Balansen mellan arbete och fritid när arbetet flyttar hem: En kvantitativ enkätstudie om självupplevd work-life balance för de som nu arbetar hemifrån under covid-19 utifrån ett genusperspektiv

(1)

Balansen mellan arbete och fritid

när arbetet flyttar hem

En kvantitativ enkätstudie om självupplevd work-life balance för de som

nu arbetar hemifrån under covid-19 utifrån ett genusperspektiv

The balance between work and life when the workplace is moving home.

A quantitative survey study about self-experienced work-life balance for

those who work from home during covid-19 from a gender perspective

Emelie Berglund

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Psykologi

Grundnivå: B-uppsats 7,5 hp

Handledare: Ulrik Terp och Fredrik Hjärthag Examinator: Pernille K. Andersson

(2)

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

(3)

1. Inledning

1.1 Work-life balance

Blyton och Noon (2013) definierar Work-life balance som den balans som eftersträvas mellan arbetsliv och privatliv. Om denna balans inte nås riskerar kraven från antingen ena sfären eller båda att överlappa varandra. De menar därmed att stress och press från ena sfären kan bidra till att gränsen blir allt mer diffus då den kan rinna över på den andra sfären. Aronsson (2018) lyfter fram faktorer till att denna gräns tenderar att suddas ut och att den tekniska utvecklingen är en av dessa faktorer. Att den tekniska utvecklingen har gått framåt är positivt inom många aspekter, men utifrån dagens mer gränslösa arbetsliv kan detta bidra till svårigheter att kunna särskilja arbetstid och den fria tiden. Tekniken gör det enklare att använda privata angelägenheter på arbetet, och detsamma gäller på den fria tiden. Aronsson (2018) menar även att arbetsmarknaden övergått till ett mer flexiblare samt varierande arbetsliv oberoende av plats och tid (Aronsson, 2018). Det nya sättet att kommunicera har ökat förväntningarna på att anställda ska vara tillgängliga på en ny nivå. Det moderna arbetslivet bidrar till möjligheter men det kan också bidra till en svårighet att mentalt kunna stänga av arbetet på fritiden. Att arbetet tenderar att finnas tillgängligt dygnet runt bidrar därmed till en ökning av övertidsarbete samt att det är lättillgängligt att återuppta på den fria tiden. Gränsen mellan arbete och fritid tenderar därmed att bli mer diffus där båda sfärerna överlappar varandra. Då den digitala tillgängligheten förekommer inom både arbetslivet och privatlivet är det enklare att skifta snabbt mellan dessa (Mellner, 2015).

1.2 Arbetet flyttar hem

Inom denna rådande situation som världen står inför gällande världspandemin Covid-19, har även förutsättningarna inom organisationer förändras. Organisationer ska anpassa sig efter de befintliga restriktionerna och innebär att alla som har möjlighet att arbeta hemifrån därmed ska arbeta hemifrån. Detta för att minska den dagliga kontakten mellan människor och därmed minska riskerna för fortsatt spridning (Folkhälsomyndigheten, HSLF-FS 2020:31). Palumbo (2020) lyfter fram både fördelar och nackdelar med att arbetet flyttar hem. Fördelarna är främst möjligheten för flexibilitet ökar, men även att engagemanget kan tendera att öka. Detta för att utmattning i större grad minskar i jämförelse med arbete på fysisk arbetsplats som ej befinner sig i hemmet. Däremot kan det bli svårare att särskilja arbete och fritid vid arbete hemifrån. Gränsdragningen blir därmed

(4)

mer diffus då kontoret flyttar till hemmamiljö (Palumbo, 2020). En annan studie av Delanoeije et al. (2019) hittade att anställda som arbetar hemifrån tenderar att ha mer konflikt gällande fritidens påverkan på arbetet men mindre av konflikt mellan arbetet och fritiden. Detta jämförande med när de inte arbetade hemifrån.

1.3 Work-life balance bland män och kvinnor

Stora framsteg har tagits för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Trots dessa framsteg förekommer det fortfarande ett glapp gällande många delar, bland annat sociala roller. Studier visar att män, i jämförelse med kvinnor, tenderar att lättare ta kontroll över sin privata tid. Samma studier visar även på att förväntningar för sysslor utanför arbetslivet ofta läggs på kvinnor att utföra (Hjálmsdottir & Bjarnadottir, 2020; Sullivan & Gershuny, 2017). Män spenderar mer tid på det obetalda hemarbetet än tidigare, men trots detta tillbringar kvinnor mer tid dagligen på det obetalda hemarbetet än vad män gör. Det obetalda hemarbetet utgör sysslor, omsorg av barn samt övrigt hushållsarbete (Statistiska centralbyrån, 2010). Fahlén (2014) undersöker ett flertal europeiska länder gällande balans mellan arbete och fritid. Resultatet visar att Sverige har den lägsta skillnaden mellan män och kvinnor. Fahlén (2014) menar att skillnaden för upplevelse av balans mellan arbete och fritid kan vara kopplat till män och kvinnors traditionella arbets- och fritidssfärer. Hon menar på att hur de sociala rollerna mellan könen är uppbyggda har en påverkan i skillnaden mellan möjligheten och upplevelsen av balans. Kurowska (2018) genomförde en jämförandestudie mellan Polen och Sverige, där resultatet påvisar att män tenderar att lättare kunna balansera arbete och fritid, men att i Sverige tenderar skillnaden mellan könen att vara mindre. Vid hemarbete tenderar dock både män och kvinnor att ha lika svårt för att balansera dessa två sfärer. Kurowska (2018) argumenterar att jämställdhetsnormen i Sverige kan ha en påverkan i att skillnaden mellan män och kvinnors upplevelse av balans inte skiljer sig så mycket åt. En annan studie av Maruyama et al. (2009) visar dock att ingen signifikant skillnad hittas mellan könen utan att det istället var kontroll av antal arbetstimmar som istället påverkar den upplevda balansen.

(5)

1.4 Problemformulering

Enligt diskuterad forskning påvisas olika resultat för hur män och kvinnors självskattning av balansen mellan arbete och fritid. Många studier mäter även balans mellan arbete och familjeliv vid undersökningen om könsrelaterad skillnad. Som lyfts ovan, kan detta bli problematiskt då oavsett barn eller inte kan män och kvinnor uppleva konflikt mellan sfärerna och bör därför undersökas. Att lyfta fram hur män och kvinnor upplever denna balans är därmed viktigt, speciellt vid hemarbete under den rådande pandemin som är den nya verkligheten för många.

1.5 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad mellan män och kvinnors självupplevda balans mellan arbete och fritid bland de som nu arbetar hemifrån under Covid-19. Utifrån detta syfte har dessa två frågeställningar lyfts fram.

1.6 Frågeställning

• Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vid självskattning av arbetets påverkan på fritid, gällande konflikt samt berikning vid hemarbete under covid-19?

• Finns det en skillnad mellan män och kvinnor vid självskattning av fritidens påverkan på arbetet, gällande konflikt och berikning vid hemarbete under covid-19?

2. Metod

Inom detta avsnitt redogörs datainsamlingen, utformning av enkät, hur designen ligger till grund för undersökningen, men också validitet, reliabilitet samt etiska överväganden som gjorts för att säkerställa att etiken följs genom studien.

(6)

2.1 Deltagare

I studien deltog 56 deltagare varav 44 kvinnor, 11 män och 1 icke binär. På grund av att icke-binär endast består av en person kommer ej dennes enskilda resultat lyftas fram. Genomsnittsålder för kvinnor var 29 år samt 33 år för män (se tabell 1 för deltagarnas bakgrund). Deltagarna till studien valdes utifrån ett bekvämlighetsurval med en kontaktperson som vidarebefordrade enkäten till 10 anställda. Resterande 40 samlades in via sociala medier för att sprida enkäten till rätt urvalsgrupp, vilket i detta fall utgjordes av de som nu arbetar hemifrån på grund av covid-19.

Tabell 1

Sammanställning över deltagarnas bakgrund

Bakgrund N %...

Kön Kvinna 44 78,6

Man 11 19,6

Icke-binär 1 1,8

Arbetar hemifrån - Heltid 39 69,6

dagar/vecka 2–4 dagar/vecka 16 28,6

1 dag i veckan 1 1,8

Hemmaboende Inga barn 35 62,5

barn Barn <12 år 11 19,6

Barn> 12 år 3 5,3

Inga hemmaboende barn 7 12,5

Civilstånd Ensamstående 11 19,6

Sambo eller gift 42 75

Särbo 3 5,4

Anställningsår 0–5 år 47 84

6–10 år 4 7,1

11–15 år 3 5,4

(7)

2.2 Urvalskriterier

Urvalskriterierna för denna studie utgjordes av anställda över 18 år som tidigare arbetat på kontor som nu arbetar hemifrån på grund av covid-19.

2.3 Design

Val av design skapades utifrån frågeställningen vilket kunde lämpligast undersökas kvantitativt för att mäta om skillnad finns mellan två grupper om ett fenomen. Den aktuella studien undersöktes deduktivt via enkätinsamling samt var ett icke-experiment. Oberoende variabler som mättes var man och kvinna (och icke binära) samt beroende variabeln utgjorde WIPL (Work Interference with Personal Life), PLIW (Personal Life Interference with Work), WEPL (Work Enhancement on Personal Life) samt PLEW (Personal Life Enhancement on Work).

2.4 Instrument

Webbenkät är det instrument som användes för att samla in data. Denna webbenkät bestod av ett informationsbrev, en samtyckesfråga, sju stycken bakgrundsfrågor, fyra egenformulerade frågor för att mäta hemarbete samt balansen mellan arbete och fritid samt 17 påståenden utifrån ett färdigt frågebatteri.

A Measure of Work/Nonwork Interference and Enhancement användes som frågebatteri för att undersöka balansen mellan arbete och fritid. Denna skala är skapad av Fisher et al. (2009) för att mäta två olika konflikter som kan uppstå mellan dessa två sfärer samt två delar som också syftar till att mäta berikning (eng: enhancement). Detta instrument är översatt till svenska av Andersson och Sjölin (2019) då originalinstrumentet endast existerar på engelska. Frågebatteriet består av 17 påståenden varav fyra delskalor. Dessa fyra delskalor är ”Work interference with personal life” (WIPL), ”Personal life interference with work” (PLIW), ”Work enhancement of personal life” (WEPL) samt ”Personal life enhancement of work” (PLEW). Första delskalan WIPL består av sex påståenden som syftar till konflikten som kan uppstå från arbete till privatliv. Ett exempel på detta påstående är ”Mitt privatliv blir lidande på grund av mitt arbete”. Andra delskalan PLIW består av sex påståenden som syftar till konflikten som kan uppstå från privatliv till arbete. Ett exempel på påstående för denna delskala är ”Jag skulle ägna mer tid åt arbetet om det inte vore för allt som pågår i mitt privatliv”. Den tredje delskalan WEPL syftar till att mäta berikningen som arbetet kan ge privatlivet. Ett exempel på påstående från denna delskala

(8)

är ”Tack vare mitt arbete är jag på bättre humör hemma”. Den fjärde och sista delskalan PLEW syftar däremot till att mäta berikningen som privatlivet kan ge arbetet. Ett exempel på dessa påståenden för denna delskala är ”Mitt privatliv ger mig energi att utföra mitt arbete”. Alla 21 frågor besvaras utifrån en femgradig poängskala där 1 är ”instämmer inte alls” och 5 är ”instämmer helt”. WEPL samt PLEW är motsats till de andra två delskalorna och därför räknas omvända.

2.5 Genomförande

För att genomföra datainsamling skapades enkäterna via Survey & report för att nå ut till fler deltagare. Eftersom urvalsmetoden för denna studie bestod av ett bekvämlighetsurval skickades länken till en kontaktperson som sedan spred enkäten vidare till sina kollegor på ett företag. För att säkerställa att femtio enkäter samlades in, användes även sociala medier för att hitta rätt urval till undersökningen. Samtidigt som länken delades på sociala medier beskrevs det även vilket urval som studien riktar sig till. I enkäten innehöll första delen av följebrev (se bilaga om följebrev) som beskrev studien, de forskningsetiska protokollen samt kriterierna för GDPR. Alla dessa delar fanns med för att varje deltagare ska bli informerad om studien och därmed själv kunna avgöra om deltagandet ska ske. Innan enkätfrågorna påbörjades krävdes det även att deltagaren behövde svara på en ja-, samt nej-fråga om samtycke.

2.6 Databearbetning

För att bearbeta den insamlade data användes icke-parametrisk analys i SPSS. Enligt Borg och Westerlund (2012) används denna statistiska dataanalysmetod när skillnad ska mätas från oberoende data. De lyfter även fram att oberoende data för denna analysmetod är på nominalskalenivå vilket denna studie har då den oberoende data är kön. Den icke-parametriska analysen som användes är Mann-Whitney U-test då två oberoende variabler (man och kvinna) ska mäta skillnad i självskattning av arbetets påverkan på fritid samt fritidens påverkan på arbetet. Från varje delskala användes medelvärde och en standardavvikelse för att beskriva fördelningen för grupperna. Mann-Whitney U-test användes sedan för att analysera om en skillnad fanns mellan grupperna i avseende delskalorna. Därefter summerades skalorna WIPL, PLIW samt WEPL och PLEW där de två sistnämnda var omvända. Dessa summerade skalor användes i Mann-Whitney igen för att analysera detta i relation till kön för att se om totala skalan hade en signifikant skillnad för män och kvinnor. Vid Mann-Whitney U-testet användes lägsta kritiska värdet för

(9)

signifikansnivån p<0,05 att utgå ifrån vid tvåsidig hypotesprövning. Studien utgick därmed från dessa hypoteser samt nollhypoteser.

(H0) Det finns ingen skillnad mellan grupperna avseende WIPL (H1) Det finns en skillnad mellan grupperna avseende WIPL

(H0) Det finns ingen skillnad mellan grupperna avseende PLIW (H1) Det finns en skillnad mellan grupperna avseende PLIW

(H0) Det finns ingen skillnad mellan grupperna avseende WEPL (H1) Det finns en skillnad mellan grupperna avseende WEPL

(H0) Det finns ingen skillnad mellan grupperna avseende PLEW (H1) Det finns en skillnad mellan grupperna avseende PLEW

2.7 Reliabilitet och validitet

Validitet innebär enligt Howitt och Cramer (2020) att instrumentet mäter det som den avser att mäta. Det vill säga att urvalsgruppen samt datainsamlingen ska stämma överens med frågeställningen för att öka validiteten. Det som behöver tas hänsyn till vid en kvantitativ undersökning är frågebatteriet samt urvalsgruppens samstämmighet till frågeställningen, generaliserbarheten (ekologisk validitet) samt hur det därmed kan anpassas till verkligheten. I detta fall undersöks skillnaden mellan män och kvinnors självskattade Work-life balance bland anställda som tidigare arbetat på fysisk arbetsplats som nu arbetar hemifrån på grund av covid-19. För att öka validiteten i detta fall är det viktigt att frågebatterierna är utformade för att mäta frågeställningen. Eftersom mätinstrumentet är välbeprövat är frågorna därmed anpassade för att passa till verkligheten samt undvika missförstånd. För att göra detta är det ytterst viktigt att översättningen från engelska till svenska i det färdigställda frågebatterit har blivit korrekt för att både kunna öka reliabilitet samt validiteten. Denna del har säkerställts genom att använda redan översatt version av detta frågebatteri i Andersson och Sjölin (2019). I översättningen för deras datainsamling användes Chronbach’s alpha för att mäta reliabilitetskoefficient mellan originalskalan samt deras studie för att säkerställa reliabiliteten i mätinstrumentet. Originalskalans α för WIPL=,91, PLIW=,82, WEPL=,70 samt PLEW=,81. Andersson och Sjölin (2019) fick ett α-värde på den översatte mätskalan för WIPL=,93, PLIW=,88,

(10)

WEPL=,87 samt PLEW=,88. För att öka reliabiliteten har samma information getts till alla deltagare samt vilket tidsspann som den aktuella enkäten efterlyser, detta för att minska risken för missförstånd.

2.8 Etiska överväganden

I denna studie ansågs samhällsnyttan vara större i förhållande till riskerna då detta är ett ämne som är nödvändigt att lyftas fram. Detta då det påverkar allt fler individer samt organisationer i och med att arbetet flyttar hem för ett stort antal under covid-19. Att lyfta fram om skillnaden finns mellan män och kvinnor kan därmed dras nytta i framtida undersökningar. Deltagarna i undersökningen informerades utefter de forskningsetiska principerna som syftar till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Eljertsson, 2019). Alla dessa berördes i följebrevet i form av information om studien samt dess syfte, anonymitet samt att ingen förutom undersökningsansvarig skulle ta del av enskilda data från datainsamlingen. Andra delar som även berördes var frivilligt deltagande, att i framtida undersökningssyften kommer ej deltagarnas identitet kunna undanröjas samt frågan om samtycke. Nyttjandekravet förklarade att undersökningsresultatet endast kommer att användas i studiesyfte. Den femte principen är om nyttan jämförelse med risken att utföra undersökningen. Frågorna var ej obligatoriska genom enkäten vilket är viktigt ur ett etiskt perspektiv för att garantera frivillighet genom hela enkäten. Eftersom det endast var en deltagare i gruppen icke-binär presenterades inte dennes resultat då detta hade kommit att bli problematiskt från ett etiskt perspektiv.

3. Resultat

För att besvara frågeställningarna, om skillnad existerar mellan män och kvinnor vid självskattning av arbetets påverkan på fritid samt fritidens påverkan arbete, användes Mann-Whitney U-test. WIPL, PLIW, WEPL samt PLEW analyserades var för sig för att se om en signifikant skillnad existerar mellan kön samt respektive delskalor. Analyserandet av resultatet för WIPL (Work interference with personal life) indikerar att kvinnor (M=10,68, SD=5,35) skattar högre än män (M=8,64, SD=2,94), dock påvisar detta ingen signifikant skillnad mellan könen och WIPL (U=204,5, n1=44, n2=11, p=0,427). Resultatet för delskalan PLIW (personal life interference with work) indikerade i detta fall att kvinnor (M=10,34, SD=4,34) samt män (M=9,90, SD=3,64) skattar snarlikt på PLIW-skalan. Dock påvisar detta ingen signifikant skillnad (U=238, n1 = 44, n2 =11, p=0,932). Vid analys av

(11)

WEPL (work enhancement of personal life) skattar män högre (M=9,00, SD=2,53) än kvinnor (6,34, SD=3,79). Det finns en signifikant skillnad mellan könen gällande WEPL (U=125,50, n1=44, n2=11, p=0,013). PLEW (Personal life enhancement of work) påvisade att kvinnor (M=9,55, SD=3,88) skattade lägre än män (M=11,36, SD=2,54), dock finns ingen signifikant skillnad mellan könen gällande PLEW (U=180,5, n1=44, n2=11, p= 0,193). Resultatet för totala summan av delskalorna tillsammans och kön visade att kvinnor (M=16,18, SD=12,15) befann sig högre än män (M=10,18, SD=8,51). Detta innebär att kvinnor skattade högre än män i den totala för balans mellan arbete och fritid. Mann-Whitney U-test visade (U=199,5, n1=44, n2=11, p=0,370) att det inte finns någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män i avseende balans mellan arbete och fritid.

4. Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka om en skillnad existerar mellan könen avseende självskattning av balans mellan arbete och fritid hos de som nu arbetar hemifrån på grund av covid-19. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad mellan könen avseende WIPL, PLIW samt PLEW. Detta resultat motstrider delvis ovanstående forskning som hade en skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av balans. Dock var denna skillnad mycket liten i dessa studier (Fahlén, 2014; Kurowska, 2018). Kurowska (ibid) diskuterar att jämställdhetsnormen som existerar i dagens samhälle i Sverige kan vara en orsak till att skillnaden inte är så stor mellan könen avseende balansen. Fahlén (2014) har liknande argument där den knappa skillnaden är kopplad till män och kvinnors traditionella uppbyggnad av arbetssfären samt fritidssfären. Hon vidareutvecklar detta till att de sociala rollerna mellan könen har påverkan i hur män och kvinnor upplever balans. I den aktuella studien kan därmed även den frånvarande skillnaden kopplas till detta argument.

Delskalan WEPL påvisade en signifikant skillnad mellan män och kvinnor avseende arbetets berikning på fritiden. Resultatet påvisade att män upplevde en högre grad av berikning än vad kvinnor gjorde. Detta resultat kan kopplas till Hjálmsdottir och Bjarnadottir (2020) där de lyfter fram att män tenderar att ha lättare för att ta kontroll över sin privata tid. Sullivan och Gershuny (2017) beskriver liknande om att sysslor utanför arbetslivet tenderar att oftare läggas på kvinnor att utföra. För att implementera detta på den aktuella studien kan det antas att män tenderar ha lättare för att ta vara på sin privata tid medan kvinnor använder den privata tiden för obetalt hemarbete. Det kan därmed även antas att män får möjlighet att använda sin fria tid till annat än obetalt hemarbete i annan utsträckning än kvinnor, vilket därmed kan vara orsaken till resultatet. Enligt statistik från

(12)

statistiska centralbyrån (2010) är det mer jämställd idag gällande obetalt hemarbete. Män spenderar mer tid på obetalt hemarbete än tidigare, men trots detta spenderar kvinnor fortfarande mer tid dagligen på obetalt hemarbete än vad män gör. Detta styrker antagandet om orsaken för resultatet av den signifikanta skillnaden för WEPL i den aktuella studien.

Vid analys av sammanfattning av deltagarnas bakgrund (se tabell 1) innehar majoriteten av deltagarna inga barn. Trots att studien undersöker balans mellan arbete och fritid och ej arbete och familjeliv, har ändå tidigare studier påvisat att hemmaboende barn kan bidra till att kvinnor påvisas har svårare att balansera arbete och fritid under covid-19 oberoende till jämställdhetsnormen. De menar på att det finns liten skillnad mellan kön generellt i Sverige, medan hemmaboende barn därmed kan bidra till att kvinnor upplever större svårigheter att balansera arbete och fritid (Hjálmsdóttir & Bjarnadóttir, 2020). Då majoriteten av deltagarna inte hade några barn kan därmed detta varit en av faktorerna till att ingen signifikant skillnad påvisats.

4.1 Metoddiskussion

Denna studie skulle undersöka skillnad mellan grupp 1 kvinnor samt grupp 2 män och därmed var en kvantitativ ansats passande för studiens syfte. För att mäta detta användes Mann-Whitney U-test som är ett icke-parametriskt test. Borg och Westerlund (2012) lyfter fram fördelen med detta test då kraven är färre för att kunna använda detta test. Dock lyfter de även fram nackdelar som behöver tas hänsyn till vilket är att det inte är lika kraftfullt och informationsrikt. Informationen som gavs var en hypotesprövning som antingen kunde behålla eller förkasta nollhypotesen. Det finns alltså både fördelar och nackdelar vid användandet av icke-parametriska tester som bör lyftas fram. Vid den aktuella studien lyftes denna till fördel av den orsaken att en skillnad skulle undersökas mellan två oberoende variabler och därmed var detta test användbart. Eftersom resultatet visade sig vara icke-signifikant skillnad på alla utom en skala kan detta betyda att det finns fler variabler som ha varit mer betydelsefulla att undersöka. En av variablerna som kan ha varit betydelsefull att undersöka var bakgrundsvariabeln barn. Beroende på om de har barn eller ej kan detta också ha en påverkan i resultatet. Som ovanstående forskning hittat, kan därmed barn vara en faktor till en större skillnad mellan könen. Vid fortsatta studier bör antal i varje grupp insamlas mer lika, samt undersöka fler variabler om dessa kan ha en betydande del i resultatet.

Urvalsmetoden bestod av bekvämlighetsurval på grund av tidsbrist som behövdes tas hänsyn till. Att använda bekvämlighetsurval menar Borg och Westerlund (2012) att det

(13)

nödvändigtvis inte är någon negativ urvalsmetod. De menar att beroende på vad som ska mätas kan det därmed fortfarande ge ett generaliserbart resultat med bekvämlighetsurval också. Vid bekvämlighetsurval kan därmed resultatet generaliseras utifrån den specifika kontexten. Utifrån den aktuella studiens frågeställning kan det krävas ett större urval samt ett slumpmässigt urval för att kunna generalisera till populationen.

På grund av tidsbrist bestod urvalet av 56 deltagare varav 44 kvinnor samt 11 män vilket bidrar till en väldigt ojämn gruppfördelning vilket kan betyda att vidare studier behöver göras för att kunna spegla befolkningen. Om mer tid funnits hade en mer genomgående analys även gjorts med fokus på olika variabler som kan ha påverkat resultatet för kvinnor då denna urvalsgrupp var majoriteten av deltagare.

En pilotstudie gjordes för att säkerställa att data kunde transporteras till SPSS, men ej av anledningen att säkerställa frågorna. Ejlertsson (2019) beskriver att pilotstudie bör göras för att ha möjligheten att korrigera frågor innan den riktiga versionen börjar samlas in. Det fungerar därmed som en säkerhetsåtgärd för användbarhet samt kvalitet. Då fyra av frågorna ej var validerade i tidigare forskning upptäcktes snarlik fråga två gånger. Detta hade kunnat undvikas om en ordentlig pilotstudie hade gjorts innan.

För att öka validiteten användes ett redan färdigställt frågebatteri som är välbeprövat i tidigare studier vilket bidrar till en hög validitet generellt. För att säkerställa den inre validiteten tydliggjordes så att frågorna överensstämmer med verkligheten. Eftersom frågebatteriet är välbeprövat är därför frågorna skapade för att kunna vara överens med verkligheten. Dock kan den externa validiteten ha påverkats då urvalsgrupperna var så pass olika i antal och kan därmed ha påverkat speglingen av populationen.

Originalmätinstrumentet är på engelska och har ej gjorts en tidigare översättning till svenska. Dock har Andersson och Sjölin (2019) översatt denna med hjälp av en språkexpert och därefter jämfört originalet med översättningen med Chronbach’s Alpha som mätte ett likvärdigt α-värde. Hade översättningen inte säkerställts kan därmed detta ha påverkat resultatet i den aktuella studien. En egen analys av Chronbach’s Alpha hade säkerställt detta ytterligare, men detta gjordes aldrig i den aktuella studien. Utöver detta ökade reliabiliteten av att förtydliga vilken tidsperiod som skulle mätas. Detta för att undvika misstolkningar eller oklarheter hur långt tillbaka deltagarna ska utgå ifrån. Alla deltagare fick även samma information för att undvika att resultatet ska kunna påverkas av missförstånd. Inför frågorna från mätskalan gavs en informationstext som beskrev att det inte finns något rätt och fel utan endast är egen självskattning. Detta bidrar därför att deltagarna besvarar mer sanningsenligt utefter sig själva, men detta är något som aldrig kan

(14)

garanteras. En annan bidragande faktor som kan påverka reliabilitet är deltagarnas livssituation för tillfället. Eftersom deltagarna besvarade undersökningen vid ett specifikt tillfälle som innebar de senaste tre månaderna kan därför resultatet bli annorlunda vid nästa mätning. Därför kan den aktuella studien bidra med en ögonblicksbild av deltagarnas upplevelse vid tillfället.

De etiska principerna följdes genom hela studiens gång inklusive databearbetningen där data förvarades på ett externt lösenordskyddat minne. Detta för att garantera att inga obehöriga ska kunna ta del av datainsamlingsmaterialet. Deltagarna blev informerade om de forskningsetiska principerna och fick därmed lämna ett samtycke innan de deltog i undersökningen. Ett vägval som gjordes var om frågorna skulle vara obligatoriska eller inte. Användning av obligatoriska frågor innebär att deltagarens frivillighet att besvara frågorna begränsas. Motsatsen är dock att internt bortfall riskeras om en deltagare väljer att inte besvara en fråga. Den aktuella enkäten valdes dock att inte ha obligatoriska frågor för att kunna garantera frivillighet. Inget internt bortfall förekom i studien trots detta.

Sammanfattningsvis bidrar denna studie med en ögonblicksbild av män och kvinnors upplevelse av balans mellan arbete och fritid för de som nu arbetar hemifrån på grund av covid-19. Den aktuella studien kan bidra med en förståelse för balans mellan arbete och fritid mellan könen och möjlighet för fortsatta studier som kan bidra till mer information och bakomliggande faktorer.

(15)

5. Referenser

Aronsson, G. (2018:1) Gränslöst arbete: En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i

(inhopp)anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Stockholm: Arbetsmiljöverket

Andersson och Sjölin (2019) Balans mellan arbete och privatliv hos anställda vid en statlig

(inhopp)myndighet. Jönköping University. Hämtad från:

inhopp) https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1314917/FULLTEXT01.pdf Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare Faktabok. (tredje

(inhopp)upplagan). Malmö: Liber.

Delanoeije, J., Verbruggen, M. & Germeys, L. (2019) Boundary role transitions: A day-to-

(inhopp)day approach to explain the effects of home-based telework on work-to-home

(inhopp)conflict and home-to-work conflict. The tavistock institute, 72(12), 1843–1868.

(inhopp)https://doi.org/10.1177/0018726718823071

Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Fjärde upplagan).

(inhopp)Lund: Studentlitteratur.

Fahlén, S. (2014). Does gender matter? Policies, norms and the gendergap in work-to-home

(inhopp)and home-to-work conflict across Europe. Department of sociology, 17(4), 371–391.

(inhopp)https://doi.org/10.1080/13668803.2014.899486

Fisher, G., Bulger, C. & Smith, C. (2009) Beyond work and family: A measure of

(inhopp)work/nonwork interference and enhancement. Journal of Occupational Health

(inhopp)Psychology, 14(4), 441–456. DOI:10.1037/a0016737

Hjálmsdottir, A. & Bjarnadottir, V. (2020) “I have turned into a foreman here at home”:

(inhopp)Families and work–life balance in times of COVID‐19 in a gender equality paradise.

(inhopp)Faculty of Humanities and Social Science. DOI: 10.1111/gwao.12552

Howitt, D. & Cramer, D. (2020). Research methods in psychology. (sjätte upplagan) Harlow:

(inhopp)Pearson.

HSLF-FS 2020:12. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att

(inhopp)förhindra smitta av covid-19 m.m. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Kurowska, A. (2018). Gendered Effects of Home Based Work on Parents’ Capability to

(inhopp)Balance Work with Non work: Two Countries with Different Models of Division of

(inhopp)Labour Compared. Soc Indic Res 151, 405–425.

https://doi.org/10.1007/s11205-(inhopp)0182034-9

Maruyama, T., Hopkinson, P. & James, P. (2009) A multivariate analysis of work–life

(inhopp)balance)outcomes from a large-scale telework programme. Blackwell Publishing Ltd,

(16)

Mellner, C. (2015). After-hours availability expectations, work-related smartphone use during

(inhopp)leisure, and psychological detachment: The moderating role of boundary control.

(inhopp)Work and Organizational Psychology, 9(2), 146–164. DOI

10.1108/IJWHM-07-(inhopp)2015-0050

Noon, M., Blyton, P. & Morrell, K. (2013). The realities of work: experiencing work and

(inhopp)employment in contemporary society. (fjärde upplagan) Basingstoke: Palgrave. Palumbo, R. (2020). Let me go to the office! An investigation into the side effects of working

(inhopp)from home on work-life balance. Department of Management and Law, 33(6/7),

(inhopp)771–790.DOI10.1108/IJPSM-06-2020-0150

Statistiska centralbyrån (SCB). (2010). Tid för obetalt arbete för personer 20–64 år efter

(inhopp)aktivitet. 2010. Örebro: SCB

(inhopp)Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik.

Sullivan, O. & Gershuny, J. (2017) Speed-Up Society? Evidence from the UK 2000 and 2015

(inhopp)Time Use Diary Surveys. British sociological association, 52(1), 20–38.

(17)

Bilaga 1: Enkät Hej,

Jag studerar psykologi på Karlstad universitet och skriver b-uppsats om personers upplevelse av balans mellan arbete och privatliv för de som nu arbetar hemifrån på grund av Covid-19. Detta kommer därmed att göras genom att samla in svar från enkätundersökning. Det skulle vara en stor hjälp för studien om du därmed kan tänkas fylla i denna enkätundersökning.

Enkäten består av 29 frågor, varav 7 frågor om bakgrundsinformation samt en samtyckesfråga. För att besvara denna enkät kryssas det svarsalternativet som bäst stämmer in på din upplevelse de senaste tre månaderna och tar ca 8 minuter att fylla i.

Det är helt frivilligt att delta i denna studie och deltagandet är även anonymt. Enkätsvaren kommer endast att behandlas av mig och inga obehöriga kommer att kunna ta del av svaren. För att delta i studien krävs det ett samtycke som kommer kunna besvaras i första delen av enkäten. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak men som dock ej påverkar behandlingen som skett innan återkallandet. Undersökningen kommer endast behandla svar på gruppnivå och kommer därmed inte kunna urskilja svaren på individnivå. Datainsamlingen kommer endast att användas i undersökningssyfte. Enkätsvaren kommer endast bevaras till dess att studien är färdigställd och kommer därefter att förstöras.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.

Stort tack för din medverkan!

Om du har några eventuella funderingar eller om du vill ta del av resultatet får ni gärna kontakta mig eller mina handledare:

Emelie Berglund emelberg112@student.kau.se Ulrik Terp Email: ulrik.terp@kau.se Fredrik Hjärthag Email: fredrik.hjarthag@kau.se

(18)

Del 1

Jag samtycker att delta i denna enkätundersökning: Ja Nej Kön: Kvinna Man Annat Ålder: _____

I din nuvarande arbetssituation, arbetar du hemifrån på grund av covid-19? Ja

Nej

Om Ja, hur många dagar i veckan arbetar du hemifrån? Alla dagar

2–3 dagar 1 dag i veckan

Övrigt: ________________

Hur många år har du varit anställd på nuvarande arbetsplats? Antal år: ________

Är du…?

Ensamstående Sambo eller gift Särbo

Annan

Har du hemmaboende barn? (Barn som bor minst halva tiden hos dig) Nej, jag har inga barn

Ja, yngre än 12 Ja, äldre än 12

(19)

Del 2

Följande påståenden handlar om arbete och privatliv. Vänligen läs varje påstående noga och besvara detta utifrån egna tankar och upplevelser från de senaste tre månaderna. Kryssa sedan in det svarsalternativ som bäst passar in på dig. Det finns inget rätt eller fel svar.

Att arbeta hemifrån gör det svårare för mig att särskilja arbete och fritid.

Instämmer inte alls Instämmer helt

1 2 3 4 5

Vid arbete hemifrån blir det svårare för mig att släppa tankar om sysslor som behöver göras hemma.

1 2 3 4 5

När jag arbetar hemifrån har jag svårare att släppa arbetet jämförelse med när jag arbetade på kontoret.

1 2 3 4 5

När jag arbetar hemifrån blir det lättare för mig att skilja mellan arbete och övrig tid.

1 2 3 4 5

När arbetet är slut för dagen är jag för trött för att göra saker som jag skulle vilja.

1 2 3 4 5

Mitt arbete gör det svårt för mig att ha det privatliv som jag skulle vilja.

1 2 3 4 5

Jag försummar ofta mina personliga behov på grund av krav från mitt arbete.

(20)

Mitt privatliv blir lidande på grund av mitt arbete.

1 2 3 4 5

Jag går miste om viktiga aktiviteter i mitt privatliv på grund av tiden jag lägger ner på arbetet.

1 2 3 4 5

Mitt privatliv tar all den energi som jag skulle behöva för att utföra mitt arbete.

1 2 3 4 5

Mitt arbete blir lidande på grund av allt som pågår i mitt privatliv.

1 2 3 4 5

Jag skulle ägna mer tid åt arbetet om det inte vore för allt som pågår i mitt privatliv.

1 2 3 4 5

Jag är för trött för att vara effektiv på arbetet på grund av saker som pågår i mitt privatliv.

1 2 3 4 5

När jag är på arbetet oroar jag mig för saker som jag behöver göra utanför arbetet.

1 2 3 4 5

Jag har svårt att få mitt arbete gjort eftersom jag är upptagen med privata angelägenheter på arbetet.

(21)

Mitt arbete ger mig energi till att utöva aktiviteter som är viktiga för mig utanför arbetet.

1 2 3 4 5

Tack vare mitt arbete är jag på bättre humör hemma.

1 2 3 4 5

De saker jag gör på arbetet hjälper mig att handskas med både privata och praktiska problem hemma.

1 2 3 4 5

Jag är på bättre humör på arbetet tack vare allt som fungerar bra i mitt privatliv.

1 2 3 4 5

Mitt privatliv ger mig energi att utföra mitt arbete.

1 2 3 4 5

Mitt privatliv hjälper mig att slappna av och känna mig redo för arbetet nästa dag.