Energieffektiv byggnad genom proaktivt energiarbete vid byggprojektering: Projekteringsledarens roll

(1)

Energieffektiv byggnad genom proaktivt energiarbete vid byggprojektering

Projekteringsledarens roll

Linda Eriksson

Examensarbete

Huvudområde: Energiteknik Högskolepoäng: 15 Termin/år: VT 2021

Handledare: Ulf Söderling & Kristina Göransson Examinator: Olof Björkqvist

Utbildningsprogram: Energiingenjörsprogrammet

(2)

Sammanfattning

Hur energifrågan kan lyftas tidigare i byggprojektering för att bygga mer energieffektiva byggnader har undersökts i denna rapport. Det perspektiv som belyses är om projekteringsledarens kompetens, kunskap och intresse påverkar hur tidigt energifrågan belyses och på vilket sätt det ge- nomförs samt att certifiering av byggnader översiktligt gåtts igenom som ett verktyg för att lyfta energifrågan tidigare.

Projekteringsledarens roll i en byggnationsprocess är bred. Det krävs att man behärskar flera olika områden för att arbetet ska flyta på utan större hinder. Det går inte att förvänta sig att en projekteringsledare ska vara expert på alla områden som ingår i en byggprocess men den rollen har en möjlighet att påverka hur byggnadens slututförande blir. Av de intervjuer som genomförts med projekteringsledare så framkommer en tydlig bild av att den egna tekniska energikompetensen är relativt låg hos de flesta men intresset desto större. Däremot säger flera att frågan inte lyfts tidigt i byggprocessen om det inte är uttalat från beställarens sida i för- frågningsunderlaget att byggnaden ska ha fokus på energianvändandet.

Att lyfta frågor som inte specificerats i förfrågningsunderlaget genererar ofta ett ÄTA-arbete, vilket leder till en ökad kostnad för beställaren och som gärna undviks av projekteringsledaren i tidiga skeden. Flertalet projekteringsledare säger även att energifrågan ofta enbart löses istället för att arbetas med under hela byggnationsprocessen.

Det är av vikt att energifrågan lyfts direkt och följs upp under projekteringen eftersom den påverkar och påverkas av hela byggnaden. De goda exempel på byggandet av energieffektiva byggnader lyfter vikten av att alla yrkeskompetenser är med från början, får samma information och arbetar mot samma mål. Där är projekteringsledarens ansvar stort.

Certifiering av byggnader har undersökts som ett verktyg för att belysa energifrågan tidigt där en summering av de vanligaste certifieringsme- toderna nämns i rapporten. En slutsats man kan dra är att om en bestäl- lare har valt att satsa på att certifiera sin blivande byggnad och formulerat det i förfrågningsunderlaget så har beställaren på det sättet ett uttalat krav på byggnadens energieffektivitet vilket i sig leder till mer energieffektiva byggnader.

(3)

Energieffektiv byggnad genom proaktivt energiarbete vid byggprojektering - Projekteringsledarens roll

Linda Eriksson

Abstract 2021-06-06

Abstract

How the energy perspective can be raised earlier in construction planning to build more energy-efficient buildings has been examined in this report.

The main area that been investigated is whether the project leader's competence, knowledge and interest affect how early the question of energy is highlighted and how it is implemented. Certification of buildings has been reviewed as a tool to raise the question of energy early in the process.

The project leader's role in a construction process is broad. It is necessary to master several different competence so the process flows without ma- jor obstacles. It is not possible to expect a project leader to be an expert in all areas involved in a construction process, but that role has an oppor- tunity to influence how the building's final design will be. Of the inter- views conducted with project leaders, a clear picture emerges that their own technical energy competence is relatively low among most of them, but their interest is greater. However, several says that the question isn´t raised early in the construction process unless it is stated by the client in the request documentation, that the building should focus on energy use.

Raising improvements that have not been specified in the specifications often generates an ÄTA-work, which leads to an increased cost for the client and is preferably avoided by the project leader in the early stages.

Most project leaders also say that the question of energy is often only solved instead of being worked on throughout the construction process.

It is important that the question of energy is raised directly and followed up during the project as it affects and is affected by the entire building.

The good examples of the construction of energy-efficient buildings highlight the importance of all professional competences being involved from the start, receiving the same information and working towards the same goal. There, the project leader's responsibility is great.

Certification of buildings has been investigated as a tool to highlight the energy issue early on, with a summary of the most common certifications in Sweden in the report. One conclusion to be drawn is that if a client has chosen to invest in certifying their future building and formulated it in the specifications, the client thus has an explicit requirement for the energy efficiency of the building, which in itself leads to more energy-efficient buildings.

(4)

Förord

Denna rapport är framtagen i samarbete med konsultföretaget KAMTe- chnology AB i Örebro. Jag vill framföra ett stort tack till KAMTech´s Mag- nus Hjelte-Åkerblom, projekteringsledare samt Kalle Almstedt, hållbar- hetskonsult för deras input, givande diskussioner, stöttningen under pro- cessens gång och möjligheten att få skriva detta examensarbete.

Ett stort tack ska även Mittuniversitetets handledare Ulf Söderlind och Kristina Göransson ha för givande handledningar samt alla de projekteringsledare som ställt upp på intervjuer och bidragit med sina kloka tan- kar.

(5)

Linda Eriksson

Innehållsförteckning 2021-06-06

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... ii

Abstract ... iii

Förord ... iv

Terminologi ... vii

1 Inledning / Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund och problemmotivering ... 1

1.2 Övergripande syfte ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2 Teori ... 3

2.1 Energieffektiv byggnad ………...6

2.2 Komplexiteten i byggnader ur energitekniskt perspektiv………8

2.3 Projekteringsledarens roll, kompetens och kunskap……….9

2.4 Certifiering av byggnader - översikt………..11

2.4.1 Miljöbyggnad……….11

2.4.2 BREEAM ... 11

2.4.3 LEED………12

2.4.4 City Lab………...12

2.4.5 Green Building………...12

2.4.6 Svanen……….12

3 Metod ... 16

3.1 Intervjuade projekteringsledare………..16

3.2 Källkritik……….17

4 Resultat ... 18

4.1 Projekteringsledarens roll………18

4.2 Beställarens roll och ansvar………..19

4.3 Energifrågan i projektering………..20

4.4 Exempel där energifrågan lyfts för sent……….21

4.5 Certifiering som verktyg………..22

4.6 Övriga kommentarer………... 22

5 Slutsatser / Diskussion... 24

Källförteckning ... 26

(6)

Bilaga A: Intervjufrågor ... 30

Bilaga B: Projektplan ... 31

(7)

Linda Eriksson

Terminologi 2021-06-06

Terminologi

Energiprestanda Den mängd energi en byggnad använder under normalt brukande under ett år. Anges som primären- ergital (se beskrivning nedan) i energideklarationer.

Primärenergital Beräknas utifrån den levererade energin (inte för- brukad energi) där hänsyn tas till energislag samt geografisk faktor.

BBR Boverkets byggregler Klimatskal/

Klimatskärm

De delar som omsluter byggnaden och skapar grän- sen mellan ute och inne; Ytterväggar, tak, golv/grund, ytterdörr och fönster.

ÄTA-arbete Ett arbete som genereras av en ändring, ett tillägg eller ett avgående arbete.

EP^pet Primärenergital (se ovan)

A^temp Den area i en byggnad som värms upp till minst 10°C

(8)

1 Inledning

När världen står inför en energiomställningsfas där andelen fossilt bränsle ska bytas ut mot mer förnybara alternativ samt att vi strävar efter att använda mindre energi än tidigare så blir energifrågan mer och mer aktuell.

I Sverige uppförs och renoveras flertalet byggnader årligen. Boverket har i sina krav specificerat en lägsta nivå för hur dessa byggnader ska utformas. Det går att bygga mer energieffektivt än vad som är kravställt. Men vem sätter ribban och följer upp hur och varför man ska bygga mer energieffektivt? Detta examensarbete tittar närmare på byggprojekteringsle- darens roll som spindeln i nätet under projekteringsfasen och de möjlig- heter den rollen får att styra projekteringen, så att en byggnad blir mer energieffektiv.

I och med att bostäder och lokaler står för en stor del av energianvänd- ningen i samhället kan energieffektiviseringar inom denna sektor leda till stora genomslag på helheten.

1.1 Bakgrund och problemmotivering

KAMTechnology AB är ett konsultföretag som är verksamt i byggbran- schen med tjänster som erbjuder både hållbarhetskonsulter och projekteringsledare. Under ett antal år har företaget upplevt att energifrågan får mer fokus men att den belyses för sent i processen. Det gör att de juste- ringar som är önskvärda kan kosta mer än vad de hade behövt göra om de projekterats tidigare i processen. De ökade kostnaderna leder ofta till att energiåtgärderna inte genomförs i så stor utsträckning som varit möj- lig.

En utmaning i detta arbete har varit att hitta litteratur som belyser projekteringsledning samt energi. De finns var för sig, men litteratur som belyser den yrkesrollen kombinerat med ett energiperspektiv nationellt eller internationellt har inte hittats genom de sökningar som gjorts. Dock finns det några mindre rapporter som belyser projekteringsledarens roll i byggprocessen som är av vikt för detta examensarbete.

(9)

Energieffektiv byggnad genom proaktivt energiarbete vid byggprojektering – Projekteringsledarens roll

Linda Eriksson

Inledning 2021-06-06

1.2 Övergripande syfte

Syftet är att bidra till att öka andelen energieffektiva byggnader genom att lyfta energifrågan tidigt i byggprojekteringen.

1.3 Avgränsningar

Detta är ett examensarbete som pågår under 10 veckor. Det finns flera aspekter som bör belysas för att få en mer heltäckande bild av möjlighet- erna att bygga mer energieffektiva byggnader. En viktig faktor som inte tas upp i denna rapport är beställarens kunskap, intresse och kompetens.

Beställaren har möjlighet att styra grundförutsättningarna för hur energieffektiv en byggnad kan bli.

Ytterligare en roll i byggprocessen som inte berörs i detta arbete men som är värd att nämna är arkitektens uppdrag. Om en arkitekt har kompetens om energi och vilka faktorer som påverkar en byggnad så kan de bidra till en bättre utformning av byggnaden.

En annan faktor som inte undersöks i denna rapport är hur den mänsk- liga faktorn påverkar hur mycket energi som används. Inte heller styr- och reglerutrustning nämns som vid implementering i byggnader kan styra byggnaden mot en mer energieffektiv drift om den enskilde hyres- gästen eller förvaltaren väljer att göra det.

(10)

2 Teori

Sveriges totala energianvändning uppgick till 373 TWh under 2018. Av dessa användes cirka 40% för hushåll och lokaler. [1] Sverige står inför stora energieffektiviseringsmål där 32,5% av Sveriges totala energiför- brukning ska effektiviseras senast 2030. [1]

Befolkningen och välfärden ökar över hela världen. 2050 beräknas det finnas ca. 6 miljarder människor som bor i en stad jämfört med dagens 3 miljarder. Ökad befolkning och välfärd leder till en efterfrågan på bostä- der och lokaler med högre standard och kvalitet. Det ökande byggandet kräver mer resurser i både material och energi. För att möta detta framtida behov måste byggsektorn minska sin energikonsumtion samt se byggnaden ur ett helhetsperspektiv och bygga hållbart. [2] Det får dock inte påverka hur hållbar en byggnad är och användningsområdet för byggnaden får inte försämras. [3] Det är även viktigt att hålla isär vad man menar med energieffektivitet. En energibesparing för en byggnad som inte har samma funktion eller kvalitet som innan är ingen energieffektiv lösning. Inte heller åtgärder som kräver mer resurser än vad man tjänar i energibesparing räknas som en energieffektiv lösning. [3] Möjlig- heten att producera byggnader med lägre energiförbrukning påverkar driftkostnaderna och sänker även byggnadens klimatpåverkan. [4] Bygg- nader kan vara komplicerade vilket gör att en beställares vision inte alltid är samma sak som slutprodukten. [5] Även om det finns rutiner för hur en byggprojektering brukar gå till så följs de inte alltid. [3] Dock har intresset för att bygga mer energieffektiva byggnader ökat de senaste åren och det finns flera metoder och verktyg som stöd för detta. [5] Flera stu- dier har visat att desto tidigare energifrågan lyfts i en byggprocess desto större effekt får den. [5] Detta kan ha sin förklaring i att intresset för ett bra slutresultat ofta rotar sig tidigt i processen. Samt att samverkan och integrering leder till en ökad effektivitet, under förutsättning att den processen sker med en öppenhet och ärlighet gentemot de andra inblandade i projektet. [6] När de olika professionerna möts och har ett gemensamt mål så tjänar alla på att samarbeta vilket gynnas av erfarenhetsutbyte tidigt i processen. [6]

En ny effektiviseringsåtgärd är att individuell mätning för värme och tappvarmvatten i de byggnader som har sämst energiprestanda införs 1 juli 2021. [1] Ytterligare ett skäl till att bygga ett energieffektivt hus direkt är att andra framtida krav som kan drabba en fastighetsägare när reglerna skärps kan bli kostsamma. [5] De nya reglerna som kräver individuell

(11)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

mätning för värme och/eller tappvarmvatten gäller för de fastigheter som har sämst energiprestanda, vilket innebär ett primärenergital som övers- tiger 180 kWh/m² och år eller 200 kWh/m² och år beroende på var i Sverige fastigheten finns. Undantag kan ges om andra energieffektiviserande åt- gärder genomförs men görs inte detta så krävs det att hyresgästerna har individuell mätning och debitering för värme (IMD). Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten ska adderas för de som bygger om sin fastighet där en ny installation av tappvarmvatten inkluderas. [7]

Vid framtagandet av energieffektiva byggnader är det viktigt att energi- frågan beaktas redan när byggnaden ritas eftersom många av de detaljer som påverkar fastighetens energibehov beslutas under denna fas. [8]

Kostnaden att justera husets utformning blir i huvudsak högre desto längre projekteringen har kommit. [3] De fel som uppkommit i beställa- rens kravspecifikation eller som dykt upp under byggprojekteringen kommer med stor sannolikhet finnas kvar i den färdiga byggnaden. Det är inte självklart att en byggentreprenör uppmärksammar det. [3]

Boverket är en myndighet som har ett brett uppdrag inom byggande och förvaltning av bebyggelse där de bland annat ska ”utveckla verifierbara funktionskrav i byggreglerna samt följa och analysera tillämpningen av dessa”. [9]

Boverket kräver att nya byggnaders primärenergital ska verifieras enligt deras föreskrifter. Boverket rekommenderar även att byggnaders värme- genomgångskoefficient samt primärenergital beräknas under byggpro- jekteringsfasen och beräknas utefter ett normalt brukande. [10] Ett verktyg som kan användas under byggprocessen för att kvalitetssäkra att en byggnad blir energieffektiv är att använda sig av ByggaE [11]. Denna metod är ett stöd till beställaren att på ett enkelt sätt skapa ett underlag och följa upp byggnadens energiprestanda från idé till färdig byggnad. Me- toden syftar även till att hjälpa projektörer och byggentreprenörer att nå kraven som beställaren satt, eftersom det finns stora skillnader i vad man projekterat för och vad byggnaden faktiskt har för energianvändning när den står färdig. [11]

För att bygga energieffektiva byggnader krävs det att en person får an- svaret för att driva energiarbetet under hela byggprocessen. Det krävs att den personen har erfarenhet i både projektledning samt en energikompetens. [11] Energisamordnare är en titel som används inom byggprocessen idag, men den har ingen uttalad definition eller tydliga rutiner att följa.

(12)

Dock är det klokt att en anställd hos byggherren inte tar denna roll för att undvika jävsituation där man ska kontrollera något man själv byggt. [11]

För att bygga energieffektiva byggnader finns det vissa områden som kräver extra uppmärksamhet och är av vikt att de överlämnas på rätt sätt mellan byggprocessens olika skeden. [5] Ett kritiskt moment som upp- täckts är hur energifrågan tas upp på projekteringsmötena. [11]

(13)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

2.1 Energieffektiv byggnad

En energieffektiv byggnad kan definieras på olika sätt. I Sverige har vi ett lägstanivåkrav på hur mycket energi nybyggda byggnader får bruka. Bo- verkets krav på en byggnads energihushållning kan ses översiktligt i tabell 1. [10]

EPpet

[kWh/m² Atemp

och år]

Installerad eleffekt för uppvärmning

[kW]

U-värde (Um) [W/m², K]

Klimatskalets luft- läckage (genomsnitt)

vid 50Pa [l/ s, m²] Bostäder

Småhus > 130 m² 90

Småhus > 90-130 m² 95 4,5 + 1,7 x (Fgeo-1)

0,3

Se avsnitt 9:26

Småhus > 50-90 m² 100

Småhus ≤ 50 m² Inget krav Inget krav 0,33 0,6

Flerbostadshus 75 4,5 + 1,7 x (Fgeo-1) 0,4 Se avsnitt 9:26

Lokaler

Lokaler 70 4,5 + 1,7 x (Fgeo-1) 0,5 Se avsnitt 9:26

Lokal ≤ 50 m² Inget krav Inget krav 0,33 0,6

Tabell 1 - Boverkets byggregler

För att definiera byggnader har Boverket klassificerat energianvänd- ningen utifrån energideklarationen i olika nivåer, se tabell 2. Energiklass C följer Boverkets minimikrav på nybyggda byggnader, energiklass A och B är nivåer för en mer energieffektiv byggnad. [12]

(14)

Energiklass

A ≤ 50% av kravet för en ny byggnad B >50 - ≤ 75 % av kravet för en ny byggnad C >75 - ≤ 100 % av kravet för en ny byggnad D >100 - ≤ 135% av kravet för en ny byggnad

E >135 - ≤ 180% av kravet för en ny byggnad F >180 - ≤ 235% av kravet för en ny byggnad G >235 av kravet för en ny byggnad

Tabell 2 – Energiklasser [12]

Kyotopyramiden (figur 1) visar i vilken ordning man bör göra sin energieffektivisering på en befintlig byggnad. Pyramiden är framtagen av det norska forskningsinstitutet Sintef som ett resultat av Kyotoprotokollet som togs fram 1997, där flertalet länder kom överens om att sänka utsläp- pen av växthusgaser. [13]

Figur 1 – Kyotopyramiden [13]

(15)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

2.2 Komplexiteten i byggnader ur ett energiperspektiv

Energin i en byggnad kan ses som ett eget system som mäts i tillförd energi och bortförd energi, mellan dessa krävs det en balans. Det som till- förs kommer i sinom tid även att föras bort. Den bortförda energin styr hur mycket energi som behöver tillföras. [14]

Energi kan tillföras på olika sätt. Det finns energi som en byggnad får gratis, exempelvis den värme som människor utstrålar och solvärme.

Dock är solvärme inte alltid önskvärd, sommartid kan det leda till en varm byggnad. [14] Största delen av energin som tillförs en byggnad är den köpta energin. Den kan tillföras på olika sätt. Vanligast genom el, fjärrvärme, olja eller pellets. [14] En byggnad använder energin till att bland annat hålla önskvärd temperatur inomhus, värma varmvatten, driva pumpar och fläktar (ventilation) och för belysning. [14] Komplexi- teten kan ses i en kombination av alla system man använder. För att få ett bra inomhusklimat krävs det att man har en ventilation som hjälper luften att rotera, men den innebär också att varm luft ersätts med kall luft utifrån som måste värmas upp. Därför krävs det att ventilationen är noga konstruerad efter byggnaden så varken för mycket eller för lite luft roterar.

[14] Sommartid uppstår ett liknande dilemma men med motsatt utmaning. Där är uteluften ofta varm och ett svalare inomhus klimat önskas.

Beroende på hur byggnaden är konstruerad och placerad så värms den olika mycket av solen. [14] U-värde är ett mått som beskriver hur mycket värme som materialet släpper igenom. Lägre värde innebär att mindre värme släpps igenom, det isolerar bättre. [14] En produkt kan se likadan ut men inneha olika egenskaper när det gäller U-värden som olika föns- tertyper i tabell 3.

Material U-värde [W/m², C]

Fönster, enkelglas ~5

Fönster, 2-glas 2,8-3,5

Fönster, Energiglas 0,8-1,2

Tabell 3 - Fönster, U-värden [14]

Detsamma gäller för alla material som används i en byggnad. En vägg kombineras med olika material som till exempel trä, betong, plast och isolering vilket ger ett unikt U-värde för alla väggar. [14] U-värdet säger hur mycket värme en byggnad släpper in sommartid och ut vintertid. [14] Vill

(16)

man kunna styra hur byggnaden ska reagera under årstiderna bör man se till att byggnaden vrids och U-värdena utformas efter väderstreck och behov. [14] Samma princip gäller om man vill kunna utnyttja solens energi i solceller där byggnaden helst ska ha tak i söderläge med 35-50°

lutning och inget i omgivningen som skuggar. [15]

2.3 Projekteringsledarens roll, kompetens och kunskap.

En utmaning i projektering av byggnader är att flera yrkesroller är involverade med egna intressen, motivation och kompetenser. Energifrågan kan vara komplex när nya innovativa idéer beaktas vilket gör att en yrkesroll som inte innehar en djup kunskap om energi kan ha svårt att för- stå de komplexa begreppen. [16] Det traditionella sättet att bygga en byggnad på, där de olika aktörerna enbart kommer in i projektet när det är det egna området som ska utföras fungerar inte för att få en optimal byggnad. Det krävs att alla aktörer samarbetar och bidrar med sin kompetens löpande genom hela projektet för att slutresultatet ska bli så opti- malt som möjligt ur både tid- och kostnadsperspektiv. [16] Fördelen med tidig projektering är att möjligheterna att påverka slutresultatet av byggnaden är större då än under senare del i projekteringen samt att kostnaden för eventuella ändringar är lägre i början av projekteringsfasen. [2]

Om tekniska konsulter får vara delaktiga tidigt i projekteringen får de möjlighet att påverka byggnadens utformning, samt att deras kompetens kan tas tillvara på av beställaren vilket i sig kan leda till ett fördjupat samarbete som säkerställer ett bättre slutresultat. [2] Att satsa extra resurser i tidigt skede, som att satsa på en utformning som leder till att värmekost- naderna sänks, leder till en kostnadsminskning som kvarstår hela byggnadens livslängd vilket är att föredra. [2]

Projekteringsledaren ansvarar för att projekteringen genomförs enligt det uppdrag som givits genom att ta fram handlingar som bidrar till en smi- dig produktion med så lite merkostnad som möjligt. [17] Projekteringsle- daren ansvarar även för att initiera och delta i genomgångar av varje tek- nikområde där konstruktion, systemval, drift och miljöfrågor belyses för att på så sätt samordna de olika yrkesgrupperna som ansvarar för respektive område. [17]

(17)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

Figur 2 - Genomförande organisation [17]

Om man väljer att se byggandet av ett passivhus som en modell där energin står i fokus så är det inga nya byggnadssätt eller tekniker som an- vänds. I de projekten ligger fokus på själva byggprocessen där det är av vikt att alla samarbetar samt förstår sin roll och betydelse i projektet för att på det sättet fokusera på målet med bygget, att bygga så energiför- brukningen blir så låg som möjligt med bibehållen god inomhuskomfort.

[4] En bra projektering av ett passivhus lägger grunden för en bra slut- produkt. Det är av stor vikt att alla olika aktörer och kompetenser är med från början av planeringsarbetet för att på så sätt säkerställa att det som projekteras faktiskt kan genomföras. Den typen av process kräver att alla är delaktiga, blir lyssnade på och delar samma målbild. [4] En förutsätt- ning för att bygga en energieffektiv byggnad är att målet för energian- vändningen sätts tidigt och följs upp under hela projekterings- och byggprocessen. Misstag även på detaljnivå kan få konsekvenser för helheten därför kan en utsedd energisamordnare vara en kompetens att beakta i projektet. [17] Det är inte helt ovanligt att projekteringsfasen och själva byggandet löper parallellt vid stora projekt. Det är dock samma princip för de projekten att desto längre man kommit desto dyrare blir en föränd- ring av projekterat underlag. [3] Om projekteringen innehåller fel eller att kravspecifikationen var felställd från början så innehåller med största sannolikhet även den färdiga byggnaden fel. Det gäller även vid otydliga underlag där uttryck som som om, liknande, enligt eller likvärdigt används

(18)

utan vidare beskrivning eller kravställning på dokumentation. Då riskerar byggnaden att bli sämre än vad som var tänkt från början. [3]

2.4 Certifiering av byggnader - översikt

En möjlig lösning för att belysa energifrågan tidigt i byggprojektering är att satsa på att byggnaden ska certifieras enligt någon av de system som används i Sverige idag. [2] Att certifiera sin fastighet borgar för en väldo- kumenterad byggnad som visar att företaget har en medveten miljöam- bition samt att det till stor del är en förutsättning för eventuell framtida försäljning eftersom byggnaden har ett underlag som är jämförbar på fas- tighetsmarknaden. [18] Nedan kommer en summering av några av de system som används i Sverige idag, deras styrkor, svagheter och hur ener- gifrågan lyfts genom certifieringen.

2.4.1 Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett svenskt miljöcertifieringssystem. Certifieringarna ut- förs av Sweden Green Building Council men granskas av en tredje part innan certifieringen beviljas. [19] Miljöbyggnad innehåller totalt 16 indikatorer som viktas utifrån sina egna parametrar, de skiljer sig lite åt beroende på om det är nybyggnad, ombyggnad eller certifiering av befintlig byggnad. [20] Det finns möjlighet att certifiera på tre olika nivåer: brons, silver och guld. Där guldnivån har de högsta kraven medan brons följer Boverkets byggregler samt rådande rekommendationer. [19]

2.4.2 BREEAM-SE

BREEAM är ett certifieringssystem som ursprungligen kommer från Stor- britannien men har konverterats för att passa våra svenska förhållanden och regelverk. BREEAM är ett av de äldsta och vanligaste systemen som används för att certifiera byggnader i Europa vilket gör att systemet är jämförbart internationellt. [21] BREEAM består av 57 olika bedömnings- indikatorer. Ett av certifieringssystemets syften är att främja innovativa lösningar genom att extra poäng kan delas ut om de kraven anses vara uppfyllda. [22] Det finns möjlighet att certifiera sin byggnad i sex olika betygsnivåer: Outstanding, excellent, very good, good, pass och unclassi- fied. Betygen viktas samman för alla indikatorer till ett samlat betyg. [22]

(19)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

2.4.3 LEED

LEED är ett certifieringssystem som kan användas på olika typer av byggnader. Det finns olika LEED-system beroende på vilken byggnad som av- ses certifieras. Certifieringen sker enligt sju centrala prioriterade mål samt att det finns möjlighet till regionala prioriterade mål och poäng för innovation. [23] LEED är ett internationellt certifieringssystem där granskning och certifiering sker av Green Business Certification Institute. [24] En LEED certifiering betygssätts i nivåerna: Certified, Silver, Gold eller Pla- tinum [23]

2.4.4 Citylab

Citylab används för att certifiera stadsdelar genom tio hållbarhetsmål och sjutton fokusområden. Det finns fyra olika typer av certifieringar som kan göras: Hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt, Handlingsplan för stadsutvecklingsprojekt, handlingsplan för delprojekt och certifiering av en stadsdels hållbarhet. [25] Certifierad stadsdel med Citylab går igenom olika certifieringsfaser där de stora handlings- och hållbarhetspla- nerna samt delprojekten certifieras för sig för att sedan slås samman när allt är färdigt till en certifierad stadsdel. [25] Citylab har femton indikatorer som ska uppfyllas för att stadsdelen ska bli certifierad. Om femton inte kan nås men minst 10 indikatorer klarar kravnivån kan stadsdelen bli redovisad. Certifieringen måste förnyas var femte år. [26]

2.4.5 Green Building

Green Building certifiering kommer från ett initiativ som EU tog med start 2004 där målet var att öka andelen energieffektiva byggnader. För att kunna certifiera enligt Green Building krävs det att byggnaden mins- kar sin energianvändning med 25% sedan tidigare uppmätta värden, alternativt byggs med en framtida energianvändning som är 25% lägre än vad Boverkets nybyggnadskrav är. [27]

2.4.6 Svanen

Svanenmärkning av en byggnad innebär att krav har ställts på energian- vändningen, val av byggprodukter och byggvaror, vilka kemiska pro- dukter som använts och diverse innemiljöfaktorer som rör människors hälsa samt de material som kan ha en påverkan på miljön. Krav ställs även på kvalitetsstyrningen i byggprocessen och hur byggnaden över- lämnas till de som ska förvalta byggnaden. [28]

Enkelt summerat har Svanenmärkta byggnader låg energianvändning, bra byggprodukter har valts utifrån ett miljö- och hälsokrav, byggnaden

(20)

innehar god inomhusmiljö med låga emissioner samt att byggprocessen är kvalitetsgranskad. [28]

Det är inte alla byggnader som kan Svanenmärkas. Det är enbart småhus, flerbostadshus, förskola, annan undervisningsbyggnad eller tillbyggnad till någon av dessa byggnadstyper som kan märkas. Äldreboenden kan Svanenmärkas om de klassas som bostad. I dagsläget är det byggnader i Sverige, Norge, Danmark och Finland som kan Svanenmärkas. [28]

(21)

Linda Eriksson

Teori 2021-06-06

Miljöbyggnad BREEAM-SE LEED Citylab Green Building Svanen

Energi x x x x x x

Hälsa och välmående x x x x x

Byggnadsmaterial x x x x x

Vattenanvändning x x x

Hållbara transporter x x x

Föroreningar x x x

Avfall x x x

Hållbarhetsstyrning (Led- ning & styrning?)

x x x

Förvaltning x x x

Social hållbarhet/ delak- tighet

x x x

Biologisk mångfald/ eko- systemtjänster

x x x

Kulturmiljö x

Cirkuläritet x x x

Klimatpåverkan x x x

Stadsutveckling x x x

Internationellt jämförbar x x (x)*

Innovation x

Tabell 4 - Översikt certifieringssystem

* Svanen används även i Norge, Danmark, och Finland.

(22)

En nackdel med certifieringssystemen är att de inte är direkt jämförbara med varandra. Fler av certifieringssystemen missar även de sociala och ekonomiska perspektiven samt att underhåll och byggnadens livslängd inte är med som en parameter. [2]

(23)

Linda Eriksson

Metod 2021-06-06

3 Metod

Frågeställningen har besvarats genom en litteraturstudie där litteratur inom både byggprojektering samt energi har sökts eftersom litteratur som berör kombinationen av dessa varit utmanande att få tag på. Sökningar i akademiska databaser efter vetenskapliga artiklar och rapporter, både nationellt och internationellt, har gjorts för att se vad som skrivits i ämnet där man kan dra slutsatser utav innehållet men inte hitta direkta svar.

Delvis är utmaningarna att byggprocessen inte ser likadan ut i Sverige som i andra länder vilket gör att databassökorden riskerar att leta efter fel saker, samtidigt som det är nationella processer som är av störst intresse.

Sökningarna är gjorda på egen hand samt i samarbete med personal från Mittuniversitetets bibliotek. En relevans i sökningarna har varit att hitta material skrivet under tjugohundratalet, äldre material har inte ansetts relevant i och med energifrågans utveckling.

Utöver litteraturstudien har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med projekteringsledare valts som metod. Detta i ett försök att närma mig projekteringsledarens yrkesroll utifrån den enskilda individens perspektiv och inte ur ett jämförande syfte. Kvalitativ intervjumetod lämpar sig bra där kunskapen produceras i samspelet mellan den som intervjuar och den som blir intervjuad. [29] Eftersom projekteringsledare kan ha olika bakgrund så ansågs en semistrukturerad intervju passa bäst. Där frå- gorna inte är förutbestämda utan följer vad den intervjuade säger men att det finns en förberedd frågebank att använda som stöd. [30]

Urvalet har skett utefter att få representation av yrkesverksamma med olika kön, ålder, antal år i branschen samt skillnader i bolagsstorlek där de intervjuade är verksamma. Antalet som intervjuats har styrts dels av den korta period som examensarbetet pågår och utav begränsningar i och med rådande pandemi i samhället. De flesta intervjuer har skett via vi- deosamtal och varat mellan 30-60 minuter. Intervjufrågorna har utfor- mats utefter frågeställningen samt i samråd med handledaren på KAM- Technology men följdfrågor har ställts utifrån svaren som den intervjuade gett.

3.1 Intervjuade projekteringsledare

Åtta projekteringsledare har intervjuats till denna rapport, alla med ano- nymiserade namn.

(24)

Har minst 30 års erfarenhet i branschen och 6-14 års erfarenhet som projekteringsledare: Stefan, Håkan, Niklas och Jan arbetar på mindre företag (under hundra anställda). Helena arbetar på ett stort företag.

Har mindre än 10 års erfarenhet i branschen och max 5 års erfarenhet som projekteringsledare: Petra och Malin arbetar på mindre företag, under hundra anställda. Sara arbetar på ett stort företag.

3.2 Källkritik

Litteraturen som använts kommer från universitetsbiblioteket, lyfter främst byggprocessen och är skrivna eller reviderade under 2000-talet. De får anses vara trovärdiga för att beskriva byggprocessen.

De certifieringsprocesser som beskrivits är tagna ur respektive certi- fieringsorgan hemsida. Där lyfts inte de nackdelar som certifieringspro- cessen eventuellt kan ha. Inte heller går denna rapport in i detalj hur varje område i certifieringen behandlas vilket gör att individuella skillnader kan finnas på hur djupt man behandlar en fråga.

Informationen från Swedisols hemsida är vinklad mot deras isolerings- produkt men anses ändå vara relevant i denna rapport.

De internationella länkarna till rapporter har använts främst ur ett pro- cessperspektiv och inte lyft nationsspecifika detaljer. De kommer däre- mot från ett och samma kunskapscenter som samlar och sprider information inom högre utbildning.

Övriga länkar kommer från svenska myndigheter som får anses vara tro- värdiga.

Intervjuerna har några parametrar som behöver nämnas ur ett källkritiskt perspektiv. De flesta projekteringsledarna som intervjuats är verksamma i samma region vilket gör att arbetssätt och normer kan vara relativt lika och av den anledningen kan flertalet svar påminna om varandra. Flera av intervjupersonerna tillfrågades genom kontakter på företaget där examensarbetet utfördes. Eftersom frågan ställdes om att bli intervjuad an- gående hur energifrågan lyfts i projekteringsfasen så finns det en risk att flertalet som tackade ja till att bli intervjuade, gjorde det för att det finns ett genuint energiintresse och att det av den anledningen kan finnas rik- tade svar där man generellt är positiv till att lyfta frågan i projektering.

(25)

Linda Eriksson

Resultat 2021-06-06

4 Resultat

Intervjuerna som genomförts kan summeras i fem olika områden samt ett område där övriga kommentarer läggs. Citaten i kapitlet kommer från de projekteringsledare som intervjuats.

4.1 Projekteringsledarens roll

De flesta projekteringsledare vill styra sina projekt till att bli lite bättre oavsett om det gäller energi eller något annat inom byggnaden. I vissa projekt står beställaren utan egna organisationer vilket leder till att projekteringsledaren får en större roll. Ingen av de intervjuade projekteringsledarna arbetar själva med energiberäkningar eller simuleringar. Några av dem arbetar tillsammans med energiingenjörer eller har energiexper- ter inom koncernen vilket de ser som en stor fördel i processen. Andra tar in konsulter när behovet uppstår.

”Många projekteringsledare har arbetat många år i branschen vilket kan göra att det är svårt att ändra invanda mönster.”

”De flesta projekteringsledare siktar på att göra det så enkelt och billigt som möj- ligt.”

Håkan anser inte att det finns några hinder till att lyfta energifrågan men att det gäller att hitta en balans i frågan. Man måste se till att de ekonomiska investeringarna står i paritet med den nytta de gör, det finns en ekonomisk begränsning. Petra har själv aldrig stött på motstånd om ener- gifrågan lyfts tidigt. Niklas tror att den egna kompetensen sätter hinder för vilka förslag man lämnar, det man inte behärskar det lyfter man inte heller.

”Det är absolut möjligt att påverka utformningen av en byggnad men man måste se att åtgärderna man föreslår är relevant och till nytta för fastigheten.”

Malin nämner att om energiperspektivet inte är lyft i förfrågningsun- derlaget så finns det en risk att man inte lyfter frågan för att undvika en ÄTA tidigt i projekteringen, de kommer ändå. Helena anser att de som utformar byggnaden har ett stort ansvar. Som projekteringsledare förut- sätter man att de har gjort sitt jobb rätt och tänkt på alla detaljer.

(26)

4.2 Beställarens roll och ansvar

Intervjuerna har visat en samstämmig bild av att beställarens roll är viktig. En beställare med rätt kompetens kan sätta krav på sin kommande byggnad och det blir tydligt redan under förstudien vad som förväntas som slutresultat.

”I grund och botten är denna fråga beställarnas ansvar, näst efter dem är det byggentreprenören som kan lyfta detta. Om frågan inte lyfts under förstudien är det nästan för sent.”

Den samstämmiga bilden är att större fastighetsägare och främst kommu- nala och statliga beställare har en hög kompetens och höga krav på sina framtida byggnader. De vill ofta satsa på att bygga bättre, med högre krav än vad Boverket ställer. En anledning som anges är att de är politiskt styrda mot att bygga energieffektiva och bra byggnader. En annan anledning som anges är att de ofta står för driften när byggnaden väl är färdig och att det motiverar till att bygga lite bättre. Petra ser utmaningar med att många inte tittar på byggnaden ur ett större perspektiv. Då hade man kunnat se att kostnaderna för att bygga mer energieffektivt fås igen i det långa loppet. Petras upplevelse är även att kostnaderna riskerar att öka om man lyfter de senare i projekteringen, man får se det som en utred- ningsinvestering att lyfta frågan tidigt. Niklas har flertalet beställare som enbart vill följa Boverkets krav, man ser inte nyttan av att bygga mer energieffektivt. Niklas menar att i många av hans projekt tittar man oftast på kostnaderna just nu och inte hur de påverkas i det långa loppet.

”Vi ska bygga ett hus inte rädda världen.”

”Det är alltid fastighetsägarens ansvar, men alla har inte så stor plånbok. En nyckel för att bygga mer energieffektiva byggnader är att fastighetsägarna får mer kunskap, kompetens och en morot för att bygga bra. Det är alltid kostnader som styr.”

Saras erfarenhet är att många beställare bara vill uppnå Boverkets krav om inte investeringarna återbetalas genom lägre drift. Stefan säger att många projekt ofta tittar på detaljer som stora coola fönster sen att man måste kyla bort värmen på sommaren och värma huset på vintern, det är inte lika viktigt. Helena ser utmaningarna med renovering av byggnader som de största. Där är det många beställare som inte är intresserade av att renovera för att få en mer energieffektiv byggnad. Oftast får de det ändå eftersom det exempelvis inte går att få tag på lika dåliga fönster som

(27)

Linda Eriksson

Resultat 2021-06-06

de som satt i den gamla byggnaden, men det är ingenting man arbetar för.

4.3 Energifrågan i projektering

Informanterna är inte helt samstämmiga i när energifrågan lyfts i projekteringen. En del anser att den lyfts direkt, så tidigt det bara går. Andra informanter upplever att man gör en tidig energiberäkning till startbeske- det men att man inte arbetar med frågan utan mer löser de frågor som är kopplade till energi under projektets gång. En del projekteringsledare ställer inte frågor om beställaren inte angett ett specifikt önskemål om hur energieffektiv ens byggnad ska bli, då följer man Boverkets byggregler (BBR). Ett par av projektörerna anser att man lyft energifrågan i och med att den tidiga energiberäkningen lämnas in. Niklas menar på att i många av hans projekt gör man en energiberäkning i början av projektet och en i slutet för att verifiera att det blev som man trodde. Under processen följs inte frågan upp, men Niklas menar att man borde hålla den vid liv hela tiden. Han ser ett problem i att bevakningen av energifrågan faller i projekteringen i och med att det är många som är med och projekterar.

”Det kan bli för mycket folk involverade i en projektering.”

”Det går inte att spänna bågen för mycket!”

Andra är måna om att den byggnad man projekterar ska bli en byggnad man själv kan stå för och driver därför både miljö, klimat och energifrå- gan aktivt. Håkan nämner styrkan av att arbeta i små team där alla känner varandra väl. Han arbetar ofta i samma team och teamets höga kompetens och det faktum att de känner varandra sen tidigare gör att ramarna för projektet kan sättas tidigt.

”Byggnaden blir bättre om energin lyfts in tidigt.”

”Energifrågan måste lyftas på det första projekteringsmötet, alla måste veta vad man arbetar mot för mål. Det är viktigt att det blir rätt från början!”

Sara lyfter hur projekten förändrats genom åren. Att förr blev man mer besvärad av projekten som hade tydligt energifokus, man satsade på att få igenom dem bara. Idag upplever hon att det visst kan vara betungande med en beställare som har höga krav men det är också väldigt skönt när de är tydliga.

”Energifrågan har kommit starkt i branschen de senaste åren!”

(28)

De flesta säger att man i många år bara har löst energifrågan men att man idag har börjat att arbeta med den mer. Stefan upplever att alldeles för många kopierar gamla, ofta sämre, lösningar som man alltid har använt sig av i projekteringen. Det är bekvämt att göra som man alltid har gjort.

Malin upplever att det inte är helt ovanligt att byggprojekteringen startar samtidigt som bygget. I de projekten finns det många andra delar som måste projekteras först vilket gör att energifrågan inte lyfts direkt.

”Man vill ha el i urtagen, vatten i rören och en energieffektiv byggnad.”

Helena ser tillbaka till gamla projekt inser att många byggdes så de blev näst bäst och inte det bästa man kunde göra då. Men att de erfarenheterna får man ta med sig till sitt nästa projekt, man lär sig hela tiden. Petra drar liknande slutsatser, att har man väl varit med i ett projekt där resultatet inte blev som man tänkt sig så bevakar man frågan tidigare i kommande projekteringar.

”Det var fokus på energi redan på 1980-talet men idag är den förfinad med högre kravställning.”

Malin säger att hennes bild av byggentreprenörer är att de sällan är intresserade av energifrågan, om de inte måste enligt förfrågningsunderla- get. Men även när de måste så lyfts energikompetens in senare i projekten för det är en kostnad att ha med fler kompetenser tidigt i projekteringen.

4.4 Exempel där energifrågan lyfts för sent

De intervjuade nämner flera projekt där energifrågan lyfts för sent. Ett exempel som flera nämnde i olika varianter är bristen på beräkningar av fönsterstorlekar. Där det långt in i projekteringen upptäcks att fönstren är för stora, de har för stor solvärmelast för ytan de värmer upp alternativt att de utformade fel så att dagsljuset inte räcker till hela rumsytan. Flera beskriver hur byggnaden då blir tvungen att ritas om där det i ett fall tillkom en lång projektering med resultatet att nytt bygglov blev tvunget att sökas eftersom byggnaden med sina nya fönsterstorlekar inte hade samma utseende som vid första bygglovet. Ett annat exempel som nämns är en byggnad där driften kostar mer än vad det borde. Efter undersök- ningar visar det sig att storleken på fönsterna gör att byggnaden kyls för mycket vintertid och återluften som ska användas i ett från- och tillufts- system är alldeles för kall och hela systemets funktion fallerar.

(29)

Linda Eriksson

Resultat 2021-06-06

Missförstånd är en punkt som nämns av några. Ett exempel berör en byggnad som skulle ha kombinerat lager och kontor. Kontorsdelarna var inte tydligt markerade på ritningarna för grunden vilket ledde till att plat- tan inte isolerades ordentligt där det behövdes. Det gick att lösa med ökad isolering på andra delar men hade någon tittat på det så hade felet upp- täckts och byggnaden fått rätt utformning från början.

Projekteringen av ventilationen för en byggnad gick inte som det var tänkt och fick ritas om sent i projekteringen. Det ledde till ökade kostnader men frågan löstes innan det var för sent.

Kulvertar i fastigheter nämner flera som ett område där problem kan uppstå. Ett exempel är där undercentralen lades i mitten av ett fastighets- bestånd vilket i verkligheten innebar att man byggde in långa kulvertför- luster till alla omkringliggande byggnader.

4.5 Certifiering som verktyg

Certifieringens styrkor är inte helt samstämmiga bland informanterna. En del upplever att energifrågan lyfts tidigare om byggnaden ska certifieras.

Andra upplever att det inte är någon skillnad om byggnaden ska certifieras eller inte, energifrågan lyfts oavsett. Dock var alla informanter över- ens om att byggnader som certifieras blir mer energieffektiva än de som inte certifieras i och med att certifieringen tvingar fram att man samarbetar och arbetar med energifrågan på ett tydligt sätt. Sara nämner att certifieringen gör att man arbetar med energifrågan på ett mer strukturerat sätt och att det gör att hela projektet får en ökad medvetenhet.

Flera beställare skriver i sina förfrågningsunderlag att deras byggnad ska byggas enligt, som om eller utefter Miljöbyggnad Silver men inte certifiera, det skapar en osäkerhet hur de vill att man ska arbeta och dokumentera det man gör enligt Malin.

4.6 Övriga kommentarer

Flera lyfter att kompetensen hos de som beräknar och simulerar en byggnads klimatskal måste vara hög. De behöver vara väl insatta i vilka pro- dukter som finns på marknaden. Det finns exempel på hus där fönster beräknas med ett U-värde som inte går att få tag på hos en vanlig fönster- tillverkare. Under byggnationen innebär det att den ökade förlusten genom fönstret jämfört med beräkningarna måste kompenseras genom att

(30)

andra delar får ett bättre U-värde. I projekteringar som Malin deltagit i upplever hon att om inte Energi- och miljösamordnaren finns med på projekteringsmötena så lyfts inte den frågan per automatik. De måste vara med och bevaka sin fråga. Stefan säger lite självkritiskt att det funnits byggnader som fått en högre energianvändning än vad som hade be- hövts, men konstaterar samtidigt att byggnaden står där och är fullt bruk- bar.

Byggentreprenörer har inte ett uppdrag att se till att driften blir så låg som möjligt när byggnaden väl står där. Det gör att intresset för att driva en fråga som inte berör en ofta är lågt, enligt Malin. Niklas är inne på samma spår speciellt vid större renoveringar av en byggnad. Han upplever att driften inte är en fråga som lyfts speciellt ofta men att det kanske är de som ska ansvara för energifrågan. De vet hur det har fungerat tidigare vid just denna byggnad.

”Driften blir alltid skitglad om energin lyfts tidigare!”

Att en byggnad inte driftas på det sätt som energiberäkningarna grun- dade sig på kan leda till att det teoretiska värdet inte stämmer överens med verkligheten. Helena menar att alla fastighetsförvaltare inte har en förståelse för helheten och vad som påverkar vad i en byggnad. Niklas säger att man borde inventera mer innan renovering.

(31)

Linda Eriksson

Slutsats / Diskussion 2021-06-06

5 Slutsats / Diskussion

Energieffektiva byggnader går att skapa vid nybyggnation eller renovering men det krävs att fler yrkeskategorier arbetar tillsammans mot det målet. Som det ser ut idag finns inte det intresset hos alla. Flertalet bestäl- lare ser inte lönsamheten i att bygga eller renovera så resultatet blir en mer energieffektiv byggnad.

En projekteringsledare har stora möjligheter att lyfta och driva frågan om en mer energieffektiv byggnad. Energiperspektivet kan belysas tidigt i projekteringen av projekteringsledaren alternativt att en utsedd energisamordnare bevakar och driver frågan och arbetar för att byggnadens utformning och dess innehåll blir så energieffektiv som möjligt. Beställaren har även den en central roll i denna fråga. Med ekonomiska incitament, ökad kunskap och kompetens ökar sannolikheten för ökad kravställning på de byggnader som beställs och byggs alternativt renoveras idag. Det är givetvis beställaren som har det slutgiltiga beslutet vad den är beredd att betala för.

Ibland får beställaren en mer energieffektiv byggnad utan att ha bett om det eftersom projekteringsledaren lämnat förslag på lösningar som ger den effekten. Flertalet projekteringsledare nämner att alla beställare inte har kunskap eller kompetens att kunna kravställa på rätt sätt för att få en optimal byggnad till ett rimligt pris. Där ser jag att projekteringsledaren har ett stort ansvar och stora möjligheter att överföra sin kompetens och råda sin beställare till att bygga mer energieffektivt.

Jag tror det är en fara att likställa energifrågan med andra installationer som ska göras i en byggnad. Energieffektivitet är inte bara tekniska installationer utan hela huset måste beaktas. Allt från grund, stomme till tak – hela klimatskalet och dess installationer måste ses över för att helheten ska fungera. ByggaE som verktyg lyfter behovet av en energisamordnare i byggprojekteringen. Det är en funktion som inte funnits på det sättet i de projekt jag observerat eller hos de projekteringsledare som intervjuats. Snarare upplevs det som ett hinder att fler personer blir involverade i projekteringen. Som projekteringsledare ska du kunna lite om mycket, vilket gör att detaljkunskapen saknas i flertalet områden. Min bild är att det kan vara svårt att bevaka energifrågan parallellt som byggprojekteringen fortgår om man samtidigt ska projektera för övriga områ- den. Min slutsats blir därför att en energisamordnare eller liknande funktion behövs som parallellt arbetar med projekteringsledaren och bevakar

(32)

energifrågan som en helhet för byggnaden. Den kompetensen bör lyftas in redan innan projekteringen startar så ett energi- och miljöperspektiv tas i beaktande redan vid beställning. Många fel i en byggnad går att åt- gärda med hjälp av tekniska installationer och ökade resurser. Men för att undvika dessa krävs det att förstudien och projekteringen görs nog- grant med rätt kompetens.

Certifiering av en byggnad blir en kvalitetsstämpel på att byggnaden hål- ler den standarden som den utger sig för att ha. Ska man certifiera byggnaden så behöver alla i en projektering förhålla sig till de riktlinjer som finns. Certifiering av en byggnad bidrar till att fler yrkeskategorier samlas kring en fråga och ett gemensamt mål. Det ger en tydlighet redan i för- frågningsunderlaget vad man ska arbeta mot vilket i sig skapar en bra grund att projektera på. Gör certifieringen att man lyfter energifrågan tidigare? Både ja och nej, för de projekteringsledare som inte arbetar med energifrågan på ett tydligt sätt så blir de tvingade till det i och med certifieringen och frågan måste lyftas tidigt. Men för de beställare som är tydliga med vad de kräver och har projekteringsledare som följer upp detta så gör inte en certifiering nödvändigtvis att frågan lyfts tidigare än vad som annars hade skett. Dock tror jag att certifieringen gör att byggnaden blir bättre ur energisynpunkt eftersom alla yrkeskategorier samarbetar mer nära än vad de kanske hade gjort annars.

Denna rapport lyfter en liten del av byggprojekteringens komplexa pus- sel där energieffektivitet står i centrum. Energiingenjörsutbildningen in- nehåller inte kurser i intervjuteknik eller byggteknik varpå dessa områ- den är genomförda efter bästa förmåga. Ytterligare perspektiv som behö- ver lyftas inom detta område är de samhälleliga och ekonomiska faktorer som styr hur bra vi bygger eller renoverar, beställarens roll, myndigheters kravställning och hur kompetensen lyfts över till de som ska sköta driften av byggnaderna. Önskvärt är att tydligt kunna se vad en energieffektiviserande åtgärd får för positiva effekter rent ekonomiskt för driften. I framtiden är min starka tro att ungefär samma fråga kommer lyftas men ur ett klimatperspektiv.

(33)

Linda Eriksson

Källförteckning 2021-06-06

Källförteckning

[1] Energimyndigheten, Energiläget 2020

Energiläget (energimyndigheten.se) Hämtad 2021-04-06

[2] B. Hansson, S. Olander, A. Landin, R. Aulin & U. Persson, Bygg- ledning Projektering. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 2015 [3] E. Abel & A. Elmroth, Byggnaden som system. 4 uppl. Lund: Stu-

dentlitteratur AB, 2016

[4] L. Andrén & L. Tirén, Passivhus en handbok om energieffektivt byg- gande. 1 uppl. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst, 2012

[5] Sveby, Förstudie: Energikartan – en kartläggning av hur viktiga ener- gipåverkande moment i byggprocessen behandlas i olika metoder.

*Energikartan-rapport-180205.pdf (sveby.org)

Hämtad 2021-04-25

[6] N. Ryd, Tidiga skeden i planering, bygg och förvaltning. 2 uppl.

Stockholm: AB Svensk Byggtjänst, 2017

[7] Boverket (2021). Instruktion och regleringsbrev för Boverket.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/instruktion-och-regleringsbrev/ Hämtad 2021-04-12

[8] A. Kosonen & A. Keskisaari, ”Zero-energy log house – Future concept for an energy efficient building in the Nordic conditions”

Energy and Buildings 2020

[9] Boverket (2021). Instruktion och regleringsbrev för Boverket.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/instruktion-och-regleringsbrev/

Hämtad 2021-04-12

[10] Boverket, ”Boverkets byggregler 2011:6 – föreskrifter och all- männa råd, BBR”

(34)

Konsoliderad version av Boverkets byggregler (2011:6) – före- skrifter och allmänna råd

Hämtad 2021-04-12

[11] T. Gustavsson & A-L. Lane, Utvärdering av ByggaE:s tillämpbarhet – Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

*Tillämpning av ByggaE - Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Hämtad 2021-04-25

[12] Boverket, Energideklarationens innehåll

Energideklarationens innehåll - Energideklaration - Boverket

Hämtad 2021-05-22

[13] Swedisol, Energieffektivisering Energieffektivisering | Swedisol

Hämtad 2021-05-02

[14] G. Forslund & J. Forslund Bästa inneklimat till lägsta energikostnad.

3:e uppl. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst, 2016

[15] B. Sandström & C. Högström Certifierad installatör RES Solel.

Härnösand: Heta utbildningar, 2019

[16] A. Mavrigiannaki, G. Pignatta, M. Assimakopoulos, M. Isaac, R.

Gupta, D. Kolokotsa, et al. ”Examining the benefits and barriers for the implementation of net zero energy settlements” Energy and Buildings 2021

Examining the benefits and barriers for the implementation of net zero energy settlements - ScienceDirect

Hämtad 2021-04-12

[17] AB Svensk Byggtjänst & Svensk Teknik och Design, LEDA

BYGGPROJEKT Uppdragets innehåll och omfattning. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst, 2009

(35)

Linda Eriksson

[18] L. Hultqvist & C. Sällström, Projektkultur i byggprocessen. 1 uppl.

Stockholm: AB Svensk Byggtjänst, 2016

[19] Sweden Green Building Council, Vad är Miljöbyggnad

Vad är Miljöbyggnad? - Sweden Green Building Council - Swe- den Green Building Council (sgbc.se)

Hämtad 2021-04-06

[20] Sweden Green Building Council, Miljöbyggnad, befintlig byggnad Miljöbyggnad, Metodik och Manual befintliga byggnader (sgbc.se)

Hämtad 2021-04-06

[21] Sweden Green Building Council, Vad är BREEAM-SE?

Vad är BREEAM-SE? - Sweden Green Building Council - Sweden Green Building Council (sgbc.se)

Hämtad 2021-04-06

[22] Sweden Green Building Council, BREEAM-SE, nybyggnad 2017 BREEAM-SE-2017-1.1-Swedish-version.pdf (sgbc.se)

Hämtad 2021-04-06

[23] Sweden Green Building Council, Vad är LEED?

Vad är LEED? - Sweden Green Building Council - Sweden Green Building Council (sgbc.se)

Hämtad 2021-05-02

[24] Sweden Green Council, Registrering och certifieringsprocess för LEED

Registrering och certifieringsprocess för LEED - Sweden Green Building Council - Sweden Green Building Council (sgbc.se) Hämtad 2021-05-02

(36)

[25] Sweden Green Building Council, Citylab Guide

Citylab-Guide-Hållbar-stadsutveckling-i-planering-och-genomfö- rande.pdf (sgbc.se)

Hämtad 2021-05-02

[26] Sweden Green Building Council, Citylab Manual CitylabManual-1.0-Webb.pdf (sgbc.se)

Hämtad 2021-05-02

[27] Sweden Green Building Council, Vad är Green Building?

Vad är GreenBuilding? - Sweden Green Building Council - Swe- den Green Building Council (sgbc.se)

Hämtad 2021-05-02

[28] Nordisk Miljömärkning, Svanenmärkning av småhus, flerbostadshus och byggnader för skola och förskola. Version 3.13

kriteriedokument_089_smahus-flerbostadshus-och-byggnader- for-skolor-och-forskolor-089_svenska.pdf (svanen.se)

Hämtad 2021-04-28

[29] S. Kvale & S. Brinkman, Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 2019

[30] J. Mason, Qualitative researching. 3:e uppl. London: SAGE Publi- cations Ltd, 2018

(37)

Linda Eriksson

Bilaga A: Intervjufrågor

Inledande frågor om arbetsplats, bakgrund och erfarenheter. Följdfrågor ställdes även i kompletterande syfte, ej redovisade här.

- Hur ser din/er energikompetens ut?

- Hur ser beställarnas önskemål ut när det gäller energifrågan i byggnader?

o Vad ställer man för krav?

o Hur mycket är det upp till dig/er (projekteringsledaren) att styra inriktningen?

- Hur ser du/ni själva på energifrågan i projekteringsledning?

- Har ni stött på hinder när energifrågan projekteras för tidigt/sent?

- Ser det annorlunda ut om byggnaden ska certifieras?

- Vilka verktyg brukar ni arbeta med?

o Sveby o ByggaE

o BeBo-metoden o Belok Totalmetodik o Annat?

- Är certifiering en möjlig väg för att titta på energiperspektivet tidigt?

- Hur ofta `löser` man energifrågorna för sent i processen oavsett om man certifierar eller inte?

- Vilket certifieringssystem är mest lämpligt för vad? (Deras styrkor och svagheter för olika byggnadstyper)

- Hur arbetar ni med energifrågan idag?

- Om beställaren inte har ett tydligt energifokus, lyfter ni den frå- gan då?

(38)