Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå
15 Högskolepoäng Vårtermin 2021
Författare: Kristin Ekholm Alice Tagesson
SPEGEL, SPEGEL PÅ VÄGGEN DÄR -
Unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa
MIRROR, MIRROR ON THE WALL -
Young women's experiences of living with anorexia nervosa
SAMMANFATTNING
Titel: Spegel, spegel på väggen där: Unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa
Författare: Ekholm, Kristin; Tagesson, Alice
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Thapa, Dip Raj
Examinator: Hallgren, Jenny
Sidor: 25
Nyckelord: Anorexia nervosa, kontroll, ohälsa, självbild, upplevelser
____________________________________________________________________________________________
Bakgrund: Anorexia nervosa är den ätstörning som främst drabbar unga kvinnor.
Sjukdomen är komplext och orsakas av sociokulturella, biologiska och psykologiska faktorer. Sjukdomsbilden innebär en överdriven viktnedgång som grundas i en förvrängd självbild. Anorexia nervosa orsakar skada både fysiskt och psykiskt och kan slutligen leda till ett livshotande tillstånd om förändring uteblir. Genom studien kan sjuksköterskor ta del av kvinnors erfarenheter och bidra till en bredare och säkrare kvalitet på vården. Syftet: Att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Resultat: Ur analysen framställdes två huvudteman: sjukdomens reglering av vardagen och att föra en inre kamp följt av sex underteman: att tappa kontrollen, att styras av kontrollbehovet, omgivningens påverkan, ensam och missförstådd, att inte vilja leva samt förändrad självbild. Konklusion: Unga kvinnor med anorexia nervosa har ett planerings- och kontrollbehov som tar stor del av vardagen och leder till isolering. Ensamhet och ångest är tydliga upplevelser av sjukdomen och kvinnorna kräver förståelse och närvaro av omgivningen för att kunna tillfriskna.
1
ABSTRACT
Title: Mirror, mirror on the wall: Young women's experiences of living with anorexia nervosa
Author: Ekholm, Kristin; Tagesson, Alice
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS
Supervisor: Thapa, Dip Raj Examiner: Hallgren, Jenny
Pages: 25
Keywords: Anorexia nervosa, control, experience, illness, self-image
____________________________________________________________________________________________
Background: Anorexia nervosa is the eating disorder that mainly affects young women.
The disease is complex and caused by sociocultural, biological and psychological factors.
The disease involves an excessive weight loss based on a distorted self-image. Anorexia nervosa causes damage both physically and mentally and can eventually lead to a life- threatening condition without changes. Through this study, nurses can take part in the women's experiences and contribute to a broader and safer quality of care. Aim: To illustrate young women’s experiences of living with anorexia nervosa. Method: An empirical qualitative study based on narratives taken from blogs. Results: The analysis presented two main themes: the regulation of the disease of everyday life and waging an inner struggle followed by six sub-themes: to lose control, controlled by the need for control, the influence of the environment, lonely and misunderstood, not wanting to live and changed self-image. Conclusion: Young women with anorexia nervosa have a need for planning and control that takes up a large part of everyday life and leads to isolation.
Loneliness and anxiety are clear experiences of the disease and the women require an understanding and presence of the environment in order to recover.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BILAGOR
1. Översiktssökning 2. Informationskällor 3. Bloggöversikt resultat
INLEDNING...4
BAKGRUND...4
HISTORIAOCHDEFINITION...4
UNDERLIGGANDEFAKTORER...5
SYMTOMOCHDIAGNOS...5
BEHANDLING...6
ALLMÄNSJUKSKÖTERSKANSROLL...6
LIDANDE...7
HÄLSAOCHVÄLBEFINNANDE...8
LIVSSAMMANHANGOCHMILJÖ...9
PROBLEMFORMULERING...9
SYFTE...10
METOD...11
URVAL...11
DATAINSAMLING...11
ANALYS...12
ETISKAÖVERVÄGANDEN...12
RESULTAT...14
SJUKDOMENSREGLERINGAVVARDAGEN...14
ATTTAPPAKONTROLLEN...14
ATTSTYRASAVKONTROLLBEHOVET...15
OMGIVNINGENSPÅVERKAN...16
ATTFÖRAENINREKAMP...16
ENSAMOCHMISSFÖRSTÅDD...16
ATTINTEVILJALEVA...17
FÖRÄNDRADSJÄLVBILD...18
RESULTATSAMMANFATTNING...19
DISKUSSION...20
METODDISKUSSION...20
RESULTATDISKUSSION...22
KONKLUSION...24
KLINISKAIMPLIKATIONEROCHFÖRSLAGTILLUTVECKLINGAVÄMNET...24
REFERENSER...26
3
INLEDNING
Av Sveriges befolkning beräknas cirka 200 000 personer insjukna i någon form av ätstörning under sin livstid. Bland Sveriges unga vuxna beräknas tio procent ha någon form av ätstörningsproblematik idag. Ätstörning är ett växande folkhälsoproblem där både män och kvinnor drabbas, även fast kvinnor drabbas oftare av anorexia nervosa (AN) (Socialstyrelsen, 2019). Hos kvinnor är AN tio gånger vanligare jämfört med hos män och debuterar främst hos kvinnor i 13 till 19 års ålder (Råstam-Bergström et al., 1995a).
Symtom och sjukdomsförlopp är individuella, sjuksköterskan bör därför vara medveten om de varierande symtom som kan tänkas uppträda. Syftet med studien är att belysa unga kvinnors upplevelser av AN genom att studera och sammanfatta sex bloggar skrivna av kvinnor som själva har erfarenheter av sjukdomen. Studien är sedan tänkt att skapa ytterligare förståelse för sjuksköterskor som vårdar dessa patienter. God kunskap säkrar en högre och bredare kvalitet på vården som främjar till ytterligare stöttande och utvecklande behandling. Genom att utbilda fler sjuksköterskor i AN finns möjligheter till ökad förebyggande vård samt en bättre behandling och stöd för kvinnor som redan har insjuknat.
BAKGRUND
Historia och definition
De första dokumenterade fallet av AN är från medeltiden, men det första medicinska fallet av AN bekräftades först år 1684 av den engelske läkaren Richard Morton. Patienten var en 18-årig kvinna som drabbats av avsaknad aptit och utebliven menstruation. Hon avled tre månader senare på grund av sin undernäring. Till en början trodde forskare att sjukdomen hade en fysisk förklaring. Det var först efter andra världskriget som AN skulle klassas som en psykisk sjukdom (Råstam-Bergström et al., 1995a).
Det var psykoanalytikern Hilde Brunch som år 1970 forskade vidare om sjukdomen.
Hennes forskning skulle betyda mycket för den nutida förståelsen av diagnosen. Bruch kom fram till att en av orsakerna som låg till grund för att insjukna i AN bland annat var felaktig självuppfattning som speglades av sociala krav och villkor (Råstam-Bergström et al., 1995a). Bruch gav ämnet fokus i samhället och vårdinstanser öppnades. Slutenvården tog form och under 1990-talet startades specialverksamheter i öppenvården för AN. Tre år senare samlades forskare och kliniker till ett nationellt möte. Konferensen resulterade i riktlinjer och rekommendationer. En viktig punkt blev då att ätstörningsteam skulle införas i varje landsting (Clinton & Norring, 2002).
Under de senaste fyrtio åren har uppmärksamheten kring AN ökat ytterligare. AN är ett växande folkhälsoproblem och bland kvinnor i åldrarna 15-19 ses varje år 109-270 nya fall per 100 000 invånare i Sverige. Ökningen tros bero på att sjukvården erhåller mer kunskap och därför kan uppmärksamma fler drabbade alternativt att fler söker vård för sina besvär (Socialstyrelsen, 2019; Råstam-Bergström et al., 1995a). AN innebär en viljestyrd
viktnedgång som beror på ett otillräckligt energiintag i förhållande till dagligt behov.
Viktnedgången grundas bland annat i en felaktig självbild och självskadebeteenden som svält och överdriven träning, vilka också är två typiska symtom. Sjukdomen är skadlig både fysiskt och psykiskt och kan i värsta fall leda till döden (Allgulander, 2019).
Underliggande faktorer
Den egentliga orsaken till varför AN utvecklas är fortfarande inte klarlagd men sociokulturella, biologiska och psykologiska faktorer har setts spela störst roll. AN har ett könsspecificerat perspektiv och det är främst kvinnor som präglas av sociokulturella och politiska faktorer i västvärlden. Likaså drabbar AN mestadels kvinnor och är tio gånger vanligare hos kvinnor som hos män (Clinton & Norring, 2002). Troliga orsaker till utveckling av ätstörning är bland annat samhällets nutida skönhetsideal samt tvångsmässig karaktär kopplat till strävan att nå sina mål (Socialstyrelsen, 2019). I familjer där orimligt höga krav ställs socialt och ekonomiskt är det exempelvis inte ovanligt att barnen utvecklar ätstörning. Föräldrar som ställer orimligt höga krav på sina barn riskerar också att utveckla ett beteende hos barnen som leder till en negativ självbild (Clinton & Norring, 2002).
Likaså kan ogenomtänkta och kränkande kommentarer från viktiga personer och förebilder som exempelvis lärare, tränare eller föräldrar göra avtryck som senare framkallar sjukdom (Adler et al., 2017). AN har också visats vara sammanhängande med andra sjukdomar (samsjuklighet). Ett exempel är diagnosen autism som innebär en bristande förmåga i att uttrycka känslor, vilket även det är en grund i utvecklingen av AN. Autism kräver också en vardag med tydliga rutiner och regler, vilket har setts vara ett effektivt mönster i behandlingssynpunkt även för personer med AN (Socialstyrelsen, 2019). Personlighetsdrag som extrem perfektionism och höga ambitioner är också relaterade till ett ökat insjuknande (Adler et al., 2017).
Uppkomst och utveckling av AN speglas därav både i specifika orsakssamband samt i betydelsen av faktorerna i den kronologiska utvecklingsprocessen, vilka innefattar predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. Predisponerande faktorer berör händelser som personen har med sig från sin uppväxt. Det kan till exempel vara händelser som hämmat utvecklingsprocessen och påverkat familjemönstret eller kulturella värderingar. Utlösande faktorer innebär händelser som leder till utlösandet av sjukdomen, exempelvis bantning i relation till önskad viktnedgång. Vidmakthållande faktorer är slutligen de faktorer som bibehåller sjukdomen. Dessa är vanligen psykologiska och kan exempelvis innebära strikta matvanor, svält och kräkning (Clinton & Norring, 2002).
Symtom och diagnos
AN kännetecknas av ett psykiskt motstånd och en rädsla för att inta föda och att gå upp i vikt. Den drabbade har ofta en störd självbild och ser sig själv som överviktig trots tydlig undervikt. Klassiska symtom hos kvinnor är bland annat intensiv motion, kräkning efter måltid och laxeringsmissbruk. Detta är vanligt att utföra eftersom personen har ett starkt behov av att göra sig av med födointag och kalorier. Symtombilden berör också minskad sexualdrift, sjunkande ämnesomsättning och kroppstemperatur samt elektrolytrubbningar
relaterat till hjärtats och cirkulationens kroppspåverkan. Detta för att sjukdomen ger ett fysiskt hotat tillstånd och skador på kroppens alla organ (Socialstyrelsen, 2019; Råstam- Bergström et al., 1995b). Depressiva symtom är också vanligt såsom exempelvis nedstämdhet, dålig självkänsla och sorg. Isolering och utanförskap kan bli en följd av sjukdomen där symtomen har en bedrivande roll (Råstam-Bergström et al., 1995b). En uppfattning om att vara i lägre social rang på grund av hur man ser ut, äter eller uppträder är också dokumenterat (Ma et al., 2019).
För att diagnostiseras med AN krävs uppfyllandet av vissa kriterier som identifieras med hjälp av ett klassificeringssystem, DSM-systemet (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) (Socialstyrelsen, 2019). Exempel på kriterier är: att personen har en rädsla att gå upp i vikt samt vägrar hålla en normalvikt relaterat till sin egen längd och ålder. Vid undernäring sparar kroppen på energi och menstruationen uteblir därför ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Utebliven menstruationscykel minst tre gånger i följd är ännu ett kriterium för AN (Clinton & Norring, 2002).
Behandling
Behandlingen ska vara individanpassad och tillämpas helt utifrån patientens enskilda symtom och sjukdomsförlopp, men både förebyggande arbete och behandling av pågående sjukdom är av vikt. Behandlingen bygger till större delen på samtal varför samspelet mellan sjuksköterskan och patienten bör fungera väl. Patienter har betonat vikten av just lyssnande, engagerande och kunniga sjuksköterskor. Patienterna vill att sjuksköterskorna ska vara tydliga, sätta upp mål och krav som främjar behandlingen (Socialstyrelsen, 2019).
Ett stöd från andra anses också vara viktigt för att patienten ska ha möjligheten att uppnå delar som hopp och motivation under återhämtningsprocessen och fortsatt ska komma vidare i sin behandling (Dawson et al., 2014). Förtroendeingivande relationer till sjuksköterskan men även till familj och vänner krävs för att främja tillfrisknandet hos individen (Jenkins, 2012). Likaså klargörs att stränga kriterier och regler i vardagen, exempelvis gällande träning och matvanor behövs för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt (Dawson et al., 2014). Ytterligare behandlingsformer som kan behöva komplementeras vid AN är bland annat enteral nutrionsbehandling (föda via sond) och farmakologiska behandlingar för att exempelvis lindra ångest (Socialstyrelsen, 2019).
Målet med behandlingen är att förbättra färdigheter i patientens emotionella uttryck samt att förbättra patientens sociala interaktioner med andra. Genom samtalsbehandling övas patienten i att uttrycka sina känslor och därmed blir behandlingen effektiv. Något som tas upp och diskuteras under samtalen är eventuella underliggande faktorer från patientens barndom som kan ha inverkan på patientens handlande idag (Nalbant et al., 2019).
Allmänsjuksköterskans roll
Sjuksköterskans största kompetensområde är omvårdnadsvetenskapen, men professionen innebär också ett ansvar för kliniska bedömningar av patientens tillstånd samt medicinsk vetenskap (Falk, 2014). I professionen ingår främst att förmedla information, undervisa och utbilda samt föra en god kommunikation med patienten relaterat till hälsotillstånd,
sjukdomssymtom och behandlingsmöjligheter i vården (Marca-Frances et al., 2020).
Sjuksköterskan ska vara kontinuerligt uppdaterad på ny yrkeskunskap samt vara sakkunnig i ämnet som hen lär ut. För sjuksköterskan bör kunskapen därför alltid vara under ständig utveckling (Van Ommen et al., 2009). Vården ska ges individanpassat för att möjliggöra patientens bästa förutsättningar att återgå till hälsa. Hela patienten ska därmed synliggöras i vården med hänsyn till både psykiska och fysiska liksom andliga och existentiella behov.
Sjuksköterskan ska även se till patientens sociala sammanhang och nätverk. Hen ska beakta patientens erfarenheter och uppfattning av hälsa och ohälsa och ta hänsyn till patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Därefter ska sjuksköterskan och patienten tillsammans finna ett givande tillvägagångssätt i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). I yrkesrollen ingår att stödja, samverka och bearbeta hälsoproblem tillsammans med patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2020). Det ingår även att visa empati, förståelse, vara stöttande och icke dömande (Van Ommen et al., 2009). Patienten ska ses som en fri individ med förmågan att ta eget ansvar och göra egna val. Samverkan med patienten innebär därmed en gemensam respekt. Dels för patientens och anhörigas kunskap av ohälsa och sjukdom men även för sjuksköterskans professionella kunskap kring vården, behandlingen och rehabiliteringen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Sjuksköterskor på AN kliniker anses dock ha bristande kunskap kring AN som vidare resulterat i att den individuella vården blivit åsidosatt. Individuell vård beskrivs nämligen som betydelsefull för att patienten ska kunna uppnå god effekt och vidare ett tillfrisknande från sjukdomen (Abbate-Daga et al., 2013). Dessutom har ett bristande intresse från sjuksköterskorna synliggjorts samt en bristande kommunikation gentemot AN-patienterna, vilket har bidragit till ytterligare svårigheter i patienternas chanser att tillfriskna. Detta varför patienterna bland annat uppger vikten av att sjuksköterskorna visar tillräckligt med engagemang och tro på att patienterna kommer kunna bli friska under en behandlingsperiod. Den psykiska och fysiska närvaron beskrivs under vårdprocessen också som viktig från sjuksköterskorna. Dels för att få känslan av tillräckligt stöd under tillfriskningstiden men också för att lära sig leva som en frisk individ under och efter det att behandlingen är slutförd. En vidareutbildning inom AN rekommenderas därmed för att sjuksköterskor ska kunna hjälpa och förstå patienten ännu bättre (Van Ommen et al., 2009).
Lidande
I livets realitet och helhet ingår lidande som därmed är en naturlig del av människors utveckling och tillvaro. Lidandet kan påverka både fysiskt och psykiskt och kan tas emot både positivt och negativt hos individen. Begreppets negativa sida definierar delvis att känna motstånd och förluster men också att vidkänna, uthärda och genomgå smärta. Den positiva sidan definierar istället det lidandet som accepteras och levs utifrån. Exempelvis genom att resa runt och föreläsa om sin sjukdom och samtidigt utvecklas på ett personligt plan, istället för att bara låta sjukdomen ta över (Arman, 2016).
Lidandet kan också delas in i underkategorier som klargör orsaken till varför personen lider, vilket samtidigt underlättar för vilken behandling som krävs. Exempel på lidandets underkategorier är livslidande och sjukdomslidande. Livslidande berör hela individens liv
och situation. Lidandet beskrivs som en kamp och är kopplat till att leva som människa och samspela med människor. Livslidande kan ifrågasätta den existentiella tillvaron vilket kan leda till förlust av olika delar i personens liv. Sjukdomslidandet är det lidande som upplevs i relation till ohälsan, sjukdomen eller behandlingen och som kommer att besvära vardagen. Oviss framtid gällande sjukdomsförloppet och en längtan till hälsa är en vanlig effekt av sjukdomslidandet (Eriksson, 1994). Det är dock viktigt att tänka på att sjukdomslidandet upplevs olika hos alla individer med AN. Vissa anser sig själva vara sjuka även om symtom saknas medans andra med diagnos menar att sjukdom inte existerar. Detta varför sjuksköterskan bör lägga vikten på patientens egna upplevelser och berättelser av sin sjukdom och inte bara på sjukdomens allmänna symtom (Birkler, 2007).
Ett starkt socialt stöd att tillgå och att ingå i olika slags nätverk har också betydelse för motverkan av fysiskt som psykiskt lidande vid AN (Pellmer Wramner, 2017). Personer som insjuknat i AN har en ökad svårighet att binda goda relationer på grund av sin känslomässiga problematik vilket i sin tur kan försvåra lindrandet av lidandet (Ramjan, 2004). Faktum är att sociala sammanhang upplevs vara svåra för individen och resulterar istället i isolering. Emotionell instabilitet skapas eftersom positiva känslor är svåra att förhålla sig till och negativa känslor som oro, ensamhet, frustration och skuld tar över (Henderson, 2019).
Hälsa och välbefinnande
Begreppet hälsa härstammar från ordet haelsa som motsvarar hel i den fornnordiska svenskan. Synonymer som har anknytning till begreppet är hälsotillstånd, välbefinnande och friskhet (Dahlberg & Segesten, 2010). Hälsa innefattar både positiv och negativ dimension, det vill säga att både hälsa och ohälsa ingår i begreppsbestämningen. Ohälsa kan förekomma både fysiskt och psykiskt, det kan framträda snabbt och när som helst i livet. Tillståndet kan medföra att oro, stress och ångest infinner sig. Hur mycket en person påverkas av faktorerna som bidrar till den förändrade hälsan är individuell och beror helt på hur hen kan hantera situationen som hen befinner sig i (World Health Organization, 2018). Hälsa kan jämföras med en vågskål där individens genetiska uppsättning och egenskaper samt omgivningens påfrestningar och stöd väger mot varandra. Hälsa beskrivs även som dynamisk och innefattar hela människans upplevda tillstånd både fysiskt, psykiskt men också socialt. Hälsan är en väsentlig del i människans liv som reflekterar både nuvarande och fullständiga livssituation (Pellmer Wramner, 2017). Grundtillståndet hos människan är därmed hälsa och välbefinnande utifrån både biologiska och existentiella aspekter. Det är alltså inte förens sjukdom uppkommer som hälsan blir påtaglig och påverkas negativt, det vill säga ohälsa. Däremot spelar det ingen roll om individen lever med sjukdom eller i en så kallad god hälsa, sökandet efter välbefinnandet existerar oavsett (Dahlberg & Segesten, 2010). Ohälsa kan däremot störa, ge hinder i vardagen och förankras med förändring. Först när livskraften och livsrytmen blir störd av sjukdom finns ett eventuellt behov av vård där vården är skyldig att underlätta och driva livsprocessen vidare hos individen för att stödja nya förutsättningar i livet. Att ohälsa uppstår kan exempelvis beskrivas genom att sammanhanget eller meningen med livet inte längre finns (Ekebergh, 2016).
För att främja välbefinnandet beskrivs hur personer med AN använder fysisk träning för att uppnå välbehag. Träningen dämpar ångest och skam. I samband med träning och viktnedgång främjas känslan av ökad social rang vilket leder till tillfredsställelse och ett falskt ökat välbefinnande för individen. Personen använder träning för att ta kontroll över sitt liv och därmed känna makt över att hen bestämmer över sin egen livssituation.
Samhällets nutida ideal indikerar på att vara smal, vilket kan vara en av förklaringarna till varför personen med AN tillfredsställs av att träna och minska i vikt (Ma et al., 2019).
Livssammanhang och miljö
Livssammanhang och miljö är ett centralt begrepp inom omvårdnad (Högskolan i Skövde, 2017). Enligt Antonovsky (1991) är det framförallt känslan av sammanhang som bestämmer hur människan klarar motgångar och stress i vardagen. Livssammanhanget har betydelse för välbefinnandet, bland annat för att plötsliga eller stora förändringar i vardagen kan bidra till en minskad känsla av sammanhang (KASAM). KASAM består av tre beståndsdelar vilka är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Beståndsdelarna inverkar på individens möjligheter till problemhantering (Antonovsky, 1991).
Omgivningsmiljön kan också påverka välbefinnandet indirekt ifall exempelvis socialt stöd och sociala relationer upplevs som otillräckliga. Begreppet “Livssammanhang och miljö”
handlar om att främja hälsa hos människan genom att beakta det sammanhang och den miljö som personen finns i. När förändringar tillkommer störs vardagen och det krävs en visad förståelse och öppenhet av vårdare och anhöriga för att skapa en känsla av ett välbefinnande och ett meningsfullt liv hos den drabbade trots omständigheterna (Högskolan i Skövde, 2017; Pellmer Wramner 2017).
Människan påverkas dagligen av sin omgivningsmiljö och formas ständigt av både tidigare och nutida sociala och kulturella sammanhang som upprepat blir centraliserade i personen liv (Fagerström, 2017). Uppväxten och omgivningsmiljön har bland annat visats påverka uppkomsten av AN. Det beskrivs till exempel hur personer med AN inte haft möjlighet att utveckla sina emotionella uttryck som barn. Detta har vidare inverkat på deras möjlighet att uttrycka sig i sociala miljöer och sammanhang i högre ålder. Hinder att uttrycka känslor hämmar deras förhållningssätt i relationer med exempelvis vänner och familj. I familjer där det funnits medlemmar som uppträtt oförutsägbart har barnen också utvecklat svårigheter i att sortera negativa känslor som ilska och sorg. Det beskrivs en saknad av stöttning från omgivningen, vilket resulterat i bristande tillit till andra. Den bristande tilliten sågs senare resultera i ett sökande av livssammanhang och bekräftades slutligen i AN (Henderson, 2019).
PROBLEMFORMULERING
AN är ett växande folkhälsoproblem som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen inverkar både fysiskt och psykiskt hos den drabbade och kan i värsta fall leda till döden.
Insjuknande kan orsakas av flera faktorer och kan påverkas av exempelvis barndomen och miljön runt omkring. Sjukdom kan leda till ett lidande som påverkar kvinnans livsvärld.
Förändringar kan innebära minskad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. AN kan således innebära en förändring i livet och tvinga kvinnan till omställning. Genom att sjuksköterskan tar del av framställandet av kvinnors upplevelser av AN kan informationen generera i en tydligare förståelse för sjuksköterskan i vårdsammanhang. Varje kvinna är en egen individ och behandling bör därför anpassas till var och en. Sjuksköterskans kunskap bör vara uppdaterad på sjukdomen för att lättare kunna tolka, behandla och stötta kvinnan under sjukdomsförloppet.
SYFTE
Att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa.
METOD
Studien genomfördes som en empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Emperi inhämtar data från verkligheten som med fördel kan användas för att grunda förståelse av händelser och situationer. Eftersom syftet med studien var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa (AN) var relevansen till metoden god (Priebe & Landström, 2017). Narrativer kan beskrivas som berättelser. En analysering av narrativer innebär en noggrann undersökning av berättelser som inte har någon vetenskaplig grund. Berättelserna ska utveckla kunskap och förståelse av ämnet som undersöks utifrån individens upplevelser av AN. I denna studie är det bloggar som analyseras där skribenterna beskriver sina berättelser. Narrativer kan exempelvis även vara biografier och dagböcker som också ses som livsberättelser. Tankar och känslor lyfts vilket kan ge en förståelse av individernas upplevelse av sjukdom, hälsa och lidande. I kvalitativa metoder är syftet att få fram personens levda erfarenhet och beskrivs som just erfarenhet och ingen sanning eller fel finns (Henricson & Billhult, 2017).
Urval
Urvalet bestod av sex bloggar skrivna av svenska kvinnor som själva lidit av AN. I inklusionskriterierna ingick att bloggarna skulle ha en tydlig avsikt att belysa kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och vara enbart på svenska eftersom svenska är författarnas modersmål. För att avgränsa studien skulle kvinnorna även bo i Sverige.
Författarna ville ha uppdaterad information från bloggarna för att driva ny och utvecklande forskning. Bloggarna skulle därför ha varit aktiva mellan åren 2020-2021. Kvinnorna skulle ha insjuknat mellan 13 och 19 års ålder eftersom vetenskaplig forskning beskriver det som vanligast. Slutligen skulle kvinnorna vara minst 18 år och begränsningen blev därför unga vuxna som i detta fall innefattar 18 till 30 år. I exklusionskriterierna ingick män eftersom att kvinnor drabbas oftare av AN. Författarna såg därför ett större intresse i att undersöka kvinnors upplevelser.
Datainsamling
Studien grundades i ämnesområdet omvårdnad och genomfördes med hjälp av bloggar.
Sökningarna för studien utfördes via sökmotorn Google (www.google.se) som enligt Nationalencyklopedin (2021) är en sökmotor på internet etablerad sedan år 1998.
Författarna specificerade sökningarna genom att använda “avancerad sökning” där språk avgränsades till svenska, geografi avgränsades till Sverige samt att bloggarna skulle varit aktiva senast 2020-2021. SafeSearch applicerades även i samtliga sökningar för att utesluta pornografiska träffar. Sökningarna gav olika träffresultat. När sökorden ”anorexia nervosa blogg ätstörning anorexi liv” användes gavs 376 träffar. När sökorden ”anorexia nervosa blogg anorexi” användes gavs 135 träffar. Vid sökningen med orden ”leva med anorexia ätstörning blogg” gavs 286 träffar, se bilaga 1. Alla sökträffar lästes igenom. I sökningarna fanns andra träffar än bloggar, vilket gjorde att sökningarna hade flera irrelevanta träffar.
Hemsidor, länkar och reklam sorterades bort och kvar fanns endast bloggar i sökningarna.
Samtliga bloggar lästes för att säkra och särskilja att kriterierna stämde överens med syftet
och till urvalet. Slutligen valdes sex relevanta bloggar som information inhämtades ifrån.
Informationskällorna redovisas i bilaga 2.
Analys
Bloggarna analyserades utifrån Dahlborg-Lyckhage ́s (2017) modell som utförs i tre steg där första steget innebär att textens helhet betraktas. Att betrakta narrativer (berättelser) innebär att studera texten med ett öppet sinne och med en vilja att förstå innehållet.
Författaren bekantar sig med texten för att skapa en helhetsbild. Andra steget innebär att relevanta delar ur texten som svarar på studiens syfte särskiljs, delarna bildar sedan meningsbärande enheter. I tredje steget kondenseras meningsbärarna, vilket innebär att de sammanfattas och kortas ner. De kondenserade meningarna kortas sedan ner en andra gång och kodas därefter. Likheter och skillnader synliggörs, huvudteman och underteman bildas.
Slutligen skapas en ny helhet där ett mönster kan beskrivas (Dahlborg-Lyckhage, 2017).
När författarna bildat en uppfattning om textens mening och betydelse gjordes en grundlig analys av materialets olika delar där relevanta stycken som binds till studiens syfte plockades ur. Därefter genomfördes en sammanställning av underlaget där författarna avskilde materialet från sitt sammanhang och en ny helhet skapades. Innehållets olika delar sattes in i dokument där varje blogg tilldelades varsitt dokument för tydlighetens skull. I dokumentet kunde varje blogg bearbetas enskilt och strukturerat. Texterna diskuterades sedan mellan författarna i ett öppet och följsamt klimat. Efter intressanta och givande diskussioner pausades analysen en kort tid för att vänta in en djupare förståelse av innehållet. Därefter togs ytterligare material bort och text som knöt an till syftet behölls.
Texten analyserades enligt manifest analys som innebär att det uppenbara och synliga i texten granskas (Dahlborg-Lyckhage, 2017). Nästa steg var att finna meningsbärare ur texterna. Texterna diskuterades ännu en gång och meningsbärare markerades med rött. De meningsbärande enheterna kondenserades och kodades sedan i en tabell, se tabell 1.
Koderna som framställdes jämfördes sedan med varandra och författarna fann likheter och skillnader som skapade underteman och huvudteman och som utgjorde grunden för studiens teman i resultatet, se sammanställning i resultat. En grundlig genomgång gjordes tillsist för att få ytterligare en sista sortering.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Etiska överväganden
Forskning som ingår i vetenskapligt arbete ska alltid tillgodose medverkandes värdighet, integritet och självbestämmande (Kjellström, 2017). Enligt Medicinska forskningsrådet
Meningsbärande
enhet Kondenserande
meningsenhet Kod Undertema Huvudtema
För enligt mig själv så var jag absolut inte sjuk
i anorexi. Enligt mig själv var jag stor som
en elefant.
Jag hade inte anorexi enligt mig.
Jag var stor som en elefant
Inte anorexi, stor
som en elefant. Förändrad självbild Att föra en inre kamp
(2000) finns det fyra grundläggande krav som forskningen utgår ifrån. Det första kriteriet är informationskravet som innebär att individen som ingår i studien ska vara informerad om vad studien ska forska i och hur studien ska gå till. Det andra kriteriet är samtyckeskravet vilket beskriver att deltagarna i studien är med på deras egna villkor. Det tredje kriteriet är konfidentialitetskravet som innefattar att personens säkerhet bevaras så att obehöriga inte kan komma åt identitetsdata. Slutligen nämns nyttjandekravet som innebär att datainsamlingen endast används i syfte till studien.
Studien baseras på bloggar som räknas till offentliga handlingar varför informationskravet därför inte behöver tas hänsyn till. Känsliga personuppgifter får enligt lag behandlas eftersom materialet har offentliggjorts. Gällande samtycke behöver detta heller inte tillgodoses i informationshantering av bloggar eftersom texten är offentlig enligt 15 § i personuppgiftslag 1998:204 (SFS, 1998:204). Utöver lagar har författarna med stor omsorg tagit etisk hänsyn till de fyra grundläggande krav som Medicinska forskningsområdet (2000) beskriver. Bland annat genom att välja de bloggar som tydligt syftar till att sprida kunskap och information till sina läsare. I studien kommer heller inte informatörernas namn och övrig persondata att redovisas. Detta för att studien endast syftar till att beskriva kvinnors olika upplevelser och inte fokuserar på personen bakom informationen. Vidare diskuteras författarnas förkunskaper. Författarna har studerat sjuksköterskeprogrammet som innefattar kunskap om diagnosen AN. I författarnas omgivning har personer lidit av sjukdomen vilket resulterat i en förförståelse som kan påverka analysarbetet, men författarna kommer att se till detta med ett objektivt synsätt.
RESULTAT
Resultatet utgjordes av sex bloggar och presenteras utifrån de huvudteman och underteman som författarna sammanställt utifrån dessa. Resultatet behandlar unga kvinnors upplevelse av att leva med AN.
Sjukdomens reglering av vardagen
• Att tappa kontrollen
• Att styras av kontrollbehovet
• Omgivningens påverkan
Att föra en inre kamp
• Ensam och missförstådd
• Att inte vilja leva
• Förändrad självbild
Sjukdomens reglering av vardagen
Sjukdomens reglering av vardagen är ett huvudtema som beskriver unga kvinnors upplevelser av att ha tappat kontrollen över deras liv, hur kontrollen präglar deras vardag och hur omgivningen varit med och påverkat deras utveckling av sjukdomen.
Att tappa kontrollen
Kvinnorna beskrev hur AN utvecklats efter en tids känsla av att ha tappat kontrollen över livet. Det som beskrevs var situationer som andra också var med och påverkade så som betyg och relationen till vänner och familj. Samtliga kvinnor menade att de led av hög prestationsångest och hade höga krav på sig själva. För att återfå kontrollen hamnade fokus därför på deras egna kroppar och på maten som enbart de själva kunde kontrollera. Målet var att återfå känslan att det endast var de själva som bestämde. Bristande hantering av känslor och kontroll var sedan båda gemensamma nämnare i kvinnornas sjukdomsbild. Att tappa kontrollen innebar att alltid ha något att planera och kontrollera, annars hamnade fokuset automatiskt på maten. För att slippa känslor av besvikelse, ångest och svek mot sig själva upprätthölls därför strikta strukturer och regler. För att undvika viktökning räknades varje kalori. Träning användes också för att uppnå målet att bli smalare och för att minimera riskerna av att tvingas uppleva känslan av att ha gjort något fel.
”(…) jag ville inte riskera att behöva öppna kaloriappen och fylla den med svek.
Jag satte mig på morgonen och började räkna på hur många kalorier denna dag skulle bjuda mig på. Jag genomförde ett träningspass som skulle låta mig avsluta dagen på 0 kalorier totalt” (Informant 2).
Kvinnorna beskrev också hur högtider och kalas försvårade kontrollen och framhävde ångest. Detta när de själva inte kunde kontrollera över hur mycket mat som bjöds eller hur
många kalorier maten innehöll. Det fanns även en förväntan av omgivningen att äta av maten, vilket framkallade en pressad situation på grund av att mängden mat gick emot deras principer och regler. Den låsta situationen kvinnorna upplevde i sociala sammanhang resulterade i en inre ångest och stress. Tankarna kring mat tog över hela det sociala sammanhanget och den tänka trevliga stunden blev till fullständig panik.
”Är det någonting jag hatat mig själv för varje jul så är det: att jag inte varit tillräckligt närvarande, för ångest kring mat och min egen kropp har tagit i stort sett all min tankekraft och energi” (Informant 4).
Att styras av kontrollbehovet
Kvinnorna menade att AN innebar ett konstant styrande av kontrollbehovet i vardagen.
Regleringen genererade i en ångest kring att alltid prestera och inte svika sig själva. Tankar och planering kring hur exempelvis morgondagen skulle bli och hur hungern skulle hanteras pågick ständigt. Planeringen över maten och om kvinnorna skulle äta eller inte blev därför en naturlig del av vardagen. De belyste det stora problemet med att alltid ha hjärnspöken som sa åt att följa strukturen och inte avvika från reglerna som bestämts.
Ångesten grundades i känslan av att aldrig känna sig tillräcklig och alltid kunna göra bättre. Det skapades en ond spiral som slutligen resulterade i isolering. Vita lögner till omgivningen om att redan ha ätit för att kunna avstå från middagen blev också standardiserat, allt för att slippa undan skammen. För att dölja sin sjukdom för vänner och familj googlades recept och restauranger för att lura anhöriga med sökhistoriken.
Kvinnorna publicerade bilder med mat på sina sociala medier i desperata försök att manipulera vänner om att de åt. Ytterligare försök för att ge sken om matlagningen och matintaget var att lämna disk och mat i vasken. Kvinnorna avstod från maten för att känslorna vid exempelvis viktuppgång var outhärdliga och när vågen visade plus infann sig panik. Viktuppgång hanterades med träning och svält för att dämpa ångest och oro.
”(…) jag har tampats med både ångest och tankar (…)”. Tankar och känslor har härjat i mig och mina ätstörningar och tagit allt mer över vilket resulterat i att jag dragit mig undan en hel del ifrån nästan allt och alla” (Informant 5).
Kvinnorna beskrev att det tidigt i sjukdomsförloppet ibland fanns en vilja att förändras men att viljan alltid avbröts eftersom sjukdomen var starkare och målet att bli smalare därmed förblev oemotståndligt. En ökad känsla av hat mot sig själv och sin prestation uppstod samtidigt som känslan av stolthet skapades efter det att kvinnorna följt AN´s regler och lyckats bevara sjukdomens kontroll.
”(…) varje kväll lovade jag mig själv en förändring dagen efter, men gång på gång när klockan slog 15.00 var det endast 4 st tuggummin som stod nedskrivet i min app (…)” (Informant 2).
Omgivningens påverkan
Kvinnorna uttryckte hur deras känslor av otillräcklighet och att vara värdelösa präglats av tidigare händelser från tonåren. Små kommentarer från familj och vänner som sedan grundat en ätstörning några år senare. Ska du verkligen ta en portion till? var en kommentar som bidragit till utvecklingen av sjukdomen. Dietmetoder och MåBra- tidningar fanns öppet i hemmet och det beröm som gavs var endast när kvinnorna presterat bra i skolan och i deras sporter. Kvinnorna beskrev sig som självsäkra, trots det lyckades kommentarer och bilder skapa en osäkerhet som kan ha utlöst deras AN.
”(…) det är svårt att förstå att kommentarer och händelser som dessa kan få en sådan effekt, det kunde inte jag själv ens ana. Jag var ju en självsäker tjej. Populär och omtyckt i skolan (…)” (Informant 2).
Kvinnorna beskrev även hur de påverkades negativt av sociala medier men också av reklam som marknadsförde bantning. Att inspireras av ”de perfekta kropparna” i deras mening bidrog till en jämförelse med sig själva. Ångesten och fruktan över sitt eget utseende eskalerade och ännu en gång fanns en anledning att inte tycka om sig själv.
Att föra en inre kamp
Att föra en inre kamp är ett huvudtema som beskriver unga kvinnors känslor av ensamhet och missförstånd under AN. Temat beskriver även upplevelsen av en pendlande livslust och en förändrad självbild.
Ensam och missförstådd
Kvinnorna upplevde en rädsla över att vistas med andra under sjukdomstiden. Detta för att AN inte kunde kontrolleras på samma sätt i sällskap med andra. Främst var det måltider som ansågs vara svåra att förhålla sig till. Att tvingas räkna och mäta maten resulterade i en nästintill omöjlighet att socialisera sig och äta med andra. För vissa av kvinnorna var kalas och en fika på stan med vänner en stor del av fritiden. Men AN höll ett fast grepp och att inga felsteg fick göras. Rädslan ledde till att kvinnorna alltmer tackade nej till bjudningar vilket vidare ledde till en ensamhet större delar av tiden. På grund av rädsla och andra negativa känslor upplevde kvinnorna även att flera andra saker som tidigare varit roligt inte längre var glädjande och att andra delar av fritiden också försvann. Allt fokus kretsade kring mat och sjukdomen stod i centrum för hela deras livsvärld.
”(…) jag känner mig så ensam. Tacka nej till saker som man tidigare tyckt om, social isolering och att undvika situationer med mat (…)” (Informant 1).
Kvinnorna beskrev också en upplevelse av att inte få det stöd och hjälp av omgivningen som de hade önskat. Trots närstående kände kvinnorna sig ensammast i världen. De kände sig också missförstådda, oönskade och bortglömda och en bristande tillit verkade ha funnits hos närstående. Kvinnornas upplevelse var att de inte kunde inte lita på någon, inte ens på sig själva. Ensamheten präglades också av känslan av att ingen förstod deras situation, ingen kunde sätta sig in i vad de kände och gick igenom. Eftersom vissa kvinnor
levde i en förnekelse var det svårt att hitta liknande personer i samma situation. De var fokuserade på sig själva och AN blev deras verklighet.
”(…) det är en hemsk känsla att känna sig bortglömd och oönskad, känslan av att ens närstående inte bryr sig (…)” (Informant 5).
Vissa kvinnor behandlades och beskrev hur bristande tillit varit problematiskt under behandlingstiden på sjukhus. Det uttrycks också att sjuksköterskorna var påfrestande och att ingen egentid fanns. Sjuksköterskorna var ständigt närvarande och kontrollerade så att kvinnorna inte utförde tvångsbeteenden som träning eller att kasta upp maten. Kvinnorna fick en tro om att sjuksköterskorna endast närvarade för att de var tvungna och egentligen inte ville hjälpa till. Sjuksköterskorna uppfattades endast fokusera på viktuppgång och att en viss vikt skulle uppnås. Endast kilon var i fokus och var avgörande för eventuell utskrivning. Enligt kvinnorna själva blev deras grundproblematik aldrig utredd och de kände sig missförstådda i behandlingen.
”(…) hur jag rasar i vikt och blir inlagd. Hur jag tvångssondas och går upp i vikt.
Blir utskriven, går ner igen eftersom att jag inte kan stå ut med hur fet jag känner mig, och så börjar det om igen” (Informant 6).
Att inte vilja leva
Kvinnorna uttryckte att självsvälten resulterade i fysisk- och psykisk utmattning och var en ständig utmaning som tärde på livslusten. Sjukdomen bröt ned de fysiskt och psykiskt genom tankar som bland annat fick de att vilja fly från verkligheten. Tankarna försökte övertyga om att saker var fel, som att livet bland annat skulle bli bättre om de blev smalare.
AN´s röst kunde exempelvis säga åt kvinnorna att: inte äta maten, du blir tjock och ful.
Eller att: du är inte värd maten, vill du dö i fetma? Svaret på rösterna blev panik. Samtidigt uttryckte kvinnorna att de ibland kunde känna glädje i livet. Glädjen bestod av stoltheten över att inte ha ätit och i att känna sig smal och bekräftad. Det fanns även stunder med positiva tankar. Till exempel kunde kvinnorna ibland se sig själva som glada och lyckliga men att dessa tankar hastigt avbröts och ersattes av negativa tankar istället. Kvinnorna önskade kärlek och omtanke av omgivningen men upplevde inte under sin sjuka tid att detta kunde tillgodoses. Destruktivt beteende som tvångssyndrom och självskadebeteenden blev resultatet. Allt för att skapa uppmärksamhet hos omgivningen i ett försök att bli bekräftad på att någon ändå brydde sig. Kvinnorna bar också en längtan över att kunna
”leva och vara som andra”, vilket visade sig vara svårt när AN ständigt påminde om brister i deras livsstil. Livet kändes meningslöst och de brottades med känslan av att livet inte var något som de förtjänade. Det beskrevs att kvinnorna inte heller trodde att det spelade någon roll om de fanns eller inte, de uttryckte att livet var skit samma. Glädjen och lusten hade gått förlorat och ingenting kändes roligt längre. Ibland sågs därför döden som den enda utvägen.
”Jag var stolt över att vara mager, och om man inte är mager så känner man sig värdelös (…)”.”(…) man vill försvinna från världen och skjuta allt omkring sig och
bara skrika och skrika tills man sakta försvinner. Ta sista steget ut på tågrälsen (…)” (Informant 3).
Kvinnorna beskrev vidare hur AN aldrig nöjde sig och hur mycket de än kämpade så försökte AN´s röst ändå alltid intala att saker de gjorde var fel. Alltid när kvinnorna gjorde ett försök till förändring trängde sig ångesten och självföraktet på. Eftersom sjukdomen var ständigt närvarande blev det svårt för kvinnorna att finna någon livslust. Dagarna blev mörka och de funderade mycket på hur befriande döden skulle bli.
”(…) jag vet inte ens hur jag någonsin ska bli fri, jag kan inte tänka mig ett liv där rösten i huvudet är tyst. Det går inte att följa den rösten och tro att jag någonsin skulle känna att jag var nöjd (…)” (Informant 5).
Förändrad självbild
Kvinnorna uttryckte att i början av sjukdomsförloppet infann sig bekräftelse från de själva och omgivningen. De kände sig snygga och hälsosamma, de fick stärkande kommentarer och bekräftelsen var enorm. Självkänslan hade aldrig varit sådär bra. Den ökade bekräftelsen triggade till att fortsätta att gå ned i vikt och snart var kvinnorna fast i tankarna som formade AN.
”(…) min omgivning som dagligen gav mig kommentarer om hur snygg jag blivit och bad om råd hur jag hade gått till väga för att få “den snyggaste kroppen”. Det triggade mig” (Informant 2).
Otillräckligheten var ständigt närvarande hos kvinnorna. Känslan orsakades av ett bristande självförtroende och självuppfattning som resulterade i ett självförakt. Framför spegeln och på bild inbillade de sig vara tjocka trots tydlig undervikt. De upplevde ett illabefinnande och kände sig inte värda mer än vatten. Ständiga bestraffningar som svält och hård träning var ett resultat av att inte förtjäna maten eftersom en viktökning var helt oacceptabel. Kvinnorna kämpade med rädslan för övervikt och inbillade sig att fetma skulle utvecklas efter varenda matintag.
”(…) hur slutar man hata varenda liten del av sig själv. Jag ville bara kräkas vid blotta tanken på vad jag senast åt, för jag vart så fruktansvärt rädd för vad vågen skulle visa” (Informant 3).
Under sjukdomstiden fanns också en tydlig avsaknad av sjukdomsinsikt och välbefinnande hos kvinnorna. Det framkommer dock hur kvinnorna ibland hade en liten ambition att vilja tillfriskna men alltid sköt upp problemet. Det antyddes att de när som helst hade kunnat avbryta AN och återgå till ett normalt liv för enligt kvinnorna själva var det ingen sjukdom utan ett beteende. Istället intalade AN kvinnorna att fortsätta. Känslan av att vara överviktig tog ständigt över och i spegelbilden fanns alltid brister och saker de inte tyckte om. Resultatet blev att gå ned ytterligare i vikt. Men det spelade ingen roll ifall de gick ned 20 kg till. Kvinnorna ansåg ändå att de var överviktiga och förknippade det med att vara
äckliga och fula vilket de trott skulle försvinna med viktnedgången. En kvinna beskrev hur hon förändrades samtidigt som hennes självbild.
”(…) för jag tyckte att jag var precis lika tjock, ful och äcklig när jag vägde 20 kilo mindre. Skillnaden vart att jag tappade all energi och vart mer död än levande. Det som kräver en förändring är sällan kroppen, utan sättet man ser på sig själv” (Informant 4).
Resultatsammanfattning
Resultatet visade att AN utgjorde hinder i vardagen för samtliga kvinnor. AN var påfrestande och alltid närvarande i tankarna. Sjukdomen präglades av strukturer, regler, kontroll och ångest. På grund av ständig ångest hindrades de från sociala sammanhang.
Den inre rösten påverkade deras livsstil och var tydlig med att de inte fick göra fel.
Kvinnorna skapade ett illabefinnande som ledde till bristande självkänsla och självförakt.
Kontrollbehovet blev starkare och isoleringen ökade. Inte bara restaurangbesök och festliga sammanträden blev inställda utan tillslut blev hela livet förändrat. Glädjen och lusten försvann. Kvinnorna skapade ett system för att lura anhöriga att de redan ätit. De blev alltmer destruktiva och som bestraffning användes träning och svält. Kvinnorna upplevde bristande förståelse och stöd från anhöriga och även sjuksköterskor. En vilja av att ändra beteende infall sig ibland men hejdades snabbt av AN´s röst och sjukdomsförloppet fortskred, kontrollen och reglerna blev för svåra att stå emot. Sociala medier och reklam visades ha en betydelse på hur de såg på sig själva. Det bidrog till minskad självkänsla och ökat självförakt. Kvinnorna uttryckte slutligen själva en önskan om att inte vilja leva under sin sjukdomstid.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Metoden som valdes för studien var empirisk kvalitativ studie baserad på narrativer tagna ur bloggar. Priebe och Landström (2017) menar att metoden rekommenderas när beskrivande upplevelser vill studeras. Eftersom syftet med studien var att inhämta information om unga kvinnors upplevelser av AN fann författarna metoden som lämplig.
Valda bloggar hade tydligt nyanserade berättelser kring kvinnornas sjukdomsförlopp och författarna ansåg därför även att sex bloggar var tillräckligt.
En alternativ metod för datainsamlingen som hade kunnat väljas var kvalitativ forskningsintervju. Enligt Danielson (2017a) rekommenderas även denna metod när beskrivande upplevelser vill studeras. En tillgång i metoden är att följdfrågor blir lätta att ställa vilket hjälper författarna att få en nyanserad bild av upplevelsen samt att observera deltagarnas mimik. Följdfrågor måste ställas med struktur eftersom intervjupersonerna ska ha samma förutsättningar. Metoden valdes dock bort eftersom författarna inte fick några svar efter att förfrågan av intervjupersoner lämnats ut. Tidsramen var även för kort och transkribering av intervjuerna hade tagit för lång tid. Hade metoden ändå valts finns risken att författarna hade tagit ut delar i intervjun som stämt bra överens med syftet i studien och inte tagit med information som skulle gett en mer nyanserad bild. Det är dock inte säkert att delar hade framgått tydligare i intervju eftersom det även går att rikta intervjufrågor och undanhålla en del av helheten.
Urvalet skapades med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Ett inklusionskriterie var att beskriva svenska unga kvinnors upplevelse av AN. Socialstyrelsen (2019) beräknar nämligen att tio procent av Sveriges unga vuxna har någon form av ätstörning idag och menar att AN är den typ av ätstörning som drabbar kvinnor oftare än män. Detta varför unga kvinnor i Sverige inkluderades och män exkluderades. Författarnas ursprungliga syfte var dock att undersöka alla åldrar över 18 år men datainsamlingen resulterade i unga kvinnor mellan 19 och 30 års ålder som författarna definierar till unga vuxna.
Urvalet resulterade i sex svenska unga kvinnors egenskrivna bloggar. Resultatet kan därmed tolkas som begränsat eftersom dessa sex bloggar inte beskriver alla kvinnors upplevelser av AN. Författarna ser det istället som en fördel eftersom resultatet blir mer specificerat. Dock hade ett globalt perspektiv gett en bredare förståelse, även om resultatet möjligen blivit liknande. Resultatet har nämligen visats stämma överens med ungdomars upplevelser av AN i Storbritannien. Enligt Koruth och Nevison et al., (2011) har det exempelvis framkommit att känslor som skam, ensamhet och en saknad av sjukdomsinsikt förelegat. Carlson (2017) menar dock att det är läsaren själv som bestämmer om resultatet är överförbart till sin egna verksamhet eller inte.
Av datainsamlingen framgår att den kan påverkas av olika delar. Bland annat menar Danielson (2017a) att miljön har betydelse för insamlad data. Miljön kan vara både en främjande och hämmande del i en kvalitativ datainsamling. Bloggarna var skrivna i
