Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

(1)

Kompensationsprojektet Göta älvs strandängar

Miljöuppföljning utefter Göta älv

- Vegetationsinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr 2016

Ale kommun, Västra Götalands län Rapport 2018:084

(2)

Trafikverket

Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Miljöuppföljning utefter Göta älv – Vegetationsinventering på restaurerade strandängar i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr 2016 Författare: Ola Sjöstedt (Norconsult AB),

granskat av Mats Lindqvist (Trafikverket)

Omslag: Vegetationsinventering i Stora Viken (Lina Ahnby) Foton: © Ola Sjöstedt (Norconsult AB)

Dokumentdatum: 2017-05-11 Publiceringsdatum: 2018-02-07 Publikationsnr: TRV 2018:084 ISBN: 978-91-7725-269-6

Kontaktperson: Mats Lindqvist, Trafikverket UHtm, 010-123 73 82 mats.lindqvist@trafikverket.se

(3)

Innehåll

Inledning ... 4

Bakgrund ... 4

Syfte ... 4

Arbetets bedrivande ... 5

Metod ... 6

Resultat ... 9

Fuktängar ... 9

Kalktorrängen (Höganästomten), skötselområde 9, Stora Viken ... 12

Övriga skötselområden, Stora Viken ... 12

Samlat resultat och diskussion ... 15

Referenser ... 16

Bilagor:

1. Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000-områden och naturreservat i Västra Götalands län – typiska/negativa arter

2. Instruktion för inventering av kvarstående gräsmängd 3. Förteckning över typiska arter

4. Förteckning över negativa indikatorer 5. Lägen för provrutor i Stora Viken 6. Lägen för provrutor i Nödinge 7. Lägen för provrutor i Äskekärr 8. Skötselområden Stora Viken 9. Rådata provrutor Stora Viken 10. Rådata provrutor Nödinge 11. Rådata provrutor Äskekärr

12. Rådata provrutor skötselområde 9, Stora Viken

(4)

4

Inledning

Bakgrund

Mellan åren 2004-2012 byggde Trafikverket ny dubbelspårig järnväg och fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan. För att få plats med infrastrukturen genom Ale kommun behöv- de delar av strandängsmiljöerna längs Göta älv tas i anspråk. Detta är områden med höga naturvärden, som pekats ut som så kallat riksintresse för både naturvården och friluftslivet.

För att ge förutsättningar för det unika växt- och djurlivet att fortsätta också efter det att vägar och järnvägar färdigställts har Trafikverket ett åtagande att säkerställa och förbättra skötseln av de kvarvarande ängsmiljöerna utefter älven på sammanlagt 172 hektar. Detta arbete kommer att pågå kontinuerligt och totalt löper Trafikverkets engagemang under ca 25 år.

Fyra områden ingår i kompensationsprojektet: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjur- holmen (se figur 1). Markerna ägs antingen av Ale kommun eller är privata, men Trafikverket har tecknat långsiktiga avtal för att kunna upprätthålla ett kontinuerligt bete och andra åt- gärder. Endast Tjurholmen är avsatt som ett naturreservat. Inledningsvis har olika restaure- ringsarbeten genomförts. Detta har främst gjorts genom restaurering av ängsvegetationen, genom slåtter och bränning av vassar, röjning, nya stängsel för betesdjuren, utökad betesdrift och anläggning av mindre våtmarker. Inte minst genom att underlätta för främst nöt- boskapen att fortsätta beta strandängarna, så kommer det karaktäristiska öppna landskapet utefter älven att finnas kvar. Trafikverkets arbete administreras av verksamhetsområde Un- derhåll, enheten för Teknik och miljö. Det praktiska genomförandet, t ex kontakterna med beteshållare, stängsling, viss röjning etc utförs av Västkuststiftelsen på uppdrag av Trafik- verket.

Ett miljöuppföljningsprogram har tagits fram (Trafikverket 2017). Uppföljning av vegeta- tionens utveckling ingår som en del i miljöuppföljningsprogrammet.

Syfte

Utöver att ingå i miljöuppföljningen av kompensationsprojektet är syftet med undersök- ningen också att möjliggöra en jämförelse mellan de aktuella strandängarna och andra strandängar i länets miljöövervakning med avseende på vegetation och hävdstatus.

Av syftet att möjliggöra en jämförelse med andra strandängar i länets miljöövervakning föl- jer att undersökningen också blir en del av huvudsyftena i nämnda miljöövervakning, vilka anges i bl a Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008:

 Att följa den kvalitativa statusen på den undersökta naturtypen

 Att öka kunskapen om vad det är som påverkar kvaliteten på naturtypen

Som stöd för att bestämma förvaltningsåtgärder kommer länsstyrelsen under 2017 att se över beslutskriterierna för olika egenskaper. Det handlar då om vad som kan anses accepta- belt ifråga om medelantal av typiska arter respektive negativa indikatorer liksom beträffande gräshöjd.

(5)

5

Arbetets bedrivande

Vegetationsundersökningarna har utförts av biologerna Ola Sjöstedt, Norconsult AB, Calle Bergil, Melica och Lina Ahnby, Melica (se vidare under ”Metod” nedan). Rapport- och kart- sammanställning har gjorts av Ola Sjöstedt med stöd av Calle Bergil. Gjorda observationer av typiska arter kommer att rapporteras i Artportalen under projektnamnet ”Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar”. Upplägg och utförande av undersökningarna har skett i samråd med biolog Mats Lindqvist, projektansvarig på Trafikverket.

Figur 1. Trafikverkets kompensationsprojekt Göta älvs strandängar omfattar fyra områden: Stora Viken, Nödinge, Äskekärr och Tjurholmen. Vegetationsundersökningar har utförts i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr.

(6)

6

Metod

Enligt uppföljningsprogrammet ska inventering av vegetation utföras i semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Den allra största andelen provrutor placeras i avsnitt betecknade som fuktäng i Naturcentrums inventeringar från 2007. Inventeringarna ska utföras vart tredje år från och med 2016. Denna rapport re- dovisar 2016 års inventeringsresultat.

Undersökningen har följt den metod som används av Länsstyrelsen i Västra Götaland och som framgår av bilaga 1 och 2. Enligt denna metod bildar i detta fall ”fuktäng” en så kallad uppföljningsenhet. I varje område fördelades 100 provpunkter inom uppföljningsenheten (se bilaga 5, 6 och 7). Provpunkterna kan i respektive område ligga inom en eller flera upp- följningsytor. I respektive punkt undersöktes typiska arter och negativa indikatorer (se bilaga 3 och 4). Istället för fysiska markstrukturer, som anges i den gängse metoden, bedömdes här istället vegetationstyp, huvudsakligen enligt de kategorier som inventerades 2007; detta för att kunna jämföra med den ursprungliga karteringen och utförda linjekarteringar. Därtill mättes vegetationshöjd i 50 av de 100 punkterna. Mätning av typiska arter, negativa indikatorer och vegetationstyp gjordes i juni medan mätning av vegetationshöjd gjordes i septem- ber och början av oktober (se tabell 1).

En viktig skillnad i 2016 års inventering i förhållande till förteckningen över negativa indikatorer som redovisas i bilaga 4, är att en tidigare version av förteckningen med ett färre antal arter användes 2016. Detta måste beaktas i de kommande inventeringar och utvärderingar som görs i projektet, se vidare nedan under ”Resultat”.

Tabell 1. Utförd vegetationsuppföljning i fuktängar 2016 i områdena Stora Viken, Nödinge och Äskekärr.

Angivna egenskaper mättes i 100 punkter per område, utom vegetationshöjd som mättes i 50 punkter per område.

Egenskap Mätmetod Försommar Höst

Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x 0,5 m) x

Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i provruta x

Vegetationshöjd Mätning på provpunkter med hjälp av vegetationsplatta x

Vegetationstyp Vegetationstyp i provruta x

Utöver vegetationsuppföljning i fuktängar har i Stora Viken även uppföljning skett i sköt- selområde 9, den s.k. Höganästomten (den skapade ”kalktorrängen”). Här har undersökning skett av typiska arter och negativa indikatorer i tio semipermanenta provrutor (0,5 x 0,5 m) (se tabell 2).

(7)

7

Tabell 2. Vegetationsuppföljning i skötselområde 9 (”kalktorrängen”) i Stora Viken 2016.

Angivna egenskaper mättes i 10 semipermanenta provrutor.

Egenskap Mätmetod Försommar Höst

Typiska arter Förekomst/icke förekomst i provruta (0,5 x

0,5 m)

x

Negativa indikatorer Förekomst/icke förekomst i smårutor x

I övriga skötselområden i Stora Viken har en specialanpassad enkel uppföljning utförts (se tabell 3). Eftersom här endast krävs grova uppskattningar av tillståndet för olika vegetations- parametrar, används metoden att efter en enkel genomströvning eller avsyning av skötsel- området uppskatta vegetationsparametrarnas täckningsgrad i tiotal procentenheter.

Vegetationsplatta som användes för mätning av vegetationshöjd.

(8)

8

Tabell 3. Vegetationsuppföljning i övriga skötselområden i Stora Viken. Angivna egenskaper mäts i början av juni vart tredje år med början 2016.

Skötselområde Mätmetod Vegetation, kvalitet etc

Naturtyp eller motsvarande

4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av:

- övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger

- sandblottor - torräng/torrhed/

silikatgräsmark - vedväxter

- negativa indikatorer (ej vedväxter)

Dammar (2 dammar, respektive damm bedöms) Fastmark

5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen stude- ras. Skattning enligt ovan av:

- klibbal - invasiva arter - negativa indikatorer 6 (vassmosaik) Studeras från fotopunkterna vid

sydöstra hörnstolpen respektive bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av:

- obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar

- högstarräng 7 (betesmark med tall-

dunge)

Skattning enligt ovan av: - krontäckning tall - total krontäckning, träd- och buskskikt

- sandblottor - torräng/torrhed/

silikatgräsmark - negativa indikatorer 8 (mosaikmark med

dammar)

Skattning enligt ovan av:

Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven.

- övervattenvegetation - flytbladsvegetation - alger

- obetad vass/kaveldun - betespåverkad vass/kaveldun - buskar

- högstarräng - sandblottor - torräng

- brynbuskar och –träd - vass

- negativa indikatorer

Dammar (4 dammar, respektive damm bedöms) Vassar

Övrig mark

10 (ängs- och lövmo- saik)

Skattning enligt ovan av: - sandblottor - torräng

- brynbuskar och –träd - vass

- negativa indikatorer

(9)

9

Resultat

Fuktängar

Typiska arter

Ganska få typiska arter noterades överlag i de tre inventerade områdena (se tabell 4). Stora Viken hade flest typiska arter medan provrutor med dessa arter i Nödinge och Äskekärr var mycket fåtaliga. Utöver de i tabell 4 angivna arterna kan också nämnas att växten vatten- stånds noterades i alla de tre områdena. I detta fall var det dock Nödinge och Äskekärr som hade flest förekomster. Arten finns inte medtagen på länsstyrelsens lista över typiska arter, men utgör något av en karaktärsart för dessa strandängar längs Göta älv. Arten är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Eftersom den är giftig ratas den av betesdjuren, och gynnas därför starkt av restaurerad betesdrift genom att konkurrensen gentemot andra växter då minskar.

Tabell 4. Typiska arter noterade i fuktängar.

Stora Viken Nödinge Äskekärr

Gökblomster Havssälting Hirsstarr Kärrspira Sumpmåra Trådtåg

Gökblomster Trådtåg

Gökblomster Sumpmåra

Tabell 5. Antal typiska arter i fuktängar.

Totalantal Medelantal per provruta

Stora Viken Nödinge Äskekärr

6 2 2

0,25 0,05 0,03

Tabell 6. Vattenstånds (Jacobaea aquatica) i fuktängar.

Medelantal per provruta

0,01 0,3 0,1

Negativa indikatorer

De negativa indikatorerna har relativt stor spridning i områdena. Särskilt tre arter är vanligt förekommande: veketåg, älggräs och vanlig smörblomma, med den förstnämnda som den mest utbredda och över stora ytor dominerande arten. De tre områdena är ganska likvärdiga i det avseendet (se tabell 7 och 8).

(10)

10

I den förteckning över negativa indikatorer som användes vid 2016 års vegetationsuppfölj- ning ingick följande arter: brännässla, hundkäx, hundäxing, knapptåg, veketåg, vanlig smör- blomma, maskros, skogsnäva, skräppor, vägtistel, älggräs och örnbräken. Denna har sedan uppdaterats av länsstyrelsen och kompletterats med fler arter (se bilaga 4). Här ingår nu även t ex tuvtåtel, vass, jättegröe och kärrtistel, varav åtminstone de två förstnämnda har stor spridning i de inventerade områdena. Detta måste beaktas vid kommande inventeringar och utvärderingar.

Tabell 7. Negativa indikatorer noterade i fuktängar.

Maskrosor Skräppor

Vanlig smörblomma Veketåg

Älggräs

Skräppor

Älggräs

Knapptåg Maskrosor Skräppor

Älggräs

Tabell 8. Antal negativa indikatorer i fuktängar.

Totalantal taxa Medelantal per provruta

5 4 6

1,3 1,3 1,0

Vegetationstyp

Den sammantaget mest utbredda vegetationstypen i områdena var tuvtåtelfuktäng med veketåg (se tabell 9). Den näst mest utbredda vegetationstypen var högstarrfuktäng, vilken även var den dominerande i Äskekärr. De två vegetationstyperna med gräslågstarräng, och som kan bedömas som de intressantaste från naturvårdssynpunkt, intar en mellanställning.

Av de tre områdena hade denna vegetationstyp störst utbredning i Äskekärr.

Tabell 9. Vegetationstyper i fuktängar med antalet provrutor med berörd vegetationstyp.

Tuvtåtelfuktäng med veketåg, 32 Högstarrfuktäng, 29

Högörtfukt-/högstarrfuktäng, 11 Gräslågstarräng, 10

Gräslågstarräng med veketåg, 5 Högstarrfukt-/gräslågstarräng, 5 Driftvall vass, 5

Fuktäng med jättegröe, 2 Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 1

Gräslågstarräng med veketåg, 8 Driftvall vass, 1

Fuktäng med jättegröe, 1 Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 1 Vass, 1

Högörtfukt-/högstarrfuktäng, 4 Gräslågstarräng, 17

Gräslågstarräng med veketåg, 3 Högstarrfukt-/gräslågstarräng, 2

Högstarrfukt-/tuvtåtelfuktäng, 9 Högörtfuktäng, 2

Tuvtåtelfuktäng, 1

(11)

11

Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Stora Viken:

Tuvtåtelfuktäng med veketåg: 14,7 ha

Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 8,6 ha Fuktäng med jättegröe: 3,1 ha

Gräslågstarräng: 0,39 ha

Även om dessa uppgifter inte är direkt jämförbara med uppgifterna i provruteinventeringen tyder de ändå på att det sedan 2007 skett en betydande ökning av vegetationstypen gräslåg- starräng, i första hand på bekostnad av vegetationstypen tuvtåtelfuktäng med veketåg. Det kan också nämnas att vegetationstypen fuktäng med jättegröe, som uppmättes till 3,1 ha 2007, därefter till stor del ianspråktogs av utbyggnaden av den nya banvallen.

Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Nödinge-Nol:

Tuvtåtelfuktäng: 3,4 ha

Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 9,0 ha Högörtfuktäng: 0,6 ha

Fuktäng med jättegröe: 1,1 ha Gräslågstarräng: 0 ha

Liksom i Stora Viken har det i Nödinge skett en ökning av gräslågstarräng, dock inte riktigt lika markant som i Stora Viken. Dessutom verkar vegetationstypen tuvtåtelfuktäng med veketåg ha ökat på bekostnad av högstarrfuktäng.

Vid Naturcentrums vegetationskartering 2007 i Äskekärr:

Tuvtåtelfuktäng (till stor del med veketåg): 13 ha

Högstarrfuktäng (med inslag av tuvtåtelfuktäng): 17,7 ha Högörtfuktäng: 3,1 ha

Fuktäng med jättegröe: 1,6 ha Gräslågstarräng: 0,5 ha

I Äskekärr har det sedan 2007 skett en stor ökning av vegetationstypen gräslågstarräng.

Denna verkar till största delen ha brett ut sig på bekostnad av tuvtåtelfuktäng. Detta är en markant förändring bara under de senaste två åren. Vid 2014 års vegetationsinventering var det för tidigt att dra sådana slutsatser eftersom restaureringen då precis hade kommit igång.

(12)

12 Vegetationshöjd

Den uppmätta vegetationshöjden var i medeltal strax under 10 cm i Stora Viken, och mellan 10 och 15 cm i Nödinge och Äskekärr (se tabell 10). Tidigare har 10 cm betraktats som en acceptabel gräns av länsstyrelsen gällande vegetationshöjd och betestryck, vilket kan ge en ungefärlig uppfattning om de uppmätta värdenas nivåer.

Tabell 10. Vegetationshöjd i fuktängar.

Medelhöjd (cm) per provpunkt

9,9 11,6 14,5

Kalktorrängen (Höganästomten), skötselområde 9, Stora Viken

Typiska arter och negativa indikatorer

Anläggandet av kalktorrängen i skötselområde 9 i Stora Viken, har inte varit tillfredsstäl- lande, varför ytterligare åtgärder kommer att utföras under 2017. Trots det noterades i me- deltal 1,5 typisk art per provruta i skötselområdet vid vegetationskarteringen 2016 (se tabell 11). De typiska arterna utgjordes av fårsvingel, käringtand och prästkrage.

Några negativa indikatorer noterades inte i provrutorna. Dock kan nämnas att blomsterlupi- ner fått spridning i området, men att dessa bekämpades under 2016.

Tabell 11. Typiska arter i skötselområde 9, Stora Viken.

Totalantal arter Medelantal per provruta

3 (fårsvingel, käringtand, prästkrage)

1,5

Övriga skötselområden, Stora Viken

Övriga skötselområden i Stora Viken består till stor del av mosaikområden, och det ligger i sakens natur att resultaten från dessa områden varierar en hel del (se tabell 12 och 13). Det kan noteras att vassmosaiken i skötselområde 6 och 8 till 80 % respektive 50 % bestod av betespåverkad vass. Dammarna i skötselområde 4 och 8 var generellt mycket igenväxta med övervattensvegetation, utom damm 6 där kransalger dominerade.

(13)

13

Tabell 12. Vegetationsuppföljning i skötselområde 4-7 i Stora Viken.

4 (torräng med dammar) Genomströvning och skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av:

- övervattenvegetation: 90 % - flytbladsvegetation: 1 % - alger: 1 %

- sandblottor: 8 % - torräng/torrhed/

silikatgräsmark: 30 % - vedväxter: 8 %

- negativa indikatorer: 5 % (ej vedväxter)

Damm 1 (västra dammen)

Damm 2 (östra dammen)

Fastmark

5 (alsumpskogen) En cirka 10 m bred zon längs västra sidan av gångstigen studeras. Skattning enligt ovan av:

- klibbal: 60 % - invasiva arter: 0 - negativa indikatorer jättegröe: 70 % älggräs: 20 % övriga: 8 % 6 (vassmosaik) Studeras från fotopunkterna

vid sydöstra hörnstolpen re- spektive bänkbordet vid älven.

- obetad vass/kaveldun: 20 % - betespåverkad vass/kavel- dun: 80 %

- buskar: 1 % - högstarräng: 0 7 (betesmark med talldunge) Skattning enligt ovan av: - krontäckning tall: 5 %

- total krontäckning, träd- och buskskikt: 20 % - sandblottor: 20 % - torräng/torrhed/

silikatgräsmark: 50 % - negativa indikatorer: 15 %

(14)

14

Tabell 13. Vegetationsuppföljning i skötselområde 8 och 10 i Stora Viken.

8 (mosaikmark med dammar) Skattning av täckningsgrad i 10-tal procent av:

Studeras från vägen ut mot älven och från bänkbordet vid älven. Skattning enligt ovan av:

- övervattenvegetation: 70 % - flytbladsvegetation: 5 % - alger: ingen uppgift - övervattenvegetation: 1 % - flytbladsvegetation: 1 % - trådalger: 0

- kransalger: 90 %

- obetad vass/kaveldun: 50 % - betespåverkad vass/kavel- dun: 50 %

- buskar: 1 % - högstarräng: 0 - sandblottor: 2 % - torräng: 25 %

- brynbuskar och –träd: 50 % - vass: ingen uppgift

- negativa indikatorer: 5 %

Damm 3

Damm 4

Damm 5

Damm 6

Vassar

Övrig mark

10 (ängs- och lövmosaik) Skattning enligt ovan av: - sandblottor: 20 % - torräng: 20 %

- brynbuskar och –träd: 25 % - vass: ingen uppgift

- negativa indikatorer: 30 %

(15)

15

Samlat resultat och diskussion

Medelantalet typiska arter för naturtypen fuktängar har i länsstyrelsens miljöövervakning i Västra Götalands län till och med 2016 uppmätts till 0,8. Spridningen på värdena är dock ganska stor, där det högsta värdet ligger på 2,5 och det lägsta på 0,005. I jämförelse ligger värdena i Nödinge (0,05) och Äskekärr (0,03) kring de lägsta i länet, medan Stora Viken (0,25) tillhör en grupp med något högre värden, men som ändå kan betraktas som låga.

Värdena av medelantalet negativa indikatorer i naturtypen fuktängar i länet i förhållande till un- dersökta strandängar vid Göta älv är inte riktigt jämförbara då några av de indikatorer som tillkommit i de senaste undersökningarna, bl a tuvtåtel, inte ingick i 2016 års inventering i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr. Det kan dock konstateras att även utan dessa tillkom- mande arter ligger resultatet i Stora Viken (1,3), Nödinge (1,3) och Äskekärr (1,0) strax över medelvärdet i länet på 0,96. Det tyder på att medelantalet negativa indikatorer i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr är bland de högre i länet.

Undersökningen visar att skötselområde 9 i Stora Viken har ett högre värde på medelantal typiska arter (1,5) respektive lägre värde på negativa indikatorer (0) i jämförelse med kalkgräs- marker i länet, där motsvarande siffror är 0,59 och 0,95. Jämförelsen är dock haltande då det i Stora Viken handlar om en konstruerad miljö med liten areal och med endast tio under- sökta provrutor. Dessutom har själva anläggandet av området - trots det tillsynes goda upp- följningsresultatet - inte varit tillfredsställande, varför kompletterande åtgärder kommer att utföras under 2017.

Uppföljningsresultaten i övriga skötselområden i Stora Viken är svårare att bedöma, särskilt efter ett första undersökningstillfälle som det 2016. Det ligger också i sakens natur att resultaten här varierar ganska mycket då områdena till stor del består av mosaikmarker. Det mest noterbara var att vassarna i skötselområde 6 och 8 till stora delar var betespåverkade.

Sammantaget kan konstateras att fuktängarna i Stora Viken, Nödinge och Äskekärr ännu har ett lågt antal typiska arter och ett högt antal negativa indikatorer i jämförelse med samma naturtyper i länets miljöövervakning. Betestrycket ligger dock, åtminstone till ganska stora delar, på acceptabla nivåer. Dessutom visar jämförelser med tidigare vegetationskarteringar, från 2007 och framåt, att det skett en markant ökning av den från naturvårdssynpunkt in- tressanta vegetationstypen gräslågstarräng i alla tre områdena. Tydligast är denna ökning i Äskekärr, där vegetationstypen verkar ha gått starkt framåt på bara de två senaste åren.

(16)

16

Referenser

Länsstyrelsen Västra Götaland. 2008. Uppföljning av naturskyddade gräsmarker. Västra Götalands län 2007. Rapport 2008:60.

Naturcentrum AB. 2007: Miljöuppföljning avseende naturvärden på strandängar, delrapport vegetation, Stora Viken, Nol-Nödinge, Nol och Äskekärr. Stenström, J.

Trafikverket. 2015: Miljöuppföljning av arbetet med E45 och Norge/Vänerbanan med avse- ende på vegetation 2007-2014. 2015-02-10.

Trafikverket. 2017: Miljöuppföljning utefter Göta älv. Biologiskt uppföljningsprogram. Kom- pensationsprojektet Göta älvs strandängar. 2017-01-30. Publikation: 2016:068.

(17)

1(3)

Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000- områden och Naturreservat i Västra Götalands län – typiska / negativa arter

Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober.

Naturtyper

Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp.

1310 Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar

4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar

5130 Enbuskmarker

6110 Gräsmarker på kalkhällar

6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat

6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar

6510 Slåtterängar i låglandet

6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr

8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ

- Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark

Tabell 1. Naturtyper som följs upp

Geografisk organisation

För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval.

Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika

uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

Bilaga 1

(18)

2(3)

Figur 1. Geografisk hierarki.

a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem

uppföljningsytor.

b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta.

Arter, träd och buskar (sommarmätning) Mätpunkter

Inom varje uppföljningsyta har ca 100 mätpunkter lagts ut för varje naturtyp inom området.

Mätningar utförs på alla mätpunkter inom uppföljningsytan. Mätpunkternas läge hittas via handhållen GPS (alternativt handdator med inbyggd GPS). Punkterna är utlagda i ett GRID- system och avståndet mellan punkterna varierar därför beroende på hur stor ytan är.

Mätpunkterna kan besökas i valfri ordning.

I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten.

Rutan anges då som ”Ej besökt”.

Mätningens omfattning

Arter

Typiska arter

Förekomsten av typiska arter (ca 175 kärlväxter, Bilaga 1) skall mätas genom notering av förekomst i provrutor om 0,25 m². I varje provyta letar man efter alla arter på listan.

Mätningen sker genom notering av förekomst/icke förekomst i hela rutan. Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras (Figur 2).

(19)

3(3)

Negativa indikatorarter

Ett antal kärlväxter har även valts ut som negativa indikatorer i gräsmarker (Bilaga2). Varje art som påträffas inom provytans rutram noteras

Tidsåtgång / provruta

Maximalt 3 minuter läggs på att leta igenom och anteckna de växter som finns i provytan. Det finns ett undantag från detta: om antalet arter är så stort att man efter tre minuter fortfarande lätt hittar nya arter att anteckna tillåts en något längre tid.

Förekomst

Med förekomst avses växtdelar som påträffas i rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför.

Figur 2. Provruta med inre mått på 0.5 x 0,5 meter.

Träd- och buskskikt

Träd- och buskskikt mäts enligt metoden Förekomst/icke-förekomst i hela provytan och gäller träd och buskar som är 0,3 m eller högre och delas upp i två kategorier, de som är max 3 m och de som är högre än 3 m. Med förekomst avses växtdelar som påträffas i eller över rutan oavsett om de är rotade i rutan eller utanför.

Tidsperiod

Alla mätningar görs under perioden 1 juni - 30 juli.

(20)

(21)

1(3)

Instruktion för inventering av gräsmarker i Natura 2000- områden och Naturreservat i Västra Götalands län – kvarstående gräsmängd

Syftet med inventeringen är att bedöma skilda naturtypers bevarandestatus genom att skatta förekomsten av typiska arter inom naturreservat och Natura 2000-områden. Dessutom tillkommer uppföljning av naturtypers fysiska tillstånd, vilket ger ytterligare data för den samlade bedömning av naturtypens status. Exempelvis utförs mätningar för att skatta betesintensitet, kvarstående gräsmängd, förbuskning m m. Vissa av dessa mätningar genomförs under perioden september till oktober.

Naturtyper

Inom Natura 2000 finns 89 beskrivna naturtyper. Av dessa görs uppföljning i 17 stycken som förekommer i Västra Götalands län. Därutöver görs uppföljning även på marker där flera av dessa naturtyper förekommer mosaikartat samt övriga naturliga fodermarker som inte klassificerats till någon naturtyp.

1310 Ler och sandsediment med glasört 1330 Salta strandängar

4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar

5130 Enbuskmarker

6110 Gräsmarker på kalkhällar

6210 Kalkgräsmarker (*viktiga orkidélokaler 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat

6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker

6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar

6510 Slåtterängar i låglandet

6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7230 Rikkärr

8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ

- Mosaikbetesmark (mix av flera av ovanstående naturtyper) - Annan naturlig fodermark

Tabell 1. Naturtyper som följs upp

Geografisk organisation

För att kunna bestämma naturtypernas bevarandestatus för hela länet, har ett antal Natura 2000-områden och naturreservat, slumpmässigt valts ut. Resultat från inventering av dessa områden representerar således tillståndet i hela länet. Varje år sker ett förnyat urval.

Inom varje område har de förekommande naturtyperna klassificerats till olika

uppföljningsytor, t ex alla ytor där 6270 förekommer. En uppföljningsyta kan därför finnas på flera ställen inom ett och samma område. Varje uppföljningsyta har dock en unik avgränsning och numrering inom ett område (Figur 1).

Bilaga 2

(22)

2(3)

Figur 1. Geografisk hierarki.

a) Ett inventeringsområde vilket består av ett Natura 2000-område och/eller ett eller flera naturreservat. I området ingår ett antal uppföljningsenheter som består av en viss naturtyp. Uppföljningsenheterna är uppdelade i en eller flera uppföljningsytor. T.ex. är uppföljningsenheten av naturtyp 6 (ljust lila) uppdelad i fem

uppföljningsytor.

b) Förstoring av tre uppföljningsytor. I figuren visas hur provpunkter lagts ut för inventering. I vissa fall slumpar det sig så att väldigt få punkter hamnar i en uppföljningsyta.

(23)

3(3)

Kvarstående gräsmängd (höstmätning) Mätningens omfattning

Kvastående gräsmängd mäts genom mätning av vegetationshöjd. En vegetationsplatta som består av en plastplatta med ett hål i och en stång med centimeterskala. Plattan träs på stången och placeras mot vegetationen varpå stången försiktigt trycks ner mot marken. Därefter läses plattans höjd av mot stångens gradering (figur 3).

Vegetationshöjden mäts vid 50 punkter per uppföljningsenhet. En uppföljningsenhet utgörs av samtliga ytor med den aktuella naturtypen i området.

I vissa fall är det omöjligt att besöka mätpunkten, exempelvis om den ligger under vatten, kryssa då för rutan ”Ej besökt”.

Figur 3. Mätning av vegetationshöjd med vegetationsplatta

Tidsperiod

Alla mätningar görs under perioden 20 september – 30 oktober.

(24)

(25)

Typiska gräsmarksarter Västra Götalands län Bilaga 3

1

Vetenskapligt namn Svenskt namn Rödlistekategori Fuktängs-/våtmarksart

Achillea millefolium röllika

Agrostis capillaris rödven

Aira praecox vårtåtel

Ajuga pyramidalis blåsuga

Alchemilla glaucescens sammetsdaggkåpa

Alchemilla sp daggkåpor

Androsace septentrionalis grusviva

Anemone nemorosa vitsippa

Antennaria dioica kattfot

Arabis hirsuta lundtrav

Arenaria gothica kalknarv sårbar (VU)

Armeria maritima trift

Arnica montana slåttergubbe sårbar (VU)

Asperula tinctoria färgmåra

Bidens cernua nickskära ja

Bistorta vivipara ormrot

Blysmus compressus plattsäv nära hotad (NT) ja

Blysmus rufus rödsäv nära hotad (NT) ja

Botrychium lunaria låsbräken nära hotad (NT)

Briza media darrgräs

Bromus hordeaceus luddlosta

Calluna vulgaris ljung

Campanula persicifolia stor blåklocka

Campanula rotundifolia liten blåklocka

Cardamine pratensis ängsbräsma

Carex capillaris hårstarr

Carex caryophyllea vårstarr

Carex echinata stjärnstarr

Carex flacca slankstarr

Carex flava knagglestarr ja

Carex hartmanii hartmansstarr sårbar (VU)

Carex hostiana ängsstarr nära hotad (NT)

Carex lepidocarpa näbbstarr

Carex montana lundstarr

Carex panicea hirsstarr

Carex pilulifera pillerstarr

Carex pulicaris loppstarr sårbar (VU)

Carex viridula ärtstarr

Carlina vulgaris spåtistel

Centaurium littorale kustarun

Centaurium pulchellum dvärgarun

Cerastium glutinosum klibbarv

Cirsium acaule jordtistel nära hotad (NT)

Cirsium helenioides brudborste

Cirsium oleraceum kåltistel

Crepis praemorsa klasefibbla nära hotad (NT)

Dactylorhiza incarnata ängsnycklar

Dactylorhiza maculata ssp.

Fuchsii skogsnycklar

Dactylorhiza maculata ssp.

maculata Jungfru Marie nycklar

Dactylorhiza majalis majnycklar

Dactylorhiza sambucina Adam och Eva

Dactylorhiza traunsteineri sumpnycklar ja

Danthonia decumbens knägräs

(26)

2

Dianthus deltoides backnejlika

Diphasiastrum tristachyum cypresslummer

Draba muralis lunddraba

Dracocephalum ruyschiana drakblomma starkt hotad (EN)

Drosera anglica storsileshår ja

Drosera intermedia småsileshår ja

Drosera rotundifolia rundsileshår ja

Eleocharis quinqueflora tagelsäv ja

Empetrum nigrum kråkbär

Epipactis palustris kärrknipprot ja

Erica tetralix klockljung

Eriophorum latifolium gräsull ja

Eupatorium cannabinum hampflockel ja

Euphrasia micrantha ljungögontröst sårbar (VU)

Euphrasia nemorosa grå ögontröst

Euphrasia rostkoviana ssp.

rostkoviana stor ögontröst ja

Euphrasia stricta vanlig ögontröst

Euphrasia stricta var. tenuis späd ögontröst

Festuca ovina fårsvingel

Filipendula vulgaris brudbröd

Fragaria viridis backsmultron

Galium saxatile stenmåra

Galium suecicum backmåra nära hotad (NT)

Galium uliginosum sumpmåra ja

Galium verum gulmåra

Gentiana pneumonanthe klockgentiana sårbar (VU) ja

Gentianella amarella ängsgentiana

Gentianella campestris fältgentiana

Gentianella uliginosa sumpgentiana ja

Geranium columbinum duvnäva

Geranium sylvaticum skogsnäva

Glaux maritima strandkrypa

Gymnadenia conopsea brudsporre

Halimione pedunculata saltmålla

Helianthemum

nummularium solvända

Helictotrichon pratense ängshavre

Helictotrichon pubescens luddhavre

Herminium monorchis honungsblomster sårbar (VU)

Hornungia petraea stenkrassing

Hypochoeris maculata slåtterfibbla

Inula salicina krissla

Juncus squarrosus borsttåg nära hotad (NT) ja

Juniperus communis en

Lathyrus linifolius gökärt

Leontodon hispidus sommarfibbla nära hotad (NT)

Leucanthemum vulgare prästkrage

Linum catharticum vildlin

Lotus corniculatus käringtand

Lotus tenuis smal käringtand nära hotad (NT)

Luzula campestris knippfryle

Lychnis flos-cuculi gökblomster

Lychnis viscaria tjärblomster

Lythrum salicaria fackelblomster

Matteuccia struthiopteris strutbräken

Melampyrum cristatum korskovall nära hotad (NT)

(27)

3

Moneses uniflora ögonpyrola

Nardus stricta stagg

Narthecium ossifragum myrlilja ja

Ophioglossum vulgatum ormtunga

Ophrys insectifera flugblomster ja

Orchis mascula Sankt Pers nycklar

Parnassia palustris slåtterblomma ja

Pedicularis palustris kärrspira ja

Pedicularis sylvatica granspira nära hotad (NT) ja

Phleum phleoides flentimotej

Pilosella lactucella revfibbla

Pimpinella saxifraga bockrot

Pinguicula vulgaris tätört ja

Plantago major rödkämpar

Plantago maritima gulkämpar

Plantago media rödkämpar

Plantanthera nattviol / grönvit nattviol

Platanthera bifolia nattviol

Platanthera chlorantha grönvit nattviol

Poa alpina fjällgröe

Polygala amarella rosettjungfrulin

Polygala vulgaris jungfrulin

Potentilla crantzii vårfingerört

Potentilla erecta blodrot

Potentilla rupestris trollsmultron

Potentilla tabernaemontani småfingerört

Primula farinosa majviva nära hotad (NT) ja

Primula veris gullviva

Puccinellia distans saltgräs

Pulmonaria angustifolia smalbladig lungört starkt hotad (EN)

Pulsatilla vulgaris backsippa

Pyrola media klockpyrola

Ranunculus bulbosus knölsmörblomma

Rhinanthus minor ängsskallra

Rhinanthus serotinus höskallra

Ribes vinbär

Sagina maritima strandnarv

Sagina nodosa knutnarv

Salicornia europaea glasört

Satureja acinos harmynta

Saussurea alpina fjällskära ja

Saxifraga granulata mandelblom

Saxifraga osloënsis hällebräcka sårbar (VU)

Saxifraga tridactylites grusbräcka

Scabiosa columbaria fältvädd

Schoenus ferrugineus axag ja

Scleranthus perennis vitknavel

Scorzonera humilis svinrot

Sedum acre gul fetknopp

Sedum album vit fetknopp

Sedum annuum liten fetknopp

Sedum rupestre stor fetknopp

Sedum sexangulare kantig fetknopp

Serratula tinctoria ängsskära nära hotad (NT)

Silene latifolia vitblära

Spergula morisonii vårspärgel

Spergularia marina saltnarv

(28)

4

Spergularia media havsnarv

Suaeda maritima saltört ja

Succisa pratensis ängsvädd

Taraxacum sect.

Erythrosperma sandmaskrosor

Taraxacum sect. Obliqua dvärgmaskrosor

Taraxacum sect. Palustria strandmaskroser ja

Thalictrum flavum ängsruta ja

Thymus serpyllum backtimjan nära hotad (NT)

Thymus sp. timjan

Trichophorum alpinum snip ja

Trichophorum caespitosum tuvsäv

Trichophorum cespitosum

ssp. germanicum hedsäv ja

Trifolium fragiferum smultronköver

Trifolium montanum backklöver nära hotad (NT)

Trifolium repens vitklöver

Triglochin maritima havssälting ja

Triglochin palustris kärrsälting ja

Trollius europaeus smörbollar

Vaccinium vitis-idaea lingon

Vaccinum myrtillus blåbär

Vaccinum uliginosum odon

Valeriana sp. vänderot ja

Veronica spicata axveronika

Viola canina ssp. canina ängsviol

Viola tricolor styvmorsviol

(29)

Negativa indikatorarter i Västra Götalands län Vetenskapligt namnSvenskt namn Anthriscus sylvestrishundkäx Phragmites australisvass Milium effusumhässlebrodd Carum carvikummin Cirsium arvenseåkertistel Cirsium palustrekärrtistel Cirsium vulgarevägtistel Bunias orientalisryssgubbe Pteridium aquilinumörnbräken Dactylis glomeratahundäxing Geranium sylvaticummidsommarblomster Calamagrostis canescensgrenrör Deschampsia cespitosatuvtåtel Glyceria maximajättegröe Juncus conglomeratusknapptåg Juncus effususveketåg Phalaris arundinacearörflen Schoenoplectus lacustrissäv Schoenoplectus maritimushavssäv Schoenoplectus tabernaemontaniblåsäv Scirpus sylvaticusskogssäv Typha latifoliabredkaveldun Filipendula ulmariaälggräs Urtica dioicabrännässla Ranunculus acris ssp. acrisvanlig smörblomma Taraxacummaskrosor Rumexskräppor

Bilaga 4

Bilaga 3

(30)

(31)

´

Stora Viken - lägen för provrutor

Områdesgräns Uppföljningsyta Provruta Järnväg

0 300 m § Väg

Skötselområde 9

"Höganästomten"

Bilaga 5

(32)

(33)

Områdesgräns Uppföljningsyta Provruta Järnväg

0 300 m Väg

§

Nödinge - lägen för provrutor ^{Bilaga 6}

(34)

(35)

Områdesgräns Uppföljningsyta Provrutor Järnväg

0 100 200 300 400 500 m

§

Äskekärr - lägen för provrutor ^{Bilaga 7}

(36)

(37)

2

3

8

9

6

7

9

4

10 5

1

´

Stora Viken

Skötselområden ^{Bilaga 8}

Områdesgräns Skötselområden Järnvägsutbyggnad Vägutbyggnad

0 400

(38)