2002:2
Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än
50 anställda år 2000
I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som avdelningen för ekonomisk statistik vid SCB producerar. Det kan röra sig om produktbeskrivningar, metodre- dovisningar samt olika sammanställningar av statistik som kan ge en överblick och underlätta användandet av statistiken.
Utgivna publikationer i serien
Bakgrundsfakta till ekonomisk statistik
2001:1 Offentlig och privat verksamhet – statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och 1999
2002:1 Forskar kvinnor mer än män? Resultat från en arbetstidsundersökning riktad till forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor år 2000
2002:2 Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än 50 anställda år 2000
Ovannämnda rapporter, liksom övriga SCB-publikationer, kan beställas från:
Statistiska centralbyrån, SCB, Publikationstjänsten, 701 89 ÖREBRO, telefon 019 - 17 68 00 eller telefax 019 - 17 64 44.
Du kan också köpa SCB:s publikationer i Statistikbutiken:
Karlavägen 100, Stockholm
2002:2
Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än 50 anställda år 2000
Research and Development in Enterprises with less than 50 employees 2000
Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Avdelningen för Ekonomisk statistik, Programmet för Forskning och informationsteknik Förfrågningar Zine-Abidine Ouazzani, tfn 08-506 942 20, zine-abidine.ouazzani@@scb.se
2002 Statistiska centralbyrån ISSN 1650-9447
Printed in Sweden
SCB-tryck, Örebro 2002.07
,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ
&RQWHQWV
Sida Page
4 Sammanfattning på svenska 4 Summary in Swedish 5 Sammanfattning på engelska 5 Summary in English 6 Resultat av undersökningen 6 Result of the survey 10 Tabellförteckning 10 List of tables
11 Tabeller 11 Tables
18 Kvalitetsdeklaration 18 Quality declaration
27 Branschförteckning 27 List of activities in English
29 Ordlista 29 List of terms
6$00$1)$771,1*
SCB genomför sedan 1960-talet undersökningar av FoU-verksamheten bland de större företagen1. Populationskartläggningar av mindre företag har gjorts 1962, 1967, 1972, 1983 och 1994. Syftet med de här redovisade kartläggningen är att få en bättre kunskap om den totala FoU-verksamhetens omfattning. Resultatet skall främst användas för att ge ett mått på den FoU-verksamhet som inte täcks av SCB:s ordinarie statistik och möjliggöra en skattning av företagens totala FoU-verksamhet.
Tidigare populationskartläggningar har omfattat företag i de branscher som ej undersöktes i de ordinarie undersökningarna2 samt i de minsta storleksklasserna (1-49 anställda). En bättre täckning av den ordinarie undersökningen gör att denna populationskartläggning har en något annorlunda uppläggning. Den omfattar endast icke-finansiella företag med färre än 50 anställda.
De mindre företagen satsade år 2000 drygt 7 miljarder kronor på FoU-verksamhet. Drygt 11 000 årsverken3 för FoU utfördes i dessa företag samma år. Kartläggningen visar att de varuproducerande företag med 5 - 49 anställda satsade omkring 1,7 miljarder kronor på egen forskning och utvecklingsverksamhet år 2000. Tillverkningsindustrins bidrag uppgick till 1,5 miljarder kronor, eller motsvarande 80 procent av de totala insatserna inom varu- producerande företag.
Tjänsteproducerande företag med 1 till 49 anställda satsade i sin tur drygt 5,4 miljarder kronor på forskning och utveckling, vilket motsvarade ca 76 procent av totalen för de mindre företagen. Av dessa satsade näringsgrenarna Datakonsulter och dataservicebyråer, Forskningsinstitutioner samt Andra företagstjänster (SNI4 72, 73 och 74) omkring 4,3 miljarder kronor år 2000.
Ställs samma material upp i en annan belysning visar kartläggningen att företag med 5-49 anställda satsade 6,5 miljarder på egen FoU 2000. För de minsta företagen (1-4 anställda) har endast en uppskattning för branscherna Datakonsulter och dataservicebyråer, Forsk- nings- och utvecklingsinstitutioner samt Andra företagstjänster gjorts. Uppskattningen visar att omkring 0,6 miljarder satsades på FoU 2000 i dessa företag.
1 Med större avses företag med minst 50 anställda
2 Den senaste undersökningen avseende 1999 presenteras i UF 14 SM 0001
3 Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år.
4 Svensk näringsgren
6XPPDU\,1(1*/,6+
• Statistics concerning research and development (R&D) have been collected in Sweden since 1963. Two kinds of surveys have been made:
1. Pilot-studies in which a great number of enterprises were asked to report some total figures concerning their R&D activities.
2. Surveys in which detailed information was collected from a sample of enterprises.
Surveys has been made of enterprises with at least 50 employees,
• Five pilot-studies have been carried out before, covering 1962, 1967, 1972, 1983 and 1994.
• In 2000 a survey of enterprises (less than 50 employees) not regularly included in the R&D statistics of the Business Enterprises Sector was conducted. The objective of the survey was to gain a better understanding of the full extent of the R&D activities performed.
• Enterprises with less than 50 employees that perform R&D in 2000 were mostly found in the service sector.
• The total costs for R&D activities amounted to 7 132 SEK million 2000. Only 24 per cent of R&D costs were allocated to the manufacturing sector.
• The main part of the R&D costs are found in the following activities: Computer and related activities (NACE5 Rev.1, 72), Research and development (NACE Rev.1, 73) and Other business activities (NACE Rev.1, 74).
• The full-time equivalence was 11 121 person-years of which 8 279 were performed in the service sector.
• R&D costs in the enterprises less than 50 employees had an approximately 0,34 per cent share of GDP in 2000.
5(68/7$7$981'(56g.1,1*(1
Företag med färre än 50 anställda ingår inte i den ordinarie undersökning som SCB genom- för vartannat år. I stället har SCB undersökt dessa mindre företag med jämna mellanrum i form av populationskartläggningar. Dessa populationskartläggningar av små företag har gjorts avseende 1962, 1967, 1972, 1983, 1994 och 2000. Syftet med denna undersökning är att ge en mera fullständig bild av förekomst och omfattning av forskning och utvecklings- verksamhet inom företagssektorn. Resultatet skall främst användas för att ge ett mått på den FoU-verksamhet som inte täcks in i SCB:s ordinarie FoU-statistik, och möjliggöra en skattning av företagssektorns totala FoU-verksamhet.
Det visade sig i en speciell utredning som SCB gjorde att samband mellan utbildningsnivå och förekomst av FoU-verksamhet inom företaget inte existerade. Endast i forsknings- institutioner (SNI6 73) kan man påvisa, åtminstone, ett visst samband mellan utbildnings- nivå och FoU-verksamhet. Man kan dra slutsatsen att det är svårt att ”hitta” faktorer som kan identifiera mindre företag som bedriver FoU-verksamhet.
Den senaste undersökningen visar att de mindre företagen har satsat drygt 7 miljarder kro- nor på FoU. Detta betyder att dessa företags driftskostnader för FoU utgör 0,34 procent av bruttonationalprodukten (BNP) år 2000. Liksom tidigare är det huvudsakligen tjänsteföre- tag som bedriver FoU-verksamhet. Undersökningen visade att en mindre del av de under- sökta företagen redovisade FoU-verksamhet under 2000. Endast ett fåtal redovisade FoU- kostnader av ”större omfattning”. Att de mindre företagen spelar en större roll i FoU- systemet nu än för 30 år sedan visas av följande tabell.
Tabell A
Driftskostnader för FoU i företag med färre än 50 anställda som andel av FoU-driftskostnaderna i företag minst 50 anställda 1972, 1983, 1994 och 20007 R&D costs in entreprises with less than 50 employees in relation to the R&D costs of enterprises with 50 or more employees 1972, 1983, 1994 and 2000
Företagsgrupp/Type of enterprise 1972 1983 1994 2000 Driftskostnader för FoU i företag med färre än 50 anställda , i mkr 30 478 2 600 7 132 Driftskostnader för FoU i företag med minst 50 anställda, i mkr 1 681 10 417 31 329 53 015 Småföretagens andel i procent 2 5 8 13
År 1999 utgjorde driftskostnaderna för FoU inom företag med minst 50 anställda drygt 53 miljarder kronor. Kostnaderna inom de mindre företagen var något över 7 miljarder kronor.
Detta motsvarar drygt 13 % av storföretagens8 driftskostnader för FoU. Denna andel har ökat stadigt genom åren. För sex år sedan var andelen 8 procent, för omkring 20 år sedan var den 5 procent, och för trettio år sedan närmare 2 procent.
Det har länge antagits att en betydande del av FoU-verksamheten kan ligga hos företag med mindre än 50 anställda. Det har också antagits att det ofta är små företag som har programvara som slutprodukt, antingen som ”packaged software” eller som tjänster, dvs.
företag som inte fångas in av den reguljära FoU-statistiken.
6 Svensk näringsgren
7 Uppgifterna för företag med färre än 50 anställsa avser undersökningsåret 2000. Uppgifterna för företag med minst 50 anställda avser 1999.
8 Avses företag med minst 50 anställda
I nedanstående tabeller redovisas en koppling till den ordinarie undersökningen. Denna koppling är gjord för år 1999-2000. Eftersom denna undersökning utförs endast vartannat år, har SCB för att kunna göra en jämförelse mellan de två undersökningarna beräknat en prognos för år 2000. Enligt prognosen skulle FoU-kostnaderna i företag med minst 50 anställda uppgå till närmare 57 miljarder kronor. För FoU-årsverken har SCB använt den prognos som företagen har lämnat för år 2000 i den ordinarie undersökningen.
Tabeller med detaljerade redovisningar av de olika undersökningsvariablerna återfinns i tabellavdelningen med början på sidan 11. Definitioner och avgränsningar av variablerna framgår av kvalitetsdeklarationen på sidan 18.
Tabell B
Resultatet av kartläggningen 2000. Fördelning per näringsgren
Results of pilot-studies. By industry
Driftskostnader för FoU. Current costs for R&D
Näringsgren Ordinarie undersökning Kartläggning
FoU-kostnader
Utfall Prognos Utfall
1999 2000 2 000
Tillverkningsindustri 42 936 45 096 1 517
Övriga varuproducerande företag 701 806 173
Varuproducerande företag 43 637 45 902 1 690
Forskningsinstitutioner 4 624 4 825 1 067 Övriga tjänsteproducerande företag 4 754 4 961 4 376 Tjänsteproducerande företag 9 379 9 785 5 442
Totalt 53 015 55 689 7 132
Näringsgren Ordinarie undersökning Kartläggning FoU-årsverken
Utfall Prognos Utfall
1999 2000 2000
Tillverkningsindustri 35 251 36 616 2 662
Övriga Varuproducerande företag 629 747 180
Varuproducerande företag 35 880 37 363 2 842
Forskningsinstitutioner 4 129 4 264 1 361 Övriga tjänsteproducerande företag 4 162 4 297 6 918 Tjänsteproducerande företag 8 290 8 561 8 279
Totalt 44 171 45 924 11 121
Tabell C
Resultatet av kartläggningen 2000. Fördelning per näringsgren Results of pilot-studies. By industry
Årsverken för FoU. Person-years for R&D
Relativt sett ger inte kartläggningen något stort tillskott för de varuproducerande företagen.
Det verkar som SCB i den ordinarie FoU-undersökningen fångar huvuddelen av dessa företags FoU-verksamhet. Däremot ger den ett ”relativt” stort tillskott för tjänsteproducer- ande företag, speciellt näringsgrenarna Datakonsulter och dataservicebyråer (SNI 72), Forskningsinstitutioner (SNI 73) samt Andra företagstjänster (SNI 74). Detta tillskott uppgick till omkring 5,4 miljarder kronor år 2000.
De totala kostnaderna för egen FoU-verksamhet 2000 inom de undersökta företagen beräk- nas ha uppgått till drygt 7 miljarder kronor. Där varu- respektive tjänsteproducerande före- tag bidrog med 24 och 76 procent.
Inom den varuproducerande sektorn stod företagen med 20-49 anställda för 57 procent, medan företagen med 10-19 anställda endast bidrog med ca 31 procent till dessa företags FoU-verksamhet. För företagen med 1-9 anställda är skattningen alldeles för osäker för att redovisas.
För tjänsteföretagen var ordningen något omvänd och de minsta företagen, med 1-9 an- ställda stod där för hela 30 procent av driftskostnaderna för FoU. För de övriga storleks- klasserna, 10-19 och 20-49 anställda var andelen 24 respektive 46 procent.
Drygt 11 100 FoU-årsverken utfördes år 2000 inom företag med färre än 50 anställda. Av dessa svarade de tjänsteproducerande företagen för 74 procent. Mönstret när det gäller FoU-årsverkens fördelning mellan storleksklasserna ”följer” fördelningen för kostnaderna.
De varuproducerande företagen med 20-49 anställd bidrog med närmare hälften av FoU- årsverken inom gruppen. För tjänsteföretagen var andelen endast 40 procent. De minsta företagen bidrar med näst störst andel inom tjänstesektorn dvs. 35 procent. Företag med 10-19 anställda stod för endast 25 procent av tjänstesektorns FoU-årsverken år 2000.
Den genomsnittliga driftskostnaden för ett FoU-årsverke i de små företagen9 är betydligt lägre än för företag som har minst 50 anställda. Det finns många förklaringar: Många små företag har inte den typ av personal (utbildningsnivå) som är engagerade i de stora industri- företagen och får därmed lägre arbetskraftskostnad. De övriga driftskostnaderna är också betydligt lägre. Och slutligen svårigheten för små företag att redovisa FoU-årsverken. De erfarenheter som man kan dra från denna undersökning är att begreppet årsverke (trots de anvisningar som har följt blanketten) är svår tolkat för de små företagen.
9 Som information kan nämnas att totala driftskostnader för 2000 var i genomsnitt 641 000 kr per årsverken. För företag med minst 50 anställda var siffran 1999, 1 200 000 kr. Det bör dock tillägas att driftskostnaderna varierar mellan företagen.
Tabeller
Tables
7DEHOOI|UWHFNQLQJ
List of tables
Sida (Page)
Tabell 1 11
Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på näringsgren. Mkr Total R&D costs. By industry. SEK million
Tabell 2 12
Totala årsverken för FoU. Fördelning på näringsgren Total R&D person-years. By industry
Tabell 3 13
Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på storleksklass. Mkr Total R&D costs. By size class (number of employees). SEK million
Tabell 4 13
Totala årsverken för FoU. Fördelning på storleksklass Total R&D person-years. By size class (number of employees)
Tabell 5 14
Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på näringsgren och storleksklass. Mkr Total R&D costs. By industry and size class. SEK million
Tabell 6 15
Totala FoU-årsverken för FoU. Fördelning på näringsgren och storleksklass Total R&D person-years. By industry and size class
Tabell 7 23
Population, undersökta, svarande företag samt bortfallsföretag. Fördelning på storleksklass Population, examined, respondents and non-respondents. By size class
Tabell 8 24
Population, undersökta, svarande företag samt bortfallsföretag. Fördelning på näringsgren Population, examined, respondents and non-respondents. By industry
Tabell 1 Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på näringsgren. Mkr
Total R&D costs. Distribution by industry. SEK million
SNI 92 Benämning Driftskost. ±95%
för FoU ki1)
01-02+05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske .. ..
10-14 Gruvor och mineralutvinning .. ..
23-24 Kemisk industri, industri för stenkolsprodukter,
petroleumprodukter, kärnbränsle 103 24
27-29 Metallverk, metallvaru-, och maskinindustri 379 111
29 Maskinindustri 280 95
30-33 Tillverkning av el- och optikprodukter 765 249
34-35 Transportmedelsindustri .. ..
15-22+25-26+36-37 Övrig tillverkningsindustri .. ..
15-37 Tillverkningsindustri 1 517 296
10-37 Total Industri 1 520 296
40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet .. ..
01-45 Varuproducerande företag 1 690 346
73 Forskningsinstitutioner 1 067 137
70-72+74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster exkl. forskningsinstitutioner 3 285 745
80-93 Utb, vård, personliga o kulturella tjänster 200 66 50-52+55+60-64 Övriga tjänsteproducerande företag .. ..
50-93 Tjänsteproducerande företag 5 442 867
01-93 Totalt 7 132 933
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten " uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall".
Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna" värdet för företagens totala drifts- kostnader för FoU i ett intervall mellan 6 199 och 8 065 miljoner kronor.
.. Skattningen är alltför osäker för att redovisas
Tabell 2
Totala årsverken för FoU. Fördelning på näringsgren Total R&D person-years. Distribution by industry
SNI 92 Benämning Arsverken ±95%
för FoU ki1)
01-02+05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske .. ..
10-14 Gruvor och mineralutvinning .. ..
23-24 Kemisk industri, industri för stenkolsprodukter,
petroleumprodukter, kärnbränsle 156 26
27-29 Metallverk, metallvaru-, och maskinindustri 563 157
29 Maskinindustri 772 181
30-33 Tillverkning av el- och optikprodukter 1 034 298
34-35 Transportmedelsindustri .. ..
15-22+25-26+36-37 Övrig tillverkningsindustri 649 168
15-37 Tillverkningsindustri 2 662 388
10-37 Total Industri 2 665 388
40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet .. ..
01-45 Varuproducerande företag 2 842 422
73 Forskningsinstitutioner 1 361 182
70-72+74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster exkl. forskningsinstitutioner 5 491 1 134
80-93 Utb, vård, personliga o kulturella tjänster 339 111 50-52+55+60-64 Övriga tjänsteproducerande företag .. ..
50-93 Tjänsteproducerande företag 8 279 1 225
01-93 Totalt 11 121 1 296
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten " uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall".
Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna" värdet för antal årsverken för FoU i ett intervall mellan 9 825 och 12 417.
.. Skattningen är alltför osäker för att redovisas
Tabell 3
Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på storleksklass. Mkr Total R&D costs. By size class (number of employees). SEK million
Storleksklass Driftskost. ±95% procent Ackumelerad antal anställda för FoU ki1) procent
1-4 609 224 9 9
5-9 1 222 388 17 26 10-19 1 829 534 26 51 20-49 3 472 621 49 100
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten "uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall". Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna"
värdet för företagens (storleksklass 20-49 anställda) driftskostnader för FoU i ett intervall mellan 2 851 och 4 093 miljoner kronor.
Tabell 4
Totala årsverken för FoU. Fördelning på storleksklass Total R&D person years. By size class (number of employees).
Storleksklass Årsverken ±95% procent Ackumelerad antal anställda för FoU ki1) procent
1-4 1 247 550 11 11 5-9 2 021 536 18 29 10-19 3 106 707 28 57 20-49 4 748 768 43 100
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten "uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall". Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna"
värdet för antal årsverken för FoU i storlekskassen 10-19 anställda i ett intervall intervall mellan 2 399 och 3 813.
Tabell 5 Totala driftskostnader för FoU. Fördelning på näringsgren och storleksklass. Mkr
Total R&D costs. Distribution by industry and class size (number of employees). SEK million
SNI 92 Benämning Storleksklass (antal anställda)
1-9 ±95% 10-19 ±95% 20-49 ±95%
ki1) ki1) ki1)
01-02+05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske .. .. 0 0 .. ..
10-14 Gruvor och mineralutvinning .. .. .. .. 0 0
23-24 Kemisk industri, industri för stenkolsprodukter,
petroleumprodukter, kärnbränsle .. .. 23 8 74 22 27-29 Maskinindustri .. .. .. .. (160) (57) 29 Metallverk, metallvaru-, och maskinindustri .. .. .. .. 208 64
30-33 Tillverkning av el- och optikprodukter .. .. .. .. .. ..
34-35 Transportmedelsindustri .. .. .. .. .. ..
15-22+25-26+36-37 Övrig tillverkningsindustri .. .. .. .. .. ..
15-37 Tillverkningsindustri .. .. (447) (157) 883 237
10-37 Total Industri .. .. (448) (157) 883 237 40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet .. .. .. .. .. ..
01-45 Varuproducerande företag .. .. (528) (211) 967 262
73 Forskningsinstitutioner 306 82 183 47 577 99 70-72+74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster exkl. forskningsinstitutioner (1 095) (382) .. .. 1 293 444
80-93 Utb, vård, personliga o kulturella tjänster .. .. .. .. .. ..
50-52+55+60-64 Övriga tjänsteproducerande företag .. .. .. .. .. ..
50-93 Tjänsteproducerande företag 1 636 441 (1 301) (490) 2 505 563
01-93 Totalt 1 831 448 1 829 534 3 472 621
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten " uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall". Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna" värdet för företagens (storleksklass 1-9 anställda) totala driftkostnader för FoU i
ett intervall mellan 1 383 och 2 270 miljoner kronor.
( ) Användandet av skattningen bör göras med en viss försiktighet. .. Skattningen är alltför osäker för att redovisas.
Tabell 6 Totala årsverken för FoU. Fördelning på näringsgren och storleksklass Total R&D person-years. Distribution by industry and class size (number of employees)
SNI 92 Benämning Storleksklass (antal anställda)
1-9 ±95% 10-19 ±95% 20-49 ±95%
ki1) ki1) ki1)
01+02+05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske .. .. 0 0 .. ..
10-14 Gruvor och mineralutvinning .. .. .. .. 0 0
23+24 Kemisk industri, industri för stenkolsprodukter, petroleumprodukter, kärnbränsle .. .. 47 13 100 21
29 Maskinindustri .. .. .. .. 289 76
27-29 Metallverk, metallvaru-, och maskinindustri .. .. .. .. 388 89 30-33 Tillverkning av el- och optikprodukter .. .. .. .. (486) (192) 34+35 Transportmedelsindustri .. .. .. .. .. ..
15-22+25+26+36+37 Övrig tillverkningsindustri .. .. .. .. 273 83
15-37 Tillverkningsindustri (430) (166) 942 266 1 289 229
10-37 Total Industri (432) (166) 944 266 1 289 229 40+41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet .. .. .. .. .. ..
01-45 Varuproducerande företag (442) (167) 1 000 282 1 399 266
73 Forskningsinstitutioner 402 89 235 54 725 149 70-72+74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster exkl. forskningsinstitutioner 2079 712 .. .. 1 886 626 80-93 Utb, vård, personliga o kulturella tjänster .. .. .. .. 173 56 50-52+55+60-64 Övriga tjänsteproducerande företag .. .. .. .. .. ..
50-93 Tjänsteproducerande företag 2 825 750 2 105 648 3 349 720
01-93 Totalt 3 267 768 3 106 707 4 748 768
Noter
1) I kolumnen visas för den statistiska osäkerheten " uttryckt som ett 95 procentigt konfidensintervall". Innebörden är att med 95 procents sannolikhet ligger det "sanna" värdet för antal årsverken för FoU i storleksklassen 10-19 anställda
i ett intervall mellan 2 399 och 3813.
( ) Användandet av skattningen bör göras med en viss försiktighet. .. Skattningen är alltför osäker för att redovisas.
Kvalitetsdeklaration
Quality declaration
0 Inledning 0.1 Syfte och historik
Forskningsstatistiken ger inte en fullständig bild av resursanvändningen för forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU) inom företag. Det är nämligen endast företag med fler än 50 anställda som bedriver icke-finansiell verksamhet som ingår i de ordinarie undersökningarna som SCB vartannat år genomför sedan 60-talet och vars resultat presenteras i SCB:s ”Statis- tiska Meddelanden”. Syftet med denna undersökning är att ge en kompletterande bild av om- fattningen på FoU-verksamheten bland mindre företag (= färre än 50 anställda).
Fem populationskartläggningar har tidigare utförts. Den första avsåg år 1962 och var urvals- ram för de ordinarie undersökningarna för 1963-1965. Nästa populationskartläggning avsåg 1967 och var urvalsram för undersökningarna avseende 1967, 1969 och 1971. Populations- kartläggning 1972 var i princip urvalsram för undersökningarna 1973-1979. Däremot var syftet med kartläggningarna 1983 och 1994 att ge ett mått på den FoU-verksamhet som inte täcks in i SCB:s ordinarie FoU-statistik.
0.2 Statistikanvändning
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och den svenska tillväxten är beroende av de mindre företagens verksamhet. Information om inriktning och omfattning av små företags FoU- verksamhet i Sverige är knapphändig. Många av de stora användarna av FoU statistiken efterfrågar information om FoU verksamhet i de mindre företagen.
Bland de största användarna av FoU-statistiken är regering och riksdag. Andra stora använda- re är ITPS, NUTEK, VINNOVA, forskare, journalister, fackförbund och intresseorganisatio- ner. Statistiken kommer också att användas av flera internationella organisationer t.ex. EU och OECD.
0.3 Uppläggning och genomförande
Undersökningen är en kartläggning av FoU-verksamhet inom mindre företag som bedriver icke finansiell verksamhet. Undersökningen baseras på ett urval av företag som vid urvals- tillfället klassificerades som aktiva i SCB:s företagsregister (FDB). Urvalet stratifieras efter näringsgren och storleksklass. SCB:s undersökning av FoU-verksamhet i mindre företag 2000 omfattade ett urval på 7 253 företag. Undersökningen genomförs som en postenkät. Tre skriftliga påminnelser skickas. Enkäterna telefonkompletteras i den mån det behövs. Uppgif- ter för företag som inte kom in, skattades med hjälp av s.k. rak uppräkning. Man antar att bortfallsföretagen har samma egenskaper som de svarande. För denna undersökning förelåg ingen uppgiftslämnarskyldighet.
Mellan kartläggningen 1994 och denna undersökning har SCB undersökt sambandet mellan FoU-verksamhet och kompetensnivå i mindre företag. Syftet med studien var att fastställa om utbildningsnivå är lämplig att använda som stratifieringsvariabel i kommande kartläggningar, så att skattningen blir säkrare. Slutsatsen man drog av studien var att utbildningsnivå inte skulle tillföra någon ytterligare information, som kan användas för att få homogenare strata.
Utbildningsnivå är alltså inte lämplig som stratifieringsvariabel i kommande kartläggningar.
1 Innehåll
1.1 Statistiska målstorheter
I denna undersökning redovisas årsverken för egen FoU samt kostnader för egen och extern/
stödjande FoU inom företag med mindre än 50 anställda. De ekonomiska resursinsatserna redovisas i form av kostnader för FoU-verksamheten. De externa FoU-insatserna beskrivs genom omfattningen av de ekonomiska transaktioner som uppdrag och understöd till FoU generar.
1.1.1 Objekt och population
De undersökta objekten utgörs av företagsenheten som i de ”flesta fall” sammanfaller med de juridiska enheter eller bokslutsenheten. Med företag menas de juridiska formerna aktiebolag, handels- och kommanditbolag, ekonomisk förening samt vissa andra juridiska former som bedriver näringsverksamhet
1.1.1 Variabler
Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU)
Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) är verksamhet på systematisk grundval för att öka fonden av vetande, inkluderande kunskap om människa, kultur och samhälle samt att ut- nyttja detta vetande för nya användningsområden och att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, system eller metoder. FoU delas in i:
Grundforskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Begreppet innefattar såväl ren grundforskning (pure Basic research), där ingen restriktion är lagd på forskningens inriktning, som riktad grundforskning (oriented basic research), där forskningens inriktning är att lägga en grund som kan tänkas ge tillämpning.
Tillämpad forskning: att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte.
Utvecklingsarbete: att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana.
Gränsdragning mellan FoU och annan verksamhet
Grundkriteriet för att skilja FoU från närstående verksamhet är att det i FoU skall finnas ett väsentligt nyhetsinslag och att vetenskaplig eller teknisk osäkerhet skall undanröjas. Med osäkerhet avses de fall då det finns ett problem vars lösning inte är uppenbar för någon som har en god uppfattning om den grundläggande, allmänt använda kunskap och teknik som finns på området i fråga. En följd av detta kriterium är att visst projekt kan ses som ett FoU-projekt om det utförs i ett visst syfte, men inte om det utförs i ett annat syfte. I allt FoU-arbete skall det finnas ett nyhetselement. Ett normalt konstruktions- eller undersökningsarbete som helt
Driftskostnader för FoU består av:
Arbetskraftskostnader: Kostnader avseende lön för såväl arbetad som ej arbetad tid, andra kontanta ersättningar t.ex. traktamenten i samband med resor samt naturaförmåner. Vidare ingår kostnader för lagstadgade arbetsgivaravgifter, andra kollektiva avgifter, pensionskostna- der och övriga arbetskraftskostnader.
Övriga driftkostnader: Till FoU-verksamheten hänförliga kostnader för, värme, elektricitet, städning, reparation och underhåll av egna lokaler samt kostnader för hyrda lokaler. Förbruk- ningsmaterial, försäkringar, porto, telefon, böcker, tidskrifter, kontorsmaterial etc. FoU-verk- samhetens andel (eventuell debiterad som pålägg) av kostnader för administration.
Antal årsverken (personår) för FoU: All personal som är engagerad i FoU-arbete medtas, även personer som leder och administrerar forskning och utveckling.
Årsverke (personår) är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En person som varit heltidsanställd men endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 årsverke i FoU. Anta- let årsverke per person kan aldrig överstiga 1 även om personen har arbetat övertid. Om un- derlag för en exakt redovisning av årsverken inte finns eller är svårtillgängligt godtas en upp- skattning.
Definitioner och förklaringar
Extern FoU-verksamhet: Den externa FoU-verksamheten bedrivs inte inom ”egna” företa- get, dvs. den egna juridiska enheten eller bokslutsenheten. Det rör sig istället om medel som läggs ut på andra enheter i form av FoU-uppdrag och/eller FoU-understöd.
FoU-uppdrag: FoU-uppdrag innebär att en företaget givit en annan enhet i uppdrag att utföra FoU-arbete och att det förbehåller sig nyttjanderätten till resultatet. Det företag som lämnat FoU-uppdraget förbinder sig att finansiera de utgifter som FoU-arbetet orsakar.
FoU-understöd: FoU-understöd innebär att företaget utan att ensamt få nyttjanderätten till eventuella resultat finansierar en annan enhets FoU-arbete (t.ex. genom att betala avgifter eller bidrag).
Urvalsenhet/undersökningsenhet
Urvalsenheten i forskningsstatistiken utgörs av företaget, dvs. den juridiska enheten eller bokslutsenheten
Juridisk form
I redovisningen ingår aktiebolag, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag, statliga verk samt vissa stiftelser.
Redovisningsperiod:
Uppgifterna skall i princip avse kalenderåret 2000.
Storleksklassindelning:
Indelning i storleksgrupper sker efter företagets antal anställda. Följande storleksindelning har tillämpats för företagen: 1-4, 5-9, 10-19, 20-49 anställda.
Näringsindelning
För klassificeringen efter näringsgren gäller svensk standard för näringsindelningen (SNI10 92). Varje företag är hänfört till den näringsgren där det har sin huvudsakliga verksamhet.
Uppgifter för branschklassificering erhålles från Företagsdatabasen (FDB). Följande näringsgrenindelning tillämpas:
SNI 92 Näringsgren
SNI 01–05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske SNI 10–14 Utvinning av mineral
SNI 15–37 Tillverkningsindustri
SNI 40–41 El-, gas-, värme och vattenförsörjning SNI 45 Byggverksamhet
SNI 50–52 Partihandel o detaljhandel m.m.
SNI 55 Hotell- och restaurangverksamhet SNI 60–64 Transport, magasinering o kommunikation SNI 70–74 Fastighets- o uthyrningsverksamhet SNI 75 Offentlig förvaltning o försvar m.m.
SNI 80 Utbildning
SNI 85 Hälso- o sjukvård, sociala tjänster m.m.
SNI 90–93 Andra samhälleliga och personliga tjänster
1.1.3 Statistiska mått
De statistiska måtten är antal kronor samt antal årsverken
1.1.4 Redovisningsgrupper
Redovisningen sker främst efter bransch (Svensk näringsindelning SNI 92). En annan vanlig spridningsvariabel är storleksklass (efter antal anställda). Vid specialbearbetningar styrs redovisningen främst av sekretessregler.
1.1.5 Referenstider
Uppgifterna avser i princip kalenderåret.
2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt
FoU-verksamheten är ofta nära sammanvävd med annan verksamhet inom ett företag. Perso- nalen delar sin arbetstid mellan FoU och andra arbetsuppgifter. Samma lokaler och samma utrustning används för olika funktioner. Även i de fall en särskild forsknings- eller utveck- lingsavdelning finns inom ett företag har man en blandning av arbetsuppgifter. Inom avdel- ningen utförs ofta rutinprovningar, kvalitetskontroller och liknande som inte skall räknas som FoU enligt vedertagna definitioner. Uppgifter om FoU-verksamheten finns därför ofta inte direkt tillgängliga hos uppgiftslämnarna. Olika sammanställningar, beräkningar och uppskatt- ningar måste göras innan redovisningen till SCB kan lämnas.
2.2 Osäkerhetskällor 2.2.1 Urval
Undersökningen ingår i ett för SCB:s olika företagsstatistiska undersökningar samordnat urvalssystem (SAMU). Samordningen av urvalssystemet går ut på att för de olika undersök- ningarna gemensamt register skapas utifrån FDB11. Från detta register bildas populationen (urvalsramen) för de olika undersökningarna.
Undersökningen är en urvalsundersökning. Urvalsförfarandet är stratifierat urval med OSU inom stratan. Urvalsstratana har skapats genom korsindelning med avseende på bransch och storleksklass. Urvalsstorleken i respektive stratum har allokerats efter storleksklass med viss justering efter 1994 års undersökning av FoU i mindre företag. Branscher och storleksklasser med en mindre varians avseende driftskostnader för FoU 1994 har fått en mindre urvalsstorlek medan branscher och storleksklasser med en större varians har fått en större urvalsstorlek.
Branscher som bedöms sakna eller ha en mycket liten driftskostnad för FoU och som inte var med i 1994 års undersökning har fått en mindre urvalsstorlek.
2.2.2 Ramtäckning
Rampopulationen för undersökningen utgjordes av icke finansiella företag med 1-49 anställ- da. Ramen har framtagits med hjälp av FDB. Från undersökningen har företag med storleks- klass 1-4 anställda och näringsgrenar som inte är läkemedel och läkemedelkemikalier (SNI12 24.4), databehandlingsverksamhet (SNI 72), forskningsinstitutioner (SNI 73), andra företags- tjänster (SNI 74) uteslutits. Rampopulationen omfattade efter att ovan begränsningar gjorts ca 65 000 företag
Ramen innehöll både under- och övertäckning. Undertäckningen innebär att företag som egentligen tillhör undersökningspopulation saknas. I detta fall undertäckning av nystartade företag. Övertäckningen i sin tur innebär det motsatta dvs. att ramen innehåller företag som ej tillhör undersökningspopulation, bl.a. nedlagda och fusionerade företag.
2.2.3 Mätning
Mätfel förekommer. Vissa fel beror på misstolkningar av FoU definitionen och blankettanvis- ningar. Ibland skattar uppgiftslämnarna alltför grovt enkätsvaren. För att motverka mätfel har stor vikt lagts vid kontroll av att enkäten blivit rätt uppfattad och därmed riktigt besvarat.
Det är svårt för uppgiftslämnarna att i praktiken tillämpa de angivna definitionerna och av- gränsningarna av FoU-verksamheten. Kvalitén på uppgifterna som lämnas på enkäten blir naturligtvis beroende av vilket underlag som finns och med vilken omsorg uppskattningarna görs. Statistiken måste således tolkas med omdöme och viss försiktighet. Den kan endast ge en grov kvantitativ bild av den komplicerade verksamhet det här är fråga om. Enskilda värden bör inte tas som absoluta sanningar.
11 SCB:s Företagsdatabas
12 Svensk näringsgren
2.2.4 Svarsbortfall
Som objekt bortfall räknas uppgiftslämnare (=företag), som medtagits i undersökningen men som ej inkommit med ifylld blankett. I undersökningen ingår sammanlagt 7 253 företag. An- talet inkomna blanketter uppgår till 5 039 stycken, resterande är objektbortfall. Bortfallskorri- gering har skett genom så kallad rak uppräkning. Detta innebär att man antar att bortfallsföre- tagen har samma egenskaper som de svarande. I tabell 7 och 8 redovisas bortfallet och hur detta fördelar sig på näringsgren och storleksklasser (antal anställda).
Tabell 7
Population, undersökta, svarande företag samt bortfallsföretag. Fördelning på storleksklass Population, examined, respondents and non-respondents, by size class
Storleksklass Populations- Urvals- Urvals- Antal Bort- Bortfall antal anställda total (N) storlek (n) fraktion (%) svar fall (%)
1-4 11 018 699 6 566 133 19
5-9 29 338 1 517 5 1 234 283 19
10-19 15 684 2 162 14 1 244 918 42 20-49 8 925 2 875 32 1 995 880 31 Totalt 64 965 7 253 11 5 039 2 214 31
Tabell 8 Population, undersökta, svarande företag samt bortfallsföretag. Fördelning på bransch Population, examined, respondents and non-respondents, by industry
SNI Benämning Populations- Urvals- Antal Bort- Bortfall total (N) storlek (n) svar fall (%) 01-02+05 Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske 1 100 133 110 23 17 10-14 Gruvor och mineralutvinning 108 72 50 22 31 15 Livsmedels-och dryvkesvaruindustri 816 174 97 77 44 17-19 Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri 350 172 97 75 44 20 Trävaruindustri, ej möbler 862 177 118 59 33 21-22 Massa- och pappersindustri, förlag m.m. 1 439 262 152 110 86 23 Stenkolsprod, petroleumprod, kärnbränsle 8 8 8 0 0 24 Kemisk industri 208 125 85 40 32 25 Gummi- och plastvaruindustri 497 146 82 64 44 26 Icke metalliska mineraliska produkter 231 107 70 37 35 27-28 Metallverk och metallvaruindustri 2 593 360 247 113 70 29 Maskinindustri 1 259 253 176 77 30 30 Industri för kontorsmaskiner och datorer 69 42 20 22 52 31 Annan elektroindustri 365 152 98 54 36 32 Teleproduktindustri 138 81 44 37 46 33 Teleproduktindustri 326 142 88 54 38 34-35 Transportmedelsindustri 369 191 109 82 86 36-37 Övrig tillverkningsindustri 616 180 123 57 52 40-41+45 Energiförsörjning och byggverksamhet 6 592 282 206 76 58
01-45 Varuproducerande företag 17 946 3 059 1 980 1 079 35
50-52 Parti- och detaljhandel, reparation 14 988 701 498 203 29 55 Hotell- och restaurangverksamhet 3 186 161 128 33 20 60-64 Transport, magasinering och kommunikation 4 196 528 325 203 193 73 Forskningsinstitutioner 570 286 217 69 24 70-71+74 Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster exkl. forskningsinstitutioner 19 981 1 919 1 376 543 93 80-85 Utb, vård, personliga o kulturella tjänster 2 548 269 229 40 15 90-93 Andra samhälleliga och personliga tjänster 1 550 330 286 44 13
50-93 Tjänsteproducerande företag 47 019 4 194 3 059 1 135 27
01-93 Totalt 64 965 7 253 5 039 2 214 31
2.2.5 Bearbetning
Insamlat material har genomgått en mikrogranskning i ett granskningssystem där ett antal kontroller avseende rimlighet och samband mellan variabler genomförts. Efter det att mikrogranskningen var avslutad och imputeringar och andra bearbetningar var avklarade makrogranskas materialet.
2.2.6 Modellantaganden Inga modellantaganden
2.3 Redovisning av osäkerhetsmått
Nivåskattningarna som baseras på urval innehåller alltid en urvalsbetingad osäkerhet, det så kallade urvalsfelet. Urvalsfelen är de enda feltyperna vars storlek går att beräkna teoretiskt.
Med urvalsfel avses den osäkerhet i skattningarna som beror på att ett urval av företag un- dersöks.
Ett sätt att få en uppfattning om tillförlitligheten i en skattning är att beräkna ett s.k. konfi- densintervall omkring skattningen. Vanligtvis beräknas intervallens övre och undre gräns som skattningen plus respektive minus dubbla standardavvikelsen. Det på detta sätt beräknade intervallet täcker då med 95 procents sannolikhet (konfidens) det värde som skulle ha erhållits vid en totalundersökning. Resultaten i tabellbilagan redovisas tillsammans med 95-procentiga konfidensintervall.
Som exempel på hur det 95-procentiga konfidensintervallet ska tolkas hämtas från tabell 1 to- tala driftskostnader. Dessa är 7 132 Mkr. ± 933 Mkr. Innebörden är att med 95 procents san- nolikhet ligger det “sanna värdet“ för företagssektorns totala driftskostnader för FoU i inter- vallet mellan 6 199 och 8 065 Mkr.
3 Aktualitet
3.1 Frekvens
Tidigare populationskartläggningar av mindre företag har gjorts 1962, 1967, 1972, 1983 och 1994
3.2 Framställningstid
Undersökningen skall publiceras 18 månader efter undersökningsårets utgång.
3.3 Punktlighet
Resultatet publicerades 18 månader efter undersökningsårets utgång.
4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden
4.2 Jämförbarhet mellan grupper
4.3 Samanvändbarhet med annan statistik
Andra undersökningar som använder SAMUS:s ram kan i princip kombineras med undersök- ningen. Undersökningen kan i princip kopplas till andra undersökningar i ekonomisk statistik.
Det är också i viss mån möjligt att koppla undersökningen till en viss individstatistik t.ex.
RAMS13
5 Tillgänglighet och förståelse 5.1 Spridningsformer
Undersökningen publiceras i en tryckt rapport. Rapporten kan även laddas ner gratis från SCB:s hemsida: www.scb.se
5.2 Presentation
Materialet presenteras i tabellform och diagram
5.3 Dokumentation
Variabel- och datamängdbeskrivningar kan fås genom SCB:s kontaktperson
5.4 Tillgång till primärmaterial
SCB utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterialet. Forskare, utredare m fl.
kan efter prövning få ut avidentifierat mikromaterial för egna bearbetningar.
5.5 Upplysningstjänster
SCB:s upplysningstjänst och produktens kontaktperson
13 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik
Branschförteckning
Branschindelningen är gjord i enlighet med standard för Svensk Näringsgrensindelning, SNI 92, vilken är anpassad till EU:s näringsgrensindelning, NACE Rev. 1.
01–05 Jordbruk, skogsbruk, fiske 10–14 Gruvor och mineralutvinning
15–16 Livsmedels–, dryckesvaru– och tobaksvaruframställning 17–19 Textil– , beklädnadsvaru-, läder- och lädervarutillverkning
20 Trävaruindustri, ej möbler
21 Massa–, pappers– och pappersvarutillverkning 22 Förlag; grafisk och annan reproduktionsindustri 23 Industri för stenkols– petroleumprod och kärnbränsle 24 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 25 Gummi– och plastvaruindustri
26 Jord– och stenvaruindustri 27 Stål och metallverk
28 Industri för metallvaror utom maskiner och apparater 29 Maskinindustri
30 Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer
31 Tillverkning av andra elektriska maskiner och artiklar 32 Tillverkning av teleprodukter
33 Industri för precisionsinstrument och ur 34–35 Transportmedelsindustri
36–37 Tillverkning av möbler, annan tillverkning och återvinning 40–41 El– gas– värme o vattenförsörjning
45 Byggverksamhet 55 Hotell o restaurangverksamhet
50–52 Parti– o detaljhandel, reparation av motorfordon, hushållsartiklar m.m.
60–64 Transport, magasinering och kommunikationsföretag 70 Fastighetsverksamhet
71 Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning 72 Databehandligsverksamhet
73 Forskning och utveckling 74 Andra företagstjänster
80–85 Utbildning, hälso– o sjukvård m.m.
90–93 Andra samhälleliga och personliga tjänster
List of activities
The classification by activities has been made according to the Swedish Standard Classification of Economic Activities (SNI), (SNI) which is based on the statistical classification of economic activities in the European Union, NACE Rev. 1.
01-05 Agriculture, forestry and fishing 10-14 Mining and quarrying
15-16 Manufacture of food, beverage and tobacco 17-19 Textile, wearing apparel and leather industries 20 Manufacture of wood and wood products 21 Manufacture of pulp, paper and paper products
22 Publishing, printing and reproduction of recorded media
23 Manufacture of coke, refined petroleum products and nuclear fuel 24 Manufacture of chemicals and chemical products
25 Manufacture of rubber and plastics products 26 Manufacture of other non-metallic products 27 Manufacture of basic metals
28 Manufacture of fabricated metal products 29 Manufacture of machinery and equipment n.e.c 30 Manufacture of office machinery and computers 31 Manufacture of electrical machinery and apparatus
32 Manufacture of radio, television and communication equipment 33 Manufacture of precision instruments, Watches and clocks 34-35 Manufacture of transport equipment
36-37 Manufacture of furniture, manufacturing n.e.c. and recycling 40-41 Electricity, gas and water supply
45 Construction
50-52 Wholesale and retail trade; repair shops 55 Hotels and restaurants
60-64 Transport, storage and communication 70 Real estate activities
71 Renting of machinery and equipment 72 Computer and related activities 73 Research and related activities 74 Other Business activities 80-85 Education, health
90-93 Other community and personal services
