Inläsningsanvisning OM6540 AoF delen VT19.pdf: OM6540 V20 Anatomi, fysiologi, farmakologi och mikrobiologi

(1)

SAHLGRENSKA AKADEMIN

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

INLÄSNINGSANVISNING OM6540 (anatomi och fysiologi delen)

INLEDNING

Denna inläsningsanvisning skall tillsammans med föreläsningarna ses som en målbeskrivning som anger kraven på denna kurs. Den är tänkt att hjälpa dig att strukturera och sovra innehållet i kurslitteraturen. Inläsningsanvisningarna är formulerade som lärandemål. Den medicinska terminologin för de strukturer (organ, organdelar mm) som du som blivande

röntgensjuksköterska skall kunna finns här angivna på latin och/eller grekiska. Efter den latinska/grekiska benämningen står den svenska benämningen. Ibland finns det inte en vedertagen svensk benämning.

NERVSYSTEMET

Examineras i tentamen 1

Organisation och funktion

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna

 Beskriva nervsystemets generella organisation och funktioner (centrala och perifera nervsystemet).

 Beskriva den generella strukturen hos en nervcell samt beskriva hur nervceller klassificeras  Beskriva funktionen hos olika typen av neurogliaceller

Centrala nervsystemet

 Beskriva och namnge den anatomiska uppbyggnaden av CNS (generellt) (se nedan)  Beskriva funktionen hos de hinnor som täcker CNS och de hålrum som finns i CNS  Beskriva liquor (CSF) funktion samt förklara hur liquor (CSF) bildas, cirkulerar och

återfiltreras till blodet

 Beskriva hjärnans blodförsörjning

(2)

 Beskriva vilka olika delar av cortex som är involverade i association, motor och sensoriska funktioner

 Förklara funktionen hos specifika delar av hjärnan (basala nuclei/ganglier, diencephalons olika delar (thalamus, epithalamus och hypothalamus), amygdala och hippocampus, hjärnstammens olika delar och cerebellum).

 Beskriva funktionen hos hjärnans vita massa och ledningsbanorna. Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Encephalon - hjärna, cerebrum/telencephalon – storhjärnan,

cerebellum –- lillhjärnan, diencephalon – mellanhjärna, truncus encephali - hjärnstammen, corpus callosum – hjärnbalk, cortex cerebri - storhjärnsbark, gyri – hjärnvindlingar, sulci –- fåra, sulcus centralis - centralfåra, sulcus lateralis – sidofåra, hemispharium –- hemisfär, lobus frontalis - pannlob, lobus parietalis - hjässlob, lobus temporalis - tinning lob, lobus occipitalis - nacklob, lobus insularis – insula ön/del av hjärnbark,

thalamus – talamus, hypothalamus – hypothalamus, nuclei basales - basala kärnor/basala ganglier, hippocampus – hippokampus/”sjöhästen”, amygdala – mandelkärnan

mesencephalon - mitthjärna, pons – bryggan, medulla oblongata - förlängda märgen, medulla spinalis – ryggmärg,

dura mater - hårda hjärn och ryggmärgshinnan, arachnoidea – spindelvävshinnan pia mater - mjuka hjärn och ryggmärgshinnan. plexus choroideus - kärlrik veckbildning i ventriklarna, arachnoidal villi – utskott från arachnoidean, ventriculus lateralis dx/sin - höger och vänster sidoventrikel, ventriculus tertius - 3:e hjärnventrikeln, aquaeductus cerebri – akvedukten, ventriculus quartus - 4:e

hjärnventrikeln,

a carotis communis dx/sin - gemensamma halsartären, a carotis interna dx/sin - inre halsartär, a carotis externa dx/sin.- yttre halsartär , a vertebralis dx/sin. – kotartär, a basilaris -

“hjärnbasartären”, a cerebri media dx/sin - hö/vä mellersta storhjärnartären

a cerebri anterior dx/sin - hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin - hö/vä bakre storhjärnartär, Sinus sagittalis superior - övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra

Nervcellens elektriska aktivitet

 Förklara hur cellens vilomembranpotential uppkommer och upprätthålls  Förklara hur en aktionspotential uppkommer och förflyttas i axonet

Synapsen

 Förklara hur en nervsignal kan överföras till en annan nervcell eller annan cell samt hur nervsignalen avslutas (transmittorsubstans elimineras)

 Beskriva de vanligaste förekommande neurotransmittorernas (Ach, NA, Serotonin, Dopamin) och receptorernas (alfa, beta, muskarin, nikotin) och förekomst och funktion.  Förklara hur en synapspotential (EPSP/IPSP) och aktionspotential uppkommer och hur en

(3)

Perifera nervsystemet (PNS)

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

 Redogöra för en sensorisk, motorisk och autonom nerv och dess koppling till afferenta (sensoriska) och efferenta nerver (motoriska och autonoma).

 Redogöra för vad som menas med en spinal- respektive en kranialnerv.  Beskriva strukturen och funktionen hos en perifer nerv

 Beskriva hur spinalnerver är namngivna och vad de har för funktion

 Beskriva och namnge den anatomiska uppbyggnaden av PNS (generellt) (se nedan)  Beskriva nervsystemets kontroll av rörelser (inkl reflexer)

Kranialnerver

 Beskriva funktionen hos och namnge kranialnerv I, II, III, V, VII, VIII och X

Autonoma nervsystemet (ANS)

 Beskriva ANS övergripande struktur och funktion

 Beskriva vilka neurotransmittorer och receptorer som förekommer i ANS

 Förklara vad för effekt parasympatisk resp. sympatisk aktivering har på olika organ/kroppen  Beskriv hur kontrollen av ANS fungerar

Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

N spinalis - spinalnerv, N cranialis – kranialnerv, N olfactorius - luktnerv, N opticus - synnerv, N Trigeminus - trillingnerv, N facialis - ansiktsnerv, N vagus - hjärt-lung-mag nerv, N vestibulocochlearis – balans och hörselnerven, plexus cervicalis - halsnervfläta, plexus brachialis - armnervfläta, plexus lumbalis - ländnervfläta, plexus sacralis - -

korsbensnervfläta, N radialis - strålbensnerv, N phrenicus - mellangärdsnerv, N ischiadicus - ischiasnerv

Spinalnerver: Kunna antal och namngivning, C1-8, T1-12, L1-5, S1-5.

Högre hjärnfunktioner

 Beskriva hjärnans högre funktioner (vakenhet/uppmärksamhet/sömn, lärande/minne, språk/tal/skrift, emotioner).

(4)

Sinnena

 Beskriva olika principer för hur sinnesceller uppfattar fysikaliska stimuli.

Somatosensorik

 Beskriva vad som menas med mekaniska, termiska och nociceptiva receptorer.  Vad som menas med tvåpunktdiskrimination och proprioception

Smärta

 Beskriva olika former av smärta

 Beskriva hur smärtstimuli kan förmedlas till CNS (A delta och C – typ) och hur detta påverkar

smärtupplevelsen.

 Exemplifiera smärthämmande system i kroppen.

Synen

 Beskriva ögats anatomiska uppbyggnad (se nedan)

 Beskriva ljusets väg in i ögat, vilka strukturer som passeras och hur ljuset omvandlas till en elektrisk signal

 Synbanornas förlopp fram till synkortex

Hörsel och balans

 Beskriva örat och balansorganets anatomiska uppbyggnad (se nedan)

 Beskriva ljudets väg in i örat, vilka strukturer som passeras och hur det omvandlas till en elektrisk signal.

 Beskriva hur balansorganets funktion

Lukt och smak

• _{Beskriva den principiella uppkomstmekanismen för hur smak och lukt förnimms} Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Cornea – hornhinna, iris – regnbågshinna, retina – näthinna,

Macula lutea – gula fläcken corpus vitreum – glaskropp, sclera – senhinna, cochlea – hörselsnäcka, membrana tympani – trumhinna.

Malleus, incus och staples – hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) Utriculus och sacculus – hinnsäckar/otolitorgan

(5)

CIRKULATION/BLOD

Blodet

 Beskriva blodets komposition och förklara funktionen av blodets olika komponenter  Förklara erytrocytens funktion, bildning och nedbrytning

 Beskriva funktionen hos olika typer av leukocyter  Beskriva hur koagulation/fibrinolys fungerar

 Förklara vad AB0 och Rh blodgrupp klassificeringen innebär och hur denna klassificering tillämpas praktiskt

Cirkulation

 Beskriva den generella uppbyggnaden av cirkulationssystemets och funktion (se nedan).

Kärllära

 _{Beskriva artärers, arteriolers, kapillärers och veners uppbyggnad och funktion}  _{Beskriva de faktorer som påverkar flödet i ett rörsystem}

Hjärtat

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna  Beskriva hjärtats anatomiska uppbyggnad

 Beskriva hjärtats retledningssystem och dess koppling till autonoma nervsystemet och elektrokardiogramet.

 Beskriva hur blodet flödar genom hjärtat samt lilla och stora kretsloppet  Förklara vad respektive ”taggar” på ett normalt EKG motsvarar i hjärtslaget Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Cor (cardia) - hjärta, pericardium – hjärtsäck, pericardium fibrosum - hjärtsäckens yttre blad, pericardium serosum - hjärtsäckens inre blad lamina visceralis = epicardium –

pericardium serosums inre blad, lamina parietalis – pericardium serosums yttre blad, endocardium - hinna som bekläder hjärtats insida, myocardium - hjärtmuskelvägg atrium dx/sin - förmak

(6)

hö/vä, ventriculus dx/sin – kammare hö/vä, septum -

skiljevägg, chordae tendineae - sentrådar musculus papillares – papillarmuskler valva atrioventriculare - segelklaffar (AV-klaffar), valva tricuspidalis - tricuspidalisklaffen, valva mitralis alt.

bicuspidalis – mitralisklaffen, semilunarklaffarna - fickklaffar. valva pulmonalis – pulmonalisklaffen, valva aortae – aortaklaffen,

V cava inferior - nedre hålven, v cava superior - övre hålven, truncus pulmonalis -

lungartärstam, a pulmonalis dx & sin – vä & hö lungartär,

vv pulmonalis - - lungvener, aorta - stora kroppspulsådern, a coronaria dx/sin –– höger/vänster kransartär, sinus coronarius - samlingsven dit hjärtats egna blodkärl töms tunica intima (tunica interna), tunica media, tunica externa - blodkärlens innersta, mellersta och yttre hinnor.

Systemkretsloppets blodkärl

Beskriva uppbyggnad och funktion för artär, arteriol, kapillär och ven.

Artärer

Artär – arteria förkortas a och i pl arteriae som förkortas aa motsvarande gäller för vener, vena v och venae vv.

Arcus aorta – aortabågen, aorta ascendens - uppåtgående del av aorta, aorta descendens - nedåtstigande del av aorta, a brachiocephalica – armhuvudstam, a carotis communis dx/sin - gemensamma halsartären, a carotis interna dx/sin - inre halsartär, a carotis externa dx/sin.- yttre halsartär , a subclavia dx/sin – nyckelbensartär, a vertebralis dx/sin. – kotartär, a basilaris - “hjärnbasartären”, a cerebri media dx/sin - hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin - hö/vä främre storhjärnartär, a cerebri posterior dx/sin - hö/vä bakre storhjärnartär, a axillaris dx/sin – armhåleartär, a brachialis dx/sin – överarmsartär, a radialis dx/sin – strålbensartär, a ulnaris dx/sin – armbågsartär, a femoralis dx/sin – lårbensartär, a poplitea dx/sin – knävecksartär, truncus coeliacus – bukinälvsartärstam, a hepatica - leverartär

a mesenterica inferior/superior - undre/övre tarmkäxartär, a renalis dx/sin – njurartär, a iliaca communis dx/sin - gemensam tarmbensartär.

Vener

Sinus sagittalis superior - övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra

v jugularis interna/externa dx/sin - hö/vä inre/yttre halsven, v subclavia dx/sin - hö/vä nyckelbensven, v axillaris dx/sin - hö/vä armhåleven, v mediana cubiti dx/sin - hö/vä mellersta armbågsvenen, v basilica dx/sin - hö/vä kungsven, v cephalica dx/sin - hö/vä huvudven

v illiaca interna/externa dx/sin - hö/vä inre/yttre tarmbensven, v iliaca communis dx/sin-. - hö/vä gemensam tarmbensven, v mesenterica inferior/superior - undre/övre tarmkäxven, v renales dx/sin - hö/vä njurven, v portae (v portae hepatis) - portven

(7)

Blodtryck

 Förklara hur blodtryck uppkommer, regleras och mäts, samt beskriva faktorer som påverkar blodtrycket

Lymfsystemet

 Beskriva lymfsystemets generella funktion och uppbyggnad (se nedan)  Beskriva hur lymfa bildas och flödar

 Beskriva lymfnodernas funktion

Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras: Thymus – bräss, splen (lien) - mjälte

(8)

ENDOKRINA SYSTEMET

 Identifiera de huvudsakliga endokrina körtlarna samt och beskriva uppbyggnad av respektive körtel (celltyper/vävnad)

 Beskriva vilka olika kemiska grupper hormoner klassas inom samt förklara hur hormoner kan påverka en målcell

 Beskriva de generella mekanismer som kan reglera hormonfrisättning samt beskriva vilka stimuli som varje enskilt hormon regleras av

 Beskriva vilka hormoner som frisätts från respektive körtel/organ  Beskriva vilka målorgan som respektive hormon har samt vilken effekt på

målorganet/kroppen som hormonet har.

 Förklara hur olika hormoner samverkar att styra fysiologiska skeenden som blodtrycksreglering, blodsockerreglering, stress-svar, jonbalans, tillväxt samt fortplantning/graviditet/förlossning/amning

 Beskriva den anatomiska uppbyggnaden av endokrina systemets (generellt) (se nedan) Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Glandula pinealis (epithalamus, epifysen) - tallkottkörteln, hypothalamus - hypothalamus, hypofysen - undre hjärnbihanget (adenohypofys/neurohypofys), glandula thyreoidea - sköldkörteln, glandula parathyroeoidea - bisköldkörtlarna, thymus - brässen, glandula suprarenales - binjurar med medulla – märg och cortex - bark, pancreas – bukspottkörteln med Langerhans öar, testis –- testikel, ovarium – äggstock, ren– njure, hepar – lever.

UTSÖNDRING

Njurarna

 Beskriva njurens generella uppbyggnad och funktion (se nedan).  Beskriva nefronens utseende och funktion

 Förklara hur glomerulär filtration sker samt beskriva de faktorer som reglerar den glomerulära filtrationens hastighet (GFR)

 Förklara hur reabsorption och sekretion av ämnen sker

 Beskriva hormoners roll i regleringen av urinens volym och koncentration  Beskriva urinledarnas-, urinblåsans och urinrörets struktur och funktion  Beskriva njurens betydelse för syra-basbalansen

(9)

Ren – njure, capsula adiposa – fettkapsel, capsula renalis – njurkapsel, cortex renalis - njurbark, columnae renales – njurpelare, medulla renalis (pyramis renalis) - njurmärg, papilla renalis - märgpapill, calyx - njurkalk, pelvis renalis - njurbäcken, hilum renale – njurport a.renalis - njurartär, afferent arteriol - tillförande arteriol, glomerulus – glomerulus

kapillärnystan, efferent arteriol - bortförande arterioler, peritubulära kapillärnätet - kapillärnät som omger tubulus, v renalis - njurven. capsula glomerularis (Bowmans kapsel),

tubulus proximalis - proximala tubulus, henles loop - henles slynga, tubulus distalis - distala tubulus, tubulus renalis colligeus - samlingsrör, ureter – urinledare, vesica urinaria - urinblåsa, urethra – urinrör, m detrusor vesicae - blåsväggsmuskel, m sphincter vesicae - urinrörets inre slutmuskel, m sphincter urethrae - external urethral sphincter - urinrörets yttre slutmuskel, prostatae - blåshalskörtel.

FORTPLANTNING

Kvinnan och mannens könsorgan

 Beskriva kvinnans och mannens inre och yttre könsorgan (se nedan).

 Förklara hur mogna könsceller (ägg och spermier) bildas hos kvinna och man, samt hur hormoner styr detta.

 Förklara menstruationscykeln inklusive när kvinnan är fertil respektive inte är det. Följande anatomiska strukturer ska kunna identifieras:

Penis – manslem, glans penis - ollon, corpus cavernosum och corpus spongiosum penis svällkroppar, preputium penis – förhud, scrotum – pung, testis – testikel, epididymis – bitestikeln, prostata - blåshalskörtel, vesicula seminalis - sädesblåsan, glandula

bulbourethralis - Cowpers körtel, ductus deferens (vas deferens) – sädesledaren, vagina – slida, hymen – slidkrans (förr: mödomshinna ), clitoris – klitoris (kittlaren), labia majora – yttre blygdläpparna, labia minora – inre blygdläpparna,

perineum – mellangården, uterus – livmoder, ovarium - äggstock, Corpus luteum – gulkropp tuba uterina – äggledare, cervix uteri – livmoderhalsen, portio vaginalis – livmodertappen, endometrium - uterus inre slemhinna, myometrium - uterus muskellager.

Diaphragma pelvis (m levator ani, m iliococygeus och m pubococcygeus) – Bäckenbotten, Diaphragma urogenitalis – främre bäckenbotten.

(10)

UTVECKLING

Examineras i tentamen 2 Ett barn blir till

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna  Beskriva hur befruktning och inplantation sker  Beskriva normal graviditet och förlossning

 Beskriva barnets utveckling och tillväxt under normal graviditet  Beskriva amning och bröstmjölksproduktionen

Uterus – livmoder, cervix uteri - livmoderhals, vagina – slida,

perineum - mellangård, placenta – moderkaka, embryo – befruktat ägg.

DET FRISKA ÅLDRANDET

Åldrande och kroppsfunktioner

Nervsystemet och sinnesorgan

 Beskriva exempel på åldersförändringar i nervsystemet och kopplingen till minne, beslutprocess, balans.

 Beskriva åldersförändringar i sensoriska funktioner som syn, smak och lukt.

Endokrina systemet

 Beskriva åldersförändringar när det gäller sköldkörtelhormon, binjurebarkshormoner, insulininsöndring, östrogenproduktion och androgener.

Stödje- och rörelseapparaten

 Beskriva åldersförändringar i benvävnad och ledbrosk

(11)

Andningsorganen

 Beskriva åldersförändringar i bröstkorg, luftvägar och alveolaryta.  Beskriva förändringar i förmåga till andningsreglering.

Hjärta och blodkärl

 Beskriva förändringar i hjärtat och hur detta påverkar pumpförmågan.  Beskriva hur åldern påverkar maximal hjärtfrekvens.

Matspjälkningssystemet

 Beskriva förändringar i mag-tarmsystemet och dess koppling till reflux (sura uppstötningar), förstoppning och muntorrhet.

 Beskriva förändringar kopplade till intrinsic factor och förmågan att ta upp vitamin B12

Utsöndringsorganen

 Beskriva förändringar i njuren och dess koppling till minskad glomerulär filtrationshastighet.  Beskriva förändringar i urinblåsa och urinrör.

Huden

 Beskriva förändringar i hår och huden och dess koppling till rynkor och blåmärken.

Fortplantning

 Beskriva de hormonella förändringar som är förknippade med klimakteriet hos kvinnan.  Beskriva de hormonella förändringar som är förknippade med åldrande hos män

Mekanismer för åldrande

Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studenten kunna  Exemplifiera teorier som förklarar åldrande.  Beskriva mekanismer för åldrande