Barns lek har blivit allvar
En kvantitativ studie gällande föräldrars upplevelse av barns utrymme för och innehåll i ledig tid
Carolin Creutz
Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Folkhälsovetenskap, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp
Termin/år: VT 2020 Handledare: Åsa Svensson Examinator: Katja Gillander Gådin Kurskod/registreringsnummer: FH006A
Utbildningsprogram: Magisterutbildning i hälsovetenskap, 60 hp
Förord
En bakgrund som socionom med vidareutbildning i kognitiv beteendeterapi, samt en vilja att fortsatt utvecklas i förståelsen av hur människa och samhälle relaterar till varandra, ledde mig fram till den utbildning i folkhälsovetenskap som i skrivande stund närmar sig sitt slut. Jag vill tacka alla som funnits med mig under den här resan. Ni har förmått mig att återigen flytta fram gränser för vad som är möjligt, och jag har fått förmånen att ännu en gång vidga mina vyer. Det är få förunnat att få ägna tid åt att utforska frågor som kommer djupt inifrån och vägrar släppa taget. Som det här med barn och lek. Jag växte upp under åttiotalet, i ett villaområde med en centralt placerad lekplats och grönområden i närheten. Mina föräldrar var heltidsarbetande och vi tillhörde den tidens medelklass. Min barndom innehöll spontan utomhuslek och någon enstaka planerad aktivitet. Leken saknade tid, ägde rum överallt och var en egen värld för oss barn. Trots liknande förhållanden gällande närområdet och hushållets resurser så är mina barns uppväxt väldigt olik min egen. Lekparker och trädgårdar är nu ödsligt tomma medan förenings- och kulturliv slåss om utrymmen för sina aktiviteter. Familjers vardagspussel hålls ihop av en
komplex logistik. Samtidigt rapporterar samhället om ökad fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Hur hamnade vi här?
Sammanfattning
Bakgrund: Samtidigt som barndomen alltmer tillbringas stillasittande
inomhus ses en ökning av fysisk och psykisk ohälsa hos barn och unga. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är detta bekymmersamt och angeläget att komma till rätta med. Mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar och tankar om risk och säkerhet har studien undersökt föräldrars upplevelse av barns utrymme för och innehåll i ledig tid. Metod: Föräldrar till barn i åldrarna nio till och med elva år, boende i två kommuner i södra Sverige, erbjöds att svara på en enkät. Resultat: Barns utrymme för ledig tid visade signifikanta samband med variablerna; föräldrarnas sysselsättning (p=0,019) och boende i villa (p=0,041). Annan sysselsättning än hel-, eller deltidsarbete samt boende i villa gav mindre ledig tid. Gällande innehållet i barns lediga tid framkom att 57 % av föräldrarna är bekymrade för innehållet och att 62 % upplever att innehållet i ledig tid behöver mer variation. Testning av
grupperade variabler mot index utifrån risk och säkerhet gav signifikanta skillnader; Index oro och bakgrund (p=0,034); Index risk och bakgrund (p= <0,001), utbildning (p=0,002) samt bostadens utemiljö (p=0,007); Index media och bakgrund (p=0,031),utbildning (p <0,001) samt bostadens utemiljö (p=0,027). Bättre demografiska och socioekonomiska förutsättningar gav utifrån tankar om risk och säkerhet en låg grad av påverkan eller ingen påverkan alls gällande barns utrymme för och innehåll i ledig tid. Slutsats:
Framtida forskning bör inriktas på att använda den kunskap som finns för att utveckla och pröva modeller för hur föräldrar och samhälle kan främja lek hos barn.
Nyckelord
Barndom, Lek, Livsvillkor, Närområde, Socioekonomisk status, Säkerhet
Abstract
Background: Concurrent with a sedentary childhood, spent indoors, there´s a growing concern for children´s physical and psychosocial wellbeing. It´s urgent for public health to deal with this. The aim of this study has been to, in relationship to parents’ socioeconomic status, and thoughts of risk and safety, explore children´s amount of, and content in free time. Method: Data were collected by an online survey aimed at parents of nine to eleven-year-old children living in two municipalitiesin the south of Sweden. Results:
Children´s amount of free time showed significant connections with parent´s occupation (p=0,019) and accommodation in a detached house (p=0,041).
Occupation other than full-or part-time, and accommodation in a detached house, showed less amount of free time. Regarding the content in children´s free time the result showed that 57% of the parents are concerned for the content, and that 62% think that the content needs more diversity. Screening for differences between grouped variables within risk and safety showed significant results for Index “oro” and the variable “bakgrund” (p=0,034);
Index “risk” and variables “bakgrund” (p= <0,001), “utbildning” (p=0,002) and
“bostadens utemiljö” (p=0,007); Index ”media” and the variables “bakgrund”
(p=0,031),”utbildning” (p= <0,001) and “bostadens utemiljö” (p=0,027). The better demographic and socioeconomic pre-conditions the less impact on the amount of, and content in, children’s free time due to thoughts of risk and safety. Conclusion: Future research should make use of existing knowledge to elaborate and try methods for how parents and society can promote play among children.
Keywords
Childhood, Life conditions, Neighbourhood, Play, Socioeconomic status, Safety
Innehållsförteckning
BAKGRUND ... 6
Barndomens förändring i takt med samhällets utveckling ... 6
Den förändrade barndomen- en fråga om ojämlikhet angelägen för barns hälsa ... 9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12
Begreppsdefinitioner ... 12
METOD ... 13
Ansats ... 13
Design ... 13
Urval ... 13
Genomförande ... 14
Analys ... 16
Etiska överväganden ... 18
RESULTAT ... 18
Demografisk och socioekonomisk databeskrivning ... 19
Barns utrymme för och innehåll i ledig tid ... 20
Föräldrars funderingar om barns utrymme för och innehåll i ledig tid ... 21
Socioekonomiska förutsättningar i förhållande till barns utrymme för och innehåll i ledig tid ... 21
Föräldrars upplevelse av samhällsklimat och säkerhet i förhållande till barns utrymme för och innehåll i ledig tid ... 22
Oro för barnets mående och utveckling i förhållande till utrymme för ledig tid... 22
Risk för skada i närmiljön i förhållande till innehållet i barns lediga tid ... 23
Oro utifrån medias nyhetsrapportering i förhållande till barns rörlighet i bostadsområdet . 23 Socioekonomiska förutsättningar och index för oro, risk och medias nyhetsrapportering ... 23
Föräldrars upplevelse av vad som mest påverkar barns utrymme för och innehåll i ledig tid ... 25
DISKUSSION... 25
Sammanfattning av studiens resultat ... 25
Resultatdiskussion ... 26
Metoddiskussion ... 28
Slutsats ... 30
REFERENSER ... 32 BILAGOR
Bilaga 1-Information, Bilaga 2-Påminnelse, Bilaga 3-Enkät, Bilaga 4-Kodning grupperade variabler
Bakgrund
Barndomens förändring i takt med samhällets utveckling
Före 2000-talet betraktades barn som tåliga och den gängse uppfattningen var att så länge förhållanden runt omkring var okej så klarar sig barn bra på egen hand och utvecklas gynnsamt (Stearns, 2003, ref. i Sutterby, 2009). Nu för tiden finns istället ett fokus på brister hos barn och att åtgärda dem genom hjälp från till exempel vården (Stearns, 2003, ref. i Sutterby, 2009). Barns tillgång till utomhuslek har dunstat som vatten i solsken (Rivkin,1995, ref i Sutterby, 2009).
Trots ett stort aktivitetsutbud för barn idag visar en brittisk studie att föräldrar upplever sin egen barndom som bättre och har en känsla av att barn idag går miste om saker (Solomon-Moore et al., 2019). Föräldrarna beskriver sin egen barndom som ett maximalt innehåll av frihet och lek utomhus och ett minimalt innehåll av skärmtittande (Solomon-Moore et al., 2019). En forskningsöversikt av Gray et el. (2015) visar att utomhusvistelse ger ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Adams och Savahl (2017) lyfter i en annan forskningsöversikt att det finns ett gediget forskningsunderlag som visar att barndomsupplevelser ute i naturen är av grundläggande betydelse för barns hälsa och välmående.
Boverket (2015) rapporterar att tätare städer, ökande trafik, och en stressig vardag för många vuxna har resulterat i en minskad rörelsefrihet för barn och att allt fler barn skjutsas till skola och fritidsaktiviteter. Boverket (2015) menar vidare att många barn inte vistas i andra miljöer än hemmet, skolan, och kanske en tillrättalagd fritidsverksamhet – och i bilen på väg mellan dessa miljöer. Barndomen har förändrats i takt med samhällets institutionalisering och har nu kulminerat i en institutionaliserad vardag (Rasmussen, 2004).
Barns vardagsliv sker nu till stor del inom en triangel, där skolan, bostaden och fritidsanläggningen utgör varsitt hörn och transportsträckorna däremellan bildar triangeln (Rasmussen, 2004). Bajrami, Kadriu och Ceka (2016) visar i en makedonisk studie att det saknas platser i närmiljön där barn kan tillbringa och använda den lediga tid de har.
När tid för sömn, mat, hygien, skola och barnomsorg är borträknad visar Hofferth och Sandberg (2001) att mängden ledig tid för amerikanska barn minskat med 12 % under åren 1981 till 1997. Minskningen ses som relaterad till demografiska och ekonomiska förändringar (Hofferth & Sandberg, 2001).
En fortsättning av studien som gjordes för åren 1997 till 2003 visar att barns lediga tid fortsatt minska och att detta hänger samman med förändringar i samhället (Hofferth, 2009). Minskad ledig tid för barn visas också i en brittisk studie som tittat på om den upptagenhet som präglar det vuxna vardagslivet även återfinns för barns vardagsliv (Wass & CenterParcs, 2017). Det
framkommer i studien att barn i genomsnitt har en timma och 29 minuter ledig tid per dag, måndag till och med fredag (Wass & CenterParcs, 2017)
Burdette och Whitaker (2005) skriver att innehållet i barns ostrukturerade tid, alltså den tid som inte ägnas åt planerade aktiviteter, är passivt och utgörs av stillasittande aktiviteter. LeBlanc et al. (2012) visar i en studie omfattande barn från tolv olika länder världen över, att åtta och en halv timme per dag
tillbringas stillasittande. Av resultatet framgår också att cirka 54 % av barnen i studien inte lever upp till den, enligt författarna, vanligt förekommande rekommendationen om fysisk aktivitet minst sextio minuter per dag (Salomonson et al., 1990, ref. LeBlanc et al., 2012).
En amerikansk studie av leksaksföretaget Melissa och Doug®tillsammans med Gallup® (Gallup, 2017) visar att utomhuslek värderas högt av föräldrar, och är något som föräldrar önskar mer av för sina barn. Föräldrarna
rapporterar dock hinder för utomhusleken och nämner vädret, oro för säkerhet, bristande möjligheter i utemiljön och barnens preferens för skärmbaserad aktivitet (Gallup, 2017). Sammantaget uppger föräldrarna i studien (Gallup, 2017) att barn leker alltmer inomhus och att deras aktivitet ägnas mer åt skärmtittande än åt barnledd ostrukturerad lek.
Wyver, Bundy, Naughton, Tranter, Sandseter och Ragen (2010) menar att en överdriven oro hos vuxna för att barn ska skada sig, kombinerat med åtgärder för att minimera skaderisk, påverkar barns möjlighet att leka fritt utomhus.
Detta sker samtidigt med en ökning av stillasittande beteende, som i sin tur kan öka risken för fetma och kroniska sjukdomar (Wyver et al., 2010). Vidare menar författarna att det finns en paradox gällande risk och säkerhet för barn då beteenden som utförs för att öka säkerhet också kan öka risken eller skapa en annan risk (Wyver et al., 2010). Föräldrar som skjutsar sina barn utifrån en upplevt riskfylld och potentiellt farlig trafiksituation orsakar till exempel ökad trafik och en farligare trafiksituation än den ursprungliga (Wyver et al., 2010).
Sandseter och Kennair (2011) lyfter att barn genom riskfyllda lekar med moment som hög höjd, snabb fart och risk för att gå vilse lär sig beräkna faror och risker. Gällande risker menar Sandseter och Kennair (2011) att vi idag är otillräckligt rädda för egentliga risker och överdrivet rädda för relativt ofarliga risker.
Den förändrade barndomen – en fråga om ojämlikhet angelägen för barns hälsa
Folkhälsopolitiken i Sverige har som nationellt mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (Folkhälsomyndigheten, 2019).
I Folkhälsopolitisk rapport 2010 finns tre strategiska områden samt elva mål för arbetet med folkhälsa i Sverige (Statens Folkhälsoinstitut, 2010). De elva målen har senare, utifrån regeringens proposition 2017/18:249, koncentrerats till åtta (Folkhälsomyndigheten, 2019) där särskilt ”det tidiga livets
villkor”, ”boende och närmiljö”, ”levnadsvanor” samt ”kontroll, inflytande och delaktighet” upplevs aktuella utifrån ohälsa till följd av förändringar av barndomen i takt med samhällets utveckling.
Rapporten ”Position statement on active outdoor play” (Tremblay et al., 2015) menar att det parallellt med en gradvis förskjutning, från att tillbringa barndomen utomhus, till att tillbringa den inomhus, syns att föräldrar har en ökad oro för sina barns säkerhet, samt att stillasittande beteende och fetma hos barn utvecklats till ett omfattande hälsoproblem världen över som nu kräver insatser riktade mot livsstilsförändringar. Wyver, Bundy, Naughton, Tranter, Sandseter och Ragen (2010) understryker att det finns en växande oro gällande hälsa för barn i höginkomstländer och den utgörs av att
utomhusleken minskar i snabb takt samtidigt som ett stillasittande beteende med risk för barnfetma och kronisk sjukdom som typ 2-diabetes ökar. World Health Organization, (WHO), rapporterar att det årligen dör fem miljoner människor världen över, oavsett åldersgrupp, till följd av otillräcklig fysisk aktivitet (WHO, 2019). För att vända den här utvecklingen behöver barn börja leka igen (WHO, 2019).
Wiseman, Harris och Downes (2019) visar i en australiensisk studie att fysisk aktivitet hos barn hänger samman med demografiska faktorer som barnets kön, etnicitet och förälders ålder, föräldrars regler gällande utomhuslek samt föräldrars användande av skärmtid som belöning eller kontroll avhängigt barnets beteende. Tandon et al. (2014) visar i en amerikansk studie att fysisk aktivitet ökar, och stillasittande beteende minskar, i en hemmiljö där föräldrar uppmuntrar fysisk aktivitet, där det finns en basketkorg, samt där det finns regler kring skärmtid. Anderson, Economos och Must (2008) visar i en annan amerikansk studie att överviktiga barn, barn som närmar sig tonåren, flickor och minoritetstillhörighet, (i det här fallet den amerikanska svarta
befolkningen som identifierar sig som ”non-Hispanic blacks”), skulle gynnas av insatser för att öka fysisk aktivitet och minska skärmtid. LeBlanc et al.
(2012) visar genom en sammanfattning av tre forskningsrapporter (Brodersen 2007; Fakhouri 2013 och Muthuri 2014., ref. i LeBlanc et al., 2012) att sämre socioekonomisk status och etnisk minoritetstillhörighet hos invånare i höginkomstländer innebär en högre sannolikhet för stillasittande, medan risken för stillasittande i låginkomstländer återfinns vid hög socioekonomisk status.
En studie jämförande danska och amerikanska förhållanden (Vandermaas- Peeler, Dean, Biehl & Mellman, 2019) visar att amerikanska föräldrar
rapporterar väder och vardagslivet som hinder för utomhusvistelse och att det därför är vanligast med lek i en kontrollerad och säker inomhusmiljö. Danska föräldrar rapporterar istället om fördelar med frisk luft och betonar hälsa framför vädret. Danska föräldrars svar skiljde sig också från de amerikanska då de lyfte fram fördelen med naturen utifrån friheten att utforska och att barn behöver ta risker för att utvecklas (Vandermaas-Peeler et al., 2019).
Odenbring (2018) menar i en jämförande studie gällande hur barn i USA respektive Sverige ser på sitt vardagsliv att det är viktigt att lyssna till vad barn vill och behöver istället för att se deras liv som anpassningsbart till, och en följd av, rytmen i den vuxna världen. Wiseman, Harris och Downes (2019) skriver att det är svårt för föräldrar att veta hur man ska förhålla sig till barns fysiska aktivitet då man både förväntas uppmuntra barns lek men samtidigt förhindra att de skadar sig. Till detta kommer att föräldrar översköljs av råd gällande sitt föräldraskap och att de ofta har ett eget fullbokat schema (Wiseman et al., 2019). Utmaningen för folkhälsoområdet menar Wiseman, Harris och Downes (2019) ligger i att hjälpa föräldrar orientera sig i de dubbla budskap som ges för barns fysiska aktivitet.
Andersson (2018) lyfter att individens hälsa påverkas av många faktorer i samhället, men att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för individer samtidigt beror på samhällets tankar om individen, som antingen passiv eller aktiv, gällande den egna hälsan.
Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är människors upplevelser om livet, dess villkor och möjligheter, nyckeln till kunskap för insatser riktade mot att främja god och jämlik hälsa. Inom den vetenskapliga världen är barns
försämrade hälsa, relaterat till en förändrad barndom, flitigt omskrivet. Det är därför relevant att som ett nästa steg lyfta in kunskapen i vardagslivet. Genom att fråga individer om de förändringar som rapporteras i tidigare forskning kan funderingar om det egna livet väckas och samspelet mellan individ och samhälle belysas. För den enskilde kan detta innebära tankar om förändring på såväl individuell som samhällelig nivå, en sidoeffekt som kan skapa spontaninterventioner för att främja barns hälsa.
Syfte och frågeställningar
Innevarande studies syfte har varit att mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar och tankar om risk och säkerhet undersöka föräldrars upplevelser av barns utrymme för ledig tid och innehållet i densamma.
Studien avsåg besvara nedanstående frågor:
Finns det samband mellan socioekonomiska förutsättningar och föräldrars upplevelser av barns utrymme för och innehåll i ledig tid?
Hur rapporterar föräldrar att tankar om, och beteende utifrån, risk och säkerhet påverkar barns utrymme för och innehåll i ledig tid?
Upplever föräldrar att det främst är socioekonomiska förutsättningar, eller, tankar om risk och säkerhet som mest påverkar barns utrymme för och innehåll i ledig tid?
Begreppsdefinitioner
Ledig tid är den vakna tid som finns kvar när skola, fritids, läxläsning, hushållssysslor och deltagande i strukturerade vuxenledda aktiviteter, till exempel idrottsträning, scouter eller trumpetlektioner är avklarade.
Utrymme för ledig tid är det begrepp som i studien används för att sätta ord på mängden av ledig tid och ska alltså inte förväxlas med ordet utrymme som betecknar det fysiska rummet.
Förälder är i studien den person som barnet lever tillsammans med, helt eller delvis. I enkät och informationsbrev förekommer ordet vårdnadshavare vilket då har samma betydelse som förälder.
Bakgrund, med syfte på härkomst, kategoriseras i innevarande studie som född i Sverige av svenska föräldrar, utrikesfödd, eller född i Sverige av någon förälder som är utrikesfödd (SCB, 2002). I enkäten användes oaktsamt
begreppet ”invandrat till Sverige”.
Metod
Ansats
En sociologisk förståelse av omvärlden, som utgår ifrån att människa och samhälle förhåller sig till varandra i en ömsesidig påverkan (Nutbeam, Harris
& Wise, 2014), låg som personlig grund till innevarande studie. Studien har i genomförande varit kvantitativ, vilket innebär att den utgått från möjligheten till kvantifiering när det gäller insamling och analys av data (Bryman, 2018).
Dataanalysen gjordes således utifrån numeriska värden.
Design
Studien var en tvärsnittsstudie där data samlades in via webenkät från flera individer under en begränsad tidsperiod (Bryman, 2018). Studien pågick under tre sammanhängande veckor tidig vår 2020. Enkätundersökningar ger forskaren möjlighet att besvara frågor som syftar till att beskriva ett fenomen, samband mellan olika variabler, eller hur olika variabler relaterar till varandra över tid (Creswell & Creswell, 2018).
Urval
Utifrån ett subjektivt antagande om gränser för barns socialisering bestämdes urvalet för studien till åldrarna nio till och med elva år, eller med andra ord årskurs tre till och med fem. Yngre barn bestämmer troligtvis inte helt fritt vad de gör med sin egen tid och äldre barn har sannolikt hunnit befästa sina sammanhang på ett annat sätt än nio- till elva-åringar.Utifrån etiska
överväganden gällande forskning betraktas barn som en sårbar grupp (Creswell & Creswell, 2018). Mot den bakgrunden vände sig studien istället till barnens föräldrar. Studiepopulation valdes utifrån ett bekvämlighetsurval (Eliasson, 2019). Studien genomfördes i författarens egen hemkommun, A, samt dennes arbetskommun, B. Båda ligger i en region i södra Sverige med
cirka tre mils avstånd från varandra. Kännedom om kommunerna ledde fram till valet av orter.
Kommun A hade knappt 18 000 invånare och kommun B strax över 31 000 invånare (Ekonomifakta, 2020). Medianinkomsten per år, för båda
kommunerna, var knappt under 280 000 kr per år (Ekonomifakta, 2020).
Förvärvsfrekvensen var strax över 80% för båda kommunerna, men
arbetslösheten var något högre i kommun B. Andel utrikesfödda var för 2015, 11 % i kommun A och 16 % i kommun B (Migrationsinfo, 2020). Kommun A hade i de utvalda årskurserna, tre till och med fem, ett totalt elevunderlag på 597 elever och kommun B hade ett underlag på 1084 elever (Skolverket, 2020).
Vid studier som genomförs via internet finns flera försvårande
omständigheter. Tekniska möjligheter som tillgång till e-post och internet, tekniska färdigheter hos individer och att människor ofta har fler e-
postadresser än en påverkar möjligheten att göra sannolikhetsurval (Bryman, 2018). Urvalet var således ett icke-sannolikhetsurval vilket innebär att det inte går att säga att det är representativt för en större grupp än den tillfrågade (Eliasson, 2019). Den totala populationen omfattade föräldrar till 1681 elever i årskurs tre till och med fem. De e-postadresser som studien haft tillgång till är frivilliga uppgifter och det är därför troligt att alla i populationen inte fått möjlighet att delta i studien. Enkätutskicket omfattade totalt 2469 e-
postadresser. I kommun A skickades e-post till 850 adresser och i kommun B skickades e-post till 1619 adresser.
Genomförande
Enkäten skapades i ordbehandlingsprogrammet Word men undersökningen genomfördes med enkätverktyget esmaker®, som ägs av företaget Entergate®
AB (2020), och tillhandahölls av författarens arbetsgivare. Enkätfrågorna lades
in i esmaker® som sedan genererade en länk till enkäten på internet. Länken till webenkäten skickades i e-post tillsammans med information om studien (Bilaga 1). Enkäten var öppen i tjugoen dagar och efter tio dagar skickades en påminnelse om studien (Bilaga 2).
Enkäten (Bilaga 3) hade 36 frågor, varav de tio första berörde barnets ålder och förälderns demografiska samt socioekonomiska förutsättningar.
Resterande 26 frågor behandlade barnets utrymme för ledig tid, innehållet i den lediga tiden samt utrymmet för och innehåll i ledig tid relaterat till samhällsklimat och säkerhet.
Föräldrarnas e-postadresser inhämtades via kontakt med sekreterare i de två kommunernas barn- och utbildningsnämnder. Kommunerna
sekretessprövade begäran om utlämnande av uppgifter och gjorde bedömningen att föräldrars e-postadresser betraktas som inkommen handling. I samråd med dataskyddsombud vid Mittuniversitetet fick
innevarande studies författare klartecken att ta emot e-postadresserna för att kunna skicka information med inbjudan om att delta i studien. Utifrån ett etiskt perspektiv var det viktigt att studiens deltagare i största möjliga utsträckning skyddades från skador eller kränkningar i samband med deltagande i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Utifrån datainspektionens vägledning (Datainspektionen, 2020) gjorde innevarande studies författare bedömningen att inhämtning av samtycke, genom att följa länken till, besvara och skicka in enkäten, har följt datainspektionens råd om frivillighet och att man ska kunna ångra sig. De filer som mottogs innehöll enbart e-postadresser.
Det framgick alltså inte vem eller vilka respondenter som var förknippade med e-postadresserna.
Ejlertsson (2019) menar att klara strategier för genomförandet av en
enkätundersökning kan reducera bortfall. Mot den bakgrunden förmedlades
inför ifyllandet av enkäten att endast en av sammanboende föräldrar erbjöds svara. Om barnets föräldrar levde åtskilda gick det bra att båda besvarade enkäten. Den förälder som svarade fick för sig själv välja ett barn att förhålla sig till. Hade man barn i fler årskurser utgick man alltså bara från ett barn.
Analys
I analys av data har innevarande studies författare arbetat med kvalitativa variabler av typerna nominal- och ordinaldata (Lantz, 2020). Insamlade data har bearbetats via IBM SPSS Statistics, version 25, som är ett program för statistisk analys (Wahlgren, 2012).Frågor om demografiska och
socioekonomiska förutsättningar samt frågor om risk och säkerhet har behandlats som oberoende variabler då de tidsmässigt betraktas ske före de förmodat beroende variablerna (Eliasson, 2019). Barns utrymme för och
innehåll i ledig tid har i den genomförda studien betraktats som de presumtivt beroende variablerna, alltså de som kommer efter föräldrarnas
socioekonomiska förutsättningar och tankar om, samt beteende utifrån, risk och säkerhet.
Data har analyserats univariat, och bivariat med korstabellering (Bryman, 2018). Hypotesprövning av statistiskt signifikanta samband för
socioekonomiska och demografiska förutsättningar utfördes med Chi-två-test (Wahlgren, 2012) där signifikansnivån sattes till p<0,05. En första
hypotesprövning visade att samtliga tabeller procentuellt innehöll för många celler med ett värde lägre än det förväntade, vilket påverkade trovärdigheten för sambandet (Eliasson, 2019). Ytterligare hypotesprövningar av samband gjordes därför utifrån gruppering av oberoende och beroende variabler.
Gällande barns utrymme för ledig tid koncentrerades hypotesprövningen till antal timmar ledig tid, måndag till och med fredag. Variationen mellan antal timmar, lördagar och söndagar, i förhållande till demografiska och
socioekonomiska förhållanden var nästintill obefintlig och därav var signifikanstestning ej meningsfullt. För innehållet i barns lediga tid
koncentrerades testningen till vad barn mest upplevs göra med sin lediga tid.
Hypotesprövningarna utfördes mot de socioekonomiska och demografiska variablerna bakgrund, utbildning, sysselsättning, bostad samt bostadens utemiljö. För kodning av inkluderade variabler, se bilaga 4.
Föräldrarnas attityder utifrån risk och säkerhet gällande barns utrymme för och innehåll i ledig tid mättes genom frågor utformade enligt Likertskalan (Bryman, 2018). Svarsalternativen sträckte från instämmande i ”ja, i hög grad”
till ”nej, inte alls” enligt en femgradig Likertskala (Bryman, 2018). Resultatet av attitydfrågorna analyserades med hjälp av index med ett lägsta värde på fyra, som angav högsta grad av instämmande, och ett högsta värde på tjugo, som angav lägsta grad av instämmande. Att använda index är lämpligt när forskaren ställer flera frågor utifrån samma tema (Sundell, 2012). För att pröva reliabiliteten i varje index, alltså om frågorna hänger samman på ett sätt som krävs för att kunna ta fram ett index, användes måttet Cronbach´s alpha (Sundell, 2012). Ett värde över 0,7 brukar vara måttstocken för reliabiliteten i ett index (Sundell, 2012). Svarsalternativ som inte innebar ett
ställningstagande räknades bort i skapandet av indexen (Lunds universitet Edu, 2015), vilket skapade ett internt bortfall i studien.
Vart och ett av indexen hypotesprövades också för skillnader mellan olika demografiska och socioekonomiska grupperingar. De sedan tidigare grupperade variablerna bakgrund, utbildning och bostadens utemiljö användes i hypotesprövningen, som skedde med Mann-Whitney U-test (Wahlgren, 2012) . Signifikansnivån i hypotesprövningen sattes till p<0,05.
Etiska överväganden
Av vetenskapsrådets skrift ”God forskningssed” (2017) framgår att forskning är angelägen för samhället och dess medborgare då det kan leda till förbättringar av till exempel hälsa och livskvalitet. Det finns ett etiskt motiv att bedriva forskning, det så kallade forskningskravet. Å andra sidan finns det också krav på att forskning ska bedrivas så att individen skyddas från skada och
kränkning, det så kallade individskyddskravet (Vetenskapsrådet, 2017).
Innevarande studie har inte berört känsliga personuppgifter, inte inneburit ett fysiskt ingrepp eller syftat till fysisk eller psykisk påverkan, och har inte heller riskerat att skada deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017). Vid design av
innevarande studie, under genomförandet samt i analys av data och i presentation av resultat har författaren haft populationens frivilliga deltagande och anonymitet i åtanke (Vetenskapsrådet, 2017). Presumtiva respondenter informerades skriftligt om studiens syfte. Samtycke till studien inhämtades genom egen aktiv handling att klicka på enkätlänken.
Respondenterna kunde efter avslutad enkät välja om de ville skicka in enkäten eller inte. Deltagandet i studien var anonymt då studiens författare inte vet vilka som nåtts av enkäten och vilka som svarat (Vetenskapsrådet, 2017).
Resultatet presenteras statistiskt på gruppnivå. Författaren har av etiska skäl också valt att inte studera barn utan istället inhämta deras situation via föräldrarna.
Resultat
När webenkäten stängdes redovisades 128 enkäter som ej slutförda och 477 enkäter som slutförda. Utifrån ett utskick till 2469 mejladresser innebar detta en svarsfrekvens på 19 %. Internt bortfall skapades vid konstruktion av index då svarsalternativ som ej innebar ett ställningstagande justerades bort.
Demografisk och socioekonomisk databeskrivning
Studiens respondenter bodde övervägande i kommun B men procentuellt fördelade sig svarsfrekvensen mellan de två kommunerna jämnt. Räknat på antalet e-postadresser för varje kommun svarade 19,5 % i kommun A, och 19,2 % i kommun B. Enkäten besvarades till övervägande del av individer som är födda i Sverige av svenska föräldrar, är gifta eller samboende samt bor i villa , arbetar heltid och har examen från högskolestudier. Hur demografiska och socioekonomiska data fördelade sig bland respondenterna visas på nästföljande sida i tabell 1.
För bostadens utemiljö angav nästintill alla respondenter (91%) att de hade egen trädgård, och över hälften av respondenterna (58%) hade dessutom tillgång till gemensamhetsyta utomhus. För bostadens närmiljö svarade över hälften (69%) av respondenterna att de hade närhet till skog. Grönområde utan lekredskap fanns tillgängligt för 32 % och grönområde med lekredskap fanns i närområdet för 64 % av studiens deltagare. En skolgård med
lekredskap fanns i närheten för 31 % av respondenterna.
Tabell 1. Frekvenstabell över demografiska och socioekonomiska variabler
Variabel Svarsalternativ Frekvens (n),
totalt 477
Procent ( %), totalt 100
Årskurs 3
4 5
160 166 151
33,5 34,8 31,7
Kommun A
B
166 311
34,8 65,2
Kön Kvinna
Man
Den indelningen passar inte mig
338 138 1
70,9 28,9 0,2
Civilstånd Ensamstående (även skild, särbo, änka/änkeman)
Gift/Sambo Annat
60 415 2
12,6 87,0 0,4
Bakgrund Född i Sverige, av föräldrar som också är födda i Sverige
Utrikesfödd
Född i Sverige av någon förälder som är utrikesfödd
397 55
25
83,2 11,5
5,2
Utbildning Grundskola
Gymnasiet
Eftergymnasial, ej högskola Studier vid högskola Examen från högskola
17 117 72 67 204
3,6 24,5 15,1 14,0 42,8
Sysselsättning Arbetar heltid Arbetar deltid
Tjänstledig/Föräldraledig Studerar
Sjuk-/aktivitetsersättning Arbetssökande
Hemmafru/man
319 109 8 22 13 3 3
66,9 22,9 1,7 4,6 2,7 0,6 0,6
Bostad Villa/Radhus/Kedjehus
Lägenhet
Annan boendeform
405 62 10
84,9 13,0 2,1
Barns utrymme för och innehåll i ledig tid
Barns utrymme för ledig tid, måndagar till och med fredagar, visade ett medianvärde på 3 timmar. För ledig tid, lördagar och söndagar, var medianvärdet 6 timmar. För innehållet i barns lediga tid uppgav 52 % av
föräldrarna att skärmrelaterad aktivitet var den vanligaste sysselsättningen.
När föräldrarna sedan fick svara på vad de upplevde att barn helst skulle vilja göra med sin lediga tid minskade skärmrelaterad aktivitet till 44 % till förmån för lek utomhus och umgänge med kompisar.
Föräldrars funderingar om barns utrymme för och innehåll i ledig tid Studiens resultat visade att över hälften av föräldrarna aldrig bekymrade sig gällande barnets utrymme för ledig tid och så gott som alla upplevde att barnet har lagom mängd ledig tid. Angående innehållet i barns lediga tid uppgav 57% av föräldrarna att de ibland var bekymrade och en övervägande andel (62 %) upplevde att innehållet i barnets lediga tid behövde mer
variation.
Socioekonomiska förutsättningar i förhållande till barns utrymme för och innehåll i ledig tid
Testning av grupperade oberoende variabler (bakgrund, utbildning, sysselsättning, bostad och bostadens utemiljö) mot den beroende variabeln antal timmar ledig tid, måndag till och med fredag, visade signifikanta samband för förälders sysselsättning (p=0,019) och boende i villa (p=0,041).
Barn vars föräldrar med annan sysselsättning än hel- eller deltidsarbete visade sig ha mindre mängd ledig tid, och barn till föräldrar boende i villa visade sig också ha mindre mängd ledig tid. Se tabell 2. För timmar lördag och söndag var medianvärdet 6 timmar. Då knappt 2 % av föräldrarna svarade att barnen hade mindre ledig tid än 6 timmar lördagar och söndagar, var variationen mellan antal timmar, lördagar och söndagar nästintill obefintlig.
Signifikanstestning för ledig tid, lördag och söndag, i förhållande till
demografiska och socioekonomiska förhållanden bedömdes därför inte som meningsfull.
Tabell 2. Hypotesprövning med Chi-två-test av samband mellan
demografiska och socioekonomiska variabler och barns utrymme för ledig tid, måndag till och med fredag.
Grupperade oberoende variabler Grupperade beroende variabel p-värde
Bakgrund;
Utrikesfödd, samt född i Sverige av utrikesfödd förälder alternativt Född i Sverige
Timmar måndag till fredag; 0–4
alternativt från 4 till fler än 8 timmar 0,123
Utbildning;
Grundskola upp till eftergymnasial alternativt
Studier vid, eller examen från, högskola
Timmar måndag till fredag; 0–4
alternativt från 4 till fler än 8 timmar 0,313
Sysselsättning;
Hel- eller deltid alternativt Övriga svarsalternativ
Timmar måndag till fredag; 0–4
alternativt från 4 till fler än 8 timmar 0,019*
Bostad;
Villa/Radhus/Kedjehus alternativt Lägenhet och annan boendeform
Timmar måndag till fredag; 0–4
alternativt från 4 till fler än 8 timmar 0,041
Bostadens utemiljö;
Inte egen trädgård alternativt Egen trädgård
Timmar måndag till fredag; 0–4
alternativt från 4 till fler än 8 timmar 0,549
* Fetmarkerat p-värde anger signifikant skillnad
Föräldrars upplevelse av samhällsklimat och säkerhet i förhållande till barns utrymme för och innehåll i ledig tid
Oro för barnets mående och utveckling i förhållande till utrymme för ledig tid
Index oro för barnets mående omfattade variabler gällande om föräldrars rädsla eller oro utifrån barnets mående och utveckling påverkar barnets utrymme för ledig tid. Cronbach´s alpha för de variabler som ingick visade 0,837 och bortfallet 155 enheter vilket innebär att indexet omfattade 322 svar.
Indexet hade ett lägsta värde på 4 (rädsla eller oro påverkar i hög grad) och ett högsta värde på 20 (rädsla eller oro påverkar inte alls). Medianvärdet för indexet var 18 vilket innebär att en övervägande del av föräldrarna inte alls upplever att oro för barnets mående och utveckling påverkar utrymme för ledig tid.
Risk för skada i närmiljön i förhållande till innehållet i barns lediga tid Index risk för skada omfattade variabler gällande om förälder utifrån risker i närmiljön upplever att innehållet i barnets lediga tid begränsas. Cronbach´s alpha för de variabler som ingick var 0,738 och bortfallet är 39 enheter vilket innebär att indexet omfattade 438 svar. Indexet hade ett lägsta värde på 4 (risk för skada begränsar i hög grad) och ett högsta värde på 20 (risk för skada begränsar inte alls). Medianvärdet för indexet var 19 vilket innebär att en övervägande del av föräldrarna upplever att risk för skada inte alls begränsar innehållet i barns lediga tid.
Oro utifrån medias nyhetsrapportering i förhållande till barns rörlighet i bostadsområdet
Index oro utifrån medias nyhetsrapportering omfattade variabler gällande om förälder upplever att medias nyhetsrapportering skapar en oro som begränsar barns möjlighet att utan sällskap av en vuxen röra sig fritt i bostadsområdet.
Cronbach´s alpha för de variabler som ingick var 0,931 och bortfallet 41 enheter vilket innebär att indexet omfattade 436 svar. Indexet hade ett lägsta värde på 4 (medias nyhetsrapportering påverkar i hög grad) och ett högsta värde på 20 (medias nyhetsrapportering påverkar inte alls). Medianvärdet för indexet var 17. Föräldrar upplever överlag inte alls att medias
nyhetsrapportering skapar en oro som begränsar barnets möjlighet att utan sällskap av vuxen röra sig fritt i bostadsområdet.
Socioekonomiska förutsättningar och index för oro, risk och medias nyhetsrapportering.
Tabell 3 visar resultat av hypotesprövning för skillnader utifrån grupperade demografiska och socioekonomiska variabler mot index för risk och säkerhet.
Tabell 3. Hypotestestning av skillnader avseende grupperade
socioekonomiska och demografiska variabler mot index för risk och säkerhet
Grupperade variabler Socioekonomiska och demografiska förutsättningar
Genomsnittligt rangtal, (frekvens) och p-värde;
Index Oro
Genomsnittligt rangtal, (frekvens) och p-värde;
Index Risk
Genomsnittligt rangtal, (frekvens) och p-värde;
Index Media Bakgrund
Utrikesfödd, samt född i Sverige av utrikesfödd förälder
Född i Sverige
p-värde
138,2 (57)
166,4 (265)
0,034*
156,1 (65)
230,5 (373)
p <0,001
189,1 (70)
224,1
(366)
0,031 Utbildning
Grundskola upp till eftergymnasial
Studier vid, eller examen från, högskola
p-värde
151,7 (136)
168,7 (186) 0,098
198,2 (184)
234,9
(254) 0,002
192,5 (183)
237,2 (253)
p <0,001 Bostadens utemiljö
Inte egen trädgård
Egen trädgård
p-värde
155,4 (31)
162,1 (291) 0,696
164,2 (32)
223,8 (406) 0,007
174,8 (36)
222,4
(400)
0,027
* Fetmarkerat p-värde anger signifikant skillnad
Index omfattande frågor om oro visade signifikant skillnad för grupper inom variabeln bakgrund (p=0,034). Index omfattande frågor om risk visade signifikanta skillnader mellan grupper inom variablerna bakgrund (p =
<0,001), utbildning (p=0,002) och bostadens utemiljö (p=0,007). Index om oro utifrån medias nyhetsrapportering visade signifikanta skillnader för grupper inom variablerna bakgrund (p=0,031), utbildning (p= <0,001) och bostadens utemiljö (p=0,027). Respondenter födda i Sverige, med studier vid eller
examen från högskola som bodde i villa med egen trädgård, upplevde i större utsträckning att tankar om och beteende utifrån risk och säkerhet i låg grad eller inte alls påverkade barns utrymme för och innehåll i ledig tid.
Gynnsamma demografiska och socioekonomiska förutsättningar visade ett högre genomsnittligt rangtal (Wahlgren, 2012).
Föräldrars upplevelse av vad som mest påverkar barns utrymme för och innehåll i ledig tid
Av resultatet framkom att det var barnets egna önskemål (52%) som mest upplevdes påverka utrymmet för ledig tid, och vad kompisarna gör (48%) var det som mest upplevdes påverka innehållet i den lediga tiden. Familjens livsvillkor rapporterades av 22% vara det som mest påverkade barns utrymme för ledig tid. För innehållet i barns lediga tid rapporterade 28 % att familjens livsvillkor var det som mest påverkade. Endast ett fåtal rapporterade att utrymmet för och innehåll i ledig tid påverkades av känslor av säkerhet och trygghet.
Diskussion
Sammanfattning av studiens resultat
Studiens syfte var att mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar och tankar om risk och säkerhet undersöka föräldrars upplevelse av barns utrymme för ledig tid och innehållet i densamma. Resultatet visade att barn i genomsnitt hade tre timmars ledig tid under vardagar. Innehållet i barns lediga tid utgjordes av skärmrelaterade aktiviteter och över hälften av föräldrarna var ibland bekymrade över innehållet i barns lediga tid och upplevde att det behövde mer variation. Barns utrymme för ledig tid visade signifikanta samband med förälders sysselsättning (p=0,019) och boende i villa (p=0,041). Tankar om, och beteende utifrån, risk och säkerhet visades till övervägande del, i låg grad eller inte alls, påverka barns utrymme för eller innehåll i ledig tid. Testning av grupperade demografiska och
socioekonomiska variabler mot index utifrån risk och säkerhet gav signifikanta skillnader; Index oro och bakgrund (p=0,034); Index risk och bakgrund (p= <0,001), utbildning (p=0,002) samt bostadens utemiljö (p=0,007);
Index media och bakgrund (p=0,031), utbildning (p <0,001) samt bostadens utemiljö (p=0,027). Resultatet visade också att det var barnets egna önskemål om aktiviteter samt vad barnets kompisar gör som mest upplevdes påverka utrymmet för och innehållet i ledig tid.
Resultatdiskussion
I jämförelse med studien av Wass och CenterParcs (2017) hade innevarande studies resultat om dubbelt så mycket ledig tid, måndag till och med fredag.
Skillnaden kan eventuellt bero på demografiska och socioekonomiska olikheter mellan de båda studiepopulationerna. Signifikant samband mellan utrymmet för ledig tid och förälders sysselsättning (p=0,019) visade sig i innevarande studie som att annan sysselsättning än hel-och deltidsarbete innebar mindre utrymme för ledig tid. Resultatet är samstämmigt med flera tidigare studier som visar att sämre demografiska och socioekonomiska förutsättningar innebär sämre möjlighet för fysisk aktivitet i eller utanför hemmet, och medför mer stillasittande samt mer skärmtid (Auhuber et al., 2019; Brockman et al., 2009; Fairclough et al., 2009; Salway et al., 2019; Tandon et al., 2012).
Signifikant samband mellan barns utrymme för ledig tid och boende i villa (p=0,041) innebar mindre utrymme för ledig tid. Demografiskt och
socioekonomiskt gynnsamma förutsättningar som möjliggör boende i villa kan i innevarande studie stå för ett högre deltagande i strukturerade
aktiviteter vilket då också minskar utrymmet för ledig tid. Demografiska och socioekonomiska förutsättningar som påverkande för barns utrymme för ledig tid visas också av Bennett, Lutz och Jayaram (2012). Barns delaktighet i
strukturerade aktiviteter utanför skoltid hänger samman med familjens socioekonomiska förutsättningar (Bennet et al., 2012). Barn med bättre
förutsättningar är i hög grad engagerade i aktiviteter utanför skoltid och deras föräldrar är angelägna om att barnen ska delta (Bennett et al., 2012).
Innehållet i barns lediga tid visade sig i innevarande studie mestadels bestå av skärmrelaterade aktiviteter, vilket överensstämmer med studierna av Gallup®
och Melissa & Doug® (2017), samt Wass och CenterParcs (2017). Att föräldrarna ibland var bekymrade för innehållet i barns lediga tid och upplevde att det behövde mer variation överensstämmer med det som framkommer i studierna av Solomon- Moore et al. (2019) och Gallup® (2017), om att föräldrar tänker att barn av idag går miste om saker och att föräldrar önskar mer utomhuslek för sina barn.
Tankar om och beteende utifrån risk och säkerhet visade i innevarande studie överlag ingen påverkan alls gällande barns utrymme för och innehåll i ledig.
Förmodat trygga förutsättningar i närområdet för det stora flertalet förklarar sannolikt resultatet. Graden av påverkan ökade dock med sämre
demografiska och socioekonomiska förutsättningar och skillnaden mellan sämre och bättre förutsättningar var signifikant: index oro och bakgrund (p=0,034); index risk och bakgrund (p= <0,001), utbildning (p=0,002) samt bostadens utemiljö (p=0,007); index media och bakgrund (p=0,031), utbildning (p= < 0,001) samt bostadens utemiljö (p=0,027). Resultaten stöds av ett flertal studier som visar på samband mellan barns fria rörlighet och föräldrars tankar om säkerhet utifrån närmiljön (Little, 2010; Mitra et al., 2014; Riazi et al., 2019).
Vidare hänger barns rörlighet i närområdet samman med barnets ålder och kön (Stone, 2014). En studie visar också att föräldrar utan större erfarenhet av riskfyllda liv är mer angelägna om skydda barn från att råka illa ut och skydda dem från att göra misstag (Nelson-Niehues et al., 2013).
Innevarande studie visade att barnets egna önskningar om att delta i aktiviteter, och vad kompisarna gör med sin lediga tid, vägde tyngre än socioekonomiska förutsättningar och tankar om, eller beteende utifrån, risk och säkerhet. Ur ett hälsoperspektiv är det här med barnets
självbestämmande intressant, och överensstämmande med tongångar inom populärvetenskapen. Leonard Sax, psykiatriker från USA, (Sax, 2020), menar att det under de senaste 30 åren skett ett auktoritetsskifte från föräldrar till barn vilket fått följderna att barn idag mår sämre fysiskt och psykiskt. Även den svenske psykiatrikern David Eberhard (2013) diskuterar den här utvecklingen: ” I dagens uppfostran har man å ena sidan kommit att frånta barns ansvar för sina handlingar. Samtidigt lägger man på dem andra former av ansvar. De förväntas vara mogna på ett sätt som de uppenbarligen inte är vuxna att klara av vare sig psykologiskt eller rent biologiskt…” (Eberhard, 2013, ss.56 - 57).
Resultatet av innevarande studie gällande att barn fick bestämma själva men ville göra som alla andra kan förklaras av att barn och deras föräldrar
anpassar det sociala sammanhanget (Triandis, 2001). I en kollektivistiskt präglad kultur utgör gruppen det stabila sammanhanget och individen den föränderliga som anpassar sig till gruppen (Triandis, 2001). I en
individualistiskt präglad kultur utgör däremot individen stabiliteten medan det sociala sammanhanget är föränderligt, individen anpassar därför
sammanhanget för att passa den egna personen (Triandis, 2001).
Metoddiskussion
Ett individualiserat samhällsklimat har medfört en enkättrötthet som resulterat i att deltagandet i enkätundersökningar minskat drastiskt under 2000-talet (Göteborgs universitet, 2013). Även demografiska förändringar med en äldre befolkning och fler språk samt ett överflöd av information har
medfört ett minskat deltagande i enkätundersökningar (Ejlertsson, 2019).
Vanligast är att enkäter besvaras av kvinnor, högutbildade och svenskfödda individer (Göteborgs universitet, 2013). Innevarande studie hade
respondenter i enlighet med vad som rapporteras från Göteborgs universitet (2013), och enkättröttheten visade sig också stämma. Ett tiotal potentiella respondenter svarade med vändande e-post under tiden för utskick. Av svaren framkom till exempel att de ville tas bort från sändlistan annars skulle de göra en polisanmälan, eller att de inte ville delta ”i någon jxxla
undersökning”. Ett fåtal hörde dock av sig med uppmuntrande ord och ville ta del av studien i färdigt skick.
Svarsfrekvensen för studien med 477 svar (19 %) var förhållandevis låg och har sannolikt påverkats av förändringar relaterade till samhällets utveckling (Ejlertsson, 2019; Göteborgs Universitet, 2013). Studiens svarsfrekvens hade kunnat öka med 5 % om 128 enkäter som ej skickades in istället hade kunnat räknas med som slutförda. Det hade i sin tur påverkat det interna bortfallet och studiens resultat. Anledningen till att dessa enkäter ej skickades in kan bara spekuleras i. Kanske upplevde man frågorna för krångliga och avbröt enkäten eller så kände man inte att man ville bidra till studien. Studien har också en svaghet gällande den socioekonomiska variationen i
studiepopulationen vilket har påverkat resultatet. Studien har teoretiskt omfattat en socioekonomisk variation men de som svarat har överlag representerat en och samma grupp. Att översätta enkäten (Bryman, 2018) hade kanske kunnat bidra till att minska bortfallet i de fall respondenterna hade språksvårigheter. En postenkät med frankerade svarskuvert (Bryman, 2018) eller utdelning av enkät på föräldramöten hade kunnat minska bortfallet. En postenkät hade dock varit för kostsam, och att fysiskt dela ut enkäter via föräldramöten hade sannolikt inte resulterat i en större variation
då innevarande studies författare har en erfarenhet som säger att dessa möten tenderar att ha låg närvaro.
Det är brukligt och rekommenderat att enkäten prövas i en pilotstudie innan den används skarpt (Ejlertsson, 2019). För den här studiens enkät valde författaren att inte genomföra en pilotstudie. Bakgrunden till detta var problem med att få godkännande att ta emot e-post-adresser vilket gjorde att tiden gick. Under den tiden hann dock enkäten med många
genomarbetningar. När allt var förberett för utskick bedömdes enkäten av studiens författare och dennes handledare vara i sådant skick att den kunde distribueras utan en föregående pilotstudie.
Med en större socioekonomisk variation i urvalet, och en högre svarsfrekvens, hade studien troligen kunnat få resultat i enlighet med tidigare forskning på området.
Slutsats
Av innevarande studies resultat har det framkommit att demografiska och socioekonomiska förutsättningar påverkar barns utrymme för och innehåll i ledig tid. Utöver egna resultat har studien genom belysning av en reell problematik och beskrivning av forskning visat att barns lek är av betydelse för folkhälsan.
För att få barn att börja leka igen (WHO, 2019) behöver den teoretiska förståelsen, av vad en förändrad barndom innebär för barns hälsa, nå vardagen och omsättas praktiskt. På samhällsnivå handlar det om att arbeta med insatser för jämlika demografiska och socioekonomiska förutsättningar.
WHO (2017) menar att satsningar på grönområden i städer är en viktigt praktisk handling för att främja hälsa, och att få, om ens några andra,
folkhälsointerventioner har så gynnsamma effekter på hälsan. Genom att ha barn i fokus vid planering av städer kan barnvänligare städer utformas (UNICEF, 2016). För att uppnå förändringar för den enskilde behövs, utöver bra närmiljöer, också en förståelse för hur det sociala sammanhanget påverkar barns rörlighet (Pinkster & Fortuijn, 2009; Alparone & Pacilli, 2012). Vidare behöver vuxna hjälpa barn att se och lära sig använda det som gått förlorat och inte längre är valbart eller naturligt för dem. Helt enkelt bidra med vinden som får träden att röra sig (Livet, 2020).
Föräldrar som nått insikten om att något saknas för barn idag kan samlas för att hjälpa barnen igång (Marano & Skenazy, 2011). Ett exempel på detta kommer från USA där det skapats nätverk av familjer som träffas utomhus på helgerna för att umgås i, och upptäcka, naturen tillsammans med sina barn (Louv, 2009). I Sverige finns, på ideell basis, Tillitsverket (2020) och
Lekfrämjandet IPA (2020) som båda arbetar med att skapa samt stötta initiativ som främjar barns lek.
Framtida forskning bör inriktas på att utvärdera ideella initiativ samt använda den kunskap som finns för att utveckla och pröva modeller för hur föräldrar och samhälle kan främja lek hos barn.
Referenser
Adams, S., & Savahl, S. (2017). Nature as children´s space: A systematic review. The Journal of Environmental Education. 0 (0), 1–31.
DOI:10.1080/00958964.2017.1366160
Alparone, F.R., &Pacilli, M.G. (2012). On children´s independent mobility: the interplay of demographic, environmental, and psychosocial factors. Children´s Geographies, 10 (1), 109-122. DOI:10.1080/14733285.2011.638173
Anderson, S.E., Economus, C.D., & Must, A. (2008). Active play and screen time in US children aged 4 to 11 years in relation to sociodemographic and weight status characteristics: a nationally representative cross-sectional analysis. BMC Public Health, 8 (366), 1-13. DOI:10.1186/1471-2458-8-366
Andersson, J.I. (2018). Hälsopsykologi. Lund: Studentlitteratur
Auhuber, L., Vogel, M., Grafe, N., Kiess, W., & Poulain, T. (2019). Leisure Activities of Healthy Children and Adolescents. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16 (12), 1-13.
DOI:10.3390/ijerph16122078
Bajrami, T.S., Kadri, L.L., & Ceka, A. (2016). The Opportunities of
Contemporary Society in the Organization and Use of Children´s Leisure Time. Journal of Education and Practice, 7 (29),145-150.
Bennett, P.R., Lutz, A.C., & Jayaram, L. (2012). Beyond the Schoolyard: The Role of Parenting Logics, Financial Resources, and Social Institutions in the Social Class Gap in Structured Activity Participation. Sociology of Education. 85 (2), 131–157. DOI: 10.1177/0038040711431585
Boverket. (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Rapport 2015:18. Regeringsuppdrag. Tillgänglig:
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/publikationer/2015/gor-plats-for-barn-och-unga/ [2020-02-02]
Brockman, R., Jago, R., Fox, K.R., Thompson, J.L., Cartwright, K., & Page, A.S.
(2009). “Get off the sofa and go play”: Family and socioeconomic influences on physical activity of 10-11-year-old children. BMC Public Health, 9 (253), 1–7 PDF. DOI: 10.1186/1471-2458-9-253
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Burdette, H.L., & Whitaker, R.C. (2005). Resurrecting Free Play in Young Children- Looking Beyond Fitness and Fatness to Attention, Affiliation, and Affect. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 159 (1), 46–50.
DOI:10.1001/archpedi.159.1.46
Creswell, J.W., & Creswell, D.J. (2018). Research Design- Qualitative, Quantitative, and Mixed methods Approaches. SAGE Publications Inc.
Datainspektionen. (2020). /Information online/. Tillgänglig:
https://www.datainspektionen.se/lagar--
regler/dataskyddsforordningen/rattslig-grund/samtycke/ [2020-06-05]
Eberhard, D. (2013). Hur barnen tog makten. Stockholm: Bladh by Bladh AB
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Ekonomifakta. (2020). /Information online/. Tillgänglig:
https://www.ekonomifakta.se/ [2020-06-06]
Eliasson, A. (2019). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Entergate AB. (2020-03-01), Enkätverktyget esmaker. /Information online/.
Tillgänglig: https://entergate.se/ [2020-03-01]
Fairclough, S.J., Boddy, L.M., Hackett, A. F., & Stratton, G. (2009). Associations between children´s socioeconomic status, weight status, and sex, with screen- based sedentary behaviours and sport participation. International Journal of Pediatric Obesity. (4), 299–305. DOI: 10.3109/17477160902811215
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsopolitiska mål. /Information online/.
Tillgänglig:https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopo litikens-mal/de-atta-malomradena-inom-folkhalsopolitiken/ [2020-04-28]
Gallup, Inc., & Melissa & Doug. (2017). Time to Play. A Study on Children´s Free:
Time: How It Is Spent, Prioritized and Valued. Tillgänglig:
https://news.gallup.com/reports/214853/time-play-study-children-free-time- spent-prioritized-valued.aspx [2020-02-02]
Gray, C., Gibbons, R., Larouche, R., Sandseter, E.B.H., Bienenstock, A., Brussoni, M., … Tremblay, M.S. (2015). What Is the Relationship between Outdoor Time and Physical Activity, Sedentary Behaviour, and Physical Fitness in Children? A systematic review. International Journal of Environmental Research and Public health, 12 (6), 6455-6474. DOI : 10.3390/ijerph120606455
Göteborgs universitet. (2013). Folk har tröttnat på enkäter. Istället satsas det på webbenkäter och webbpaneler- men är de bättre? GU Journalen (6) 2013.
Tillgänglig: https://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu- journalen/arkiv/2013/nummer-6-13/ [2020-06-06]
Hofferth, S.L. (2009). Changes in American children’s time – 1997 to 2003.
Electronic International Journal of Time Use Research, 6 (1), 26-47. DOI:
10.13085/eIJTUR.6.1.26-47
Hofferth, S.L., & Sandberg, J.F., (2001). Changes in American children's time, 1981–1997. Advances in Life Course research, Elsevier Inc, 6, 193–229. DOI:
10.1016/S1040-2608(01)80011-3
Lantz, B. (2020). Grundläggande statistisk analys. Lund: Studentlitteratur.
LeBlanc, A.G., Katzmarzyk, P.T., Barreira, T.V., Broyles, S.T., Chaput, J-P., Church, T.S., … ISCOLE ResearchGroup. (2012). Correlates of Total Sedentary Time and ScreenTime in 9–11-Year-Old Children around the World: The International Study of Childhood Obesity, Lifestyle, and the Environment.
PLoSONE, 10 (6),1–20. DOI:10.1371/journal.pone.0129622
Lekfrämjandet IPA. (2020). /Information online/. Tillgänglig: http://www.ipa- sweden.org/ [2020-05-10]
Little, H. (2010). Relationship between parents´ beliefs and their responses to children´s risk-taking behaviour during outdoor play. Journal of Early
Childhood Research, 8 (3), 315-330. DOI:10.1177/1476718X10368587
Livet. (2020). /Ordspråk online/. Tillgänglig:
https://livet.se/ord/källa/Afghanskt_ordspråk [2020-05-03]
Louv, R. (2009). Do Our Kids Have Nature-Deficit Disorder? Educational Leadership - Health and Learning, 67 (4), 1-7. Tillgänglig:
http://forestschoolportfolio.com/wp-
content/uploads/2015/08/DoOurKidsHaveNature-DeficitDisorderLouv.pdf [2020-03-25]
Lunds universitet Edu. (2015). Konstruktion av index i SPSS. /Information online/. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=OqTTZvb7F-0 [2020- 04-08]
Marano, H.E., & Skenazy, L. (2011). Why Parents Should Stop Overprotecting Kids and Let Them play- An interview with Hara Estoff Marano and Lenore Skenazy. American journal of play, 3 (4), 423- 442. Tillgänglig:
https://docplayer.net/275251-Why-parents-should-stop-overprotecting-kids- and-let-them-play-an-interview-with-hara-estroff-marano-and-lenore- skenazy.html [2020-05-06]
Migrationsinfo. (2020). /Information online/. Tillgänglig:
http://www.migrationsinfo.se/statistik-kommun/ [2020-06-06]
Mitra, R., Faulkner, G.EJ., Buliung, R.N., & Stone, M.R. (2014). Do parental perceptions of the neighbourhood environment influence children´s
independent mobility? Evidence from Toronto, Canada. Urban Studies, 51 (16), 3401-3419. DOI: 10.1177/0042098013519140
Nelson-Niehues, A. Bundy, A., Broom, A., & Tranter, P. (2013). Parents´
Perceptions of Risk and the Influence on Children´s Everyday Activities.
Journal of Child and Family Studies, 24 (3), 809-820.
DOI:10.1007/s10826-013-9891-2
Nutbeam, D., Harris, E., A., & Wise, M. (2014). Theory in a nutshell: a practical guide to health promotion theories. Australien. McGraw-Hill Education.
Odenbring, Y. (2018). Childhood, free time, and everyday lives: comparing children´s views in Sweden and the United States. Early child development and care, 188 (8), 1124–1132. DOI:10.1080/03004430.2016.1250081
Pinkster, F.M., & Fortuijn, J.D. (2009). Watch out for the neighborhood trap! A case study on parental perceptions of and strategies to counter risks for children in a disadvantaged neighborhood. Children´s Geographies, 7 (3), 323- 337. DOI: 10.1080/14733280903024498
Rasmussen, K. (2004). Places for children- Children´s places. Childhood, SAGE publications, 11 (2), 155–173. DOI: 10.1177/0907568204043053
Riazi, N.A., Blanchette, S., Trudeau, F., Larouche, R., Tremblay, M.S., &
Faulkner, G. (2019). Correlates of Children´s Independent Mobility in Canada:
A Multi-Site Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 16 (16), 1-14. DOI:10.3390/ijerph16162862
Salway, R.E., Emm-Collison, L., Sebire, S., Thompson, J.L., & Jago, R. (2019).
Associations between socioeconomic position and changes in children’s screen- viewing between ages 6 and 9: a longitudinal study. BMJ Open, 9, 1–8.
DOI:10.1136/bmjopen-2018-027481
Sandseter E.B.H., & Kennair L.E.O. (2011). Childrens Risky Play from an Evolutionary Perspective: The Anti-Phobic Effects of Thrilling Experiences.
Evolutionary Psychology, 9 (2),257–284. DOI: 10.1177/147470491100900212
Sax, L. (2020-05-06). The Collapse of Parenting. How We Hurt Our Kids By Treating Them Like Grown-Ups. /Information online/. Tillgänglig:
https://www.leonardsax.com/books/ [2020-05-06]
SCB. (2002). Personer med utländsk bakgrund. /Information online/.
Tillgänglig: https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och- standarder/personer-med-utlandsk-bakgrund/ [2020-06-06]
Skolverket. (2020). /Information online/. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik [2020-02-01]
Solomon-Moore, E., Emm-Collison, L-G., Sebire, S.J., Toumpakari, Z., Thompson, L.J., Lawlor, D.A., & Russell, J. (2019). “In my day…”- Parents’
Views on Children’s Physical Activity and Screen Viewing in Relation to Their Own Childhood. International journal of Environmental Research and Public Health, 15 (11):2457, 1–17. DOI: 10.3390/ijerph15112547
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens folkhälsa- allas ansvar. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d2edf20c6f846cd91a2f7 d20361e200/r2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf [2020-04-28]
Stone, M.R., Faulkner, G.EJ., Mitra, R., & Buliung, R.N. (2014). The freedom to explore: examining the influence of independent mobility on weekday, weekend, and after-school physical activity behaviour in children living in urban and inner-suburban neighbourhoods of varying socioeconomic status.
International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 11 (5), 1-11.
DOI: 10.1186/1479-5868-11-5
Sundell, A. (2012). Guide: Konstruera ett index från flera variabler. /Information online/. Tillgänglig:
https://spssakuten.com/2012/04/28/guide-konstruera-ett-index-fran-flera- variabler/ [2020-04-08]
Sutterby, J.A. (2009). What Kid´s Don´t Get to Do Anymore and Why.
Childhood Education, 85 (5), 289–292. DOI: 10.1080.00094056.2009.10521699.
Tandon, P., Zhou, C., Sallis, J.F., Cain, K.L., Frank, L.D., & Saelens, B.E. (2012).
Home environment relationships with children´s physical activity, sedentary time, and screen time by socioeconomic status. International Journal of
Behavioral Nutrition and Physical Activity, 88 (9). DOI: 10.1186/1479-5868-9-88
