• No results found

UF-företag och skolan Motion 2018/19:2850 av Anders Åkesson och Johan Hedin (båda C) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "UF-företag och skolan Motion 2018/19:2850 av Anders Åkesson och Johan Hedin (båda C) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion C

Motion till riksdagen

2018/19:2850

av Anders Åkesson och Johan Hedin (båda C)

UF-företag och skolan

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbildning i entreprenörskap ska erbjudas fler gymnasieelever än vad som i dag sker och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Varje år genomgår en stor del av Sveriges gymnasieelever organisationen Ung Företag-samhets koncept UF-företagande där eleverna startar, driver och avvecklar ett UF-före-tag. Forskning kring entreprenörskap i skolan ger ett tydligt resultat av att utbildning i entreprenörskap ger effekt både på det personliga såväl som det samhällsekonomiska planet. Därför bör fler gymnasieelever än idag ges chansen att driva UF-företag.

I syfte att undersöka värdet av konkret entreprenörskapsutbildning för unga har Ung Företagsamhet, med hjälp av Ratio, undersökt hur de som drev UF-företag 1993–1994 inom ramen för Ung Företagsamhet på gymnasiet klarar sig senare i livet.

I resultatet kan vi bl.a. utläsa att de 2 400 elever som drev UF-företag 1993 och 1994 har:

─ 12 procent högre lön femton år efter utbildningen än de som inte drev UF-företag ─ 44 procent högre chans att vara chef än de som inte drev UF-företag

─ 20 procent lägre chans att vara arbetslös än de som inte drev UF-företag.

Dessutom visar det sig att bland de som driver UF-företag är sannolikheten 24 procent högre att de senare i livet blir företagare och att dessa i snitt tjänar cirka tio tusen kronor mer i årslön än de som inte drev UF-företag.1

Det är uppenbart att mer entreprenörskap i utbildningen är en viktig förklaring till att människor senare i livet blir företagare, och lär sig möta livet på ett sådant sätt att de har lägre risk för arbetslöshet även om de inte väljer att bli företagare.

Sverige har idag många småföretag och det startas i stor utsträckning i branscher såsom bygg, fordon, de gröna näringarna, turism, kulturella och kreativa näringar vård och omsorg. Idag får dessa elever i liten utsträckning möjlighet att träna på företagande i skolan. Det borde vara självklart för dessa elever att driva UF-företag.

1 Karl Wennberg, docent och Niklas Elert, doktorand Ratio-Näringslivets forskningsinstitut. Publ jan 2013.

(2)

Sverige är ett av världens bästa länder på innovationer. Men, vi måste bli bättre på att kommersialisera våra idéer. Att driva UF-företag är ett viktigt steg i att förkorta vägen från idé till produkt och att tidigt få testa på företagande.

För att fler elever ska ges chansen att driva UF-företag måste till exempel ─ fler elever på yrkesprogram och estetiska programmet driva UF-företag då deras

yrkesutgång ofta är företagande. Kursen Entreprenörskap måste vara en

programgemensam eller inriktningskurs på de program där många av framtidens företagare börjar sin resa.

─ fler elever på natur- och tekniska programmet driva UF-företag. Kursen

Entreprenörskap måste vara en programgemensam eller en inriktningskurs på de program där många av framtidens innovatörer börjar sin resa.

Mot bakgrund av det ovan anförda må riksdagen besluta att ge regeringen till känna att utbildning i entreprenörskap ska erbjudas fler gymnasieelever än vad som idag sker.

Anders Åkesson (C) Johan Hedin (C)

References

Related documents

Beräkningen för de äldre ungdomarna bör också tas till ytterligare och där ska det tas in att hemkommunerna ska kunna komplettera utifrån sitt ansvar, gymnasieskolornas

Vi förstår regeringens intention att reglerna ska bidra till teknikneutrala val av hållbara upp värnmingssystem, men beklagar och förstår heller inte varför en viss teknik får

En primärenergifaktor, där viktningsfaktorn har motsvarande betydelse, kan inte få den innebörd som föreslås ovan, dvs att den skall säkerställa att byggnad ha en mycket hög

Förordningen reglerar villkoren för kommuner att lämna stöd i de fall där undsättning eller omstrukturering av vissa kommunala bostadsföretag är nödvändig för att inte

Förordningen reglerar villkoren och underlättar för kommuner att lämna stöd till egna kommunala bostadsföretag i de fall där undsättning eller omstrukturering är

Tillgång till barnomsorg kommer att vara en förutsättning för att göra det möjligt för fler att arbeta heltid. I takt med denna förändring är det rimligt att förvänta sig

Bokens tillkomst förklarar Möller därför genom att tacka de Mariestads- bor, som visade ett stort intresse för de artiklar som Möller genom åren publicerat i