hoppas jag på att frågorna inte kommer att kännas hypotetiska, och att ta fram dessa fall komma närmare in i processen som en indexerare går igenom när de indexerar en bok. En annan sak jag har försökt undvika är svar som bara kan bli ett ja eller nej, eftersom dessa frågor ofta inte tränger in bakomliggande processerna och klargör ofta inte tankegångarna.68 Jag har dessutom medvetet försökt undvik a retrospektiva frågor, som Jan Trost även varnar för, eftersom människor gärna minns varför de gjort eller handlat på ett annat sätt när de tittar tillbaka på dem och gärna förskönar eller omtolkar anledningen bakom sina beslut.69 Intervjuerna har inte heller som funktion att ställa indexerare till svars för de val de gjort vid ett visst ind exeringstillfälle utan snarare försöka uttömma hur de tänker mer generellt kring frågorna.
Jag vill sist understryka att jag inte menar att dessa tre intervjuer skulle kunna berätta något annat än just verkligheten för just dessa tre indexerare. Samtidigt tror jag att inte deras erfarenheter skiljer sig mycket från andra indexerare landet över. Men de ska istället ses som exempel på hur indexerare resonerar kring deras yrkesutövning och hur en indexerare kan tänka kring sexualitet och könsidentitet.
4.3.1 Intervjufrågor
Jag valde tidigt i processen att använda samma typ av frågor till alla mina informanter. Ett steg i detta var att skapa en frågeguide (bilaga 1) som jag skulle kunna använda mig av. Vid intervjusituationerna hade jag emellertid inte som mål att ställa alla frågorna i den ordning de kommer i denna frågeguide, utan mitt mål var att försöka vara flexibel med ordning och lyhörd om de svarar på en annan fråga, så jag inte frågade saker som de redan svarat på. Dessutom försökte jag i möjligaste mån att ställa nya följdfrågor så jag kunde tränga in bakom det de först sade.
22 I nästa del gick jag in mer på indexeringsprocessen. Här försöker jag ringa in hur de faktiskt gör när de sätter sig ner och indexerar en skönlitterär bok. Jag ville även veta vilka verktyg de använder för att bekräfta eller avföra de misstankar och idéer jag hade kring indexering av skönlitteratur. Tillsist ville jag även veta hur viktigt de själva tyckte det var, med just detta i bibliotekets verksamhet och även om de tyckte att just deras bibliotek satsade på indexeringen, och vad detta berodde på, vare sig de gjorde det eller inte.
Den tredje och avslutande frågesviten i guiden handlar om sexualitet och könsidentitet vad gäller ämnesord för skönlitteratur. Här ville jag veta hur mycket mina informanter tänkte på HBT- frågor. Därtill ville jag veta hur väl införstådda de var med de olika termerna. Detta är ju en förutsättning för att man på ett bra sätt ska kunna ämnesordsindexera in böcker under de termer som står till buds. Förutom detta ville jag veta vad de själva anser vara bakomliggande anledning till hur deras egna bibliotekskataloger ser ut som de gör i denna stund.
Här avslutas metodavsnittet och jag kommer nedan att presentera min empiri. Detta avsnitt följer metodavsnittet om man ser till ordningen, där jag först presenterar den empirisk analysen av Att
indexera skönlitteratur, för att sedan gå vidare till resultatredovisning av mian två empiriska
23
5. Empiri
5.1 En empirisk analys: konstruktion av sexualitet och könsidentitet i
Att indexera skönlitteratur
Att indexera skönlitteratur har fått en mycket viktig roll i ämnesordsindexeringen av
skönlitteratur i Sverige idag. En av de stora anledningarna bakom detta är att Bibliotekstjänst i Lund sedan i år 2006 har gått över till denna ämnesordslista. Nedan följer en analys av denna ämnesordslista i fråga om sexualitet och könsidentitet.
Jag börjar med att analysera vuxenlitteraturens ämnesordslista. Nedan finns den del av ämnesordslistan som innefattar sexualitet och könsidentiteter.
Figur 1: 5.6 Sexualitet och fortplantning och 6.5 Kärlek70
Det första man kan säga är att heterosexualitet inte alls finns med som ämnesord. Dess frånvaro visar tydligt att det är den heterosexuella normen som ämnesordslistan är uppbyggd kring. Den första och enda gången man stöter på sexualitet är just under 5.6 Sexualitet och fortplantning, som hierarkiskt ligger under Människan.71 Redan på rubriken kan vi se att sexualitet kopplas på ett tydligt sätt ihop med prokreation, och signalerar på så sätt att vi nu är på en plats i hierarkin för den reproduktiva heterosexualiteten. Majoriteten av ämnesorden i detta kapitel kommer även att handla om fortplantningen snarare än om sexualitet. En sak man gör är en uppdelning av ”sexualitet” och ”sexuell identitet” och där man under sexuell identitet inte har med heterosexualitet, vilket gör att det ser ut som att när man är heterosexuell har man en sexualitet medan om man är homosexuell bara har en sexuell identitet.
I en hypernymirelation till ”sexuell identitet” har ämnesorden androgyni, bisexualitet, homosexualitet, lesbianism, sado- masochism, transsexualitet klumpats ihop. Det första man
70
Att indexera skönlitteratur. Ämnesordslista, vuxenlitteratur (2004). s. 17, 20
71
