Uppsats i Kostvetenskap, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp
Vt 2021
EFFEKTER PÅ MÄNNISKORS KOSTVANOR VID STUDIER ELLER
ARBETE HEMIFRÅN TILL FÖLJD AV COVID-19-PANDEMIN
En kvantitativ enkätstudie
EFFECTS ON PEOPLES EATING HABITS WHEN STUDYING OR WORKING FROM HOME DUE TO THE COVID-19-PANDEMIC
A quantitative survey
Terese Nystrand, Tove Einarsson
SAMMANFATTNING
Bakgrund Att spendera mer tid i hemmet till följd av Covid-19-pandemin har visat
förändrade kostvanor bland vuxna personer. Stress över den rådande situationen kan bidra till ökat intag av energitäta livsmedel och ohälsa.
Syfte Att undersöka hur rekommendationer om att studera eller arbeta hemifrån till följd av Covid-19-pandemin har påverkat vuxna personers kostvanor.
Metod Studien bygger på en kvantitativ metod. En webbenkät lades upp på sociala medier i Sverige utifrån ett bekvämlighetsurval. Totalt antal respondenter var 121, internt bortfall var 10%. De grupper som undersöktes var ålder och utbildningsnivå och eventuella skillnader mellan dessa. Signifikansnivån sattes till <0,05.
Resultat Totalt deltog 109 respondenter i studien. Majoriteten av respondenterna var kvinnor och hade antingen en examen eller en påbörjad utbildning på universitet eller högskola. Av respondenterna upplevde 40% att deras kostvanor hade förbättrats sedan de börjat studera eller arbeta hemifrån och drygt hälften angav att de lagat mer egen mat än innan pandemin.
Angående val av livsmedel rapporterade majoriteten av respondenterna att deras
livsmedelsval var oförändrat sedan de börjat studera/arbeta hemifrån och en del rapporterade att de ätit mer av chips, snacks, godis och bakverk. En del av respondenterna rapporterade även att de ätit mer av fisk samt nötter och frön än innan pandemin. Respondenter med lägre utbildning hade ätit mer bakverk jämfört med de med högre utbildning (p=0,018).
Slutsats Majoriteten av de som deltog rapporterade oförändrade eller
förbättrade livsmedelsval medan en liten del rapporterade ett högre intag av energitäta
livsmedel. Resultatet visade att de fanns skillnader i livsmedelsval beroende på ålder och
utbildning samt i vilken omfattning man studerat eller arbetat hemifrån. Förändrade kostvanor
vid studier eller arbete hemifrån kan med fördel undersökas vidare för att på samhällsnivå få
en fördjupad förståelse kring hur kostvanorna påverkas under en pandemi.
ABSTRACT
Background Spending more time at home as a result of the Covid-19 pandemic has shown changes in eating habits among adults. Feeling stressed about the current situation can contribute to an increased intake of energy-dense foods and illness.
Objective To investigate how recommendations on studying or working from home as a result of the Covid-19 pandemic have affected adults dietary habits.
Method The study is based on a quantitative method. A questionnaire survey was carried out in Sweden and posted on social media. Non-probabilistic sampling, ‘opportunity’ sampling was used. The groups examined were age and level of education and eventual differences between them. Respondents were in total 121, internal dropouts were ten percent. The significance level was set to <0,05.
Results A total of 109 respondents participated in the study. The majority of the respondents were women and had either a degree or had started an education at college or university. Of the respondents, 40% felt that their dietary habits had improved since they started studying or working from home. About half of the respondents agreed that they had cooked more
homemade food than before the pandemic. Regarding food choices, the majority of respondents reported that their food choices were unchanged since they started studying/
working from home and some reported that they ate more chips, snacks, sweets and
pastries. Some of the respondents also reported a higher intake in fish and nuts and seeds than before the pandemic. Respondents with lower education ate more pastries than those with higher education (p=0,018).
Conclusion The majority of those who participated reported unchanged or improved food
choices while a small proportion reported a higher intake of energy-dense food. The results
showed that there were differences in food choices depending on age, education and the
extent to which one studied or worked from home. Changed dietary habits during studies or
work from home can with advantage be investigated further in order to gain an in-depth
understanding at the societal level about how dietary habits are affected by a pandemic.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1 Metodval ... 6
3.2 Urval och rekrytering ... 6
3.2.1 Bortfall ... 6
3.3 Datainsamling ... 7
3.4 Databearbetning och analys ... 7
3.5 Förförståelse ... 8
3.6 Etiska aspekter ... 8
4. RESULTAT ... 9
4.1 Beskrivning av informanterna ... 9
4.2 Livsmedelskonsumtion vid studier/arbete hemifrån ... 9
4.2.1 Energitäta livsmedel ... 9
4.2.2 Livsmedel rekommenderade av nordiska näringsrekommendationer ... 10
4.2.3 Drycker ... 11
4.2.4 Beställning av matkasse och hämtmat ... 11
4.3 Måltidsrutiner vid studier/arbete hemifrån ... 12
4.4 Skillnader i måltidsrutiner vid studier/arbete hemifrån ... 12
4.5 Skillnader i livsmedelsval vid studier/arbete hemifrån beroende på ålder och utbildning ... 13
4.6 Skillnader i livsmedelsval beroende på omfattningen av studier/arbete hemifrån ... 14
5.DISKUSSION ... 16
5.1 Resultatdiskussion ... 16
5.2 Metoddiskussion ... 18
5.2.1Validitet ... 18
5.2.2 Reliabilitet ... 18
5.2.3 Generaliserbarhet ... 19
5.3 Samhällsrelevans ... 19
6. SLUTSATS ... 20
7.FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 21
8.TACK ... 21 9.REFERENSER
Bilaga 1. Webbenkät
Bilaga 2. Följebrev
5
1. BAKGRUNDUtbrottet av Covid-19 och dess spridning har berört hela världens befolkning (1). World Health Organization (WHO) har därför utfärdat riktlinjer för alla världens länder att följa. I Sverige har rekommendationer utfärdats av Folkhälsomyndigheten (2). Dessa
rekommendationer har bland annat inneburit att arbeta hemifrån om möjligt, hålla avstånd och endast umgås med en nära krets av människor.
Restriktioner och eventuell karantän som uppkommit på grund av Covid-19-pandemin har medfört mer stillasittande och det gör att vikten av hälsosam kosthållning ökat allt mer (3).
Att vara i karantän har visats innebära risk att drabbas av ohälsa bland annat på grund av sämre matvanor, minskad fysisk aktivitet, psykisk stress och oro. En italiensk studie visade att minskade arbetstimmar och uppsägningar på grund av pandemin kan förknippas med en stor upplevd stress (4). En negativ effekt av detta är att många människor konsumerar fler ohälsosamma mellanmål som exempelvis godis och snacks.
En annan italiensk studie med över 3500 deltagare visade att mer än 48% uppskattade att de ofrivilligt ökat sin kroppsvikt till följd av restriktioner som utfärdats på grund av Covid-19- pandemin (5). Studiedeltagarna i åldrarna 18-30 år hade högre benägenhet att äta fisk och grönsaker än de yngre och äldre. Av de som svarade handlade 15% sin mat från lantbrukare och köpte gärna ekologiska livsmedel som till exempel frukt och grönsaker.
Att vara i karantän samt att omfattas av rekommendationer om att stanna hemma ökar
tendensen till sämre kostvanor bland annat på grund av att man äter mer mat och sötsaker för att dämpa oro och ångest (4). Deltagare i en norsk studie rapporterade att de kände ångest över mat på grund av stress eller nervositet, vilket i sin tur kunde leda till en ökad
kroppsvikt (6).
En studie som gjordes i Kuwait visade att under Covid-19-pandemin var risken större att man åt ett sent kvällsmål eller fler mål jämfört med innan (7). Det gick däremot att se en
minskning i konsumtionen av snabbmat bland deltagarna. En annan studie, även den från Italien, visade att ett stort antal deltagare ansåg sig ha ätit mer under tiden de spenderat hemma till följd av isoleringen och det gick även att se en ökning av tröstätande i form av av choklad, glass, efterrätter och snacks (8).
I en polsk studie rapporterade hälften av de som deltog att sedan de varit i karantän hade ätit mer och oftare, som till exempel mellanmål och snacks (9). I samma studie kunde forskarna även se en ökad alkoholkonsumtion. En dansk studie visade att bland deltagare som suttit i karantän hade konsumtionen av bakverk och alkohol ökat, vilket var kopplat till mer spenderad tid i hemmet (10). En annan polsk studie visade att bland deltagarna hade
småätande mellan måltiderna under karantänen ökat (11). Även livsmedel som ägg, potatis, godis, konserver och alkohol hade konsumerats betydligt oftare.
Det saknas fortfarande information om och hur personers kostvanor här i Sverige har
förändrats sedan Covid-19-pandemin bröt ut hur olika grupper har påverkats av att spendera mer tid i sina hem. Genom att undersöka hur Folkhälsomyndighetens
rekommendationer om att studera eller arbeta hemifrån kan ha påverkat människors
livsmedelsval och kostvanor skulle särskilda kostråd kunna ges till de som behöver
sådana. En viktig aspekt av detta skulle vara att öka människors medvetenhet och
förståelse för kostens betydelse.
6
2. SYFTESyftet med studien var att undersöka kostvanor och hur dessa har påverkats hos vuxna som arbetat eller studerat hemifrån med anledning av de rekommendationer som vidtagits till följd av Covid-19-pandemin.
Följande frågeställningar undersöktes;
- Finns det skillnader i hur kostvanorna påverkats mellan olika åldersgrupper före och under pandemin?
- Finns det skillnader i hur kostvanorna har påverkats beroende på personers utbildningsnivå?
- Finns det skillnader i hur kostvanorna har påverkats beroende på omfattningen av studier/arbete hemifrån?
3. METOD
3.1 Metodval
Studien som utfördes hade en kvantitativ undersökningsmetod vilket möjliggjorde en effektiv och standardiserad datainsamling (12). För att kunna rekrytera ett stort antal respondenter utformades en webbenkät via Google Forms (Bilaga 1). Fördelen med en webbaserad enkätstudie var att den var mindre tidskrävande eftersom respondenterna relativt snabbt kunde svara och enkätsvaren lagrades digitalt. Förutsättningen var att respondenterna behärskade användandet av den valda kommunikationskanalen.
3.2 Urval och rekrytering
Eftersom det saknas information om hur vuxna personers kostvanor i Sverige kan ha
förändrats till följd av de rekommendationer om studier och arbete hemifrån som tillkommit på grund av Covid-19-pandemin, valde vi att rikta studien till respondenter bosatta i Sverige.
Studien inkluderade respondenter som var 18 år fyllda och som hade studerat eller arbetat hemifrån i en omfattning om minst 50% sedan rekommendationer om att studera eller arbeta hemifrån utlysts av Folkhälsomyndigheten. Vilket i detta fall innefattade en period på ungefär elva månader. Respondenterna rekryterades i valda grupper via sociala medier (“studentgruppen NTK” och “kurslitteratur för dietister/kostvetare” samt på författarnas privata Facebooksidor och Instagram). Urvalet och insamlingsmetoden valdes för att med begränsad tid och resurs ha möjlighet att nå ut till en så stor grupp individer som möjligt.
3.2.1 Bortfall
Det externa bortfallet kunde inte fastställas då författarna inte exakt visste hur många personer som kan ha sett enkäten. Däremot kunde bortfallet uppskattas då författarna visste hur många medlemmar de olika studentgrupperna hade. Personer som kan ha sett enkäten i
studentgruppen ”NTK” på Facebook var ca. 2060 personer och antalet personer i
”kurslitteratur för dietister/kostvetare – Umeå” var 301 personer. Antalet personer som kan ha exponerats för enkäten på författarnas sociala medier var totalt ca. 1230 personer. När
enkätsvaren sedan granskades så visade det sig att elva respondenter hade studerat/arbetat hemifrån mindre än 50% men ändå besvarat enkäten. Svar från dessa elva respondenter exkluderades från enkäten eftersom syftet var att undersöka de som studerat/arbetat 50%
eller mer tid hemifrån. En respondent hade svarat “nej” på frågan “Har du studerat/arbetat
hemifrån?” men ändå markerat att hen hade studerat/arbetat hemifrån 50%, varpå denna
behölls. En respondent var 17 år och eftersom åldersgränsen för medverkande var 18 år
exkluderades dennes enkätsvar. Totalt blev det interna bortfallet tolv respondenter.
7
3.3 DatainsamlingDen valda datainsamlingen skedde via ett så kallat bekvämlighetsurval, vilket innebar att respondenterna bestod av de personer som fanns tillgängliga för forskarna (13). Enkäten var tillgänglig i en vecka under februari månad år 2021. Till respondenterna utformades ett följebrev med kortfattade instruktioner och kontaktuppgifter (Bilaga 2). När länken till enkäten publicerades uppmuntrades respondenterna att dela länken vidare för en större spridning. Enkäten innehöll, förutom följebrevet, 18 frågor där de två första rörde sig om samtycke och en personlig kod. Sedan följde fem obligatoriska bakgrundsfrågor. Enkäten hade tre delar: Del 1 “Bakgrundsfrågor”, Del 2 “Påståenden” och Del 3 “Flervalsfrågor”.
Del 1 efterfrågade om respondenterna hade studerat/arbetat hemifrån till följd av covid-19- pandemin samt i vilken omfattning. Ålder, kön och utbildning var också faktorer som ingick i Del 1. Del 2 efterfrågade om respondenterna upplevde förändringar gällande matlagning och kostvanor. I Del 3 ombads respondenterna markera vilka livsmedel och drycker de
konsumerat och vilka tjänster de använt sig av sedan de började studera/arbeta hemifrån.
Likertskala användes i Del 2 och Del 3 där respondenterna kunde välja ett svarsalternativ per fråga. I Del 3 skulle de markera vilka livsmedel de ätit samt vilka tjänster de använt sig av.
Den sista frågan var en öppen fråga där respondenterna fick möjlighet att lämna synpunkter och övriga tankar de eventuellt ville delge.
Innan enkäten publicerades gjordes en mindre pilotstudie med tio personer. Syftet med pilotstudien var att kontrollera att enkäten var lättförståelig och uppfattades korrekt.
Pilotstudiens respondenter gav synpunkter och förslag på ändringar och på grund av
responsen korrigerades enkäten så att ordningen på bakgrundsfrågorna blev tydligare. T.ex.
så placerades frågan ifall respondenten hade studerat/arbetat hemifrån till följd av covid-19 först i enkäten, detta för att minimera risken för att personer som inte hade studerat eller arbetat hemifrån besvarade enkäten. Författarna gjorde även korrigeringar i delen som handlade om påståenden. T.ex. så ändrades påståendet “Mina matvanor har förändrats sedan jag började studera/arbeta hemifrån” till två stycken påståenden som löd “Mina kostvanor har förbättrats sedan jag började arbeta/studera hemifrån” och “Mina kostvanor har försämrats sedan jag började studera/arbeta hemifrån”. Efter justeringarna skickades enkäten till handledare och därefter ansågs länken till enkäten vara klar att publiceras via sociala medier.
3.4 Databearbetning och analys
Svaren från Google Forms webbenkät exporterades till Microsoft Excel för Mac, Version 16.16.3, varefter data bearbetades. Därefter överfördes data vidare till IBM SPSS Statistics, Version 27.0 för Mac OS, Armonk, NY, USA (SPSS). Det insamlade datamaterialet grupperades och kodades på så sätt att text ersattes med siffror för att underlätta databearbetning i SPSS. På frågan om omfattning av studier/arbete hemifrån ersattes
svarsalternativen till en tre-gradig ordinal skala på följande sätt: Mindre än 50% = 0, 50% = 1, 75% = 2 och 100% = 3.
Medianen på ålder var 27 år och därför grupperades svaren enligt åldrarna 18-27 år och 28- 67 år vilket utgjorde en två-gradig nominal skala, 18-27 år = 1 och 28-67 år = 2.
Könstillhörigheten kodades till två-gradig nominal skala, kvinna = 1, man = 2. Det var inga
respondenter som hade svarat “Identifierar mig varken som kvinna eller man” eller “Vill ej
uppge”. Utbildningsalternativen grupperades och kodades till en två-gradig nominal skala
enligt: Saknar skolutbildning, förgymnasial utbildning, gymnasial utbildning = 1. Denna
8
grupp bildade variabeln “låg utbildning”. Påbörjad utbildning vid Universitet/högskola, examen från Universitet/högskola = 2, denna grupp bildade variabeln “hög utbildning”.
Svarsalternativen på Del 2 ersattes till fem-gradiga ordinala skalor enligt: “stämmer inte alls”
= 1, “stämmer inte så bra” = 2, “varken eller” = 3, “stämmer ganska bra” = 4, “stämmer fullständigt” =5. Svarsalternativen i Del 3 ersattes till fem-gradiga ordinala skalor enligt:
“ätit/druckit/använt mycket mindre av” = 1, “ätit/druckit/använt mindre av” = 2, “varken mer eller mindre” = 3, “ätit/druckit/använt mer av” = 4, “ätit/druckit/använt mycket mer av” =5.
Alternativet “aldrig” behandlades separat och ingick inte i några skillnadstester, däremot presenteras alternativet deskriptivt i figurer för att ge läsaren en tydlig bild om hur
respondenterna har svarat. I den deskriptiva beskrivningen av resultatet summerades antalet respondenter som svarat “ätit/druckit/använt mycket mer av” och “ätit/druckit/använt mer av”
och redovisades i brödtexten som “ätit/druckit/använt mer av”. Detta för att tydliggöra resultatet. Även svaren “ätit/druckit/använt mycket mindre av” och “ätit/druckit/använt mindre av” summerades och redovisades som “ätit/druckit/använt mindre av”. Enkäten innehöll en öppen fråga som gav beskrivande svar men på grund av få svar (n=11) togs dessa inte med i resultatet.
Eftersom data inte var normalfördelad valdes ett icke-parametriskt Chi 2-test (13).
Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultaten redovisades med text, tabeller och figurer.
Deskriptiv statistik användes för presentation av bakgrundsvariablerna. Chi 2-test användes för att undersöka skillnader mellan åldersgrupper, utbildningsnivåer samt omfattning av studier/arbete hemifrån. QQ-plots användes för att undersöka normalfördelning av ålder och eftersom alla andra variabler inte följde normalfördelning användes genomgående icke- parametriska tester.
Antalet män som deltog i studien var lågt (n=9) vilket innebar att skillnadstest ej genomfördes på variabeln “kön”. Den tidigare frågeställningen ändrades därför från “Finns det skillnader mellan könen i hur kostvanorna påverkats före och under pandemin?” till “Finns det skillnader i hur kostvanorna har påverkats beroende på omfattningen av studier/arbete hemifrån?”.
3.5 Förförståelse
Författarna är sjätte och sista terminens studenter på institutionen för Kost- och måltidsvetenskap vid Umeå Universitet. Kunskapen från studierna ledde fram till
forskningsfrågan och kan tänkas ha påverkat utformningen av frågorna i enkäten. Ledande frågor försökte undvikas för att inte påverka respondenterna i deras svar. Innan enkäten påbörjades hade båda författarna en föreställning om att Covid-19 pandemins restriktioner hade påverkat många människors kostvanor till det sämre på grund av ändrade rutiner i studier och arbetsliv.
3.6 Etiska aspekter
Studien genomfördes enligt Vetenskapsrådets principer för god forskningsetik (14) och data samlades in och behandlades konfidentiellt. Enkäten ansågs inte innehålla frågor av etisk känslig karaktär. I enkätens följebrev (Bilaga 2) framgick att allt material skulle hanteras konfidentiellt och i enlighet med General Data Protection Regulation (15). Informerat samtycke säkerställdes genom att det i följebrevet informerades om att det var frivilligt att fylla i webbenkäten och att respondenterna kunde avsluta sitt deltagande om de så önskade.
Respondenterna behövde godkänna en samtyckesblankett innan de kunde gå vidare med att
9
besvara enkäten. Genom att fylla i en åttasiffrig kod kunde respondenterna begära radering och begränsning av deras svar samt invända mot behandling av personuppgifter.
4. RESULTAT
4.1 Beskrivning av informanterna
I studien deltog totalt 109 respondenter varav majoriteten var kvinnor (92%) (Tabell 1).
Medianåldern var 27 år med ett åldersintervall mellan 18-67 år med spridningsmåtten 23 år (25:e percentilen) och 32 år (75:e percentilen). Åldersgrupperna delades in efter medianen.
Största andelen av respondenterna (84%) hade antingen en påbörjad utbildning inom universitet/högskola eller examen från universitet/högskola. Flest respondenter uppgav att de studerat/arbetat hemifrån heltid.
Tabell 1. Fördelning av bakgrundsfaktorer bland 109 respondenter över 18 år i
en webbaserad enkätstudie om förändrade kostvanor under covid-19-pandemin. Fördelning visas i antal (%). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
Bakgrundsfaktorer Antal (%)
Kön
Man 9 (8)
Kvinna 100 (92)
Ålder
18-27 56 (51)
28-67 53 (49)
Utbildning
Låg 17 (16)
Hög 92 (84)
Studerat/arbetat hemifrån
50% 13 (12)
75% 25 (23)
100% 71 (65)
4.2 Livsmedelskonsumtion vid studier/arbete hemifrån
4.2.1 Energitäta livsmedel
På gruppnivå låg livsmedelsfördelningen relativt jämnt fördelad med 16% (n=17) av respondenterna som rapporterade att de ätit pizza oftare och 19% som ätit pizza mer sällan (n=21). Av respondenterna rapporterade 65% att de varken hade ätit mer eller mindre pizza (n=71). Angående snabbnudlar rapporterade 19% (n=21) att de hade ätit mer snabbnudlar än innan, medan 9% (n=10) hade ätit mindre. Det var 69% (n=75) av respondenterna som rapporterade att de varken hade ätit mer eller mindre snabbnudlar. Rapporteringen visade att 39% (n=42) av respondenterna hade ätit mer chips och liknande produkter än innan de började studera/arbeta hemifrån och även godis och bakverk rapporterades ha konsumerats i högre grad (Figur 1). Det var 21% (n=23) av respondenterna som enligt rapporteringen ätit mer glass medan 19% (n=21) av respondenterna hade ätit mindre. Av respondenterna så rapporterade 58% (n=63) att de varken ätit mer eller mindre glass sedan de började studera/arbeta hemifrån.
10
Figur 1. Uppskattat intag av energitäta livsmedel bland 109 respondenter över 18 år. Fördelning visas i antal (n). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
4.2.2 Livsmedel rekommenderade av nordiska näringsrekommendationer
Vidare visade studien att 23% (n=25) av respondenterna rapporterade att de hade ätit mer fisk än innan de började studera/arbeta hemifrån, medan 17% (n=19) ätit mindre fisk. Av
respondenterna rapporterade 67% (n=73) att de varken hade ätit mer eller mindre fisk. Av respondenterna rapporterade 25% (n=27) att de ätit mer fullkornsprodukter än innan, 10%
(n=11) hade ätit mindre fullkornsprodukter och 64% (n=70) hade varken ätit mer eller mindre. Rapporteringen visade också att gryn, till exempel havregryn och matvete, hade konsumerats oftare av 31% (n=34) men 61% (n=67) ansåg sig varken ätit mer eller mindre av gryn. Av respondenterna rapporterade 22% (n=24) att de ätit mer rotsaker, 9% (n=10) hade ätit mindre medan 67% (n=73) varken hade ätit mer eller mindre. Baljväxter, nötter/frön och grönsaker var livsmedel som det enligt rapporteringen hade konsumerats mer av, dock hade majoriteten varken ätit mer eller mindre (Figur 2).
Figur 2. Uppskattat intag av hälsosamma livsmedel enligt nordiska närings-
rekommendationer bland 109 respondenter över 18 år. Fördelning visas i antal (n).
Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
0 20 40 60
Aldrig Ätit mycket mindre av Ätit mindre av Varken mer eller mindre Ätit mer av Ätit mycket mer av
Antal svar
Uppskattat intag
Bakverk, tårta, bullar etc.
Godis
Chips, ostbågar etc.
0 10 20 30 40 50 60 70 Aldrig
Ätit mycket mindre av Ätit mindre av Varken mer eller mindre Ätit mer av Ätit mycket mer av
Antal svar
Uppskattat intag
Grönsaker Nötter och frön
Baljväxter (bönor, linser etc.)
11
Studien visade även att 38% av respondenterna (n=42) rapporterade att de hade ätit mer frukt, 17% (n=18) hade ätit mindre och 44% (n=48) hade varken ätit mer eller mindre frukt än innan studier/arbete hemifrån startade. Av respondenterna rapporterade 22% (n=24) att de hade ätit mer bär och 12% (n=13) hade ätit mindre. Majoriteten (65%, n=71) av de som deltog rapporterade dock att de varken ätit mer eller mindre bär än innan de började studera/arbeta hemifrån.
4.2.3 Drycker
Rapporteringen visade att 9% (n=9) av respondenterna hade druckit mer läsk, 10% (n=11) hade druckit mindre och 82% (n=89) hade varken druckit mer eller mindre läsk. Största delen av respondenterna rapporterade att de varken druckit mer eller mindre saft (som innehåller socker) (n=75), varken druckit mer eller mindre energidryck (n=90) och varken druckit mer eller mindre juice (n=86). Av respondenterna rapporterade 20% (n=18) att de hade druckit mer av alkoholhaltiga drycker, 41% (n=36) hade druckit mindre och 38% (n=34) hade varken druckit mer eller mindre av alkoholhaltiga drycker. Rapporteringen visade att 15% (n=16) av respondenterna hade druckit mer juice. Kaffe och te rapporterades ha druckits mer av sedan studier/arbete hemifrån startade (Figur 3).
Figur 3. Uppskattat intag av dryck bland 109 respondenter över 18 år. Fördelning visas i antal (n). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
4.2.4 Beställning av matkasse och hämtmat
Majoriteten av respondenterna rapporterade att de aldrig använt sig av matkasse som prenumeration, eller matkasse som beställs online (Tabell 2). Ungefär en tredjedel av respondenterna hade enligt rapporteringen använt sig mer av tjänster som Foodora och liknande medan hälften aldrig brukat dessa tjänster. Av respondenterna rapporterade ungefär en fjärdedel att de aldrig köpt hämtmat medan ungefär en tredjedel rapporterade att de hade köpt mer hämtmat än tidigare.
Tabell 2. Fördelning i val av tjänster bland 109 respondenter över 18 år (de som svarat aldrig exkluderades ur procentuell sammanställning). Fördelning visas i antal (%).
Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
0 10 20 30 40 50
Aldrig Druckit mycket mindre av Druckit mindre av Varken mer eller mindre Druckit mer av Druckit mycket mer av
Antal svar
Uppskattat intag
Te Kaffe
12
Val av tjänster n (%)
Matkasse som prenumeration
Använt mycket mindre av 0 (0)
Använt mindre av 2 (11)
Varken mer eller mindre 10 (55)
Använt mer av 5 (27)
Använt mycket mer av 1 (6)
Matkasse som beställs online och
hämtas i livsmedelsbutik
Använt mycket mindre av 0 (0)
Använt mindre av 0 (0)
Varken mer eller mindre 12 (38)
Använt mer av 11 (34)
Använt mycket mer av 9 (28)
Foodora, WOLT etc.
Använt mycket mindre av 3 (6)
Använt mindre av 1 (2)
Varken mer eller mindre 16 (33)
Använt mer av 19 (40)
Använt mycket mer av 9 (19)
Hämtmat
Använt mycket mindre av 8 (10)
Använt mindre av 7 (8)
Varken mer eller mindre 37 (45)
Använt mer av 27 (33)
Använt mycket mer av 4 (5)
4.3 Måltidsrutiner vid studier/arbete hemifrån
Studien visade att 40% (n=44) av respondenterna upplevde att deras kostvanor hade förbättrats sedan de började studera/arbeta hemifrån medan 36% (n=39) ansåg att det inte stämde. Av respondenterna rapporterade 51% (n=56) att de lagat mer egen mat medan 28%
(n=30) inte hade lagat mer mat. Det var 63% (n=69) som rapporterade att deras rutiner för när de brukar äta frukost hade ändrats medan 30% (n=33) inte instämde att frukostrutinerna hade ändrats. Lunchrutinerna hade enligt rapporteringen ändrats för 42% (n=46), men inte för 43%
(n=47) av respondenterna. Angående middagsrutinerna uppgav 68% (n=74) av
respondenterna att de inte förändrats medan 32% (n=35) rapporterade att middagsrutinerna hade förändrats.
4.4 Skillnader i måltidsrutiner vid studier/arbete hemifrån
Det fanns inga signifikanta skillnader rörande utbildningsnivå eller ålder och huruvida frukostrutiner eller lunchrutiner förändrats (Tabell 3). Det fanns en skillnad mellan åldersgrupperna 18-27 år och 28-67 år angående förändrade middagsrutiner. För
respondenterna i åldersgruppen 18-27 år hade middagsrutinerna förändrats hos fler jämfört
med respondenterna i den äldre åldersgruppen (p=0,005).
13
Tabell 3. Fördelning av måltidsrutiner beroende på ålder bland 109 respondenter
över 18 år. Fördelning visas i antal (%). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
Åldersgrupp 18-27 år
n (%) Åldersgrupp 28-67 år
n (%)
Frukost
Stämmer fullständigt 28 (50) 21 (39)
Stämmer till viss del 9 (16) 11 (21)
Varken mer eller mindre
4 (7) 3 (6)
Stämmer mindre bra 5 (9) 3 (6)
Stämmer inte alls 10 (18) 15 (28)
Lunch
Stämmer fullständigt 17 (30) 15 (29)
Stämmer till viss del 7 (12) 7 (13)
Varken mer eller mindre 6 (11) 9 (17)
Stämmer mindre bra 10 (18) 4 (8)
Stämmer inte alls 16 (29) 17 (33)
Middag
Stämmer fullständigt 13 (23) 7 (13)
Stämmer till viss del 8 (14) 7 (13)
Varken mer eller
mindre 3 (5) 17 (32)
Stämmer mindre bra 11 (20) 4 (8)
Stämmer inte alls 21 (38) 18 (34)
4.5 Skillnader i livsmedelsval vid studier/arbete hemifrån beroende på ålder och utbildning
Analys med Chi2-test visade inga skillnader i livsmedelsval mellan de olika åldersgrupperna Det fanns däremot en skillnad i tekonsumtion (p=0,043). Av respondenter i åldrarna 18-27 år var det större andel som rapporterade att de hade druckit mer te jämfört med respondenterna i åldrarna 28-67 år.
Tabell 4. Fördelning mellan åldersgrupper bland respondenter över 18 år i intag av te (de som svarat aldrig exkluderades ur procentuell sammanställning). Fördelning visas i antal (%). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
Åldersgrupp 18-27 år
n (%) Åldersgrupp 28-67 år
n (%)
Te
Druckit mycket mindre av 2 (4) 2 (5)
Druckit mindre av 2 (4) 2 (5)
Varken mer eller mindre 18 (35) 24 (54)
Druckit mer av 17 (33) 15 (34)
Druckit mycket mer av 12 (24) 1 (2)
Det fanns en skillnad mellan de olika utbildningsgrupperna och hur ofta de ätit bakverk och dylikt (analys med Chi2-test) (Tabell 5). Mer än hälften av respondenterna med låg
(gymnasieutbildning) rapporterade att de ätit mer bakverk (p=0,018) jämfört med
respondenterna med hög utbildning (påbörjade universitets/högskolestudier samt de med
examen från universitet/ högskola) där endast en tredjedel rapporterade ett större intag.
14
Tabell 5. Fördelning i intag av livsmedel/dryck beroende på utbildning bland 109
respondenter över 18 år (de som svarat aldrig exkluderades ur procentuell sammanställning).
Fördelning visas i antal (%). Webbenkät genomförd i Sverige, februari 2021.
Låg utbildning n (%)
Hög utbildning n (%)
Bakverk
Ätit mycket mindre av 3 (19) 10 (12)
Ätit mindre av 1 (6) 3 (4)
Varken mer eller mindre 3 (19) 46 (54)
Ätit mer av 9 (56) 18 (21)
Ätit mycket mer av 0 (0) 8 (9)
Fisk
Ätit mycket mindre av 0 (0) 3 (4)
Ätit mindre av 1 (6) 6 (8)
Varken mer eller mindre 4 (30) 53 (67)
Ätit mer av 5 (38) 14 (18)
Ätit mycket mer av 3 (23) 3 (4)
Nötter och frön
Ätit mycket mindre av 0 (0) 1 (1)
Ätit mindre av 1 (7) 9 (10)
Varken mer eller mindre 5 (36) 53 (62)
Ätit mer av 4 (29) 19 (10)
Ätit mycket mer av 4 (29) 4 (5)
Alkoholhaltiga drycker
Druckit mycket mindre av 0 (0) 18 (23)
Druckit mindre av 3 (30) 15 (19)
Varken mer eller mindre 1 (10) 33 (42)
Druckit mer av 4 (40) 8 (10)
Druckit mycket mer av 2 (20) 4 (5)
Resultatet visade även att det fanns skillnader i hur mycket fisk (p=0,021) och nötter och frön (p=0,033) respondenterna enligt rapporteringen hade ätit beroende på utbildningsnivå.
Majoriteten av de med låg utbildning rapporterade att de ätit mer fisk medan endast en femtedel av de med hög utbildning hade ätit mer fisk. Majoriteten av de med låg utbildning rapporterade att de hade ätit mer nötter och frön medan cirka en femtedel av de med hög utbildning rapporterade att de ätit mer nötter och frön. En större del av respondenterna med högre utbildning hade enligt rapporteringen druckit mindre alkohol (p=0,008) jämfört med de med lägre utbildning.
4.6 Skillnader i livsmedelsval beroende på omfattningen av studier/arbete hemifrån
Resultatet visade skillnader i vilka livsmedel respondenterna enligt rapporteringen hade ätit mer eller mindre av beroende på vilken omfattning de studerat/arbetat hemifrån (Tabell 6).
Tabell 6. Fördelning av livsmedelsval beroende på omfattningen av studier/arbete hemifrån
bland 109 respondenter över 18 år (de som svarat aldrig exkluderades ur procentuell
sammanställning). Fördelningen visas i antal (%). Webbenkät genomförd i Sverige, februari
2021.
15
Studier/arbete hemifrån 50%
n (%) 75%
n (%) 100%
n (%)
Pizza
Ätit mycket mindre av 3 (27) 2 (9) 6 (9)
Ätit mindre av 2 (18) 4 (18) 4 (6)
Varken mer eller mindre 1 (9) 13 (59) 45 (70)
Ätit mer av 5 (45) 2 (9) 8 (13)
Ätit mycket mer av 0 (0) 1 (4) 1 (2)
Pommes frites
Ätit mycket mindre av 3 (30) 0 (0) 7 (11)
Ätit mindre av 0 (0) 0 (0) 8 (13)
Varken mer eller mindre 4 (40) 12 (66) 41 (67)
Ätit mer av 3 (30) 5 (27) 5 (8)
Ätit mycket mer av 0 (0) 1 (5) 0 (0)
Snabbnudlar
Ätit mycket mindre av 2 (22) 0 (0) 4 (9)
Ätit mindre av 0 (0) 1 (6) 3 (6)
Varken mer eller mindre 1 (11) 9 (53) 31 (66)
Ätit mer av 3 (33) 5 (29) 8 (17)
Ätit mycket mer av 3 (33) 2 (12) 1 (2)
Chips och dylikt
Ätit mycket mindre av 1 (9) 5 (23) 2 (3) Ätit mindre av 0 (0) 0 (0) 4 (6)
Varken mer eller mindre 4 (36) 5 (23) 38 (56)
Ätit mer av 2 (18) 5 (23) 19 (28)
Ätit mycket mer av 4 (36) 7 (32) 5 (7)
Glass
Ätit mycket mindre av 2 (17) 7 (30) 7 (11) Ätit mindre av 0 (0) 1 (4) 6 (10)
Varken mer eller mindre 7 (58) 7 (30) 38 (60)
Ätit mer av 0 (0) 4 (17) 10 (16)
Ätit mycket mer av 3 (25) 4 (17) 2 (3)
Nötter och frön
Ätit mycket mindre av 1 (10) 0 (0) 0 (0) Ätit mindre av 1 (10) 4 (17) 5 (7)
Varken mer eller mindre 4 (40) 10 (43) 44 (66)
Ätit mer av 4 (40) 6 (26) 13 (19) Ätit mycket mer av 0 (0) 3 (13) 5 (7)
Te
Druckit mycket mindre av 3 (33) 0 (0) 1 (2)
Druckit mindre av 0 (0) 2 (9) 2 (3)
Varken mer eller mindre 1 (11) 9 (41) 32 (50)
Druckit mer av 4 (44) 6 (27) 22 (34)
Druckit mycket mer av 1 (11) 5 (23) 7 (11)
Studien visade att de respondenterna som hade studerat/arbetat hemifrån i omfattningen
halvtid rapporterade att de konsumerade mer pizza (p=0,011), mer pommes frites (p=0,013),
mer snabbnudlar (p=0,015) mer glass (p=0,023) och mer chips och snacks (p=0,002) än de
som studerat/arbetat hemifrån i omfattningen 75% eller heltid. Enligt rapporteringen åt de
även mer nötter och frön (p=0,042) och drack mer te (p=0,001) än de som studerade/arbetade
hemifrån i omfattningen 75% eller heltid.
16
Av de som studerat/arbetat hemifrån halvtid rapporterade nästan hälften att de ätit mer pizza jämfört med en femtedel av de som studerat/arbetat hemifrån heltid. Av de som
studerade/arbetade hemifrån halvtid rapporterade en större andel att de ätit mer pommes frites jämfört med de som studerade/arbetade hemifrån heltid. Det var nästan två tredjedelar av de som studerat/arbetat halvtid hemifrån som rapporterade att de ätit mer snabbnudlar medan bara en femtedel av de som hade studerat/arbetat hemifrån heltid hade ätit mer snabbnudlar.
Av de respondenter som studerade/arbetade hemifrån på var det drygt hälften som enligt rapporteringen hade ätit mer chips och snacks medan en tredjedel av de som
studerade/arbetade heltid hade ätit mer chips och snacks. Glass rapporterades ha ätits i större omfattning av de som studerade/arbetade 75% hemifrån jämfört med de som
studerade/arbetade heltid hemifrån. Nötter och frön hade enligt rapporteringen ätits i större omfattning av de som studerade/arbetade halvtid hemifrån jämfört med de som
studerade/arbetade hemifrån heltid. Mer än hälften av de som studerade/arbetade hemifrån halvtid rapporterade att de hade druckit mer te medan färre av de som studerade/arbetade heltid hemifrån hade druckit mer te.
5.DISKUSSION
5.1 Resultatdiskussion
I denna studie var könsfördelningen ojämn med en stor andel kvinnor (n=100) jämfört med män (n=9). Detta skulle kunna bero på att kvinnor oftast är mer aktiva på sociala medier jämfört med män (16). En annan anledning till att kvinnor fler kvinnor hade besvarat enkäten är för att de oftast har ett större intresse för kost och hälsa samt att de är mer uppdaterade när det kommer till de allmänna kostråden jämfört med män (17). Studien visade att en stor del av respondenterna upplevde förbättrade kostvanor sedan de börjat studera/arbeta hemifrån.
Något som stämmer överens med vad en spansk studie visat där en stor del av deltagarna ätit mer av hälsosamma livsmedel än innan pandemin (18).
Majoriteten upplevde även att deras frukostrutiner hade ändrats och av dessa var flertalet i gruppen 18-27 år. En stor del av respondenterna rapporterade även att de hade lagat mer egen mat än innan de börjat studera/arbeta hemifrån. Detta stämmer väl överens med vad en litauisk studie visat där fler än hälften av deltagarna lagat mer egen mat än innan Covid-19- pandemin (19). En brittisk studie visade även att på grund av mer tid hemmavid tillåts
måltidsförberedelserna ta mer tid och detta innebär att matlagningen inte är ett lika stressfyllt moment som innan (20).
Att studera/arbeta hemifrån innebär att många människor sparar tid på grund av att de inte behöver ta sig till och från arbetsplatsen eller universitetet. På så vis kanske en stor del
upplever att livspusslet är lättare att få ihop än jämfört med innan. Resultatet visade att en stor del av respondenterna lagade mat hemma samt att de beställde hem mat online via tjänster som till exempel Foodora. Studier från USA visar också att sedan Covid-19 pandemins start har livsmedel och måltider beställts online i större omfattning (21, 22). Detta skulle kunna bero på att det är många som vill stötta sina lokala favoritrestauranger som drabbats hårt av restriktioner och den rådande alkohollagen (23).
Resultatet visade att en stor andel av respondenterna rapporterade att de hade ätit mer
bakverk, chips och dylikt. En större andel av respondenterna med låg utbildning hade ätit mer
bakverk än de med hög utbildning och majoriteten av de respondenter som studerat/arbetat
17
halvtid hemifrån hade ätit mer glass och även chips och snacks jämfört med de som studerat/arbetat hemifrån i större omfattning. Dessa resultat är snarlika vad tidigare studier visat (4,8,9,10).
Större konsumtion av vissa livsmedel under en pandemi kan bero på att personer som upplever höga stressnivåer kan känna för att äta mer energirika livsmedel (20). Det skulle även kunna vara så att eftersom inga kollegor eller studiekamrater ser vad man äter till fika och lunch kan livsmedelsvalen bli onyttigare. Resultatet visade även att många
respondenter hade ätit mer nötter och frön, detta kanske eftersom det är enklare att äta mellanmål mer ofta (även nyttigare sådana) när man befinner sig hemma.
Resultatet visade att många av respondenterna hade ätit mer av energirika livsmedel men även att många hade ätit mer av näringsrika livsmedel rekommenderade av NNR. Detta
dubbelriktade resultat kan delvis bero på att de som ätit mer energirika livsmedel är samma personer som samtidigt har ätit mer av näringsrika livsmedel. Vid studier/arbete hemifrån kan det vara lättare att då och då äta energirika mellanmål eller snacks eftersom man har
tillgång till sin kyl och skafferi. Samtidigt har respondenterna kanske haft tid att planera för en mer hälsosam kosthållning så att skafferiet även varit fyllt med näringsrika livsmedel.
Eventuellt har respondenterna ätit näringsrika luncher och middagar men sedan fyllt ut luckorna mellan måltiderna med energirika snacks.
Resultaten från enkätundersökningen visade att det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på ålder, utbildningsnivå och i vilken omfattning man hade studerat/arbetat hemifrån. Fler respondenter i åldersgruppen 18-27 år uppgav att de hade druckit mer te än innan jämfört med de i åldersgruppen 28-67 år. En anledning till detta resultat kan vara att många av
respondenterna i den äldre åldersgruppen kanske redan drack te i större omfattning än de yngre. Att den yngre åldersgruppen plötsligt spenderat mer tid hemma kan ha inneburit mer tristess och mer tid att fylla ut med till exempel tepauser. Te innehållande koffein upplevs dessutom enligt studier ofta ha en behagligt uppiggande och humörhöjande effekt tack vare dess påverkan på adenosiner samt att det kan ha en antidepressiv effekt (24, 25).
Mer än hälften av de med låg utbildningsnivå rapporterade att de hade ätit mer bakverk än de med hög utbildningsnivå. Fler respondenter med låg utbildningsnivå hade ätit mer fisk och mer nötter och frön än de med hög utbildningsnivå. Detta är ett något utstickande
resultat eftersom studier som rör kost och hälsa ofta visar på att personer med låg utbildning äter mer ohälsosamt och oftare kan drabbas av till exempel fetma än personer med en högre utbildning (26). Personer som bland annat lider av fetma har visat sig löpa en större risk för att dö i Covid-19, detta eftersom att fetma exempelvis leder till en låggradig kronisk
inflammation vilket ger ett stört immunförsvar (27).
Detta är information som skulle kunna ha påverkat människors livsmedelsval till de bättre under en pandemi, särskilt hos personer som befinner sig i en riskgrupp. En annan aspekt som kan bidra till detta utstickande resultat är att många av enkätens respondenter kan ha ett bakomliggande intresse för kost och hälsa. Vår studie visade även att de som hade studerat/arbetat halvtid hemifrån hade ätit mer av pizza, pommes frites, snabbnudlar, glass och chips och dylikt än de respondenter som hade studerat/arbetat hemifrån i 75% omfattning eller heltid. De respondenter som studerat/arbetat hemifrån halvtid hade även ätit mer nötter och frön samt druckit mer te jämfört med de som studerat/arbetat hemifrån i större
omfattning. Detta skulle kunna bero på att ju mer tid en person studerar/arbetar hemifrån
18
desto mer tid frigörs till att planera måltider, vilket i sin tur kan underlätta för en mer välplanerad och hälsosam kosthållning i längden.
Att studera/arbeta halvtid hemifrån kan däremot vara en orsak till stress eftersom man då måste förflytta sig till och från studieplatsen eller arbetet och spendera lika stor andel på arbetet som hemma. Dessutom kan halvtidsarbete bli en ytterligare källa till stress om man är förälder och måste vara hemma ofta på grund av vård av barn. Dessa aspekter kan medföra att man i stället går miste om tid som annars hade möjliggjort större planering kring
måltiderna.
Resultatet visade en stor ökning av kaffe- och tedrickande efter att respondenterna börjat studera/arbeta hemifrån, troligtvis på grund av att kaffe- och tepauserna nu hålls hemma i stället för i fikarummet med kollegor eller studiekamrater. En italiensk studie visar att kaffe- och tekonsumtionen ökade medan alkoholkonsumtionen minskade (8). I vår studie uppgav majoriteten av respondenterna med hög utbildningsnivå att de hade druckit alkoholhaltiga drycker i betydligt mindre omfattning än tidigare. Detta kan bero på att krogar och
restauranger inte har haft öppet i lika stor omfattning som innan Covid-19-pandemin, detta på grund av alkohollagen som trädde i kraft i november 2020 (23).
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Validitet
Studiens syfte och frågeställningar innebar att en kvantitativ ansats passade bättre än semi- strukturerade intervjuer vilka hade krävt mer tid och gett mer djup än bredd (13). Att få svar från så många respondenter som möjligt, under en begränsad tid, ansågs viktigt för att inhämta kunskap om hur studier/arbete hemifrån påverkat människors kostvanor. En kvantitativ ansats gav även möjlighet att se eventuella samband mellan grupper. Ett bekvämlighetsurval gjordes vilket möjliggjorde att enkäten kunde publiceras snabbt på författarnas egna sociala medier men innebar samtidigt att det externa bortfallet inte kunde kontrolleras (13). Då alla frågor i enkäten inte var obligatoriska kunde inte heller det externa bortfallet av respondenter som avbrutit enkäten säkerställas. Förståelsen för frågornas innebörd stärktes av en pilotstudie. Pilotstudiens respondenter bidrog med några förslag på ändringar varvid några frågor omformulerades och förtydligades inför publicering.
5.2.2 Reliabilitet
Fördelen med en webbaserad enkät är att den är kostnadsfri och snabbt kan nå ut till många (13). Tyvärr är oftast svarsprocenten låg och vid en webbenkät finns möjligheten att
respondenterna fyller i enkäten flera gånger. Om man kunde förhindra detta skulle studiens resultat bli säkrare. Ytterligare en nackdel var att vid oklarheter med enkätfrågorna hade respondenterna ingen på plats att fråga om råd. Trots att enkätens frågor bestod av begripliga och vanliga ord kan det externa bortfallet ha påverkat studiens reliabilitet (28). Däremot stärktes studiens reliabilitet då inmatning av data gjordes automatiskt av programmet.
Svarsalternativen hade med fördel kunnat omformulerats eftersom det i analysen var
svårtolkat vilken skillnad det var på svarsalternativet “aldrig” och “varken mer eller
mindre”. “Aldrig” kunde både innebära “aldrig” innan pandemin och “aldrig” under
pandemin. Eftersom syftet var att undersöka skillnader i kostvanor före och under pandemin
blev “aldrig” alternativet överflödigt och borde inte ha varit med som svarsalternativ. Även
om enkäten innehöll många alternativ på livsmedel kan något alternativ ha saknats. Det hade
därför eventuellt varit värdefullt med ett “öppet” alternativ efter varje livsmedelssektion där
respondenterna själva hade kunnat fylla i vad de ätit.
19
Enkätens sista fråga var däremot öppen för att respondenterna skulle kunna ge sina
synpunkter, men det var få (n=12) som hade använt denna möjlighet. En möjlig felkälla kan vara att respondenterna har över- eller underrapporterat livsmedelsval och intagsfrekvens.
Särskilt då varje enskild person kan ha sin egen uppfattning om vad som anses vara mycket och tvärtom. Detta gör att författarna inte kunnat dra slutsatser om respondenternas exakta intag. Hade en kvalitativ metod använts så hade författarna kunnat få en bild över hur respondenternas exakta intag eventuellt minskat eller ökat.
Då syftet var att ta reda på hur kostvanor förändrats sedan man börjat studera/arbeta hemifrån kan det ha varit svårt för respondenterna att minnas hur deras intag sett ut. En annan eventuell felkälla kan ha varit att de som svarar på en enkät om kosthållning kan ha ett intresse för kost och äter på ett annat sätt än gemene man och är mer medvetna i sina livsmedelsval. Det fanns även en risk att exempelvis deltagare med mer ogynnsamma levnadsvanor kan ha upplevt det känsligt att svara på frågor om livsmedelsval och valde därför att inte besvara enkäten, då de utifrån följebrevet blev medvetna om studiens syfte. Enkäten var relativt kort och hade kunnat göras längre för att få mer ingående information om kostvanor, till exempel med hjälp av följdfrågor. Syftet var dock att så många som möjligt skulle svara och då är det fördelaktigt med färre antal frågor så att respondenterna inte finner enkäten för tidskrävande
5.2.3 Generaliserbarhet
Eftersom enkäten publicerades på sociala medier och i grupper där majoriteten av användarna var unga vuxna föll det sig så att största delen av alla respondenterna var under 30 år. Detta kan ha gjort resultatet missvisande då det inte fanns en jämn fördelning i åldrarna. Därför är det svårt att säga i hur stor utsträckning resultatet är tillförlitligt och återger verkligheten.
Vidare var nästan alla respondenter kvinnor vilket kan innebära att resultatet är applicerbart enbart på dem. Det medförde även att den första frågeställningen “Finns det skillnader mellan könen i hur kostvanorna påverkats före och under pandemin”? behövde ändras Ett större antal av respondenterna var högutbildade vilket gjorde att det var svårt att säkerställa eventuella skillnader mellan gruppen “hög utbildning” och “låg utbildning”.
Skillnadstesterna på dessa grupper hade varit mer tillförlitliga om enkäten hade haft fler respondenter.
Resultatet är alltså i låg utsträckning generaliserbart eftersom respondenterna inte är
representativa för populationen i stort, men eftersom så många som 109 respondenter deltog kan resultatet ändå ge en indikation på hur studier/arbete hemifrån påverkar kost- och måltidsvanor. I efterhand hade enkäten gärna fått vara tillgänglig en längre tid än en vecka, och hade behövt spridas på fler forum för att uppnå en större mängd och variation av respondenter. På grund av att enkäten publicerades i vissa utvalda sociala medier var risken stor att det blev en fördelning av respondenter som svarade på grund av att de var intresserade av ämnet och med andra ord inte nödvändigtvis representativa för gemene man. Trots detta kan resultatet ändå ge en fingervisning om vilka åtgärder som eventuellt kan behöva vidtas för att säkerställa en god allmänhälsa på befolkningsnivå eller användas till hypoteser inför kommande undersökningar inom området. Covid-19-pandemin har påverkat och inneburit en stor omställning för hela Sveriges befolkning och effekterna av den kommer utrönas under många år framöver.
5.3 Samhällsrelevans
Ett överflöd av information på både traditionella och sociala medier gör det lätt för gemene
man att läsa om kost och hälsa (29). Detta kan vara en bidragande faktor till varför det blir
20
svårare för en individ att särskilja relevant och tillförlitlig information om kost för att uppnå en god hälsa (30). Det är därför viktigt att det finns lättillgänglig och trovärdig information om kostens betydelse och att myndigheter som till exempel Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket marknadsför sin information på kanaler som når ut till fler människor.
Även personer som inte har ett intresse för kost behöver nås av denna information. Detta kan på sikt bidra till minskade vårdkostnader för samhället då en bättre folkhälsa kan uppnås och är särskilt viktigt under en pandemi då stillasittande ökat och fysisk aktivitet minskat (31).
Flertalet, särskilt yngre kvinnor, uppger att psykisk ohälsa och självrapporterade besvär av ängslan, oro och ångest har ökat (32). Andelen personer som rapporterat fetma har fortsatt öka i Sverige och ligger nu på 16%. Då ångest och stress, till följd av Covid-19-pandemin, kan leda till ohälsosamma kostval är det viktigt att myndigheter följer upp hur pandemin har påverkat hälsan i framtida undersökningar.
Denna studie visade att många av respondenterna upplevde att de inte hade förändrat sina kostvanor nämnvärt sedan de börjat studera/arbeta hemifrån. Den visade också att en del av respondenterna hade förändrat sina kostvanor till det bättre och en del till det sämre.
Överraskande var att många av respondenterna hade förbättrat sina kostvanor och ätit mer av näringsrika livsmedel rekommenderade av NNR. Kanske är detta en indikation på att det till och med är fördelaktigt att fortsätta studera/arbeta hemifrån till en viss del även när
Folkhälsomyndighetens restriktioner är upphävda.
Eftersom resultatet pekade åt olika riktningar är det viktigt att undersöka ämnet vidare i större omfattning. Detta för att kunna visa belägg för att studier/arbete hemifrån kan generera hälsomässiga fördelar och på så sätt göra riktade insatser för folkhälsan i framtiden till exempel genom att främja arbetsplatser att tillåta visst arbete hemifrån. Detta skulle på sikt kunna bidra till minskade vårdkostnader för samhället då en bättre folkhälsa kan uppnås.
6. SLUTSATS
Studien visade att majoriteten av respondenterna upplevde att de inte hade förändrat sina kostvanor nämnvärt sedan de började studera/arbeta hemifrån, medan en del upplevde att de hade fått bättre kostvanor och en del upplevde att de hade fått sämre. Vissa hade till och med ätit mer av livsmedel rekommenderade av NNR och majoriteten av respondenterna
rapporterade att de lagade mer mat hemma.
Resultatet visade att det fanns vissa skillnader i livsmedelsval beroende på ålder och
utbildningsnivå eller i vilken omfattning man studerat/arbetat hemifrån. Energirika livsmedel som pizza, pommes frites, snabbnudlar samt chips och snacks intogs i större utsträckning om man studerade/arbetade hemifrån halvtid jämfört med om man studerade/arbetade hemifrån i större omfattning. Respondenter med lägre utbildning åt mer av näringsrika livsmedel som fisk, nötter och frön än de med högre utbildning.
Majoriteten av respondenterna hade ätit mer av energitäta livsmedel sedan de började studera/arbeta hemifrån men många rapporterade även att de ätit mer näringsrika
livsmedel. Kostvanor vid studier eller arbete hemifrån kan med fördel undersökas vidare för att kunna ge relevanta och riktade kostråd till de som är i behov av sådana, speciellt eftersom studier/arbete hemifrån just nu bedrivs i så stor omfattning.
Eftersom studier/arbete hemifrån kan bidra till mer frigjord tid skulle det kunna innebära
möjligheter till en bättre planering av livsmedelsinköp samt att intresset för matlagning i och
med det ökar. Kanske skulle det kunna vara så att studier/arbete hemifrån rent av påverkar
21
kostvanor positivt i den bemärkelsen att man då hinner reflektera över sin kosthållning samt att planeringen av måltiderna får ta allt större plats.
7.FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Författarna har tillsammans planerat studien och utarbetat enkäten. Tove Einarsson och Terese Nystrand har bearbetat och analyserat insamlade data och författat uppsatsen.
8.TACK
Tack till alla som deltog i studien och visade intresse för densamma. Tack till de vänner och
bekanta som deltog i pilotstudien.
9.REFERENSER
1. Världshälsoorganisationen. Timeline: WHO’s COVID-19 response. [Internet]. Geneve:
Världshälsoorganisationen. 2020 [uppdaterad 2021-01-25; citerad 2021-01-24]. Hämtad från: https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/interactive- timeline
2. Folkhälsomyndigheten. Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten. 2021 [uppdaterad 2021-01-21; citerad 2021-01-23]. Hämtad
från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-
utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av- covid-19/
3. Chee MJ, Ly NKK, Anisman H, Matheson K. Piece of Cake: Coping with COVID-19.
Nutrients. 2020;12(12):3803–. https://doi.org/10.3390/nu12123803
4. Mattioli AV, Puviani MB, Nasi M, Farinetti A. COVID-19 pandemic: the effects of quarantine on cardiovascular risk. Eur J Clin Nutr 2020;6(74):852-55.
5. Di Renzo L, Gualtieri P, Pivari F, Soldati L, Attinà A, Cinelli G, et al. Eating habits and lifestyle changes during COVID-19 lockdown: an Italian survey. J Transl Med.
2020;18(1):1-15. https://doi.org/10.1186/s12967-020-02399-5
6. Bemanian M, Maeland S, Blomhoff R, Rabben AK, Arnesen EK, Skogen JC, et
al. Emotional eating in relation to worries and psychological distress amid the COVID-19 pandemic: a population-based survey on adults in Norway. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(1):1-10.
7. Husain A. Does COVID-19 change dietary habits and lifestyle behaviours in Kuwait: a community-based cross-sectional study. Environ Health Prev Med. 2020 Oct
12;25(1):61. https://doi.org/10.1186/s12199-020-00901-5
8. Scarmozzino F, Visioli F. Covid-19 and the Subsequent Lockdown Modified Dietary Habits of Almost Half the Population in an Italian Sample. Foods. 2020;9(5):675–
. https://doi.org/10.3390/foods9050675
9. Sidor R. Rzymski P. Dietary choices and habits during the COVID-19 lockdown:
Experience from Poland. Nutrients. 2020 Jun 3;12(6):1657–. doi: 10.3390/nu12061657.
10. Giacalone D, Frøst MB, Rodríguez-Pérez C. Reported changes in dietary habits during the COVID-19 lockdown in the Danish population: The Danish COVIDiet Study. Frontiers in nutrition (Lausanne). 2020;7:592112. https://dx.doi.org/10.3389%2Ffnut.2020.592112
11. Blaszczyk-Bebenek E, Jagielski P, Boleslawska I, Jagielska A, Nitsch-Osuch A, Kawalec P. Nutrition behaviors in Polish adults before and during COVID-19 lockdown. Nutrients.
2020;12(10):3084–. https://doi.org/10.3390/nu12103084
12. Jacobsen, D I. Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur;2012.
13. Eilertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012.
14. Vetenskapsrådet. God forskningssed [Internet]. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2017.
[citerad 2021-02-27] Hämtad
från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
15. Europaparlamentets och rådets förordning 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. (EU 2016/679). Bryssel: Europaparlamentet.
Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-
content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016R0679&rid=1
16. Internetstiftelsen. Sociala medier har ökat under pandemin. [Internet] Stockholm:
Internetstiftelsen. 2020 [uppdaterad 2020-12-15; citerad 2021-03-01].
Hämtad från: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-
2020/sociala-medier/fler-kvinnor-an-man-pa-facebook-instagram-snapchat-pinterest-och- tiktok/
17. Livsmedelsverket. Synen på bra mat och kostråd - en utvärdering av Livsmedelsverkets råd. [Internet]. Solna: Livsmedelsverket; 2013. 22. [citerad 2021-04-28]. Hämtad
från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/20
13_livsmedelsverket_22_utvardering_kostrad.pdf?AspxAutoDetectCookieSupport=118. Rodriguez-Pérez C, Molina-Montes E, Verardo V, Artacho R, Garcia-Villanova B, Guerra-Hernandéz E J, et al. Changes in dietary behaviours during the COVID- 19 outbreak confinement in the Spanish COVIDiet study. Nutrients.
2020;12(6):1730. https://doi.org/10.3390/nu12061730
19. Kriaucioniene V, Bagdonaviciene L, Rodríguez-Pérez C, Petkeviciene J. Associations between changes in health behaviours and body weight during the covid-19 quarantine in Lithuania: The Lithuanian COVIDiet Study. Nutrients. 2020 Oct 13;12(10):3119. doi:
10.3390/nu12103119.
20. El Ansari W, Adetunji H, Oskrochi R. Food and mental health: relationship between food and perceived stress and depressive symptoms among university students in the United Kingdom. Central European journal of public health. 2014;22(2):90–7.
21. Grashuis J, Skevas T, Segovia M S. Grocery shopping preferences during the COVID- 19 pandemic. Sustainability. 2020;12(13):5369. https://doi.org/10.3390/su12135369
22. Ellison B, McFadden B, Rickard B J, Wilson N. Examining food purchase behaviour and food values during the COVID-19 pandemic. AEPP. 2021;43(1):58-72.
23. Regeringskansliet. Förbud mot alkoholförsäljning från klockan 22. [Internet]. Stockholm:
Regeringskansliet. 2020 [uppdaterad 2020-11-18; citerad 2021-03-01]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/forbud-mot-
alkoholforsaljning-fran-klockan-22/
24. Huang Z, Qu W, Eguchi N, Chen J, Schwarzschild M A, Fredholm B B, et al. Adenosine A2A, but not A1, receptors mediate the arousal effect of caffeine. Nat. Neurosci.
2005;8(7):858-859.
25. George ES, Ramalakshmi K, Rao LJ. A perception on health benefits of coffee. Crit Rev Food Sci Nutr. 2008;48(5):464-486.
26. Folkhälsomyndigheten. Utbildningsnivå och hälsa - hur hänger de ihop? Socioekonomiska skillnader i hälsa ur ett utbildningsperspektiv. [Internet] Solna; 2015 [uppdaterad 2015- 11-25; citerad 2021-04-28] Hämtad
från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ca6067606d8847f7945e922642 853caf/utbildning-halsa-faktablad.pdf
27. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Coronapandemin och
matvanor. [Internet] Stockholm; Region Stockholm; 2020 [uppdaterad 2020-04-01;
citerad 2021-04-28] Hämtad
från: https://www.folkhalsoguiden.se/globalassets/verksamheter/forskning-och-
utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter- och-faktablad/coronapandemin-och-matvanor---en-prognos-om-kort--och-langsiktiga- effekter.pdf
