Examensarbete för studie- och yrkesvägledarprogrammet, 15 hp Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
Vt 2021
Sammanfattning
Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg
studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på
skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin
självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.
Nyckelord: Kompetens, motivation, självkännedom, skolavhopp, skoltrött, studie- och yrkesvägledning, valkompetens.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Arbetets syfte och frågeställningar ... 2
Litteratur ... 2
Valkompetens och självkännedom ... 3
Begreppet motivation ... 5
Omotiverade elever ... 6
Metoder för motivationsarbete ... 7
Förutsättningar och villkor för motivationsarbete ... 9
Metod ... 12
Urval ... 12
Datainsamling... 14
Analysmetod... 14
Metoddiskussion... 15
Etiska överväganden ... 16
Resultat ... 17
Synliggörande av omotiverade ... 17
Metoder för motivationsarbete ... 18
Förutsättningar och villkor för motivationsarbete ... 23
Önskeläge ... 27
Analys ... 29
Synliggörande av omotiverade elever ... 29
Metoder i motivationsarbetet ... 29
Förutsättningar och villkor för motivationsarbete ... 32
Diskussion ... 34
Slutsats ... 37
Referenser ... 39 Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2 Exempel på resultatsammanställning Bilaga 3 Informationsbrev
Bilaga 4 Samtycke för att delta i uppsatsen om ”Studie- och yrkesvägledares arbete med omotiverade elever i grundskolans senare år”
Bilaga 5 Författardeklaration
1
Inledning
Studien avser att belysa hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation. Nedan följer en bakgrund till varför nyttjande av studie- och yrkesvägledares kompetens inom motivationsarbete är av vikt för individ och samhälle.
Var tredje elev avslutar ej sin gymnasieutbildning, enligt en undersökning av
Statistikmyndigheten (SCB, 2017a). Dessa skolavhopp kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull (Skolvärlden, 2014). Att elever hoppar av gymnasiet beror till största del på skoltrötthet (SCB, 2017b) och delvis på bristande valkompetens (Lundahl, 2010).
Skoltrötthet kopplas i SCB:s (2017a) undersökning samman med låg motivation till skolan.
Låg motivation innebär bristande tro på sig själv och sin egen förmåga. Enligt Wery och Thomson (2013) förlorar många unga sin inre glöd för att lära under skolans senare år vilket resulterar i många skolavhopp innan uppnådd gymnasieexamen. Det är därför viktigt att i tid fånga upp dessa elever som behöver hjälp och stöd i att tro på sig själva och sina förmågor, vilket behövs för att stärka deras valkompetens inför framtida studie- och yrkesval.
Utgångspunkten inom valkompetens är att individer ska lära sig att hantera valsituationer (Skolverket, 2013). Om en elev har en utvecklad valkompetens blir det lättare för hen att fatta egna, väl underbyggda, beslut. Att hjälpa elever bli mer valkompetenta skulle kunna innebära fler välgrundade val och färre avhopp som i sin tur skulle innebära en stor ekonomisk
samhällsvinst. Det innebär även en vinst ur individperspektiv eftersom skolavhopp för den enskilde kan innebära ett senare inträde på arbetsmarknaden, fler perioder av utanförskap på arbetsmarknaden, lägre lön och risk för längre perioder av psykisk ohälsa (Skolvärlden, 2013). Dynarski och Gleason (2012) menar att elever som ej går färdigt skolan tjänar mindre när de kommer in i arbetslivet och kanske inte kommer att lyckas i vuxenlivet i stort. De menar att om vi som samhälle vill uppmuntra fler elever att slutföra gymnasiet, måste vi vara öppna för att fortsätta att pröva nya metoder och idéer på skolorna som kan fungera för att öka motivationen och förhindra skolavhopp.
Enligt Wery och Thomson (2013) är nyckeln till elevers utbildningsmässiga och sociala framgång att förbättra deras motivation. För att förebygga framtida gymnasieavhopp är det intressant att undersöka hur väl studie- och yrkesvägledares kompetens används ute på skolorna för att nå elever med låg studiemotivation och framtidstro. Studie- och
2 yrkesvägledare ska enligt Skolverkets allmänna råd stödja elever i att göra väl underbyggda val (Skolverket, 2013). Det finns en hel del forskning om motivation och lärande utifrån ett lärarperspektiv, men det är svårt att hitta forskning om studiemotivation utifrån enbart ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. Den forskning som tas upp av Jenner (2004) och Appelgren (2018) m.fl. går ändå att applicera på arbetets frågeställningar. Med denna undersökning är vår förhoppning att kunna belysa studie- och yrkesvägledares kompetens inom detta område samt hur väl denna kompetens nyttjas ute i verksamheten och vilka förutsättningar som finns för detta arbete.
Arbetets syfte och frågeställningar
Syftet är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år.
Särskilt kommer beaktas hur studie- och yrkesvägledare får veta vilka elever som har låg studiemotivation, hur de söks upp, hur studie- och yrkesvägledares metoder och modeller ser ut i arbetet med att motivera elever samt hur förutsättningar och villkor ser ut för studie- och yrkesvägledares arbete med detta. Undersökningens frågeställningar är:
• Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa?
• Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever?
• Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever?
• Hur önskar studie- och yrkesvägledare arbeta med omotiverade elever?
Litteratur
I detta avsnitt följer en redogörelse över tidigare forskning och annan litteratur om begreppen valkompetens och självkännedom samt motivation, kopplat till studie- och yrkesvägledning inom skolans värld.
Den litteratur som berör motivation och som presenteras i detta avsnitt har valts ut för att i möjligaste mån ha relevans ur studie- och yrkesvägledares perspektiv. Enligt Sundelin (2015) är studie- och yrkesvägledningsområdet ännu inte särskilt omfattande vare sig nationellt eller internationellt. Sundelin (2015) visar på att det finns få studier om själva mötet mellan unga
3 och tjänstemän över huvud taget. Detta har märkts i vårt sökande efter forskning om hur omotiverade elever synliggörs för och kontaktas av studie- och yrkesvägledare, där vi tyvärr inte hittat någon tidigare forskning som berör just det specifika ämnet. Därför berörs
synliggörandet och kontaktandet av omotiverade elever först under avsnitten resultat och analysen där intervjusvaren presenteras och analyseras. Däremot behandlas vilka metoder som visats vara effektiva inom skola och studie- och yrkesvägledning för att motivera skoltrötta elever samt vilka resurser i form av förutsättningar och villkor som ges till studie- och yrkesvägledare för motivationsarbetet ute på skolorna.
Valkompetens och självkännedom
Valkompetens är ett begrepp som inom internationell pedagogisk forskning kallas för Career Management Skills (CMS) och betyder de kunskaper och förmågor som individer behöver få möjlighet att utveckla inom gränsen för studie- och yrkesvägledning (Granath, 2019). Dresch och Lovén (2010) skriver om att vägledarnas strategi borde vara att göra elever mer
uppmärksamma på vilka faktorer som påverkar väljandet. På så sätt hade färre avhopp på gymnasiet kunnat undvikas (Dresch & Lovén, 2010). Lene Larsen (2001) skriver att i dagens samhälle står unga inför många val.
Ungdom er som nævnt også blevet en valgperiode, hvor der skal træffes mange valg vedr. f.eks. uddannelse, arbejde, venner, livsstil - valg, der indgår i den enkelte unges livskonstruktion(er). De unges valg af uddannelse og arbejde må således ses som en kompliceret del af dette konstruktionsarbejde. Dette gør, at de unge kommer til at befinde sig i en slags paradokssituation, hvor den individualitet, der skal udvikles i ungdomsperioden, forudsætter, at man faktisk har udviklet den. At træffe de mange valg og f.eks. at sammensætte og designe sin egen uddannelse forudsætter, at man har udviklet individualitet, hvilket som nævnt gør det særligt vanskeligt for nogle unge (Larsen, 2001, s. 106).
Utgångspunkten inom valkompetens är att individer ska lära sig att hantera valsituationer.
För att kunna göra detta behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på
strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet. Med andra ord ska eleven ges möjlighet att utveckla en så kallad valkompetens (Skolverket, 2013). Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan sammanfattas enligt figur 1.
4 Figur 1 (Skolverket, 2013) Förmågor för valkompetens.
En del av arbetet med valkompetens är att bli medveten om sig själv. För att bli medveten om sig själv gäller det att du har en god självkännedom. I Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning kan man läsa att självkännedom handlar om att utveckla kunskaper om sig själv och att få kännedom om sina starka sidor och vilka sidor som skulle kunna utvecklas mer. ”Egenskaper, intressen, värderingar, attityder, kompetenser och förmågor påverkar de val eleven gör och är pusselbitar i processen att förstå sig själv i förhållande till en tänkt framtid.” (Skolverket, 2013, s. 27).
Forskning har påvisat att elever har behov av att föra samtal om det egna jaget vid besök hos en studie- och yrkesvägledare. Elever vill ofta kunna utforska egenskaper som de kan ha användning till inom specifika yrken. Tyvärr brukar denna förväntan som eleverna uttrycker inte bli verklighet (Dresch & Lovén, 2010). En elev belyser avsaknaden av sin egen
självkännedom och menar att hur ska man kunna välja när man inte ens vet vem man är (Lundahl, 2010). Forskningen visar också att individer känner en osäkerhet över det egna jaget. När det sedan är tid för val till gymnasiet och elever inte har någon självkännedom blir konsekvensen att eleven väljer gymnasieprogram utan att veta betydelsen av valet (Dresch &
Lovén, 2010). Enligt Lovén (2000) kan vägledaren arbeta tillsammans med eleven för att synliggöra elevens ryggsäck och på så sätt öka elevens självinsikt. Valkompetens och självkännedom är begrepp som hör ihop med varandra. Saknas självkännedom kan man inte göra bra val i livet.
5
Begreppet motivation
Appelgren (2018) beskriver motivation som ett mångtydigt begrepp vars innebörd skiljer sig åt beroende på i vilken situation ordet används. Lundgren och Lökholm (2006) förklarar att motivation är en komplicerad process som tar form, omformas och består genom livets upp- och nedgångar. Därför följer här en redogörelse för hur motivation definieras i tidigare forskning och annan litteratur. Avslutningsvis fastställs innebörden av begreppet motivation för just denna studie.
Wery och Thomson (2013) definierar motivation som individens önskan att delta i en aktivitet. Appelgren (2018) lägger till att motivation är något som behövs för att sätta igång med en aktivitet och att sedan vilja fortsätta med den. Lundgren och Lökholm (2006) definierar motivation som en förmåga att aktivera, guida och bibehålla konstruktiva
beteenden. Motivation är ett inre tillstånd som styr individens beteende för att nå ett visst mål (Langström 2015). Jenner (2004), som gör en djupdykning i ämnet motivation, menar att begreppet motivation består av tre samverkande faktorer som här benämns som inre drivkraft, målsträvan och självförmåga. I kombination med Jenners (2004) forskning och andras studier i ämnet förklaras dessa tre faktorer närmare nedan.
Inre drivkraft
Första faktorn, den inre drivkraften, kan beskrivas som behov, önskningar eller förväntningar inom individen som sätter igång ett visst beteende eller handlande (Jenner, 2004). Langström (2015) beskriver denna del av motivation som en iver och entusiasm hos en individ över att uppnå något. Utan denna inre process skulle man inte få lust att göra något över huvud taget (Lundgren & Lökholm, 2006).
Målsträvan
För att motivation till något ska uppstå behöver den inre drivkraften riktas mot ett mål. Detta målsträvande, den andra faktorn, kan vara riktat mot antingen yttre eller inre mål och
belöningar, vilka påverkar motivationen på olika sätt (Jenner, 2004). Yttre motivation väcks av yttre mål och belöningar och kan till exempel vara höga betyg, pengar och andras
uppskattning av dig (Appelgren, 2018; Jenner, 2004; Lundgren & Lökholm, 2006). Yttre motivation uppstår när man belönas eller uppmuntras av någon annan person eller en sak.
Exempel på inre mål och belöningar som väcker inre motivation är glädje, känsla av
6 självförverkligande och meningsfullhet (Appelgren, 2018; Jenner, 2004; Lundgren &
Lökholm, 2006). Har man inre motivation hämtas näring på ett mer känslomässigt plan och man gör saker för att man tycker om det (Lundgren & Lökholm, 2006). Deci och Ryan (2000) förklarar vad som behövs för att öka chansen att känna inre motivation. De nämner tre huvudbehov som behöver uppfyllas: kompetens, självbestämmande och samhörighet. För att en elev ska känna sig kompetent nog för att ta sig an en uppgift, behöver uppgiften vara anpassad utifrån elevens förmåga och erfarenheter. Att känna att man bemästrar något och till och med vilja söka nya utmaningar gör att det känns lustfyllt och meningsfullt.
Självförmåga
Den tredje faktorn, som Jenner (2004) benämner som självförtroende om att nå målen, handlar om tron på sin egen förmåga att nå dit man strävar. Enligt Appelgren (2018) använder sig motivationsforskare, såsom Bandura (1993) idag av begreppet självförmåga, översatt från engelskans self-efficacy, för att beskriva en individs beslutsamhet och tro på egen förmåga. Även Langström (2015) samt Lundgren och Lökhom (2006) använder sig av begreppet självförmåga för att beskriva elevens vilja att förändras och tron om sig att klara det eller inte.
Sammanfattande definition
Sammanfattningsvis innebär begreppet motivation, för denna studie, ett inre driv hos
individen att nå ett visst mål vars resultat beror på individens tro på sin förmåga att nå målet.
Att känna sig motiverad eller omotiverad hänger samman med vad som driver oss såsom glädje, status eller värderingar (Appelgren, 2018). Yttre belöningar har visat sig vara
problematiska då de inte alltid väcker motivation och som dessutom riskerar att underminera den inre motivationen.
Omotiverade elever
Wery och Thomson (2013) beskriver hur elever som har svårt i skolan ofta uppvisar apatiska attityder eller dåligt beteende som förvärrar deras problem i skolan. De kallar dessa för motvilliga elever. Dessa elever har ofta upplevt en lång rad misslyckanden i skolan. De märker att klasskamraterna lär sig mer, de kanske upprepade gånger får höra nedslående kommentarer från vuxna och kamrater och många tror att de inte har förmågan att lära sig.
Lärarprofessionen kämpar med frågan om hur de kan hjälpa dessa elever och känner
7 samtidigt påtryckning för att säkerställa att dessa elever når målen i skolämnena. Lärarna frågar sig ofta hur de kan motivera sina elever att lära sig samtidigt som de känner att motivation som en intern process ligger utanför deras inflytande. Som små hörs sällan om barn att de är omotiverade men när de växer förlorar många sin inre önskan att lära sig, vilket författarna menar resulterar i för många skolavhopp innan uppnådd gymnasieexamen. Enligt Wery och Thomson (2013) är nyckeln till elevers utbildningsmässiga och sociala framgång att förbättra deras motivation.
Sammanfattande definition
Med omotiverade elever avses för denna studie unga som upplever svårigheter och en rad misslyckanden i undervisningen som uttrycks i form av attityd- och/eller beteendeproblem eller mental frånvaro. Det är elever som anses skoltrötta men som ändå är på plats i skolan.
Metoder för motivationsarbete
I detta avsnitt redogörs för de metoder som kan användas för motivationsarbetet med
skoltrötta elever och som har relevans för studie- och yrkesvägledares kompetensområden.
Samtal och relationsbyggande
Jenner (2004) menar att arbetet med motivation måste ses utifrån flera sammanhang där mötet mellan vägledaren och eleven har en central roll. Motivationsarbetet måste börja där eleven befinner sig. I mötet är relationen mellan vägledaren och eleven av betydelse, dels för att relationen inte är jämbördig eftersom eleven står i beroendeposition gentemot vägledaren, dels för att vägledaren måste kunna sätta sig in i elevens perspektiv så långt det är möjligt.
För att ett möte med motivationsarbete ska ge önskad effekt är det också av stor vikt att vägledaren förstår vad dålig självkänsla och erfarenheter av misslyckanden kan innebära för individen (Jenner, 2004).
Kartläggning
En annan metod som använts är kartläggning där samtalsledaren behöver gå in i elevens perspektiv och uppriktigt försöka förstå varför eleven tycker ett mål är eftersträvansvärt eller ej (Jenner, 2004). Det gäller att ta reda på hur eleven tänker om framgångar och
misslyckanden. Dessutom är det viktigt att försöka förstå eleven mot bakgrund av dennes specifika situation. Utgångspunkten bör vara att individen är expert på sitt eget liv och att
8 vägledarens uppgift är att locka fram de inneboende svaren (Lundgren & Lökholm, 2006).
Även Appelgren (2018) trycker på vikten av att verkligen försöka förstå eleven och vad som är orsaken till att motivationen brister. Det kan bero på många olika saker och därför är det lätt att missuppfatta orsaken. Både Appelgren (2018) och Jenner (2004) menar att
motivationsarbetet måste börja där eleven befinner sig. Även Wery och Thomson (2013) poängterar vikten av att börja där eleverna är om målet är att sträva mot inre motivation. När man upptäcker en elev som inte deltar i lärandet och verkar omotiverad, gäller det att försöka förstå den motvilliga eleven och identifiera vilka metoder som kan vara till hjälp för att få dem mer aktiva och engagerade i sitt lärande. Appelgren (2018) lyfter också vikten av att ta vara på individens egna intressen som ett sätt att använda sig av dennes inre drivkraft. Det blir lättare att kämpa sig igenom något som man själv känner är viktigt. Därför gäller det att vara lyhörd, både för att upptäcka elevens egna intressen och för att ta vara på de möjligheter som kan dyka upp och som kan passa eleven bra.
Sätta upp mål
För att motivation alls ska uppstå behövs, som nämnts ovan, ett mål för den inre drivkraften att sträva mot. Dessa mål bör sättas utifrån tidigare lyckade erfarenheter och behöver vara klara, tydliga och ligga på rätt nivå för individen (Langström, 2015). Elever som tenderar att förstora svårigheter och har låga tankar om vad som anses möjligt bör enligt Jenner (2004) få visat för sig hur de underskattar möjligheterna och få stöttning i att höja sina mål. Lågt uppsatta mål kan som sagt vara ett sätt att skona sig själv från misslyckanden. Det gäller att hjälpa eleverna att sätta upp lagom svåra mål och utmaningar. Om avståndet mellan elevens nuvarande och önskade situation är eller upplevs stort, kan man arbeta med konkreta och kortare delmål för att därefter, när dessa mindre delmål uppnåtts, gå vidare mot nya mål där ribban höjts något. Motivationen bibehålls genom att räkna framsteg istället för att bara se sträckan mot målet. För att nå en mer långvarig motivationsförändring behöver det ske i små steg på vägen utifrån den nivå eleven befinner sig på för att sakta men säkert utveckla tro på sin egen potential (Wery & Thomson, 2013). Dessa små steg av upprepade positiva
upplevelser leder, enligt Wery och Thomson (2013), till gradvisa förändringar som så småningom blir en del av eleven själv.
9 Användande av sammanhang och förebilder
Genom att synliggöra och förstå elevens situation och stötta i att se kopplingen till världen utanför skolan, förstå varför en viss uppgift ska göras och vilken nytta det ger, kan elevernas motivation bibehållas eller höjas (Jenner, 2004). Wery och Thomson (2013) ger förslag på att koppla undervisning och andra läraktiviteter till omvärlden.
Ytterligare ett förslag från Wery och Thomson (2013) är att i motivationsarbetet använda sig av förebilder som gestaltar entusiasm och inre motivation. Finns det tid ger Appelgren (2018) förslag på att använda förebilder som påminner eleverna om värdet av att göra tråkigare moment för att nå det större målet. Appelgren (2018) anser att det kan vara värdefullt att införa någon slags mentorsprogram på den arbetsplats eleven är intresserad av. Men hon lyfter också problematiken att det i skolan kan “vara svårt att skaffa mentorer inom
arbetslivet åt alla elever, men det kan ändå vara bra att visa på en förebild för att ta vara på elevernas intresse” och öka deras motivation (Appelgren, 2018, s. 42). Att tidigt få besöka en arbetsplats av intresse tydliggör för eleven vad hen jobbar mot för mål.
Förutsättningar och villkor för motivationsarbete
Här presenteras tidigare forskning och annan litteratur med relevans för studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor för motivationsarbete med elever i skolan.
Styrning
Studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor att utföra motivationsarbete ligger mångt och mycket i rektors händer (Skolverket, 2013). Huvudmannen har dock enligt 2 kap.
8 § skollagen det övergripande ansvaret att se till att utbildningen genomförs så som det står i skolförfattningarna och ska därmed se till att rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare ges förutsättningar att följa de allmänna råden. Rektor har ansvaret för organisationen av arbetet med studie- och yrkesvägledningen och behöver göra en tydlig arbetsfördelning över vem som ansvarar för vissa särskilda insatser inom studie- och yrkesvägledningen
(Skolverket, 2013). I denna arbetsfördelning behöver det också vara tydligt vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp och hur formerna för samverkan kring studie- och yrkesvägledningsfrågor ser ut. ”Rektorn behöver se till att det finns förutsättningar för en sådan samverkan” (Skolverket, 2013, s. 18). Rektor bör också följa upp studie- och
yrkesvägledningen på skolan och kunna visa hur eleverna ges förutsättningar till
10 valkompetens och analysera vilken kompetens bland skolpersonalen som behövs för att säkerställa att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses. Enligt en
arbetsmiljöundersökning av Lärarnas Riksförbund (2020) var studie- och yrkesvägledarna på grundskolan mest missnöjda över att rektorer och chefer inte ger goda förutsättningar att utföra sitt vägledningsarbete.
Kunskap och intresse
I Skolverkets stödmaterial för kvalitet i studie- och yrkesvägledning (2008) framkommer det att det finns bristande kunskap bland lärare och skolledare angående studie- och
yrkesvägledares uppdrag. Det är vanligt att begreppen vägledning och information blandas ihop. Det gäller för skolledaren att vara medveten om studie- och yrkesvägledarnas
kompetens och att också medvetandegöra den övriga skolpersonalen om den för att skapa förutsättningar för dialog mellan lärare, vägledare och övrig personal. En risk som tas upp är att lärare tar på sig för mycket om de inte vet vad de andra professionerna på skolan gör, därmed kan lärare ha svårt att veta när de ska eller kan lämna över elever, med till exempel motivationsproblematik.
Ytterligare en förutsättning för studie- och yrkesvägledares arbete är att det utöver kunskap också finns intresse för dessa frågor. En uppfattning som tas upp i stödmaterialet är att
kunskapen om detta var viktigare och mer självklart förr i det tidigare styrsystemet och att det behövs väckas liv i dessa frågor igen (Skolverket, 2008). Lovén (2016) bekräftar att intresset varit lågt från de ansvarigas sida och att det har lett till “ensamma vägledare utan mandat att kunna genomföra de intentioner som finns i målsättningarna” (Lovén, 2016, s. 32). Det behövs utrymme för att utveckla verksamheten, det räcker inte att ha välutbildade studie- och yrkesvägledare. Detta ansvar anses huvudsakligen ligga på makronivå. Enligt Lovén (2016) har vägledningsverksamheten på grundskolan inte prioriterats av vare sig huvudman eller rektor. Ansvariga har inte en klar bild över vad som faktiskt sker med studie- och
yrkesvägledningen i verksamheten, de flesta ser inte till att det finns system och rutiner för att uppnå målen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen. De som leder verksamheten måste ha kunskap om betydelsen av vilka förutsättningar och villkor som krävs för en kvalitativt hållbar vägledning (Skolverket, 2008).
11 Tydlighet
En annan förutsättning är att skolan och andra aktörer som inverkar på skolan måste inse att den breda vägledningen behövs för att förbereda eleverna att göra medvetna och underbyggda val (Skolverket, 2008). Bred vägledning handlar om att studie- och yrkesvägledare och lärare behöver samarbeta för att ge elever kunskaper och färdigheter som behövs för att de ska utveckla god valkompetens (Skolverket, 2021). Förslag som nämns i Skolverkets
stödmaterial är att få in den breda vägledningen i undervisningen, i läroplanen eller som ett ämne med egen kursplan (Skolverket, 2008). Det framkommer att studie- och
yrkesvägledningens kvalitet inte är något som flitigt diskuteras i Sverige idag då vägledarnas arbete och profession levt i det fördolda. “Ofta har skolorna inte ens definierat vad eleverna ska få ut av vägledningen. Tydliga och mätbara mål för verksamheten är en förutsättning om man vill förbättra och utveckla verksamheten” (Skolverket, 2008, s. 22). Ett förslag på lösning är att införa nationella krav på kvalitetsredovisning av skolornas studie- och
yrkesvägledning för om det inte finns några krav är det ingen som tar itu med kvalitetsarbetet.
Det behövs preciseras vad det är eleven behöver kunna och vill ha kring studie- och yrkesvägledning samt hur väl skolan lyckas ge dem det.
Tid
De förutsättningar som behövs på skolan för att kontakten mellan lärare, elever och studie- och yrkesvägledare ska fungera är för det första tid (Skolverket, 2008). Tidsbrist är det mest markanta hindret men Hays (1977) menar att om motivationsarbetet och dess systematiska process förankras på arbetsplatsen kommer du oftast vinna tid i längden. Enligt Hays (1977) är särskilt behovsbedömningen av vägledning en avgörande aspekt som oftast försummas på grund av tidsbrist. Det är också viktigt att det avsätts tid för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna vara annan skolpersonal behjälplig med bland annat motivationsarbete
(Skolverket, 2008). De flesta studie- och yrkesvägledare är idag relativt nöjda med tiden för samarbeten, administrativa arbetsuppgifter och individuella vägledningssamtal (Lärarnas Riksförbund, 2020). Den upplevda tidsbristen rör istället egen utveckling, externa samarbeten och studiebesök samt för- och efterarbete.
Samarbete
Vägledningsarbetet med elever kräver stort engagemang och ansträngning och enligt Hays (1977) borde resultatet av det arbetet vara väl värt det. För att lyckas med vägledningsarbetet
12 måste all skolpersonal erkänna att det främsta målet är att underlätta för eleverna att fatta övervägda beslut. Vikten av samarbete mellan övrig skolpersonal, elever, föräldrar och samhällsaktörer nämns för att jobba fram gemensamma mål för att tydliggöra för unga människor vad de ska kunna efter att ha avslutat skolan. Detta komplexa arbete kräver bra ledarskap och noggrann hantering och kräver personal, tid och pengar. Den som utför arbetet måste känna eleverna, personalen, föräldrarna och samhället. För att få detta att fungera behövs medvetenhet, utbyte och engagemang bland alla inblandade.
Metod
Inledningsvis i metodavsnittet beskrivs den kvalitativa metod som vi valt som utgångspunkt i vårt arbete. Vi går sedan över till att beskriva hur urval och datainsamling gjorts. Detta följs av analysmetod och metoddiskussion. Avslutningsvis beskrivs de etiska överväganden som vi gjort i vår studie.
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer. Anledningen till att vi har valt kvalitativ metod är för att vi behöver få insikt i människors åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter. Syftet med vår studie är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation. Intervjuer utgör med största sannolikhet den lämpligaste metoden för att vi ska nå dessa insikter och det är en av de mest använda metoderna i kvalitativ forskning (jfr.
Denscombe, 2011). Flexibiliteten som intervjun rymmer i metoden är det som gör den populär (Bryman, 2009). I en kvalitativ intervju är frågeområdena bestämda. Däremot kan frågorna variera från intervju till intervju beroende på hur respondenten svarar på de olika frågorna. “Syftet med den kvalitativa intervjun är att få den intervjuade att ge så uttömmande svar som möjligt” (Johansson & Svedner, 2006, s. 43). Våra intervjuer var semi-
strukturerade. Vi hade vår intervjuguide (bilaga 1) som vi utgick från, där våra
frågeställningar fungerade som ett ramverk, men våra respondenter hade stor frihet att utforma sina svar som de själva ville (jfr. Bryman, 2009).
Urval
Vi har genomfört totalt åtta intervjuer. Anledningen till att vi valde det antalet var eftersom det gav den svarsbredd vi var ute efter för att kunna göra en god analys. Urvalet av
respondenter baserades på att de skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare och de
13 skulle även ha arbetat i minst tre år. Anledningen till att vi ville att de skulle ha minst tre års arbetslivserfarenhet var för att det kändes som en rimlig tidsangivelse för att respondenterna skulle samlat på sig den mängd erfarenhet som behövs för att uttala sig om det ämne vi skriver om.
Vi tänkte först rikta oss både till grundskolans senare år och gymnasiet. Vi insåg däremot att detta skulle bli för brett och valde därför att avgränsa oss till att enbart intervjua studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolans senare år. Vi ansåg att denna avgränsning passade bra utifrån den tidigare forskning som vittnar om antalet gymnasieavhopp eftersom vi ville undersöka hur studie- och yrkesvägledare kan påverka motivationen och att detta i det långa loppet kan leda till färre avhopp. Det är då enklare att inleda detta arbete tidigare, innan eleverna påbörjar sin gymnasieutbildning.
Vi har utgått från de handledare som vi haft under vår praktikperiod. Vår avgränsning gjorde dock att vi enbart kunde intervjua en av våra handledare eftersom den andra arbetar på gymnasiet. Vi kunde däremot ta hjälp av studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet vad gällde att få hjälp med kontakter. Detta ledde till att vi gjorde ett bekvämlighetsurval, vi genomförde alltså intervjuer med de som fanns nära till hands. Vi gjorde också ett
snöbollsurval eftersom våra handledare tipsade oss om andra respondenter som uppnådde våra urvalskriterier. Som Denscombe (2011) skriver hade vi begränsat med tid och resurser, vilket gjorde det rimligt att vi valde bekvämlighetsurvalet, eftersom det är ett fördelaktigt alternativ. Han skriver även att snöbollseffekten kan vara en användbar teknik för att nå och utöka antalet respondenter. Med tanke på riskerna med bekvämlighetsurvalet (att
bekvämlighet går före god forskning) var vi ändå noga med att respondenterna uppfyllde vårt urvalskriterium (jfr. Johansson & Svedner, 2006). Vi är medvetna om att det är ett
övervägande mellan bekvämlighet och god forskning (jfr. Denscombe, 2011). Vi ser dock att vårt val ändå lever upp till god forskning med tanke på att respondenterna har sin utbildning och erfarenhet.
Respondenterna arbetar i olika kommuner. Detta är ett medvetet val vi gjort för att få en bredd i våra svar och få kunskap om hur man arbetar i olika delar av landet. Respondenternas kön och ålder är något som vi väljer att inte gå in på eftersom det inte har någon betydelse för vårt resultat. Det antal år som våra respondenter har arbetat varierar mellan 5–28 år.
Eftersom vi skriver om motivation och hur man kan motivera elever märkte vi att det är lätt att tänka på elever med problematisk och långvarig frånvaro, så kallade hemmasittare. Därför
14 har vi gjort en avgränsning även där. I vår undersökning syftar vi på de elever som ändå tar sig till skolan, men som har sena ankomster och som kanske driver runt på skolan, så kallade korridorvandrare, vilket betyder att eleverna kommer till skolan men går inte in på alla lektioner (Engelbrektson, 2011). Anledningen till att vi valde denna målgrupp var för att vi anser att det saknas forskning om just denna aspekt, men också för att göra en avgränsning med tanke på arbetets omfattning.
Datainsamling
Vi har genomfört fyra intervjuer var, åtta totalt. Intervjuerna genomfördes mellan den 9–16 april 2021. Varje intervju varade mellan 30–60 minuter. Våra respondenter tillhör fem olika huvudmän. Vi har genomfört alla intervjuer, förutom en, digitalt via Zoom. Samtidigt som intervjuerna har genomförts har vi spelat in dessa. Detta för att vi på så sätt skulle komma ihåg vad som sagts, men även för att vårt fokus skulle vara på respondenten under intervjun.
Det var även viktigt för oss att kunna fånga respondenternas svar med deras egna ord. Hade vi enbart antecknat hade det varit lätt att speciella uttryck och uttalanden gått förlorade (jfr.
Bryman, 2009).
Vi valde att utföra våra intervjuer digitalt via Zoom. Detta på grund av rådande pandemi och vi valde att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Däremot gjordes en intervju på plats, men under den intervjun hölls avstånd och respondenten och den som gjorde intervjun hade träffats regelbundet under en åtta veckor lång praktikperiod. Avståndet till skolan var inte heller långt. Därför tog vi beslutet om att, enligt respondentens önskemål, genomföra intervjun på plats.
Analysmetod
För att kunna bearbeta våra intervjuer på bästa sätt transkriberades dem och delades mellan oss. Detta för att vi båda skulle ha insikt i vad som sagts på de intervjuer som vi själva inte genomfört. Det som är viktigt att tänka på vid transkribering är att det ofta sker en påverkan på underlaget. Detta beror på att talspråk och skriftspråk inte är samma sak och saker som exempelvis gester, betoningar, kroppsspråk m.m. försvinner. Det kan vara frestande för den som transkriberar att rätta till felaktigheter som meningsbyggnad och grammatiska fel (Patel
& Davidsson, 2003). Vi valde att transkribera precis vad respondenterna sa, utan att ändra något. Om respondenten skrattade skrevs även detta in. Detta gjorde vi eftersom vi
15 genomförde fyra intervjuer var och därför behövde läsa igenom vad den andras respondenter hade svarat på frågorna. Det var lättare att få en mer korrekt uppfattning av samtalen genom att skriva ut precis det som respondenterna sagt.
När vi hade transkriberat färdigt sammanställde vi svaren vi fått genom tematisk
analysmetod. Denna resultatsammanställning (se bilaga 2) utgick från våra frågeställningar där vi kategoriserade in respondenternas svar där de passade. Detta gjorde att vi fick ut kärnan av det respondenterna sagt. Resultatsammanställningen utformades som en tabell.
Varje respondent var representerad utifrån en numrering (1–8). Kärnan i det som respondenterna svarat på de olika frågeställningarna skrevs in i olika kolumner, utifrån frågeställningarna och dess följdfrågor (se intervjuguiden i bilaga 1). På så sätt fick vi en överskådlig bild av vad respondenterna sagt.
Vi delade sedan upp frågeställningarna mellan oss. Vi gick igenom materialet var för sig och kategoriserade ihop det under olika teman. Dessa teman framträdde tydligt eftersom vi gjorde åtta intervjuer, om flera respondenter gav liknande svar på frågor bildade dessa ett tema, t.ex.
samarbeten och samverkan (jfr. Denscombe, 2011). Dessaidentifierade teman relaterades sedan till den tidigare forskningen om motivationsarbete. Vi använde även dessa teman i svaren som redovisades under resultatdelen samt analysen.
Metoddiskussion
Tillförlitligheten i vårt arbete kan skilja sig eftersom det t.ex. inte är samma person som genomfört alla intervjuer. En av intervjuerna genomfördes med en av våra praktikhandledare vilket kan påverka resultatet genom att svaren kan spegla det som diskuterats under
praktikperioden. Svaren skulle kunna ha blivit annorlunda om man inte hade träffats innan.
Det finns även yttre omständigheter att ta hänsyn till. Sju av våra åtta intervjuer genomfördes digitalt via Zoom. Vid något tillfälle blev det störning på nätverket vilket ledde till
fördröjning i intervjun eller att respondenten och intervjupersonen pratade i mun på varandra.
Detta kan ha påverkat respondenten till viss del, t.ex. genom att hen kommit av sig och på så sätt glömt hur hen hade tänkt uttrycka sig.
En av våra intervjuer genomfördes vid ett fysiskt möte. Detta kan också påverka resultatet i jämförelse med övriga intervjuer, där det finns risk för att man som intervjuperson inte
16 kunnat läsa av personerna lika väl som man hade kunnat göra vid en fysisk intervju (jfr.
Johansson & Svedner, 2006).
Eftersom våra respondenter har olika lång arbetslivserfarenhet hade man kunnat tänka sig att vi hade analyserat svaret utifrån detta perspektiv. Det kan också vägas in att de som har kortare arbetslivserfarenhet kanske har sin utbildning färskt i minnet, vilket kan vara en fördel. Arbetslivsperspektivet är däremot inget vi kommer att utgå ifrån i detta arbete, utan kan vara ett förslag till vidare forskning.
Etiska överväganden
En viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som respondenter får behandlas. Det är en självklarhet att dessa personer i största möjliga
utsträckning ska skyddas från skador eller kränkningar i samband med att de medverkar i forskningen. Vi kommer inte heller sprida uppgifter som vi fått i förtroende från våra
respondenter. Dessa uppgifter räknar vi som konfidentiella (jfr. Vetenskapsrådet, 2017). För att leva upp till detta har vi valt att gå tillväga på det sätt som beskrivs nedan.
Det som var viktigt att tänka på när vi genomförde kvalitativa intervjuer var att visa respekt för deltagarna och berätta vad det var vi skrev om (jfr. Johansson & Svedner, 2010). Det var viktigt att respondenterna visste att deras deltagande var helt frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun.
Vi valde att genomföra en del intervjuer digitalt, vilket var ett etiskt övervägande i tider av en pandemi, eftersom det inte är försvarbart att resa för att nå andra respondenter.
Innan intervjuerna påbörjades skickade vi ut ett informationsbrev där vi skrev om vilka vi var, vad vårt arbete skulle handla om och syftet med det. Vi poängterade också att
deltagandet var frivilligt och att de när som helst fick lov att avbryta intervjun. De tillfrågade fick även lov att ställa frågor, om de ville det. Även om det vi berörde inte var känsliga uppgifter (vi intervjuade t.ex. inte elever) har vi varit noga med att avidentifiera personer i respondenternas svar där detta behövts. Vi gick även igenom att deltagarna inte skulle
förekomma med namn i studien eller i vilken kommun eller för vilken huvudman de jobbade.
Respondenterna särskiljs med nummer 1–8 i studien.
Deltagarna fick också skriva under ett samtycke för behandling av personuppgifter för arbetet. Både informationsbrevet och samtycket finns med som bilaga i detta arbete (bilaga 3
17 och 4). För att deltagarna skulle vara förberedda fick de ut frågorna, som vi tänkt ställa, i förväg. Denna intervjuguide finns också med som en bilaga (bilaga 1).
Vi har även behandlat den data vi samlat in på våra datorers hårddiskar och inte lagrat i någon molntjänst. Detta gör att det endast är vi själva som kommer åt materialet. På så sätt lever vi även upp till hur vi behandlar respondenternas personuppgifter, enligt
samtyckesblanketten. All data som vi samlat in i samband med vårt arbete kommer även förstöras så fort arbetet är godkänt.
Resultat
Här presenteras de resultat som framkommer av studiens empiri och som bygger på de kvalitativa intervjuer som genomförts med åtta studie- och yrkesvägledare med arbetsplats på grundskolan. Resultaten presenteras under teman och underrubriker som härrör ur studiens frågeställningar. De teman som presenteras är synliggörande av omotiverade elever, metoder för motivationsarbete och förutsättningar och villkor. Avslutningsvis presenteras temat önskeläge där de intervjuades samlade önskemål gällande motivationsarbete och dess
förutsättningar och villkor för motivationsarbete presenteras. En hel del av resultaten går in i varandra därför har dessa placerats under de rubriker som ansetts mest lämpliga för studien.
Synliggörande av omotiverade elever
Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation.
Innan våra respondenter fick svara på våra frågor undrade vi hur de tolkar begreppen omotiverad och skoltrött. Anledningen till att vi ställde denna fråga var för att få en ingång till ämnet och klargöra vår avgränsning. För vår studie avses omotiverade elever de som kommer till skolan och som inte har någon långvarig och problematisk frånvaro.
Vi fick flera olika tolkningar av begreppen omotiverad och skoltrött och det var inte många av respondenterna som tolkade begreppen på samma sätt. Ändå höll sig de flesta inom samma tema, eleverna har kanske inte några bra förutsättningar med sig hemifrån, det kan handla om dålig självkänsla eller självbild eller att omotiverad kan liknas vid att man saknar en djupare mening. Det kan grunda sig på tidigare misslyckanden. Enstaka respondenter tog upp att eleverna inte har någon förståelse för skolan eller vad den är till för.
18 Det framkommer att de flesta omotiverade elever synliggörs för studie- och yrkesvägledaren först vid eller inför det individuella vägledningssamtalet under höstterminen i årskurs 9. Över huvud taget är det just i årskurs 9 som störst fokus gällande vägledning ligger.
Majoriteten av studie- och yrkesvägledare svarar att det främst är lärare som först kontaktar och uppmärksammar dem om omotiverade elever. Det är oftast läraren som har
huvudansvaret för den omotiverade elevens klass som tar första kontakten om hen tänker att det är studie- och yrkesvägledaren som kan vara till hjälp.
[…] oftast lärare som kommer […] Det kan ju vara för att det har kommit upp på ett utvecklingssamtal eller någonting som de har haft och så, ja. Så skapar man en kontakt då. (SYV 4)
En av respondenterna, SYV 7, uppgav att det till en början främst var lärarna som först kontaktade studie- och yrkesvägledaren men att det ebbade ut efter att en motivationspedagog och en socionom anställts på skolan som istället blev de professioner som först kontaktade studie- och yrkesvägledaren om stöttning för omotiverade elever.
Metoder för motivationsarbete
Här presenteras de metoder som används i motivationsarbetet av studiens studie- och yrkesvägledare. Dessa metoder har sammanställts i underrubrikerna samtal och
relationsbyggande, kartläggning och självkännedom, sätta upp mål och handlingsplan och slutligen sammanhang och förebilder.
Samtal och relationsbyggande
Samtal är det centrala verktyg som används av respondenterna i arbetet med omotiverade elever. I dessa samtal sägs bemötande och relationsbyggande på elevens villkor vara mycket viktigt. Det framkommer att det handlar om att lära känna eleven och att bygga upp
förtroende och tillit för att eleven ska känna sig trygg. För att uppnå detta nämns det aktiva lyssnandet som viktigt och att låta eleven förstå att hen blir lyssnad på.
[…] man försöker liksom hela tiden att komma in, närmare och närmare hos eleven så att den känner sig trygg och vågar slappna av. Så att det är ju egentligen på det sättet för att kunna nå fram till kärnan. Att vad är det som gör att jag är omotiverad just nu?
Och egentligen, det verktyget jag använder, det är ju samtalet. Det är ju
samtalsmetodiken. Och det är ju otroligt viktigt med det aktiva lyssnandet. Det är
19 jätteviktigt. Och att spegla mig i när eleven väl säger någonting att verkligen spegla
eleven så att den ser att ja men jag har hört dig. (SYV 2)
Det framkommer att relationen mellan elev och studie- och yrkesvägledare upplevs mer avslappnad och lättsam än relationen mellan elev och lärare.
Det handlar också mycket om hur man bemöter elever. Alltså att man bemöter dem korrekt va. […] Och där har vi en fördel, vi sätter inte betyg till exempel, så de är ganska avslappnade när de kommer hit […] när det gäller syv:are, där har de väldigt lätt för att slappna av och komma hit. Det är inte dramatiskt, det är mer nästan lite roligt och man är nyfiken och sådär va. (SYV 8)
En förutsättning som nämns för att skapa en god relation är att se och närma sig eleven i olika sammanhang och att underhålla den nya kontakten kontinuerligt både genom flera
samtalsmöten och genom spontana möten i t.ex. korridoren.
Jag försöker väl närma mig lite sakta, försöka känna in litegrann och eh försöker liksom och amen heja på dem lite i korridoren och försöka liksom höra av mig, men inte vara för på. Ja, försöker närma mig succesivt litegrann. […] att bygga en relation, det är A och O för att det ska gå framåt, för att man ska komma nånstans. I mitt fall, de gånger jag fått veta att det handlar om skoltrötthet, då handlar det om att försöka hålla det kontinuerligt uppe liksom, kolla läget och försöka jobba framåt så långt man kan och så… (SYV 5)
För att bygga en trygg relation där studie- och yrkesvägledaren och eleven lärt känna
varandra så pass att eleven vågar öppna upp och berätta om sig själv behövs oftast tid, enligt majoriteten av respondenterna, vilket de anser är en bristvara. Ett annat bekymmer som kom fram i intervjusvaren var att studie- och yrkesvägledaren oftast kommer in mycket sent i motivationsarbetet som en slags sista utväg i årkurs 9. Studie- och yrkesvägledarens tid för varje elev är redan knapp och i årkurs 9 är det skarpt läge med gymnasieval. Tiden upplevs då för knapp för att hinna bygga en trygg relation.
Där är det ju det här problemet att vi kommer in sent ofta. Har det då gått lite dåligt, risken finns att vi upplevs som ännu en jobbig vuxen som ska prata liksom dem till rätta på nåt vis. […], men jag kan ju tycka att tiden är en kritisk faktor, hur mycket tid man haft med eleven för att bygga relation och kommer man in så sent så eh… Jag märker, jag har samtal med elever i åk 8 nu och man poppar ju upp som lite gubben i lådan. Lite sådär, vem är du?! Ska du snacka med mig om min framtid och så va. […]
En del elever är ju lite mer skeptiska, ofta de som då är lite skoltrötta eller då omotiverade. (SYV 6)
20 Åsikten och tanken om att börja tidigare med motivationsarbetet lyfts av flertalet
respondenter, vilket SYV 5 ger exempel på nedan.
Jag tror också på det här med att börja tidigare, försöka fånga upp lite tidigare. Det tror jag att man kan vinna mycket på, att skapa en relation och hitta motivationen, få delmål liksom. Eh, att man liksom kan jobba med dem bitarna eh, så tror jag att man vinner mycket på att starta tidigare, när man ser detta då kanske. (SYV 5)
Kartläggning och självkännedom
Till motivationssamtalen hör också kartläggning av elevernas upplevelser och tankar om sin situation och vilka framtidstankar de har och vågar drömma om. Här handlar det om att se situationen utifrån elevens perspektiv och att hitta och förstå orsaken till att motivationen brister.
[…] ah men de är trötta på skolan och de är omotiverade, men innehållet, alltså bakgrunden till varför de är det, det är väldigt brett. Det kan ju vara vad som helst så det gäller ju att hitta kärnan. Vad är det som gör dig omotiverad eller vad är det som gör dig skoltrött? (SYV 2)
Under kartläggningen gäller det att få fram elevens egna intressen och sådant som eleven själv känner är viktigt, att hitta den inre gnistan, den inre motivationen. Det handlar också om att synliggöra styrkor och möjligheter för att få klarhet i elevens självkännedom. Det viktiga verktyget är, förutom det aktiva lyssnandet, användandet av öppna frågor.
Jag brukar börja med att spåna så här med, ja men drömmar. Ja, alltså lite allmänt kanske men kanske inte gå in så mycket på betyg och kurser eller ämnen och program så där utan mer så här vad är det du faktiskt, vad tycker du är roligt och så, ja. […] Ja men spånar, kartlägger lite och ser liksom, ja, att de själva kanske kan komma på att men det är ju, ja, det är ju det här jag tycker är roligt och skulle jag kunna tänka mig att jobba med det och så, ja, vidare. Att de mer liksom får hitta sitt eget, först. (SYV 4)
SYV 7 nämner vikten av att hitta intressen utanför skolan som kan väga upp skoltröttheten något. Erfarenheten är att elever trots skoltrötthet lyckas hålla uppe en god självkänsla tack vare fritidsintressen och förebilder. I kartläggningen är det också bra att klargöra hur eleven vill använda sin tid och göra denne självbestämmande och ägare av sina val.
[…] att försöka att ha en god självkänsla hos sig själv ändå. Att försöka hitta ett intresse och motivation för någonting som är efter skolan. För att om man tappar det, att både tappa intresset och någonting, har ingenting, inga mål, och om man då inte heller har några betyg, då är det väldigt, väldigt svårt. Men klarar man att hålla uppe
21 den här, ja men försöka hitta något mål och något intresse och framtidsval, det är så
klart att skolan blir tuff ändå för den blir ju bara en enda lång sträcka mot något annat.
Så det är oerhört svårt för de ungdomarna att hålla upp en självkänsla och tro på sig själv. Det finns de som klarar det. Jag har haft många exempel här på skolan. De har startat eget och de har entreprenadfirmor idag och så vidare, men de har haft väldigt bra intresse. De har haft förebilder. De har haft föräldrar som jobbar med detta. De är stensäkra på att det är det de vill göra. (SYV 7)
Kartläggningen i motivationsarbetet handlar också om att undersöka och synliggöra framtidstankar och drömmar, vilket SYV 2 ger exempel på.
Alltså, det är samtalet som är verktyget hela tiden. Och utifrån vad man kommer fram, alltså, och när man väl har hittat kärnan, och hittat liksom, okej, det är det här som gör det. Men vad är ditt mål? Om du nu skulle våga drömma, vad är det du vill? Och oftast då så brukar det ju komma fram, så här, lite så här småbitar och så får man liksom, fånga upp dom när dom kommer. (SYV 2)
Sätta upp mål och handlingsplan
För att väcka motivation behövs mål att sträva mot. Efter gjord kartläggning är det vanligt att utifrån drömmar och framtidstankar skapa mål samt en handlingsplan för att nå dit. För att inte tappa motivationen bör målen vara klara och tydliga och anpassade till elevens
förutsättningar.
Och sen att man försöker skapa en självkännedom också att man får ett personligt mål med skolan också och vad man strävar åt efteråt också. Bibehålla motivation i det och hitta en målsättning som känns rimlig. (SYV 5)
SYV 7 nämner problematiken kring att sätta upp mål när eleven redan är väldigt skoltrött men att det kan underlättas av att eleven har en tro på sig själv och har ett intresse av något slag. Därför är det bra om eleven fått arbeta med sin självkännedom och självförmåga först.
Utifrån majoriteten av intervjusvaren framkommer det att studie- och yrkesvägledarna inte vill stressa fram något hos eleverna, utan det ska helst ske på elevernas villkor utifrån små delsteg på vägen. Respondenterna ser behovet av kontinuerligt arbete när det gäller
vägledning av omotiverade och vikten av att följa upp och hålla motivationsarbetet levande.
Man försöker skapa ett mål, att de ska ta sig vidare. Och då kan man ta det i etapper och sådär. […] man sätter upp ett mål – vad man vill med det här året, så att säga. Så följer jag ju upp det, hur det går, man kanske ändrar nåt med kurserna, om det är nåt
22 man ska lägga till eller… Man har alltid studieplanen med sig, den är levande, det är ett
levande dokument hela tiden. (SYV 8)
För att nå ända fram till målet behövs en tydlig handlingsplan med etapper bestående av kortare delmål för att bibehålla motivationen och för att möjliggöra framsteg som kan bidra till att eleven börjar tro på sin egen potential. Det kan bestå i att tillsammans hitta alternativ som passar individen eller att synliggöra hinder och inventera vilket stöd som finns att tillgå på vägen mot målet.
Nu har vi ett mål att jobba emot. Då ska vi tillsammans hitta, vilken väg är bäst för dig, för att nå dit. […] Ja. Och då kan det ju liksom vara, okej, det är tufft i skolan just nu.
Okej, men vad tror du om praktik? Eller vad tror du om att vi gör ett studiebesök?
Alltså, och försöka att tillsammans att hitta vägen för eleven. (SYV 2)
SYV 1 pratar om att få fram att hinder som eleven upplever i nuläget inte behöver finnas längre fram och att det gäller för studie- och yrkesvägledaren att stötta eleverna i att se möjligheterna i detta och på så sätt väcka framtidstro och motivation.
Sammanhang och förebilder
Att koppla skolarbetet till världen utanför skolan var något som samtliga respondenter nämnde som motivationshöjande i sina intervjusvar. Av de erfarenheter som yttrades
klargjordes det att praktik, studiebesök och besök av skolor och program för högre utbildning gav eleverna en tydligare bild och förståelse för nyttan av den pågående utbildningen för att nå det högre målet.
[…] och ibland så är det just praktik som eleven kanske behöver eller studiebesök på en kanske speciell skola för att få igång motivationen igen och se: wow, det är det här jag vill, liksom. Få den där lilla gnistan liksom som behövs för att man ska orka kämpa sig igenom skolan. (SYV 2)
Praktik och besök av olika slag sägs också kunna vara avgörande för att göra ett framtida val som stämmer överens med egna intressen.
Sen hade vi också en besöksdag, ortens gymnasieskola och Drottning Blanka, och där de besökte två olika program. Och då fick de ju mer insikt i hur det var att gå på de olika skolorna. Och de programmen då. Och det kunde vara program som de inte alls hade tänkt sig från början som började bli intressant först nu. (SYV 1)
En problematik som nämns är svårigheten att hitta och organisera praktikplatser för just grundskolans senare år.
23 Praktik, jobbar de en del med här på skolan, för att öka motivation. Men, som du säkert
vet så är det ganska svårt, att hitta praktik. Man ska ha någon i släkten, någon man känner, någon lärare. Vi försöker hjälpa så om vi har någon inom några branscher och så där. Tyvärr, på grundskolan har vi ingen som jobbar med det, till skillnad på IM då.
När de går på introduktionsprogrammen på gymnasiet, då finns det mycket större möjligheter. […] Där har de ju en egen praktiksamordnare. Så går man och besöker dem med sina elever på grundskolan så: sen kan du få praktik, och de har byggt upp ett väldigt fint nätverk av företag. Men här finns ingenting. Så att det är precis som att man låter eleven sjunka, innan man liksom: gymnasiet, ja men där får du jobba och känna att du är duktig. Och det är en stor miss i den svenska skolan tycker jag. (SYV 7)
Förutsättningar och villkor för motivationsarbete
Under detta tema presenteras de förutsättningar och villkor som studiens studie- och yrkesvägledare upplever i sitt arbete med omotiverade elever. Dessa har sammanställts i underrubrikerna rektorer och huvudmän, en ensam profession samt samverkan och samarbete.
Rektorer och huvudmän
Utifrån intervjusvaren framkommer en spretig bild av hur insatta rektorerna ute på skolorna är i studie- och yrkesvägledares arbete och därmed även motivationsarbetet. Hur arbetet med studie- och yrkesvägledningen på skolorna ser ut och vilka resurser som finns att tillgå för vägledarna beror på hur insatt ansvarig rektor är i deras arbete, vilket en av studie- och yrkesvägledarna kommenterar.
Och sen är det också hur involverad är rektor i studie- och yrkesvägledning. Jag har haft både och. Och då ser man att dom som är insatta det blir en helt annan…samtal, det blir en annan dynamik och så inser dom att ja men du behöver ju det och det. Jag behöver inte förklara hela tiden vad studie- och yrkesvägledning är. (SYV 1)
Flertalet av respondenterna säger sig vara nöjda med sina förutsättningar att arbeta med omotiverade elever och upplever stöd från skolans rektorer. Någon upplevde istället ett gott stöd från huvudmannanivå och att det var svårare med stöd och förståelse från rektorer.
Jag kan känna att vi har bra stöd på förvaltningsnivå, centralt, områdeschefer, förvaltningschefer, utvecklingschef. Men återigen då, det är svårare med rektorerna generellt sett. (SYV 6)
24 Denna studie- och yrkesvägledare deltar och arbetar med ett utvecklingsarbete om bred vägledning, som handlar om att ge elever kunskaper och färdigheter som behövs för att utveckla god valkompetens, vilket främjar elevernas motivation. Hen börjar sakteligen känna en framgång i att förankra den på kommunalpolitisk nivå men tycker att det är svårare att nå förståelse för vinsten med den breda vägledningen hos rektorerna.
Känns ändå som att vi är på väg att få en förankring på olika nivåer, ehh, framförallt på förvaltningsnivå, områdeschef och förvaltningschef har ju varit positiva, tycker jag då... sen är det lite svårare med rektorerna, de behöver lite mer tid att förstå vidden av vad vägledning kan göra för övrig verksamhet. […] Det har ju med inställning att göra och förståelse kanske. För de lever i sin verklighet så klart och de är pressade,
tidsmässigt och på många olika håll och kanter, så är det ju. Och det som inte är lagreglerat det kommer dem ofta och liksom ja, det kan vi inte lägga så stor vikt vid. Så där måste man verkligen övertyga rektorerna, man måste verkligen ligga på där och förklara och jobba och visa på att det här är viktigt och så. (SYV 6)
Det framkommer att det inte finns någon enhetlig struktur eller plan i kommunerna för just motivationsarbete med skoltrötta elever. Endast en av respondenterna svarar att det finns en enhetlig struktur eller plan i form av beredskap och rutiner kring arbete med omotiverade elever på den fristående skola hen arbetar på.
Det finns fasta rutiner och det...här kallas det ju för EHT-rutinerna men alltså det är ju någonting som är återkommande hela tiden, alltså på APT och så att det är de här man jobbar efter och om någonting händer så gör vi såhär. Dutt, dutt, dutt, dutt, steg för steg. (SYV 2)
En ensam profession
De flesta respondenter svarar att de har en liten tjänst på plats på den enskilda skolan och oftast är endast en studie- och yrkesvägledare åt gången på plats. Det anges att detta är en orsak till att de upplever att tiden för motivationsarbete är knapp.
Det som är nackdelen är att jag känner att jag har så liten tjänst här, vilket också gör att det blir…svårt. Jag hade velat jobba mer med dem. Jag har två dagar i veckan. Men hade man varit här fler dagar så hade man ju kanske jobbat ännu mer intensivt med dem. (SYV 2)
De intervjuade studie- och yrkesvägledarna i denna studie, oavsett om de upplever stöd eller inte från skolans rektor, ger en bild av att deras profession är ensam och försvinner i mängden av övrig skolpersonal på plats.
25 Man försvinner ju lite i mängden. Man får synliggöra det man kan och när man träffar
arbetslag att man visar på vad man kan och vad vi kan hjälpa till med och bidra med.
(SYV 5)
Att studie- och yrkesvägledaren och dess arbete inte nog synliggörs eller medvetandegörs hos övrig personal gör det svårt att förmedla kunskap om och väcka intresse för det. Intresset för studie- och yrkesvägledning bland rektorerna verkar svalt då respondenterna uppger att de känner sig som gäster eller konsulter som kommer på besök och som får jobba i motvind på grund av övrig personals bristande kunskaper om studie- och yrkesvägledning.
Men om man kommer in och duttar lite här och var så, då blir man liksom som en liten gäst (SYV 4)
Man är ju lite som en konsult som bara kommer ut och gör vissa saker. (SYV 7)
Endast någon svarade att hen kände sig som en tillgång och då tack vare att den föregående studie- och yrkesvägledaren gjort ett bra jobb med att synliggöra professionen.
Så jag känner ändå att det finns, men att man ser mig och min yrkesroll som en tillgång liksom till att man kan göra någonting. Jag har bra samarbete med lärarna här och bra stöd från rektorerna. […] Ja, alltså, jag tror att den SYV:en som var innan mig har gjort ett bra grundarbete, att visa på studie- och yrkesvägledarens roll och betydelse liksom.
(SYV 3)
Det förekommer två olika bilder om hur integrerad skolans studie- och yrkesvägledare är i hela verksamhetens arbete. En uppfattning är att studie- och yrkesvägledaren är väl integrerad i skolans verksamhet med gott och nära samarbete med lärararbetslaget. En annan mer uttalad uppfattning är att studie- och yrkesvägledaren är som en ensam ö och inte är en integrerad del i skolans verksamhet. Det uttrycks att vägledningsorganisationen i kommunen är stark och att vägledningen är i stort sett det enda som studie- och yrkesvägledaren fokuserar på ute på skolan. Med ökad arbetstid ute på den enskilda skolan skulle studie- och yrkesvägledaren kunna bli en större del av verksamheten, t.ex. elevhälsan, men en oro som tas upp handlar om risken att en del av vägledningen i så fall får ge vika för andra arbetsuppgifter.
Jag är här två dagar i veckan. Vilket också gör att jag är ju på nåt vis, en liten ensam ö, kan man säga. Eftersom jag inte är integrerad i hela skolans arbete. Det går ju inte när man är på en skola två dagar i veckan. […] I våran organisation så är det ju, vi är starka, vi jobbar med vägledning och får göra det. Men om jag skulle varit anställd på skolan, det skulle nog gjort att man skulle vara en större del av elevhälsan. Men det skulle också kosta på att man gör många andra saker. Som inte kanske hör till vägledningen. (SYV 7)
26 En annan uppfattning är att studie- och yrkesvägledaren inte upplevs som en naturlig del av hela skolans profession.
Jag är med… jag är inbjuden till någonting nu för de som är i årskurs åtta, där vi ska diskutera hur vi ska göra för att lotsa dem genom nian för de som har svårigheter. Det tycker jag är ett bra initiativ! Det är nog ett av de första faktiskt, som jag haft på länge.
[…] Ja det kändes bra att de tänker på mig där! Det är inte naturligt att man gör det alltid. (SYV 1)
Samarbete och samverkan
En viktig aspekt som flera respondenter lyfter fram för att lyckas med motivationsarbetet som studie- och yrkesvägledare är samarbeten mellan olika yrkesprofessioner. Samarbete med mentorer, lärare, vårdnadshavare, rektorer och motivationspedagog lyfts fram. Att ha ett bra samarbete med elevhälsoteamet/elevvårdsteamet i det förebyggande arbetet med motivation är något som också är återkommande bland intervjusvaren. På dessa möten fångas mycket upp och studie- och yrkesvägledaren kan bli inkopplad, om hen inte redan är en del av teamet.
Elevhälsan är ju väldigt viktig. Och det är ju kurator, specialpedagog, skolsköterska och så jag då. […] Sen är det ju inte alltid jag hinner vara med på alla möten (skratt).
Det är ju så. Men jag är ju alltid med och jag blir påkopplad på de elevärendena som finns och där SYV:en kan ha en funktion som betyder någonting. (SYV 2)
Även om samarbete sker framkommer det att samarbeten upplevs problematiska att få till p.g.a. lärare som inte har tid eller för att studie- och yrkesvägledaren inte hinner vara med på alla möten.
Kanske inte alla gånger, men så ofta det går och utifrån behov. Det blir kanske inte varje vecka men eh, försöker vara med och vara med så mycket som möjligt i alla fall.
(SYV 5)
Ett exempel på en form av samarbete som påverkat studie- och yrkesvägledarens arbete med omotiverade elever är att skolan anställt en personal med specialpedagogutbildning i grunden men som arbetar med motivation hos bland annat skoltrötta elever. Denna personal benämns motivationspedagog och har underlättat studie- och yrkesvägledarens arbete genom att det finns personal att ha ett nära samarbete och dela motivationsarbetet med.
Jag sa just till motivationspedagogen igår: tack och lov att du är här på skolan sa jag. Ja det har det gjort. Jag tycker att det har förbättrats. Ja. Sen har jag fortfarande bara den
