seeuritas AB

r-r

seeuritas AB

Arsredovisning 1996 o

Bolagsstämma

Välkommen till bolagsstämman

Fredagen den 25 aprill997 kl. 15.00 i Securitashuset, Lindhagensplan 70, Stockholm

Anmälan till bolagsstämman

Rätt att delta i seeuritas bolagsstämma har den aktieägare som dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs per den 15 aprill997. dels anmäler sin avsikt att delta i bolagsstämman till seeuritas senastkll6.00 tisdagen den 22 aprill997.

seeuritas aktiebok förs av Värdepapperscentralen, VPC AB. Endast ägarregistrerade innehav återfinns under aktie- ägamas namn i aktieboken. För att aktieägare med förvaltar- registrerade aktier skall ha rätt att delta i bolagsstämman fordras att aktierna ägarregistreras. Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, senast ett par bankdagar före den 15 april 1997.

Anmälan om deltagande i stämman kan ske per post till Securitas AB, Box 12307, 102 28 Stockholm eller per telefon 08-657 74 00. Vid anmälan lämnas namn, personnummer (regis- treringsnummer), adress och telefonnummer.

Utdelning

Styrelsen föreslår en utdelning på 2,40 SEK. Som avstämnings- dag för utdelning har styrelsen beslutat föreslå bolagsstämman onsdagen den 30 april 1997. Beslutar bolagsstämman i enlighet med fdrslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av VPC fredagen den 9 maj 1997 till de aktieägare som per avstämnings- dagen är införda i den av VPC förda aktieboken eller den i anslut- ning därtill förda forteckningen över panthavare m fl .

Omslag: Flygp/alssäkerhet är ett av seeuritas tillväxtområden. Företaget ansvarar för slikerhet bl a vid den internationella flygp/arsen i Helsingfors.

Innehåll

Seenritaskoncernen . ... ... .. ... . 2- 11 Ärlighet Vaksamhet Hjälpsamhet ... ... ... ... . . . ... 2-3 Koncernchefen ... . .. .... .. .. ... ... ... ... 4 - 5 Fortsatt tillväxt i Europa .... ... , . . . . • . . . . . . ... 6 -7 Securitasmodellen i siffror .. .. ... .... . • .. ... . .. 8- 9 seeuritas-aktien .... ... ... ... - ... ... 10- ll Verksamhetens inriktning ... . . .... ... .. . .. 12-17 Bevakning och Larm . ... . .. ... . ... .. ... 12- 15

Securitas Direct ... ... .... . . . . .. .... . ... . . ... . 15

Värdehantering .. . ... . ... .. ... . .. . . 16- 17

Verksan!he~länder

... . . 18-24 Sverige ... . ... . .... ... ... ... . .... .... ... . . . 18

Norge • Finland .... . . ... ... . .... ... ... .... 19

Danmark •

TY~and

. .. .. .. .. .. .... . ...•... 20

F~e

• Storbritannien . . . .. . • . . . . . . . . .. . . . ... .. 21

Spanien • Schweiz . . . . ... . . ... . ... . . . . .... . . . 22

Portugal • Österrike . . . . ... ... . .... . ... . . ... . 23

lJngern • Polen • Estland . . . ... ... . . .... . . . 24

Ekonom.isk redovisning . .... . .... . . ... . .... . ... 25-43 Verksamhetens inriktning ... . .. . . . ... ... . .. ... . . . 25

Väsentliga händelser .... ... .. ... ... ... .... 26-27 Koncernens resultaträkning . . . ... ... ... .... 28

Koncernens kassaflödesanalys ... .... ... .. ... 29

Koncernens balansräkning . . .... . ... • ... 30- 31 Moderbolaget . . . . . ... . .. ... .. ... . . .... 32- 33 Redovisningsprinciper . . . . .... . . . .. ... ... . . 34- 35 Finanspolicy ... .. ... . ... . .. . 36

Noter till räkenskaperna ... . .. ... ... .. 37-42 Förslag till vinstdisposition ... ... ... ... .. 43

Revisionsberättelse . .. ... .. ... ... .. ... 43

Ledning ... 44- 47 Styrelse och revisorer . ... ... . . ... . . ... ... 44- 45 Koncernledning och landledning . ... . ... . ... .. 46-47 Övrig infonnation ... . . .. . . ... . .... . . . . 48- 49 Adr esser .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. . .. .... .. . 48

Ekonomisk information . . . . . ... .... .... • .... . . ... 49

SECUR ITASKONCERNEN

---

^---~---

Arlighet Vaksamhet Hjälpsamhet ••

V ^{I ÄR 39.000} människor, som ger seeuritas ett ansikte. Vår kunskap, förmåga och ambition att göra ett gott arbete formar våra kunders och allmänhetens bild av oss.

Vi finns till för att trygga hem, arbete och

samhälle. Vår uppgift har formulerats olika under seeuritas 60-åriga historia, men vår strävan har alltid varit att i fullgörandet av uppgiften leva upp till våra tre ledord- ärlighet, vaksamhet och hjälpsamhet.

Redan tidigt i företagets historia skapades

"Handlingsnorm för väktare". Den ville, i en tid då väktarens ställning var ifrågasatt och yrket mycket enklare än idag, uttrycka de krav vi ställer på oss själva.

Idag är säkerhetsbranschen mycket mer än bara bevakning och väktare. Nya verksamhetsområden har tillkommit och innehållet har utvecklats och specialiserats. Men handlingsnormen duger trots sin ålderdomliga språkdräkt alltjämt för såväl väktare som tekniker, receptionist som värde- transportör och arbetsledare som chef.

Varje medarbetare bär seeuritas märke. Under det emblemet förenas enskilda individer i strävan att göra ett gott arbete och att utveckla sig själva och företaget. Securitasmärkets tre röda prickar är

i det arbetet en påminnelse om våra tre ledord.

Ärlighet, vaksamhet och hjälpsambet förblir

grunden för Securitas. SECURITAS

Följande är ett utdrag ur boken" Handlingsnormför väktare" ,framtagen 1958 i ett samarbete mellan

seeuritas väktare, arbetsledare och ledning samt kundrepresentanter och arbetsmarknadens parter.

• En väktare är vaksan1 -däri bestär hans yrkesskicklighet.

• En väktare är hjälpsam. Skyldigheten att vidta en åtgärd och rätta

till

ett upptäckt fel ingär redan i valcsamheten, men därutöver har en väktare ofta förmånen att visa hjälpsamhet mot sin nästa, även då det inte begärs av honom.

Språkdräkten kan tyckas ålderdomlig, men innehållet är högst aktuellt än idag.

Handlingsnorm för väktare

En väktare har ansvarskänsla-det ansvar

• Väktarens uppgift är att tjäna

sina medmän-

varmed han är betrodd utgör yrkets lockelse niskor, att genom sin tjänst förhindra och och väktarens heder.

avhjälpa skador och olyckor,

som

kan beröva

andra det dagliga brödet eller eljest skada liv,

a

En väktare har självmant åtagit sig hälsa

och

egendom. Inom vaktbolagen

är

vi alla skyldigheten att rapportera de fel, oegent- väktare och därför

också

alla tjänare åt andra tigheter och brister

han

upptäcker -även

• En väktare är ärlig -det är därför han har anförtrotts nycldama.

om de ansvariga är arbetskamrater eller andra människor, fOr vilka han har anledning att

ömma.

...

• Det ligger i bolagets, kundens och inte minst väktarens eget intresse, att han betraktar denna rapportskyldighet som oeftergivlig.

• När någon har begått ett fel och rättelse måste

ske,

skall denna göras så att den ej verkar nedsättande eller kränkande fOr den felande.

• En väktare frågar sig när han skriver rap- port: Kan jag göra en medmänsklig insats för att rädda den jag anmäler. I vissa fall har

han

möjlighet att i.n!ör befälet andraga för- mildrande omständigheter.

• Väktaren har påtagit sig tystnadsplikt för att skydda sig själv, vaktbolaget och kunden.

• Väktare i alla grader betraktar självklart varje tillgrepp av annans egendom, oavsett värdet, som stöld.

SECUR I TASKO N CERN E N

• Det ingår i ledningens skyldigheter att för väktaren klargöra vad som är brott mot tjänste- plikten. Om reglerna är stränga, måste det också kunna sägas: Väktaren har blivit varnad.

• En väktare tar aldrig mutor. Skenbara vän- gåvor kan ibland dölja avsikter som

kai:t

lända väktaren och hans tjänst till skada.

• En väktare får ej låta sig bindas, ej komma i beroendeställning till dem han har att övervaka.

• En

väktares strävan är att inom och utom tjänsten uppträda så, att han alltid utgör ett gott exempel. Hans yrkesinsats bedöms också efter hur han lever utanför tjänsten.

• Väktarkåren är en uniformerad

kår,

där alla svarar för alla-kritik mot en enskild väktares uppträdande återfaller på alla väktare.

• Alla inom väktarkåren strävar efter inbör- des förtroende. Det är genom att visa förtroen- de som man själv vinner andras förtroende.

• Öppenhet och sanningsenlighet är ett vill- kor för förtroendet mellan alla individer och grader i väktaryrket.

• En väktare är glad över uppskattning -när

han

har gjort sig värd den. Vägen att bli upp- skattad är att uppskatta andra.

a ^Det

^{ingår i} väktarens ansvar att hjälpa och lära upp nya kamrater, inte bara i de normala tjänsteplikterna utan också i kårens etiska och moraliska principer-med andra ord att för den nyanställde förklara och levandegöra denna handlingsnorm.

BRUNNSVIK DEN 6 MAJ 1958

SEC U RITASKO N CER NEN

--- ---- --- --- --

De första l O åren - och de kommande

Med 1996 fullbordades de första tio åren för seeuritas som ett renodlat säkerhetsföretag.

Över de tio åren har omsättningen vuxit med i genomsnitt 25 procent per år och resultatet med i genomsnitt 35 procent per år. Verksamheten har vuxit från enbart Sverige till14 europeiska länder.

De kommande tio åren eftersträvar Securitas att stärka positionen i Europas fem stora länder, motsvarande den starka ställningen i Norden och på Iberiska halvön.

Säkerhet- bevakning, larm och värdehantering-förblir vårt enda fokus. Fördubblingen av den europeiska säkerhetsmarknaden de kommande tio åren ger mer än tillräckliga expansionsmöjligheter.

seeuritas vill vara Europas säkerhetsföretag.

Året som gick

Omsättningen 1996 uppgick till 9.074 MSEK, vilket i lokala valutor innebär en ökning med 31 procent. Den organiska tillväx- ten svarade för 7 procentenheter av omsättlringsökningen, vilket bekräftar att Securitasmodellen genererar volym väl i nivå med marknadstillväx ten.

Resultatet 1996 ökade med, i lokala valutor, 22 procent till 550 MSEK. Till resultatökningen har såväl den organiska tillväx- ten som omstrukturering i senare års förvärv bidragit.

Under året har tolv förvärv genomförts med en samman- lagd omsättning på 2.700 MSEK. Både mätt i antal och total omsättiDog utgör dessa den hittills mest omfattande förvärvsakti- viteten under ett år.

Förvärvet av bevakningsföretaget DSW i 1)rsldand har gjort seeuritas till Tysklands tredje största säkerhetsfåretag. I Storbritan- nienär vi nu med Security Express näst störst inom Värdehantering.

I Frankrike och Portugal har betydande tilläggsförvärv av bevakningsföretag gjorts. De starka ledningarna i dessa länder har kunnat hantera förvärven självständigt, vilket är en förutsättning för den mångfald förvärv som seeuritas genomfört under året.

Från och med den l januari 1997 är seeuritas Direct en egen division med verksamhet i sju länder och ambitionen är att stegvis växa in på nya marknader. seeuritas Direct - hem- och smålarmsverksamheten-hade vid årsskiftet cirka 70.000 anslut- na larmkunder, och dessa väntas öka under året till närmare 100.000 med en total omsättning på mellan 400 och 500 MSEK.

Människor- möjligheten och begränsningen

Under de gångna tio åren har vi utmejslat vårt arbetssätt - en platt organisation utan onödiga nivåer och staber, som ger möjlighet att leva nära kunden, klara ansvarsområden och tydligt resultat- ansvar, fokus på vad vi lovat kunden och kunskap för att kunna utföra leveransen.

Vi har också vunnit erfarenhet om de olika stegen för att strukturera, stabilisera och fårädla de verksamheter vi successivt lägger till. Dagens fårvärv kan hanteras med större målmedvetenhet än vad som gällde vid våra första steg ut i Europa får åtta år sedan.

Allt detta h ar kommit att kallas Securitasmodellen.

Men ideer bärs och vidareförs av människor. Därför måste vårt sätt att arbeta ständigt fårankras i en dialog med medarbetar- na präglad av öppenhet och trygghet. I varje organisation, kanske

särskilt i en säkerhetsverksamhet med behov av strikta rutiner, finns en risk för hierarkiska tendenser på bekostnad av öppenhe- ten. Därför är det chefernas främsta uppgift att genom sitt eget föredöme bevara och utveckla organisationens öppenhet, så att enskilda medarbetare kan komma till tals och ge sitt bidrag till företagets utveckling.

seeuritas förmåga till fortsatt växt är beroende av goda ledare. Vi satsar därför hårt på intern ledarutveckling, såväl på landnivån som för hela koncernen.

Vägledande för denna utveckling är att den egna verksam- heten används som åskådningsexempel och att de egna cheferna är lärare. Det är ett utmärkt sätt att komma närmare nya genera- tioners ledare och att öka förståelsen för vår verksamhets villkor på olika marknader.

seeuritas strävan att ge kunder helhetslösningar bestående av kombinationer av människor och teknik, ställer särskilda krav på utbildning. Vi vill ligga främst på varje marknad i satsningen på utbildning och vi eftersträvar att inom de olika branschorgani- sationernas ram vara pådrivande för att höja minimistandarden.

Vi villleva i harmoni med om världen- samhället i stort, dess olika myndigheter och, inte minst, medarbetamas fackliga organisationer. Vi tror att samförståndet mellan företaget och facket bidrar till den styrka som krävs för att utveckla vår bransch. Därför har vi tillsammans med de fackliga organisatio- nerna under 1996 bildat ett koncernfackligt råd, där vi tillsam- mans kan diskutera seeuritas och branschens utveckling.

Marknaden- fördubblad och förädlad

Den europeiska säkerhetsmarknaden uppgår till drygt 160 miljar- der kronor inom Bevakning, Lann och Värdehantering. Cirka 12 av dessa utgörs av Norden, 128 av de fem stora länderna (Storbritannien, Frankrike, 'JYskland, Italien och Spanien), 22 av övriga Västeuropa samt 2 miljarder av Östeuropa.

Bevakning utgör drygt 70 miljarder, större larmsystem drygt 60 miljarder, värdehantering cirka 15 miljarder och hem- larm cirka 8 miljarder.

Tillväxttakten varierar mellan de olika verksamhetsområde- na. Bevakningsefterfrågan växer årligen med mindre än fem pro- cent, större larmsystem med mellan fem och tio procent, värdehan- tering med mer än l O procent och hemlarm med mer än 20 procent.

Om den nuvarande tillväxttakten inom de olika verksam-

S EC U RTTASKO N CERNEN

hetsområdena håller i sig kommer den totala marknaden att för- dubblas under de kommande tio åren. Med den högre tillväxttak- ten inom större larmsystem, hemlarm och värdehantering kom- mer dessa områden att relativt förstärka sin betydelse.

Geografiskt svarar de fem stora länderna för ungefär tre fjärdedelar av den samlade säkerhetsmarknaden. Även om till- växten i Östeuropa är väsentligt större än i övriga länder, kommer Östeuropa att under överskådlig tid utgöra en relativt liten del av totalmarknad en.

Den volymmässiga utvecklingen av säkerhetsefterfrågan går hand i hand med en innehållslig förädling . Trenden bort från enstaka tjänster och produkter till sammankopplade helhetslös- ningar består och förstärks. Därmed går branschen steg för steg också bort från karaktären av arbetskraftsuthyrning i riktning mot professionalisering och specialisering, med högre krav på kun- skaper och utbildning.

De kommande lO åren

På tio år har vi byggt kunskap om säkerhetsföretagande inom Bevakning, Larm och Värdehantering. Vi har lärt oss att expan- dera internationellt - hittills till 14 länder. Vi har uppnått en mycket stark ställning på de nordiska marknaderna och på Iberis- ka halvön. Vi är etablerade i Tyskland, Frankrike och England, men med marknadsandelar som är väsentligt mindre.

Under de kommande tio åren måste vi bli väsentligt större på de fem stora marknaderna- det är där volymerna finns och det är där seeuritas skall vara. Vi vill också täcka in de "vita fläckar"

som finns på seeuritas Europakarta.

Vi skall fortsätta att driva utvecklingen inom Bevakning i riktning mot specialisering och helhetstänkande. Även om bevakning har en något lägre marknadstillväxt kommer detta verksamhetsområde att förbli det största.

Också för utvecklingen mot helhetskoncept är de större larmsystemen strategiska. Denna affar måste etableras i alla seeuritas verksamhetsländer och växa snabbare än hittills.

Även om Norden, till följd av vår snabba expansion, utgör

S ecuritas har tillsammans med de fackliga organisationerna bildat ett koncernfackligt råd. Detförsta mötet hölls i Stocklwlm i februari 1997.

På bilden syns i mitten till höger Svenska Transportarbetareförbundets Hans Wahlström och till vänster Tlwmas Berglund.

en mindre del av seeuritas omsättning, ökar dess vikt som utveck- tingsbas i takt med att ny oförädlad volym tillförs Securitas, efter- som denna kräver

id~mässig

och organisatorisk stimulans.

Inom hemlarm har redan Seenritas Direct bildat en egen division för att öka tillväxttakten i huvudsak genom organisk växt i Securitasländer, men också genom förvärv.

Värdehantering förutses växa starkt - trots ökningen av olika typer av beta!- och smartkort Kontanter kommer under överskådlig tid att förbli ett dominerande betalningsmedel och vi ser betydande affarsmöjlighter i att bidra till ett effektivt flöde av kontanter i Europa.

Europas säkerhetsföretag

Med en europeisk säkerhetsmarknad som ökar från drygt 160 miljarder kronor till mer än 300 miljarder kronor på tio år och med tre huvudområden som alla har goda framtidsutsikter, ser vi inga skäl till att nu expandera seeuritas utanför Europa.

Securitas har idag cirka sex procent av säkerhetsmarkna- den i Europa. Med en ambition att nå tio procent finns alltså mer än tillräckligt utrymme att växa. Vi vill växa starka på samtliga europeiska marknader och känner detta som en större utmaning än expansion i mer fjärran länder.

Vi vill vara Europas säkerhetsföretag.

Med den inriktningen känner vi en optimism för framtiden och förutser en fortsatt god resultatutveckling både för 1997 och i det längre perspektivet.

STOCKHOLM l MARS

1997

Thomas B erglund

Verkställande direktör och koncernchef

S E C U RI T AS KON C ERNE N

Koncentration på säkerhet och Europa

Den europeiska säkerhetsmarknaden

Norden

• 12 miljarder SEK De fem stora

• 128 miljarder SEK ÖVriga Västeuropa

D

22 miljarder SEK östeuropa

• 2 miljarder SEK Totalt

164 miljarder SEK

Marknaden förväntas vara dubbelt så stor om l O år.

Den europeiska säkerhetsindustrins utveckling

Konsumtion av bevakningstjänster relaterad till BNP

Sverige

Finland Spanien

Frankrike

1 ~-

^Portugal

Norge

Danmark Schweiz

Österrike Tyskland

Ungern Storbritannien

l

Polen

Under 1%o ^{Mellan 1} %o och 2 %o över 2%o

Det ligger en betydande potential i säkerhetsindustrins egen utveckling.

Den europeiska säkerhetsindustrin

Mletsvillkor

och utbildning

e

^Sverige

e

^Belgien. Nede~ändema, Norge

• Danmark

• Italien, Spanien

• Rnland, Portugal

@Tyskland ~Schweiz

@Frankrike

e

Storbritannien e osterrike

e ungem

-·

~ -·

Marknadsmognad och samordning

Genom att följa industrins utveckling i de olika länderna kan man också se ökande rrwgnad

i

samtliga länder

i

Europa.

Secoritas har vuxit genom förvärv och

genom ökad förädling av säkerhetsprodukterna under de senaste tio åren. Av en total säkerhets- marknad i Europa, som uppskattas till cirka 164 miljarder SEK, har Secoritas endast cirka sex procent.

G enom att leva och arbeta nära kunden på varje marknad har seeuritas lyckats skapa anpassade kombinationer av pro- dukter och tjänster som tillgodoser kundens behov av säkerhet.

Marknaden växer

Behovet av säkerhet växer och förändras. Ökande kriminalitet i samhället är självfallet en anledning till ökande efterfrågan. Men en ännu viktigare och snabbt ökande drivkraft är behovet av att undvika operativa störningar. Ju mer tekniskt och kommersiellt komplicerat samhället blir, desto större betydelse får det operativt inriktade säkerhetsarbeteL

Ju större vikt som läggs på säkerhet, desto mer svänger efterfrågan från enstaka produkter och tjänster till sammanhållna lösningar. Kundföretagen vill samtidigt fokusera på sin egen kärnverksamhet. Detta minskar kundens säkerhetsverksamhet i egen regi och säkerhetsinsatser köps i allt större utsträckning från säkerhetsföretag. Den del av säkerhetsarbetet som fortfarande utförs i egen regi av företag och myndigheter kan uppskattas till mellan 60 och 100 miljarder SEK .

Den ökande efterfrågan på sammanhållna lösningar har lett till en tilltagande specialisering inom säkerhetsbranschen. Tidiga- re levererades säkerhet ofta som en av flera tjänster från allservi- ceföretag, men under de senaste tio åren har trenden varit tydlig att specialiserade säkerhetsföretag tagit initiativet på marknaden.

Den idag existerande säkerhetsmarknaden i Europa som betjänas av säkerhetsföretag inom bevakning, larm och värde- hantering uppgår till motsvarande cirka 164 miljarder SEK. Den årliga tillväxten kan uppskattas till 5-7 procent. Tillväxttakten varierar mellan olika marknader och produktområden.

Bevakningstjänster växer med 3-5 procent årligen, teknis- ka säkerhetssystem med 5-10 procent, hem- och smålarm med mer än 20 procent och värdehanteringstjänster med 10 procent.

Om nuvarande till växttakt står sig under en tioårsperiod kommer marknaden att fördubblas att andelen för larm och värdehante- ring av hela marknaden att öka.

Branschen utvecklas

Den beskrivna utvecklingen - ökad efterfrågan för helhetslös- ningar, specialisering av säkerhetsföretag och minskande egen- regiverksamhet - har kommit olika långt i olika länder. Detta märks bl a genom att marknadspenetrationen varierar kraftigt- från mindre än en halv promille av BNP till mer än två promille av BNP i köpt bevakning.

Det finns vidare ett samband mellan arbets- och löneför-

hållanden, utbildningsnivå och produktmognad inom branschen

S E CUR IT A S K O N C E R N E N

samt marknadspenetration. Med hög utbildning och rimliga arbetsvillkor i branschen uppnås större penetration. Eller, annor- lunda uttryckt - det krävs bra personal med hyggliga löner och god utbildning för att övertyga potentiella kunder om att upphö- ra med egen regi och istället köpa tjänsterna från professionella säkerhetsföretag.

Genom att följa industrins utveckling i de olika länderna kan man också se ökande mognad i samtliga länder i Europa.

Förändringarna som följer av denna utveckling leder i sin tur till ökat fortroende för en mer professionell och mer kvalitetsinriktad säkerhetsindustri. Detta ökar industrins förädlingsvärde och läg- ger grunden till ytterligare tillväxt och lönsamhet.

strategi för tillväxt

Securitas strategi är att eftersträva att vara ledande i den pågåen- de specialiseringen av säkerhetsefterfrågan. Det kräver bl a när- het till kunden med hjälp av en enkel och tydlig organisation med decentraliserat ansvar, och utveckling av tjänster och produkter för de olika marknadssegmentens specifika behov. Nya lösningar växer fram när kontaktytan mot en kundgrupp är bred.

Förmågan att se och ta till vara kundens behov har bidragit till att seeuritas vunnit marknadsandelar, både på de traditionellt starka marknaderna och på de för seeuritas nya marknaderna.

Exempel på nytänkande inom olika segment är specialiserade larmcentraler för olika kundkategorier, som för bank och hem, kombinationer av bevakning och teknik för de större kunderna och ett samlat åtagande för hämtning, transport, uppräkning och distribution av kontanter. Ett annat exempel på specialisering är de nyligen introducerade miljö-, IT- och brandskyddsväktama.

Denna organiska tillväxt skapar en stark bas för Securitas.

Avgörande för utvecklingstakten på en viss marknad är, som utvecklats ovan, branschens villkor när det gäller arbets- och lönevillkor, lön samt utbildning. För att påverka dessa förhållan- den krävs en stark ställning på marknaden. Securitas eftersträvar därför att vara marknadsledare på de marknader vi deltar, snarare än att etablera många men svaga positioner.

Vi har också lärt oss att en bransch som är i konflikt med sina medarbetare och deras fackliga organisationer inte utveck- las. Vi arbetar därför aktivt med att etablera samförstånd med de fackliga organisationerna för att uppnå den samlade kraft som krävs för att ändra invanda branschmönster. Bildandet av Seenri- tas koncernfackliga råd är ett uttryck för denna strävan.

Förvärvstrategin följer av branschens och seeuritas utveckling. Vi behöver bli starkare på de fem stora marknaderna i Europa. Det kan ske i takt som vår befintliga verksamhet har nått sådan stabilitet och förädling att organisationen förmår att ta hand om ny volym.

Vi behöver också bli starkare inom tekniska säkerhetssys- tem. Framtidens lösningar består av en kombination av människor och teknik - då vill vi också kunna tillhandahålla teknikdelen.

Hem- och smålarmsmarknaden växer snabbt. Vi vill fort- sätta att växa organiskt inom detta område och även- i likhet med 1996 i Frankrike - förvärva ny volym.

Marknadssegment

l ~~ J

^Handel

- - - -

stora

medel

Hem

små

EJ

Närhet till kunden är det viktigaste för att kunna leverera en bra tjänst. Securitas delar in säkerhetsmarknaden i marknadssegment och har utifrån deras behov utvecklat olika säkerhetskoncept.

Lösningar

l

Publtc s...-•IC6

\Trad stJi b""'-lk

l

Publt~ ~·~ce

l

SpeCtaltippdrag

l

t.armC811trB1

UnderMI Treosport Uppr'lkn1f19

Paketlösningar

En specialisering av säkerhetstjänsterna ger högre kvalitet för kunden, ökat engagemang hos medarbetarna och ökad lönsamhet för Securitas.

Tillväxtstrategi

SecurH:as Tillväxtstrategi Marknad i marknads-

miljarder SEK andel i% Organisk Förvärv

Norden

12 40

^Ja

De fem stora

128

4 Ja Ja

ÖVriga Västeuropa

22 12

Ja Delvis

Östeuropa 2 Ja Delvis

Totalt 164

Där potentialen är stor och seeuritas marknadsandel fortfarande är

liten är siktet inställt på .f örvärv.

SEC U R I TASKONCER N E N

Seenritasmodellen i siffror

Försäljning

MSEK

10.000-- -- - - -- -- -- - - -

Försäljningen har under den senaste 10-årsperioden genomsnittligt ökat med 25 procent per år.

Rörelsemarginal

%

8

; ~

6

4

-;r

2

o

1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Förädling och effektivitetshöjning har samtidigt successivt lyft rörelsemarginalenfrån 2,5 till7,6 procent under den senaste 10-drsperioden.

Resultat före skatt

MSEK 600

400

200

o

1987 19BB 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Resultat före skatt har under den senaste

l

0-årsperioden därmed kunnat öka med 35 procent per år.

Inom Securitaskoncemen används ett för alla dotterbolag gemensamt ramverk för den finansiella uppföljningen . Detta ramverk baserar sig på de i Securitasmodellen centrala begreppen, strukturering, förädling och tillväxt.

L önsamhetsutvecklingen i dotterbolagen följs upp löpande månadsvis, genom fokusering på ett antal nyckelfaktorer som har betydelse för resultatutvecklingen; nyförsäljning av kontrakt, förändring av kontraktsportföljen samt fakturering, det vill säga volymrelaterade faktorer. Övriga nyckelfaktorer är bruttomarginal och administrationskostnader som båda är effek- tivitetsrelaterade. En ytterligare faktor är kundfordringsutveck- lingen som är ett mått på kapitalbindningen.

Resultat, MSEK 1996 1995 1994* 1993

Försäljning 9.074,3 7.309,1 6.843,8 6.010,6

Rörelseresultat före

goodwillavskrivningar 687,9 548,7 482,5 368,8

Rörelsernarginal. % 7,6 7,5 7,0 6,1

Goodwillavskrtvningar -99,4 -Q5,9 -63,9 -37,2

Anansnetto -38,7 -11,0 -26,6 -1,6

Resultat före skatt 549,8 471,8 392,0 330,0

Betald

skatt

-127,7 -104,6 -98,9 -81,6

Latent

skatt

-39,8 -19,8 ~.2 10,7

Minoritetsintressen --{),2 --{),4 -0,2 -2,1

Årets nettovinst 382,1 347,0 242,7 257

Kassaflöde, MSEK 1996 1995 1994* 1993

Rörelseresultat före

goodwillavskrivningar 687,9 548,7 482,5 368,8

Finansnetto -38,7 -11 ,O -26.6 -1,6

Betald skatt -127,7 -104,6 -98,9 -B1,6

Justerat resultat 521,5 433,1 357,0 285,6

Förändring i rörelsekapital -8,5 -75,6 67,9 -3,2

Investeringar -475,6 -339,1 -292,7 -231,6

Avskrivningar 354,0 289,8 262,2 246,1

Fritt kassaflöde 391,4 308,2 394,4 296,9

Sysselsatt kapital

och finansiering, MSEK 1996 1995 1994* 1993

Operativt sysselsatt kapital 1.590,7 1.103,2 1.068,7 1.030,0

Goodwill 1.180,7 590,5 649,5 440,2

Nettoskuld -738,6 75,0 -122,6 -78,2

Eget kapital 2.032,6 1.767,8 1.589,7 1.375,0

• Proformaredovisningen för hel~ret 1994 utgörs av summan av de två förkortade rSkenskapsllren under 1994.

SEC U RI T ASKONCER NEN

Vid uppföljning och verifiering av den långsiktiga resultat- utvecklingen i koncernen är dotterbolagsrapporteringen basen för fokusering på sex nyckeltal som alla relaterar till dotterbola- gens nyckelfaktorer.

Nyckeltalen i koncernen är följande: Försäljning där till- växt kan ske antingen organiskt eller genom förvärv. Rörelse- marginal där en ökning avspeglar effektivitetsförbättringar och förädling till större kundnytta. Resultat före skatt vars utveckling påverkas av utvecklingen av försäljningen och rörelsemargina- len. Fritt kassaflöde vars utveckling verifierar resultatutveck- lingen. Operativt sysselsatt kapital i procent av försäljning där god kontroll över kundfordringar och balanserade investeringar leder till ett lågt sysselsatt kapital. Nettoskuldsättningsgraden där ett starkt kassaflöde och ett lågt behov av sysselsatt kapital gör tillväxt möjlig utan nämnvärd ökning av nettoskulden. Utveck- lingen av dessa sex nyckeltal beskrivs här i siffror-och diagram.

1992 5.734,8

342,6 6,0 -26,8 -16,6 299,2 -52,0 -20,7 -{), 1

226,4

1992

342,6 -16,6 --52,0 274,0 -148,2 -207,1 208,9 127,6

1992 963,4 322,1 -99,6 1.173,6

1991 3.030,4

234,3 7,7 -15,0 8,6 227,9 -33,3 -16,0 0,0

178,6

1991

234,3 8,6 -33,3 209,6 92,4 -209,1 132,9 225,8

1991 454,5 26,8 -131,9 349,3

1990 2.720,7

136,6 5,0 -10,5 7,9 134,0 -24,0 -14,8 -0,3 94,9

1990

136,6 7,9 -24,0 120,5 124,0 -218,7 111 ,4 137,2

1990. 314,1

32,5 -125,1 221,1

1989 2.361,6

94,3 4,0 -8,1 -13,8 72,4 -7,0 -11,9 -{),1

53,4

1989

94,3 -13,8 -7,0 73,5 32,6 -119,8 99,8 86,1

1989 280,1

21,2 -86,3 214,6

1988 1.268,3

62,8 5,0 -1,5 2,6 63,9 -6.2 -7,3 0,0 50,4

1988

62,8 2,6 -6,2 59,2 26,8 -71,3 49,9 64,6

1988 58,3 9,9

-33,6 34,4

1987 1.190,4

30,1 2,5 0,0 6,9 37,0 --3,9 -9.2 0,2 24,1

1987

30,1 6,9 -3,9 33,1 17,2 --{32,3

47,2 35,2

1987 80,0

0,0

-19,4 60,1

Fritt kassaflöde

MSEK

400--~---===~---

o

Detfria kassaflödet 1996 utgör 75 procent av detjusterade rörelseresultatet.

Operativt sysselsatt kapital i procent av försäljning

% 20

0---

Det sysselsatta kapitalet har ökat något 1996 till följd av att värdehanteringens andel av koncernens totala försäljning , justeratför förvärvens helårsförsäljning, har ökat.

Nettoskuldsättningsgrad

ggr

1 ,O

0,8

0,6

0,4

-0,2 ---~~~~~~~---

De under 1996 genomfördaförvärven har medfört en ökad

nettoskuldsättning.

SECURITASKONCERNE N

seeuritas-aktien

Vinst per aktie

SEK

6- - -- -- - - -- -- -

4 - - -- -

3

o 1992 1993 1994 1995

Vinst per aktie har öko.t med 16 procent under 1996.

Utdelning per aktie

SEK

1996

3-- - - - - - -- - - - - - ---

1992 1993 1994 1995

1996

Utdelningen har ökat med i genomsnitt 18 procent under den senaste fenmrsperioden. Utöver den vanliga utdelningen har en utdelning i aktier skett under 1994 (Assa AbloyAB).

EBIT-multipel

ggr

22 - - -- - - - - - -- - - - - -- - - - - - - r r- -

20---~

12

,~+

o~--- _{1992 1993 1994 1995 1996}

seeuritas marknadsvärde har ökat

med

60 procent under 1996.

Under 1994 delade seeuritas ut samtliga aktier i Assa Abloy AB.

S ecuritas-aktien är noterad på Stockholms Fondbörs sedan 1991. Både börsvärdet och antalet köpta och sålda aktier har stigit så kraftigt under de senaste åren att seeuritas-aktien sedan sommaren 1996 hör till de mest omsatta aktierna på Stockholrns Fondbörs A-lista.

Kursen på Securitas-aktien steg med 89 procent under 1996. Samtidigt steg Stockholmsbörsens generalindex med 38 procent.

seeuritas börsvärde var vid årsskiftet 14.430 MSEK (7 .597). Sammanlagt handlades 13 ,5 miljoner seeuritas-aktier på Stockholms Fondbörs, vilket var 44 procent högre omsättning än under 1995.

Utdelning

Styrelsen föreslår att utdelningen ökar med 20 procent till 2,40 SEK per aktie. Utdelningen motsvarar en direktavkastning på l ;2 procent beräknat på B-aktiens kurs den 30 december 1996. Fram- tida utdelningar kommer att göras beroende av koncernresultatet och förväntas motsvara minst en tredjedel av resultatet efter finansnetto och schablonskatt om 28 procent.

Aktiekapitalet

Aktiekapitalet uppgår till145,4 MSEK fördelat på 72,7 miljoner aktier om nominellt 2 SEK varav 4,3 miljoner aktier av serie A och 68,4 miljoner aktier av serie B. Varje aktie av serie A har tio röster och varje aktie av serie B har en röst.

h

Transaktion Antal aktier

SEK

1987

Ingående kapital

200.000 20.000.000 1989

Apportemission

285.714 28.571 .400

1989

Nyemission

342.856 34.285.600

1989 Split 50:1 17.1 42.800 34.285.600

1989

Fondemission

17.142.800 85.714.000 1992

Nyemission

22.142.800 11 0.714.000 1993

Konvertering

23.633.450 11 8.167.250 1994

Apportemission (Spanien)

24.116.450 120.582.250 1996 Split 3:1

¹⁾

72.349.350 120.582.250 1996

Fondemission 'l

72.349.350 144.698.700 1996

Konvertering

72.697.739 145.395.478

1 999 ---

Ei-köiivärt-e~äde -s"kuldebr~·7 ~ -

--i

^{4~ 242~896-}

-14ä.4ä5.792

1) Und&r 1996 genomf6rdes en split3:1 och en fond&mission sil attaktiens nomin&lla vflrde ändrades fmn 5 SEK till 2 SEK.

2) l.An&t I(Jper

nu

den 3Q jun/1999. Konvertering till B·akti6r kan päkal/as till en kurs av 91,30 SEK under perlod6n den 2 ju/11996 till den 1 juni 1999.

Vid full konvertering fdrvlintas 1.893.546 nya aktier.

Definitioner

Direktavkastning. Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive

år.

För

1996

används föreslagen utdelning.

P/E tal (price/earnings). Börskurs vid slutet av respektive år i förhållande till vinst per aktie efter full skatt.

EBIT-multipel. Företagets börsvärde och nettoskulder i förhållande till rörelseresultatet före goodwillavskrivningar, finansnetto och skatter.

Omsättningshastighet Omsättning under en period i årstakt i förhållan·

de till det genomsnittliga börsvärdet under perioden.

SEC U R I TASKONCER NE N

Data per aktie'>

SEK/aktia 1996 1995 1994 1993 2) 19922)

Vinst efter betald skatt 5,81 5,09 4,07 4,38 3,64 D: o efter 28 % schablonskatt 5,46 4,72 3,92 4,17 3,28 D:o efter fullskattemetoden 5,28 4,82 3,38 4,55 3,24

Utdelning 2,40³¹ 2,00 1,67⁴¹ 1,50 1,25

Utdelning i %⁵¹ 44 42 43 36 38

Direktavkastning, % 1,2 1,9 2,5 1,9 2,4 Börskurs, periodans slut 198,50 105 67 79 52

Högsta börskurs 203,00 105 95 82 52

Lägsta börskurs 94,90 64 60 48 39

Genomsnittlig börskurs 145,42 79 76 66 46

P/E-tal 38 22 20 17 16

Antal aktier {1 . 000-tal) 74,243 74,243 74,243 70,899 70,899 1) Efter fu/1 konvertering. Data per aktie har justerats för split 3:1.

2) Inklusive Securitss Lock Group.

3) Föreslagen utdelning.

4) Utöver den vanliga utdelningan har en utdelning sv aktier i Assa Abloy AB skett under 1994.

5) Utdelning i procent av vinst per aktie efter 28 procent schablonska t!.

största ägare

Andel i%av Ägare, 31 december 1 996 A-aktier B-aktier kapital röster lnvastmant AB Latour 3.535.650 8.024.600 16 39 Melker Schörling

+

bolag 750.000 4.345.125 7 11

Janus Funds 5.262.317 7 5

Förvaltnings AB Wasatom et 3.918.000 5 4

Femte AP-Fonden 2.521.650 4 2

Folksam linkl AMF 2.029.100 3 2

Investor 1.721.700 2 2

Gomgest S.A. 1.382.900 2

SPP 1.122.800 2

AMF Pensionsförsäkrings AB 1.100.000 2 Summa tio största ägare 4.285.650 31.428.192 50 68

Ägarstrukturen

Andel i%

Ägare mad: Antal ägare Antal aktier av kapital

över 1 00.001 aktier 68 63.982.883 88

50.001-100.000 aktier 42 3.162.514 4

20.001-50.000 aktier 61 1.903.943 3

5.001-20.000 aktier 139 1.504.584 2

1.001-5.000 aktier 454 928.691 1

upp till1.000 aktier 5.553 1.215.124 2

Tota~ 6.317 72.697.739 100

seeuritas har cirka 6.300 aktieägare. Antalet aktieägare har ökat med cirka 60 procent jämfört med året innan. Inlösen av aktier hos Investment AB Latour har genomförts under 1996. Invest- ment AB La tour är fortfarande huvudägare i seeuritas, men deras direktägande har gått ner från tidigare 30 procent av kapitalet till nuvarande 16 procent. Samtidigt har seeuritas fått cirka 2.000 nya aktieägare som tidigare ägde seeuritas genom lnvestment AB Latour. Institutionellt ägande i Securitas är fortfarande stort.

Institutionella investerare svarar för 89 procent av kapitalet.

Investerare utanlår Sverige svarar för 50 procent, en ökning med fyra procentenheter sedan 1995.

Börskursens utveckling

(juli 1991-februari 1997)

SEK

220- - - -- - - ,r.- 200 - -- - - -- -- - - -- -- - - -- /,I f -

Q Securttas B - Generalindex

180---~--~

160 - - - -- -- - - --{

1

₄₀

- - - -- -i : .. ^{N Otanri 98X} kiliSMi··:

l ... ~.·-~~~~-~ ... :

120 __________________ ___,,__ __ _ 100---. . - -- r - ----1

8 0 - - - - 60

--- -u

40 7"-<0 _ _ _ _ _ _,_,

20r-~--~~---r---~----,---r-

1997

Securitas-aktiens bör skurs har ölau med

i

genomsnitt 40 p roc ent per år under den senaste femårsperiode n.

Värdering

ggr

~ ---

PliE-tal

stockholmsbörsen

o ---

1992 1993 1994 1995 1996

I genomsnitt under 1996 har PIE-talen påföretagens aktier på Stockholmsbörsen ökat mer än Securitas P/E-tal.

Likviditet

MSEK 4.000

3.000

2.000

1.000

o

1992 1993 1994 1995 1996

Börshandeln

i

Securitas-aktien har ökat

i

genomsnitt m ed 43 procent under den senaste femdrsperioden.

%

60

45

30

15

o

VERKSAMHETENS INRIKTNING - -- - - - -

---~---

---

Verksamhetens inriktning

Bevakning och Larm

Omsättningen inom Bevakning och Larm var under året 7.048 MSEK, vilket motsvarar 76 procent av den totala omsättningen.

E ^tt många företag ^{allt större hot mot} är att kostnaden och andra kon- sekvenser för avbrott i produktionen ökar drama- tiskt. Detta till följd av bland annat ökad speciali- sering, minskad lagerhåll- ning, just-in-time-produk- tion och kortare produkt- livscykler. Behovet av att förebygga produktionsstörningar har därför ökat.

seeuritas segmenterar marknaden utifrån kundemas behov i syfte att öka precisionen och funktionen i lösningarna. När det gäller mindre kunder går det ofta att hitta standardiserade lös- ningar, medan de större kunderna kräver mer skräddarsydda.

Som byggklotsar för att skapa de olika koncepten - standardise- rade såväl som skräddarsydda - använder seeuritas olika specia- liserade och förädlade produkter.

Inom flera områden ökar behovet av skydd och förebyg- gande åtgärder kraftigt. Att förebygga miljöskador är ett exempel, att öka säkerheten inom IT-området ett annat.

Tekniska system bidrar till belhetslösningar

Modem teknik handlar inte bara om att hitta de bästa lösningarna för exempelvis TV-övervakning eller till- trädeskootroll, utan att kny- ta ihop befintliga system.

Inte minst i stora industrianläggningar finns ofta teknik av olika gene- rationer - det kan vara tio år mellan första och senaste investering - och dessa samspelar inte alltid på ett bra sätt. Med hjälp av modem informationsteknik kan seeuritas knyta ihop systemen och skapa opti- mala helhetslösningar, som ger ökad säkerhet.

Också när det gäller fjärrövervakning innebär den tekniska utvecklingen att det skapas öppningar för mer kostnadseffektiva lösningar.

Larm vid incidenter, vid t ex rökutveckling eller intrång.

Passagekontrollsystem skyddar mot inkräktare utifrån, men kan också begränsa den egna personalens tillträde till speci- ellt känsliga områden, exempelvis forskningsavdelningar och dator hallar.

TV-kameror och monitorer i system gör det möjligt att identifiera personer och fordon och reglera tillträde inom ett stort område.

Tekniska stödsystem hjälper väktaren i hans eller hennes arbete på plats. Det kan vara exempelvis datoriserade instruktio- ner, besökshanteringssystem eller system för elektronisk post till och från ansvariga hos kunden.

Kontinuerlig utveckling av väktaryrket

Kraven på väktaren förändras ständigt, eftersom behoven från kunderna förändras och utvecklas.

stationärväktaren sköter och övervakar tekniska säker- hetssystem, hanterar personalflöden och kan även vara företagets ansikte utåt. stationärväktaren är också det kommunikationsnav som behövs för att hantera incidenter och förebygga skador.

Rondväklaren gör nödvändiga statuskontroller. Det kan handla om att kontrollera vätskeflöden, elektrisk utrustning eller

Vänster, överst: stationärväktaren kan varaföretagets ansikte utdt.

Vänster: Atgärdsväktaren kan utföra uppgifter som är mer avan- cerade än enbart bevakning.

Höger: Brandskyddsväktaren kon- trollerar bl a släckningsutrustning och brandutrustning.

Höger, nedan: Miljöväktaren möter det ökade kravet på förebyggande miljöw!ird.

•

•

•

l VERKSAMHETENS

temperaturer. Rondväktaren är snabbt på plats vid ett larm och tar också hand om eventuella obehöriga.

Åtgärdsvälåaren är en jourhavande ingenjör som utbildas både hos kunden och hos Securitas. Åtgärdsväktaren ersätter vid behov företagets egen personal- exempelvis för att denna inte skall behöva Jigga i beredskap under nätter och helger.

seeuritas har också utbildat miljöväkUlre för att möta det ökade kravet på förebyggande miljövård. Miljöväktaren kan övervaka miljöfarliga processer, kontrollera lager med farligt gods och övervaka lastning och lossning av sådant. Miljöväkta- ren kan också övervaka att företaget följer sin egen miljöpolicy

I NR IKT N ING

och löpande rapportera statistik och aktuell miljöskyddsnivå.

Brandskyddsväktaren är en stationärväktare med specia- listkompetens inom brandskydd. Han eller hon skall bland annat göra brandsyn och följa upp vad som beslutats vid rörsäkringsbo- lagens besiktningar, kontrollera släckningsredskap och brand- skyddsutrustning, uppmärksamma brandrisker och kontrollera brandsektioneringar.

Om brand ändå utbryter tillkallar väktaren räddningstjän- sten, lokaliserar branden och påbörjar släckningsarbetet.

storkunder

Industrin fokuserar allt mer på att förebygga skador, eftersom kostnaderna för produktionsstörningar ökar. Riskvärdering och noggrannhet är nyckelord för att Iörebygga. Riskvärdering inne- bär att specialister från seeuritas identifierar risker , möjliga ska- descenarier och b eräknar o lika skadors konsekvenser. U tifrån riskanalysen utarbetar seeuritas tillsammans med representanter från kunden ett förslag till säkerhetslösning.

Alla risksituationer som kan förutses skall förebyggas, men . det är också viktigt att hitta lösningar som gör att även oför- utsedda situationer kan hanteras.

Resultatet blir oftast en integrerad säkerhetslösning, där utbildade väktare arbetar i samverkan med modem teknik.

Fly~platssäkerhet

är ett av seeuritas tillväxtområden.

Företaget ansvarar idag för säkerheten vid ett antal internationel- la flygplatser i Europa. I ansvaret ingår säkerhetsko ntroll av bagage och passagerare, tillträdeskontroll, ID-kontroll, övervak- ning, rondbevakning, värdehantering och VIP-service.

Området förväntas växa då det finns en tydlig trend att flygplatsmyndigheterna lägger ut bevakningen på entreprenad, d å detta är mer funktionellt och förhållandet pris-prestanda blir bättre.

Överst: Flygplatssäkerilet lir ett av Securitas tillväxtomdlden.

Vänster: Securitas arbetar idag med säkerhet inom ett hundratal affärscentra runt om i Europa.

VERKSAM HETEN S INR IKT NING

N tir en väktare besöker

JO

retaget verkar det avskräckande ptl obehöriga.

Småkunder

Små företag har ofta likartade behov av säkerhet som stora före- tag. Konsekvenserna av brott, olyckor och störningar i produk- tionen kan vara betydande. Däremot går det ofta att hitta standar- diserade säkerhetslösningar.

Små företag saknar ofta resurser att fokusera på förebyg - gande säkerhet. Tillsammans med experter från Securitas kan företaget analysera sina behov och identifiera de största riskerna.

Med analysen som grund utformas larmsystem för kontinu- erlig bevakning, ofta kompletterat med rondbevakning. Genom att flera företag delar på en väktare kan kostnaden hållas nere.

Vetskapen om att en väktare då och då besöker företaget verkar avskräckande på obehöriga. Väktaren ser också till att sådant blir gjort som andra missat. Det kan vara allt från att stänga och låsa branddörrar till att stänga av kaffebryggare. Väktaren kontrollerar, ingriper och tillkallar hjälp vid behov. Han eller hon lämnar också kontinuerligt rapporter till kunden, vilket bidrar till att organisationen blir mer medveten om brister och risker.

I ett litet företag fungerar väktaren ofta som företagets säkerhetsrådgivare. Normalt finns ingen annan inom företaget som har säkerhet som specialområde.

Om företaget trots rondering och annat förebyggande arbe- te skulle drabbas av brand eller inbrott, då fyller larmet sin funk- tion. Larmets uppgift är att tillkalla hjälp- oftast väktaren.

Hans eller hennes uppgift är då att begränsa skadan, hante- ra situationen och vid behov tillkalla kund, entreprenör, rädd- ningstjänst eller polis.

Bank

Bank är ett av Securitas största kundsegment och här är kraven på säkerhet av naturliga skäl mycket höga.

De erfarenheter som vunnits genom den högsäkerhets- central för banker som etablerats i Sverige är mycket goda. En stor del av alla bankkontor i landet är anslutna till denna central, som enbart arbetar med banksäker het.

Genom att fokusera på bankernas speciella behov har kundnyttan kunnat höjas påtagligt.

Genom systematisk och snabb uppföljning av alla larm kan kvaliteten höjas och arbetet har bland annat lett till en kraftig minskning av antalet falsklarm. Det innebär ekonomiska bespa- ringar, men också att tilltron till systemen ökar och därmed ökar också säkerheten.

Banker är stora kunder ri/1 Securitas.

Larm till åtgärd är Securitas namn på ett paket av produkter och tjänster för kunder som behöver ett väl täckande skydd mot rån, överfall, stöld och inbrott. Ett larm skall både fungera avskräckande och minska antalet rån och rånförsök. Därför mås- te utryckningen vid larm vara snabb.

I en larmanläggning är ofta ett flertal aktörer involverade;

systembyggare, komponentleverantörer, installatörer, service- tekniker, larmcentral och väktare. seeuritas styrka är att företaget har djup kompetens inom alla viktiga delområden och därmed kan ta på sig ett helhetsansvar.

Bandel

seeuritas arbetar i dag med säkerhet inom ett hundratal affars- centra runt om i Europa och området växer. Rondväktare bidrar till högre säkerhet, till att miljön blir bättre för de som kommer för att handla och kan också öka servicegraden, genom att exem- pelvis visa folk vägen.

seeuritas erbjuder larm till åtgärd mot inbrott, brand och överfall. Systemet kan kompletteras med TV-övervakning och passagekontroll. Systemet kallas Respons och är speciellt utfor- mat för att passa detaljhandel och kedjor som vill ha enhetliga säkerhetslösningar. I butikstäta områden blir det allt vanligare att butiksinnehavare går samman och delar på en väktartjänst.

Väktaren ronderar området och är hela tiden nåbar via

VERKSAM H E TEN S IN R IKT NI NG

Rondväktaren är hela tiden nåbar via radio och personsökare.

radio och personsökare.

I varje ansluten butik finns en lannknapp, som kan använ- das så snart en hotfull situation uppstår, eller om personalen av andra skäl upplever behov av förstärkt bevakning. Ofta kan väk- taren vara på plats i butiken inom en minut.

Konkurrenter

Securitas har utvecklats till ett europeiskt företag, medan flertalet konkurrenter har koncentrerat sig till enskilda länder eller regioner

inom Europa. Konkurrensbilden varierar dätför från land till land.

I de nordiska länderna är danska Falck Securitas den star- kaste konkurrenten. I Centraleuropa konkurrerar seeuritas med Proteg i Frankrike, Raab Karcher Sicherheit i Tyskland och Group 4, Securicor och Rentokil i Storbritannien. I Sydeuropa är Prosegur den största konkurrenten i både Spanien och Portugal.

Inom larm finns det främst en konkurrent med verksamhet i många europeiska länder, nämligen schweiziska Cerberus.

Securitas Direct

seeuritas Direet tillgodoser ett ökat behov av att med hjälp av larm skydda hemmet mot inbrott. Omsättningen var under året 277 MSEK.

Seeuritas Direet är Seenritas snabbast växande område.

D irect-konceptet innebär att ett larm med livstidsservice och -garanti installeras. Larmet är kopplat till en speciell larmcentral och vanligen innefattar abonnemanget att en väktare rycker ut om larmet utlöses.

För att bättre kunna tillvarata framtida tillväxtmöjligheter är Securitas Direct en egen division från l januari 1997. Därmed skapas möjligheter till fokusering och ett bättre utnyttjande av samlade resurser.

Under året förvärvades franska Compagnie

Fran~aise

de Securite et de Teleservice. Företaget är främst verksamt i Paris- regionen och i Bretagne och har 20 .000 installerade hemlarm.

Efter förvärvet har seeuritas Direct 70.000 kunder i sju länder - Sverige, Norge, Danmark, Finland, Schweiz, Spanien

och Frankrike.

seeuritas Direct-larmet är kopplat direkt till en specielllanncentral.

VERKSAM HET E N S IN R I KT N I N G

--- ---- --- --- ---

,.

...

-

...

_ ... ...

Värdehantering

Omsättningen inom Värdehantering var under året 1.962 MSEK, vilket motsvarar 21 procent av den totala omsättningen.

M ^ängden kontanter i samhället ökar. Värdet på sedlar i ornlopp inom den Europeiska Unionen uppgick i slutet av 1995 til16 procent av bruttonationalprodukten eller till375 mil- jarder ECU. Motsvarande värde 1990 uppgick till5 procent av bruttonationalprodukten. Ökningen av kontanter stärks ytterliga- re vid beaktanav att bruttonationalprodukten ökar.

Det finns goda skäl till varför kontanter hävdar sig väl gentemot andra alternativ. Vissa betalningar kan praktiskt taget enbart göras med kontanter. Kontanter accepteras överallt.

Kontanter är det billigaste betalningsmedlet for användaren. Inte- griteten är hög.

M ätt i antalet transaktioner i handeln är kontanter det i sär- klass starkaste betalningsmedlet. Ett eventuellt forverkligande av den Europeiska M onetära Unio nen och införandet av en gemen- sam valuta innebär stora möjligheter och kommer troligtvis ytter- ligare att stärka kontanternas betydelse.

För båd e banker och säkerhetsföretag är det viktigt att till- se att hanteringen av de stora penningströmmarna i samhället sker på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.

Bankerna

Det är bankerna som är navet i kontantflödet Enorma summor överförs varje dag mellan riksbanken och bankkontoren, från bankerna till konsumenterna, vidare till detaljhandeln - och till- baka in i banksystemet

Bankernas krav på säkerhet är självfallet höga- men det är också kraven på effektivitet i hanteringen .

Tidigare handlade bevakningsföretagens värdeverksamhet främst o m att transportera pengar från en punkt till en annan.

Numera handlar det i allt högre grad om att ta ansvar för hela kedjan.

Det gäller exempelvis att säkerställa att bankernas dags- kassor optimeras. Det vill säga att banken varje dag har nära nog exakt den mängd kontanter som behövs. För mycket kontanter innebär säkerhetspro blem och ökade räntebetalningar till riks- banken, och att ha för lite kontanter- att inte kunna göra utbetal- ningar - skulle innebära nära nog katastrof vad gäller förtroendet bland kunderna.

För det enskilda bankkontorets ekonomiska resultat är det också viktigt att den dagliga uppräkningen av pengar efter ban- kens stängning går snabbt, liksom transporten till riksbanken.

Här är tid pengar, räntepengar.

Allt fler banker anlitar professionella säkerhetsföretag för

Antalet kolltantautomat er har ökat kraftigt i Storbritannien.

. .. .

VERKSAM H E TEN S I N R I KT N I NG

--- ----

att hantera sina penningfiöden, inklusive att ge service till det ökade antalet kontantautomater och se till att de fungerar och innehåller rätt mängd pengar.

Att ha seeuritas som partner för att utveckla service och säkerhet är ett attraktivt alternativ för många banker.

Detaljhandeln

Även detaljhandeln hanterar dagligen stora summor pengar som behöver skyddas och hanteras rationellt. Att snarast få dagskas- san insatt på räntebärande konto kan för den enskilde handlaren betyda stora vinster.

För personalen innebär det risker att bära kassan till ban- kens servicebox, varför allt fler överlåter transporten från butik till bank till professionella säkerhetsföretag.

seeuritas värdetransporter och uppräkningstjänster säker- ställer skyddet och att pengar finns på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Konkurrenter

Inom Värdehantering finns det betydligt färre aktörer än inom Bevakning och Larm. Orsaken är inte minst att investerings- kostnaderna vid uppstart av en värdehanteringsverksamhet är väsentligt högre.

Marknaden domineras av ett antal nationella aktörer. Störst är Securicor i Storbritannien, Brink's i Frankrike och Proseguri Spanien.

Ovan: seeuritas uppräkningstjänster säkerställer att rätt mängd pengar finns pil rätt plats vid rätt tidpunkt.

Nednn: Inom Värdehantering har det startats två nya riksbanksdepåer-en i Västerås och en i Gävle.

VERK S AMHE T SLÄNDER

Verksamhetsländer

Sverige - Fortsatt tillväxt

--- ^{- - - - -}

Landchef:

Thomas Berglund

MSEK 1996

1995

Försäljning

Bevakning 1.690

1.594

Larm

533 470

Direct 80 66

Värdehantering

201

181

---:~-:---:

Totalt

2.504

2.311

Antal

anstä~da 4.975

4.925

D en svenska säkerhetsmarknaden be- räknas vara värd cirka fem miljarder SEK. seeuritas försäljning ökade med drygt åtta procent, vilket motsvarar marknadens uppgång.

Ökningen sker inom flertalet seg- ment. Speciellt positiv är utvecklingen inom Värdehantering och det har skett ett trendbrott vad gäller försäljningen till min- drekunder.

En kraftfull satsning görs på speciali- sering och utveckling av produkter och tjän- ster för olika kund- och marknadssegment.

Under året lanserades nya specialise- rade väktartjänster inom tre riskområden - brand, IT och miljö. Varje tjänst svarar mot kundens ökande behov av uppföljning och rapportering av risker, bland annat beroende på de förändringar som sker i kundemas miljöer och till följd av nya krav från myndigheter. Kunderna har visat ett stort intresse för de nya tjänster som blir väsent- liga komplement till den ordinarie bevak- ningen.

Inom Värdehantering har det startats två nya riksbanksdepåer- en i Västerås och en i Gävle. Dagskassor som läggs i bank- boxar hämtas, räknas och stäms av och sätts därefter in på räntebärande konton.

Uppräkning har i Sverige tidigare bara gjorts av bankerna.

Det har också gjorts en satsning på handeln genom utveckling av ett hämtf'or- var som installeras i butikerna, där kontan- ter förvaras och hämtas på varierande tider.

Transalarm-system med en säker- hetsväska har fortsatt att utvecklas , vilket innebär att rån och tillbud fortsätter att ligga på en låg nivå.

Inom Larm har det också skett en

betydande tillväxt. Timetech med en omsätt- ning på 45 miljoner SEK har förvärvats.

De tre största larmcentralerna - i Stockholm, Göteborg och Malmö - har förts samman till en enhet för att skapa bätt- re förutsättningar för specialisering och samordning och för att skapa en bra platt- form för vidareutveckling.

För att lösa de problem som skapas genom att många olika säkerhetssystem arbetar var för sig, har seeuritas utvecklat SeeuriMaster, ett integrerat säkerhetssystem där seeuriMaster Control, Alarm och Access arbetar ihop.

När det gäller storkunder har arbetet fortsatt med att integrera Bevakning och Larm till ett koncept. Det innebär att seeu- ritas erbjuder en totallösning för kundens hela säkerhetsbehov.

Lokala koncept som "Vimmerby- väktaren" har utvecklats. Det innebär att företag, organisationer och kommuner går samman för att skydda sina verksamheter.

Personskydd har utvecklats starkt under året med en 30-procentig tillväxt och flera nya

kvalificerade uppdrag.

Inom !T-säkerhet har Seeuritas stärkt sin position på marknaden genom förvärv av Network Management. seeuritas räknar med en fortsatt expansion inom området.

Inom !T-säkerhet har seeuritas haft tillväxt under året och satsningar har gjorts på utbildning av kunder. Betydande satsningar har också gjorts på IT-väktaren för rapporte- ring och uppföljning av IT-risker.

Bevakningsföretagen har tillsarn- mans med Transportarbetareförbundet tagit ett gemensamt ansvar för kompetensut- veckling av väktare genom att skapa en väktarskola. Den skall i första hand svara för grundutbildning av väktare. Det har också tagits fram ett branschgemensamt utbildningsmaterial .

Under 1997 förväntas en fortsatt god tillväxt. Det kommer att ske en fortsatt sats- ning på specialisering och utveckling av tjänster. En särskild fokusering görs på de mindre kunderna, kedjekunder och handel.

En ny enhet - seeuritas Response - ska- pades under 1996 för denna marknad.

{

l .

VERKSA MH ETS LÄN DER

Norge - Efterlrågan på säkerhetstjänster ökar

Landchef: Tore

K.

Nilsen

MNOK*

1996 1995

Försäljning

Bevakning

623 579

Larm

194 175

Diract

42 33

Värdehantering

70 59

Tota~

929 846

Antal anställda

2.186 2.123

• Försäljning i SEK, s~ not 1, sid. 37.

D en norska säkerhetsmarknaden beräk- nas vara värd motsvarande drygt två miljarder SEK, vilket innebär en viss till- växt jämfört med året innan. Tillväxten för seeuritas i Norge fortsatte med en ökad omsättning på knappt tio procent.

1996 var ett bra år för norskt närings- liv. Inflationen var låg och arbetslösheten minskade. Norge har för tillfället en av Europas starkaste ekonomier. Trenden mot att koncentrera sig på sina kärnverksamhe- ter och att överlåta servicefunktionerna till

specialistföretag är fortfarande stark bland norska företag och myndigheter.

Omsättningsutvecklingen har varit jämn och positiv på alla produkt- och tjän- steområden under 1996 och bedömningen är att den positiva utvecklingen fortsätter under 1997.

Efter några hektiska tillväxtår inom bank- och postsäkerhet bar 1996 präglats av

konsolidering. Bankernas och postens sats- ning på säkerhet har gett tydliga resultat i form av minskad brottslighet.

Däremot har rån och rånförsök ökat inom handeln. Det har medfört en ökad efterfrågan vad gäller rånförebyggande tjänster och produkter, som förebyggande kurser, teknisk säkring och timesharing- tjänster för små och mellanstora företag.

Värdehantering har haft en fortsatt stark tillväxt på bankmarknaden 1996. Kon- ceptet för uppräkningscentraler har fått ett gott mottagande av bankerna. Flera av dem har för avsikt att överlåta uppräkningstjän- sterna för att effektivisera sina administrativa rutiner. Generellt finns en trend mot centrali- sering av kontanthanteringen i det norska bankväsendet.

Den tilltagande råntrenden mot han- deln bar resulterat i ett större behov av säker hantering av detaljhandelns dagskassor.

Därför finns på sikt också möjligheter till att sälja uppräkningstjänster direkt till handeln.

Finland - satsningar inom säkerhetsteknik

-

· _ WfiiJ FI:\'1.,\N l>

Landchef:

Jorma Hakala

MFIM*

1996

1995

Försäljning

Bevakning

273 276

Larm

102 89

Diract

5 4

Värdehantering

10 8

Totalt

390 377

Antal anställda

1.762 1.745

• Försäljning i SEK, se not 1, sid. 37.

D en finska säkerhetsmarknaden omsatte under året motsvarande drygt en mil- jard SEK, vilket är oförändrat jämfört med

året innan. seeuritas försäljning ökade något.

Inom Värdehantering. bar kontrakt tecknats med några av Finlands största ban- ker. seeuritas hanterar också kontantauto- materna för banker. Två uppräkningscen- traler har startats, en i Helsingfors och en i Åbo, och två kommer tiU, i Kouvola och Oulu. Det är inte bara bankmarknaden som står för tillväxten i segmentet, utan detalj -

handeln är också obruten mark med stora utvecklingsmöjligheter.

Securitas köpte under året InteTMar- keting Oy, ett av Finlands största företag inom larm och TV-övervakning av banker.

Förvärvet ger Securitas en 50-procentig andel inom banksegmentet

Merparten av storföretagen köper sina bevakningstjänster av Securitas. Under 1996 har målet varit att vidareutveckla tjänsteutbudet till dessa kunder. Sarnarbetet med flera av kunderna har mognat under året och nya kontrakt som kombinerar tek- nisk och personell bevakning har arrange- rats hos några av kunderna.

Det största kontraktet har tecknats med ett kärnkraftverk, där Secoritas numera ansvarar för såväl personell bevakning som TV-övervakning.

Från januari 1997 kommer Securitas i

Finland också att arbeta under samma namn

och lago som moderbolaget. Namnbytet stär-

ker företagets image både internt och externt.