Slaveriets vilda västern: Mottagandet av USA:s slaveri i den kontroversiella hollywoodfilmen Django Unchained

H ISTORISKA INSTITUTIONEN

Slaveriets vilda västern

Mottagandet av USA:s slaveri i den kontroversiella hollywoodfilmen Django Unchained

C-uppsats, 15 hp

Författare: Johan Erlandsson Handledare: Dag Blanck

Seminarieledare: Christopher Pihl Termin: HT19

Ventileringsperiod: 20200113–20200117 The slavery’s Wild West. The reception of America’s slavery in the controverisal tarantino- reel Django Unchained

Django Unchained

0

0

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.2. Syfte och frågeställningar ... 2

1.3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 2

1.3.1. Brutalitet och bestraffning ... 3

1.3.2. Intellektuell distansering ... 5

1.4. Bakgrund ... 6

1.4.1. Samhällelig kontext – Django i dagens Väst ... 6

1.4.2. Sverige om USA och slaveriet ... 7

1.5. Metod ... 8

1.6. Källmaterial ... 9

2. Undersökning ... 12

2.1. USA och Django Unchained ... 12

2.1.1. En samhällsnytta – allmänhetens och pressens mottagande i USA ... 12

2.1.2. En samhällsfara – allmänhetens och pressens mottagande i USA ... 14

2.1.3. Slaveriet à la Tarantino gillas – allmänhetens och pressens mottagande i USA ... 18

2.1.4. Slaveriet à la Tarantino ogillas – allmänhetens och pressens mottagande i USA ... 21

2.2. Sverige och Django Unchained ... 23

2.2.1. En samhällsnytta – allmänhetens och pressens mottagande i Sverige ... 23

2.2.2. En samhällsfara – allmänhetens och pressens mottagande i Sverige ... 25

2.2.3. Slaveriet à la Tarantino gillas – allmänhetens och pressens mottagande i Sverige ... 26

2.2.4. Slaveriet à la Tarantino ogillas – allmänhetens och pressens mottagande i Sverige ... 28

3. Slutdiskussion ... 31

4. Källor och litteratur ... 34

Audiovisuella källor ... 34

Tryckta källor ... 34

Litteratur ... 37

Internetkällor ... 38

1

1. Inledning

History with a capital H [...] does kind of put [...] the pain in the subject matter at a bit of an arm’s distance. And I almost think of it as history and the glass, a little bit. And I wanted to take a rock and break that glass. Now, other movies have actually dealt with [...] the pain and horror of slavery [– – –] And, well, I actually think those movies get a lot closer to the reality of what slavery is.

[– – –] My situation, what I was trying to do, was tell a good, exciting western adventure story – in southern in this case. But rather than try to have some big gigantic message about slavery [...] I wanted to just create America back then, in the antebellum [before the Civil War] South, show you what America was like. [...] I wanted to put the viewer right in the middle of America at that time. ¹

Historiker bedömer ofta historisk spelfilm utifrån historisk sanning. Detta är oklokt. När historikern beträder filmens arena går hen in på filmskaparens sätt att skapa historia och att ge det förflutna en röst. Regissörer talar om gångna tider på samma sätt som historikerna gjorde innan historia blev en professionaliserad disciplin. Historikern måste därför först och främst beakta filmen som just film innan hen kritiserar dess historiska sanning. Filmskapare prioriterar nämligen sällan empirisk sanning, utan använder ofta det förflutna som en stärkande fond till sina fiktiva dramer. ² Regissörerna följer vinnande koncept om bland annat genre, och att som historiker förbise detta faktum är att göra filmens potentiella historieförmedling orätt. Hollywoodfilmen kan förmedla viktiga tankar om det förflutna. ³

Quentin Tarantino är en av Hollywoods ansedda filmskapare. Många av hans filmer är kontroversiella och leder till delade meningar. Django Unchained ⁴ (2012) är inget undantag. Django angriper det amerikanska slaveriet, ett känsligt ämne för många amerikaner. Filmen handlar om den före detta slaven och afroamerikanen Django Freeman (Jamie Foxx) som hämndlysten ger sig av för att rädda sin förslavade fru Broomhilda von Shaft (Kerry Washington). Filmen tar sig an slaveriet på provokativa sätt och dess skildring av USA:s mörka förflutna har ivrigt diskuterats.

Uppsatsen kommer inte att undersöka filmens historiska sanning. Robert von Dassanowsky menar att det viktiga för Tarantino inte är att återspegla de historiska händelserna korrekt, utan snarare att göra slaveriets andemening rättvisa. ⁵ Uppsatsen kommer istället att fokusera på mottagandet av slaveriet hos amerikansk och svensk publik i det medium som Ulf Zander menar är den mest inflytelserika historieförmedlaren – filmen. ⁶ Undersökningen görs i hopp om att se eventuella skillnader mellan landsbefolkningarna i deras syn på slaveriet och historien. Sverige är en intressant jämförelsepunkt eftersom amerikansk populärkultur länge haft ett stort inflytande i Sverige och då det har uttryckts att ”[U.]S.A.:s film utgör ryggraden” hos de svenska biograferna. ⁷

1 YouTube, ”’Django Unchained’ director Quentin Tarantino in Studio Q”, 2012-12-24, https://www.youtube.com/watch?v=4A-dASRKZLo&t=155s [hämtad 2019-10-16].

2 Rosenstone 1995, ss. 7, 65–66, 242.

3 Toplin 2002, s. 1–2.

4 I det fortsatta huvudsakligen refererad till som ”Django”.

5 von Dassanowsky 2014, s. 25. “Andemening” skall förstås som ”de sanna känslorna”, en slags filosofisk äkthet.

6 Zander 2006, s. 14.

7 Björk 2016, s. 121.

2 1.2. Syfte och frågeställningar

Uppsatsens fokus ligger på mottagandet av Django och Tarantinos skildring av det amerikanska slaveriet. Vad säger amerikanerna och vad säger svenskarna om hur slaveriet skildras och om Tarantinos historiesyn? Finns det skillnader och likheter? Förhoppningen är att få en övergripande uppfattning om ländernas inställning till det amerikanska slaveriet och därmed också att få inblick i den kulturella relationen mellan USA och Sverige. Syftet med uppsatsen är därför att diskutera det amerikanska slaveriets roll i film samt amerikaners och svenskars syn på det. Detta görs genom att titta närmare på Quentin Tarantinos Django Unchained. För att uppfylla syftet kommer uppsatsen att utgå från nedanstående frågeställningar:

❖ Vilken historiesyn speglas i Tarantinos framställning av slaveriet i filmen Django?

❖ Hur mottas Django av den amerikanska publiken?

❖ Hur mottas Django av den svenska publiken?

❖ Om det är skillnad i mottagandet – varför?

1.3. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning

”Det är med Tarantino lite som med Zlatan – antingen gillar man honom, eller så gör man det inte.

[– – –] Mellanlägen skådas mer rart.” ⁸ Detta antingen-eller-fenomen är, förutom för regissören, även rådande för hans Django, vilket tydligt framgår i uppsatsens undersökta material.

Det råder en spänning kring slaveriet i Amerika. ⁹ Tarantino förklarar att USA skyggar för institutionen ¹⁰ eftersom landet skäms för den och att andra länder inte vidrör den då de inte känner att de har rätten till det. ¹¹ Slaveriets dagliga grymheter, vilka Django i hög grad belyser, har sällan skildrats i Hollywoods filmer och institutionen ”[h]as been what welfare reformists called the live rail: don’t touch it.” ¹² Robert McParland menar att ojämlikhetens strukturer ännu slumrar inom det amerikanska samhället och William Brown menar till och med att det än idag finns ett fördolt slaveri i USA i och med kapitalismens utnyttjande av arbetskraft. ¹³ Likaså antyder Melba Joyce Boyd att filmens interaktion med den afroamerikanska publiken är särskilt laddad när det gäller deras kulturella minne av slaveriet och deras ouppklarade känslor av orättvisa och ilska. Boyd menar att de flesta amerikaner är ”[i]gnorant of the severity of slavery and its racist legacy”. ¹⁴ Kanske var det

8 Asaid, Alan, 2013, “Den roande brutalitetens mästare”, Svenska Dagbladet 18 januari 2013.

9 I uppsatsen skall ”Amerika” förstås synonymt med ”USA” och inte kontinenten i stort.

10 ”Institutionen” skall i uppsatsen förstås synonymt med det amerikanska slaveriet.

11 Matt Glasby, “Django Unchained review. Tarantino’s wild beast of a Southern”, GamesRadar+, 2012-12-18, https://www.gamesradar.com/django-unchained-review/ [hämtad 2019-11-07].

12 Boyd 2019, s. 155.

13 Brown 2014, s. 175; McParland 2015, s. 33.

14 Boyd 2019, ss. 140, 155–156.

3 också denna ignorans som fick filmen att ett helt år efter dess premiär att fortsätta skapa

”[c]ontroversy” och bidra med diskussioner om dess brister och bragder? ¹⁵

Django har indelat publiken i två läger av gillande och ogillande. ¹⁶ Men undersökningens material har även genererat i fyra empiriska kategorier som diskuterar filmens samhällsnytta respektive samhällsfara samt Tarantinos misslyckade respektive lyckade skildring av institutionen. Dessa empiriska kategorier utgör, tillsammans med den teoretiska utgångspunkten att det råder en allmän spänning kring det tabubelagda amerikanska slaveriet, en teoretisk grund för denna uppsats. Kate E. Temoney är en av dem som menar att Django är ett värdefullt bidrag till filmvärlden men dessutom att filmen är en samhällsnytta då den spär på möjligheterna att i medier samtala om mänskliga rättigheter och rasism – arvet efter det amerikanska slaveriet. ¹⁷ Den framstående afroamerikanske filmregissören Spike Lee sade däremot att han inte tänkte se filmen då han ansåg att Tarantino var respektlös mot de svarta människornas historia. Lee skrev att ”’[A]merican slavery was not a Sergio Leone spaghetti western. It was a holocaust. My ancestors are slaves. Stolen from Africa. I will honor them.’” ¹⁸

Django har undersökts utifrån flera filmvetenskapliga och historiska perspektiv, bland annat i antologier som: filmstudieprofessorn Oliver C. Specks Quentin Tarantino’s Django Unchained. The continuation of metacinema; David Garrett Izzos Movies in the age of Obama. The era of post-racial and neo- racist cinema; och Mark A. Reids African american cinema. Through black lives consciousness. Denna litteratur har skrivit mycket om Django från filmvetenskapliga perspektiv, men det skrivs förhållandevis lite – om ens något alls! – om den amerikanska publikens faktiska mottagande, för att inte tala om mottagpubliken utanför Amerika. Mottagandet av filmens skildring av slaveriet är därför vad denna uppsats tar sikte på.

1.3.1. Brutalitet och bestraffning

För att underlätta undersökningen har filmens innehåll skalats ner till två teman som tas upp av både regissören och den ovannämnda sekundärlitteraturen. Dessa teman har jag valt att benämna Brutalitet och bestraffning och Intellektuell distansering.

Melba Joyce Boyd anmärker på Djangos våld och regissörens skapande då hon förklarar att

”[T]arantino films are associated with excessive violence, but at the same time, a closer look at execution reveals purpose.” ¹⁹ Tarantino förklarar nämligen att det i Django ”[are] two brands of violence.” Han talar om det renande och det sanna våldet där det förra är det våld som Django utövar

15 Speck 2014, s. 9.

16 Emil Sandgren Strada, ”Filmrecension – Django Unchained”, Kingsize Magazine, 2013-01-17,

http://www.kingsizemag.se/recensioner/film/filmrecension-django-unchained/ [hämtad 2019-11-18].

17 Temoney 2014, s. 136.

18 Zakarin 2014, s. 124.

19 Boyd 2019, s. 142.

4 mot de onda slavägarna, det våld publiken uppmanas att törsta efter, det om vedergällning och katharsis, och det senare där slaveriets sanna och rent brutala sidor åskådliggörs. ²⁰

Andrew Grossman talar också om det renande våldet och menar att filmen erbjuder sadistiskt tillfredsställande och nästintill serietidningslika bilder av våld. Grossman anser att alltför realistiska skildringar av ojämlikhet och slaveri skulle förarga och frustrera tittarna och därmed neka dem den hämndens sötma som Tarantino skapar. ²¹ Likaså förklaras flera av Djangos brutala blodsutgjutelser ha en symbolisk innebörd, exempelvis då Django skjuter en av de vita plantageägarna; vi får höra kulan genom köttet och se blodet skölja över de vita bomullsblommorna, ”[s]ymbolism that underscores slavery as a deadly, evil industry.” ²² Men samtidigt menar Thomas Britt att detta våld också kan ses som något oavsiktligt: att den svarte mannen blir en mördarmaskin så fort han fått smaka på friheten och att han därmed blir en symbol för förstörelse hellre än för frigörelse. Django menas då istället fungera som den våldsamma karaktären både i filmen och i Hollywood. ²³

För att bortse möjliga oavsiktliga tolkningar och budskap lyfter Boyd emellertid in de historiskt irrelevanta mandingospelen (svarta män som slåss till döden till de vita slavägarnas nöje) och dödskampens utnyttjande av de svarta maskulina kropparna för deras blotta maskulinitet, vilket forskaren menar var en väsentlig aspekt av slaveriet. Boyd redogör vidare för att filmen, trots dess metaforer och fantasifulla inslag, visar ett våld som är historiskt baserat för att skildra den dagliga plågan som slavarna upplevde. Piskning var den vanligaste metoden för kontroll och strafformen är central i Django då närbilder på offrens skrikande ansikten varvas med bilder på slavarnas ärrade ryggar. ²⁴ Tarantino ville betona brutaliteten som begicks av amerikaner mot svarta, men trots filmens brutala inslag hävdar han att han ändå inte gjorde våldet rättvisa. ²⁵

William Brown förklarar att känslan av slaveriets grymheter försätter tittaren i en bättre position för att förstå institutionens effekter, men att filmens våldsamma stunder emellanåt är övermodigt tillgjorda och får Tarantino att vandra på en fin gräns mellan att kritisera och att upprepa den historia och det historiska våld som han just fördömer. ²⁶

Brutalitet och bestraffning är ett bra verktyg för undersökningen då temat används för att resonera om filmens våld och för att enklare se varför filmens våld uppskattas eller inte. Django är en väldigt våldsam film och många recensioner diskuterar just detta. Dessutom utmärker sig Tarantino för filmiskt övervåld, varför temat är tacksamt att ha i ryggen då det kan användas för att ge mottagandets kommentarer ytterligare nyans när de fyra empiriska kategorierna undersöks.

20 YouTube, “Quentin Tarantino on Violence, the ‘N’ Word, and Django Unchained | Tinsel Talk”, 2012-12-18, https://www.youtube.com/watch?v=fCPTDQkKe3I [hämtad 2019-10-16].

21 Grossman 2015, s. 70.

22 Boyd 2019, s. 144.

23 Britt 2015, s. 285.

24 Boyd 2019, ss. 142, 146–147.

25 YouTube, “Quentin Tarantino America has two Holocausts Django Unchained”, 2013-02-04, https://www.youtube.com/watch?v=qpVg6sowlW4&t=2s [hämtad 2019-10-03].

26 Brown 2014, ss. 172, 174.

5 1.3.2. Intellektuell distansering

Schultz is [...] the closest thing to a 21 ^st century perspective. Everybody else involved in the slavery times knows exactly how it is. [– – –] Schultz can be a little ignorant about it, being from Germany.

And he can be a bit of an ‘other’ [...]. But just exactly like that the way Schultz intellectually understands the horrors of slavery, [is like] the way many people in the 21 ^st century intellectually understand the horrors of slavery, agreed ‘Oh God! It was bad’ – obviously. But [...] it’s intellectual.

They’re not faced with some of the horrible depravity that took place there. ²⁷

Tarantino likställer Djangos tyske vän, Dr. King Schultz (Christoph Waltz), med tittarna på så sätt att de tillsammans introduceras till slaveriets faktiska brutalitet. ²⁸ Regissören förklarar att det brutala är ögonöppnande och att det har en stark effekt på biobesökarna då filmen skildrar aspekter som människor länge varit avskärmade från, vilket vidare gör verket kontroversiellt för 2012:s samtid. ²⁹

Schultz ogillar slaveriet och detta uttrycks bland annat efter att han köpt Django och förklarar att han endast vidmakthåller systemet då han behöver slavens hjälp och att det bästa då är om Django ”[i]s not in a position to refuse.” Schultz förklarar att han likväl känner skuld över detta. ³⁰

Schultz är medveten om Djangos bakgrund och det transkulturella utbytet, men hans roll som prisjägare gör honom hårdhudad och uppmanar honom inte till sentimentala relationer med Django. Bekant med prisjägarens blodiga yrke menar Dana Weber att det inte är förrän Schultz får se en för honom ny och främmande form av brutalitet som han blir kulturellt överväldigad. Detta sker i och med en slavägares befallning att låta hundar slita itu en gråtande mandingokämpe. Weber redogör vidare för att denna avrättning inte alls har samma inverkan på Django eftersom han redan är ”[f]amiliar with the slave mistreatment”, och eftersom ”[h]is cultural background allows him to suppress emotion in this critical moment”. ³¹

I sammanhanget om den intellektuella distansen lyfter Alexander D. Ornella fram en av slaveriets forskare, Henry L. Gates Jr. Gates förklarar att han hos sina elever också har sett hur slaveriets lidande fått människor att distansera sig från institutionen då de inte vill kännas vid den faktiska skräck som slaveriet innebar. Gates belyser här nyttan Django gör när den just försätter den nutida publiken i den smärtan – i synnerhet genom scenen med hundarna, deras fradgande käftar och skräcken i den förtvivlade slavens ögon. ³²

Intellektuell distansering är ett intressant tema då det ofta kan anas existera hos kommentatorerna/recensenterna eftersom de ger både ris och ros i sina diskussioner om filmens magstarka och ögonöppnande scener. Likt Brutalitet och bestraffning används detta tema för att

27 YouTube, “Quentin Tarantino on Elvis Mitchell (Django Unchained)”, 2013-01-10, https://www.youtube.com/watch?v=9TP-KgA4uYo&t=1327s [hämtad 2019-10-23].

28 YouTube, “Quentin Tarantino on Elvis Mitchell (Django Unchained)”, 2013-01-10, https://www.youtube.com/watch?v=9TP-KgA4uYo&t=1327s [hämtad 2019-10-23].

29 YouTube, ”Quentin Tarantino ’Django Unchained’ Interview”, 2012-12-10, https://www.youtube.com/watch?v=jc7ZHlp8mCM&t=174s [hämtad 2019-10-22].

30 Britt 2015, s. 283.

31 Weber 2014, s. 56–57.

32 Ornella 2014, s. 114–115.

6 nå djupare bakom kommentarerna i hopp om att se skribenternas mentala förhållningssätt till slaveriet.

1.4. Bakgrund

1.4.1. Samhällelig kontext – Django i dagens Väst

Slavery is today outlawed in most/many parts of the world, even though there are as many if not more people in slavery today as there have been at any other period in history. [...] overt slavery in the United States and other parts of the world was simply the flipside of ‘disguised slavery’ – which is the exploitative workings of capitalism more generally. ³³

Ovanstående skrevs av William Brown som menar att Django är högst relevant för sin kapitalistiska samtid med det ännu existerande fördolda slaveriet; detta innebär samhällen där människor ses som handelsvaror som gör underbetalda jobb för att knappt hålla sig ekonomiskt flytande. ³⁴ Många gånger är USA:s fattiga arbetslösa etniska minoriteter och lågutbildade. McParland lyfter här fram Django: filmen som betonar överlevnad och pannben genom en afroamerikansk hjälte som ensam och mot alla odds utkräver ansvar för att skipa rättvisa och kärlek för sitt eget liv. Django Freeman anses således fungera som en god förebild för det amerikanska samhällets utsatta. ³⁵

Ofta har svarta människor i film skildrats som patetiska och undergivna slavar. Django visar slaveriet – men utifrån slavens perspektiv. Dessutom visar filmen även hämnden i form av slavägare som får igen för sina grymheter. Detta är lika sällsynt som själva konfronterandet av institutionen.

Tarantino menar att USA har sett åt ett annat håll och han anser att detta bortblickande är beklagligt. Människor behöver bemöta hemskheterna för att förstå och läka. ³⁶

Django har fått utstå en hel del kritik. I bristen på de svarta slavarnas berättelser av slaveriet har Tarantino i Django godtyckligt sammanställt historiska fakta eftersom regissören inte anser att historisk korrekthet är lika viktigt som känslan för det mörka förflutna. ³⁷ Detta har medfört reaktioner hos bland andra Spike Lee som menar att filmen är respektlös när den missbrukar det värdeladdade ordet ”nigger”. ³⁸ Dock menar Tarantino att ordet knappast brukades mindre i 1850- talets Mississippi. Emellertid är Lee inte den enda som påpekat ordets användande då likaså Joel Randall menar att argumentet om historisk korrekthet bara är ”[b]ullshit” och att Tarantino egentligen inte bryr sig om att vara varken historisk eller korrekt. ³⁹ Personligen ser sig Tarantino

33 Brown 2014, s. 175.

34 Brown 2014, s. 175.

35 McParland 2015, s. 33–34.

36 YouTube, “Quentin Tarantino talks Spike Lee & Django Unchained ‘That Little guy has to buy a ticket!’”, 2012- 12-27, https://www.youtube.com/watch?v=B3dSCJsYVcE&t=2s [hämtad 2019-10-11].

37 von Dassanowsky 2014, s. 25.

38 Hayes & Rodman 2014, s. 191–192.

39 Leonard 2014, s. 279–280.

7 som en viktig skapare i branschen eftersom han upplyser Hollywood om dess brister. ⁴⁰ Sammantaget, precis som tidningarna The Chicago Sun Times och The Village Voice belyser, är Tarantinos filmer kända för att ”’[c]hallenge taboos in our society in the most direct possible way’”, och att Django både är ”’[s]eriously entertaining and seriously thoughtful, rattling the cage of race in America on-screen and off.’” ⁴¹

1.4.2. Sverige om USA och slaveriet

Amerikanska filmer har länge varit populära på de svenska biograferna. ⁴² Men bortsett från amerikansk film har USA även i andra avseenden fascinerat Sverige. Det avlånga landets mediefixering vid USA:s händelser och personer är erkänd sedan gammalt och Sverige tros rentav vara ett av de mest ”’amerikaniserade’” länderna, men, paradoxalt nog, även kantat av

”’antiamerikanism’”. ⁴³

Denna antiamerikanism existerade bland annat under 1900-talets andra hälft och grundades i stort på den amerikanska rasfrågan. Många svenskar uppfattade diskrimineringen och särbehandlingen av de svarta som ett stort problem och som en smutsfläck som förstörde bilden av USA som ett idealt land. Dag Blanck förklarar att rasfrågan kastade en mörk skugga över USA, varför de svartas ställning samt Amerikas 1800-tal och slaveri började att diskuteras alltmer systematiskt vid 1900-talets mitt. Av moraliska skäl fördömdes institutionen av svenskarna. Efter slaveriets avskaffande minskade emellertid svenska författares och resenärers intresse för att diskutera de svartas ställning, av sannolika skäl då få av svenskarna träffade svarta eftersom de svarta i huvudsak bodde i Amerikas sydstater. Svenskarna reste sällan till dessa. De svenska författare som emellertid träffade svarta amerikaner beskriver en djup förtvivlan över den diskriminering och rasism de såg. ⁴⁴

Även efter det andra världskriget fortsatte diskussionen om USA:s rasfråga och frågan blev ett centralt problem för svenskarna i bilden av USA som ”[f]rihetens och möjligheternas land.”

Gunnar Myrdals analys om de svartas sociala, ekonomiska och politiska situation i USA fungerade länge som ett upplysande verk för svenskarna. Sammantaget menar Blanck att den svenska amerikasynen utmärks av ambivalens, men att intresset för den amerikanska populärkulturen, däribland film, aldrig nämnvärt avtog ens i de perioder då ”Amerikakritiken” var starkare betonad. ⁴⁵

40 Leonard 2014, s. 281.

41 Temoney 2014, s. 125.

42 Björk 2016, s. 121.

43 Åsard 2016, ss. 11, 14–15.

44 Blanck 2016, s. 62–63.

45 Blanck 2016, ss. 64, 70, 80, 82.

8 1.5. Metod

För att undersöka hur det amerikanska slaveriet mottogs av den amerikanska och den svenska publiken har först och främst en indelning i press och allmänhet gjorts. Recensioner från amerikanska och svenska dagstidningar, hemsidor och – i Sveriges fall – forum och bloggar, räknas till pressen.

Allmänheten utgörs av de vardagliga amerikanska och svenska filmtittarna som, oftast anonyma, på olika forum kommenterat filmen. Samtliga utlåtanden om Django, från press såväl som från allmänhet, har genom diskursanalys sorterats in i de fyra nedanstående empiriska kategorierna.

Louise Berglund förklarar diskursanalys som ”[e]n form av textanalys som tar sikte på hur utsagor och texter passar in i ett mönster.” ⁴⁶ Nedanstående kategorier är således resultatet av recensionernas/kommentarernas utlästa diskurser:

❖ En samhällsnytta

❖ En samhällsfara

❖ Slaveriet à la Tarantino gillas

❖ Slaveriet à la Tarantino ogillas

De fyra kategorierna kan ses som dominerande ämnesteman för kommentarerna på filmen, samtliga framtagna genom kvalitativ granskning. Kategorierna är alltså resultat av det empiriska stoffet. Vidare är kategorierna tänkta att strukturera läsningen av uppsatsens undersökning då de indelar de olika kommentarerna från tidningarna och människorna i USA och Sverige i olika grupper.

En samhällsnytta innefattar alla utlåtanden som förbiser filmens kontroversiella inslag om exempelvis rasism och våld i och med att Django faktiskt tar upp Amerikas slaveri och påminner allmänheten om historien. Hit räknas också kommentarer som belyser att slaveriet har varit frånvarande i Hollywoods filmer och kommentarer som uttrycker en tacksamhet över filminnehållet och skildringens påverkan i dess amerikanska och svenska samtid.

En samhällsfara inbegrips av de åsikter som menar att Django kan gynna rasistiska spänningar i dagens svenska och amerikanska samhällen, öka hämndlystnad, vara alltför våldsam och minskande av respekten för mänskligt liv. Kategorin innefattar även de kommentarer som antyder en ovilja att djupare kommentera det amerikanska slaveriet i filmen eller slaveriet i dess allmänhet.

Slaveriet à la Tarantino gillas lyfter fram de kommentarer som menar att Tarantinos skapande bidrar till att enklare ta till sig slaveriets faktiska innebörd. Kommentarerna kan visserligen erkänna filmen väldigt våldsam och rasistisk, men likväl intressant speglande.

Slaveriet à la Tarantino ogillas. Hit räknas de kommentarer som menar att bland annat våldet och rasismen går överstyr och som därmed försvårar att mäkta med filmens brutala skildring. Vissa

46 Berglund 2015, s. 160.

9 av kommentarerna menar likaså att filmen är respektlös mot historiens skeenden, att slaveriet och den amerikanska södern skildras fel, att ”nigger” överanvänds och att Tarantinos sinne för film och filmgenrer tar bort allvaret i slaveriet.

1.6. Källmaterial

Källornas art är mycket varierande av syftet att de använts för att skildra olika parter i mottagandet av filmen. För att åskådliggöra den amerikanska pressens och den amerikanska allmänhetens mottagande har nästan alla tidningar och alla recensioner hämtats från den amerikanska hemsidan Metacritic. ⁴⁷ Undantaget är Ann Hornadays artikel för The Washington Post, vars filmrecension hittades genom fri internetsökning. Den svenska pressens material hittades dels genom Kungliga Bibliotekets söktjänst, men även genom fristående sökningar.

Uppsatsens begrepp pressen skall i denna studie tolkas som ett brett begrepp då det ej endast avser vedertaget kända dagstidningar såsom New York Times eller The San Francisco Chronicle, utan även elektroniska artiklar från andra tidningar och hemsidor av mer hög- och populärkulturell karaktär. Det råder sålunda en spännvidd mellan materialets art. Samtligt material är dock nödvändigt för studien då artiklarna antingen kommenterar Django och/eller filmens goda eller dåliga skildring av slaveriet. Valet av material för den amerikanska såväl som svenska pressen har nämligen inte baserats på tidningarnas/hemsidornas/bloggarnas politiska åskådning eller regionala omfattning, utan istället på hur väl de tagit upp och diskuterat det amerikanska slaveriet, ett ämne som annars ofta undviks.

Källmaterialet för den amerikanska pressen är följaktligen: Time, The San Francisco Chronicle, The Washington Post, New York Times, Los Angeles Times, The Austin Chronicle, och de hög- och populärkulturella amerikanska hemsidorna och tidningarna: Variety, Slate Magazine, Rolling Stone, Vulture, The Hollywood Reporter, NPR (National Public Radio), The Village Voice, USA Today, Entertainment Weekly, IndieWire, The AV Club, Slant Magazine, Movieline, GamesRadar+ och The New Yorker. IndieWire och AV Club hyllar i huvudsak Tarantinos arbete – hur han bland annat belyser obekväma frågor om etnicitet – hellre än vad de kommenterar slaveriets skildring, men de har alltjämt tagits med i undersökningen då de ger djupare bakgrund för bland andra de användarkommentarer som belyser hur Tarantino framgångsrikt kombinerar tragedi med humor.

Till viss del har även den kanadensiska dagstidningen The Globe And Mail och den brittiska söndagstidningen The Observer använts för att i avsnittet En samhällsfara – allmänhetens och pressens mottagande i USA, för att belysa intressanta iakttagelser i relation till USA.

Allmänheten och användare är två viktiga begrepp som används synonymt. Med den amerikanska allmänheten menas helt enkelt det amerikanska folket, de vardagliga människorna som

47 Metacritic, Django Unchained, https://www.metacritic.com/movie/django-unchained [hämtad 2019-11-02].

10 kommenterat filmen likt vilka andra amerikanska filmtittare som helst som skapat ett konto på Metacritics hemsida. Dessa blir då så kallade ”users” på hemsidan, men i det fortsatta kommer dessa att hänvisas till med den svenska termen ”användare”. Antalet användarrecensioner som granskats uppgår till 2 236, varav endast 69 av dessa är relevanta för studien då de var de enda användarrecensioner av det totala antalet som djupare kommenterade slaveriet i filmen. Många amerikaner kommenterar istället filmens längd, hur den väger upp mot regissörens tidigare filmer och mer allmänt Tarantinos missar och träffar i sitt filmskapande. Dessa 69 användarrecensioner togs med i undersökningen då de tillför en bättre förståelse för de amerikanska tittarnas syn på slaveriet i filmen. Dessa användarrecensioner kan emellertid misstänkas vara skrivna av andra än just amerikaner då människor från andra nationaliteter kan skapa konton på hemsidan. Risken är möjlig men minimeras turligt nog då utvalda kommentarer inom största möjliga mån har valts utifrån hur skribenterna förklarar eller antyder sin nationella tillhörighet till Amerika. Vidare är Metacritic i sig självt relevant för det amerikanska mottagandet då hemsidan i hög grad kan betraktas som ett av de främsta amerikanska filmforumen som finns tillgängliga.

Vad beträffar det svenska mottagandet finns inte alls lika mycket relevant material. Möjligen beror detta på att Django i Sverige i huvudsak ses som en spännande äventyrsfilm som skildrar händelser och ett förflutet som inte på samma sätt anses vara vårt lands huvudbry. Bristen på svenskt material har lett till flertalet kompletterande källor, i synnerhet för att skildra den svenska allmänhetens perspektiv. Sverige har inga direkt erkända filmkritikersidor såsom USA:s Matacritic, varför bloggar och till och med det yttrandefrihetsradikala forumet Flashback har använts för att fylla i kunskapsluckorna.

För att få information om de svenska användarnas mottagande av det amerikanska slaveriet har hemsidorna Filmtipset, Moviezine och Flashback använts. Filmtipset erbjöd endast tre (av totalt fyra), Moviezine sex (av totalt 274) och Flashback elva (av totalt 828) relevanta kommentarer. Det vill säga, kommentarer som nämnde/diskuterade slaveriet i filmen. Varför i synnerhet Flashbacks utvalda kommentarer är förhållandevis få beror på att forumet tillåter diskussioner om nästan vad som helst och då merparten av de lästa kommentarerna där utgjordes av antisemitiska och för studien irrelevanta åsikter. Forumet medtogs ändå eftersom dess elva utvalda kommentarer bidrar till en bättre bild av vissa svenskars uppfattning om Djangos slaveri. Av samma anledning har dessa hemsidor kompletterats med bloggar, däribland filmbloggen Russin.nu beståendes av en grupp allmänt filmintresserade skribenter, bloggen Kulturella Preferenser skapad av en kulturellt intresserad gymnasielärare under pseudonymen ”Oliver”, Kulturbloggen.com som betonar film och kultur, Absurd Cinema. Reflektion av Film & Twin Peaks skapad av Jimmy Björktorp, och All Film Ska Ses, en renodlad filmrecenserande blogg skriven av ”Henrik”.

Precis som inom gruppen för den amerikanska pressen råder det inom den svenska allmänheten

en spännvidd mellan materialens karaktär. Exempelvis är den filmrecenserande webbtidningen

Moviezine och flertalet av dess användares kommentarer betydligt mer seriösa än majoriteten av

11 Flashbacks kommentarer. Allt som allt har den svenska allmänhetens och den svenska pressens kommentarer medtagits i undersökningen då de båda i slutändan bidrar till en jämförelse mot den amerikanska allmänheten.

Den svenska pressen utgörs av: Östersunds-Posten, Västerbottens-Kuriren, Sundsvalls Tidning, Sundsvalls Nyheter, Norrköpings Tidningar och Svenska Dagbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Borås Tidning. Samtliga av dessa hittade i Kungliga bibliotekets söktjänst. Men förutom dessa tidningar har genom fristående sökningar även andra tidningar använts: Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Sydsvenskan, Expressen, Digital Life, Aftonbladet, Nöjesguiden, Kingsize Magazine och Göteborgs-Posten.

Förutom tidningarna undersöks också hemsidorna Gamereactor, SVT och Film.nu – en av de första

svenska filmhemsidorna.

12

2. Undersökning

Undersökningen börjar med att granska det amerikanska läget. De tidigare nämnda empiriska kategorierna fungerar som underrubriker för att tydligare strukturera mottagandet av slaveriet i filmen. Efter undersökningen av USA:s mottagande kommer sedan det svenska läget, i den mån materialet tillåter, att presenteras. Eventuella skillnader och likheter kommer löpande att diskuteras men de kommer i huvudsak att redogöras för i slutdiskussionen.

2.1. USA och Django Unchained

2.1.1. En samhällsnytta – allmänhetens och pressens mottagande i USA

[D]jango Unchained is the first film I have seen to address the issue of slavery in [a] manner that is believable. It’s casual attitude towards maybe the first ‘true’ portrayal of this ‘dark part’ of American history. This interesting perspective on this issue raise a lot of the audiences’ interests in flipping (or browsing) the historical books, and maybe that’s what Tarantino is aiming at. ⁴⁸

Ovanstående kommentar är en av många som menar att Django bidrar till ett slags uppvaknande eftersom filmen ger ett nytt och äkta perspektiv av det faktiska slaveriet som det sällan tidigare skildrats i Hollywoods film. Vissa användare menar att Django är bildande då den, till skillnad från andra hollywoodfilmer inom westerngenren, faktiskt tar upp cowboytidens samtida slaveri så väl att filmen av goda anledningar blir svår att se. ⁴⁹ Att göra slaveriet känt och, än mer, att göra slavarnas lidande känt, är något som flera användare anser vara både provocerande och modigt gjort. ⁵⁰

Diskursanalysen ger vid handen att flera amerikaner är oroliga för att slaveriet skall glömmas bort, varför de uppskattar att slaveriet förs på tal. Exempelvis skriver en användare att filmen

”[d]elves fearlessly into a subject that’s been so widely and wrongly ignored for so long that it now seems in real danger of being largely unknown to many of us.” ⁵¹ En annan påstådd afroamerikansk användare menar att “[t]he younger generation of today doesn’t know horrible details of slavery, this film will give them an in depth look at what our ancestors went through for our freedom and equality.” ⁵² En användare som också befarar att slaveriet riskerar att glömmas bort skriver att

”[A]mericans need to get a clue about all the real violence that was in the slavery era anyway because this subject has been too watered down in the past and with the series [such as Roots and Good Grief].” ⁵³ Till sammanhanget menar flertalet användare att ordet ”nigger” och dess frekventa användning i filmen är historiskt relevant i likhet med relevansen i att centrera slaveriet. En

48 Metacritic, Django Unchained/User reviews, dharma 10 jan. 2013.

49 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Happymonk 13 feb. 2013.

50 Metacritic, Django Unchained/User reviews, normyp 14 feb. 2013; DiskMagazine 23 juli 2013; Disk 14 juli 2014.

51 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Brian_McInnis 29 maj 2013.

52 Metacritic, Django Unchained/User reviews, sdhairandbeauty 15 jan. 2013.

53 Metacritic, Django Unchained/User reviews, pdw123 19 sept. 2016.

13 användare menar att slaveriet inte försvinner bara för att det ignoreras, att det är respektlöst mot slavarnas minne att inte erkänna deras grymma öden och att försöka förtränga minnet av institutionen och därmed slavarnas känslor. ⁵⁴ Django anses därför matnyttig då dess kontroversiella innehåll kan vara ögonöppnande och bidragande till nyttiga diskussioner. ⁵⁵ Kate E. Temoney intygar till detta då hon, som tidigare sagts, ser filmen som en samhällsnytta när den eldar diskussioner om rasism. ⁵⁶ Minns här också diskussionen som Henry L. Gates Jr. för om vikten att lyfta fram slaveriets lidande för eleverna hellre än att skydda dem från det. ⁵⁷

Många av kommentarerna inom denna kategori menar emellertid att filmen är just rasistisk, brutal och på andra sätt provokativ, men likväl nödvändig. Detta kan bland annat ses då en användare skriver: ”[y]es, racism is painful but it’s only as painful as this film’s punch in the face for our society today. Tarantino’s message has certainly spread to my mind, and I am quite positive it will do the same to yours”, och en annan som skriver att filmen, trots dess “[e]xcessiveness of everything”, är en vågad, brutal och viktig film för allmänheten. ⁵⁸ Faktum är att vissa skriver att Django har ett sådant innehåll att filmen kommer få tittarna att se slaveriet på ett sätt som de tidigare aldrig gjort – vilket de ser som en enorm bedrift. ⁵⁹

Andra kommentarer uttrycker ibland också en tacksamhet till filmen, vilket kan ses i det följande: ”[w]hy do so many people hate the truth. Wanna deny how wicked some are or have been, it is what it was and is! [Thank you all who] have and continue to help make things known”. ⁶⁰ Andra uttrycker frågande vilken inverkan filmen kommer att ha på den amerikanska södern och dess inre regioner. ⁶¹ Men faktum är att somliga användare, som dessutom påstår sig vara från de stater där filmen utspelas, förklarar att även de är tacksamma till filmens skildringar. Detta kan ses i det följande:

As a native of Mississippi, I have to say that this movie is...Fantastic. It really brings to light the absurdity of slavery and the rampant ignorance found across the country on such an issue. Whites, blacks, Asians, Latinos--ALL ethnicities sat in the theater together laughing and cringing collectively. ⁶²

Även den amerikanska pressen menar att Django har hjälpt till att bringa ljus på något som länge varit mörklagt. New York Times filmkritiker Anthony Oliver Scott förklarar att filmen genom att placera en före detta slav i huvudrollen utmanar filmhistoriens tabuområden. Scott förklarar att Tarantinos verk under ytan av blodsplatter visar en moralisk avsky till slaveriet, sympati med de

54 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Zeeboe 5 jan. 2013.

55 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Nino2011 26 juli 2013.

56 Temoney 2014, s. 136.

57 Ornella 2014, s. 114–115.

58 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Bones 15 feb. 2013; vikesh2206 10 nov. 2014.

59 Metacritic, Django Unchained/User reviews, BreakingBrad 24 jan. 2013.

60 Metacritic, Django Unchained/User reviews, ICERadioUSA 3 feb. 2013.

61 Metacritic, Django Unchained/User reviews, jeremyp 29 dec. 2012.

62 Metacritic, Django Unchained/User reviews, rebel6794 22 feb. 2013.

14 utstötta och en känsla av brödraskap mellan etniciteter i och med Djangos och Schultz vänskap. ⁶³ Intressant är att denna vänskap och brödraskapskänsla inte på samma sätt har tagits upp och uppmärksammats av Metacritics användare.

National Public Radio förklarar precis som flera användares kommentarer att Django är ”[a] form of kicking and screaming against social injustice” då filmens huvudpoäng är att upplysa om att de gamla mindervärdighetstankarna fortlever än idag. ⁶⁴ Scott Foundas för The Village Voice antyder samma provokation-reparation-tanke om slaveriet och dess minne, men Foundas framlyfter även att filmen är en spark mot Hollywood i och med filmindustrins mörkläggning av institutionen.

Filmen menas således vara meningsdjup då den skakar om ”[t]he cage of race in America on-screen and off”. ⁶⁵ Claudia Puig menar i USA Today att Tarantinos film skrämmer bort tittare i och med dess våld och grova språk, men Puig skriver även hon att Django alltjämt har någonting viktigt att säga om den amerikanska kulturen, landets historia och rasfrågor; det är en film som är lika magstark att se som den är tankeprovocerande och underhållande. ⁶⁶

Dessa diskussioner om filmen som ett tankeväckande och tankeprovocerande medel skvallrar om det som Tarantino kallar för intellektuell distansering – att tiden fått många att distansera sig till slaveriet och att institutionens uppmärksammande nu, i synnerhet i och med sättet den uppmärksammas, väcker avsmak parallellt med uppvaknande. Både användarna och pressen lyfter i hög grad fram Djangos samhällsnytta och pressen lyfter även in Schultz och brödraskapets vikt.

2.1.2. En samhällsfara – allmänhetens och pressens mottagande i USA

Precis som vissa användare ser Django som en nytta för samhället ser andra filmen som en samhällsfara. En del användare menar att det filmen skildrar inte bara utmanar slaveritransaktionen utan att den dessutom förmedlar föraktfulla attityder gentemot både lagar och mänskliga rättigheter. ⁶⁷ Vissa användare antyder likaså att filmen endast gillas av sympati för att den centrerar svarta och slaveriet, att den spär på etniska spänningar, river upp såren för något som anses vara historia och inte längre gällande. I alla fall inte i USA. En användare skriver:

Uh oh... [a] film about blacks and slavery, better give it a good review! This movie is stupid. I also imagine some people will think it is true history. Why is that bad (beyond the obvious)? Because at [its] heart it is a revenge movie where blacks kill whites, then cheer about it. I think there is quite

63 Oliver Anthony Scott, “The Black, the White and the Angry. Quentin Tarantino’s ‘Django Unchained’ Stars Jamie Foxx”, New York Times, 2012-12-25, https://www.nytimes.com/2012/12/25/movies/quentin-tarantinos-django- unchained-stars-jamie-foxx.html [hämtad 2019-11-3].

64 Stephanie Zacharek, ”Tarantino’s Genius ‘Unchained’”, NPR, 2012-12-24,

https://www.npr.org/2012/12/24/166898958/tarantinos-genius-unchained?t=1573563218990 [hämtad 2019-11- 16].

65 Scott Foundas, ”Django Unchained Upends the Western”, The Village Voice, 2012-12-19,

https://www.villagevoice.com/2012/12/19/django-unchained-upends-the-western/ [hämtad 2019-11-10].

66 Claudia Puig, ”Wild Western ‘Django Unchained' is pure Tarantino’”, USA Today, 2012-12-23,

https://eu.usatoday.com/story/life/movies/2012/12/23/django-unchained-review/1765197/ [hämtad 2019-11-07].

67 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Oscar_Sucks 11 april 2013.

15

enough tension without a movie like this promoting racial violence. It is a time when people should work together, as we have in the past, to promote racial equality, not violence. No one living today was ever a slave, and most of the people alive today had nothing to do with slavery. It was horrible and wrong, but we DID get rid of it. Some countries (Africa for one) STILL HAVE slavery today. ⁶⁸

Oklart är om personen med ”we” menar ”americans” och om hen med ”the past” verkligen syftar på landets 1850-tal – decenniet innan det amerikanska inbördeskriget – och om hen menar att detta var en tid för samarbete för jämlikhet. Klart står att användaren är rädd för att filmens historieförmedling ska fungera som ett destruktivt substitut för människors historiesyn. Men att en hollywoodfilm och dess skildring bedöms kunna övertyga om en historisk händelses utgång, bör detta tolkas som en överlag bristfällig vetskap hos amerikaner om det faktiska slaveriet? Är det möjligen så som Tarantino i en intervju förklarar, att ”[the teachers in Elementary school taught]

more of Cortés and the Aztecs than they did the shame of slavery”? ⁶⁹

Precis som den tidigare forskningen antyder råder hos vissa en vilja att fly undan från ämnet slaveri. Forskningen går hand i hand med vad somliga användare skriver då de menar att filmen är olämplig för barn då den, förutom att bruka ”nigger” och våld, tar upp konceptet slaveri. En skriver: ”[p]arents, this is not for kids. There is a little nudity, some innuendos, lots of violence, blood, and gore, use of the ‘N’ word, concepts such as slavery, alcohol consumption etc. For this reason I’d peg it at 15-18 years old.” ⁷⁰

Både blockcitatet och den kommentaren tyder på en ovilja att belysa slaveriet, att det är olämpligt för de yngre och en avklarad historia som ingen har någon direkt anknytning till. Slaveriet erkänns ha varit hemskt och fel, men ses också som något som inte behöver kommenteras ytterligare. Blockcitatet visar också att personen bedömer slaveriet avskaffat, något som går emot Browns diskussion om det fördolda slaveriet. ⁷¹ Möjligen tyder dessa kommentarer på den intellektuella distanseringen och att folk vill undvika att tala om Amerikas mörka förflutna, ett antagande som stärks av kommentaren att ”[i]t’s 2012 for crying out loud why we have movies about racism any more [I] thought we left that river dry.” ⁷²

Andra användare instämmer till blockcitatet när de menar att slaveriet sedan länge är borta, men de menar emellertid inte att filmen handlar om hat mot vita. Istället förklarar de att filmen ger en god katharsis, en återupprättelse för de förtryckta och en hämnd mot förtryckarna. Med det sagt menar dessa användare inte att horn skall hållas i sidan mot någon i dagens tid eftersom det hela ju skedde för längesedan. En skriver:

It was a good catharsis. It doesn’t mean anyone who enjoyed watching it endorses violence against whites... just that what happened was wrong and those who enslaved should have suffered most

68 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Jraptor59 11 jan. 2013.

69 YouTube, ”Quentin Tarantino Responds to the Criticism of Using the N-Word in ‘Django Unchained’”, 2012-12- 17, https://www.youtube.com/watch?v=R_Du_wF9wUw&t=87s [hämtad 2019-10-08].

70 Metacritic, Django Unchained/User reviews, R4z3r 18 sept. 2013.

71 Brown 2014, s. 175.

72 Metacritic, Django Unchained/User reviews, ExKing 18 maj 2013.

16

horribly. But that time is long gone. Lessons should be learnt from that era, but grudges should be let go. ⁷³

Andra användares kommentarer inom kategorin menar att filmen är alltför rasistisk då den projicerar rasistiska stereotyper av den svarta befolkningen som menas bekräfta den rasistiske slavägaren Calvin Candies (Leonardo DiCaprio) resonemang om att de svarta existerar för att vara tjänare och endast tjänare. En användare ser även ogillande på att Candies rasistiska frenologi presenteras utan att ifrågasättas, varpå hen menar att rasistiska människor kommer att känna sig stärkta i vad de själva anser vara kunskap och förnuft efter att de sett filmen. ⁷⁴

Sett till den amerikanska pressen finns inte lika mycket material för denna kategori. Den amerikanska press som granskats redogör inte för filmens potentiella samhällsfara. Vad som i huvudsak tas upp av den amerikanska pressen som något som skulle kunna anses problematiskt i Django, är bland annat att filmen är nästintill för brutal, omskakande av den så kallade rassituationen i USA, tankeprovocerande, att den behandlar ett känsligt ämne på ett nästintill rasistiskt sätt, att Söderns folk avbildas som väldigt brutala och att filmens så kallade ”racial violence” försätter tittaren i en moraliskt obekväm sits. ⁷⁵ Men inget av detta diskuteras vidare eller tycks ses som problematiskt för Amerikas press.

Den utomamerikanska pressen, däribland den kanadensiska The Globe And Mail och den brittiska söndagstidningen The Observer, är inga undantag för denna företeelse. The Globe And Mail menar att filmens rasistiska sadism fungerar som underhållning dels för filmens slavägare men också för varje filmtittare, men tillägger ingenting mer, och The Observer erkänner visserligen att filmen är chockerande, överdriven och otroligt politiskt inkorrekt, men samtidigt hävdar tidningen att dessa negativa egenskaper övervägs med Djangos djärvhet och sällsynthet. ⁷⁶ Emellertid kan dessa utomamerikanska utlåtanden tolkas som det fenomen som Matt Glasby redogör för i GamesRadar+:

att andra länder inte vill bemöta eller bedöma det amerikanska slaveriet alltför ingående då det inte anses vara deras angelägenhet. ⁷⁷ Men detta fenomen tycks likaså existera inom USA, och då särskilt hos den amerikanska pressen. Men varför bemöter de amerikanska användarna det amerikanska slaveriet mer ingående än vad de amerikanska tidningarna och hemsidorna gör?

73 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Swati 27 feb. 2013.

74 Metacritic, Django Unchained/User reviews, birdmannavy 13 okt. 2013.

75 Peter Debruge, “Django Unchained”, Variety, 2012-12-11, https://variety.com/2012/film/reviews/django- unchained-1117948899/ [hämtad 2019-11-13]; Todd McCarthy, “’Django Unchained’: Film Review”, The Hollywood Reporter, 2012-12-11, https://www.hollywoodreporter.com/review/django-unchained-film-review-399663 [hämtad 2019-11-21]; Richard Corliss, “Django Unchained: Tarantino Frees the Slaves”, Time, 2012-12-12,

http://entertainment.time.com/2012/12/12/django-unchained-tarantino-frees-the-slaves/?iid=ent-main-lead [hämtad 2019-11-11]; Foundas 2012-12-19; Puig 2012-12-23; Dana Stevens, “Django Unchained. I laughed, I was bored. I pumped my fist, I felt nauseated”, Slate, 2012-12-24, https://slate.com/culture/2012/12/django-unchained- reviewed.html [hämtad 2019-11-18]; Zacharek 2012-12-24.

76 Rex Reed, “The Chain Gang: Django Unchained”, The Observer, 2012-12-18, https://observer.com/2012/12/the- chain-gang-django-unchained/ [hämtad 2019-11-27]; Liam Lacey, “The weakest link in Django Unchained is Django”, The Globe And Mail, 2012-12-21, https://www.theglobeandmail.com/arts/film/film-reviews/the-weakest- link-in-django-unchained-is-django/article6600043/ [hämtad 2019-11-02].

77 Glasby 2012-12-18.

17 Betsy Sharkey för Los Angeles Times förklarar att Tarantino väljer att visa slaveriets grymheter i de varierande tortyrformerna men skriver inget mer om dess möjliga påverkan på tittarna. ⁷⁸ I samma undvikande anda skriver Peter Debruge för Variety att ”[f]ilmmakers who choose to portray this shameful chapter of America’s past bear a certain responsibility not to sanitize it. But here, even as it lays the groundwork for [Django’s] vengeance, dwelling on such brutality can verge on exploitation.” ⁷⁹ Men ingenting skrivs heller här om filmens möjliga destruktiva inverkan. Inte heller skrivs om hur filmen skulle kunna öka det som användarna kallar ”racial violence”. Detta trots att bland annat Claudia Puig för USA Today menar att filmen och dess hämndhistoria är tankeprovocerande och att våldet och språket kan vara för grovt för vissa tittare. Men istället för att fortsätta skriva om potentiellt negativa effekter väljer Puig istället att skriva att filmen är väldigt underhållande. ⁸⁰

Den amerikanska pressen kan ibland misstänkas försvara den erkände hollywoodregissören. I flera recensioner ser den det som okej att Django går över gränsen eftersom det är Tarantinos sätt att skapa sin typ av film. Peter Travers för The Rolling Stone skriver: ”Wake up, people. Tarantino lives to cross the line. Is Django Unchained too much? Damn straight. It wouldn’t be Tarantino otherwise.” ⁸¹ David Edelstein för Vulture skriver likaså att Tarantino i tidigare filmer fått kritik för brukandet av ordet ”nigger” och att han i Django verkligen inte håller tillbaka. Men istället för att fördöma detta menar Edelstein att det istället är ”a smart move” då det fungerar chockerande och gynnar publikens raseri. ⁸² Edelstein tillägger dock inget mer om detta sådda frö av raseri. Richard Corliss för Time menar även han att filmen är en hårsmån från att vara rent rasistisk och att Django, till följd av Tarantinos vilja att utmärka sig som regissör, inte skyggar för att visa tortyren som begicks mot de svarta människorna. ⁸³

Diskussionen om de negativa konsekvenserna för det amerikanska samhället är alltjämt frånvarande i den amerikanska pressen. Kanske beror detta på Tarantinos kändisskap och inflytande inom filmbranschen parallellt med det faktum att journalisterna och kritikerna inte erhåller samma anonymitet som Metacritics användare? Emellertid kan det vara naivt att förklara pressens frånvarande kritik endast i relation till regissörens status. Kanske är Tarantino och hans erkändhet bara en täckmantel? Handlar pressens frånvarande kommentarer om att den helt enkelt ogärna vill hävda slaveriet och dess skildring, ett sällsynt filmtema och ett känsligt ämne, som skadligt att se för den amerikanska befolkningen? Att anse slaveriet och dess skildring – oavsett

78 Betsy Sharkey, “Movie review: ‘Django Unchained’ is Tarantino unleashed”, Los Angeles Times, 2012-12-23, https://www.latimes.com/entertainment/movies/la-xpm-2012-dec-23-la-et-mn-django-unchained-review20121224- story.html [hämtad 2019-11-22].

79 Debruge 2012-12-11.

80 Puig 2012-12-23.

81 Peter Travers, “Django Unchained”, Rolling Stone, 2012-12-13, https://www.rollingstone.com/movies/movie- reviews/django-unchained-124226/ [hämtad 2019-11-03].

82 David Edelstein, “Edelstein: Django Unchained Is Manna for Mayhem Mavens”, Vulture, 2012-12-20,

https://www.vulture.com/2012/12/movie-review-django-unchained-quentin-tarantino.html [hämtad 2019-11-02].

83 Corliss 2012-12-12.

18 hur brutal den än må vara – som något skadligt för det amerikanska samhället, skulle troligen av vissa av pressens läsare kunna uppfattas som en antydan att vägra inse vidden av det våld som existerade i slaveriets Amerika, och därmed en antydan till vägran att se till historiens faktiska skeenden.

2.1.3. Slaveriet à la Tarantino gillas – allmänhetens och pressens mottagande i USA

Många användare menar att Django och skildringen av slaveriet är våldsamt men många användare menar att det också är just de svårsmälta scenerna som gjort filmen till ”[a]n instant classic.” ⁸⁴ Django och dess överdrivna blodsprutande, tillsammans med filmens brutala politiska tema och nytänkande handling, menas av flera användare ge styrka åt innehållet. ⁸⁵ Flera amerikaner ser våldet som rättmätigt när det riktades mot de onda slavägarna. Likaså menar ett flertal användare att våldet i sig självt hör till den historiska kontexten då det hjälper Django att fånga essensen i det dåtida Amerika: en fruktansvärd behandling av de svarta slavarna och de vitas mentalitet och inhumana behandling av dem – allt som allt ingredienser som bidrar till en djupare inblick i den del av Amerikas historia som andra westernfilmer och westernserier förbisett. ⁸⁶ En användare skriver träffande att filmen “[i]s like taking a breath of fresh air, it’s something really new that pops-up among all the mainstream occasional stuff”, och en annan att Tarantinos djärvhet ger äkthet till den historiska perioden. ⁸⁷

Ovanstående kommentarer går hand i hand med vad Melba Joyce Boyd förklarar i den tidigare forskningen om att Tarantinos filmer förknippas med överdrivet våld men att detsamma vid en närmare granskning visar ett syfte då det är historiskt förankrat för att spegla slavarnas dagliga pina. ⁸⁸ Filmens våld kan uppskattas och tyda på det som Andrew Grossman kallar ett sadistiskt tillfredsställande våld. ⁸⁹ Men våldet kan likaså skapa avsmak men med en eftersmak av gillande eftersom det kan anses vara rättvist speglande av institutionens grymheter. Två användares kommentarer är här träffande då den ena säger “[I] simply refuse to dislike it because of its robust insight towards the time period” och den andre att Django avbildar verkligheten “[i]n a brutally true fashion.” ⁹⁰

Flera användare menar att Django är humoristisk och att dess djupare innebörd blir lättsmält i och med bland annat det nästintill serietidningslika våldet. ⁹¹ Filmen erkänns tvinga tittaren att konfrontera ”[t]houghts [he/she] rarely acknowledge”, men på ett tacksamt sätt då verket

84 Metacritic, Django Unchained/User reviews, cashcarta 19 mars 2015.

85 Metacritic, Django Unchained/User reviews, SilentDogwood 19 feb. 2013; NardArts 12 maj 2013.

86 Metacritic, Django Unchained/User reviews, gimmedatsammich 27 dec. 2012; Jman4 31 dec. 2012; BeingNickDoh 19 nov. 2015.

87 Metacritic, Django Unchained/User reviews, provit88 10 jan. 2013; sammietee 22 april 2013.

88 Boyd 2019, s. 142.

89 Grossman 2015, s. 70.

90 Metacritic, Django Unchained/User reviews, CriticViewpoint 7 jan. 2013; MadIvano 25 april 2013.

91 Metacritic, Django Unchained/User reviews, TVJerry 28 dec. 2012.

19 kombinerar våldet med den mörka humorn på ett träffande sätt, vilket en användare menar tyder på ”[T]arantino’s brilliance in directing”. ⁹² Givet att filmen behandlar slaveriet kan det tyckas opassande med komiska inslag, men många av användarna menar att så inte är fallet. En skriver:

“[t]here is a congealed element of comedy which is not overdone, especially with the sensitivity on the topic of slavery but Tarantino seems to know his bounds and actually seems to be respectful of the subject and comedy naturally comes in at what feels like the most appropriate part.” ⁹³ Tarantinos pendlande mellan komedi och våld skapar således en, enligt vissa tittare, tilltalande dynamik utan att åsidosätta allvaret i det tragiska slaveriet. ⁹⁴ Nedanstående blockcitat ramar in många av kommentarerna inom denna diskurs:

Django Unchained, Quentin Tarantino’s latest audacious picture, dealt boldly with a topic rarely explored in film. I appreciated how heavy subject matter was moulded into an incredibly entertaining piece of cinema, undoubtedly condemning the atrocities of the era, whilst avoiding simplistic moralising. Shocking juxtaposition of cruelty and comedy, frequently within scenes, created a particularly effective mood whiplash. ⁹⁵

Användarna menar att filmen är annorlunda och att den gillas då den tar en ”[i]interesting spin on slavery”, inte följer Hollywoods ramverk för framgång och ger en ovanlig, innovativ och intressant berättelse om slavarna. ⁹⁶ Berättelsen i filmen ger vilja till tittarna att försätta sig in i slavarnas perspektiv. Detta förklaras av vissa utlåtanden som anser att filmen är spännande och underhållande samtidigt som den tar sig an tyngre teman, samt att actionscenerna är fantastiska men att allvarligare skeenden ligger till grund för dem. ⁹⁷ En del användare tycks dessutom mena att filmens budskap om slaveriet kommer att nå ut till en bredare publik i och med dess intressanta berättelse och goda skådespeleri. ⁹⁸ Förhoppningsvis stämmer detta då en menar att det bästa med filmen är hur Tarantino ”[c]an get away with the in your face subject matter [slavery], while still leaving the audience laughing at every comical moment.” ⁹⁹ Detta rimmar bra med vad en annan användare skriver då hen menar att Tarantino målar upp en våldsam och nästintill farsartad spegling av slaveriet utan att förorätta någon. ¹⁰⁰

Emellertid medger flera användare inom denna kategori att filmen är rasistisk, men att detta legitimeras i och med filmens avsikt att ge en realistisk återgivelse av slaveriets plåga; ”nigger” anses

92 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Bikerjames 26 dec. 2012; Riflenator1234 12 jan. 2013; Purronnaconda 20 jan. 2013; FranzHcritic 22 aug. 2013.

93 Metacritic, Django Unchained/User reviews, harshsb 3 mars 2019.

94 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Efrain 25 dec. 2012; SonOfACracker 25 dec. 2012.

95 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Jack_Sunshine 5 sept. 2013.

96 Metacritic, Django Unchained/User reviews, GatorZero 25 dec. 2012; heavyweightowe 29 dec. 2012; MouthofSauron 31 dec. 2012; Dalek 12 juli 2013.

97 Metacritic, Django Unchained/User reviews, flame6000 22 feb. 2014; aadityamudhar 17 april 2016.

98 Metacritic, Django Unchained/User reviews, NerdConsultant 22 dec. 2014.

99 Metacritic, Django Unchained/User reviews, ge0s 25 dec. 2012.

100 Metacritic, Django Unchained/User reviews, lahaine2012 14 jan. 2013.

20 brukas med all rätt i och med den historiska kontexten. ¹⁰¹ En skriver här: ”[y]es there is gratuitous use of the dreaded n-word, but you can’t possibly hate the movie because it didn’t sweep our history under the rug.” ¹⁰²

Nu över till pressen. Owen Gleiberman för Entertainment Weekly menar att Django och dess kontroversiella scener kan få publiken att fråga sig om Django kritiserar hellre än blott utnyttjar slaveriet för att sälja in filmen. Gleiberman menar att det kanske är bådadera och att det just också är detta som ”[g]ives the film’s best parts in their danger – the way that Tarantino [...] rubs our noses in the forbidden spectacle of America’s racist ugliness.” ¹⁰³ Mick La Salle verkar se gillande på detta då han skriver för The San Francisco Chronicle att ”[T]arantino is showing that the world slaves inhabited was nothing like conventional drama, nothing like the consoling movies we’ve all seen before.” Det hela är något nytt, och att filmen dessutom är blodig och tar ett hämndperspektiv där slavägarna får igen menar La Salle är rätt gjort; han ser gott på om Tarantino nästa gång skulle rikta hämnden mot de spanska conquistadorerna. ¹⁰⁴ Det överlag positiva mottagandet förklaras av Nathan Rabin för The AV Club uppstå i och med regissörens färdigheter att skapa en fängslande bioupplevelse som distraherar tittarna från de kniviga frågorna om bland annat etnicitet och våld, frågor som ställs men som i slutändan står obesvarade. ¹⁰⁵

Stephanie Zacharek för NPR menar att Tarantino, trots det råa och brutala våldet som filmen visar, är finkänslig med vilka scener han väljer att visa. Zacharek skriver: ”[w]hen a slave for whom Candie has no use is torn apart by dogs, the barbarity takes place off-camera. That doesn’t diminish the horror of the moment; if anything, it casts it in sharper relief.” ¹⁰⁶ David Edelstein för Vulture menar att scenerna med de torterade slavarna manar till obekväma känslor av maktlöst raseri, men att detta också är poängen med filmen eftersom den senare hämnden mot rasisterna då blir än mer tillfredsställande att se: ”[c]arnage rarely comes so morally uncomplicated”, skriver han. ¹⁰⁷ Todd McCarthy är inne på samma spår då han för The Hollywood Reporter förklarar att Django är en berättelse om rättmätig hämnd. McCarthy tillägger likaså att filmens tid och plats legitimerar slaveriets extrema skildring i och med utspelandet i Söderns inre innan det amerikanska inbördeskriget. Emellertid menar han inte att slaveriets brutala skildring går överstyr, utan istället att det hela samstämmer med den historiska korrektheten, ett känsligt ämne för filmen. ¹⁰⁸

101 Metacritic, Django Unchained/User reviews, ALD 29 dec. 2012; playoffbeard 1 jan. 2013; TheDRauch 2 jan. 2013;

coreyg007 11 jan. 2013; cheekygobl1n 1 sept. 2013.

102 Metacritic, Django Unchained/User reviews, Powermitsu 10 feb. 2014.

103 Owen Gleiberman, ”Django Unchained review”, Entertainment Weekly, 2013-08-13, https://ew.com/article/2013/01/08/django-unchained-review/ [hämtad 2019-11-06].

104 Mick La Salle, ”’Django Unchained’ review: Sweet revenge”, The San Francisco Chronicle, 2012-12-24,

https://www.sfgate.com/movies/article/Django-Unchained-review-Sweet-revenge-4143929.php [hämtad 2019-10- 28].

105 Nathan Rabin, ”Django Unchained”, The AV Club, 2012-12-24, https://film.avclub.com/django-unchained- 1798175336 [hämtad 2019-10-26].

106 Zacharek 2012-12-24.

107 Edelstein 2012-12-20.

108 Debruge 2012-12-11.