Bättre byggnad med Miljöbyggnad?

Master of Science Thesis

KTH School of Industrial Engineering and Management

Bättre byggnad med Miljöbyggnad?

konventionella och miljöcertifierade flerbostadshus

Sammanfattning

Byggnader som tar hänsyn till attribut av hållbarhet kallas för "gröna byggnader". Genom att använda miljöcertifieringssystem kan byggnader utvärderas hur miljömässigt hållbara de är. De mest kända miljöcertifieringssystem är LEED och Breeam och har ursprung från USA respektive Storbritannien. I likhet med andra länder har Sverige också utvecklat sitt eget miljöcertifieringssystem, där det svenska systemet Miljöbyggnad är anpassad till det svenska klimatet. En amerikansk professor påstår att bygga gröna byggnader leder till högre byggnadsprestanda än konventionella byggnader. I korthet omfattar termen byggnadsprestanda alla byggnadsrelaterade fysiska egenskaper och kvaliteter, där viktiga faktorer inkluderar såsom energieffektivisering, hållbar plats, inomhusmiljö. Påståendet av den amerikanska professorn är emellertid baserad på den amerikanska byggsektorn och miljöcertifieringssystemen. Gäller detta påstående för alla miljöcertifieringssystem, däribland Miljöbyggnad?

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD kontra dagens byggregler (BBR-krav), och om det finns, hur påverkar i så fall dessa förändringar byggnadsprestandan.

Denna studie består av två delar: en komparativ analys, där dagens BBR-krav jämförs med Miljöbyggnads GULD-krav. Den andra delen är en fallstudie som undersöker om resultaten från komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. För att undersöka detta certifieras byggnaden enligt Miljöbyggnad GULD och därmed se om resultaten motsvarar de teoretiska skillnaderna.

Master of Science Thesis EGI-2015101MSC

Bättre byggnad med Miljöbyggnad?

En undersökning av eventuella byggnadsprestandaskillnader mellan konventionella och miljöcertifierade flerbostadshus

Master of Science Thesis EGI-2015-101MSC

Better building with Miljöbyggnad?

A study of potential building performance differences between conventional and environmental certificated in multi-apartment dwellings

Ho-Man Wong Approval Examiner

Joachim Claesson

Ho-Man Wong

ÅF

Sara Jerneliu

Abstract

Buildings that consider the attributes of sustainability are called “Green Building”. By using the environmental certification system, buildings can be evaluated on how environmentally sustainable they are. The most well-known environmental certification systems are LEED and Breeam originating from the U.S. and Great Britain, respectively. Like other countries, Sweden has also developed their own environmental certification system, where the Swedish system Miljöbyggnad, adapts to the Swedish Climate. An “American professor” states that by building conventional buildings into Green Buildings, leads to higher building performance. Briefly, the term building performance encompasses all building-related physical properties and qualities, including important elements such as energy efficiency, sustainable site, indoor environmental quality. However, the statement of the American professor is based upon the U.S. building sector and environmental certification systems. Does this imply for all environmental certification systems, including Miljöbyggnad?

The purpose of the study is to investigate whether there are differences between the requirements for certification of Miljöbyggnad GOLD versus today's building regulations requirements (BBR), and if there is, how does these changes affect the building performance.

Förord

Det här examensarbetet är utfört på Institutionen för Energiteknik på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med ÅF Infrastucture AB och Svenska Bostäder i Stockholm.

Först och främst vill jag tacka mina handledare på ÅF, Sara Jernelius och Karin Byman samt handledare på KTH, Jonas Anund Vogel, Jaime Arias Hurtado och Joachim Claesson. Ni har varit fantastiska handledare och varit till stor hjälp under arbetets gång. Jag har fått lära mig mycket saker av er som jag kommer att nytta i livet, så ett stort tack till er. Ett stort tack också till projektledaren Karin Ståhl på Svenska Bostäder som har varit hjälpsam och bistått med arkiv. Utan Svenska Bostäder skulle denna studie inte ha kunnat genomföra. Tack även till Agnieszka Zalejska Jonsson på KTH som svarat på frågor och föreslagit arbetsprocessen till studien.

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 3

1.3 Syfte och frågeställningar ... 4

1.4 Avgränsningar ... 4 2 METODIK ... 6 2.1 Metodansats ... 6 2.2 Komparativa analysen ... 6 2.3 Fallstudie ... 7 2.4 Datainsamling ... 7 3 MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM – MILJÖBYGGNAD ... 8 3.1 Historik Miljöbyggnad ... 9 3.2 Certifieringsprocess i Miljöbyggnad ... 9

3.3 Klassning och krav ... 10

3.4 Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader – Miljöbyggnad Manual 2.2 ... 13

3.4.1 Energianvändning ... 13 3.4.2 Värmeeffektbehov ... 13 3.4.3 Solvärmelast ... 14 3.4.4 Energislag ... 15 3.4.5 Ljudmiljö ... 16 3.4.6 Radon ... 16 3.4.7 Ventilationsstandard ... 17 3.4.8 Kvävedioxid ... 17 3.4.9 Fuktsäkerhet ... 18

3.4.10 Termiskt Klimat Vinter och Sommar ... 19

3.4.11 Dagsljus ... 21

3.4.12 Legionella ... 22

3.4.13 Dokumentation av byggvaror ... 22

3.4.14 Utfasning av farliga ämnen ... 23

4 KOMPARATIVA ANALYSEN – HUR FÖRHÅLLER SIG BBR TILL MILJÖBYGGNAD? ... 24

5 MILJÖSTYRNING I NYBYGGNATIONSPROCESSEN ... 30

5.1 Byggprocess för nybyggnation med miljöcertifiering ... 30

5.2 Byggherrens förutsättningar att målstyra ... 32

6 VAD MENAS MED BYGGNADSPRESTANDA? ... 33

7.1 Blir det någon förändring på Blå Jungfrun med Miljöbyggnad GULD? ... 36 7.1.1 Energianvändning ... 36 7.1.2 Värmeeffektbehov ... 37 7.1.3 Solvärmelast ... 38 7.1.4 Energislag ... 38 7.1.5 Ljudmiljö ... 39 7.1.6 Radon ... 40 7.1.7 Ventilationsstandard ... 41 7.1.8 Kvävedioxid ... 41 7.1.9 Fuktsäkerhet ... 42

7.1.10 Termiskt klimat vinter ... 42

7.1.11 Termiskt klimat sommar ... 43

7.1.12 Dagsljus ... 44

7.1.13 Legionella ... 46

7.1.14 Dokumentation av byggvaror ... 47

7.1.15 Utfasning av farliga ämnen ... 47

7.2 Blå Jungfruns totalbetyg i Miljöbyggnad ... 48

8 DISKUSSION ... 50

8.1 Flera fall i fallstudien ger bättre bild av byggnadsprestandan ... 50

8.2 Val av byggnadsobjektet ... 50

8.3 Har BBR höga krav eller Miljöbyggnad låg ambitionsnivå? ... 50

8.4 Fortsatt studie ... 51

9 SLUTSATS ... 52

10 LITTERATURFÖRTECKNING ... 54

Figurförteckning

Figur 1. Certifierade och registrerade byggnader i Sverige i Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED

och BREEAM, 2014-08-28 (SGBC, 2014 a) ... 3

Figur 2. Områden som certifieringssystem Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding bedömer (SGBC, 2014 a). ... 8

Figur 3. Moment i certifieringsprocess (SGBC, 2014 b). ... 9

Figur 4. Flödesschema på byggprocessen olika skeden (Josephsson, 2013). ... 30

Figur 5. Kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen, söder om Stockholm (Byggteknik, 2014) ... 35

Tabellförteckning

Tabell 1. Miljöbyggnads indikatorer för nybyggnation med tillhörande aspekt och område (SGBC,

2014 b) ... 11

Tabell 2. Indikatorer som bedöms på rumsnivå ... 12

Tabell 3. Exempel på betygsammanslagning ... 12

Tabell 4. Betygskriterier för indikator 1 – Energianvändning ... 13

Tabell 5. Betygskriterier för indikator 2 – Värmeeffektbehov [W/m2_{] ... 13}

Tabell 6. Betygskriterier för indikator 3 – Solvärmelast ... 15

Tabell 7. Kategorier för energislag. ... 15

Tabell 8. Betygskriterier för indikator 4 – Energislag ... 15

Tabell 9. Betygskriterier för indikator 5 – Ljudmiljö ... 16

Tabell 10. Betygskriterier för indikator 6 – Radon ... 17

Tabell 11. Betygskriterier för indikator 7 – Ventilationsstandard ... 17

Tabell 12. Betygskriterier för indikator 8 – Kvävedioxid ... 18

Tabell 13. Betygskriterier för indikator 9 – Fuktsäkerhet ... 19

Tabell 14. Betygskriterier för indikator 10 - Termiskt klimat vinter ... 20

Tabell 15. Betygskriterier för indikator 11 – Termiskt klimat sommar (PPD-krav) ... 20

Tabell 16. Betygskriterier för indikator 11 – Termiskt klimat sommar (SVF) ... 20

Tabell 17. Betygskriterier för indikator 12 – Dagsljus (DF) ... 21

Tabell 18. Betygskriterier för indikator 12 – Dagsljus (AF) ... 21

Tabell 19. Betygskriterier för indikator 13 – Legionella ... 22

Tabell 20. Betygskriterier för indikator 14 – Dokumentation av byggvaror ... 23

Tabell 21. Betygskriterier för indikator 15 – Utfasning av farliga ämnen. ... 23

Tabell 22. Skillnaden mellan BBR-krav och Miljöbyggnad GULD ... 26

Tabell 23. Lägenhetsfördelningen i kvarteret Blå Jungfrun ... 36

Tabell 24. Slutresultat av solvärmelasttalet. ... 38

Tabell 25. Olika andelar av el och fjärrvärme inom varje miljökategori. ... 39

Tabell 26. Bedömning av termiskt klimat med solvärmefaktor. ... 44

1 Inledning

De tidigare studierna har ämnat åt att undersöka om miljöcertifiering bidrar till ökat fastighetsvärde, specifika miljöaspekter kopplade till miljöcertifieringssystem, eller rena komparativa analyser mellan certifieringssystemen. Till skillnad från tidigare studier vill detta examensarbete undersöka om miljöcertifiering av byggnader leder till en bättre byggnad, mätt i byggnadsprestanda, där begreppet byggnadsprestanda är indelat i sex olika kategorier varav effektivare energianvändning, val av hållbar byggnadsplats och bättre inomhuskvalitet är några viktiga faktorer.

1.1 Bakgrund

Majoriteten av klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändringen sker till följd av mänsklig påverkan. Detta påverkar såväl natur som människor och sker till följd av förbränning av fossila bränslen, dagens jordbruksmetoder och skogsskövling vilket i sin tur leder till ökade växthusgaser i atmosfären. Den förhöjda växthusgashalterna överstiger vad jordens växtlighet kan absorbera och hamnar utanför det naturliga kretsloppet, vilket resulterar i att förstärkt växthuseffekt och global uppvärmning. Av växthusgaserna är det koldioxid som ligger bakom av den totala förstärkningseffekten. Dagens utsläpp beror till största delen på vår elproduktion och dagens transportmetoder. Ytterligare instanser som ger ett betydande bidrag är utsläpp från industri och byggnadssektorn (WWF, 2014).

Europeiska Unionen (EU) har som övergripande klimatmål att den globala uppvärmningen ej ska öka mer än två grader jämfört med tiden innan industrialiseringen på 1800-talet. För att uppnå detta har EU förordat klimat- och energisparande åtgärder som ska uppnås fram till år 2020, som brukar förkortas till ”20-20-20”. Det första målet är att minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivå, det andra att sänka energianvändningen med 20 procent och det tredje att höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion (Sveriges Riksdag, 2015). Sedan är det upp till varje EU-medlem att formulera individuella målsättningar för att uppnå klimatmålen i ”20-20-20”. I Sverige har riksdagen beslutat att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent jämfört med 1990, energianvändningen effektiviseras med 20 procent jämfört med 2008 samt att användningen av förnybar energi ska uppgå till 50 procent av den totala energianvändningen år 2020 (Naturvårdverket, 2015 a). För att alla EU-medlemmar ska hålla sig inom ramarna för målet ”20-20-20” har EU upprättat olika direktiv. Ett av direktiven som behandlar energieffektivisering är att minska energianvändningen inom byggsektorn genom att effektivisera byggnaders energiprestanda (EUR-lex, 2014).

förändrade energiprisbilden gjorde att företag och regeringar började rikta uppmärksamheten till förnybara energikällor. Samtidigt började aktörer inom byggbranschen att ifrågasätta byggtekniken för konventionella byggnader och inspirerades till att söka nya lösningar för att bygga mer hållbart. Efter oljekrisen har utvecklingen av ”gröna byggnader” fortsatt och grön konstruktion har blivit mer förekommande för nya byggprojekt (Kubba, 2012; Bauer, Mösle, & Schwarz, 2010).

Termen ”gröna byggnader” har ingen allmänt accepterad definition. Men byggnader som klassats som gröna är kända för att hålla hög byggnadsprestanda. The California Department of Resources Recycling and Recovery i USA har följande definition av ”gröna byggnader” som ska hålla hög byggnadsprestanda (Kubba, 2012):

En struktur som är designad, byggd, renoverad, driven, eller återanvänder på ett ekologiskt och resurseffektivt vis. Gröna byggnader är designade att tillmötesgå vissa mål såsom att skydda de boendes hälsa; förbättra anställdas produktivitet; användning av energi, vatten och andra tillgångar mer effektivt; samt reducera övergripande inverkan på miljön.

Kärnan i budskapet är i grund och botten att effektivisera byggnadens energi- och vattenanvändning och samtidigt att byggnader kan ge de boende ett gott välbefinnande, alltså god inomhusmiljö, och att miljövänliga material har använts på byggnaden. För att uppnå dessa mål på byggnaderna och förbli en grön byggnad infördes ett nytt system så kallat miljöcertifieringssystem för byggnader (Kubba, 2012). Certifieringssystemen omfattar ett antal miljöaspekter och genom att följa certifieringssystem kan byggnader klassas hur miljömässigt hållbara de är. För tillfället finns ett hundratals certifieringssystem världen över, vilka LEED och Breeam tillhör de mest välkända som har ursprung i USA respektive Storbritannien. Liksom många andra länder har Sverige också utvecklat ett miljöcertifieringssystem, som benämns Miljöbyggnad. (SGBC, 2014 a).

Figur 1. Certifierade och registrerade byggnader i Sverige i Miljöbyggnad, GreenBuilding, LEED och BREEAM, 2014-08-28 (SGBC, 2014 a)

1.2 Problemformulering

Miljöcertifieringssystem har till syfte att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Den amerikanska forskaren Kubba (2012) beskriver i sin bok om alla byggnadsrelaterade aspekter kring gröna byggnader och hur dessa aspekter ska integreras för att vid konstruktion skapa hållbara byggnader. När byggnader byggs med grönt perspektiv och utnyttjar miljöcertifieringssystem vid byggnation inkluderar certifieringssystemet aspekter som inte är inkluderade i de gängse byggreglerna för de konventionella byggnader. Av den anledningen medför miljöcertifierade byggnader många flera fördelar, bland annat att byggnader som byggs enligt miljöcertifieringssystem uppnår högre byggnadsprestanda än konventionella byggnader. Några förbättringar inom byggnadsprestanda inkluderar följande: • Reducerad energianvändning • Reducerad föroreningar • Miljövänliga för ekosystemet • Förbättrad inomhusklimat • Ökad produktivitet • Minskad avfall

Green Globes. Han upplyser även om andra miljöcertifieringssystem som finns i världen över, men Miljöbyggnad är inte en av dem (Kubba, 2012).

Jämförs certifieringssystemen LEED och Miljöbyggnad skiljer det sig i många hänseenden. LEED bedömer flera områden medan Miljöbyggnad bedömer endast tre områden, Energi, Inomhusmiljö och Material, se Figur 2. Vid bedömning använder sig LEED av ett poängsystem som avgör det slutgiltiga klassificeringsnivå och en byggnad som certifieras enligt Miljöbyggnad kan uppnå fyra betygsnivåer: KLASSAD, BRONS, SILVER eller GULD. Samtidigt som det amerikanska LEED präglas av amerikanska ramverk och standarder, så präglas Miljöbyggnad av de svenska byggreglerna Boverkets Byggregler (BBR). Vid uppförande av alla byggnationer måste BBR-kraven uppfyllas innan kraven i Miljöbyggnad kan tas an.

Med hänsyn till att Miljöbyggnad och LEED skiljer sig i många hänseenden är det något som förundras i Kubbas påstående. Om det enligt Kubba påstår: att gröna byggnader korresponderar i högre byggnadsprestanda, gäller påståendet indirekt för alla miljöcertifieringssystem? Innebär det att byggnader som byggs enligt Miljöbyggnad har bättre byggnadsprestanda än konventionella byggnader som byggs enligt BBR?

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav, och om det finns, hur påverkar i så fall dessa förändringar byggnadsprestandan. För att nå fram till detta syfte avser undersökningen att besvara följande frågor:

• Vad är det för skillnader mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnads GULD-krav? • Om det finns skillnader, leder dessa till några prestandaskillnader?

1.4 Avgränsningar

Studien har avgränsat till att undersöka skillnader mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnad GULD, där kraven för Miljöbyggnad BRONS och SILVER inte kommer att beaktas vid jämförelsen. För BBR och Miljöbyggnad finns det krav för både nybyggnationer och befintliga byggnader, men studien avgränsar till att undersöka kraven för nybyggnation mellan BBR och Miljöbyggnad för flerbostadshus.

2 Metodik

Kapitlet metodik syftar till att beskriva studiens tillvägagångsätt. Inledningsvis beskrivs vilka metoder som används och sedan beskrivning av utförandet kring den komparativa analysen samt fallstudien. Slutligen hur datainsamlingen har skett för studiens omfattning.

2.1 Metodansats

Denna studie kategoriseras som en utforskande studie, som har till syfte på djupet förstå hur något fungerar eller utförs (Neville, 2007). Studien är uppdelat i två delar: en komparativ studie där dagens BBR-krav och Miljöbyggnad GULD jämförs och en fallstudie för att undersöka om resultaten från den komparativa analysen överensstämmer med verkligheten.

I den komparativa studien används en komparativ analysmetod som utförs för att finna eventuella skillnader och likheter mellan kraven på Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav (Denk, 2012). Undersökningens fallstudie använder sig istället av en kvalitativ analys. Fallstudien utgår från en byggnad certifieras enligt Miljöbyggnad, mer information presenteras i avsnitt 2.3, och utförandet sker genom att kvalitativ analysera arkiven tillhörande byggnaden, det vill säga en arkivanalys (Höst, et al., 2006).

Byggnader är konstruerade olika och är inte enhetliga och på grund av det anses en kvantitativ metod inte vara anpassad för denna undersökning.

2.2 Komparativa analysen

En komparativ analys utförs för att finna eventuella skillnader och likheter mellan kraven på Miljöbyggnad GULD kontra dagens BBR-krav. Utifrån BBR-föreskriften och Miljöbyggnads Manual 2.2 ska kravspecifikationen för respektive teoretiskt undersökas för att se hur de förhåller sig till varandra. Författaren Lennart Hellspong skriver i sin bok Metoder för brukstextanalyser att det finns en förslagsmall att följa vid komparativ analys, bestående av sex punkter. Alla sex punkter behöver inte följas utan kan användas fritt och kreativt (Hellspong, 2001). Tre av de sex punkterna kommer att tas i beaktande i denna undersökning, vilka är:

• Innehållet: likheter och skillnader rent innehållsmässigt, teman i texterna, huvudämnen och delämnen.

• Stilen: är texterna i kravspecifikationen abstrakta eller konkreta. • Samband: har texterna något inflytande på varandra.

BBR? Hur är texter i kravspecifikationerna formulerade, är de konkreta eller abstrakta i sitt budskap? Hur är sambandet mellan Miljöbyggnad GULD och BBR-kraven?

2.3 Fallstudie

För fallstudier väljs antingen ett eller flera enskilda exempel för att i sin tur kunna utforska, förklara eller beskriva det fenomen som studien handlar om (Höst, Regnell, & Runesson, 2006). Denna fallstudie är menad att använda ett enskilt fall för att undersöka om resultaten från den komparativa analysen överensstämmer med verkligheten. Om en byggnad byggs enligt Miljöbyggnad GULD, ger det upphov till samma förändringar på byggnadsprestandan som från komparativa analysen? Därför sker tillvägagångssättet genom att först välja ett forskningsobjekt. Den färdiga konventionella byggnaden är byggd enligt BBR-kraven och bedöms i enlighet med Miljöbyggnads miljöaspekter. Utvärderingen av byggnadsobjektet är att undersöka om byggnaden uppfyller alla kraven i BBR. Efteråt när den har utvärderats utifrån miljöaspekterna i Miljöbyggnad undersöks sedan hur det påverkar konventionella byggnaden om den byggs enligt Miljöbyggnad GULD och försöka konstatera om förändringarna leder några prestandaskillnader.

Urvalet av byggnaden är kvarteret Blå Jungfrun, mer information om byggnaden presenteras i kapitel 7. Fastighetsägaren till Blå Jungfrun är Svenska Bostäder. Anledningen till att just Blå Jungfrun har blivit utvald är tack vare att byggnaden är väl dokumenterad. Dock är byggnaden inte fullständigt byggt enligt BBR utan har byggts med passivhusteknik, se Appendix 1. Byggnader som byggts med passivhusteknik har huvudsaklig fokus på låg energianvändning. Annars har Blå Jungfrun i de övriga byggnadsaspekterna byggts enligt BBR. Trots denna avvikelse har Blå Jungfrun valts som forskningsobjekt därför att om byggnaden är väl dokumenterad och det blir lättillgängligt att erhålla den information och data som behövs till studien, medför det att antaganden kan reduceras och underlättar utförandet av fallstudien. Dessutom utförs uppföljningar av energi- och vattenförbrukning varje år som undersökningen kan ta del av. En annan anledning är även att Blå Jungfrun har haft samarbeten av tidigare examensarbeten och är villiga att dela med sig av informationen.

2.4 Datainsamling

Datainsamling för den komparativa analysen har utgått från att i Miljöbyggnads Manual 2.2 för nyproducerade byggnader ta fram de sammanfallande avsnitten i BBR-föreskriften för att sedan kunna utföra komparativa analysen. Datainsamlingen kan anses att det sker i form av litteraturgranskning mellan Miljöbyggnads Manual och BBR-föreskriften.

3 Miljöcertifieringssystem – Miljöbyggnad

Undersökningens ägnar åt att behandla Miljöbyggnad och därför är huvudsakligt fokus att beskriva hur det svenska certifieringssystemet Miljöbyggnad är uppbyggt. Kapitlet tar upp hur certifieringsprocessen går till, beskriver betygssättningssystemet, samt går igenom vad respektive miljöaspekt har för krav.

Miljöklassning av byggnader ökar såväl nationellt och internationellt. Idag finns det ett hundratal olika miljöcertifieringssystem och alla har en sak gemensamt; användandet av miljöcertifieringssystemen har som utgångspunkt att bidra till förbättringar inom byggsektorns arbete kring miljöfrågor och högre byggnadsprestanda. De bedömda områdena som finns i systemen summeras och ger sedan ett slutgiltigt betyg för byggnaden (Martinsson, 2013). Fyra alternativa certifieringssystem som SGBC anser passar för byggnader och fastighetsägare i Sverige är: Miljöbyggnad, LEED, Breeam och GreenBuilding. Områdena som de nämnda certifieringssystemen bedömer inom presenteras i Figur 2. Utifrån figuren kan det utläsas att LEED och Breeam omfattar flera områden i sin bedömning än Miljöbyggnad och GreenBuilding. GreenBuilding avser på att effektivisera energianvändningen i sina lokaler och därav enbart bedömning inom energiområdet. (SGBC, 2014 a).

3.1 Historik Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är ett certifieringssystem utformat för svenska förhållanden som utvecklades av flertalet byggföretag och högskolor tillsammans inom Bygg-Bo-dialogen. Bygga-Bo-dialogen initierades 2003 och var ett samarbete mellan företag, stat och kommuner och hade i syfte att utveckla en mer hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. Ett av organisationens delmål var att samtliga nybyggda hus och 30 procent av det befintliga beståndet skulle vara miljöklassat senast år 2009. Med detta som utgångspunkt skapades år 2009 miljöklassningssystemet Miljöklassad byggnad. När regeringens beslutade om att lägga ner Bygga-Bo-dialogen överlämnades miljöklassningssystemet år 2011 till organisationen Swedish Green Building Council (SGBC) och i samband med överlåtelsen ändrades namnet till den nuvarande benämningen Miljöbyggnad. (SGBC, 2014 b).

3.2 Certifieringsprocess i Miljöbyggnad

Certifieringsprocessen i Miljöbyggnad sker i många steg och kan användas för att certifiera alla typer av byggnader, såväl befintliga byggnader och nybyggnation. Det är flera aktörer som medverkar under certifieringsprocessen; fastighetsägare, Miljöbyggnads handläggare med flera. Figur 5 nedan visar certifieringsprocessen i Miljöbyggnad

Figur 3. Moment i certifieringsprocess (SGBC, 2014 b). Certifieringsprocessen enligt Miljöbyggnad (SGBC, 2014 b):

Registrering: Till att börja med måste byggnaden registreras hos SGBC innan den kan certifieras enligt Miljöbyggnad. Registreringsdatumet avgör vilken manualversion och vilka förtydliganden som gäller för certifieringen, det vill säga vilka bedömningskriterier som ansökan kommer att bedömas efter.

Ansökning: Inom tre år efter att byggnaden har registrerats ska ansökan om certifiering av Miljöbyggnad skickas in till SGBC, annars måste byggnaden omregistreras för att kunna certifieras. Ansökan innehåller beskrivning om byggnaden och hur den uppfyller Miljöbyggnads betygskriterier. Efteråt kontrollerar SGBC att alla dokument i ansökan är korrekta.

Certifiering: Om ansökan blir godkänd kan ett certifikat för befintliga byggnader utfärdas. För nybyggnation eller ombyggnationer utfärdas ett preliminärt certifikat som sedan måste verifieras. Certifieringen är giltig i maximalt 10 år från första beslutet eller tills byggnaden har genomgått större förändringar.

Verifiering: Verifiering av byggnadsprestanda skall utföras tidigast ett år och senast två år efter idrifttagande. Vid verifiering jämförts utförande och funktioner med underlaget i den preliminära bedömningen. En verifieringsrapport skickas in för granskning och efter godkänd verifiering utfärdas det slutgiltiga certifikatet.

3.3 Klassning och krav

Tabell 1. Miljöbyggnads indikatorer för nybyggnation med tillhörande aspekt och område (SGBC, 2014 b)

Index Indikator Aspekt Område

1 Energianvändning Energianvändning Energi 2 Värmeeffektbehov Effektbehov 3 Solvärmelast 4 Energislag Energislag 5 Ljudmiljö Ljudmiljö Innemiljö 6 Radon Luftkvalité 7 Ventilationsstandard 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet Fukt

10 Termiskt klimat vinter

Termiskt klimat 11 Termiskt klimat sommar

12 Dagsljus Dagsljus

13 Legionella Legionella

14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror

Material 15 Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen

I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå fyra betygsnivåer: KLASSAD, BRONS, SILVER, GULD. Betyget KLASSAD visar att indikatorn är bedömd men att den inte uppfyller Miljöbyggnads grundkrav. I stort sett motsvarar BRONS-nivån myndighetskraven i BBR. Erhåller byggnaden Miljöbyggnad BRONS så betyder det att byggnaden i stort uppfyller myndighetskraven. En svag indikator ska inte kunna kompensera med högt betyg i en annan. Om någon av indikatorerna är klassad BRONS finns då ingen möjlighet för hela byggnaden att klassas som GULD (SGBC, 2014 b).

övergripande omdömet. Om hälften eller mer av betygen är högre än de lägsta så höjs betyget ett steg annars är det lägsta betyget som avgör det totala betyget inom varje aspekt eller område (SGBC, 2014 b). I Tabell 2 presenteras vilka indikatorer som bedöms på rumsnivå och Tabell 3 illustrerar ett exempel på betygssammanslagningen.

Tabell 2. Indikatorer som bedöms på rumsnivå

Index Indikator

3 Solvärmelast 5 Ljudmiljö

10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus

Tabell 3. Exempel på betygsammanslagning

Indikator Aspekt Område Byggnad

Energianvändning GULD Energi GULD

Energi GULD

SILVER Värmeeffektbehov GULD

Effektbehov SILVER

Solvärmelast SILVER

Energislag GULD Energislag GULD

Ljudmiljö SILVER Ljudkvalitet SILVER

Innemiljö SILVER

Radon SILVER

Luftkvalitet SILVER Ventilationsstandard SILVER

Kvävedioxid GULD

Fuktsäkerhet BRONS Fukt BRONS

Termiskt klimat

vinter GULD

Termiskt klimat GULD Termiskt klimat

sommar GULD

Dagsljus SILVER Dagsljus SILVER

Legionella GULD Legionella GULD

Dokumentation av

byggvaror SILVER Dokumentation SILVER

Material GULD Utfasning av farliga

3.4 Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader –

Miljöbyggnad Manual 2.2

De bedömningskriterier och krav som presenteras i detta delavsnitt gäller för endast flerbostadshus eller bostäder eftersom undersökningen har avgränsats till att enbart undersöka nybyggnation av flerbostadshus, se avsnitt 1.4. De krav som inte berör studiens omfång har utelämnats. Samtliga tabeller och ekvationer i detta avsnitt är tagna ur Miljöbyggnads Manual 2.2 (SGBC, 2014 c).

3.4.1 Energianvändning

Indikatorn energianvändning bedömer byggnadens årliga specifika energianvändning, där specifika energianvändningen mäts i kWh/m2 _{och år. Syftet med indikatorn är att byggnader ska ha låg} energianvändning. Den ska omfatta energianvändningen köpt eller egentliga levererad energi till byggnaden, vilket menas med den energi som går åt för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla och fastighetsel. Dock ingår inte hushålls- och verksamhetsel i bedömningen (SGBC, 2014 c).

Sverige är indelat i fyra klimatzoner. Klimatzonen är indelat så att kravnivån för den specifika energianvändningen anpassas bättre till de förutsättningarna gällande byggnaderna i de olika delarna i landet. För Stockholm som tillhör Klimatzon III är kravet för specifik energianvändning 80 kWh/m2 _{och år (Boverket, 2014 a). Betygskriterier för årlig specifik energianvändning presenteras i} nedanstående Tabell 4.

Tabell 4. Betygskriterier för indikator 1 – Energianvändning

Indikator 1 BRONS SILVER GULD

Bostäder ≤ BBR ≤ 75 % BBR ≤ 65 % BBR

3.4.2 Värmeeffektbehov

Indikatorn värmeeffektbehovet är som det namnet syftar på att bedöma byggnadens värmeeffektbehov, som utvärderas vid den dimensionerande vinterutetemperaturen (DVUT) och uttrycks i W/m2_{. Syftet med indikatorn är att minska behovet av tillför effekt för uppvärmning.} (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna i Tabell 5 beror på hur byggnaden är uppvärmd samt vilken klimatzon byggnaden befinner sig i.

Tabell 5. Betygskriterier för indikator 2 – Värmeeffektbehov [W/m2_]

Indikator 2 BRONS SILVER GULD

Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda Ej elvärmda Elvärmda

Miljöbyggnad definierar värmeeffektbehovet Ptotal som byggnadens värmeförluster på grund av värmetransmissionen, luftläckage och ventilation fördelade på byggnadens Atemp, där Atemp står för arean innanför ytterväggarna som är värmd till 10°C eller mer (SGBC, 2014 c). I Ekvation (1) visas beräkning av värmeeffektbehovet. (1) Värmeeffektbehov total temp P A =

3.4.3 Solvärmelast

En stor del av byggnaders värmeförluster sker via fönster, och ett sätt att minska värmeförlusten är att välja fönster med låga U-värden, där U-värde beskriver hur pass bra isoleringsförmågan hos en konstruktion är. Andra viktiga egenskaper hos fönster inkluderar solsenergitransmittans (g-värde), som beskriver totala genomträngligheten av solenergi, och dagsljustransmittans, som beskriver det transmitterande synliga ljuset. . Den lämpliga kombinationen av fönsteregenskaperna beror också på de yttre faktorerna, såsom klimatet, solorienteringen och byggnadens tillämpning (Walker, 2010). Indikatorn bedömer solvärmelasttalet som har beteckningen SVL med enheten W/m2_{, golv. Syftet} med indikatorn är att begränsa solvärmetillskottet till byggnaden under den varma årstiden, på så sätt minska behovet av komfortkyla eller olägenheten med övertemperaturer. Solvärmelasten beräknas med en förenklad metod som utgår från att maximal solstrålning mellan vår- och höstdagjämning mot en vertikal yta är ungefär 800 W/m2_{. Bedömningen av solvärmelast sker} endast för rum med fönster riktad mot öst, väst eller syd. Fönster mot norr beaktas inte i

Miljöbyggnad (SGBC, 2014 c). För rum med fönster åt endast ett väderstreck gäller Ekvation (2)

(2)

Vistelserum med fönster åt två väderstreck mellan öst, syd och väst är solbelysta längre tid som kan påverka storleken på solvärmelasten. För dessa beräknas solvärmelasten med sambandet presenterad i Ekvation (3)

(3)

Konstanterna 800 W/m2 _{och 560 W/m}2 _{antas vara instrålningen, Aglas är fönsterglasets area och}

Arum är rummets area. Faktorn gsyst är total solenergitransmittans vilket är en dimensionslös koefficient som representerar solvärmen som passerar genom fönsterglas och solskydd. Tabell 6 visar betygskriterierna för bostäder.

[ ]

total transmission luftläckage ventilation

P

=

P

+

P

+

P

W

800

/

A

SVL

g

W m

A

⎡

⎤

=

⋅

⋅

_⎣

_⎦

560

560

/

rum rum

A

A

SVL

g

g

W m

A

A

⎡

⎤

Tabell 6. Betygskriterier för indikator 3 – Solvärmelast

Indikator 3 BRONS SILVER GULD

Bostäder ≤ 38 W/m2 _{≤ 29 W/m}2 _{≤ 18 W/m}2

3.4.4 Energislag

Bedömningen av indikatorn energislag utgår från att all energi som används i byggnaden ska fördelas efter energikälla enligt miljökategorierna i Tabell 7. Syftet med indikatorn är att byggnader ska i stor uträckning använda förnybar energi, som ger små utsläpp och lite avfall. Till skillnad från indikator 1 – Energianvändning inkluderas hushållsel och verksamhetsel vid bedömning. Grundtanken med denna indikator är att skapa ett incitament för brukarna av byggnaden att medverka vid miljöbedömningen (SGBC, 2014 c).

Tabell 7. Kategorier för energislag.

Kategori Energislag

1 Solenergi, vind- och vattenkraft samt spillvärme från industrier 2 Energi från biobränsle i värme- och kraftvärmeverk, miljöprövad _{briobränslepanna} 3 Energi från icke miljögodkända biobränslepannor

4 Icke förnybar eller flödande energi, exempelvis olja, kol, kärnkraft (uran) etc.

Betygskriterierna för energislagsindikatorn presenteras i följande Tabell 8. Tabell 8. Betygskriterier för indikator 4 – Energislag

Indikator 4 BRONS SILVER GULD

3.4.5 Ljudmiljö

Buller är en miljöstörning som kommer från olika ljudkällor, både från utomhus (väg-, spår- och flygtrafik etcetera) och inomhus (fläktbuller i fastigheter och ljud från grannar etcetera). Buller ger negativa hälsoeffekter på människan. Det påverkar människans koncentrationsförmåga som i sin tur leder till försvårad prestations- och inlärningsförmåga, sömnstörningar samt vid höga ljudnivåer ge upphov till hörselnedsättningar och tinnitus. Resultat från undersökningar tyder på att vuxna människor som exponeras av ett långvarigt buller leder till ökad risk för blodtryckssjukdomar (Folkhäslomyndigheten, 2014).

Syftet med indikatorn ljudmiljö är att byggnader ska ha god ljudmiljö. Ljudmiljön för inomhus bedömer fyra akustiska parametrar: ljud från installationer inomhus, luftljudsisolering, stegljudsisolering och ljud utifrån, till exempel från trafik eller från andra ljudkällor. Bedömningen för bostäder utgår ifrån standarden SS25267 och riktigheten ska bedömas av en ljudsakkunnig. Här krävs det enkätundersökning för att uppnå GULD. Enkätresultatet ska visa att minst 80 procent av svarande brukare anser att ljudmiljön är mycket bra, bra eller acceptabel. (SGBC, 2014 b; SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för ljudmiljön visas i nedanstående Tabell 9.

Tabell 9. Betygskriterier för indikator 5 – Ljudmiljö

Indikator 5 BRONS SILVER GULD

Bostäder Ljudklass C på de fyra bedömda ljud-parametrarna enligt SS25267 eller SS25268 Minst två av de bedömda ljudparametrarna i SS25267 eller SS25268 ska uppfylla ljudklass B eller högre. Övriga ljudparametrar bedömda till minst ljudklass C Minst ljudklass B på fyra av de bedömda ljudparametrarna i SS25268 eller SS25268. Godkänt enkät-resultat eller egen-deklaration.

3.4.6 Radon

Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i berggrunden och i mark på de flesta ställen i Sverige och beroende på hur hög radonhalten är i området varierar från plats till plats. Livslång exponering av radon kan orsaka lungcancer, där stråldosen mätt i Bq/m3 _{avgör risknivån. Det är} viktigt att kontrollera radonhalten i inomhusluften och det enda sättet att upptäcka radon är att utföra mätningar (Folkhälsomyndigheten, 2015 a).

granskning av radon medan Strålmyndighetens krav är årsmedelvärdet (SGBC, 2014 c). Kraven gällande radon visas i Tabell 10.

Tabell 10. Betygskriterier för indikator 6 – Radon

Indikator 6 BRONS SILVER GULD

Bostäder ≤ 200 Bq/m3 _{≤ 100 Bq/m}3 _{≤ 50 Bq/m}3

3.4.7 Ventilationsstandard

I byggnader har ventilationssystemet rollen att reglera och försäkra optimal inomhusluft och god termisk komfort. Balansen mellan inomhuskomfort och luftkvalité beror på ett flertal faktorer, vilket inkluderar termisk reglering, kontroll av interna och externa källor av föroreningar, tillföra acceptabel och föra bort oacceptabel luft, också boendes aktiviteter och preferenser, och rimlig drift och underhåll av byggnadens system (Havtun & Bohdanowicz, 2013).

Indikatorn ventilationsstandard bedömer byggnadens ventilationslösning för att indikera luftkvalitet. Syftet med indikatorn ventilationsstandard är att premiera byggnader med god ventilation. Liksom för ljudmiljön krävs enkätundersökning för att uppnå GULD, vilket har samma tillvägagångsätt som för ljudmiljön (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för ventilationsstandard visas i nedanstående Tabell 11.

Tabell 11. Betygskriterier för indikator 7 – Ventilationsstandard

Indikator 7 BRONS SILVER GULD

Bostäder

Uteluftsflöde ≥ 0,35 l/(s, m2 _golv)

Uteluftsflöde ≥ 0,35 l/(s, m2 _golv) Möjligheten till forcering av från-luftflöde i kök enligt BFS 1998:38

SILVER +

Frånluftsflöde i bad-, dusch- eller tvättrum enligt BFS 1998:38

Godkänt enkätresultat eller egendeklaration

3.4.8 Kvävedioxid

finns att hämta från exempelvis Östra Sveriges Luftvårdsförbund som kartlägger kvävedioxidhalten för olika områden i Sverige. (Östra Sverige Luftvårdsförbund, 2010). I Tabell 12 visas betygskriterierna för kvävedioxid.

Tabell 12. Betygskriterier för indikator 8 – Kvävedioxid

Indikator 8 BRONS SILVER GULD

Bostäder > 40 µg/m3 _{≤ 40 µg/m}3

≤ 20 µg/m3

Alt. Byggnad utanför tätort: placerad > 250 m från väg med > 10 000 fordon/dygn

3.4.9 Fuktsäkerhet

Alla material har olika toleranser för fukt, men om material och konstruktioner är fuktiga under en längre period brukar det bli skador, som kan antingen vara på materialet eller på damm och skräp som finns på eller i konstruktionen. Fukt medverkar till nedbrytning av material och kan leda till tillväxt av mikroorganismer (mögel och bakterier), där ett kännetecken är när obehaglig lukt uppstår. Studier har även visat att stor mängd mögel kan orsaka hälsoeffekter, såsom astma och allergiska symptom. Oavsett vad kan fukt- och mögelskador inträffa i alla konstruktioner, men vissa är mer utsatta än andra. De som konstruktioner som drabbas oftare är väggar, golv och tak och därför måste de väljas och tätas noggrant så att risken blir så minimal som möjligt (SP).

Tabell 13. Betygskriterier för indikator 9 – Fuktsäkerhet

Indikator 9 BRONS SILVER GULD

Bostäder Byggnaden är fuktsäkerhets-projekterad och utförd enligt BBR BRONS + Aktuella branschregler följs för utförande av våtrum. Fuktsäkerhetsprojektering enligt Bygga F eller motsvarande. Fuktmätningar i betong utförs enligt Rådet för Byggkompetens (RBK)

SILVER + En diplomerad fuktsakkunnig och en fuktsäkerhetsansvarig ska vara utsedda. Godkänt enkätresultat eller egendeklaration.

3.4.10 Termiskt Klimat Vinter och Sommar

Termisk komfort är ett begrepp som beskriver hur människan upplever komforten inomhus. Vanligtvis är detta en komplex parameter i och med att individer har olika preferenser och upplever komforten olika. Därför har mänskliga faktorn en betydande inverkan och påverkas av olika parametrar såsom lufttemperatur, luftfuktighet, lufthastighet, fysisk aktivitet, kläder och temperaturen hos omgivande ytor. Genom olika studier har ett mått framtagits på hur en genomsnittlig person upplever inomhusklimatet. Måttet baseras på olika värden inom alla dessa parametrar och därmed förutsäga hur inomhusklimatet ska anpassas för brukarnas trevnad. Det är uppdelat i två variabler, Predicted Mean Vote (PMV) och Predicted Percentage of Dissatisfied (PPD). PMV bedöms på en skala mellan -3 och +3; där -3 är riktigt kallt, 0 är neutralt och +3 är riktigt varmt. Sedan för varje PMV-värde finns ett motsvarande PPD-värde, det vill säga andelen människor som beräknas vara missnöjda med det termiska klimatet (Havtun & Bohdanowicz, 2013).

Miljöbyggnad har delat upp termiskt klimat till två separata indikatorer, ett vinterfall och sommarfall. I detta avsnitt sammanslås bedömningen av termiskt klimat till samma delkapitel eftersom båda indikatorerna bedömer det termiska klimatet i vistelserummen, men å andra sida skiljer sig bedömningen en aning (SGBC, 2014 c).

Tabell 14. Betygskriterier för indikator 10 - Termiskt klimat vinter

Indikator 10 BRONS SILVER GULD

Bostäder Termiskt klimat motsvarande PPD ≤ 20 % Termiskt klimat motsvarande PPD ≤ 15 %

Termiskt klimat mot-svarande PPD ≤ 10 % Godkänt enkätresultat eller egendeklaration.

För bostäder och flerbostadshus i sommartid bedöms med antingen PPD-index eller solvärmefaktor (SVF) som är en förenklad metod. Betygskriterierna för termiskt klimat sommar visas i Tabell 15 och Tabell 16.

Tabell 15. Betygskriterier för indikator 11 – Termiskt klimat sommar (PPD-krav)

Indikator 11 BRONS SILVER GULD

Bostäder Termiskt klimat motsvarande PPD ≤ 20 % Öppningsbara fönster Termiskt klimat motsvarande PPD ≤ 15 % Öppningsbara fönster

Termiskt klimat mot-svarande PPD ≤ 10 % Öppningsbara fönster Godkänt enkätresultat eller egendeklaration.

Tabell 16. Betygskriterier för indikator 11 – Termiskt klimat sommar (SVF)

Indikator 11 BRONS SILVER GULD

Flerbostadshus SVF < 0,048 Öppningsbara fönster SVF < 0,036 Öppningsbara fönster SVF < 0,025 Öppningsbara fönster Godkänt enkätresultat eller egendeklaration.

3.4.11 Dagsljus

Insläpp av dagsljus har många fördelar till exempel gör det möjligt att stänga av artificiell belysning vilket resulterar i energi- och kostnadsbesparingar. Människans ögon har utvecklats i solljuset och reagerar därför mycket bättre på det än artificiell ljus. Därtill kan det vara besvärande för människor att arbeta i ett rum utan fönster med ingen medvetenhet av vädret samt kontakt med utomhus. Det är bevisat att människor som utsätts för solljus är gladare samt är mer produktiva (Armstrong, 2010).

Syftet med indikatorn dagsljus är att byggnaden ska ha god tillgång till dagsljus. Indikatorn dagsljus bedömer byggnadens dagsljuskvalitet i vistelserummen och för bostäder bedöms med två metoder; antingen dagsljusfaktorn eller fönsterglasandel, som är en förenklad metod. Dagsljusfaktorn är mängden dagsljus i en punkt i ett rum som anger förhållandet mellan ljusmängden inomhus och utomhus en mulen dag, då mulen dag anses vara det sämsta väderförhållande. Ekvation (5) visar hur dagsljusfaktorn beräknas och uttrycks i procent. Annars om bedömningen sker med fönsterglasandelmetoden beräknas dagsljuskvalitén enligt Ekvation (6) (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för respektive metoderna presenteras i Tabell 17 och Tabell 18.

[%] (5)

(6)

Tabell 17. Betygskriterier för indikator 12 – Dagsljus (DF)

Indikator 12 BRONS SILVER GULD

Bostäder DF ≥ 1,0 % DF ≥ 1,2 %

DF ≥ 1,2 % visas med datorsimulering.

Godkänt resultat från enkät eller egen-deklaration.

Tabell 18. Betygskriterier för indikator 12 – Dagsljus (AF)

Indikator 12 BRONS SILVER GULD

Bostäder AF ≥ 10 % AF ≥ 15 % Kan ej uppnås med AF

3.4.12 Legionella

Legionella är en bakteriekultur som kan orsaka två typer av sjukdomar: legionärsjuka (en svår lunginflammation) och pontiacfeber (influensaliknande symtom med feber och muskelvärk). Bakterien finns naturligt i jord, vattendrag och sjöar men kan bland annat finnas i olika vattensystem. Tillväxten av legionellabakterien sker vid låga temperaturer såsom 20 till 45°C. Legionella förekommer i distributionsnätet för vatten och i vattenberedare men sprids från befuktningsanläggningar, luftkonditionering, kyltorn och med mera. Sjukdomarna uppstår när människan andas in vattenaerosoler innehållande bakteriekulturen (Folkhälsomyndigheten, 2015 b). Indikatorn legionella bedömer åtgärderna för att minska risken för tillväxt och spridning av legionella bakterier i och från tappvattensystemet i byggnaden. (SGBC, 2014 c). Betygskriterierna för legionella visas i nedanstående Tabell 19.

Tabell 19. Betygskriterier för indikator 13 – Legionella

Indikator 13 BRONS SILVER GULD

Flerbostadshus

Temperatur på stillastående tappvarmvatten.

Gemensam rörledning till flera duschplatser där temperaturen är högst 38°C ska inte vara längre än 5 meter.

Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på det stilla stående vattnet inte understiger 50°C

BRONS +

Riskvärdering genomförs med avseende på tillväxt och spridning av legionella. Åtgärder som minskar legionellarisken genomförs. Legionellaskydd enligt ”Branschregler Säker Vatten-installation” SILVER + Termometrar monteras på utgå-ende varmvatten och på returen i varje vvc-krets Instruktioner ska finnas för regel-bundna kontroller av vv- och vvc-temperatur i flerbostadshus.

3.4.13 Dokumentation av byggvaror

Indikatorn dokumentation av byggvaror bedömer byggnaden dokumentationen av inbyggda byggvaror. Syftet är att byggnader ska dokumentera alla sina byggvaror och byggnadsmaterial. Under utförandes gång ska en loggbok upprättas, som ska omfatta byggvaror i grundkonstruktion, stomme, ytterväggar, yttertak och innerväggar. Betygskriterierna för dokumentation av byggvaror visas i nedanstående Tabell 20.

Tabell 20. Betygskriterier för indikator 14 – Dokumentation av byggvaror

Indikator 14 BRONS SILVER GULD

Bostäder

En byggnads-relaterad loggbok upprättas med information om byggvaror i olika produktkategorier enligt BSAB 96. BRONS + Loggboken är digital och administreras på företagsnivå hos fastighetsägaren SILVER + Loggboken innehåller in-formation om byggvarors ungefärliga placering och mängd i byggnaden

3.4.14 Utfasning av farliga ämnen

Indikatorn utfasning av farliga ämnen bedömer förekomsten av utfasningsämnen enligt KEMI:s definition i loggbokens byggvaror, loggboken som introducerades i indikatorn 14. Syftet med indikatorn är att byggnader ska använda material och byggvaror som inte innehåller ämnen med farliga egenskaper. Betygskriterierna för utfasning av farliga ämnen visas i nedanstående Tabell 21. Tabell 21. Betygskriterier för indikator 15 – Utfasning av farliga ämnen.

Indikator 15 BRONS SILVER GULD

Bostäder

Dokumentation saknas

Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier före-kommer endast i mindre omfattning hos logg-bokens byggvaror och är

dokumenterade i en avvikelselista.

Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier före-kommer inte i de dokumenterade bygg-varorna i loggboken.

4 Komparativa analysen – hur förhåller sig BBR till

Miljöbyggnad?

Kapitlet beskriver skillnaderna mellan kraven för certifiering av Miljöbyggnad GULD och dagens BBR-krav, samt hur de förhållandet till varandra. Avsikten med kapitlet är att beskriva BBR-rollen i byggnationer och ge en uppfattning på hur Miljöbyggnad integreras med BBR vid uppförande av miljöcertifierade byggnader. Kapitlet innehåller även den komparativa analysen mellan dagens BBR-krav och Miljöbyggnads GULD-krav.

Regler är ett samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheternas föreskrifter och allmänna råd. Lagar beslutas av riksdagen och förordningar är komplement till lagarna som fastställs av regeringen. Det är myndigheternas uppgift att ge ut föreskrifter och allmänna råd, vilka dessa innehåller bestämmelser för hur kraven i lagar och förordningar ska tillämpas. Ett samlingsnamn för lagar, förordningar och föreskrifter är författning (Nordstrand, 2008).

Boverket är den centrala myndigheten för frågor om samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och boende. Boverket arbetar bland annat med att ta fram föreskrifter, ansvara för tillsyn över energideklarationer och tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) och administrera statliga stöd och bidrag. För alla byggnadsverk gäller Plan- och Bygglagen (PBL) och Plan- och byggförordningen (PBF), där föreskrifter och allmänna råd som tillhör denna lag och förordning heter Boverkets Byggregler (BBR) (Boverket, 2014 b)

BBR gäller vid uppförande av alla nybyggnation och ombyggnationer. Föreskrifterna i BBR är i huvudsak formulerade som funktionskrav, som innebär att i föreskriften ska ange syftet med kravet, vilken funktion eller egenskap som ska uppnås, men inte hur kravet ska uppfyllas utan det beskriver istället allmänna råd. Allmänna råden i BBR beskriver rekommendationer på hur föreskriften kan tillämpas och hur kraven i författningarna kan uppfyllas. Det är inte obligatoriskt att följa dessa råd, men efterföljs råden vet byggherren att kraven i författningen kommer att uppfyllas (Nordstrand, 2008). BBR innehåller åtta huvudavsnitt och det är kraven inom dessa huvudavsnitt som ligger till grund för Miljöbyggnads grundkrav:

1. Inledning

2. Allmänna regler för byggnader 3. Utformning

4. - (Tidigare ”Bärförmåga, stadga och beständighet” men har upphävts) 5. Brandskydd

6. Hygien, hälsa och miljö 7. Bullerskydd

Kraven i Miljöbyggnad grundar sig utifrån dessa åtta huvudavsnitten i BBR. Indikatorerna beaktar olika delar av BBR, som antingen kan utgöra ett eller flera delavsnitt. Byggnader som certifieras enligt Miljöbyggnad måste kraven i BBR uppfyllas innan Miljöbyggnads GULD-krav kan tillämpas. Det som är utöver Miljöbyggnad beaktning ska istället BBR efterföljas.

Sammantaget kan det beskrivas som att vid uppförande av nybyggnation måste i första hand kraven i BBR uppfyllas och då har byggnaden uppnått alla byggregler enligt PBL. Sedan om byggnader ska certifieras enligt Miljöbyggnad gäller det att integrera kraven från Miljöbyggnad med BBR, så att byggnaden uppfyller kraven från BBR och från certifieringssystemet för att i sin tur erhålla den önskade klassificeringsnivån.

Tabell 22. Skillnaden mellan BBR-krav och Miljöbyggnad GULD

Indikator BBR MB GULD Kommentar

1 Energianvändning 80 kWh/m2 för

klimatzon III 65 % av BBR

Certifiering av Miljöbyggnad GULD kräver att byggnaden oavsett klimatzon har 35 procent mindre energianvändning än BBR-krav.

2 Värmeeffektbehov Finns krav på effektbehov för elvärmda och ej elvärmda byggnader

Ej elvärmda: 25 W/m2 Elvärmda: 20 W/m2

Miljöbyggnad GULD kvantifierar ett specifikt värde på

värmeeffektbehovet som byggnaden måste uppfylla medan BBR har schablonvärden för värmegenomgångskoefficienten (U-värde) på olika komponenter.

3 Solvärmelast Rekommendation för hur solvärmelast kan utnyttjas och minska kylbehovet.

18 W/m2

Miljöbyggnad GULD kvantifierar ett specifikt värde på solvärmelasten som byggnaden måste uppfylla medan BBR rekommenderar att ta hänsyn till solvärmelast. Genom att tänka på fönsterförhållande, solavskärmning osv. kan för hög

solvärmelast undvikas menar BBR.

4 Energislag - I stort sett endast använda _{förnybar energi}

BBR-krav saknas på vilket energislag en byggnad ska ha. Miljöbyggnad GULD kräver att byggnaden i stort sett använder förnybar energi, och därmed göra ett miljösmart val.

5

Bedöma fyra ljudparametrar med ljudklass C. För bättre betyg bedöms enligt SS25267 för bostäder

Bedöma fyra

ljud-parametrar med ljudklass B enligt SS25267 för bostäder samt enkätresultat

6

Byggnadens radonhalt redovisas annorlunda. För Miljöbyggnad GULD kräver att byggnadens högsta uppmätta värde redovisas medan för BBR gäller årsmedelvärde.

7

Uteluftsflöde ≥ 0,35l/s,m2 och med forcering av frånluftsflöde i kök och bad-, dusch-, eller tvättrum enligt BFS 1998:38 samt enkätresultat

Enda som skiljer mellan BBR och Miljöbyggnad GULD är ett godkänt enkätresultat från hyresgästerna. Annars är de andra kriterierna densamma som BBR.

8 Kvävedioxid - < 20 µg/m3

BBR beaktar inte kvävedioxid i sin bedömning. För

Miljöbyggnad GULD mäts kvävedioxidhalten utomhus för att uppskatta kvävedioxidhalten inomhus. Det uppmätta värdet ska understiga 20 µg/m3_. 9 Fuktsäkerhet BBR avsnitt 6:5 BBR avsnitt 6:5, branschregler följs för våtrum, fuktsäkerhets-projektering, fuktmätningar i betong, fuktsakkunnig samt enkätresultat

I BBR avsnitt 6:5 innefattar allting med fukt att göra. Här ingår allmänna råd på att använda sig av ByggaF, fuktmätningar i betong osv. Enda skillnad mellan BBR och Miljöbyggnad Guld är ett godkänt enkätresultat.

10 Termiskt klimat vinter Anvisningar av temp. och _{lufthastigheter.} PPD ≤ 10 % _{samt enkätresultat}

11 Termisk klimat sommar Utöver vintertid, vissa temperaturer ska ändras samt lufthastighet.

PPD ≤ 10 % eller SVF < 0,025 med

öppningsbara fönster samt enkätresultat

Inga direkta regler som antyder för termiskt klimat sommar. Regler för termiskt klimat har däremot regleringar ifall sommartid. Annorlunda formulerade.

12 Dagsljus Schablonvärde för fönsterglasarea 10 % och dagsljusfaktorn 1,0 %.

Datasimulering av DF ≥ 1,2 % samt enkätresultat

BBR har schablonvärden på fönsterglasarea och dagsljusfaktorn, men inget krav på att datorsimulering skall utföras. Dessa värden kan beräknas fram med en förenklad metod som består av ett antal ekvationer. För Miljöbyggnad GULD krävs det att dagsljusfaktorn simuleras fram med förhållandet på 1,2% eller högre. Dessutom krävs ett godkänt enkätresultat.

13 Legionella Avsnitt 6:622, riskvärdering, men inga åtgärders-kontroller Avsnitt 6:622, riskvärdering, legionella skydd, installera termometer och regelbundna kontroller.

Miljöbyggnad GULD grundar sig på avsnitt 6:622 och kräver att fler kontroller genomförs, såsom att montera termometer och regelbundna kontroller. 14 Dokumentation av _byggvaror -Loggbok upprättas i digitalform med information om varornas placering och mängd

BBR har inget krav på dokumentering av de inbyggda

byggvarorna. För Miljöbyggnad GULD måste en digital loggbok upprättas, exempelvis på Byggvarubedömningen.

15 Utfasning av farliga _ämnen

-

Bland de 15 indikatorerna kräver fem av dessa ett godkänt enkätresultat, vilka är indikatorerna ljudmiljö, ventilationsstandard, fuktsäkerhet, termiskt klimat vinter och sommar samt dagsljus. Boverket och Energimyndigheten utförde gemensamt ett regeringsuppdrag och utvärderade lågenergibyggnader kontra BBR. Fallstudien utvärderade delvis på hur den tekniska egenskapen hos inomhusklimatet påverkades när byggnader projekteras med lägre energiprestanda. På liknande sätt som Miljöbyggnad GULD genomfördes enkätundersökningar i fallstudien vid utvärdering av lågenergibyggnader. När byggnader uppnår en lägre energiprestanda visar enkätsvaren att det leder även till en positiv effekt på inomhusklimatet. Men Boverket och Energimyndigheten menar att även om enkätsvaren ger ett positivt genklang, så ger det endast en bild av hur brukaren upplever innemiljön och komforten och hur byggnaden används, och snarare ingen information som tyder på hur byggnaden fungerar rent tekniskt. Dessa upplevelser är viktiga att få reda på i en utvärdering, men de behöver inte nödvändigtvis avspegla måttet på om kraven i BBR uppnås eller inte (Boverket, 2015).

Utifrån den komparativa analysen tyder det på att det föreligger signifikanta skillnader mellan Miljöbyggnads GULD-krav och dagens BBR-krav, dock för vissa indikatorer. Åter till avsnitt 2.2 ska tre punkter tas i beaktning vid den komparativa analysen och det som undersöks är innehållet, stilen och sambandet. Det är svårt att fastställa hur omfattande alla skillnader är och för att underlätta hur förhållandet mellan kraven är, har indikatorerna delats in i fyra kategorier.

1. Konkreta kravspecifikationer – För indikatorerna energianvändning, ljudmiljö, radon, dagsljus och legionella har både Miljöbyggnad GULD och BBR konkreta beskrivningar och däribland mätbara värden. För dessa indikatorer är det enkelt att urskilja förändringarna och hur det påverkar byggnadsprestandan.

2. Abstrakta kravspecifikationer – Motsvarande BBR-krav till indikatorerna värmeeffektbehov, solvärmelast och termiskt klimat vinter och sommar har en abstrakt kravbeskrivning och förespråkar att dessa indikatorer ska beaktas vid konstruktion, där den som uppför byggnaden kan göra en fri tolkning på vad som måste uppfyllas. Istället har Miljöbyggnad kvantifierat värden för dessa indikatorer. Med konkreta värden vet den som bygger i vilken riktlinje de ska jobba sig mot för att uppfylla kravet. Komplicerat att avgöra om byggnader byggs enligt Miljöbyggnad GULD leder till några prestandaskillnader eftersom det inte är konkret jämförbart.

3. Finns ej med i BBR – Det finns fyra indikatorer som BBR inte har upprättat några krav på däremot anser Miljöbyggnad att dessa miljöaspekter bör tas med i sin bedömning. Dessa indikatorer är energislag, kvävedioxid, dokumentation av byggvaror och utfasning av farliga ämnen. Svårt att fastställa vara dessa indikatorer kommer att leda till en bättre byggnadsprestanda. Antingen kan byggnader ha tagit hänsyn till dessa indikatorer eller ha de inte gjort det.

5 Miljöstyrning i nybyggnationsprocessen

Tills vidare har studien beskrivit hur Miljöbyggnad är uppbyggd och hur BBR och Miljöbyggnad förhåller sig till varandra. För att förstå hur Miljöbyggnads certifieringsprocess integreras i ett byggnadsverk beskriver detta kapitel byggprocessen för nybyggnation. Det är viktigt att miljöcertifiering av nybyggnation beaktas tidigt i byggprocessen eftersom omstruktureringar av byggprojekt kan leda till höga kostnader. Enligt Kubba (2012) leder god planering och tidig tillämpning av miljöcertifiering i byggprocessen till att den totala byggkostnaden behöver inte med nödvändighet kosta mer än konventionella byggnader. Detta kapitel syftar därför till att beskriva hur miljöstyrning i byggprocessen bör utformas vid nybyggnation. Den aktör som har störst påverkan på byggprocessen är byggherren och därför beskrivs vilka möjligheter det finns för byggherren att styra byggnadens utformning från idé- till genomförande.

5.1 Byggprocess för nybyggnation med miljöcertifiering

Byggprocess är kedjan av alla aktiviteter som äger rum vid utformning, uppförande och användning av ett byggnadsverk. Den omfattar det hela händelseförloppet från och med första idéutkastet till färdig byggnad (Käll, 2001). Under processens gång är många aktörer inblandade och omfattande informationsmängder skapas och utbyts. Det är inte ovanligt att aktörer som arbetar i byggnadsprojekt stöter på oväntade problem och därför måste stanna upp eller börja om. Därför sträcker sig byggnadsprocessen över en längre tidsperiod, vanligen flera år, och det är nödvändigt att dela in processen i flera faser för att erhålla en överblick av förloppet. Samtidigt kan in alla faserna skarpt avgränsas utan ofta överlappar de varandra (Josephson, 2013). I Figur 4 illustreras förloppet för byggprocessen i form av flödesschema.

Förstudie: Förstudien påbörjar genom att upprätta en uppdragsspecifikation/idéprogram med beskrivning av byggnadens verksamhet, krav på byggnadsverket och underlag för projekteringen. Från början utser byggherren en projektledare som har rollen att planera och leda genomförandet av projektet. Under denna period ska projektledarens ansvar, befogenhet samt beställarorganisation klarläggas. Sedan tar projektledaren tillsammans med projektgruppen, som består av bland annat byggherre och arkitekter, fram översiktlig beskrivning av tider, kostnader samt identifierar risker och klarlägger de grundläggande funktionella kraven för det aktuella byggprojektet. Om miljörelaterade funktionskrav (miljökrav) ska tas hänsyn i byggnadsverket är det lämpligt att redan i förstudien ta upp frågan. Miljökrav kan vara exempelvis om byggnaden ska miljöklassas enligt certifieringssystem, som exempelvis Miljöbyggnad, och då vilken ambitionsnivå byggnadsverket ska uppnå (BRONS, SILVER eller GULD) (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003).

Programskedet: Under programskedet formuleras projektplanen som innehåller utförligare beskrivning på funktionskrav, miljökrav, nya risk-, kostnads- och tidsbedömning i förhållande till förstudien. Om bestämmelse att byggnaden ska miljöklassas har förelagts har byggherren till uppgift att precisera ambitionsnivån för byggnadens olika byggnadsaspekter så att den bedömda budgeten håller inom ramarna. Vid detta skede bör även en miljökonsult involveras i mån av att precisera ambitionsnivån för miljökraven. Samtidigt bestäms även i detta skede entreprenadform

(totalentreprenad eller generalentreprenad), samarbetsform och ersättningsform för byggprojektet (Käll, 2001; Nordstrand, 2008).

Projektering: I projekteringsskedet tas handlingar och underlag för själva byggandet fram: systemhandlingar och bygghandlingar (Käll, 2001). Systemhandlingarna överför funktionella krav till tekniskt specificerade handlingar, som tillhandahåller ramar med avseende på tid, kostnader, riskstrategi, miljö- och arbetsmiljö som fastslagits i projektplanen. Nästa steg i processen är att använda dessa dokument för produktionen, i vilken bygghandlingarna träder i kraft. Bygghandlingarna omfattar alla aspekter som är nödvändiga för upphandling, tillverkning och produktion av byggnadsverket. Bygghandlingarna ska innefatta miljökraven samt hur de ska beaktas framöver i processen (upphandling, tillverkning och produktion). I projekteringsskedet görs en preliminär bedömning av det betyg/miljöprestanda i vald aspekt om de kommer att uppfyllas därför att bygghandlingarna kommer senare att agera som underlag för preliminär certifiering av miljöcertifieringssystem. Denna bedömning omfattar även planerat drift och underhåll, rivning med mera (Ottosson, 2009; Erlandsson & Carlson, 2003)

Produktion: Efter upphandling och kontraktsskrivning med entreprenören kan produktionen påbörjas. Byggnaden ska produceras enligt de handlingar och dokument som framtagits för produktsframställningen. Kontroll och uppföljning att miljöcertifieringskraven sker enligt upprättad projektplan. Dessa ska dokumenteras av entreprenörerna som har utfört för att senare kunna använda till verifiering av slutgiltiga certifikatet (Käll, 2001; Mirjolet, 2014).

Förvaltning: Förvaltningsskedet inleds då den egentliga byggprocessen är slut. Byggnaden överlämnas till byggherren och byggnaden kan tas i bruk för vad den är avsedd för. Efter att byggnaden är färdigställt och börjat förvaltas ska byggnaden verifieras för att erhålla det slutgiltiga certifikatet i Miljöbyggnad. Som tidigare nämnt i avsnitt 3.2 ska det ske tidigast ett år och senast två år efter idrifttagande (Nordstrand, 2008; Mirjolet, 2014)

5.2 Byggherrens förutsättningar att målstyra

Den som vill uppföra eller renovera och tänker låta bygga, kallas för byggherre. Byggherren är den person, företag eller myndighet för vars ett byggnadsarbete utförs och ska leda utvecklingen av ett byggnadsverk från idéutkast till genomförande. Därför har byggherren en betydande och central roll i byggprocessen. När ett byggnadsarbete utförs är det någon som har beställt byggnadsverket, denne brukar kallas för beställare. I de flesta fallen är byggherren lika med beställaren, men alla beställare behöver inte vara byggherren. Det som skiljer sig mellan begreppen är att beställaren är uppdragsgivaren medan byggherren är ytterst ansvarig för byggprojektet och har till uppgift byggprojektet utför enligt bestämmelserna som finns i PBL. När byggherren har bestämt sig för att bygga något har ett byggprojekt skapats och därmed börjas byggprocessen (Käll, 2001; Nordstrand, 2008).