Ekonomiskt ekologiskt -

-

INNEHALL

KCY.1S:JIT.2~t!(ocp.!ratioo~ns vt'rksam: >e .sid€

Vi:<tiga htn':ll'lse; 2CJ1 2

Aret : ·~a:-t~et 4

F:.a::o:nrskt. e~olagrs"'' sc:i21t

Kooperaticö> i för~ndring 15

ve; h<:r orckt 22

Bi!ciandet <IV Coop ;örtien AB 23 Cao;J-en n~' varurn.;r i<:esstrategi 32

Förstär~! ~l~rmoytt~ 36

Hållbar ko>sumtrc.n 38

Coc;> ~:orden AB c:h Cc :>p Sver';JE AB 44

'.IEf\KSt..MHETEN 200 i 50

:v;arkn~d a~i1 crr.värld 52

Coop Sverige AB 53

Förs~ljnlng & Kor.c~ptutve:~.ling 55

Coop ::ons·J:n 56

Coop Farurr: 62

:vlar~nad 68

Egna varumärken 69

Caop Pre tkö~ 72

KcnsuiT.ent c.d1 Mi'jö Kaieg?ri & Lcgis,i!:

Färskvaror och ::a:::;nd/Kernt~·,nis':t Distribution e: Lqis-.i".

S~a~1arar KF ekonomisk förening

KF Ko:t KF Affårsutvec::l'ng KF 1'\':e.-flaAC Kap~AhiAB

;;ic:.sAB KF Fastigi:?ter !l.B vt,-Gard r.ursgclrden AB :~r-s ARSREDOVoS~!I~':3 2C~1 Fö:v~imingst~rjttE;I;~

Bv:<slut 2C01

Red~visnings~:ir.~i~er c ch ;-,ote;

l'tvisionsbcra<.e:;~

~~~e:ri! ~msor~Jr::sat: .x1er CirdfO:arden kam:n2nterar Ftrbun~:s.styre:se Le<! r. i ng Adrc>ser

74 7) 76 7f, 82 84 85 86

&3 '33 99 10':

:02 104 106 '113 121 146

147 150 152.

155

15~

Coop Norckn-kona:rnen bildas formdit under 2002 di apportegendomen övaförs. l beskriv- ningen som följer bdwtdlas Coop Norden som redan bildat.

KFs rroovisning för lOOI speglar multalet och veria2mhcten i sin helhet - ekonomiskt, ekolo- giskt och socialt. Varje onuide har en färgkod - blått illustrerar ekonomisk information, grönt ekologisk och gult social.

Redovisningen best:lr av en övergripande verk·

samhets beskrivning, presentation och redovisning av KFs olika verksamhe~r samt KFs irsredOYis·

nlng för 1001. RcdOYisningen vänder sig bland annat till förtroendevalda och medarbetan: och trycks i 13 ooo exemplar på svenska och 3 ooo aemplar pi engelsk.a. Redovisningen finns des,...

utom på www.coop.se. Nästa redovisning publico- ras i m.aj-Junl ^1003.

KFs IO}:e ordinarie föreninr,utäruma hålls på Vår Gird, Saltsjöbaden, den 31 maj 1002..

KOOPERATIONEN$ VERKSAMHHSID~

•r "' •• . • • ' .. ·~· ' ~ ., ' i

f ... ('-rtS-f;,;-}i~ti;:;;?;. ~et: t Ei";w..: ... ⁴

;nr : :

gc}r i- :

~.{·}; '-=' ... :,~·rr~·;,,.l ... ,..,A""': .... , f'tl' .. :sr-:- '!if-,~_,._ ... ~ .. ~_. .... ,~!·J·Ji~ ~-fl'!>· ~.l''''·'""'',

.... ... - ·,..

':'.,.:,..., ... .,.·-:• ^{~,-._J'-•:l} .. ^{tJ='~,_,,. --·..:.J~ ~-;,{_-~~ .:~_,,;,~o...,-s} .. ,-., ;-:,,_ .... ,: .... ~ ~.;r,·;~_.,,,.s~ "'Y

~k~Jr;::;~?':!sf~ ." .... ·t~

..

st.-,(.i u .! · f:f!t:t·

J<'.)rt'.te:-..t~..-? ..

Ar.n ;:oRTHET

Il>-Ekonomiskt

o KF s resultat efter finansnetto uppgick till -662 (402) miljoner kronor. Kostnader

av engångskaraktär har kraftigt belastat resultatet. Framför allt gäller det bil-

.A,

dandet av Coop Norden, banksatsningen Coop Bank samt genomförandet av

'W'

den nya varumärkesstrategin med lanseringen av varumärket Coop. Därutöver tyngs resultatet av KappAhl samt vissa av imressebolagen.

o Den finansiella ställningen försämrades till följd av resultatet men var ändå god med en soliditet på 26,5 (30,8) procent.

e Koncernens totala försäljning uppgick till 32,2 (3I,8) miljarder kronor vilket i stort sett är i nivå med föregående år.

• Coop Sverige ökade detaljhandelsförsäljningen med totalt 2,9 procent till22 mil- jarder kronor. Försäljningen av dagligvaror, som uppgick till 19,5 miljarder kro- nor, steg med 5,9 procent. Coop Forum stod for den störsea ökningen.

• KF Media uppvisade ett förbättrat rörelseresultat och försäljningen ökade till

I 515 (I 254) miljoner kronor.

Fem år l sammandrag 2001 2000 1999 1998 1997

KF-koncernen

Försäljning, exkl. moms, mkr 32 198 31 761 32 078 30 562 29 873 Resultat efter finansiella poster, mkr -662 402 328 187 382 Antal försäljningsställen, i Sverige 661 784 783 733 725

Medelantal anställda 17 361 17 988 17 606 18 186 17 979

Konsumentföreningarna

Försäljning, exkl. moms, mkr 15 527 14 901 14439 14145 14077

Antal försäljningsställen 547 574 575 593 613

Medelantal anställda B 821 8 998 9003 9 160 9 352

Antal föreningar 67 75 78 82 83

Antal medlemmar (tusental) 2 678 2 563 2489 2 433 2 378

e

e

Å P. ET KORTHF.T

Koncernens försäljning och Resultat efter ÖVErskottsgrad (%)

tillg.\ngar (mdr) finansiella poster (mkr)

382 402

29~'²

O J_j

JJ

17,0

f l

u

97 98 99 00 01 97 98 99 00 01 97 98 ⁹⁹ 00 01

-FOrsaljning •Tillgångar

Omsättningshastighet, Avkastning på sysselsatt Räntetäckningsgrad (ggr) sysselsatt kapital (ggr) kapital(%)

7,2 2,4 ~4

3,2 3,2 3.2 2,3

2,9 2.9

S,7 ~

4,6 1,7

o 97 98 99 00 01 o 97

l

, lJJ

1,10 33,9

32,2

~4 30,8 26,5

0,61 0,66

lilJ

ÅR F. T 1 KORTHET

Kfs försäljning fördelad på affärsområde övriga 0,1%

Försäljning via Coop MedMera fördelad på affärsområde*

KappAI118%

(1567 mkr) Akademibokhandeln ·

2% (379 mkr)

D&l10,3%

Coop Konsum 33,8%

Konsumentkooperationens marknadsandel

dagligvaror

. .

Dagligvaror 18,2% (18,3)

~yY

Världsmarknaden för ekologiska livsmedel (försälj-

ningsvärde miljooer USD)

20000 17800 14300 9800

J-

^{- u}

96 97 98 99 ()() 01 Källa: Grolink: AB, lnterm.tior.al Trade Center ot UNCTAD/WTO

Fllrs.'lljningsvärde i butik (mkr) för ekologiska livsmedel

25000

• inkf. moms

Ekologiska livsmedels andel av totala livsmedels-

försäljningen 2000, %

4,S

3,1

1,8

o

l ^~f_

.#'<f

'> <:)~ .,ff

/ <:'

..,..,

Kalla: Euromonill:w, ITC

' t

t

t

ARET KORTHa

o KF Fastigheter hade fortsatt tillfredsställande lönsamhet.

o KappAhl-koncernens resultat försämrades påtagligt. En hårdnande konkurrens- situation och en dålig utveckling för AfFärsområde Dam medförde svag försälj- ning och sämre marginaler.

o Under 2001 gjorde medlemmarna 167 miljoner transaktioner med medlems- kortet Coop MedMera. Detta innebar 33 miljarder kronor i poängregistrerad för- säljning.

o Ett omfattande utvecklings- och investeringsprogram genomfårdes i kärnverk- samheten. Ett led i detta arbete var det standardsortiment som infördes i Coop Konsum under året. För medlemmar och kunder innebar det en sortiments- ökning i butik med i snitt 15-20 procent.

• För att bredda sin interaktiva satsning förvärvade KF Media de interaktiva förla- gen Levande Böcker, Pan lnteractive och IQMedia från Enlight. Under hösten lade KF Media ett bud på börsnoterade VJSion Park. vilket förvärvades i november.

1200

Förs.'!ljningsvärde i butik per capita (kr) för ekologiska livsmedel 2000 i 15 länder

850

Ekologiskt

• Coop Sveriges försäljning av KRAV-märkta livsmedel blev 30 ooo ton, en ökning med 26 procent.

• 6o procent av Coop Sveriges buti.ker är KRAV-auktoriserade.

• r6 Coop Konsum-butiker testade, med stor framgång, nnder en period att sälja enbart ekologiska grönsaker och frukter. Oro detta genomförs på samtliga buti- ker beräknas det medfora en väsentligt minskad användning av konstgödsel i jordbruket.

• En opinionsbildande TV-film om bekämpningsmedel väckte en stormig debatt.

KF stämdes inför Marknadsdomstolen och Stockholros tingsrätt. Ärendet be- handlas av Marknadsdomstolen nnder våren 2002.

• Försäljningen av Änglamark som är det ledande miljösortimentet inom svensk dagligvaruhandel, ökade med 27 procent, och uppgick till 416 (328) miljoner kronor .

., Distribution och Logistik tecknade en överenskommelse med Vägverket om kvalitetssäkring av transponer. Syftet är att gynna båda parters arbete för säkrare trafikmiljö och en ökad miljöanpassning av transponer.

Koldioxidutsläppen från transporter med egna lastbilar minskade med tre ron,

mycket tack vare inmontering av nya tanksystem i några lastbilar under året.

e

• Beslut togs att ogräsmedlet "Ronnd Up" ska tas bon ur Coop Forums sortiment.

Kursgården Vår Gårds restaurang KRAV-cenifierades.

t

Totalt KRAV-märkta livsmedel i vikt, Coop Sverige

24000

19000

6000

,l

~

,. Coop Konsum

"'Coop Forum

Utsläpp {koldioxid) i kg per omsatt miljon, Coop Sverige

1911 1998

1 199 1051

0-~-'---~:-=L-

00 01

alnhyrda och egna fordon Egna fordon

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total försäljning, kr,

Coop Sverige

Antal timmar miljöutbildning pel' anställd, Coop Sverige

4,0 4,0

o ¹⁾

,~ ~~ ~'v

J:" ~· <;)

eJ'<):~

c.,#

(;

1) Integrerat i nya rollen miljö- mastare i butik

ARET l KOR fHET

Andel miljömärkta hygien- artiklar av total försäljning, kr,

Coop Sverige

~

? .. ,

(/

,l. \1

·~\·· ·}J

\ ·· . //

~:::::?'

Elanvanding i kWh pel' kvadratmeter, Coop Sverige

761 Il.!!?

300 3!!1 367

ÅRF.T l KORfHH

Varor som säljs inom KF har en inverkan på miljön vid tillverkning, distribution, förbrukning och avfall. Varudistributionen påverkar miljön via ursläpp tillluften från transporter. Olika verksamheter, till exempel butikerna med sina kylanlägg- ningar och inredningar, forbrukar energi och resurser samt genererar avfall.

~-Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade trots en intensiv debatt där nyttan av ekologisk odling ifrågasattes.

2. Försäljningen av miljömärkta kemtekniska artiklar minskade som en foljd av skärpta miljömärkningskriterier. Försäljningsminskningen är således ett urslag av färre miljömärkta produkter. Andelen miljömärkta hygienartiklar minskade, vil- ket beror på ett minskat intresse från leverantörernas sida att miljömärkasina pro- dukter.

3. Andelen FSC-märkta varor inom Coop Sverige ökade under året .

.,_ Utbildningen av anställda i hållbarhetsfrågor och Kompassen fongick Nästa steg är att kvalitativt utvärdera utbildningen.

5. En förändring av sortimentet till ökad andel kylda och frysta varor medforde en ökad energianvändning.

t

•

G. Utsläppen av koldioxid från Coop Sveriges transporter fortsatte att minska.

t

Utsläpp av växthusgaser är ett av Coop Sveriges största miljöproblem, eftersom verksamheten bygger på distribution av varor och returemballage. Fokus på transporter måste därfor vidmakthållas.

7. Andelen sorterat avfall furtsatte att öka. Ett gemensamt rapporteringssystem

t

inom Coop Forum ger såväl kostnads- som miljömässiga vinster och en effektiv avfullshantering.

Koncerngemensamma nyckelta:

1. lVIat

Totalt KRAV-marleta livsmedel i ton

2. Övriga dag!!gvafOr

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total försäljning (kr)(%)

Andel m iljömarkta hygienartiklar av total förs~ljning (kr)(%) 3. 51-t!cialvaror Andel miljömärkta Idader (Öko-tex och EU-blomman) (%) 4. u~.Gildni1;l9

Antal timmar miljöutbildning per anställd

!(öldmedia

Mjuka freoner HC FC kvar att aweckla (kg) 5. i:nergi

Elanvandning i kWh per kvadratmeter Andel miljömärkt el i butik (%) S. Tr<:~ns!!Orter

Utsläpp koldioxid i kg per omsatt miljon, inhyrda + egna fordon

1. A•Jtaii

Andel avfall till deponi Iförbränning (%) Andel materialåtervinning (%) Andel organiskt avfall(%)

Andel butiker som sorterar organiskt avfall (%)

ÖVriga roydc.elta!

!<a;:pAI-als tTiin!poJ":er

Transportsätt för totala transporter (tonkm) Transportsätt för import (tonkm)

ÅMET KOR r HEl

30000 24000 6 000

44 44 44

4,8 5,6 3,9

3,1

1) 4 4

Aweckli ng enligt plan

800 328 123

60

1998 l 998

42 30

53 5

70 100

tiit Bil Fl~·g J~m·,~J

28 35 0,5 36,5

91 6 4

ÅRe•· KORfH~l

Socialt

Antalet medlemmar ökade med mer än 115 ooo netto, vilket är den största

ökningen under ett år hittills.

•

En ny organisation för kundservice - Coop Kontakt - utvecklades under året. • Kundtjänsten hanterar inkommande ärenden via e-post, telefon, brev och fax.

Målet är att konsumenter i första hand ska söka kontakt via Internet. I annonser och tryckt informationsmaterial marknadsförs därför oftast endast webbadres- sen www.coop.se. Målsättningen är att svar ska ges inom 24 tinunar (vardagar).

För att att förbättra möjligheten för konsumenter att ställa frågor per telefon infördes ett nytt nummer. Samtalet är gratis, oavsett om det görs frän vanlig tele- fon eller mobiltelefon. Telefonnumret är 020-7110 ro (kl. 09.00-17.00).

KF stödjer Stiftelsen Vi planterar träd, som driver ett omfattande program för att skapa ett grönt bälte runt Victoriasjön i Afrika. Insamlingen gav under 2001 10,9 miljoner kronor.

KF och konsumentföreningarna samlade in 5,2 miljoner kronor till kooperatio- nens biståndsverksamhet, Kooperation Utan Gränser.

Projektet Bistånd på köpet startade under hösten. Projektet innebär att alla som betalar med sitt Coop MedMera-kon kan låta avrunda summan uppåt till när- maste hel krona. Den insamlade summan uppgick till500 ooo kronor (till och • med februari 2002) och gick oavkortat till Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser.

Arbetsmiljöarbetet i KF och Coop Sverige drivs enligt en ny policy med målet att det ska integreras i verksamheten på alla arbetsplatser. Under året genomfördes • ett flertal aktiviteter för att implementera den nya policyn. 9 En för KF, Coop Sverige och konsumentföreningarna gemensam hälsopolicy antogs, vilket gör Coop Sverige till den första dagligvarukedjan som särskilt mar- kerat hälsofrågornas betydelse.

Tusental 3000

2000

1000

o

Antal medlemmar i konsumentföreningarna 1904--'2001

~

'

--~

k -

-

04 tO 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10

Åldersfördelning anställda H, Coop Sverige

1107 1104

976 997

794 830

7S8 7S8 737

621 675

538 509

.,

385 432

178 6345

0- - ^{13 1}

"

^{/ ~t}

^/

/ ,<tf {f'

,

.,

Kvinnor Män

1) Antal pe!SOner tillsvidareanstäAda, hel-och deltid vid ålli5kiftet

ÅRET l KO f< l HET

ÅRET KORTHET

Ett vetenskapligt och etiskt hälsoråd utsågs i KF. Rådet ska vara vägledande i

6.

utvecklingen på hälsoområdet samt garantera att KF s erbjudanden sker i enlig- 9 het med vetenskap och beprövad erfarenhet.

En lönekanläggning genomfördes för Coop Forum. Kartläggningen visade att de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män inte beror på kön utan har •

saklig grund. 9

Arbetet med jämställdhet och etnisk mångfald är en prioriterad uppgift.

Ett verktyg utvecklades för att förbättra arbetet med rehabilitering ror anställda.

En policy samt ett program för företagets ledarförsörjning utarbetades. Sju olika program/urbildningar finns for kompetensutveckling av chefer.

Utveckling av interaktiva utbildningar fortsatte i samverkan med KF O/Handels Kompetensutvecklingsstiftelse.

Coop Forum genomförde hälsotester i form av kolesterol- och blodsockertester, i butik på ett 4o-tal orter i Sverige. Hälsotesterna mottogs positivt både bland kunder och personal. Över 5 ooo kunder testade sitt blodsocker och kunde sam- tidigt ställa frågor till en dietist eller

a.

Varumärket Kemiform oroprofilerades i samband med lanseringen av Coop till Coop Komiform. Erbjudanden finns inom områdena matrådgivning, motion, egenvård samt avkoppling och for närvarande består sonimenret av en trettiotal

produkter.

t .,

I KappAhl togs PVC bort i kläder och accessoarer. Kraven på formaldehyd, tung- metaller och mjukgörare skärptes. Barnsäkerhetskraven skärptes.

Produktsäkerhetsarbetet koncentrerades på förebyggande åtgärder. Genom pro- duktkännedom, dokumentation och besök hos leverantörer byggs en god säker-

~'

het in i systemet. De produktlarm som ändå förekommer hanteras enligt fast- ställda rutiner.

A~~T KOR"iHE"t

Medelantal, anställda Coop Sverige, kvinnor resp. män

Sjuklönekostnad, Coop Sverige, i relation

till totallönekostnad

Medelantal anstalida 13 029

Föräldraledighet. anställda Coop Sverige

Kvinnor 2,9% (2,8)

....

/· f l'~\

1

1

· V , }\

~,:· · . ·,j

~~

Total fOraldraledighet i timmar motsvarar

275 ~rsametare

Totalt 70 personer

V~rd av barn, anställda Coop Sverige

Kvinnor 0,7% (0,5)

~=rMän 0,6% (0,4)

f ·~

1(:

· l \

\\' . j

~;.:)

Totalledighet fOr vård av barn l timmar. motsvarar

64 årsarbetare

KOO~ERATION FÖRÄNDRING

KF-koncernen har under 199o-talet omvandlats från ett konglomerat till ett detalj- handelsforetag med primärt fokus på dagligvaror. Arbetet med att fornya konsu- mentkooperationen genom att etablera en nordisk struktur för dagligvaruverksam- heten tog avgörande steg under 2001.

Genom det fördjupade nordiska samarbetet fÖrändras KFs roll radikalt. Efter etableraodet av Coop Norden har KF tre uppdrag: forbundsuppdraget, ägarupp- draget och affiirsutvecklingsuppdraget. Uppgiften är densamma - att maximera värdeskapandet för medlemmarna.

~ ,,·~·u: ,d:;·.~p~ci:·':\:;~e~

KF är fortsättningsvis konsumentföreningarnas gemensamma förbund, med upp- gift att tillsammans med föreningarna utveckla innehållet i det kooperativa med- lemskapet och den kooperativa foretagsformen.

Förbundet har också det gemensamrna ansvaret for kunskapsutveckling och opinionsbildning i för medlemmarna angelägna frågor. Att tillsammans med före- ningarna driva, utveckla och vitalisera den medlemsdemokratiska processen är vik- tigt liksom opinionsbildning i konsumtionsfrågor och att företräda konsument- kooperationens intressen gentemot olika samhällsorgan.

-~~g~~ ·u::::·pd,.·a~;;~t

Kärn verksamheten, dagligvaruhandeln, har i sin helhet överförts till Coop Norden som är samägt med danska FOB och norska Coop NKL. Därmed driver inte KF längre någon operativ verksamhet inom dagligvaruomrädet. KF är med sin andel på 42 procent största ägaren i Coop Norden, och stor vikt läggs nu på att utforma ett aktivt och kompetent ägarskap. Styrningen sker genom styrdsearbet e, vilket var ett av motiven bakom den nya konstruktionen.

KF har ett ansvar att vara lönsamt, finansiellt stabilt och att hålla god finansiell beredskap för att på bästa sätt främja Coop Nordens verksamhet. Kompetens inom

KOOPEI\ATION l FORAND~ING

detaljhandelsområdet måste säkerställas, liksom kunskap och information om de förutsättningar och utvecklingsmönster som präglar dagligvaruhandeln i Norden.

KF måste också utveckla system och styrmetoder för att kunna utöva den nya ägar- rollen med excellens.

Med Coop Norden har konsumenrkooperationerna i Sverige, Danmark och Norge skapat en stark kooperativ koncern, som ytterst ägs av medlemmarna. Även för föreningarna och medlemmarna innebär den nya konstruktionen en förändring i ägarrollen. Ägandet är nu endast indirekt. Medlemsinflytandet ska dock säker- ställas på butiksnivå. Det ingår i butikschefernas uppdrag att engagera medlem- marna i butikens drift, dock utan att butikschefen avhänder sig något ansvar.

I blivande Coop Bank är KF också största ägare med 4 5 procents ägarandel. Pro- jektet har startats i partnerskap med Skandia Liv (35 procent) och Telia (25 procent).

Ägandet i Coop Bank syftar primärt tiU att stärka konkurrenskraften i Coop Sve- rige och ge medlemmarna nya mervärden.

KF är även ägare till bland annat KappAhl, KF Media och KF Fastigheter.

Ägandet i dessa verksamheter genomlyses och prövas löpande. För KF är dessa bolag i första hand finansiella resurser och målet är att finna ägar-och driftsformer som skapar optimala möjligheter för bolagen att utvecklas och ge maximal avkast- ning. Engagemang i fackhandelsbolagen kan också bidra till att upprätthålla och vidareutveckla KF s ägarkompetens inom detaljhandel.

Mot bakgrund av sin uppgift har KF ett viktigt uppdrag i att utveckla mervärden som kompletterar dagligvaruhandelns butiker och stormarknader.

All a.fl'årsutveckling har som utgångspunkt medlemsbasen, som unikt tiUhör föreningarna och KF, och medlemskottet Coop MedMera. Syftet är att addera mer- värden i medlemskapet genom erbjudanden från kvalitetssäkrade samarbetspart- ners, med varor, tjänster och kunskaper bland annat inom hälsa, telekom, infor- mation och underhållning.

KOOPEilMION l FÖRÄND~ING

Under 1908 beslöt margarinfab- rikanternas kartollan dra in KFs

gross~raban. För au sakerståila margarinleveranser tln förening·

arna kOpte KF en maryarinfabrik.

r-:s?i _ _ _ _

t

~~1'4 KF gidc Merigen till angrepp mot karteller·

na. Med en modern margarinfabrik, som KF byggt i Norrköping, spräcktes marga- rinkartellen. Genom köp av kvarnen Tre Kronor i Stockholm 1922 tvingades kvarn- ringen att sanka priserna. KF utmanade glödlampsmonopolet genom att starta Efter an den fOrsta kooperativa

partihandelsföreningen, placerad l Malmö, g3tt i konkurs gör KF en nytt torsok med gemensarrvna in- kOp i form i!N en agentura flår. Det fOrsta arets OVerskott pA drygt 4 000 kronor bH r grunden till KFs alfarsverksamhet och agenturen utvecklas tiU KFs partihandel.

l

Med egen blverl<ning kunde KF utmana l:artelen. Genom bland ann.at import kunde KF också ta str<l med sockerkartellen, kakao- kartellen och sapfabrikanternas

~eU ·- - - - , . - - ----'

l

L

l '

' l

l ⁱ

1850 1860

l i r, i i i Il!! l:

Den första kooperativa föreningen i Sverige star·

tls 18SO. Syftet med an ga samman i en koop<>- rativ fO"'ning var dels an ta lagre pris pA inköpt>

varor, dels att ta bättre betalt fOr den sad jord·

brukarna använde som betalningsmedet

l l

L--~---'

1870 1880 1890

1 l l l l : l l : l ! l l : : l l III !

l september 1899 bildas dl?! politiskt och A!ligiOst obero- ende Kooperativa Förbundet (Kf) och

l

en 30-tll torening- ar med drka 7300

1 . rnedleinmar anslu- ter sig.

_ ___ _ J

'd1!!.

Konsumentbladet -tidning för kooperativ och hu<lig ekonomi startas. Under 1920-talet inled<le tidningen samarbete med unga forfat- tlre sasom Wilhelm Moberg, Karin Boye, Nils Ferlln, Eyvind Johnson, Arthur Lundkvist, HMry Martinsson och Lubbe Nordstrom. 1934 bytte tid- ningen namn till Vi.

1900

Il:

1910

l

l: l i! l: ! :i j!: ¹⁹²⁰ l'

&, : QJ

l

KF förv~rvade V~r Gard l Sa~­

sjöbadi!n och förlade ~n utbild·

ninQSI!Ndelning dit. Utbildning-

en ^pA var ^{Gard bidrog} 611 an arbote i detlljhandeln korn att betraktas som en yrke. Den pedagogik som utvecklades blev ett föredöme ter yrkesutbild- ningar i heta det svenska ^när-

ingsövet.

~

l

1930

t.: Il i l i!

~

KOOP~RATION FÖRÅNORING

- --- - - -- -,

1~t2

;~tkoopera~onensforsta i

och Europas storsta 13gprisvaru-

l

hus. Obs! i V~rby. in~gs.

Husmodersgymnastiken starta> w.

KonsumentfOreningen Stockholm.

Gymnastiken blir snabbt rikstäckan- de i KF> regi och har som mest över 100000 deltagare inom bland annat dam-herr-och barngymnastik.

' - - -- ·- - - - -__j

i ';Il i

Den fOrsta sjalvbetj.lningsbutiken l Sverige invigs ~ Odengatan i Stockholm med namnet "Kon- sum Snabbköp". Kooperationen bygger snabbt ut nätet av själv- be~änlngsbutiker.

Utstllllningar~ temat "Tjana på att veta" visades i ettstort antal varuhus. Utst'illnings.- idån var att ge konsumentin- forona1ion i köpögonblicket och utstallningarna utveckla- dos ~Il en av Sveriges mest ridda broschyr>erier "Tjäna att veta• med konsument- ormation.

1940

i l!

1950

:l! l

1960 l Il Il:

1970 i ~ j : ! i l i

1980

iii :! :

~;,.:;~

KF förvärvar ett korre-.

spondensinstitut sorn blir grunden till Brev- skolan. BrMkolan blir en tilg~ng IO<st\Jdiecir-

L

som j

hade sta<tats 192~

.,~~;.~ J

Uppbyggnaden av

J :

moderr\avaruhusmed namnen Forum och

1 Domus~bö~

l ~~1U

Oändlighetssymbolen, den liggande attan, intro- duceras som varumärke

00

KF .J

~

^-

l

"Blir maten b.!ttr•··

l

Konsumentföreningar med 60 proc!llt w. den kooper~a ~aljlar>­

deln Ovef1.lte< denna til Kf. Detaijhancleln k<ln därmed integreras med parohancleln och ett nytt effektivare arbets- satt med konceptstyrda kedjor utvecklas.

2000

i: l!

J

ClXJP

...

_L

:200"i

Coop Norden bildas av Coop NKL. FOB och KF för att utveckla en nordisk kon- cern fördagligvaruhand~n.

Det nya gemensamma varu- märket ^Coop introduceras.

De fyra stO<marknadskon- cepten fOrs samman ~Il Coop FO<um och namnet Coop Komum infOrs. Coop Sverige AB svarar för driften av dagligvaruhandeln. KF får nya uppdrag.

KOO:'EKAdON J FÖRÄNDRING

KF:; huvu:'se2fd!ga ~md •. -:;;m~h~~-(~;

t

KF är med 42 procent huvudägare i Coop Norden och med 45 procene huvudägare i planerade Coop Bank och är moderföretag i KF-koncernen, som omfattar Kapp- Ahl, Kicks (til12o02-04·30), KF Media och KF Fastigheter. KF är förbund f'or lan- decs 67 konswnentföreningar och har huvudansvar för utveckling av medlemska- • pet och medlemsförmåner tillsammans med föreningarna.

r - -.. ---~

1 __ Agare: 2,7 miljoner

~edlemmar i 67 föreningar ___

_} ^{_ _ _}

~ ~

l KF i

L.-. ---'

~~~e- ~:-~-~?J ... . .

---'--~

2,7 miljoner med.l.=mar har medlemskap i någon av landets 67 konswnenrfören.ingar. Föreningarna öger i sin tur Kooperativa Förbundet (KF). Medlemroamas uppdrag. som det är formulerat i stadgar och Kom- passen, är ledstjärnan för all verksamhet i KF och konsumentföreltingarna. Fem föreningar -Srockholm, ~)

Svea, Solidar, Väst och Norrort, med tillsarrunans cirka 1,6 miljon medlemmar -har integrerat sin affits.

verksamhet med KF s. KF driver deras detaljhandel genom det till42 procent delägda Coop Norden, som i sin tur till 100 procent äger Coop Sverige, som operativt ansvararför den svenska verksamheten. De 62 detalj- handelsdrivande föreningarna (DDF), med tillsanunans cirka I, I mU jon medlelnrnar äger och driver cirka 38 procent av kooperativ detaljhandel. De bar sa.tll.dd med Coop Sverige fOr gernemamma frågor. KFs fack.

handel och Coop Sveriges detaljhandel svarar för resten av landet& konswnentkooperativa detaljhandel.

KOOPERAI'ION l FORANDRING

l),::tt-!1 i.)•· •:oop Nord~n

Coop Norden är Nordens största dagligvaruforetag, gemensamt ägt av konsument- kooperationerna i Sverige, Norge och Danmark. Verksamheten startade den r januari 2002.

c- --; ^{J l} Coo~NKL ~~

l IHl0%1

142 ^% l lm• l

Lfui]

! j l

,, _ _ ] _____ -'l

l

J

- c·--

!lco%1 l

l

ltoo%1 l

VO HAR ORDET

HKF och Konsurr.-'r.Jiirf'!:lir.garT;i?: har sky/di;:het 3F :eJ iniiia<iv ~"id

gill':::-r"• IEt:llf:m5t1YtiEI, i.'lfl./i':lr1:"i'= o::::'1 !wn!¹Jr7Jen.:"h~or. C:oop

~<.·ro:ie:~ t::•r s.';yicli[.t/Y~; i:JU sv<: 'ä fcr f.-.1 eff~~·:uv c!~ic:ffi~<.r.dP.l~::ltitt ('~"ra ;yJ/ig-~ prirdpi~i!; :m·va.-st'crcJe/n'r.y go;· r!p[x"lr'L.92fl tjd!l-

!-}3r.a, vi.'.(el: i si2 J.ic.Jr;,,r ii!! C/c:Jd ~-r-f.::;~·ävile·t. n

• •

Kooperativa Förbundet befinner sig i kraftig för- ändring. Genom beslutet att bilda det med norska Coop NKL och danska FOB gemensamt ägda Coop Norden har förutsättningarna för KF s verksamhet ändrats i grunden. Då KFs dag- ligvaruverksamhet övergår till Coop Norden minskas den sammanlagda omsättningen med

VD :iAR ORDET

i 1yC:e~ ~tort ;.:c.·0dr.t'~ tö;· .~r: ::z.~i1tidi;{L

~r en ,tör le sir,·•:;.u• ·i

c:

tiC!le11 :;kr ~·:~Jnr!!l tr.:Ju...., ~r. f.~rdrli;lld-::: ~·::!"".

iJI!t t n,;· in·(<>;;~a·ii::"r:ziis~;::c k'J'I!~urre1s.

närmare 25 miljarder från en total omsättning på närmare 31 miljarder till en omsättning på cirka 6 miljarder.

Bildandet av Coop Norden innebät ett mycket stort åtagande för KF. Samtidigt ät en större struktur för dagligvaruhanddn nödvändig om konsumentkooperatio- nen ska kunna möta en hårdnande och allt mer internationaliserad konkurrens.

Coop Norden är baserat på övertygelsen att konsumentkooperationen kan fullgöra sin uppgift att skapa mervärden för medlemmarna om den bygger en framtid på en gemensam nordisk strategi.

ft·,

Kooperativa Förbundet bildas 1899 som föreningarnas förbund med uppgift att bedriva upplysningsverksamhet och agitera för konsumentkooperationen. Det nya förbundet skulle främja den kooperativa rördsens utveckling. 1904 startas den första aflarsverksamheten med gemensamma inköp får de anslutna föreningarna.

Monopol och kartellstriderna på 1920- och 1930-talen blir inledningen till en industriell utveckling där KF successivt utvecklas till ett omfattande industri- konglomerat. Via sitt arkitektkontor KFAI driver KF under samma tid fram en modern och hygienisk utformning av butikerna. När självbetjäningsbutikerna, Konsum Snabbköp, introduceras i slutet av 1940-talet innebär det en revolution inom svensk detaljhandel. Varuhus, stormarknader och modern logistik följer

VD HAK ORDEI

klart att industristrategin spelat ut sin roll samtidigt som problemen ökar i stora delar av den föreningsdrivna detaljhandeln.

Industrierna avyttras och KFs finansiella oberoende återställs. Föreningars detaljhandel integreras med KFs partihandel, vilket möjliggör ett nytt arbetssätt med integrerad nationell kedjedrift. Med frigörelsen från egen livsmedelsindustri kan en ny varuförsörjningsstrategi införas där val av leverantör kan ske utifrån kun- demas val och bästa möjliga villkor.

Konsumentkooperationens historia är historien om industriell framgång, kamp för fri konkurrens och en detaljhandel som driver utvecklingen under större delen

~onsuto\01 ttl:wyer<tionans itb;.c,i.::

.'ir o-l:tsa ~n h;s:.x;'l o;-r. ui''<!c!:litoC):.kri=lit ch fönrt~g<! att ö'it2d:<ctflil>3 lur;\r:cl · ,·ing, o~ci2 i t;le:1 e~na vc~rk~~mh-::!;·~r.

.x:·, i c;rtv<<rlt.!en. N ^l! för ,:·ndrc.,; Kf-s sit'.J~t:C>n cd ^t d~rm;;c; aktuc.lis";·:.:; ::,e-

hi)\\~t i'iV ;.u r.reci:;~:,o'~ l !pj::drwJe'i frllr.

av 1900-talet, vilket gång på gång skapat nya mer- värden åt medlemmarna .

Men det är samtidigt historien om konsument- information, hushållning, utbildning, folkbildning och opinionsbildning. Det är i samspelet mellan ston företag och bildningsideal som KF blir en vik- tig samhällsbärare.

Några axplock. Konsumentbladet startas 1914.

På Vår gård utvecklas på 1920-talet nya former för personalutbildning. Via Brev- skolan och Vi-skolan drivs under decennier en omfattande medlemsutbildning. KF Provkök lär ut god hushållning och kunskap om mat. "Tjäna på att veta" blir 1960- talets sätt att sprida konsumentinformation i masskonsumtionssamhället. I mitten av 198o-talet driver en aktiv medlemsopinion fram de första ekologiskt producerade produkterna i sortimenten. KF har genom hela sin historia arbetat med flera per- spektiv på medlemshushållning och mervärden.

Konsumentkooperationens historia är alltså en historia om utvecklingskraft och formåga att åstadkomma förändring, både i den egna verksamheten och i omvärlden. Nu förändras KFs situation radikalt och därmed aktualiseras behovet av att precisera uppdraget från medlemmarna.

VO HAR ORDH

~(~nya i.ipp:-lri:'~i

Kooperativa Förbundet har framöver tre uppdrag inom ramen för konsumentko- operationens verksarnhetside.

KF är fonsättningsvis konsumentföreningarnas gemensamma f'orbWld.

Förbundsuppdraget innebär att tillsammans med föreningarna utveckla inne- hållet i det kooperativa medlemskapet och den

kooperativa företagsformen. Förbundet har också det gemensamma ansvaret för kunskapsutveck- ling och opinionsbildning.

KF är vidare huvudägare i Coop Norden AB och ägare av ytterligare en rad affiirsverksamheter.

Ägacuppdraget ställer krav på finansiell bered- skap, kornpetens i styrdsearbetet i hd- och delägda bolag samt act säkerställa medlemmarnas insyn och inflytande.

Tii:.:F:-~ li11Ch 's mE. d ;-öi :nir~g;:.rr.ct h~~-~~::

~in stör~t?.lil!yZ·ng i :necl!.~ms:.J:3<,~ba~(;>r,

c.·ff~r::u ~Vt::\:k.B:-Js, ~r,tll i:r~rr.st s!::a _c;~.:.~~

• ;i;: n 'nih3t;·uktuYib ir,··e~i.<"!ri''~'~o'.

:>yi te är att tiiifo,·a r.yt.t~ ;'ö;· .neci!e;,,-

t'l'l'U•l"' l>'t(;i1 :...tc;ntiir 1:>1 r::i'-:<!r oc:, ~;:u ....

r·'< ·:·:l~c:rlcr i C00lJ No;-:J-er,_

Det tredje uppdraget är att bedriva affärsutveckling för att tiUf'ora medlemska- pet ytterligare mervärden. Tillsammans med föreningarna har KF sin största till- gång i rnedlemsdatabasen, manifesterar i medlemskortet. Den tillgången ska ligga till grund f'or all affarsutveckling, som främst ska ske uran infrastrukturdia inve- steringar. Syftet är att tillfOra nytta för medlemmarnaäven utanför butiker och stor- marknader i Coop Norden.

Koncernens resultat efter finansiella poster har forsärorars avsevärt och uppgår till -662 miljoner kronor (402).

De satsningar som gjorts Wlder 2001 ror att utveckla konsumentkooperationens marknadspositioner har kraftigt belastat resultatet med kostnader av engångska- raktär. Framför allt gäller der bildander av Coop Norden, utvecklingen av den nya varumärkesstrategin med lanseringen av varumärket Coop och även banksats- ningen.

25

VD HIIR Or.DET

Därutöver tyngs resultatet av den negativa utvecklingen inom KappAhl samt stora förluster i vissa av intressebolagen.

KF Fastigheter har fortsatt tillfredsställande lönsamhet. KF Media hade sam- mantaget en god lönsamhet trots engångskostnader vid etableringen av den inter- aktiva verksamheten. Vidare har resultatet för-

t~?·~ är ·:-~tb,:-tt !:_i~flCl-ll z:.~ up~;~r~'.:.~

~?:TIU ~o. n kc~~umP.o1<:,-x.;:>eiatic.;,~,,

bättrats krafrigt i Coop Sverige.

För KF innebär koncernens bokslut för 2001

ett dåligt resultat och påfrestningar på likvidite- ten samtidigt som soliditeten är fortsatt god.

Inriktningen är att snabbt .nå ett positivt resultat och förbättrade kassaflöden. Målsätt- n ingen är att återställa en vinstmarginal som står i relation till verksamhetens omfattning och risknivå i det nya KF. KF bör med åta- gandena i Coop Norden och övriga intresse- och dotterbolag och begränsade till- gängliga kassaflöden eftersträva hög soliditet och låg skuldsättnings grad.

Genom bildandet av Coop Norden har KF såväl som Coop NKL i Norge och FDB i Danmark fått helt rorändrade roller. Förbunden ska tillsammans med förening- arna ta ansvar för medlemsnytta, säkerställa medlemmarnas inflytande samt driva opinionsbildning i konsumtions- och konsumentfrågor.

Coop Norden och Coop Sverige har ansvaret for driften av en effektiv daglig- varubaserad detaljhandel med stor volymbas. I samverkan med de detaljhandels- drivande föreningarna ska också de synergier forverkligas som ligger till grund för bildandet av Coop Norden.

Det innebär att KF och konsumentföreningarna har skyldighet att ta initiativ vad gäller medlemsnytta, inflytande och konsumentfrågor. Coop Norden har skyl- dighet att svara för en effektiv detaljhandelsdrift. Denna tydliga principiella ansvarsfördelning gör uppdragen tydligare, vilket i sig bidrar till ökad effektivitet.

Kooperativa Förbundet ska söka nära och effektiv samverkan med konsument-

(

VD HAR ORDET

föreningarna i utf'orandet av sina uppdrag. Det är enbart genom att uppträda sam- lat som konsumentkooperationen f.ir genomslag. KF ska tillsammans med före- ningarna pröva alla vägar for nya samarbeten för att rätt tjäna medlemmarna.

BILDANDET AV COOl' NO~DEN

Unde;· 790C slöt si~:J5v.::~1es ne.rgi'rinf;;bfik~.~ier ;::;,:-J;mn i en korte/l sor.1 i12:>.'~•i· ;-:U dra fi'l f..'Fs :;ro:;sisi:n.j::.it r-e.,-=:tf s::.::(:rsit'!a

tlk:Jrga.ifl:f:',·?ietf>.SI'!t" ~::1 ~5x:lif~f!c~n~::; l.:c:.'i ~·"F e1 ef:"~""' .n':rg;:,In-

i;:bril:. Pris·:~ i>~ marga;ir; fc/¹ <i.'lnyi.ta f.5.· :./b kvrn',ller..'r1r a:::i?

Kr~ ~IdA se:-~Zre fal:.."i~cr: n=Jr den Lj~. 1~t s; u syfte.

BILDANDET AV COOP NORDEN

Dagligvaruhandeln dominerar KF s verksamhet och stod 2001 for cirka 6o procene av den totala omsättningen. Konsumentkooperationens andel av dagligvarumark- naden i Sverige har successivt minskat från 21,1 procent 1980 till18,2 (18,3) procent 2001. Den långsiktiga trenden är att dagligvarornas andel av den totala konsumtio- nen generellt minskar till förmån för andra varor och tjänster. Totalt utgör den cirka 18 procent av den privata konsumtionen i Sverige.

Den svenska dagligvarumarknaden domineras sedan länge av fyra stora grupper- ingar - lca, konsumentkooperationen, Axfood och Bergendalsgruppen. Deras totala marknadsandel motsvarar närmare 8o procent av den totala marknaden. På motsvarande sätt domineras den norska och den danska dagligvarumarknaden av fyra respektive tre stora grupper.

Under det senaste decenniet har den nordiska dagligvaruhandeln utsatts för ett allt starkare omvandlingstryck till följd av svag eller måttlig marknadstillväxt och hårdnande konkurrens. De större aktörerna har mött utvecklingen med samgåend en i syfte att skapa stordriftsfördelar. Konsolideringen i detaljhandeln har nu gått så långt att ytterligare integration på nationell nivå inte kan ge den nödvändiga för- stärkningen av konkurrenskraften. Istället inriktas ansträngningar på atr hitta nya och större samarbeten och samgåenden på internationell nivå.

Dagligvaruhandeln i Norden har en sämre utveckling i tillväxt och lönsamhet än den europeiska. Detta visar på behovet av och sätter stark press på att skapa dfek- tiva strukturer. Holländska Aholds köp av 50 procent av Ica 1999 ingår i ett större europeiskt mönster, där framför allt stora holländska, tyska och franska detaljhan- delsföretag expanderat sina verksamheter över gränserna.

Att vara en stor och internationaliserad aktör innebär flera fördelar. Dit hör för- handlingsstyrka mot redan internationella leverantörsföretag och stordriftsfördelar

l l

Il

BILDANDET AV COOP NORDEN

Cvc:p ~'\t:)td'!Y~I- ·Nol·Cr:!n~ ~6.-st:-~ ct:~~;~!i·:?~J?.:·u.f.f,.,r·~t:~g

För att säkerställa konkurrenskra&en har nu de dagligvarubaserade verksamheterna i danska FOB, svenska KF och norska Coop NKL slagits samman till det gemen- samt ägda Coop Norden AB (se s. 45). Redan från starten den 1 januari 2002, är Coop Norden inte bara Nordens största dagligvaruföretag med en marknadsandel på cirka 30 procent, utan dessutom ett av de större nordiska företagen.

Visionen är att Coop Norden ska bli Nordens mest innovativa detaljhandels- företag. med tydlig konsumentkooperativ identitet. Genom ekonomiskt effektiv och professionell drift ska Coop Norden maximera nyttan för medlemmar och kon- sumenter.

För att kunna bevara sin särart måste konsumentkooperation vara ekonomiskt framgångsrik.

Konsumentkooperation är organiserad samverkan mellan medlemmar för att skapa ekonomiska och andra mervärden åt var och en. Coop Norden är en ny form

för denna organiserade samverkan.

!:n ch' glt•n.:it<i,lL:;rr:c:: i ~.O:;Je,·'1t'J~<!n 2r c i:~ rr.<!d;;-r.;S:ll(..t.:; k?·O i:>i·!r<: t:ill

Historiskt har konsumentkooperationen reage- rat på otillfredsställande furhållanden och brister i marknadens sätt att fungera. När konsumentkoope- rationen växte fram var den ett instrument att säkra livets nödtorft fur medlemmarna. I början av 1900-

talet togs striden mot monopolen och kattelierna genom att KF byggde upp en egen produktion.

Introduktionen av självbetjäningsbutikerna- Snabbköp- i slutet av 40-talet var ett sätt att spara tid åt dubbelarbetande yrkeskvinnor. KF Provkök hjälpte de många till ökade kunskaper om råvaror, madagning och god hushållning. Med varuhus och stormarknader erbjöds "allt under ett tak". I mitten av Bo-talet krävde konsu- menterna ekologiskt producerade varor. Konsumentkooperationens reaktion blev att lansera ekologiska produkter och utveckla varumärket Änglamark.

(

c

BilDANDET AV (00? NOP.DEN

De svenska, norska och danska konsumentleooperationerna har fastslagit sina gemensamma värderingar i den Nordiska värderingskompassen. Det betyder att såväl konsumentföreningarna och de nationella förbunden som Coop Norden, utifrån sina olika roller, har ett uppdrag att skapa ekonomiska och andra mervär- den för medlemmarna.

Konsumentkooperationens uppdrag på 2000-talet handlar om att skapa opi- nion och erbjuda lösningar som bidrar till ekonomisk, ekologisk och social nytta i vardagen. En av grundtankarna i kooperationen är att medlemsnytta kan bidra till samhällsnytta. Detta har sedan länge inneburit att ansvarsfullt företagande och håll- barhetsperspektivet är ett centralt motiv i verksamheten.

Det kooperativa uppdraget kan och ska också utvidgas. Branschglidning är ett fenomen inom många branscher, inte minst på det finansiella området. Daglig- varubutiken är den enda som bygger på ett fysiskt varullöde och som samtidige är en plats kunderna söker upp flera gånger i veckan. Därför är den en mycket attrak- tiv distributionskanal även för nya samarbetspartners.

EN NY VARUMARKESSTRATEGI

För art kooperationen ska kunna kommuni~era sin särart som en bred medlemsägd verksamhet med stor kund- och medlemsnytta krävs ett starkt varumärke. En ny varumärkesstrategi urarbetades under 2001. Den ska synliggöra der kooperativa erbjudandet, effektivisera den totala marknadsföringen och bidra till att skapa nya affiirer.

Konsumentkooperationen har hittills uppträtt med många olika uttryck på marknaden, trots detta är helheten dess styrka.

kr~::;! la vn;·dc.::;sliv2t

te.-

:o.11 bry·· sig, q:::'l')'Tl :~tl ~t;.:pa

lifuliHrr. ICr.r.in;;~r som \JO::' dmno-

Konsumentkooperationens varumärke utgår från medlemmen och medlemskapet. Det byggs från två olika perspektiv samtidigt - å ena sidan pris och konkurrenskraftigt "valuta för pengarna', å andra sidan de värden som är konsumentkooperationens särart, livskraft och existensberättigande. Dessa vär- den har under lång tid inte varit tillräckligt synliga för medlemmarna. Varumärkesstrategin ska, med värderingarna - inflytande, omtanke, ärlighet och nytänkande utifrån vår tilltro till särarten - som grund, tyd- liggöra värdegrunden och medlemsnyttan i alla kanaler och binda samman affärs- initiativen till en helhet som är starkare än summan av de enskilda delarna.

f>~~.:.ft .. -1::tt n~t~~: .... ~~-~~ ;Jht~1rk~:;·:.&~~~.:.ar•t'.::;

Coop är konsumentkooperationens nya huvudvarumärke, vilket innebär en stra-

0)

tegi där varumärket byggs som en familj, ett antal individer med gemensamt huvudnamn som särskiljs med olika tilläggsnamn.

Namnet Coop har valts av flera anledningar; det fungerar över landsgränserna

(j)

och ger en tydlig association till kooperationen.

Namnförändringen berör i första hand de olika a.ffii.rsenheterna inom Coop Sverige samt Coop MedMera-koner och wehhnärvaron. Eftersom dessa tillhör kärnverksamheten far de en nära knyening till Coop. Kommunikationen blir mer

Hinner el.! ta-snabbfilea l En .-.d fr6ga. eller hur7 VI tycbt det ilr dags fCif ett lugnare

~o. bittre mat uc:h motion.

l serien Coop .Komlform finns boken wSkrta StrMsa" som handllw om just hälsa och milt.

... gama .... pA viw hemsida coop.se Når du har tid.

Ettlbltstag mot~hiilsa

coop

• • • • •