Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

(1)

Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

Biologiskt uppföljningsprogram för Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar

Ale och Kungälvs kommuner, Västra Götalands län Rapport: 2016:068

Yta för bild

(2)

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Biologiskt uppföljningsprogram för Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar.

Författare: Ola Sjöstedt (Norconsult AB), Calle Bergil (Melica), Mats Lindqvist (Trafikverket) och John Rolander (Trafikverket)

Omslag: Anlagd damm för groddjur i Äskekärr (Ola Sjöstedt). Små foton, från väster: kärr- spira (Calle Bergil), enkelbeckasin (Ola Sjöstedt), vanlig groda (Mats Lindqvist) och puktörneblåvinge (Mats Lindqvist).

Dokumentdatum: 2017-11-22 Publiceringsdatum: 2018-02-07 Publikationsnr: TRV 2016:068

ISBN: 978-91-7725-279-5

Kontaktperson: Mats Lindqvist, Trafikverket UHtm, 010-123 73 82 mats.lindqvist@trafikverket.se

(3)

Innehåll

ÖVERSIKTSKARTA ... 2

INLEDNING ... 3

BAKGRUND ... 3

SYFTE ... 5

ARBETETS BEDRIVANDE ... 5

UPPFÖLJNINGSPROGRAM ... 6

BEVARANDEMÅL I SKÖTSELOMRÅDEN ... 6

FOTODOKUMENTATION ... 6

VEGETATION ... 6

HITTILLS UTFÖRDA INVENTERINGAR ... 6

FÅGLAR ... 10

Hittills utförda inventeringar ... 10

Förslag till kommande inventeringar ... 10

GRODDJUR ... 11

INSEKTER ... 12

RAPPORTERING TILL ARTPORTALEN ... 13

SAMMANFATTNING AV AKTIVITETER ... 13

REVIDERING ... 15

REFERENSER ... 16

BILAGOR

1. Instruktion för inventering av typiska och negativa arter i gräsmarker 2. Instruktion för inventering av kvarstående gräsmängd

3. Förteckning över typiska gräsmarksarter 4. Förteckning över negativa indikatorarter

(4)

2

Översiktskarta

Figur 1. Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden från området söder om Nödinge till i höjd med Älvängen. Områdena benämns Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen.

(5)

Inledning

Bakgrund

Mellan åren 2004-2012 byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göte- borg och Trollhättan (projektorganisation Bana Väg i Väst). För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behövde delar av strandängsmiljöerna längs älven tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet. För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och för- bättra skötseln av de kvarvarande ängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt ca 172 hektar. Detta arbete behöver pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år fram till år 2038. Årligen avsätts ca 1,5 Mkr för att upprätthålla en god skötselnivå på områdets

strandängar.

Fyra områden ingår i det unika kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen (figur 1, 2 och 3). Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafik- verket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åt- gärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika kompense- rande restaureringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvege- tationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad be- tesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nötbo- skapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar.

Det befintliga naturreservatet Tjurholmen tillkom relativt sent i projektet. Restaureringsåtgär- derna har här främst varit inriktade på hydrologisk restaurering. Skötselplaner finns framtagna för respektive område, dock behöver den gamla skötselplanen för Tjurholmens naturreservat justeras (förslag har utarbetats av projektet och överlämnats till Länsstyrelsen, se Norconsult AB 2013).

Från och med 2015 har projektet gått in i en förvaltningsfas där Västkuststiftelsen är förvaltnings- ansvarig och administrerar och utför det praktiska arbetet. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Underhåll, enheten för Teknik och miljö i Region Väst. Projektansvarig är Mats Lindqvist, miljöspecialist/ekolog, vid UHtm. Inriktning och skötsel diskuteras årligen i ett särskilt skötselråd som Trafikverket driver. I detta medverkar förutom Västkuststiftelsen även Länsstyrelsen samt Ale och Kungälvs kommuner.

(6)

4

Figur 2. Strandängsområdena i den södra delen - Stora Viken respektive Nödinge.

Figur 3. Strandängsområdena i norr - Äskekärr respektive Tjurholmens naturreservat.

(7)

Syfte

Biologiska inventeringar av berörda strandängar har hittills utförts dels före restaureringsfasen och dels under restaureringsfasen. När projektet nu har gått in i en förvaltningsfas finns det ett behov av att närmare bedöma och fastställa vilka uppföljande inventeringar, som framöver bör utföras i området. Det huvudsakliga syftet med inventeringarna är att kunna bedöma utvalda org- anismers och naturtypers tillstånd och utveckling i området. Syftet är även att kunna jämföra resultaten med projektets målsättningar, med tidigare inventeringar i området och gentemot inventeringar i andra delar av länet inom ramen för länets miljöövervakning. Erfarenheterna kan an- vändas i samband med olika naturvårdsprojekt och i de allt vanligare arbetena med s.k. kompen- sationsåtgärder i samband med exploateringsverksamhet.

Arbetets bedrivande

Uppföljningsprogrammet har tagits fram under 2015 och 2016 av Ola Sjöstedt (Norconsult AB), Calle Bergil (Melica), Mats Lindqvist (Trafikverket) och John Rolander (Trafikverket). Skötselrå- det för strandängsprojektet bestående av representanter för Västkuststiftelsen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Ale kommun och Kungälvs kommun, har vidare lämnat synpunkter på inrikt- ningen.

(8)

6

Uppföljningsprogram

En översikt av uppföljningsprogrammet finns i tabell 9.

Bevarandemål i skötselområden

Uppföljning av bevarandemålen i respektive skötselområde utförs varje år mellan 2017-2020 genom okulär besiktning i september. Graden av måluppfyllelse antecknas liksom eventuellt behov av kompletterande åtgärder för att respektive mål ska nås. Eventuella observationer av målarter noteras. Till hjälp för uppföljningen används fotodokumentationen inklusive eventuella översikts- foton från drönare. Denna uppföljning görs på ett förhållandevis översiktligt sätt med hjälp av ett särskilt framtaget fältprotokoll. I framtiden kan denna uppföljning eventuellt utföras med glesare intervall. De delar av bevarandemålen som anger specifika arealmål, t ex för utbredning av gräslågstarräng, minskning av vassutbredning m m görs inom ramen för de vegetationsuppfölj- ningar i provrutor som utförs vart tredje år, se vidare under ”Vegetation” nedan. De delar av be- varandemålen som gäller särskilda målarter redovisas genom att respektive uppföljningsrapport för vegetation och fåglar utökas med ett särskilt kapitel som gäller uppföljning av bevarandemå- len i skötselområdena.

Fotodokumentation

Ett antal fasta fotopunkter för översiktsfoton av representativa delar av berörda skötselområden väljs ut. Foton tas årligen vid samma tid på året, under de två första veckorna i september i tjänlig väderlek. Första fotograferingen görs 2016. Fotograferingen ska ske i enlighet med framtagen karta och fotoprotokoll där punkt, riktning, väderomständigheter m.m. anges. Fotopunkterna har valts så att alla skötselområden täcks in på ett arbetseffektivt sätt samt att jämförelse med doku- mentation från tidigare inventeringar blir möjlig. Bilderna tas med en vidvinkeloptik motsvarande cirka 25 mm på en 35mm kamera. Både jpeg- och raw-filer ska tas fram (raw-filer kan behandlas i efterhand för högre kvalitet vid jämförande redovisningar). Efter ca fem år görs en utvärdering och bedömning av om och hur den fortsatta fotouppföljningen ska ske. Utförandet kombineras med delar av vegetationskarteringen.

Under 2017 tas även en del översiktsfoton från luften med drönare. Detta kan göras dels under senare delen av våren och dels de två första veckorna i september, samtidigt som annan fotografering enligt ovan ska utföras.

Vegetation

Hittills utförda inventeringar

Naturcentrum AB utförde under 2005-2007 karteringar av dels vegetationstyper och dels hävd- status i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr (Naturcentrum AB 2007a).

Norconsult AB utförde 2011 respektive 2014 enklare linjekarteringar med inriktning på vegetationstyper och hävdstatus i Stora Viken och Nödinge, samt 2014 i Äskekärr. Syftet med dessa inventeringar var att få en grov uppskattning av de förändringar som skett beträffande vegetationstyper och hävd, utan att behöva genomföra motsvarande omfattande kartläggning som gjor- des 2007. Närmare beskrivning av metoder och resultat finns i Trafikverket (2015a).

Förslag till kommande inventeringar

(9)

Linjekartering. Den utförda linjekarteringen föreslås upprepas till dess restaureringsarbetet kan anses klart och skötselstatusen är tillfredställande. En förnyad linjekartering utförs 2018 och 2021. Därefter bedöms om ytterligare linjekarteringar behöver göras, eller om 2021 års kartering kan bli den sista. Metoden är den som tillämpats ett antal tillfällen i projektet (se tabell 1).

Tabell 1. Linjekartering. Utförs 2018 och 2021 i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr.

Egenskap Mätmetod Försommar Höst

Linjekartering Enligt Trafikverket 2015a x

Provytekartering m.m. För att möjliggöra en jämförelse mellan de aktuella strandängarna och andra strandängar i länets miljöövervakning föreslås att områdena från och med 2016 och sedan vart tredje år punktinventeras i semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m). Rutorna föreslås placeras i avsnitt betecknade som fuktäng i Naturcentrums inventeringar från 2007.

Metoden följer den som används vid inventering av gräsmarker och Natura 2000-områden i Västra Götalands län och som finns beskriven i bilaga 1-4. Enligt denna metod bildar i detta fall

”fuktäng” en s.k. uppföljningsenhet. I varje område fördelas 100 provpunkter inom uppföljnings- enheten enligt angiven metod. I dessa mäts på försommaren typiska arter respektive negativa indikatorer. Dessutom föreslås här att vegetationstyp enligt de kategorier som inventerades 2007 anges; detta för att kunna jämföra med den ursprungliga karteringen och linjekarteringarna. Dess- utom görs på varannan punkt (50 punkter) mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta i september (se tabell 2).

Tabell 2. Vegetationsuppföljning i fuktängar vart tredje år med början 2016 i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Angivna egenskaper mäts i 100 punkter per område, vegetationshöjd dock bara i 50.

Egenskap Mätmetod Försommar Höst

Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m)

x

Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m)

x

Vegetationshöjd Mätning på provpunkter med hjälp av vegetationsplatta

x

Vegetationstyp Vegetationstyp i provruta x

Resultaten från karteringen används också för att bedöma hur specifika bevarandemål i respektive skötselområde nåtts. Detta gäller t ex för mål rörande utbredning av gräslågstarräng, minskning av vassutbredning m m, men också för hur målen gällande angivna målarter av växter klarats. I samband med detta görs också en kontroll i Artportalen (www.artportalen.se). Dessa delar beskrivs i ett eget kapitel i uppföljningsrapporten som förslagsvis benämns ”Uppföljning av bevaran- demål i skötselområden”. Detta görs första gången i rapporten som gäller 2019 års kartering.

(10)

8

Liknande vegetationsuppföljning föreslås i Stora Viken även i skötselområde 9, alltså i den s.k.

Höganästomtens nyskapade ”kalktorräng”. Resultatet av den skapade blomsterängen har inte varit tillfredställande varför ytterligare åtgärder kommer att utföras under 2017. Här föreslås mät- ning av typiska arter och negativa indikatorer i tio semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) årligen mellan 2016 och 2019, och därefter vart tredje år (se tabell 3).

Tabell 3. Vegetationsuppföljning i skötselområde 9 (”kalktorrängen”) i Stora Viken, årligen mellan 2016 och 2019, och därefter vart tredje år. Angivna egenskaper mäts i 10 semipermanenta provrutor.

Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m)

x

Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i smårutor

x

I övriga skötselområden i Stora Viken föreslås en specialanpassad enkel uppföljning enligt tabell 4.

Eftersom här endast krävs grova uppskattningar av tillståndet för olika vegetationsparametrar, an- vänds metoden att efter en enkel genomströvning eller avsyning av skötselområdet uppskatta ve- getationsparametrarnas täckningsgrad i tiotal procentenheter. Skattningarna föreslås utföras vart tredje år med början 2016. Metoden kombineras lämpligen med fotograferingen enligt ovan och senare även med uppföljningen av skötselmålen. Början av juni har valts för att kunna kombinera med uppföljning av andra målarter. Beteseffekter m.m. kommer att variera stort under hela betes- säsongen, men vill man ha stabilare tillstånd måste man vänta till slutet av betessäsongen, men då missar man mycket av övriga uppföljningsarter.

I Nödinge finns bara ett stort skötselområde, vilket hanteras genom provytekarteringarna enligt ovan. I Äskekärr finns ett skötselområde (nr 3), som inte fångas upp av provytekarteringarna.

Skötselområdet är av en sådan karaktär att det är svårt att följa upp genom skattade procentande- lar på motsvarande sätt som övriga skötselområden i Stora Viken enligt tabell 4. Istället föreslås här en fast profil där antal meter av olika vegetationstyper och hävdnivåer mäts, på liknande sätt som i de utförda linjekarteringarna enligt tabell 1 (se tabell 5).Linjen föreslås placeras i mellersta delen, söder om norra dungen, strax norr om tvärstängslet ut i vassen. Denna kartering blev inte gjord 2016, men föreslås utföras i samband med provytekarteringarna, som nästa gång blir 2019, och därefter vart tredje år.

(11)

Tabell 4. Vegetationsuppföljning i övriga skötselområden i Stora Viken. Angivna egenskaper mäts i början av juni vart tredje år med början 2016.

Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc

Naturtyp eller motsvarande

4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av:

- övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger

- sandblottor - torräng/torrhed/

silikatgräsmark - vedväxter

- negativa indikatorer (ej vedväxter)

Dammar (2 dammar, respektive damm bedöms) Fastmark

5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen studeras. Skatt- ning enligt ovan av:

- klibbal - invasiva arter - negativa indikatorer

6 (vassmosaik) Studeras från fotopunk-

terna vid sydöstra hörn- stolpen respektive bänk- bordet vid älven. Skattning enligt ovan av:

- obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun

- buskar - högstarräng 7 (betesmark med talldunge) Skattning enligt ovan av: - krontäckning tall

- total krontäckning, träd- och buskskikt

- sandblottor - torräng/torrhed/

silikatgräsmark - negativa indikatorer 8 (mosaikmark med dammar) Skattning enligt ovan av:

Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av:

Skattning enligt ovan av:

- övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger

- obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun

- buskar - högstarräng - sandblottor - torräng

- brynbuskar och –träd - vass

- negativa indikatorer

Dammar (4 dammar, respektive damm bedöms) Vassar

Övrig mark

10 (ängs- och lövmosaik) Skattning enligt ovan av: - sandblottor - torräng

- brynbuskar och –träd - vass

- negativa indikatorer

(12)

10

Tabell 5. Linjekartering i skötselområde 3 i Äskekärr. Karteringen görs vart tredje år med början 2019.

Linjekartering Enligt Trafikverket 2015a x

Fåglar

Naturcentrum AB utförde 2007 revirkarteringar av områdena Stora Viken, Nödinge och Äs- kekärr (Naturcentrum AB 2007b).

Norconsult AB utförde 2009 respektive 2012 revirkartering i områdena Stora Viken och Nödinge enligt samma metod som Naturcentrum 2007. Närmare beskrivning av metoder och resultat finns i Trafikverket (2013).

Dessförinnan har revirkarteringar utförts 1999 i Stora Viken och Nödinge inom ramen för läns- styrelsens miljöövervakning. I Stora Viken utfördes också en revirkartering redan 1977 (Arvidsson, B. 1980; Ahlén, Neergard och Stenström 2000).

Fågelfaunan på Tjurholmen har sedan 2005 inventerats årligen, utom 2012, inom ramen för läns- styrelsens miljöövervakning av fågelfaunan på strandängar. Resultaten från inventeringarna finns som rådata, men är inte sammanställda i någon publikation.

De utförda revirkarteringarna ger en god bild av fågellivets utveckling i respektive område, men är en ganska arbetskrävande inventeringsmetod. En inventering av populationer under häck- ningstid enligt länsstyrelsens metod för övervakning av fåglar på strandängar bedöms uppfylla syftet med uppföljningen, men till en mindre arbetsinsats. Denna metod innebär två besök per område. Tidsåtgången bedöms vara 6+6 tim och det krävs två besök per omgång p.g.a. att man inte inventerar under dagens senare delar.

Inventering av häckningstidpopulationer utförs årligen i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr med början 2015 (inventeringar för 2015 och 2016 är utförda men ännu inte sammanställda) tills restaureringsskedet kan anses klart; t o m 2016 i Stora Viken och Nödinge, t o m 2017 eller 2018 i Äskekärr (se tabell 6). I samband med den skriftliga redovisningen av resultaten från dessa inven- teringar görs samtidigt en översättning av tidigare års ”revirresultat” till motsvarande ”häcknings- tidpopulationer” så att en jämförelse blir möjlig. Översättningen bör göras av person som utfört huvuddelen av inventeringarna.

När inventeringarna under restaureringsskedet kan anses klara utförs inventering av häckningstid- populationer med motsvarande intervall som övriga strandängslokaler i länsstyrelsens miljööver- vakning.

(13)

Som ett komplement till häckfågelinventeringen bör information om vilka fågelarter som rappor- terats i Artportalen från områdena årligen sammanställas av projektet. Detta bör utföras för att ge en tydligare bild beträffande vilka arter som nyttjar områdena och i vilken omfattning. I skötsel- områdena finns ett antal huvud- samt dellokaler, s.k. allmänna fyndplatser som administreras av Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige och är avsedda för fågelobservationer. Dessa är Stora Viken, Nödinge (med dellokalerna Nödinge båthamn och Göta älv), Göta älv Nol, Äs- kekärr, Häljered och Tjurholmens naturreservat (med dellokalen Södra Tjurholmen). De artobservationer som är av intresse är fåglar som är knutna till strandängarna i något avseende. Det kan vara arter som häckar i området eller som rastar i samband med sträckperioden. Fågelarter som noterats häcka i området är exempelvis ängspiplärka, gulärla, sånglärka och tofsvipa (Trafikverket, 2013).

Tabell 6. Inventering av häckningstidpopulation i berörda områden.

Område Inventering av häckningstidpopulation

Stora Viken 2015, 2016, 2018 därefter vart 3:e år med början 2020 Nödinge 2015, 2016, 2018 därefter vart 3:e år med början 2020 Äskekärr 2015, 2016, 2017, 2018, därefter vart 3:e år med början 2020

Tjurholmen Utförs regelbundet inom ramen för länsstyrelsens ordinarie miljöövervak- ning

I respektive uppföljningsrapport som rör fågellivet infogas ett särskilt kapitel som förslagsvis be- nämns ”Målarter i skötselområden”. Med stöd av resultaten av den fågelinventering som utförts beskrivs i detta kapitel om och vilken grad målen beträffande målarter av fåglar uppnåtts i respektive skötselområde.

Groddjur

Naturcentrum AB utförde 2007 inventering av lekdammar och potentiella lekdammar i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr (Naturcentrum AB 2007c). Romklumpar och spelande hannar av vanlig groda och åkergroda räknades.

Våren 2015 utfördes inventering av romklumpar i några dammar i Stora Viken och Äskekärr som anlades 2012-2013. Förutom dessa inventerades även en damm som anlades i ett tidigare skede i Stora Viken liksom en naturlig damm i norra delen av Äskekärr (Trafikverket 2015b).

Nyanlagda dammar/våtmarker, motsvarande dem som inventerades våren 2015, dock med undantag för damm 6 i Stora Viken, föreslås inventeras årligen t.o.m. 2019, med avseende på rom- klumpar och lekläten (se tabell 7). Detta utförs vid två tillfällen i mars/april när det bedöms som mest sannolikt att påträffa lek av vanlig groda respektive åkergroda. Den förstnämnda leker något

(14)

12

tidigare än den senare. Eftersom tidpunkten för leken delvis är väderberoende kan inget exakt da- tum anges för inventeringstillfällena, utan detta måste bedömas från år till år. Vid varje invente- ringstillfälle räknas romklumpar och antecknas lekläten och observationer av grodor. Inventering- arna utförs på morgonen eller kvällen eftersom chansen att höra lekläten bedöms vara något större då än mitt på dagen.

Förutom den beskrivna inventeringen utförs en inventering av vattensalamander under första halvan av maj med hjälp av fällor, vilka placeras ut på kvällen och vittjas påföljande dag. Denna metod bedöms i det här fallet ge ett säkrare resultat än den gängse metoden i form av skym-

nings/nattinventering med ficklampa. Våtmarkerna i området är grunda och växer fort igen, och är därför ganska svårinventerade.

Som angivits ovan undantas damm 6 i Stora Viken från inventeringen. Dammen är gjord främst för fågellivet, och det är inte sannolikt att dammen kommer att fungera som reproduktionslokal för grodor. Även damm 3 i Äskekärr är gjord främst för fågellivet. I och med att marken betas intill denna damm finns här dock inslag av grunda vatten där grodyngel noterats, varför dammen även fortsatt föreslås ingå i uppföljningen. Inventeringen kan dock begränsas till de grundare be- tespåverkade avsnitten.

En mer omfattande inventering av romklumpar och spelande grodor motsvarande den inventering Naturcentrum utförde 2007 återupprepas 2017 inklusive salamandrar, och därefter vart 3:e år till och med 2023, därefter görs en ny utvärdering om kommande uppföljningsintervall (se tabell 7).

Tabell 7. Inventering av groddjur i berörda områden.

Område Typ av inventering

Anlagda dammar i Stora Viken och Äskekärr med undantag för damm 6 i Stora Viken

Inventering 2018 och 2019 av romklumpar och lekläten vid två tillfällen på morgonen eller kvällen i mars/april, förlagda till den vanliga grodans respektive åkergrodans be- dömda spelmax. Vattensalamanderinventering utförs under första halvan av maj med hjälp av fällor, vilka placeras ut på kvällen och vittjas påföljande dag.

Stora Viken, Nödinge och Äskekärr

Inventering av romklumpar och spelande grodor enligt samma metod som 2007 och 2017, inklusive vattensalamandrar. Inventeringen utförs våren 2020 och 2023, och därefter utvärderas hur ofta kommande uppföljningar ska ske.

Insekter

Naturcentrum AB utförde 2007 en inventering av skalbaggar i Stora Viken med fokus på markle- vande skalbaggar i våtmarker och skog (Naturcentrum AB 2007d).

Efter sluttäckning av deponin på den s.k. Höganästomten (skötselområde 9 i Stora Viken) är be- varandemålet här en mosaik av ”kalktorräng”, hed och öppen grusmark med rikt insektsliv med fjärilar och olika pollinerande insekter. Inom skötselområde 9 bedöms det därför i första hand

(15)

vara intressant att inventera fjärilar och gaddsteklar. Restaureringsarbetet har inte varit helt lycko- samt varför projektet planerar en komplettering för att få större örtrikedom under 2017.

Dagfjärilar föreslås inventeras årligen med start 2016 till och med 2019 då restaureringsskedet kan anses klart, därefter vart tredje år, enligt den metod som används inom Svensk Dagfjärilsövervak- ning (Pettersson 2012). Metodiken för inventering av dagfjärilar följer i stort den nationella fjärilsö- vervakningsmodellen som initierades av Naturvårdsverket 2010 (med enstaka modifieringar). Me- toden beskrivs utförligt i handledningen som utarbetats av projektet och det handlar om s.k.

”Pollards walk”, där man går slingor i lugnt tempo och samtidigt räknar antalet individer av de arter av dagfjärilar som påträffas framför och vid sidan av inventeraren. Håv, kikare och kamera används som hjälpmedel vid inventeringen, se tabell 8.

Dessutom föreslås inventering av gaddsteklar, första gången 2018, därefter vart tredje år (se tabell 8). Gaddsteklarna inventeras enligt metod beskriven i Länsstyrelsen Västra Götaland (2015). Gadd- steklar inventeras genom direkt observation av blombesökare på blomställningar samt genom fångst i färgskålar.

Tabell 8. Inventering av insekter i skötselområde 9 (Höganästomten) i Stora Viken

Organismgrupp Inventering

Dagfjärilar Årligen med start 2016 till och med 2019, då restaureringsskedet kan anses klart, därefter vart tredje år, enligt metod beskriven av Svensk Dagfjärilsövervakning (Pettersson 2012) Gaddsteklar Första gången 2018, därefter vart tredje år, enligt metod beskriven i Länsstyrelsen Västra

Götaland (2015)

Rapportering till Artportalen

Ett gemensamt projekt skapas i Artportalen för alla gamla och nya artobservationer som görs inom ramen för Trafikverkets Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar. Alla inventeringar och miljöuppföljningar som utförs av olika huvudmän och konsulter matas in med detta projekt. Tra- fikverket ger olika inventerare behörighet att registrera fynd för Trafikverkets räkning och i det angivna projektet.

Sammanfattning av aktiviteter

Sammanfattande beskrivning (tabell 9) över samtliga aktiviteter som avses bedrivas inom ramen för miljöuppföljningen.

(16)

14

Tabell 9. Översikt av aktiviteter 2016 och framöver.

Aktivitet Stora Viken

Nödinge Äskekärr Tjurholmen Kommentarer

Bevarandemål per skötselområde

x x x Länsstyrelsen 2017 och årligen till 2020.

Därefter med glesare intervall.

Fotografering (fasta punkter)

x x x x 2016 (ej Tjurh) och årligen

Vegetation 1 (linje- kartering)

x x x - 2018, 2021 och ev. mer

Vegetation 2 (provytor i fukt- ängar)

x x x - 2016, 2019 osv

Vegetation 3 (sköt- selområde 9)

x - - - Årligen 2016- 2019, därefter

vart tredje år Vegetation 4 (öv-

riga skötselomr)

x - x - 2016, 2019 osv

Fåglar 1 (häckfåg- lar)

x x x Länsstyrelsen 2016, 2017 (endast Äs-

kekärr), 2018, 2020 sedan vart 3:e år

Fåglar 2 (artobser- vationer från Art- portalen)

x x x x 2016 och årligen

Grodor 1 (anlagda våtmarksmiljöer)

x - x - 2016 och årligen

Grodor 2 (upprepa 2007 års invente- ring)

x x x - 2017, därefter ev vart tredje

år

Insekter 1 (dagfjä- rilar, skötselom- råde 9)

x - - - Årligen 2016-2019, därefter

vart tredje år

Insekter 2 (gadd- steklar, skötselom- råde 9)

x - - - 2018, därefter vart tredje år

(17)

Revidering

Resultatet från de olika årliga miljöuppföljningsaktiviteterna presenteras och diskuteras vid sköt- selrådets möte i början på nästkommande kalenderår och nödvändiga förändringar fastställs. Pro- grammet har genomgått vissa förändringar under 2016/2017 i samband med att erfarenheten er- hållits vid uppföljningsarbetet.

Trafikverket ansvarar för att aktiviteterna bedrivs.

(18)

16

Referenser

Ahlén, J., Neergaard, R. & Stenström, J. 2000: Fåglar på strandängar i Västra Götaland. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2000:36

Arvidsson, B. 1980: Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta Älvs dalgång 1977. Länsstyrelsen Älvsborgs län. Rapport 1980:3

Länsstyrelsen Västra Götaland. 2015: Miljöövervakning av gaddsteklar Västra Götalands län. Rapport 2015:03.

Länsstyrelsen Västra Götaland. 1989: Skötselplan för naturreservatet Tjurholmen, Kungälvs kommun. 1989-08-07.

Naturcentrum AB. 2007a: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport vegetation, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Stenström, J.

Naturcentrum AB. 2007b: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport fåglar, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Bohman, P., Stenström, J.

Naturcentrum AB. 2007c: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport grodvatten, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Ahlén, J., Stenström, J.

Naturcentrum AB. 2007d: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport skalbaggar, Stora Viken. Preliminär rapport. Franc, N., Stenström, J.

Norconsult AB. 2013: Skötselplan för naturreservatet Tjurholmen i Kungälvs kommun. Preliminärhandling 2013-10-28. O. Sjöstedt och C Bergil. Ny skötselplan är ännu ej antagen.

Pettersson, L. 2012: Handledning för Svensk Dagfjärilsövervakning. Ekologihuset. Lund.

Trafikverket. 2013: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avseende på strand- ängs- och våtmarkshäckande fåglar. Norconsult AB, 2013-10-17.

Trafikverket. 2015a: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avseende på vegetat- ion 2007-2014. Norconsult AB, 2015-02-10.

Trafikverket. 2015b: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan. Groddjursinventering 2015. Norconsult AB, 2015-05-07.

(19)

1(3)

Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000- områden och Naturreservat i Västra Götalands län – typiska / negativa arter

Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober.

Naturtyper

Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp.

1310 Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar

4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar

5130 Enbuskmarker

6110 Gräsmarker på kalkhällar

6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat

6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar

6510 Slåtterängar i låglandet

6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr

8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ

- Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark

Tabell 1. Naturtyper som följs upp

Geografisk organisation

För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval.

Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika

uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

Bilaga 1

(20)

2(3)

Figur 1. Geografisk hierarki.

a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem

uppföljningsytor.

b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta.

Arter, träd och buskar (sommarmätning) Mätpunkter

Inom varje uppföljningsyta har ca 100 mätpunkter lagts ut för varje naturtyp inom området.

Mätningar utförs på alla mätpunkter inom uppföljningsytan. Mätpunkternas läge hittas via handhållen GPS (alternativt handdator med inbyggd GPS). Punkterna är utlagda i ett GRID- system och avståndet mellan punkterna varierar därför beroende på hur stor ytan är.

Mätpunkterna kan besökas i valfri ordning.

I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten.

Rutan anges då som ”Ej besökt”.

Mätningens omfattning

Arter

Typiska arter

Förekomsten av typiska arter (ca 175 kärlväxter, Bilaga 1) skall mätas genom notering av förekomst i provrutor om 0,25 m². I varje provyta letar man efter alla arter på listan.

Mätningen sker genom notering av förekomst/icke förekomst i hela rutan. Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras (Figur 2).

(21)

3(3) Negativa indikatorarter

Ett antal kärlväxter har även valts ut som negativa indikatorer i gräsmarker (Bilaga2). Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras

Tidsåtgång / provruta

Maximalt 3 minuter läggs på att leta igenom och anteckna de växter som finns i provytan. Det finns ett undantag från detta: om antalet arter är så stort att man efter tre minuter fortfarande lätt hittar nya arter att anteckna tillåts en något längre tid.

Förekomst

Med förekomst avses växtdelar som påträffas i rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför.

Figur 2. Provruta med inre mått på 0.5 x 0,5 meter.

Träd- och buskskikt

Träd- och buskskikt mäts enligt metoden Förekomst/icke-förekomst i hela provytan och gäller träd och buskar som är 0,3 m eller högre och delas upp i två kategorier, de som är max 3 m och de som är högre än 3 m. Med förekomst avses växtdelar som påträffas i eller över rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför.

Tidsperiod

Alla mätningar görs under perioden 1 juni - 30 juli.

(22)

(23)

1(3)

Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000- områden och Naturreservat i Västra Götalands län – kvarstående gräsmängd

Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober.

Naturtyper

Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp.

1310 Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar

4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar

5130 Enbuskmarker

6110 Gräsmarker på kalkhällar

6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat

6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar

6510 Slåtterängar i låglandet

6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr

8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ

- Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark

Tabell 1. Naturtyper som följs upp

Geografisk organisation

För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval.

Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika

uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

Bilaga 2

(24)

2(3)

Figur 1. Geografisk hierarki.

a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem

uppföljningsytor.

b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta.

(25)

3(3)

Kvarstående gräsmängd (höstmätning) Mätningens omfattning

Kvastående gräsmängd mäts genom mätning av vegetationshöjd. En vegetationsplatta som består av en plastplatta med ett hål i och en stång med centimeterskala. Plattan träs på stången och placeras mot vegetationen varpå stången försiktigt trycks ner mot marken. Därefter läses plattans höjd av mot stångens gradering (figur 3).

Vegetationshöjden mäts vid 50 punkter per uppföljningsenhet. En uppföljningsenhet utgörs av samtliga ytor med den aktuella naturtypen i området.

I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten, kryssa då för rutan ”Ej besökt”.

Figur 3. Mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta

Tidsperiod

Alla mätningar görs under perioden 20 september – 30 oktober.

(26)

(27)

a gräsmarksarter O län kapligt namnSvenskt namnhotkategori13101330401040305130611062106230627062806410643065106530723082309070 millefoliumRöllika6270 capillarisrödven6270 coxvårtåtel 40308230 yramidalisBlåsuga4030623062709070 illa censSammetsdaggkåpa5130 illa spdaggkåpor 6270 ace nalisgrusviva611062106280 e nemorosavitsippa6270 aria dioicakattfot 40305130623062706510653082309070 irsutalundtrav62106280 gothicakalknarvVU6280 maritimatrift1330 ontanaslåttergubbeVU403051306230627065106530 tinctoria färgmåra611062106280 ernuanickskära6410 viviparaormrot 6210623062706410651065309070 ssusplattsävNT1330 rufusRödsävNT1330 um lunarialåsbräkenNT6210623062706510653082309070 ediaDarrgräs6270641065106530 hordeaceusluddlosta6110 vulgarisljung4030 la liaStor blåklocka62706510 la folialiten blåklocka62306270651065309070 ine isÄngsbräsma6410 apillarishårstarr6410651065307230 aryophylleaVårstarr4030 chinataStjärnstarr6410 accaSlankstarr6410 avaknagglestarr651065307230 artmanii HartmanstarrVU641065106530 ostianaängsstarrNT6410651065307230 pidocarpanäbbstarr7230 ontanalundstarr651065309070 aniceaHirsstarr40306270641065106530 iluliferaPillerstarr40305130623062706510

Bilaga 3