Forskning om småföretag: översikt

http://www.diva-portal.org

Postprint

This is the accepted version of a paper published in Historisk Tidskrift (S). This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.

Citation for the original published paper (version of record):

Gratzer, K. (1996)

Forskning om småföretag: översikt Historisk Tidskrift (S), (3): 397-407

Access to the published version may require subscription.

N.B. When citing this work, cite the original published paper.

Permanent link to this version:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14584

Forskning om småföretag

Karl Gratzer¹

Att småföretagandets villkor ägnas stor uppmärksamhet framgår i pressen snart varje dag. Rubriker som "Småföretagen bär upp Sveriges ekonomi" och

"Småföretagen Sveriges framtid" återkommer i massmedia. Utbudet av småföre- tagsspecialiserade kurser har ökat markant vid universitet och högskolor. Hur har den akademiska forskningen om småföretag utvecklats? Syftet här är att presentera hur forskare inom ekonomisk historia, nationalekonomi och företagsekonomi har uppfattat mindre företag inom sina discipliner och vilken roll småföretagen har haft i deras teoribildning. Ett stort debattämne är i vilken utsträckning omgivningen kontrollerar företagaren. Två fundamentalt olika föreställningar om hur och varför företag beter sig på ett visst sätt har dominerat de flesta studier. Jag har valt att exemplifiera detta genom att studera hur man har förklarat företagsdödlighet i ovan nämnda discipliner. Den bild som ges här gör inte anspråk på att vara heltäckande.

Intresset riktas i huvudsak mot utvecklingen i Sverige. Få personer torde ha en helhetssyn över vad som skrivits om småföretag i Sverige och utomlands.

Småföretag inom ekonomisk historia

Det är framförallt de stora och genomgående gamla industriföretagen som väger mycket tungt i svensk industri.² 1990 svarade enbart de 20 största företagen för 43% av svensk industrisysselsättning. Ytterst få av de företag som startade under 1900-talets senare del har blivit verkliga storföretag. De flesta storföretag har även i påfallande grad hållit fast vid sin ursprungliga företagsidé. Bilden av ett åldrande bestånd av svenska storföretag med mogna företagaridéer är enligt Glete entydig.³ Det finns branscher som domineras av företag som är stora i absoluta termer ( t ex bilindustri) hur än småföretagens betydelse allmänt sett poängteras numera. Ser vi på produktionsutvecklingen under 1980-talet visar det sig att de större företagen har haft en mer gynnsam utveckling än de mindre företagen. Devalveringarna i början

¹ Jag framför här mitt varma tack till Rolf Adamson, Sven Fritz, Arne Jarrick, Kurt Lundgren, Ronny Pettersson, Sture Martinius, Johan Söderberg, Bo W:son Schyberger och Hans Öström för kommentarer till detta arbete. Jan Wallanders stiftelse för samhällsvetenskaplig forskning skapade de ekonomiska förutsättningarna för att detta arbete kunnat genomföras.

² DAVIS S.J. & HENREKSSON M.(1995), Industrial Policy, Employer Size and Economic Performance in Sweden. The Industrial Institute for Economic and Social research. Working Paper No. 346, 1995. s.6-7.

³ GLETE J.(1994), Nätverk i näringslivet. s.1-22.

av 80-talet innebar att exporten främjades vilket gynnade de större företagen betydligt mer än de mindre.⁴

Likväl är nästan samtliga företag i Sverige småföretag - bara 0,2 procent av företagsbeståndet har fler än 200 anställda och 94 procent av företagen har färre än tio anställda.⁵ Ett småföretag har i genomsnitt mellan två och tre anställda.⁶ Den svenska företagsstrukturen är inte unik utan ligger relativt nära EU-genomsnittet.⁷ Den största andelen småföretag återfinns inom servicesektorn. Här hittar man runt 70 procent av alla småföretag. Därför jobbar en stor del av småföretagen mot den lokala marknaden (inom en radie av 50 km).⁸ De mindre företagen tenderar att vara mera beroende av den inhemska efterfrågan, det vill säga efterfrågan från övriga delar av näringslivet, från den privata konsumtionen av varor och tjänster samt av investeringsklimatet. De större företagen tenderar istället att vara mer beroende av utvecklingen på exportmarknaden.⁹

Produktutvecklingen och innovationsnivån bland svenska småföretag är nu relativt låg. Det finns dock en liten grupp som är höginnovativa, inte minst i anslutning till våra tekniska högskolor. Dessa är av stor betydelse för övriga, inte minst stora, företags inköp av FoU. Småföretagen sysselsätter hälften av arbets- kraften i det privata näringslivet. De står idag för en stor del, ca 70 procent, av nettotillskottet av sysselsättning inom näringslivet.¹⁰

Dessa småföretag har spelat en liten roll för den ekonomisk historiska forsk- ningen i Sverige. Trots att de idag utgör mer än 99 procent av företagsbeståndet har de inte lyckats tilldra sig ekonom-historikernas uppmärksamhet i motsvarande grad.

Orsakerna till detta är flera.

En är att svenska storföretag har visat ett genuint intresse att få sin historia skriven. Detta har lett till att de har finansierat ett stort antal välgjorda arbeten med etablerade ekonomhistoriker som författare.¹¹ En traditionell ansats har varit att

⁴ Småföretagen - Sveriges framtid? NUTEK B:1994:4, s.40.

⁵ Det finns ingen allmänt accepterad definition av småföretag. Olika organisationer och länder använder ibland skilda definitioner. Här definieras småföretag som fristående företag med färre än 200 anställda, exklusive jord- och skogsbruk. Small Business in Sweden, NUTEK, B 1994:7, s.15 och 21.

⁶ Att skapa livskraft - förslag för ett starkt nyföretagande. NUTEK, B 1991:4, s.22-23.

⁷ Sverige har något mindre andel anställda i de allra minsta företagen och något högre andel i storföretagen.

Småföretagen - Sveriges framtid? Fakta om svenskt småföretagande. NUTEK, B 1994:4, s.22.

⁸ NUTEK B:1991:4, s.22 och NUTEK B:1994:4, s.26.

⁹ Utvecklingen pekar på att även allt fler småföretag dras in i den ökande internationella specialiseringen och arbetsdelningen. LINDMARK L. et al, (1994) Småföretagens internationalisering - en nordisk jämförande studie.

¹⁰ Småföretagen - Sveriges framtid? NUTEK B 1994:4, s.73.

¹¹ Översikter om företagshistorisk forskning finns i Historisk Tidskrifts temanummer från 1979; Uppsala Papers

forskaren har följt ett enskilt företag över tiden och studerat dess beteende under förändrade förhållanden. Även om forskarnas överbetoning av storföretaget är diskutabel är den förståelig. Det stora drar på ett "naturligt" sätt uppmärksamhet till sig. Svensk ekonomi domineras av ett litet antal jätteföretag och denna dominans inom ett flertal branscher lär bestå.¹² Ett annat skäl till att småföretagen har missgynnats i ekonomisk historisk forskning är att de inte haft råd att sponsra akademisk forskning.

Vår begränsade kunskap om de små företagens villkor, utveckling och betydelse är dessutom i hög grad betingad av forskningstekniska svårigheter. Småföre- tagsgruppen är mycket stor och heterogen och redan definitionsfrågan erbjuder svårigheter. Trots att storlek är en av de viktigaste analysvariablerna vid studiet av organisationer har inte mycket gjorts för att klargöra storlekens implikationer.

Diskussionen har i regel handlat om det rimliga i gränsdragningen vid olika klassificeringar, den konceptuella innebörden i begreppet storlek har bara undantagsvis diskuterats.¹³ Någon vedertagen och generell avgränsning av vilka företagsenheter som skall ses som små respektive stora existerar inte. Visserligen gäller att enheter med fler än ca 200-300 anställda sällan får prefixet "små", men under denna storlek flyter gränserna.¹⁴ Men skillnaderna mellan dessa småföretag är enorma och egenskaper som tillskrivs en viss grupp saknar relevans för många andra grupper av dessa företag. Små företag skiljer sig med avseende på verksam- hetsinriktning och tillväxtpotential. Används företagsstorlek (oftast mätt i antalet anställda) som stratifieringsvariabel kan ett rymdforskningsföretag i Kiruna jämställas med ett daghem i Malmö. Företag med samma verksamhet kan befinna sig i olika faser av sin utvecklingscykel. Ett ungt företag som befinner sig i sin tillväxtfas ha samma storlek som ett äldre företag som befinner sig i sin ned- gångsfas och krymper sin storlek. Problematiken i dessa företag är helt olika.

Värderingen av vad som är "stor" och "liten" varierar också beroende på vilken

in Economic History 1989 Research Report No 23; ADAMSON R. Economic History Research in Sweden since the mid-1970s i Scandinavian Economic History Review, No:3, 1988, s.58-61; OLSSON U. Business History as Economic History i Scandinavian Economic History Review, No 2, 1990, s.59-64. Uppsala Papers in Economic History, Basic Readings 1/85 och 8/1992; Se även BODÉN B. (1995), En jämtländsk företagarverksamhet och dess omvärld. s.3-9.

¹² Storföretagen genererar t ex 55% av förädlingsvärdet i tillverkningssektorn. Handel och restaurang svarar bland storföretagen för 25 procent. Förädlingsvärdet fördelat på storleksklass visar att drygt en tredjedel genereras av företag med fler än 500 anställda. Small Business in Sweden. NUTEK, 1994:7, s.24.

¹³ Det finns tre grundläggande med varandra besläktade problem kring definitionen av ett företags storlek:

1) vad är storlek? 2) hur skall storlek mätas? 3) var går gränsen mellan små-medelstora och stora företag? För en översikt över definitionsproblematiken utifrån ett småföretagsforskarperspektiv se BROOKSBANK R., Defining the small business: a new classification of company size. I Entrepreneurship & Regional Development, 3(1991), s.17-31.

¹⁴ LINDSTRÖM CH. (1974), Mindre och medelstor industri i förvandling. SIND 1974:2 s.21.

bransch och/eller tidpunkt i industrialiseringsprocessen och/eller den allmänna ekonomiska utvecklingen som skall undersökas. Vidare kan det minsta företaget i en industribransch som domineras av stora företag (t ex biltillverkning) vara mycket stort och det största företaget i en bransch som domineras av småföretag vara relativt litet. Ett företag utan export, men med dominerande marknadsandel i ett land kan vara stort relativt sina konkurrenter. Börjar företaget att exportera på världsmarknaden, så minskar dess genomsnittliga marknadsandel trots att företaget ökat i storlek i absoluta tal. Av ovanstående kan vi se, att det inte bara är i berättelsen om Gullivers resor till dvärgar och jättar som bedömarens referensram avgör vad som är litet respektive stort.

Avsaknaden av tillförlitliga data har försvårat historiska studier av de små företagen. Om ett mindre företag upphör med sin verksamhet är det mycket svårt att i efterhand att få fram information om det. I motsats till stora företag saknar delar av småföretagssektorn ett system där resultaten systematiskt redovisas för offentligheten vilket har försvårat forskning. Statistikgränser där de minsta företagen faller utanför existerar även idag.

Vid sidan om bundenheten till det i företagssektorn stora och väl synliga finns inom företagshistoria också en fixering vid framgången. Denna låsning har enligt Svante Beckman lagt sig som en dimma över företagarforskningen.¹⁵ Unga ingen- jörer med rötter i sekelskiftets Sverige som med hjälp av privatpersoner eller finansinstitut grundat företag har lyfts fram. När sedan dessa företag har blivit internationella koncerner upphöjdes grundarna till legender. Därmed har man bara undersökt en visserligen betydelsefull men atypisk minoritet. När man har beskrivit misslyckade företag eller företagare har dessa ofta varit framgångsrika innan de misslyckades.¹⁶ Det stora flertalet företagare har däremot varit verksamma inom småskalig drift. Dessa ofta vardagliga näringsgrenar har inte varit lika gloriösa och har inte i motsvarande grad erbjudit möjligheter till lysande karriärer liknande dem i de sk geniindustrierna. Många av dessa företag blev inte äldre än några år, upplevde aldrig någon växt och företagarna aldrig någon framgång. Enligt Karl- Gustaf Hildebrand vore det av ofantligt värde att få veta mer om de som stupade.¹⁷

¹⁵ Det finns ett värderingstryck från tre håll. Ett kommer från suget efter succérecept från företagarvärlden. Ett annat tryck kommer från den allmänpolitiska, ideologiska nivån. Företagshistorisk forskning riskerar att bli en hejduk i allmän pro-kapitalistisk politisk agitation, där förgyllandet av den skapande entreprenören ingår som en given beståndsdel. Slutligen är personlighetsdrag som associeras med företagsamhet - nyskapelse, kreativitet, självständighet etc allmänt högt värderade i vår kultur och personligen åtråvärda för många. BECKMAN S.

(1990), Utvecklingens hjältar. s.96.

¹⁶ Exempel på detta Ernest Thiel, Gustaf de Laval och William Olsson. GÅRDLUND T. (1993), Misslyckandets genier.

¹⁷ Det ekonomiska framåtskridandet sker genom trial and error, och också de som till sist faller under rubriken error har sin nödvändiga plats i sammanhanget. De som misslyckades kan har dessförinnan gett väsentliga bidrag till utvecklingen. I de mest tillspetsade fallen har de satsat vid fel tidpunkt på en i och för sig riktig framtidsidé.

Bredare undersökningar om företagsmisslyckanden eller annan typ av företags- dödlighet saknas inom svensk företagshistoria.

En konsekvens av att man i huvudsak valt att beskriva framgångsrika storföretag är att kvinnor i stor utsträckning har förblivit osynliga. Kvinnor var ofta verksamma i det vardagliga småföretaget.¹⁸ Spridningen av ett feministiskt perspektiv inom svensk ekonomisk historia har än så länge inte resulterat i en motsvarande ökning av arbeten om kvinnliga företagare.¹⁹ Några studier finns dock.²⁰ Framförallt har Christine Bladh undersökt en grupp av kvinnliga småföretagare verksamma i Stockholm under 1800-talets första hälft.²¹

Småföretagarnas - förmenta eller verkliga - mentalitet anses ha skapat motstånd mot undersökningar.²² Småföretagarskiktet har beskrivits som "the ugly stratum".

Småföretagsamheten framstod länge som politiskt motbjudande vilket minskade intresset för forskning. I utländska undersökningar fokuserade man ofta på småföretagarskiktets anknytning till fascistiska rörelser under 1930-talet och senare missnöjespartier.²³ Även svenska småföretagare sympatiserade med politiska missnöjespartier på högerkanten.²⁴

Nationalekonomer och småföretaget

HILDEBRAND K-G. Om företagshistoria. Uppsala Papers in Economic History. 1989, no 2, s.10.

¹⁸ Trots att vissa näringsgrenar dominerades eller uppvisade stora inslag av kvinnliga företagare har de inte lyckats dra till sig forskarnas uppmärksamhet i motsvarande utsträckning. T ex uppgick år 1924 andelen kvinnor bland restauratörer och minuthandlare i Stockholm till 71% respektive 48%. Andelen kvinnliga företagare inom

"industri och hantverk" var 19%. Statistisk årsbok för Stockholms stad (1924), s.20-21.

¹⁹ Forskningen har huvudsakligen fokuserats på arbetsdelningen mellan könen under perioden för den industriella revolutionen. Se WIKANDER, U., On Women's History and Economic History. I Scandinavian Economic History Review. Vol. XXXVIII, No:2, 1990. s.65-71.

²⁰ Se t ex GÖRANSSON, A., Gender and Property Rights: Capital, Kin, and Owner Influence in Nineteenth- and Twentieth - Century Sweden. Business History. Volume 35. April 1993. Number 2, s.11 och s.29. En översikt av tysk forskning finns i HLAWATSCHECK E. Die Unternehmerin (1800-1945) i Zeitschrift für Unternehmensgeschichte, Beiheft 35, (1985), s.127-154.

²¹ BLADH, CH. (1991), Månglerskor. Att sälja från korg och bod i Stockholm 1819-1846.

²² BOSWELL J. (1972), The Rise and Decline of Small Firms. s.14.

²³ Se t ex WEISS L. (1988), Creating Capitalism, (kapitel 3: The petite bourgeoisie on trial s.13-54) och TRIPTON F.B. Small Business and the Rise of Hitler: A Review Article. I Business History Review, Vol. LIII, No.2 (Summer, 1979), s.235-246; samt WINKLER H.A. From Social Protectionism to National Socialism: The German Small Business Movement in Comparative Perspective. Journal of Modern History 48 (March 1976), s.1-18.

²⁴ T ex seglade Ny Demokrati upp som det näst bästa partiet bland småföretgare. "Småföretagare överger m" i Svenska Dagbladet, 1991 04 12. Den utbreda förekomsten av småföretagare i Skånepartiet och dess ledande organ har undersökts av PETERSON T.et al (1988), Skånepartiet, s.237. Se även FRYKLUND B. & PETERSON T.

(1981), Populism och missnöjespartier i Norden. Studier av småborgerlig klassaktivitet.

Trots att småföretaget är utgångspunkten i neoklassisk läroboksteori har även nationalekonomer förblivit ointresserade av denna företagsform. I mikroekonomisk teori består en marknad med perfekt konkurrens av många små företag. De är små i relativ men inte nödvändigtvis i absolut mening.

Från industrialismens början tills helt nyligen har nationalekonomer haft en rätt enkel och klar men dåligt underbyggd bild av hur det skulle gå för små företag. Den dominerande uppfattningen har varit att den kapitalistiska utvecklingen med nödvändighet skulle leda till allt större företagsenheter. De förmenta orsakerna till denna utveckling varierade, perspektiven var skiftande och den teoretiska bakgrunden olikartad. Karl Marx betonade med skärpa redan 1844 att småföretag skulle komma att ersättas av stora företag när kapitalismen utvecklades.²⁵ Även den samtida John Stuart Mill var inne på samma spår.²⁶ Sedan såväl socialisten Marx som liberalen Mill anslagit en deterministisk grundton med dystra förtecken såg majoriteten av efterföljande ekonomer denna företagsform som en underlägsen och till undergång dömd kvarleva. Ekonomerna hade kommit fram till denna slutsats på deduktiv väg. Tillförlitliga uppgifter om företagsbeståndets storleksfördelning och dess eventuella förändring över tiden saknades,²⁷ och studier där småföretag var studieobjekt var mycket sällsynta.²⁸

I den svenska litteraturen förekommer en värdering av olika företagsstorlekar först efter sekelskiftet. Inte överraskande ansågs småföretagen även hos oss som en obsolet företagsform (uppmärksamhet ägnades enbart åt industriföretagen) medan

²⁵ MARX K. & ENGELS F. (1844, 1975 DDR), Ökonomisch-philosophische Manuskripte aus dem Jahre 1844.

I Ausgewählte Werke. Band I. s.56-59. Många av Marx efterföljare tolkade detta som en naturlag: "/.../ die ökonomische Entwicklung der bürgerlichen Gesellschaft mit Naturnothwendigkeit zum Untergang des Kleinbetriebes führt." KAUTSKY K. (1892), Das Erfurter Programm in seinem grundsätzlichem Theil, s.5.

Däremot ansåg Berstein utifrån befintlig industristatistik att småföretagen skulle fortsätta att existera vid sidan av storföretagen. BERNSTEIN E. (1904), Voraussetzungen des Sozialismus und die Aufgaben der Sozialdemokratie, s.58-59.

²⁶ PHILLIS J.D. The Theory of Small Enterprise: Smith, Mill, Marshall and Marx. I Explorations in Economic History.16 (1979), s.341-361.

²⁷ Enligt Conrad genomfördes den första omfattande, men mycket bristfälliga företagsräkningen i Tyskland 1875. Förnyade och delvis förbättrade företagsräkningar skedde sedan 1882, 1895 och 1907. Allmänna företags- räkningar som tillät en storleksgruppering av företagsbeståndet gjordes i Frankrike 1896, i Belgien 1896, i Öster- rike 1902, i Ungern 1890, i Schweiz 1905, i Danmark 1897, i Norge 1909, i Italien 1901, i Ryssland 1897, i USA 1900. Den engelska företagsstatistiken betecknades, relativt andra länder, som utomordentligt efterbliven. 1909 fanns fortfarande ingen allmän, heltäckande företagsräkning. Viss användbar statistik där småindustrin dock föll helt utanför fanns fr o m 1906. Nederländerna saknade 1909 statistik som tillät storleksgruppering av företag.

CONRAD J. (1909), Gewerbestatistik. s.8-31.

²⁸ Den första empiriska undersökningen utfördes år 1855 av Wilhelm Roscher "Über Industrie im Grossen und Kleinen" i ROSCHER W. (1878), Ansichten der Volkswirtschaft aus dem geschichtlichen Standpunkte. Här bör också nämnas ett annat 700 sidor omfattande arbete: SCHMOLLER G. (1870), Zur Geschichte der deutschen Kleingewerbe im 19. Jahrhundert.

storföretaget sågs som progressivt.²⁹

En konsekvens av detta synsätt var att man försökte uppmuntra till företagskon- centration och kartellbildning. Den svenska rättsuppfattningen hade - i motsats till den anglosaxiska - sanktionerat så gott som alla former av samarbete.³⁰ Ända fram till första världskriget torde därför kravet på näringslivets frihet och fri konkurrens för den överväldigande majoriteten av företagare endast ha inneburit ett krav på frihet från statliga ingrepp dvs en form av "laissez faire".³¹ Ledande liberala ekonomer som bevittnade prismekanismens ersättande av monopol och karteller propagerade för och legitimerade denna utveckling. Cassel hävdade att "sam- manslutningen mellan företagare har väsentliga fördelar, ja framgår av ekonomisk nödvändighet, som det öfverhuvud ej tjänar något till att söka undertrycka."³² Davidson trodde att de alternativ man hade att välja emellan var inhemska eller utländska karteller. Näringspolitiken skulle bl a syfta till att förhindra att de inhemska kartellerna och trusterna kom under utländskt inflytande.³³ Heckscher hävdade att det knappast kunde bestridas att kartell- och trustväsendet i och för sig betecknade ett framsteg.³⁴ Undantag från synsättet att småföretagen var dömda till undergång var sällsynta. Ett sådant mer nyanserat synsätt framfördes av Sven Brisman. Han ansåg att stora anläggningar visserligen hade viktiga fördelar framför de små. Men det var enligt honom inte längre tal om de senares utdöende. Småföre- tagen hade visat stor livskraft och även om deras antal skulle gå tillbaka relativt

²⁹ WOHLIN N. (1915), Driftskoncentrationen i svensk fabriksindustri. s.2

³⁰ På grund av missbruk av den maktställning som ett monopol bereder, har lagstiftningen i ett flertal länder funnit anledning att inskrida mot monopolistiska sammanslutningar. Särskild i USA har man på ett tidigt stadium försökt att förhindra konkurrensens upphävande. Den första lagen i denna riktning var den sk Shermanlagen 1890 som kriminaliserade varje avtal eller sammanslutning som inskränkte den fria konkurrensen. Sedan trustförhållanden gjorts till föremål för en undersökning tillkom 1914 och 1918 skärpta antitrustlagar. I Tyskland utfärdades 1923 en mycket ingripande lag mot missbruk av ekonomiska maktställningar. Enligt beslut av 1925 års riksdag har i Sverige en lagstiftning angående monopolistiska sammanslutningar kommit till stånd. Men lagen avsåg bara att möjliggöra en undersökning angående monopolistiska sammanslutningars inverkan på pris- och omsättningsförhållandena. I Europa finns en allmän tendens till särlagstiftning mot konkurrensinskränkningar först efter 1945 (Sverige får en lag 1946). REINHARDT R. "Kartellrecht" i Handwörterbuch der Sozialwissenschaften.

Fünfter Band (1956), s.553-558.

³¹ BREMS H., LINDSTRÖM B., NORDENSSON J., RYDSTRÖM J., AF TROLLE U., WALLANDER J.

(1951), Konkurrens eller samverkan. s.139.

³² CASSEL G. "Kartell- och trustväsendet från socialekonomisk synpunkt." (Föredrag hållet i "Frisinnade Klubben" i Göteborg 20 nov.1901). Ekonomisk tidskrift. 1901, s.500.

³³ DAVIDSON D. "Koncentreringstendenser i det moderna näringslifvet." Föredrag hållet i Börssällskapet i Göteborg den 10 maj 1905. Ekonomisk Tidskrift 1905, s.261.

³⁴ Han ansåg att sammanslutningsrörelsen borde kunna göra "särdeles mycket godt" inom exportindustrin. De som var mot karteller förstod "inte tidens tecken" och försöte att "vrida utvecklingen tillbaka till mindre effektiva ekonomiska former" och var därför en "fiende till arbetet på höjande af ett lands välstånd." Heckscher i förordet till LJUNGGREN A. (1912), Ekonomiska sammanslutningar af monopolistisk natur i Sverige. Förord s.II.

skulle deras absoluta antal ökas.³⁵

Ute i Europa lade ekonomerna på 1930-talet märke till att företagskoncentratio- nen hade ökat och utvecklade teorin om imperfekt konkurrens. Den allmänna uppfattningen var att även om den producerade kvantiteten var lägre och priset högre än under perfekt konkurrens kunde det fortfarande vara lägre än under be- tingelser med ett stort antal företag som arbetade under kapacitetstaket. Modern teknologi ansågs kräva storskalighet, dvs färre och större företag.³⁶

Exempelvis argumenterade Joseph Schumpeter på ett för många övertygande sätt för storföretagets överlägsenhet. För honom var priskonkurrensen i den traditionella teorins statiska mening relativt ointressant.³⁷ Det som intresserade honom var vindarna av kreativ destruktion som sopade undan obsoleta produkter, processer och organisationsformer från marknaden. I hans modell är det monopolis- tiska konkurrensföretaget med sina relativt höga vinster en viktig förutsättning för ekonomiskt framåtskridande.³⁸ Ekonomisk-politiska ingrepp i syfte att vrida konkurrenshjulet bakåt skulle i ett sådant perspektiv framstå som direkt okloka.³⁹ Företag verksamma på marknader som karakteriserades av oligopolistisk konkurrens hade relativ höga vinster. De sågs under 1950- och 60-talen som en viktig förutsättning för teknisk framåtskridande. Förekomsten av en stor småföre- tagssektor ansågs indikera en låg utvecklingsnivå. Ökad koncentration och en nedåtgående trend i antalet småföretag tolkades som ett tecken på ekonomisk utveckling. Regeringsingrepp i syfte att vrida konkurrenshjulet tillbaka upplevdes i Sverige som kontraproduktiva. Interventionen gick i regel ut på att underlätta strukturomvandlingen. Mot slutet av 1950-talet, speciellt från och med 1958 års recession, kom en aktivering av arbetsmarknadspolitiken. Denna var till att börja med i huvudsak inriktad på att bekämpa arbetslöshet, men den har i allt större utsträckning också blivit ett led i strävandena att underlätta strukturella för- ändringar i ekonomin genom att hjälpa höginkomstsektorerna (som dominerades av

³⁵ BRISMAN S.(1916), Nationalekonomi. s.84.

³⁶ Ett exempel på 1930-talets syn på stordriftens fördelar finns i CARLSSON S. (1945), Företagsledning och företagsledare. s.14-22.

³⁷ CHAMBERLIN E.H. The Impact of Recent Monopoly Theory on the Schumpeterian System i Review of Economic Statistics, vol. 33, May 1951, s.133-138.

³⁸ McNULTY P.J. On Firm Size and Innovation in the Schumpeterian System i Journal of Economic Issues, vol. 8 (3), Sept. 1974, s.627-32.

³⁹ "Vi måste erkänna att storföretaget har blivit framåtskridandets och speciellt totalproduktionens långsiktiga expansions viktigaste motor/.../Ur detta perspektiv är den fullkomliga konkurrensen inte endast omöjlig utan även underlägsen och den kan inte resa anspråk på att tjäna som mönster för ideal produktionsförmåga" (min översätt- ning). SCHUMPETER J.A. (1946), Kapitalismus, Sozialismus und Demokratie. s.174-175.

stora företag med stor exportandel) att expandera.⁴⁰

Den under 1960-talet dominerande synen på småföretagen formulerades kanske tydligast av Kenneth Galbraith. Den nya industristaten kunde, enligt honom, ses som en dual ekonomi med å ena sidan några hundra, tekniskt dynamiska, massivt kapitaliserade och väl organiserade jätteföretag och å andra sidan de tusentals små traditionella företagen vars betydelse blev relativt allt mindre och som i det närmaste var helt statiska.⁴¹ Småföretagen ansågs under 1960-talet oundvikligen dömda till undergång i en ekonomi som dominerades av storskalighet både på den privata och offentliga sidan. De sågs som en relikt ur det förflutna.⁴²

Ekonomer och politiker i västvärlden var ense om att utvecklingen av moderna tekniska processer krävde storskaliga produktionsenheter. Antagandet att företagets kostnader sjunker med ökad storlek utgjorde en grund för mycket av diskussionen om ekonomiskt effektivitet. Stordriftsfördelar antogs ligga bakom den kon- centration av näringslivet som hade fortgått i decennier. Man antog att odelbarheter - oftast av teknologisk art - på ett mer eller mindre lagbundet sätt var bestämmande för företagsstorleken. Småföretagen å andra sidan sågs pga av sin påstådda oförmåga att effektivt kunna utnyttja avancerade teknologiska system som ett hinder för ekonomiskt växt. Därför försökte man att uppmuntra fusioner. De stora fiskarna uppmuntrades att sluka de små. Liten uppmärksamhet ägnades åt de sociala konsekvenserna av denna centralisationsprocess.⁴³

Det schumpeterska perspektivet att storskalighet inte bara var oundviklig utan även bäst tycktes vara oangripbart och förstärktes till synes kontinuerligt av den ekonomiska utvecklingen. Marknadskoncentrationen hade förändrats. I de flesta undersökta sektorer hade koncentrationen ökat, främst genom fusioner. I flera västekonomier minskade andelen småföretag kontinuerligt. Denna tendens var tydligast under 1950- och 60-talen.⁴⁴ Förändringen var konsistent med både Marx' och Schumpeters teser. Koncentrationsprocessen hade dessutom i många europeiska länder gynnats av den förda ekonomiska politiken.⁴⁵

⁴⁰ LINDBECK A. (1971), Svensk ekonomisk politik. s.186-87. Jämför även ANDERSSON R., MEIDNER R.

(1973), Arbetsmarknadspolitik och stabilisering.

⁴¹ GALBRAITH J.K. (1967), Den nya industristaten. s.18

⁴² STANWORTH M.J.K. & CURRAN J., Growth and the Small Firm. An Alternative View. i Journal of Management Studies. Vol. 13, No 2, 1976, s. 95.

⁴³ SCASE R., & GOFFEE R. (1980), The Real World of the Small Business Owner. s. 13.

⁴⁴ LINDMARK L., "Sweden" i The Small Firm. An International Survey. (1983), s.179-80. Även STOREY D.J.

"The Role of Small and Medium-sized Enterprises in European job Creation: Key Issues for Policy and Research."

i Small and Medium Size Enterprises and Regional Development. Ed by Giaoutzi M., Nijkamp P., Storey D.J.

(1989), s.140-141.

⁴⁵ BANNOCK G. (1981), The Economics of Small Firms. Return from the Wilderness.

Relevansen i den på oavbruten tillväxt baserade storföretagsfundamentalism började med tilltagande styrka ifrågasättas under 60-talet genom ett växande antal empiriska ekonomiska forskningsresultat. Kritiken kom från flera olika håll. Dels hade tillväxtens externa kostnader blivit allt synligare,⁴⁶ dels hade den senare hälften av decenniet medfört en scenförändring för industrin. Stordriftsfördelar kunde förvandlas till nackdelar när marknadsförutsättningar förändrades.⁴⁷ Samtidigt minskade tilltron till den av Keynes influerade stabiliseringspolitiken. De flesta industriländerna drabbades av stagflation under 1970- och 80-talen. När väl situationens allvar hade blivit klar bröts också förtrollningen om storskalighetens förmenta överlägsenhet i alla lägen.

Hannah och Kay kunde 1977 visa att en stor del av koncentrationsprocessen 1957-73 var förorsakad inte av intern växt utan av fusioner.⁴⁸ Storföretagen växte genom förvärv av små och medelstora företag. Andra studier visade - och detta motsade direkt den marx- schumpeterska bilden - att småföretagen fortsatte att spela en betydande roll vid uppfinningar och innovationer.⁴⁹ I Sverige fanns fortfarande ett mycket stort antal småföretag när koncentrationstendenserna avmattades märkbart under 1970-talet.⁵⁰ Under 1970-talet skedde en attitydför- ändring som bäst åskådliggörs av frasen 'small is beautiful'.⁵¹ Stora företag ansågs ha långtråkiga arbetsmiljöer och byråkratisk företagsledning. Teknisk förändring möjliggjorde att kreativa individer - som inte kunde realisera sina ideér inom storföretaget - kunde starta framgångsrika företag inom högteknologisektorer.

På senare tid har en skepsis mot antagandet att företagsstorleken är en funktion av skalfördelar börjat sprida sig inom nationalekonomin. Ronald Coase visade att den grundläggande mikroteorin varit ofullständig eftersom den bara inkluderade produktions- och transportkostnader men bortsåg från kostnaderna för att sluta och

⁴⁶ För en översiktlig framställning av tillväxtkritiken se kap 7 och 8 i ARNDT H.W.(1978), The Rise and Fall of Economic Growth. A Study in Contemporary Thought.

⁴⁷ På kort tid försämrades situationen för många av de stora företagen. I Sverige drabbades järnmalmsgruvorna, stålindustrin och varven. Det tog tid innan det stod fullt klart att det i stort utsträckning var fråga om strukturella svagheter. Det behövdes i många fall kapacitetsnedskärningar, produktionsomläggningar och nedläggningar.

DAHMÉN E. (1988), Den ekonomiska tillväxtens förutsättningar. s.35.

⁴⁸ HANNAH L. & KAY J.A.(1977), Concentration in modern industry: theory measurement and the U.K experience. s.83-97.

⁴⁹ Pavitt et al undersökte viktiga innovationer i brittiska verkstadsföretag under perioden 1945-1983. De fann att mindre företag bidrog med en i relation till deras forsknings- och utvecklingsutgifter större andel innovationer än större företag. PAVITT, ROBSON, TOWNSEND, "The Size Distribution of Innovating Firms in the UK: 1945- 1983" i The Journal of Industrial Economics, Volume XXXV, March 1987, No.3. s.297-316.

⁵⁰ LINDMARK L.(1983), Strukturomvandling och industristöd. s.20.

⁵¹ Se t ex SCHUMACHER E.F. (1973, 1975), Litet är vackert. Ekonomi som om människor betydde något.

genomföra kontrakt och för att administrera företaget. Dessa kostnader brukar sammanfattande benämnas transaktionskostnader.⁵² I sitt arbete The Nature of the Firm ställer Coase två frågor, nämligen varför det finns organisationer av den typ företag utgör och varför varje företag har den storlek den har. Coase slutsats är att företag uppstår när allokeringsåtgärder utförs till lägre sammanlagda produktions-, kontrakts- och administrationskostnader inom företaget än när det sker via köp och försäljning på marknaden. Företaget expanderar sin storlek till den punkt där kostnaderna för att genomföra en ytterligare allokeringsåtgärd internt blir högre än om det sker via kontrakt träffade på marknader.⁵³ Transaktionskostnadsparadigmet vidareutvecklades bl a av Oliver Williamson. Företag har i varierande utsträckning specifika kunskaper som öppnar möjligheter att tillägna sig kvasiräntor.⁵⁴ Därmed blir företagets informationsnät av central betydelse.⁵⁵

Småföretaget inom företagsekonomin

Översikter om hur man uppfattat småföretag inom svensk företagsekonomi före 1960-talet saknas.⁵⁶ De tidigare i huvudsak som negativt uppfattade småföretagen tilldrog sig under 60-talet ett visst intresse. Även utomlands var den största svårigheten vid denna tidpunkt avsaknaden av information angående småföre- tagen.⁵⁷

I Sverige hade de första utredningsinitiativen gällande småindustri och hantverk initierats 1939 av Industrins utredningsinstitut.⁵⁸ Småföretagarproblemet var starkt förknippat med industrialiseringens regionala differentiering. Småindustriutred-

⁵² För en översikt över transaktionskostnadsansatsen se kapitel 1 i Företaget - en kontraktsekonomisk analys.

(red) Per-Olof Bjuggren och Göran Skogh (1989).

⁵³ COASE R. The Nature of the Firm i Economica, 4(1937), s.386-405. Se även COASE R. The Institutional Structure of Production. Vetenskapsakademiens Prisföreläsning i ekonomi. 9 december 1991. Stencil.

⁵⁴ Med kvasiränta avses ett överskott av intäkter över på kort sikt rörliga kostnader. Den engelska termen , där

"quasi-" kan översättas med "skenbar" eller "oegentlig", infördes av Alfred Marshall, som ansåg att det engelska ordet rent som nationalekonomisk term endast bör användas som inkomst av "fria gåvor från naturen".

⁵⁵ WILLIAMSON O. (195), Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Implications. För en översikt av Williamsons forskningsområde se EIDEM R. Oliver E Williamson. Ekonomporträttet i Ekonomisk Debatt, 1988 no. 3, s.203-208.

⁵⁶ Småföretagsforskningen tas inte upp i en nyligen utkommen beskrivning av företagsekonomins utveckling under 1900-talet. Se ENGWALL L. (1995), Föregångare inom företagsekonomin.

⁵⁷ Perspectives on a Decade of Small Business Research. Bolton Ten Years On. (ed) STANWORTH J., &

WESTRIP A., 1982.

⁵⁸ HENRIKSSON R.G.H.(1990) Som Edström ville - hur IUI blev till. s.145-53.

ningen kom att bli Axel Iveroths speciella angelägenhet. Utredningsuppdraget tog ett år och slutfördes 1941.⁵⁹ Nya betänkande angående hantverkets och småin- dustrins befrämjande publicerades 1946.⁶⁰

Några mer omfattande undersökningar om småföretag hade inte genomförts i Sverige under efterkrigstiden. Överhuvudtaget hade i Sverige vid denna tidpunkt bara producerats två större vetenskapliga arbeten om småföretagsamheten - Erik Dahméns "Industriell företagarverksamhet" samt Axel Iveroths "Hantverk och småindustri". Dessa arbeten från 1950 respektive 1944 betraktades under 1960- talets andra hälft fortfarande som den väsentliga kunskapskällan för att bedöma de mindre företagens problem.

Sådant var forskningsläget i slutet av 1960-talet när antalet tidskriftsartiklar rörande de mindre och medelstora företagens speciella situation ökade.⁶¹ Det var framförallt frågor kring skatter, teknisk förnyelse och företagsledning som behandlades.⁶² I en debatt som startade kring dessa studiers resultat lades den grund på vilken den företagsekonomiska svenska småföretagsforskningen började. Kring professor Dick Ramström samlades i Umeå 1968 en forskargrupp vilken så småningom kom att genomföra ett stort antal studier där man belyste enskilda småföretagsproblem.⁶³ Småföretagsforskningen hade nu fått en institutionell förankring.⁶⁴ Olika initiativ från lärare i företagsekonomi ledde till att en forskningsverksamhet påbörjades i Växjö. Av avgörande betydelse för verksam- heten där var de studier som genomfördes på uppdrag av Sveriges Industriför- bund.⁶⁵ Intressanta studier om småföretagandets miljöberoende och unika förmåga att utnyttja nätverksfördelar utvecklades av Bengt Johannisson.⁶⁶ Småföretagens

⁵⁹ SOU 1941:14.

⁶⁰ SOU 1946:22 och SOU 1946:40.

⁶¹ T ex förutspådde Erik Dahmén en god framtid för familjeföretagen i en artikel som behandlade utvecklingen och framtidsmöjligheterna för den mindre och medelstora industrin. DAHMÉN E. Familjeföretagens roll i framtidens Sverige i Industriförbundets tidskrift, 8. Oktober, 1965, s.450-57.

⁶² "Genombrottet" för den svenska småföretagsforskningen kom med Johansson & Silléns och Nilssons empiriska studier. JOHANSSON S.E., & SILLÉN B.(1968), Småindustri och familjeföretagare, NILSSON B.(1967), Företagande - väg till framgång eller misslyckande.

⁶³ En sammanfattning av de första årens småföretagsforskning vid Umeå universitet finns i RAMSTRÖM D.

(1971), Mindre företag - problem och villkor. Den svenska forskningen under 1970-talets första hälft sammanfat- tades dels av LINDSTRÖM C. (1974), Mindre och medelstor industri i förvandling, dels av RAMSTRÖM D.

(1975), red. Små företag - stora problem. 1981 sammanfattades den svenska och i viss mån även den internationella småföretagsforskningen av HULT M., & ODEÉN G. i Företagande i små företag.

Småföretagsforskningens internationella och svenska utveckling sammanfattades också av LUNDIN R.A. &

GLADER M., & SUNDIN E. (1983) Små företag i brännpunkt.

⁶⁴ Aktiviteterna spred sig sedan från Umeå till Uppsala och Lund, men framförallt till Växjö och Halmstad.

⁶⁵ Dessa projekt beskrivs i broschyren Småföretagsforskningen i Växjö (1981).

försörjning med riskkapital undersöktes av Hans Landström.⁶⁷

Även internationellt ökade forskningen om små företag. 1971 publicerades i England en omfattande studie om småföretag som kom att kallas för "Bolton- rapporten".⁶⁸ Den tidigare internationella litteraturen om småföretag hade i huvudsak varit amerikansk.⁶⁹ Boltonrapportens inflytande på omvärderingen av de små företagens roll blev stort. Den ledde till ett internationellt ökat intresse för akademisk småföretagsforskning i flera discipliner.⁷⁰

För ekonomer som intresserade sig för företagsstorlek var fram till början av 1970-talet den konventionella visdomen att företagsstorleken skulle öka. Därmed skulle sysselsättning och produktion alltmer koncentreras i stora företag.⁷¹ Den ortodoxa visdomen var förhärskande när David Birch 1979 publicerade en studie om vilka företag som skapade sysselsättning. Den negativa värderingen av småföretagsamheten vände på ett avgörande sätt när han publicerade sina resultat.

Birch undersökte om arbetstillfällen skapades av stora etablerade företag eller av nyetablerade småföretag. Resultaten var enligt honom entydiga. Över 60% av samtliga nya (netto) arbetstillfällen i USA skapades av nyetablerade företag med 20 anställda eller färre. 50% av samtliga nya jobb skapades av ekonomisk själv- ständiga små företag. Stora företag med över 500 anställda skapade mindre än 15%

av alla nya arbetsplatser.⁷² Även om metodologin i Birch's undersökning har varit

⁶⁶ JOHANNISSON B. (1991), Regional förnyelsekraft för lokalt bruk - en studie kring nyföretagandet i Sveriges län 1986-1989 och JOHANNISSON B. & NILSSON A. Community Entrepreneurship - Networking for Local Development i Journal of Entrepreneurship and Regional Development, vol.1, Nr.1, s.1-19.

⁶⁷ LANDSTRÖM H. (1988), Småföretagens försörjning med riskkapital - Vägar i Europa för att stärka småföretagens egna kapital.

⁶⁸ Small Firms. Report of the Committee of Inquiry on Small firms. 1971.

⁶⁹ Exempel på detta är klassiska empiriska studier - som MAYER K.B. & GOLDSTEIN S. (1961), The First Two Years: Problems of Small Firm Growth and Survival och HOLLANDER E.D (1967), The Future of Small Business - samt teoretiska studier som den av McCLELLAND D.J. (1961), The Achieving Society.

⁷⁰ Perspectives on a Decade of Small Business Research. Bolton Ten years on. Edited by J. Stanworth et al.

1982, s.3.

⁷¹ Storey t ex hänvisar till Stockmans et al longitudinella studie som visar att i Tyskland år 1907 företag med mindre än tio anställda tillhandahöll ca 42 % av sysselsättningen medan företag med fler än 1 000 arbetare tillhandahöll bara ca 14%. År 1970 hade detta förändrats avsevärt. Företag med mindre än tio anställda tillhandahöll 22 % av sysselsättningen och de med fler än 1 000 anställda 31%. Liknade trender antogs föreligga för andra länder. Framförallt under 1960- och 70-talen fanns det ringa tvivel om att stora företag skulle tillhandahålla en ökad andel av produktion och sysselsättning. Men under 1970-talet avstannade utvecklingen plötsligt. Inte ett enda OECD land för vilket data finns tillgängliga erfor någon nedgång i andelen av småföretag och ökad koncentration som var så karakteristiska under flera tidigare decennier. STOREY D.J. " The Role of Small and Medium-sized Enterprises in European Job Creation: Key Issues for Policy and Research". I Small and Medium Size Enterprises and Regional Development. Ed. by Giaoutzi M. & Nijkamp P. & Storey D.J. (1989).

s.140-141.

⁷² Birch hade tillgång till en databas som täckte sysselsättningsförändringar i 5,6 miljoner arbetsställen. BIRCH D.(1979), The Job Generation Process. Forskningsrapport. M.I.T. Program on Neighborhood and Regional Change. Cambridge Mass. s.29. Även de svenska storföretagens betydelse för svensk sysselsättning håller i snabb

föremål för omfattande diskussioner⁷³ är det nu allmänt accepterat att små företag skapar nya arbetstillfällen lika snabbt som större företag och kanske snabbare.⁷⁴ Under 1980-talet kom en rad resultat som visade att småföretag utgjorde en viktig källa för innovationer.⁷⁵

Under senare år har det inom företagsekonomin blivit vanligare att anta förekomsten av smådriftsfördelar och att det är ett företags ackumulerade erfarenheter av en viss verksamhet - dvs företagets placering på den sk erfaren- hetskurvan - snarare än företagsstorleken i sig som ger upphov till effektivitetsvin- ster. Man skiljer numera mellan problem som sammanhänger med att företag är små respektive att de är nya.

Sedan 1970-talet har alltså småföretaget tilldragit sig ett allt större intresse bland företagsekonomer. Detta beror naturligtvis också på att småföretagens betydelse har ökat. Den till synes oundvikliga historiska nedgången i antalet småföretag avstannade i de flesta utvecklade ekonomier. Storföretagens andel av företagssek- torn, vare sig man mäter i produktion eller i antalet anställda, sjönk i de stora industriländerna från slutet av 1970-talet,⁷⁶ medan småföretagssektorn ökade i de flesta utvecklade ekonomier. Tre olika förklaringsmodeller för småföretagens ökade betydelse kan urskiljas. De kallas för Birmingham-, Boston- och Bolognamodellen. Varje modell förklarar småföretagens ökade betydelse med olika orsaker. Birminghammodellen speglar storföretagens minskade betydelse och trycket på dessa företags arbetare att bli egenföretagare. Bostonmodellen understryker nya företags betydelse med spjutspetsteknologi för skapandet av sysselsättning och välstånd. Bolognamodellen speglar utvecklingen i Italien.

Konkurrerande småföretag utvecklades genom en kombination av småskalig

takt på att minska, och deras utvecklingsbanor är inte längre grunden för fortsatt välståndstillväxt inom landet.

GLETE J. (1994), Nätverk i näringslivet. s.340.

⁷³ ACS Z.J. & AUDRETSCH D.B. (1990), Innovation and Firm Size. s.2.

⁷⁴ STOREY D. & KEASEY K. & WATSON R. & WYNARCZYK P. (1990), The Performance of Small Firms.

s.1. Även Loveman och Sengberger visade att småföretagssektorn kunde öka sin andel av den totala sysselsättningen i de flesta utvecklade ekonomierna. LOVEMAN, G. & SENGBERGER, W. (1991), The Emergence of Small Scale Production: An International Comparison, Small Business Economics, March 3(1): 1- 38. Liknande resultat har nyligen presenterats för för Sverige. En studie om näringslivsdynamiken i Sverige visade att hela sju av tio nya arbetstillfällen (netto) skapades av små företag (1-50 anställda). DAVIDSSON P. (1994), Dynamiken i svensk näringsliv. s.163. Enligt Statistiska centralbyrån ökade antalet sysselsatta i medelstora företag (100-499 sysselsatta) i Sverige med 12% från år 1985 till år 1991. Samma sysselsättningsökning (12 procent) kan noteras bland småföretagen (mindre än 100 sysselsatta) om de minsta företagen (1-9 sysselsatta) exkluderas.

Storföretagen (minst 500 sysselsatta) visar däremot en minskning av antalet sysselsatta med 9 procent under perioden. Statistiska meddelanden, Avdelningen för arbetsmarknadsstatistik, Am 40 SM 9301 (1993).

⁷⁵ ZOLTAN J. ACS & DAVID B. AUDRETSCH, Innovation in Large and Small Firms: An Empirical Analysis. I The American Economic Review, Vol.78, September 1988, s.678-690. För en översikt se även VEDIN B.A., Innovationer för Sverige. SOU:1993:84, s.120-122.

⁷⁶ VEDIN B.A., Innovationer för Sverige. SOU 1993:84, s.120.

produktion i familjeföretag som specialiserar sig på bestämda arbetsmoment. Dessa italienska småföretag har blivit specialister på att kundanpassa sina produkter.⁷⁷ Geografer har sedan studerat dessa småföretag i deras regionala kontext.⁷⁸

När konservativa regeringar under 1980-talet kom till makten i USA och Västeu- ropa bidrog de att sprida föreställningen att småföretagets välbefinnande är en nyckelindikator för en nations politiska och ekonomiska hälsa. De lovade att tränga tillbaka staten och skapa större möjligheter åt individen. Enskilda företag skulle genom privatiseringar överta funktioner som tidigare hade utövats av staten.

Småföretaget och småföretagarna sågs som frihetshjältar⁷⁹ och som en mäktig komplementär kraft till offentlig sektor och fackföreningar,⁸⁰ "big business"⁸¹ samt som en garant för marknadsekonomins funktionssätt.⁸² För dem som sympatiserade med denna uppfattning antog småföretaget en nästan messiansk roll.⁸³ Småföretaget hamnade plötsligt i fokus för den ekonomiska politiken.⁸⁴ Berlin- murens fall och östblockets ekonomiska sammanbrott ledde till en ny, global insikt om småföretagandets och entreprenörskapets betydelse. Positiva skildringar av småföretag är idag legio och motbilder sällsynta.⁸⁵

⁷⁷ STOREY, D.J. & JOHNSSON, S. (1987), Job Generation and Labour Market Change. Se även Small Business Dynamics (1993), Edited by Karlsson Ch. & Johannisson B. & Storey D., s.3.

⁷⁸ KEEBLE D. & WEVER E.(1986), New Firms and Regional Development in Europe; GOODMAN E. &

BAMFORD J.(1989) Small Firms and Industrial Districts in Italy; SCHRÖDER E-J.(1993) Die unternehmerische Tätigkeit des Landes Baden-Würtemberg und ihre Raumwirksamkeit.

⁷⁹ "Så länge som det kan finnas fria självständiga småföretag är samhället inte helt förgiftat av regelsysyem och liknande." RAMSTRÖM D. (1986), Småföretagsforskningen i ett internationellt perspektiv i Småföretags- forskningen i tiden, s.85.

⁸⁰ "Ett samhälle som inte medger utrymme för självständigt fungerande mindre företagsenheter, där den enskildes ambitioner, handlingskraft och uppfinningsförmåga kan komma till sin rätt, torde ha förlorat en stor del av sin hälsa och livskraft. Så länge som samhällsmönstret tillåter existensen och utvecklingen av smådriftsformer finns förutsättningar för förändringar till det bättre. Det ligger kanske därför något i karakteristiken av småföretagandet som en 'civilisationens sista utpost'." BECKEREUS A. (1985), s.13.

⁸¹ "The fall of big business", ledaren i The Economist April 17th 1993, s.13-14.

⁸² "En stor småföretagssektor innebär att konkurrensen upprätthålls på olika marknader". Regeringens proposition 1986/87:74, s.145.

⁸³ GOSS D. (1991) Small Business and Society. s.2. För en kritik se kapitel "Constructing a modern myth" i RAINNIE A. (1989), Industrial relations in small firms. Small isn't beautiful.

⁸⁴ STOREY D.J. & JOHNSSON S.(1987), Job Generation and Labour Market Change. s.1-7.

⁸⁵ Med utgångspunkt i frågeställningen hur småföretagssektorn påverkas av den tekniska utvecklingen kom Elisabeth Sundin fram till ur de små företagens synpunkt ganska dystra slutsatser. Småföretagens beroende av sin uppdragsgivare är numera starkt och makten främst i den vertikala dimensionen tycks har gått från de små till de stora företagen. Underleverantörernas förhandlingsstyrka försvagas och företagarens autonomi blir en chimär. De enskilda företagens frihet minskar. SUNDIN E. (1990), Makten, tekniken och småföretagen.

Det förefaller mig som om fixeringen vid framgång⁸⁶ inte har varit lika utpräglad inom företagsekonomisk som inom ekonomisk-historisk forskning. En del av det som har skrivits är visserligen av normativ karaktär⁸⁷ och syftar till att förläna företaget den oavbrutna tillväxtens eviga ungdom. Något tillspetsat kan hävdas att företagshistorikernas förkärlek för storföretaget motsvaras av småföretagsforskar- nas intresse för det teknikintensiva utvecklingsföretaget. Inte desto mindre har studiet av företagsmisslyckanden - eller bredare företagsdödlighet - en lång tradition inom företagsekonomin. Det var framförallt småföretagsforskare som ägnade sig åt denna specialitet. Enligt ett där dominerande individorienterat perspektiv är företagsbeteende i huvudsak ett resultat av medvetet, överlagt och målinriktat handlande. Ett axiom är att företagsledningen och dess val av taktik och strategi är orsaken till företagets resultat. Det är kanske därför företagsekonomer ofta har tolkat företagsdöd och företagsmisslyckanden med utgångspunkt från in- dividrelaterade egenskaper. Utgångspunkten för dessa tolkningar förefaller ha varit den klassiska bilden av familjeföretagaren. "Företagandets triangel", med dess nyckelkomponenter ägande, ledning och affärsidé, bildar i denna bild en sammanhållen helhet, fokuserad kring företagarens person.⁸⁸

Småföretagsforskare har förklarat företagsdödlighet med att många företagsledare helt enkelt saknade viktig kunskap om hur man leder ett företag. Även när man fann att olönsamhet, brist på kapital eller för snabb expansion har varit orsaker till misslyckanden, har man i nästan samtliga fall velat hänföra detta till inkompetent ledarskap.⁸⁹ Även personlighetsdrag och familjesituation har vanligtvis upp-

⁸⁶ Termen "lyckas" eller att skapa framgång har fått sig en törn i och med småföretagsforskarnas arbeten. Om målen med företagsamhet inte är ekonomiska utan snarare t ex personlighetsutvecklande vad menas då med att

"lyckas"? Kan ett konkursdrabbat företag anses ha lyckats om grundaren nått sina personliga mål t ex att får driva ett tekniskt projekt till slut? FRANKELIUS P. (1993), Forskning om småföretag. Svensk småföretagsforskning under perioden 1980-1993.s.56.

⁸⁷ "First we have to look beyond the usual theories of business administration. These are often normative in nature and not well adapted to the reality of small and/or young firms." DAVIDSSON P. (1992), Entrepreneurship and Small Business Research: How Do We Get Further? Umeå Business School. Sweden.

⁸⁸ Denna bild har givetvis spelat en viktig roll för företagandets utveckling men verkligheten inrymmer även andra varianter. Dessutom har det framvuxit andra former för företagande för smådrift som lett till en uppbrytning och ombildning av "företagandets triangel". RAMSTRÖM D. Bilden av småföretaget - i går, idag, i morgon i Småföretagen. Tendenser inför 90-talet, (1986), Red. S. Stensson, s.7-18.

⁸⁹ ABDELSAMAD M.H. & KINDLING A.T., Why Small Business Fail i Advanced Management Journal. Vol 43 (1978):2, s.24-32 och JANSSEN R.J. Small Business Failures i Small Business in the 1980's (Ed. by) Sonfield M.C. (1984). Enligt Janssen kunde 95% av samtliga misslyckanden förklaras med individrelaterade faktorer. Se även KEDNER G. (1975), Företagskonkurser. s.160-61 och LARSON C.M. & CLUTE R.C. The Failure Syndrome i American Journal of Small Business, Volume IV, Number 2, October, 1979, s.35-40 samt LITVAK I.A. & MAULE C.J. Entrepreneurial Success and Failure - Ten Years Later i Business Quarterly, Winter 1980, s.68-78. Vidare McKEE, Why so many businesses fall by the wayside i Rydge's, December, 1978, s.58-59.

BARROW C.(1993), The Essence of Small Business, s.42-51. Enligt Barrow kan 93% av företagsmisslyckanden förklaras med personrelaterade brister. The European Observatory for SMEs, Commission of the European Communities, COM(1994):352, s.9.

märksammats som orsaker.⁹⁰ I en litteraturöversikt över orsaker till företags- misslyckanden fann Joyce Berryman⁹¹ samt Haswell och Holmes samstämmighet om att huvudorsaken till företagsmisslyckanden var inkompetent företagsledning och oerfarenhet.⁹²

Ett exempel på en sådan förklaring är de, sedan 1926 årligen, av Dun &

Bradstreet gjorda undersökningarna om företagsmisslyckanden. Enligt dem orsakades 36% av 31 334 företagsmisslyckanden år 1982 av otillräcklig erfarenhet hos företagsledaren och ytterligare 46% hänfördes till "inkompetens".⁹³ Den före- tagsekonomiska litteraturen över företagsmisslyckanden är idag synnerligen omfattande. Individorienterade, företagsinterna orsaker anges som huvudskäl till misslyckanden.⁹⁴ Omvänt har också framgång i företagsvärlden förklarats med individers personlighetsdrag⁹⁵ eller förmåga att utveckla och använda adekvata strategier.⁹⁶ Detta är en överraskande slutsats. Empiriska undersökningar har visat att strategisk planering överhuvudtaget inte förekommer i majoriteten av småföretagen. Dessutom har man inte kunnat visa att användning av strategisk planering leder till signifikant bättre resultat.⁹⁷ Benägenheten att diskutera framgång och misslyckanden i termer av "good and bad fellows" är också vanlig inom företagshistoria.⁹⁸

Småföretagsforskare intresserade sig relativt tidigt för kvinnliga företagare. De första kraven på forskning där företag som var ägda och/eller ledda av kvinnor skulle utgöra undersökningsobjektet i början av 1970-talet började att ställas i

⁹⁰ CARROL G.R. A Stochastic Modell of Organizational Mortality: Review and Analysis i Social Science Research 12, (1983), s.304.

⁹¹ BERRYMAN J. Small Business Failure and Bancruptcy: A Survey of the Litterature i European Small Business Journal,1981, no 1, s.54.

⁹² HASWELL S. & HOLMES S., Estimating the Small Business Failure Rate: A Reappraisal i Journal of Small Business Management, July 1989, s.68-74.

⁹³ The Business Failure Record 1982-1983. Dun & Bradstreet Corporation (1985), s.3 och 14.

⁹⁴ HALL G. & YOUNG B. Factors associatetd with small firm insolvency i New Directions in Small Business Research, Edited by Atkin R. et al (1993), s.62.

⁹⁵ WOODROFF A.M. & ALEXANDER T.G. (1958), Success and Failure in Small Manufacturing. s.124.

⁹⁶ "Whether it is explicitly stated or not, the dominant assumtion of the strategyorientated litterature is that success is primarily dependent upon entrepreneur's ability to develop and execute effective strategies." LOW M.B.

& MAcMillan A.C. Entrepreneurship: Past Research and Future Challenges i Journal of Management, 1988, Vol.

14, no.2, s.144.

⁹⁷ SEXTON D.L. & AUKEN van P.A. "A longitudinal study of small business planning" i Journal of Small Business Management, January 1985, s.7-15.

⁹⁸ "Regardless of firm size, then, dominant individuals hold the key to enduring success." LIVESAY H.

Entrepreneurial Dominance in Business: Large and Small, Past and Present i Business History Review, Volume 63, No. 1, Spring 1989, s.4.