MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2004:110
Om hörselskadade i BHS-utbildningen
Diskursen om hur blivande bibliotekarier förbereds att möta hörselskadades behov av tillgänglighet på biblioteken
Veronica Cech
© Veronica Cech
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande av författaren/författarna.
Svensk titel: Om hörselskadade i BHS- utbildningen: diskursen om hur blivande bibliotekarier förbereds att möta hörselskadades behov av
tillgänglighet på biblioteken
Engelsk titel: About hearing disabled in the BHS-education: the discourse of how future librarians are prepared for meeting the hearing disabled’s need of accessibility at the libraries.
Författare: Veronica Cech
Kollegium: 3
Färdigställt: 2004
Handledare: Torgil Persson
Abstract: The purpose of this thesis is to determine how well a student is prepared as a future librarian at BHS in Borås, when it comes to serving individuals with hearing disabilities at the libraries. The theory and combined methods is that of discourse theory,
interviews and Webb searches. The source material for this thesis comprises course material from 2002 and 2003, with the main focus on the spring term 2003 and on what is called “the users perspective” (användarperspektivet). The study is divided into two parts: firstly, to determine the student’s expected knowledge and his/her future professional identity through this knowledge. The user groups that were mentioned to the students during the
education were also linked to the student s knowledge. Secondly, it meant comparing what the students are being taught with what persons with hearing disabilities requires. Even though individuals with hearing disabilities were mentioned in lectures, only one student wrote a thesis in 2002 that concerns this group. It is clear that although the goal of the education is that the students should be able to meet any group’s need of accessibility at the library, the practical knowledge is not sufficient. This may be explained by the fact that the university of Borås mainly is represented by the hearing society, and the hearing disabled represents a minority. Hence this user group is not a prominent group, even if they’re not completely excluded, when it comes to the education of librarians.
Nyckelord: Hörselskadade, BHS- utbildningen, kunskap, tillgänglighet, attityd.
INLEDNING...5
Syfte ...6
Frågeställningar ...6
Avgränsning ...6
Bibliotekslagen ...7
Definitioner ...8
Uppsatsens disposition ...12
TEORI OCH METOD ...13
Diskurs enligt Foucault...13
Diskursteori enligt Laclau och Mouffe ...14
Makt och samhälle enligt Laclau och Mouffe ...16
Tillämpning ...16
Det sociokulturella lärandet ...18
Material ...19
TIDIGARE FORSKNING...21
Hörselskadade i Högskolan ...22
Social omsorg som diskurs...26
Rapport från Statens kulturråd - Bibliotekens särskilda tjänster...28
Döva ungdomar och biblioteket ...30
BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN/BIBLIOTEKS - OCH INFORMATIONSVETENSKAP I BORÅS...32
Historik...32
Nutid ...33
Samordnare på Högskolan i Borås ...33
Utbildningen ...34
Kursplaner ...34
Biblioteks - och informationsvetenskap A -kurs... 34
Biblioteks- och informationsvetenskap, användarperspektivet B-kurs 20-40 poäng ... 35
Biblioteks- och informationsvetenskap, användarperspektivet C-kurs 40-60 poäng ... 36
Kursplan på D-nivå ... 36
Valbara kurser... 36
Kurslitteratur ...37
Övrigt material...37
Föreläsningar... 37
Seminarier ... 37
Magisteruppsatser ... 37
Intervjuer...38
VAD SÄGS?...39
Om studenten...39
Kursplaner och litteraturlistor, B&I programmet ... 39
Valbara kurser... 40
Övrigt material... 41
Databaser och söktjänster... 41
Föreläsningar... 41
Seminarier ... 41
Handledning... 42
Magisteruppsatser ... 42
Intervjuer ... 43
Om användarna ...44
Kursplaner och litteraturlistor, biblioteks- och informationsvetenskaps programmet ... 44
Valbara kurser... 44
Övrigt material... 45
Databaser och söktjänster... 45
Föreläsningar... 45
Seminarier ... 45
Handledning... 45
Magisteruppsatser ... 46
Intervjuer ... 48
ANALYS ...52
Hörselskadade låntagare och studentens blivande yrkesidentitet...57
DISKUSSION ...60
Aktualitet...60
Diskussion kring metoden ...60
Hörselskadades be hov av tillgänglighet och studentens kunskap...61
Den hörande högskolevärlden...64
FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING...66
SAMMANFATTNING...67
KÄLLFÖRTECKNING...68
BILAGOR ...73
Inledning
Inom det perspektiv som koncentrerar sig på användaren på BHS, Borås bibliotekshögskola/Biblioteks- och informationsvetenskap har tillgänglighet varit ett viktigt begrepp. Vad tillgänglighet är varierar också från person till person, beroende på förutsättningar hos både den som söker utnyttja den och den som försöker tillgodose den tillgänglighet någon efterfrågar. En grupp människor i samhället som jag tidigt började intressera mig för var hörselskadade och deras upplevelser av biblioteken. Detta då jag genom ett samtal med en hörselskadad väninna fick reda på att hon upplevde biblioteket som otillgängligt. Detta fick mig att fråga hur hörselskadade upplevde att de bemöttes, fanns det de sökte och fick de den hjälp de behövde för att hitta detta? Denna fråga fick sedan omformuleras till vad i utbildningarna som förbereder oss bibliotekarier att bemöta denna grupps behov av tillgänglighet, vilket är ämne för denna uppsats.
I motion So35 1999/2000 nämns och omformuleras sedan i ett yttrande från kulturutskottet:
”… I motionen hävdas att många döva och hörselskadade dock känner sig främmande för biblioteket samtidigt som bibliotekets personal vet mycket lite om de dövas behov”. 1
Man skriver i denna text om först och främst att samhället, men även biblioteken ska göras tillgängligare för handikappade till och med år 2010. Därmed borde tillgänglighet bli ett allt viktigare begrepp i många sammanhang och detta borde synas i biblioteks- och informationsvetenskap programmen/ utbildningarna, men är det så? Även om studier i biblioteks- och informationsvetenskap inte leder till en yrkesexamen så utlovas i de flesta sammanhang att man ska kunna arbeta på bibliotek. Det har även varit det yrke som vid flera tillfällen relaterats till i olika uppgifter under utbildningens gång. Därför ser jag detta ämne och utbildningarna inom det som ramen för den uppfattning framtida bibliotekarier får om yrkeslivet. Vad om hörselskadade och deras behov av tillgänglighet presenteras för den blivande bibliotekarien?
Att gå från att ha de hörselskadade i centrum till att i stället fokusera på ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, utbildningen (i det här fallet Borås högskolas) och deras förhållande till hörselskadades behov av tillgänglighet på biblioteket har inte varit ett självklart val. Då jag skulle påbörja mitt uppsatsskrivande var jag klar över vad jag skulle skriva om. Som nämnts ovan ville jag skriva om hörselskadades uppleve lser och skulle nå dessa genom intervjuer av hörselskadade. Jag begränsade min studie till att gälla gymnasieelever som kunde vara i behov av att söka information till vidareutbildning. Jag kontaktade en person på en skola och allt verkade gå väl. Vid vårt andra möte uppstod problem. Min kontaktperson uttryckte oro över att jag skulle använda den information jag kunde inhämta till att påvisa att hörselskadade läste mindre än hörande eller att jag skulle belysa brister hos de hörselskadade. Efter åtskilliga försäkringar om att detta inte var syftet med min uppsats, bestämde vi ett datum då vi kunde
1 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken http://www.riksdagen.se/debatt/9900/Utskott/KrU/KrU4y/HTFRAME.HTM.
Kulturutskottets yttrande = yttrande i sammanträdesteknisk mening ett ställningstagande inför fattande av beslut från annan berörd instans än den som fattar beslutet. I offentlig förvaltning och företag anses det betydelsefullt att besluten är välgrundade och att inga relevanta aspekter har förbigåtts. De flesta viktiga ärenden i t.ex. en kommun är därför föremål för beredning och remiss, varvid de berörda facknämnderna och kommunstyrelsen avger yttrande innan kommunfullmäktige fattar beslut. 2003-04-03 Källa Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=349224
mötas. Jag fick träffa två mindre klasser och efter en kort presentation av mig och mitt ämne fick jag tio underskrifter av intresserade informanter. Vid ett senare tillfälle skulle jag höra av mig till dem en och en och bestämma tidpunkt för intervju. Då telefonsamtal kan vara ett problem för hörselskadade mailade jag och skickade SMS (Short Message Service) via mobiltelefon till dem som lämnat mobilnummer. Av de tio personer som lämnat sina namn, svarade bara tre, varav två ville ställa upp på en muntlig intervju och en gick med på att intervjuas via e-mail. En informant dök ej upp på utsatt tid, vilket innebar att jag bara fick resultat från två personer. Med andra ord, för få för att kunna redovisa resultat av något slag.
Tidigare hade jag haft kontakt med HRF (hörselskadades riksförbund). I ett försök att hitta ett nytt sammanhang och en ny grupp att intervjua kontaktades HRF och medlemmar ur denna förening. Jag fick mailadresser att använda mig av, men fick inget svar på brev till dessa.
Andra alternativ kunde kanske ha löst mitt problem, men något modfälld kom jag från ämnet.
Jag ville ändå inte lämna det helt, vilket innebar att jag till slut bytte fokus men inte grupp.
Fokus ligger nu i stället på att se vilken bild som presenteras av biblioteksutbildningen i Borås av hörselskadade och hur denna bild kan hjälpa förbereda den blivande bibliotekarien.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen om hur blivande bibliotekarier förbereds inom biblioteks- och informationsvetenskap i Borås för att bemöta den hörselskadade och dennes behov av tillgänglighet på biblioteken. Detta genom att utgå från diskursen så som den tecknas genom litteratur listor, kursplaner och i viss mån magisteruppsatstitlar. Intervjuer med lärare genomförs för att iaktta hur studenten och den hörselskadade omtalas utanför kursplaner och annat skriftligt material.
Frågeställningar
• Hur omtalas hörselskadade inom utbildningen på BHS?
• Hur omtala s hörselskadades behov av tillgänglighet i BHS-utbildningen?
• Vilka vägar till kunskap om hörselskadade finns på BHS för studenten/den blivande bibliotekarien?
• Vad säger kursmaterial och intervjuer av lärare om hörselskadade?
Avgränsning
De utbildningar som idag ger en högskole- eller universitets examen i biblioteks- och informationsvetenskap är de i Borås, Lund, Växjö, Umeå och Uppsala. Vid en sökning på sökordet ”bibliotek”, fanns relaterade kurser i Skövde, Malmö, Borås, Umeå, Linköping och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) men i denna uppsats ligger fokus på Högskolan i Borås.2 De kurser som ges inom programmet begränsas i undersökningen utefter strukturen i Helfartsutbildningens struktur: översikt (se bilaga 1).
Efter A-kursen (första terminen) avgränsas uppsatsen ytterligare till att bara gälla kollegium tre, även kallad användarperspektivet, då detta perspektiv var det som var mest inriktat på användare och dessutom olika behov för olika användare (se bilaga 1 för översikt av utbildningens struktur). Det tycktes vara mest möjligt att finna information om det som var relevant för uppsatsen inom detta perspektiv. Även de valbara kurserna är undersökta.
2 På www.studera.nu
Materialinsamlingen skedde under läsåret 2002 fram till juni 2003. Kursplanerna undersöktes från 030404 till 030413 och litteraturlistor 030622. Ursprungligen användes kursplanernas URL-adresser vid hänvisningar, men ett datorhaveri innebar ett visst bortfall. På grund av avstånd till studieorten skickades kursplanerna i pappersform utan URL-adress. URL-adresser som användes i dessa sammanhang kunde också ändras och därför kunde hänvisas till den hemsida som presenterar kurserna. Dock finns inte två av de valbara kurserna inte längre med bland de listade. Nya kurser hade även dykt upp. Därför refereras till kursplanernas namn och hänvisas till hemsidan för att ge en bild av vad studien utgått ifrån.3 Dock återges inte nödvändigtvis idag exakt den kursplan som undersöktes vid utgångstillfället. Materialet insamlades som sagt under 2002-2003 men undersökningen av kursplanerna och större delen av materialet skedde utifrån material från vårterminen 2003.
Högskola n i Borås B&I utbildning på BHS blev utvald då att den är på helfart och då den är enbart teoretisk. Upplägget på utbildningen ser alltså annorlunda ut och man kan även säga att diskursen ser annorlunda ut för distansstuderande. De befinner sig inte på samma sätt i
högskolemiljön som heltidsstuderande gör. De studenter som läser på halvfart har en viss möjlighet att arbeta samtidigt som de studerar. En helfartsutbildning innebär för många studenter att de ej finner tid att arbeta samtidigt som de läser. Detta innebär att utbildningen tecknar den ”bild” av det samhälle vi kommer att möta i yrkeslivet. Även om utbildningen inte längre är en yrkesutbildning så är det många studenter som ändå börjar arbeta på bibliotek efter avklarad utbildning.
Avgränsningen gäller även vad som omtalas som användarperspektivet (eller kollegium tre) inom biblioteks - och informationsvetenskap på BHS i Borås (se bilaga 1). Hörselskadades behov av tillgänglighet på biblioteken är i centrum för undersökningen. Denna bild utgörs av vad som sägs i utbildningen kring och om hörselskadade. I utbildningen inberäknas i denna studie bland annat kursplaner och kommunikation med lärare. Kursutvärderingar exkluderas dock i denna studie då detta material på grund av mängd och skillnader i sig skulle innebära en enskild studie. Vid en översikt gick inte heller att urskilja något material som var direktrelaterat till detta uppsatsämne vilket i sig är ett resultat, men som sagt sker ingen studie av kursutvärderingar här.
Varför kan man anta att blivande bibliotekarier kan antas ha kunskap om hörselskadade och deras behov av tillgänglighet som låntagare? Nedan citeras avsnitt ur bibliotekslagen som ämnar svara på denna fråga.
Bibliotekslagen
Bibliotekslagen uppmärksammar funktionshindrade (dit hörselskadade räknas, se definitioner). För att sammanföra gruppen med biblioteken och därmed biblioteksutbildningen visas här relevanta utdrag ur lagen.
De avsnitt som är aktuella för denna uppsats.
SFS 1996:1596:
”2 § Till främjande av intresse för läsning och information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till folkbibliotek.
3 http://www.hb.se/bhs/utb-nem.htm
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha ett folkbibliotek
”8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl. a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov”.
Hur dessa stadgar upprätthålls vet man inte, då dessa sällan om någonsin utvärderas.
Bibliotekslagen är inte lag i den bemärkelsen att det ligger hos varje kommun att följa dem så att säga utifrån sina egna förutsättningar. Det finns alltså ingen myndighet som följer upp om den efterföljs eller inte (Bibliotekens särskilda tjänster – Kartläggning och analys av biblioteksservice. Rapport från Statens kulturråd 1999: 2 s. 22). Men bibliotekslagen efterlyser alltså indirekt genom att inberäkna funktionshindrade i lagen att de hörselskadades behov tillgodoses.
Definitioner
Nedan följer definitioner på en rad begrepp som används i uppsatsen.
Hörslinga – (trådlös) anordning för ljudförstärkning som riktas till åhörare (t.ex. i en kyrka) med spec. hörlurar.4 I fallet med hörselskadade så fångar hörapparaten upp denna ljudförstärkning ej hörlurar. Hörslingor kan vara bärbara, då bär den som talar denna runt sin hals eller installerade i byggnader. Vid det sistnämnda alternativet krävs endast hörapparat som fångar in denna ljudförstärkning.
Videogram - avser här video på teckenspråk ( Andersson,1997.s. 2).
Tillgänglighet - är ett brett begrepp som kan ges många betydelser. I denna uppsats är det främst tillgängligheten för hörselskadade som är relevant. Tillgängligheten påverkas av sådana saker som attityd och bemötande. Detta blir tydligt i Sivert Antonsons studie Hörselskadade i högskolestudier – Möjligheter och hinder där en hörselskadad student bemöts med en attityd som innebär att hennes studier försvåras. Då hon går och ber om hjälp med detta bemöts hon med misstro och slutar sedan sin utbildning (Antonson, 1998 s. 3-5).
Min tanke är att den bild som ges av hörselskadade i utbildningen ger den studerande en bild av vilken tillgänglighet som kan tänkas efterfrågas. Under utbildningens gång har flera förslag givits till hur man kan se på tillgänglighet, men det ligger inte i mitt intresse att här presentera dem alla utan snarare diskutera sammanhanget. I detta fall är det alltså hörselskadades tillgänglighet som del av utbildningen. Definitionerna hålls relativt öppna för att ge utrymme för den betydelse som kan tänkas finna.
Enligt nationalencyklopedin anges två betydelseområden en geografisk och en kopplad till systems tillförlitlighet.5 Det är den geografiska som mest anspelar på det som är aktuellt för denna uppsats:
…tillgänglighet, inom geografi möjligheter att ta del av något eftersträvansvärt. För en bestämd
person beror dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till det eftersökta. Faktorer som öppethållandetider o ch tillträdesregler kan också vara betydelsefulla. De
4 Hörslinga: 2004-09-12 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O870441
5 http://www.ne.se
senare blir särskilt viktiga när efterfrågan är större än utbudet, som i planekonomier, där grupptillhörighet eller kötid kan bestämma köordningen mer än köpkraften.6
Om attityd sägs enligt nationalencyklopedin bland annat:
Inom socialpsykologin och andra vetenskaper används termen attityd i dag vanligen för en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något (ett attitydobjekt). I stort sett blir de flesta företeelser i samhällslivet föremål för attityder. Det kan vara abstrakta objekt som jämställdhet, idrott, religion. Det kan också vara specifika beteenden som att använda tandkrämen X. Föremålet för en attityd kan vara en person - även den egna personen - och då ofta i en social roll, t.ex. som mor, lärare eller riksdagsman.7
Som blivande bibliotekarier är det viktigt att iaktta vilken attityd vi bör ha mot våra framtida låntagare.
Om bemötande:
”uppträdande (mot ngn/ngt): vänligt ~; ett stelt ~”.8
Lindqvist nia, är en politiskt färgad rapport men tar likväl upp behovet att fundera kring hur bemötandet av olika grupper sker i samhället (SOU 1991:21). I bibliotek, oavsett i vilket sammanhang bibliotekarien kan tänkas arbeta är bemötandet av besökaren en stor del av arbetet. Hur blivande bibliotekarier får möjlighet att lära sig hantera det sammanhang det kan innebära att möta en hörselskadad låntagare är alltså av betydelse. I ett försök att sammanfatta denna uppsats definition av tillgänglighet är alltså att detta är ett begrepp som handlar om att hörselskadade ska kunna nå det de söker i samhället i det här fallet på bibliotek. Men för att de ska nå bibliotekens resurser krävs att attityden till denna grupp är den att man uppmärksammar deras behov av tillgänglighet och därmed också bemöter dem på ett sådant sätt att de når det de söker.
Vad är då tillgänglighet i sammanhang med bibliotek enligt hörselskadade? I ett försök att nå denna grupps åsikter har frågor skickats till en kontaktperson på HRF. Dennes svar var:
”…Det som är viktigt för hörselskadade i förhållande till biblioteken är;
1. God ljudmiljö
2. Fungerande teleslinga i föreläsningssal
3. Att det finns text på svenska videos och filmer och DVD, så att även hörselskadade kan ta del av det.” (Mail från HRF, Hörselskadades Riksförbund ).
Funktionshindret hörselskada - Detta har valts ut som ett speciellt stycke då detta är komplicerat område. En människa kan vara lätt hörselskadad men ändå fungera normalt i vårt samhälle utan egentliga hjälpmedel. Då det föreligger en viss skillnad i vissa sammanhang mellan att vara hörselskadad och döv, vill inte de hörselskadade i en del fall räknas som tillhörande samma grupp som döva och tvärtom (samtal med hörselskadad väninna ). Nedan räknas flera olika definitioner upp i ett försök att visa de skillnader som finns.
6Tillgänglighet: 2003-04-03 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=327745
7 Attityd: 2003-04-03 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120327
8 Bemötande: 2003-04-03 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O116142
I de flesta sammanhang ses hörselskadan som ett funktionshinder och ett handik app:
Definition av skada, funktionshinder och handikapp:
Skada är en faktisk skada eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.
Funktionshinder eller funktionsnedsättning är den begränsning i personens funktionsförmåga som blir följden av skadan. Handikapp är den begränsning som funktionshindret innebär för en person i hans dagliga liv. (Bibliotekets särskilda tjänster. – Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Rapport från Statens kulturråd 1 999:2.1999. s. 54).
Det är dock först då en person med funktionsnedsättning möter en tillvaro som inte är anpassad till detta som handikappet uppstår (Bibliotekets särskilda tjänster. – Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Rapport från Statens kulturråd 1 999:2.1999. s. 54).
Enligt hrf: s hemsida fanns i åldrarna 16-84 år cirka 870 499 hörselskadade 2002.9 Enligt nationalencyklopedin anges:
Hörselskadad kallas den som antingen är född med en hörselnedsättning eller blivit hörselskadad under barna- eller ungdomsåren (barndomshörselskadad), eller som blivit hörselskadad i vuxen ålder
(vuxenhörselskadad). En hörselskada kan innebära allt från en lätt hörselnedsättning till total dövhet.
Hörselskadade kan vara informations- och kommunikationshandikappade, beroende på i vilken situation de befinner sig. När informationen ges visuellt och i samvaro med människor som tar hänsyn till den enskilde hörselskadades behov av tydligt tal, teckenspråk eller visuell stödform som TSS (tecken som stöd för tal) och MHS (mun- hand- systemet) är hörselskadan inget handikapp. I andra situationer där inte hänsyn t as kan samma person vara helt isolerad. Hörselskadade kan ha svårigheter att kommunicera sinsemellan om de inte behärskar teckenspråk eller någon visuell stödform.10
Det är inte säkert att hörselskadade och döva skulle hålla med om denna definition, det tycks i de flesta fall föreligga en skillnad mellan att se sig själv som hörselskadad eller döv.
Antonson diskuterar i sin avhandling kring hur många hörselskadade funderar över sin identitet och att de känner sig mitt emellan två världar (Antonson, 1998 s. 175). Strävar man efter att få en plats i de hörandes värld eller de dövas? Vill man se sig själv som hörselskadad eller döv? Det finns fördelar med de bägge och tillhörighet är alltid en viktig social fråga. Det verkar finnas en stark sammanhållning och i vissa fall ett exkluderande av de ”andra” hos en del döva grupper. Uppfattningen tycks vara den att hörande aldrig kommer att förstå vilken tillvaro de döva lever i, vilket naturligtvis stämmer. De hörselskadade som vill vara hörande vill känna sig välkomna i allt vad det innebär (samtal med hörselskadad väninna). Enligt en studie av Sivert Antonson om hörselskadade högskolestuderande så är inte alltid detta möjligt.
Här berättas hur en situation blev onödigt svår för en hörselskadad student då omgivningen (i det här fallet en lärare) vägrade anpassa sig efter studentens behov (Antonson.1998.s. 3-4).
I Sivert Antonsons bok nämns G.R Emerton. Han diskuterar marginalitet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. Marginalitet ses oftast som någonting negativt. Någonting som står mellan två ting och därför inte får en helhet och därmed går miste om någonting. Emerton menar dock att han vill göra detta ord till någonting positivt genom att se det som att marginalitet i det här fallet handlar om en människa som får det bästa av två kulturer. Emerton utgår här utifrån döva som så att säga hamnar utanför den hörande världen men ändå lever i den (Emerton enligt Antonson.1998.s. 61).
9 Antal hörselskadade i olika åldersgrupper 16-84 år (2002) källa:SCB. 2004-10-11 http://www.hrf.se/upload/pdf/statistik/rapport04/antal_hsk_aldersgrupper.pdf
10 Hörselskadad: 2003-04-03 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= 209345
Kommunikation är en viktig del av utvecklingen med andra personer. När hörande föräldrar får ett dövt barn (1998 finns i Antonsons avhandling siffror om att detta är fallet i mer än 90
% av fallen) minskar möjligheten att kommunicera på ett sådant sätt som föräldrarna är vana vid. En möjlighet att låta barnet hitta en egen plats i samhället är att låta barnet gå på skola för döva. Detta innebär enligt Emerton oftast att även om samhörigheten blir stark inom gruppen med döva som går i denna skolform så är inte alla döva nödvändigtvis födda in i dövkulturen.
Detta kan enligt Emerton leda till ett negativt utpekande och förtydliganden av gruppen.
Goffman enligt Antonson kallar gruppen en minoritetsgrupp som kan kännetecknas av att:
1) Gruppen är tillskriven vissa egenskaper 2) Den röner en annorlunda behandling
3) Det finns en organisering av föreställningar om sig själv
4) Det finns en medvetenhet om delad identitet med andra i samma grupp (Antonson,1998 s. 59 samt Goffman, 2003 s. 12ff)
Vad säger då de hörselskadade om sitt eget handikapp? Definition från HRF, hörselskadades riksförbund:
…Vad gäller begreppet hörselskada, så är ingen hörselskada den andra lik. Det innebär att varje individ har sina förutsättningar och sina behov. Men de flesta hörselskadade har ändå en sak gemensamt: vi har ett funktionshinder som gör det svårt att ta emot talad information” (mail ifrån HRF).
Syftet med att redovisa ovanstående material är alltså att visa på de problem som finns med att göra en definition för vad som i vissa fall ses som två grupper. Ändå placeras både döva och hörselskadade under samma ”rubrik” det vill säga hörselskadade. Detta medvetet om att det är en definition som vissa kan finna olämplig. Det görs för att försöka fånga så mycket information som möjligt om detta ha ndikapp. Beslutet stöds på nationalencyklopedins definition: ”… En hörselskada kan innebära allt från en lätt hörselnedsättning till total dövhet”.11 Med detta menas att den information som eftersöks om gruppen i denna uppsats innebär information om både hörselskadade och döva och deras situation som låntagare på biblioteken.
Särskilda grupper - Detta begrepp används om grupper som kan komma att kräva uppmärksamhet på biblioteken. Begreppet baseras på att grupper som bland annat äldre och hörselskadade omtalas som i behov av särskilda tjänster i kulturrådets rapport (Bibliotekets särskilda tjänster. – Kartläggning och analys av biblioteksservice till äldre och funktionshindrade. Rapport från Statens kulturråd 1999:2).
11 Hörselskadad: 2003-04-03 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= 209345
Uppsatsens disposition
I inledning, syfte och frågeställningar redovisas orsaken till denna uppsats. Vad som väckt intresse och vilka frågor som kan svara på syftet.
I definitionerna definieras de olika begrepp som kommer ha viss betydelse i uppsatsen.
Definitionerna görs dock i de flesta fall relativt öppna då denna uppsats söker hur saker omtalas och därmed inte vill ge vissa begrepp för fast betydelse redan från början.
Diskursteori och intervjuer omtalas i Teori och metod. Uppsatsen tar också hjälp av sociokulturell syn på lärande för att visa större delar av studentens möjligheter att lära. Utöver textstudier utförs även intervjuer med lärare. Utifrån en lista med databaser görs sökningar för att finna om det där finns information att finna om hörselskadade. I material nämns vad som undersöks och vad som används för att undersöka detta.
I tidigare forskning nämns för uppsatsen relevanta texter. Sådana är till exempel Sivert Antonsons avhandling.
I stycket Bibliotekshögskolan/Biblioteks– och informationsvetenskap i Borås berättas om utbildningen. Här redovisas även en intervju med skolans samordnare, den person som funktionshindrade studenter kan ta kontakt med för att anpassningar av scheman och av högskolan skall kunna göras.
Genom att redovisa vilka texter som undersökts i utbildningen redovisas även strukturen på utbildningen.
Resultaten sammanfattas under Vad sägs? Studentens som blivande bibliotekarie tecknas utifrån kursplaner och den förväntade kunskap som redovisas där. Användare som har nämnts redovisas också. Vad som varit användbart med intervjuerna redovisas även.
Hörselskadades behov av tillgänglighet i förhållande till studentens kunskap redovisas så.
Detta följs av analys, diskussion, förslag till vidare forskning och sammanfattning.
Teori och metod
För att svara på uppsatsens frågeställningar har det varit av intresse att finna en teori och metod som gör det möjligt att finna hur en viss grupp omtalas inom en utbildning/en institution. Diskursstudier erbjöd denna möjlighet. Arbetet med uppsatsen påbörjades genom att leta efter begrepp som kunde kopplas samman med hörselskadade och deras behov av tillgänglighet, men detta gav ej de svar som söktes. Fokus lades efter ytterligare studier på studenten och den kunskap han/hon stöter på i sin utbildning. Det intressanta blev nu att se hur den förväntade kunskapen från utbildningen formade den blivande bibliotekariens yrkesidentitet. Detta då det är studenten/den blivande bibliotekariens kunskap och den miljö som han/hon befinner sig i som faktiskt skall förbereda studenten på mötet med den hörselskadade. Alltså bör information om denna kunskap och miljö gå att finna i det material som rör studentens utbildning (se nedan). Diskursstudier gav möjlighet att studera på vilka sätt studenten förbereds genom utbildningen för detta möte.
Michel Foucault (1926- 1984) är en av grundarna inom detta sätt att studera samhället (Sunesson, 2003 s. iii- iv). Genom diskurstänkandet ges en möjlighet att ifrågasätta det
”normala” i samhället (se bland annat Foucaults Övervakning och straff, 2003). Hur den enskilde individen likväl som grupper påverkas och begränsas genom diskursen är relevant inom Foucaults studier. Detta är relevant för denna uppsats då det gäller att finna vad som sägs om hörselskadade och hur detta påverkar deras situation som låntagare. Foucault syn på individen/gruppen utgår oftast från en diskurs (Bergström & Boréus, 2000 s. 231).
Foucault understryker vikten i att inte lämna diskursen för att ”… söka efter dess dolda inre kärna” (Foucault, 1993 s. 38). Man skall inte skapa eget material utifrån den diskurs man befinner sig i utan studera det som redan finns. Detta innebär att de intervjuer som är gjorda i denna uppsats inte kan ses som en del av diskursstudien på samma sätt som det övriga materialet. Intervjuerna i denna uppsats innebär snarare att det sociokulturella perspektivet på lärande (se nedan) och den miljö som studenten befinner sig i redovisas. Intervjuerna hjälper också till att svara på den frågeställning som rör vilka vägar till kunskap om hörselskadade det finns för studenten. Intervjuerna är alltså inte del av den diskursteoretiska studien, men samtal med lärare är del av den diskurs som studenten/den blivande bibliotekarien befinner sig inom.
Likaså är inte de databassökningar som gjorts, se bilaga 2, del av den diskursteoretiska undersökningen.
Ernesto Laclau och Chantal Mouffe har bägge erhållit professorstitel inom politisk teori och forskar kring diskurstänkandet (Laclau & Mouffe, 2001). De utvecklar vad som här kallas subjektpositioner (Laclau & Mouffe, 2001 s. 115). Subjektet ges inte en position utifrån en diskurs utan flera olika sammanhang och ses som sådant mer obestämbart (Winther Jørgensen
& Philips, 2000 s. 48-49). Laclau och Mouffe ger alltså möjlighet att ge en mer varierad bild av studenten och hans/hennes blivande yrkesidentitet. I följande avsnitt ges en mer ingående förklaring av diskursstudier enligt olika teoretiker och vilken roll de spelar i denna uppsats.
Diskurs enligt Foucault
Michel Foucault var som sagt en av grundarna inom diskursstudier. Han definierar diskurs som :
” …hela den praktik som frambringar en viss typ av yttranden” (Foucault, 1993 s. 57).
I Bergström och Boréus (2000) omtalas Foucaults definition av diskurs som ganska vid. Det är inte språket som står i centrum utan hur diskursen ”godkänner” viss kunskap och utesluter annan. Diskursen ger oss en bild av vår omvärld och skapar också därmed en bild av vad som är normalt respektive onormalt. Kunskap och vem som har rätt att säga vilken kunskap som är rätt pekar också på maktförhållanden. Subjektpositioner skapas inom diskursen och begränsar också personer inom diskursen (Foucault enligt Bergström & Boréus, 2000 s. 225-228).
Diskurser berättar om vad som är legitimerat att säga och vem det är legitimerat att säga dem för. Foucaults diskurstudier handlar om det som håller samman diskursen snarare än det som visar på stridigheter som kan orsaka kontroverser. Dock intresserar sig Foucault för vad som ändras inom diskursen och i sina studier studerar han ofta diskurser under en längre period (Foucault, 2003).
Man skulle kunna säga att enligt Foucault är kunskap makt och han uppmärksammade även de som påverkades av denna makt i negativ bemärkelse (Sunesson, 2003 s. xiii). Vid till exempel ett läkarbesök har läkaren den medicinska kunskapen och därmed också makten att uttala sig om vad som är ”rätt” för patienten. Vetenskaperna och de kunskaper de bidrar med påverkar alltså vem som har makten att uttala sig kring vissa ämnen ute i samhället (Sunesson, 2003 s. xv).
I min uppsats ses diskursen som en avgränsning av ett forskningsområde och en möjlighet att iaktta en institution som jag tidigare studerat på med viss distans. I den aspekten är Foucault relevant. Dels då han som väljer att se det som håller samman diskursen och dels då han talar om kunskap som en faktor som kan utestänga eller tillåta, nära besläktat med makt. Han nämner även hur det som sägs inom diskurserna blir ”sant”. Han intresserar sig mer för helheten än språkets beståndsdelar (Foucault enligt Bergström och Boréus 2000, s. 225). Då Foucault ofta undersöker förändring inom diskurserna och därmed undersökte dem under en längre tid (Foucault,2003) kan Foucault inte helt anammas i denna uppsats. Min undersökning är mycket tidsbegränsad. Laclau och Mouffe erbjuder då en annan möjlighet att utröna identitet genom sin version av diskursteori. Denna blir då ett sätt att teckna den blivande bibliotekariens yrkesidentitet.
Diskursteori enligt Laclau och Mouffe
Diskursteorin erbjuder vissa möjligheter att urskilja grupper och individer i samhället genom att peka på vad de inte är likväl för vad som kännetecknar dem. Laclau och Mouffe erbjuder som sagt genom sin version av subjektposition en möjlighet att teckna identiteten ur fler sammanhang än Foucault (Bergström & Boréus, 2000 s. 231). En man är inte bara ”man”
utifrån en subjektposition, han kan även vara make, bror och far. Som sådan tillskrivs ”man”
även andra egenskaper samtidigt som andra utesluts (egen anm.). Detta är tämligen användbart i min uppsats. Studenten som blivande bibliotekarie kännetecknas i denna uppsats genom kunskapen från utbildningen och den identitet som tecknas blir då den blivande yrkesidentiteten. Vad denna blivande yrkesidentitet innebär vad gäller kunskap om hörselskadade blir då också relevant.
Laclau & Mouffe är enligt Winther Jørgensen & Philips (2000) förespråkare för det som här kallas diskursteorin (s. 31). De är influerade av bland annat Foucault (Bergström & Boréus, 2000 s. 228). De bygger genom marxism och strukturalismen ett ”… teoribygge, där hela det sociala fältet uppfattas som en väv av betydelsebildningsprocesser” (Winther Jørgensen &
Philips, 2000 s. 32). En ingång till analys i detta sammanhang är att varje gång man
”bestämmer” en betydelse av ett begrepp i en viss diskurs har man egentligen inte fastslagit
någon sanning. Den betydelse man kan komma överens om inom en ram (diskursen) kan ändras och till exempel påverkas av andra diskurser och därmed ge begrepp en annan betydelse. Det viktiga inom diskursstudier är dock inte att ge begrepp betydelse utan att studera de strömningar och strider i bland annat samhället som orsakar betydelse (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 32).
Diskursen ses inom diskursteorin liksom andra diskursströmningar som en tillslutning. Ett sätt att för ett sammanhang beskriva betydelsen av ett eller flera begrepp. Moment kallas de tecken som har en relativt fast betydelse i diskursen, de ord som är allmänt accepterade och fixerade i till exempel den medicinska diskursen. Element är de ord/tecken som inte ännu har ”fastnat”
och kan därmed kan sägas ge flera betydelser. Diskursen ger en möjlighet för element att bli moment, entydiga och fixerade, men detta är ett omöjligt mål. Den medicinska diskursen är till exempel hela tiden påverkad av nya rön och nya behandlingsmetoder vilket kan påverka inställningen till/betydelsen av till exempel ”kropp” och därmed också ändra diskursen. Det pågår vad som skulle kunna kallas en ständig strid om vad begrepp skulle kunna ges för betydelse, denna strid (eller kamp) ger en ingång till diskursanalysen. (Winther Jørgensen &
Philips, 2000 s. 34-35). Den spricka som uppstår mellan diskurser då de inte kan komma fram till en betydelse av ett begrepp kallas antagonism. Detta hindrar betydelser främst i fråga om identitet i diskursteoretiska sammanhang (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 54-55).
Subjektpositioner är av diskursen redan bestämda positioner som subjektet på olika sätt identifieras med (Laclau & Mouffe, 2001 s. 115-116). Ett exempel som ges i Winther Jørgensen och Philips är ”man”. Olika diskurser erbjuder sin tolkning av vad det innebär att vara ”man”. Genom att samla samman signifikanter, skapar man ekvivalenskedjor (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 51-52). I Bergström och Boréus (2000) anges att ekvivalenskedjor skapas då element/tecken kopplas samman med andra. Ett exempel på en avhandling som baserats på studier av ekvivalenskedjor är Ulf Mörkenstams avhandling om lapparna i svensk samepolitik. I denna avhandling kallas dock dessa ekvivalenskedjor analogikedjor. Ett exempel på en sådan kedja är samer – nomadiserande renskötare – nomad – god renskötsel –fjällsame – ej fattigvård – särskilda rättigheter (Mörkenstam, 1999 s. 146).
Vissa tecken kan ge begrepp en positiv eller negativ betydelse (Bergström och Boréus, 2000 s.229). Identitet är något som skapas utifrån omgivningen ”man” befinner sig i (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 51-52).
Subjektet kan ges en identitet inom diskursteorin genom bland annat:
1) att representeras diskursivt
2) att de kopplas ihop med begrepp som beskriver dem.
3) att genom att de kopplas ihop med en rad begrepp som berättar hur de är även ger dem en identitet genom att peka på vad de inte är (alltså genom ekvivalenskedjor)
4) att subjektet aldrig är helt bestämt utan kan hela tiden kan ges en annan identitet (Winther Jørgensen & Philips s. 51-52).
I diskursiva gruppbildningar gör man även så att man kännetecknar gruppen genom att visa på vad den inte är (Winther Jørgensen & Philips s. 51-52).
Ovanstående förklaringar lämnar mycket att önska och skulle kunna utvecklas, men i denna uppsats är dessa begrepp ett hjälpmedel för att ”teckna” förhållandet för studenten till hörselskadades behov av tillgänglighet i utbildningen. Ytterligare begrepp som kännetecknar Laclau & Mouffes teorier skulle i nuläget konfundera läsaren ytterligare och inte tjäna något
syfte för uppsatsen fortsatta upplägg. Att använda sig av diskursstudier för att ringa in ett forskningsområde är inte främst frågan om begreppen man använder utan hur man utför studien (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 137).
Makt och samhälle enligt Laclau och Mouffe
I Hegemony and socialist strategy diskuterar Laclau och Mouffe sin teori om politik och samhället (se till exempel Laclau och Mouffe, 2001 s. 64). Då dessa resonemang är relativt invecklade väljs dock här Winther Jørgensen och Philips (2000) något förenklade beskrivning. När man talar om politik inom Laclau och Mouffes diskursteori anses denna visa på att samhället blir bestämt utifrån bestämda regler som därmed utesluter andra regler, även om detta begrepp fortfarande har viss anknytning till, till exempel partipolitik. Man talar även om objektivitet när man talar om de diskurser som vi i samhället ser som uppenbara. När en kamp uppstår mellan ”fasta” diskurser märks de olika deltagarna som försöker framhålla att deras regler är det ”rätta”. Objektiviteten har uppstått genom ”… politiska processer och strider; den är en avlagrad diskurs”. Det kan mellan objektiviteten och det politiska bli synligt nya sätt att uppfatta och omtala samhället. Det politiska kan bli objektivt och tvärtom. I gränsen mellan dessa begrepp finns begreppet hegemoni. Hegemoniska interventioner trycker undan alternativa uppfattningar vid en politisk konflikt och objektivitet uppstår (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 43-44).
Makt är inte i detta sammanhang något som utövas över den ena eller den andre (här visar Laclau och Mouffe att de är inspirerade av Foucault). Makt är inom diskursteorin ett begrepp som frambringar föränderlighet i vårt samhälle. Makten konstituerar vår identitet, hur vi ser på oss själva i förhållande till andra och det vi ser som kunskap. Makten är dock också föränderlig. Den avskärmar vår omvärld och gör vår världsbild förståelig för oss, men genom att göra detta så avskärmar den också andra möjligheter. Objektiviteten är den uppfattning som råder där makten inte längre är synlig och man har glömt bort den kamp som förts om rådande världsbild (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 44-45).
Tillämpning
Uppsatsens syfte är att finna diskursen om hur blivande bibliotekarier förbereds inom biblioteks- och informationsvetenskap i Borås för att bemöta den hörselskadade och dennes behov av tillgänglighet på biblioteken. Detta innebär att diskursen avgränsas av det material och den miljö som förbereder studenten/den blivande bibliotekarien. Diskursen används även för att ringa in det forskningsområde som skall undersökas. Så diskursen avgränsas av materialet men avgränsar även området som undersöks. För att tydliggöra detta område används punkter som Roger Säljö, forskare inom pedagogik, ställt upp (se nedan). Materialet är kursmaterialet (kursplaner, kurslitteraturlistor, magisteruppsatstitlar och informationshäften om utbildningen) och vad som i övrigt presenteras i utbildningen. Miljön är BHS på Högskolan i Borås. Diskursteorin används för att undersöka kursmaterialet och för den möjlighet till iakttagande av vad som ses som ”normalt” i olika sammanhang.
Diskurstänkandet kan alltså i denna uppsats sägas omfatta viss del av metoden ifråga om diskursteoretiska studier av kursmaterialet. Denna studie är inspirerad av ekvivalenskedjor i bemärkelsen att begrepp kopplas till subjektet, i det här fallet studenten. Dessa ”kopplingar”
redovisas i form av sammanfattningar under avsnittet Vad sägs? Den teoretiska utgångspunkten vad gäller inramning av undersökning och tankesätt vad gäller samhällsstrukturen utgår även den från diskursteoretiska tankegångar. Den kamp mellan makter som påverkar diskursen är relevant för uppsatsen. Inom denna miljö finns lärare, varav
tre intervjua s. Dessa intervjuer är ej del av den diskursteoretiska studien. Dock kan lärarnas svar sägas ingå i den diskurs som undersöks. Miljön består även av föreläsningssalar.
Samordnaren på Högskolan i Borås har intervjuats för att ta reda på vilka möjligheter som finns för den hörselskadade att läsa på högskolan, då detta också ger en möjlighet till förberedelse för studenten. Om föreläsningssalar och därmed högskolans miljö är utrustade med hörselslinga och den blivande bibliotekarien får möjlighet att studera tillsammans med hörselskadade, så finns möjligheten att förståelsen ökar.
Vid studie ns början sattes som sagt hörselskadade i centrum. Då resultatet blev mycket magert undersöktes materialet igen. Studenten som subjekt upptäcktes då. Detta var inte oanvändbart då det var relevant att iaktta den blivande bibliotekarien, alltså studenten. Den identitet som blir synlig och relevant för subjektet (studenten) blir här då studentens blivande yrkesidentitet. Det viktigaste med denna uppsats var dock förhållandet mellan studenten/den blivande bibliotekarien och användaren/den hörselskadade låntagaren så som den porträtteras inom utbildningen på BHS. Det blev då relevant att leta efter vilken kunskap studenten tillgodogör sig och de användare de möter genom utbildningen, men det viktigaste förblir ändock den kunskap som kan gynna mötet mellan studenten och den hörselskadade låntagaren. Det relevanta är hur man i utbildningen talar om hörselskadade och även om det blir rele vant att redovisa det material som utgör en grund för studentens kunskap, så blir det en del av studien. Inspirerad av det ovan nämnda begreppet ekvivalenssystemet inringas för studenten inom användarperspektivet viktiga faktorer inom utbildningen genom att ord kopplas till studenten. Det ”system” som använts i studien är att i alla texter som studerats har subjektet studenten ställts i centrum och hur studenten omtalas och vilken kunskap som studenten förväntas tillgodogöra sig har kopplats till subjektet. På så sätt har en beskrivning skett. Detta har gjorts då det är viktigt att se om något som nämns är något som kan vara användbart för den blivande bibliotekarien i mötet med hörselskadade och vilka förutsättningar för detta möte som ges. Dessa ”system” redovisas ej i uppsatsen. Resultaten redovisas i sammanfattningar av det som visat sig relevant i det undersökta materialet. Först finnes förutsättningarna för studenten och sedan vad den hörselskadade lå ntagaren efterfrågar.
Sedan jämförs dessa för att utröna hur studenten förbereds.
Föreställningen vad gällde användare var att de borde synas tydligt i kursplaner och kurslitteraturlistor. Detta antagande gjordes utifrån en tidig genomgång av kurslitteraturlistorna då vissa grupper kunde urskiljas. Det gjordes även stickprov där 12 texter ur kurslitteraturlistorna som skulle kunna vara relevanta för att nå information om hörselskadades behov av tillgänglighet valdes ut. Resultatet blev att även om de skulle kunna vara intressanta så nämnde de inte specifikt hörselskadade. Carol C. Kuhlthau nämner till exempel att känslorna spelar stor roll vid informationssökningen och diskuterar även bibliotekariens roll, vilket indirekt är användbart (Kulthau, 1993 s. 7-8). Hörselskadade kan ses om en grupp, hur grupper bildas och vad som kännetecknar grupper är därmed något som skulle kunna vara användbart för den blivande bibliotekarien i detta sammanhang. (Lalander och Johansson, 2002). Men ingenting specifikt nämns om hörselskadade. Man kan alltså säga att det i flera texter fanns användbart material för studier av hörselskadade även om det inte direkt nämndes något om gruppen. Det var bara en text av de utvalda som nämnde hörselskadade och det var Britt Backlunds Talandets lust och vånda. Hon skriver att teckenspråk är en slags kommunikation som hörselskadade använder men att även de hörande använder ett slags teckenspråk när de vinkar till sig någon de känner igen (Backlund, 2000 s.
79). Utifrån detta koncentrerades sökningen efter nämnda användare utifrån det som syntes i det undersökta materialet. Genom att söka vilka användare som bara nämns genom titlar kan det tyckas att andra viktiga grupper som på olika sätt nämns missas. Tanken är dock att de
användare som nämns i utbildningen delvis kan synliggörs genom att iaktta de grupper som nämns i kurslitteraturlistorna. Dock är den enda användargrupp som kommer uppmärksammas i denna uppsats de hörselskadade.
En utbildning består som sagt inte bara av kursplaner och skrivet material utan även av föreläsningar och seminarium. Även tid och plats för dessa går att läsa sig till i scheman så syns inte det som omtalas på de undersökta skriftliga dokumenten. Tre lärare har intervjuats.
Målet har varit att finna vilken kännedom de har om gruppen och kan förmedla till studenten.
Det har även varit av intresse om de i sin undervisning nämner hörselskadade och i vilken utsträckning gruppen tillgänglighetsbehov diskuteras. Intervjuerna har varit kvalitativa.
Ansatsen var först att intervjuerna skall vara ostrukturerade, men under intervjuernas gång har de snarare blivit semistrukturerade (Denscombe, 2000 s. 135). Dessa intervjuer kan som sagt ej räknas som del av den diskursteoretiska studien. Intervjuerna ger en möjlighet att komplettera den bild som ges genom diskursstudierna och en möjlighet att svara på de frågeställningar som ska svara på syftet. De ger också en möjlighet att nå en större del av den tillvaro studenten befinner sig i. Sökningar har gjorts i databaser för att se vad som där går att finna om hörselskadade. Detta utgör dock inte heller en del av den diskursteoretiska studien utan visar snarare på vad utbildningen kan ge studenten för redskap att nå information om en särskild grupp. I ett försök att ringa in det kursmaterial och de möjligheter som studenten har att nå kunskap används pedagogikforskaren Roger Säljö (2000).
Det sociokulturella lärandet
Frågan som här skall besvaras är, på vilket sätt blivande bibliotekarier förbereds genom utbildningen, därför är det relevant att resonera kring hur vi lär. Om man bara baserar utbildningen på vad som står i litteraturen ger uppsatsen bilden av studenten som en passiv deltagare i sammanhanget. Roger Säljös (2000) bok pekar även på andra resurser (än litteratur/det skrivna ordet) som påverkar lärandet. Säljö menar att vår tillvaro i form av resurser ger oss möjligheter att gå utöver vår egen förmåga att tillgodogöra oss kunskap (2000, s. 17). Den sociokulturella synen på lärandet är inte direkt kopplad till mitt uppsatsämne. Vad man strävar efter här är att se till enskilda personers och gruppers hjälpmedel för att lära och nå kunskap (Säljö,2000.s. 18-19). Säljö kommer användas för att kartlägga vilka resurser som finns.
Då vi som människor är begränsade i vårt lärande har vi hela tiden utvecklat instrument som på olika sätt låtit oss bli obegränsade. Redskap eller verktyg kännetecknar i denna bok de tidigare nämnda hjälpmedel som kan ge oss förståelse av vår tillvaro. Dessa redskap och verktyg behöver inte nödvändigtvis vara av faktisk natur (till exempel en traktor) utan kan även vara redskap som gör det möjligt att analytiskt (med hjälp av vår hjärna) lösa problem. I vårt samhälle finns det även kunskaper som skapats genom åren och som vi inte läser oss till utan tillgodogör oss genom att vi samtalar med andra människor om dem. Alltså genom kommunikation. Våra möjligheter att tänka ut lösningar på problem hjälper oss ifråga om hur vi ska göra (Säljö, 2000. s. 20-22). Säljö menar att för vi ska studera lärandet ifrån ett sociokulturellt perspektiv måste tre punkter uppmärksammas:
1) Utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska/ språkliga) redskap.
2) Utvecklingen och användningen av fysiska redskap (eller verktyg).
3) Kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter (Säljö,2000 s. 22-23).
Den första punkten tolkas i detta sammanhang som en möjlighet att se vilka begrepp som används i utbildningen kring hörselskadade och deras behov av tillgänglighet. Dessa begrepp kan vara de som nämns i litteraturen eller de som nämns vid intervjuer. Dessa redskap är de begrepp som man väljer att beskriva hörselskadade på. Begreppen är en del av diskursstudien, men hur används de i utbildningssammanhangen?
Punkt två fick mig instinktivt att tänka på datorer och sökmotorer, något som till stor del ingår i utbildningen. Vilka resurser finns på Internet som BHS kan ge oss information om? Den sista och tredje punkten handlar om något som tidigare i uppsatsen förbisetts.
Kommunikationen ses här främst som den kommunikation som sker mellan lärare och student, likväl vid föreläsningar som vid handledning och i mitt fall intervjuer. Samarbetet gäller i detta sammanhang då i första hand lärare och student, men det går även att se samarbeten utöver detta som man som student vanligtvis inte tar del av. Vilka samarbeten pågår mellan lärare och lärare, vilka sammanhang finns inom BHS där hörselskadade omtalas och diskuteras?
I denna uppsats anpassas Säljös punkter (se sidan 18) till att gälla följande:
1) Utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska/ språkliga) redskap.
a) Litteraturlistor b) Kursplaner
c) Annat skriftligt material om utbildningen (däribland magisteruppsatser) 2) Utvecklingen och användningen av fysiska redskap (eller verktyg).
d) Databaser e) Sökverktyg
3) Kommunikation och de olika sätt på vilket människor utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter.
f) Föreläsningar g) Seminarier h) Handledning
i) Samtal med lärare om hörselskadade
Dessa punkter inringar B&I utbildningen vid Högskolan i Borås och därmed också det som förbereder den blivande bibliotekarien.
Material
I valet av material till en diskursanalytisk studie så påverkas detta av vilka avgränsningar man valt att göra (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 84). Mitt material kommer att utgöras av kursmaterial från BHS, bland annat litteraturlistor ifrån olika kurser. Även kursplanerna studeras för att söka efter vad om något som sägs om studenten och hörselskadade och deras behov av tillgänglighet. De databaser som görs sökningar i (se bilaga 2) utgår från en lista som en lärare på BHS har publicerat på en hemsida kopplad till en kurs.
Litteraturlistor, kursplaner och magisteruppsatstitlar finns till viss del ute på Internet, övrig information nås genom intervjuer med lärare. Målet med intervjuerna är främst att nå hur hörselskadade och hörselskadades behov av tillgänglighet omtalas inom utbildningen och hur studenten kan nå information om denna grupp genom utbildningen.
I Högskolan i Borås dokumentarkiv kan man finna dokumentet Plan för jämställdhet och mångfald vid Högskolan i Borås 2004.12 Man betonar att man vill motverka diskriminering på högskolan. Människors kunskap skall tillvaratas och uppskattas oberoende på bakgrund, funktionshinder eller kön (s. 2-3). Man betonar även att all undervisning skall främja mångfalden och motverka diskriminering. Kursplaner, kurslitteratur och examinationsformer skall noga undersökas för att främja jämlikheten. Man menar att högskolan skall utveckla sätt att utvärdera jämställdheten och mångfalden i kursplaner och examinationsformer. Man talar även om att man inom Institutionen för vårdvetenskap ska genom sina kursplaner intressera fler män att läsa deras utbildningar (s. 5-6). Man kan alltså inte bortse från det faktum att kursplaner och kursmaterial kan användas för att locka vissa studenter och kanske även därmed indirekt utestänga vissa grupper. Kursplaner och undervisning kan i detta sammanhang därmed sägas vara en viktig del av den struktur som formar studentens framtida yrkesidentitet.
Winther Jørgensen & Philips använder sig bland annat i sin bok av två platsannonser och en tidningsartikel från en damtidning för att visa hur man kan tolka dem utifrån diskursstudier (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 59-60 samt s. 82-83). Men även om man utgår från sekundära källor så ska analysen grundas i primära källor (Winther Jørgensen & Philips, 2000 s. 137). Dessa källor utgörs av bland annat av Laclau & Mouffe enligt Winther Jørgensen &
Philips där deras begrepp lägger grunden för hur man kan skissa upp en diskurs. Roger Säljös (2000) punkter ger en möjlighet att ringa in det material som bildar diskursen.
Tillvägagångssättet vid intervjuer grundades i metodlitteratur kring hur intervjuer utförs.
Ursprungstanken med intervjuerna var att intervjun skulle te sig som ett samtal, det vill säga ostrukturerade intervjuer. Det visade sig dock under intervjuernas gång att det krävdes viss struktur för att nå de svar som söktes, intervjuerna är alltså semistrukturerade (Denscombe, 2000 s. 135).
12 http://www.hb.se/org/orgdok/jamstall/jmf20031211.pdf
Tidigare forskning
Två magisteruppsatser om hörselskadade och döva har vid tiden då denna uppsats skrivs examinerats på BHS. Helena Anderssons Döva ungdomar och bibliotek - En undersökning vid Riksgymnasiet för döva (1997) och Johanna Palméns Att tala för döva öron (2002). Den sistnämnda undersöks i min uppsats och kommer därför inte nämnas vidare här. Flera magisteruppsatsförfattare använder sig av diskursstudier. Mats Sjölin använder diskursstudier för att skriva om bibliotekariens kunskap (Sjölin, 2002). Åse Hedemark & Jenny Hedman använder sig av diskursstudier för att iaktta hur användaren på folkbiblioteken omtalas utifrån artiklar från tre bibliotekstidskrifter (2002).
Forskning kring utbildningen på BHS på Högskolan i Borås har efterfrågats (Klasson, 1990 s.
7-9). Lars Seldén och Mats Sjölin har i ett projekt arbetat med detta och resultatet redovisas bland annat i Mötesplats inför framtiden (2003) och Kunskap, kompetens och utbildning: ett bibliotekariedilemma under 100 år (2003) publicerad i Svensk biblioteksforskning. Sofia Olaus son lade 2004 fram sin uppsats där hon undersökt bibliotekarieutbildningen under åren 1977, 1985, 1995 och 1999. Hon går där igenom alla fyra perspektiven och hur tecknen information, bibliotek och bibliotekarie fixeras i de fyra sammanhangen (Olausson, 2004). Ett namn som dyker upp i samband med både Sjölins och Olaus sons uppsatser är John M. Budd.
Budd har genomfört diskursstudier inom biblioteks- och informationsvetenskap och i samband med kunskapen inom ämnet. Dock ämnar min uppsats först och främst undersöka på vilket sätt B&I kunskapen på BHS ger studenten förberedelse för mötet med en särskild grupp. Därför sker ej någon fördjup ning i de sorters kunskap Budd utgår ifrån, även om hans studier är relevanta för biblioteks- och informationsvetenskap på BHS i Borås (Budd, 2001 s.
498-517). Vid litteratur– och informationssökning kring denna uppsats har ej några studier som handlar om bilden av hörselskadade inom B&I utbildning på Högskolan i Borås påträffats.
Döva och biblioteket . En kartläggning är ifrån 2000 och är skriven i samband med att Örebro länsbibliotek vill belysa nödvändigheten av ett ansvarsbibliotek för döva. Den tar upp många relevanta uppgifter för den som intresserar sig för biblioteksservice till och för döva, men den kan först och främst sägas redovisa varför det behövs ett ansvarsbibliotek. Det är inte någon vetenskaplig forskning utan just en kartläggning av hur service till döva fungerar i nuläget.
Som sådan är den relevant, men inte helt vetenskapligt gångbar. Den används dock för att tillföra viss faktainformation (till exempel om Äppelbiblioteket).13 Johanna Palmén har i viss utsträckning använt sig av denna kartläggning så den kommer att nämnas i samband med hennes uppsats.
De texter som valts ut visar dels vilken forskning som bedrivits och dels varför det är av vikt att studera hörselskadades behov av tillgänglighet på biblioteken. Sivert Antonsons avhandling Hörselskadade i Högskolestudier – Möjligheter och Hinder (1998) är relevant i bemärkelsen att han skriver om hörselskadade och han skriver om högskolan (i Örebro). Den högskolemiljö han presenterar representerar inte Högskolan i Borås, men ger en bild av den
13 En avdelning i Härnösands stadsbibliotek som startades med ambitionen att samla specialmedia – talböcker, punktskriftsböcker, LL-böcker, taktila bilderböcker liksom videogram på teckenspråk för barn med handikapp.
Även faktaböcker om olika bibliotek placerades i Äppelbiblioteket. Texttelefon och rullstol för de som behövde det, man anpassade biblioteket så mycket man kunde med teknikens hjälp. Kassettbandspelare och video-TV gjorde att det gick att läsa både talböcker och v ideoböcker på Äppelbiblioteket. Personalen fick särskild utbildning om olika handikapp (Döva och biblioteket. En kartläggning, 2000 s. 18).
hörselskadades upplevelse av en högskola. Det rör sig inte om en diskursstudie, men likväl en studie om en särskild grupp på högskolan. I avhandlingen diskuteras vad som kan hjälpa eller hindra studenten att lyckas med sina studier (Antonson, 1998 s. 9-10). Med andra ord diskuteras vad som kan underlätta och försvåra tillgängligheten för den hörselskadade i vad som här definieras som en ”hörande” högskola (Antonson, 1998 s. 135). Dessutom representerar högskolan här den miljö som den blivande bibliotekarien befinner sig i. Det är dock den hörande studenten och den hörselskadade låntagaren som är av intresse i denna uppsats. Karin Nordins text Social omsorg som diskurs är ett kapitel ur en antologi om ämnet social omsorg. Nordins text är relevant då den visar på hur social omsorg som diskurs skapar en bild av samhället genom utbildningen. Forskningen inom social omsorgs påverkar också situationen för människor i samhället, vilket visar på att den akademiska diskursen kan påverka den samhälleliga (Nordin, 1998 s. 262). Detta är relevant för uppsatsen då det visar på att man ej kan bortse från det faktum att B&I utbildningen påverkar samhället. Rapporten om bibliotekets särskilda tjänster visar hur arbetet med särskilda tjänster fungerar eller inte fungerar ute på biblioteken. Detta kan sägas ge en föreställning av hur arbetet kring hörselskadade ser ut ute på biblioteken. Helena Anderssons uppsats (se ovan) är relevant dels då den är skriven av en BHS-student om den särskilda gruppen, dels då Andersson intervjuat bibliotekarier som möter hörselskadade låntagare i yrket.
Hörselskadade i Högskolan
Avhandlingen Hörselskadade i Högskolan av Sivert Antonson är relevant för uppsatsen då den handlar om hörselskadade och om högskolemiljön i samband med denna grupp. Det är dock som sagt den hörselskadade låntagaren och den hörande studenten som är aktuella i denna i min uppsats. Sivert Antonsson har intervjuat 11 hörselskadade studenter på Högskolan i Örebro (Antonsson, 1998 s. 10). Han har undersökt hur hörselskadade upplever hur det är att vara student och hur de upplever sin studiesituation. Hur påverkar hörselskadan mötet med högskolan (Antonson, 1998 s. 9-10)? Antonson kallar sitt perspektiv miljörelaterat och vill undersöka vilka faktorer det är som gör att handikappet kan bli ett hinder (Antonson, 1998 s. 75). Avhandlingen handlar även om hur institutionen lyckats bemöta de hörselskadade och undersöker alltså inte främst högskolemiljön som sådan (Antonson, 1998 s. 9-10).
En student (David) nämner redan på sida ett att han studerat på en högskola som saknade hörselslinga men nu bytt till Högskolan i Örebro där det fungerade bättre (Antonson, 1998 s.
1). Tidigt i avhandlingen redovisar också en annan student (Stina) hur en lärare försvårade hennes förmåga att följa med i en föreläsning genom att vägra anpassa sig efter vad hon behövde för att kunna höra vad han sade. Han skrattade åt henne och fick hennes medstudenter att skratta med. Den tekniska hjälpen fungerade inte heller för Stina. När hon försökte få hjälp med detta berättade hon även om läraren men istället för hjälp så fick hon upplevelsen av att felet ansågs ligga hos henne. Hon fick känslan av att hon inte ansågs tillräckligt intelligent för att klara högskolestudierna (Antonson, 1998 s. 3-4).
Antonson hävdar att när en hörselskadad student misslyckas med sina studier så är inte detta endast den enskilde elevens ”fel”. Den interaktion som sker mellan skola och student påverkas av såväl skolans förutsättningar som den enskilde personens förutsättningar. Den miljö som interaktionen tar plats i spelar även den en roll (Antonson, 1998 s. 5).
En rad rapporter från Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) som handlade om projektet Döva och Hörselskadade i högskolestudier samlades 1997 i en slutrapport. Detta projekt och dessa rapporter bedrevs/skrevs på Högskolan i Örebro som för tiden då denna avhandling
