Produktkalkylering i ett industriellt nätverk

(1)

Produktkalkylering i ett industriellt nätverk

Magisteruppsats i företagsekonomi Inriktning ekonomistyrning

Våren 2004

Handledare: Johansson, Christer Författare: Wedin, Maria

(2)

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Studier i ekonomistyrning, Magisteruppsats, Vårterminen 2004

Författare: Maria Wedin Handledare: Christer Johansson

Titel: Produktkalkylering i industriella nätverk

Bakgrund och problem: Företag på den industriella markanden är av tradition väldigt ofta av en långvarig karaktär, relationerna varar under många år och det uppstår starka band mellan kunder och leverantörer. Samarbetet skulle kunna bli ännu strakare om information mellan parterna delas. Beskriva behovet av en produktkalkyl i ett industriellt nätverk, vilka skäl kan finnas till att använda produktkalkyler i nätverket. Hur nätverket ser ut, var det finns kostnader, samt hur vi kan fånga upp dessa kostnader?

Syfte: Vilken potential kan det finnas inom nätverket gällande en gemensam produktkalkylering? Uppsatsen kommer att ta sin utgångspunkt i hur kalkylering upplevs i nätverket idag och det första syftet är att beskriva hur kalkyleringen bedrivs i nuläget. Det andra syftet är att undersöka vilka hindren är mot användandet av horisontella kalkyler inom nätverket, för att kunna sträva mot gemensamma horisontella produktkalkyler. Det tredje syftet blir då att se vilka prioriteringar som bör göras för att få ett närmre samarbete i nätverket.

Avgränsningar: Produktkalkylering i industriella nätverk, varför inte styra in sig på att undersöka en annan del av ekonomistyrningen hos ett industriella nätverket? Författaren har tidigare studerat produktkalkylering hos en av aktörerna inom nätverket och har därmed en bild av hur det ser ut i denna del. För att identifiera nätverket har författaren utgått från det sedan tidigare nämnda företaget och identifierat de kunder där det finns gemensamma intressen kring produktutveckling. Vidare har en av företagets kunder valts att studera för att kunna identifiera andra leverantörer till samma slutprodukt. I studien har till sist valts att studera de företag med anknytning till produkten och som finns i närheten rent geografiskt.

Metod: Den metod som använts i studien är en fallstudie av kvalitativ art som ha även har vissa inslag av aktionsforskning. För att få fram primärdata hos de olika respondenterna så ha ostrukturerade intervjuer använts. För att få förståelse av de relationer som finns i nätverket så har viss tid tillbringats ute på de företag som ingår i studien.

Resultat och slutsatser: Horisontella kalkyler kan implementeras mellan de delar som har gemensamma aktiviteter och i nästa steg även ta in de leverantörer som producerar en produkt utefter de krav som kunden sätter och i sista hand även ta med de leverantörer som säljer

”standardkomponenter”.

Förslag till fortsatt forskning: För att så en helhetsbild av det nätverk som ToWe elektronik ingår i så skulle det vara intressant att fortsätta studien på de andra aktörer som ToWe bedriver produktutvecklingsprojekt tillsammans med. Detta för att se hur en horisontell kalkyl skulle te sig i dessa relationer.

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning... 1

1.1 Bakgrundsbeskrivning... 1

1.2 Problemområde ... 2

1.3 Problemformulering ... 2

1.4 Syfte ... 3

1.5 Avgränsning ... 3

1.6 Uppsatsens disposition ... 4

2 Metod ... 5

2.1 Val av forskningsansats... 5

2.1.1 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 6

2.2 Tillförlitlighet ... 8

2.2.1 Validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning ... 8

2.3 Design av studien ... 10

2.3.1 Val av industriellt nätverk ... 10

2.3.2 Forskningsdagbok ... 10

2.3.3 Fallstudie ... 10

2.3.4 Aktionsforskning... 11

2.4 Primär- och sekundärdata... 12

2.4.1 Datainsamlingsmetod ... 13

2.4.2 Intervjuer ... 13

2.4.3 Deltagande observationer... 14

3 Teoretisk referensram... 15

3.1 Nätverk ... 15

3.2 Industriella nätverk... 17

3.3 Ekonomistyrning ... 18

3.3.1 Kalkylering... 20

3.4 Ekonomistyrning i industriella nätverk ... 23

3.4.1 Kalkylering i industriella nätverk... 24

4 Empiri... 26

4.1 Aktörer i ett industriellt nätverk ... 26

4.1.1 Företag 1 [ToWe Elektronik AB]... 27

4.1.2 Företag 2 [Konstruktör]... 28

4.1.3 Företag 3 [Stenestams] ... 28

4.1.4 Företag 4 & 5... 28

4.1.5 Företag 6... 28

4.1.6 Företag 7... 29

4.1.7 Företag 8... 29

4.1.8 Företag 9... 29

4.1.9 Företag 10... 29

4.1.10 Företag 11... 29

4.1.11 Företag 12... 30

4.1.12 Företag 18... 30

4.1.13 Företag 19... 30

4.1.14 Företag 13... 30

4.1.15 Företag 14, 15, 16, 17... 30

4.2 Företag 1 [ToWe] ... 31

(4)

4.2.1 Produktkalkyler hos ToWe... 31

4.2.2 Samarbete mellan ToWe och andra aktörer i nätverket ... 32

4.3 Företag 2... 34

4.3.1 Produktkalkyler hos konstruktör ... 35

4.3.2 Samarbete mellan konstruktör och andra aktörer i nätverket... 35

4.4 Företag 3 [Stenestams] ... 35

4.4.1 Produktkalkyler hos Stenestams... 36

4.4.2 Samarbete mellan Stenestams och andra aktörer i nätverket ... 37

4.5 Företag 8 [Pellviks] ... 39

4.5.1 Produktkalkyler hos Pellviks... 40

4.5.2 Samarbete mellan Pellviks och andra aktörer i nätverket ... 40

4.6 Företag 19 …... 41

4.6.1 Produktkalkyler hos Företag 19 ... 41

4.6.2 Samarbete mellan Företag 19 och andra aktörer i nätverket... 41

5 Analys... 43

5.1 Kriterierna för ett nätverk... 43

5.1.1 Tekniska bindningar... 44

5.1.2 Kunskapsmässiga bindningar... 44

5.1.3 Tidsmässiga bindningar... 45

5.1.4 Sociala bindningar... 45

5.1.5 Ekonomiska och juridiska bindningar... 46

5.2 Produktkalkylering hos de olika parterna idag... 47

5.2.1 ToWe... 47

5.2.2 Konstruktör... 48

5.2.3 Stenestams... 48

5.2.4 Pellviks ... 48

5.2.5 Företag 19... 49

5.3 Upplevda hinder mot användandet av horisontella kalkyler... 50

5.3.1 ToWe... 50

5.3.2 Konstruktören... 50

5.3.3 Stenestams... 51

5.3.4 Pellviks ... 51

5.3.5 Företag 19... 51

5.4 Identifiera hinder som kan finnas och öka förståelsen hos berörda parter... 52

5.5 Hur man skulle kunna gå tillväga... 53

6 Slutsats ... 55

6.1 Industriellt nätverk ... 55

6.2 Horisontell produktkalkyl ... 55

6.3 Förslag till fortsatt forskning... 56

Referenslitteratur... 57

(5)

Figurförteckning

Figur 1-1 Uppsatsens disposition Källa: Egen modell ... 4

Figur 2-1 Kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning illustrerade som ändpunkter på ett kontinuum utifrån användningen av statistiska eller verbala analysmetoder. Källa: Patel & Davidsson, (1994) sid 12... 5

Figur 2-2 Olika forskningssätts närhet till praktisk tillämpning. Källa: Carlsson (1984) sid 126 Figur 3-1 Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning. Källa Ax, Johansson & Kullvén (2001) sid 61 ... 19

Figur 3-2 Olika typer av planering: strategisk, taktisk och operativ. Figuren är bearbetad från Samuelson (1996) sid. 35 Källa: Ax, Johansson & Kullvén (2002) sid 372... 19

Figur 3-3 Kalkylmodellen skall avbilda den verkliga situationen Källa: Andersson, (1991) sid 36... 20

Figur 3-4 Kalkyltrappa för tillverkningsföretag. Källa: Andersson, (2001) sid 103... 22

Figur 3-5 Principschema för kostnadernas behandling Källa: Johansson, Samuelson, (1997) sid 78 ... 22

Figur 4-1 De parter som undersöks i studien. Källa: Egen modell ... 26

Figur 4-2 Förklaring till figur 4-1 och figur 4-3... 27

Figur 4-3 Det total industriella nätverket som studien bygger på. Källa: Egen modell ... 27

Figur 5-1 De relationer i nätverket där det skulle kunna vara lämpligt att inför horisontella produktkalkyler Källa: Egen modell ... 54

Tabellförteckning

Tabell 5-1 Förteckning över befintliga bindningarna i det undersökta industriella nätverket. Källa: Egen modell... 43

Tabell 5-2 Översikt från studien angående användning av kalkylering mellan parterna i nätverket. ... 49

Tabell 5-3 Översikt utifrån studiens insamlade data företagens syn på kalkylering... 50

Tabell 5-4 Hinder i relationerna att använda en horisontell produktkalkyl ... 52

(6)

1 Inledning

I uppsatsens inledningskapitel kommer bakgrunden att presenteras vilken mynnar ut i uppsatsens problemformulering. Därefter kommer undersökningens syfte att presenteras. De avgränsningar som gjorts för undersökningen är beskrivna och sist så finns en figur som visar hur uppsatsen har disponerats, detta för att förtydliga för läsaren.

1.1 Bakgrundsbeskrivning

Historiskt sett så har företag arbetat som separata parter, vilka handlat med en eller flera leverantörer och sålt vidare produkten till nästa del i kund-leverantörskedjan. Idag har det blivit mer och mer vanligt att man som företag koncentrerar sig på sin kärnverksamhet. Detta är möjligt samtidigt som man i företagen väljer att samarbeta med andra företag i något som skulle kunna ses som gemensamma aktiviteter, så som produktframtagning och produktutveckling. Ett sätt att ha ett nära samarbete med andra företag skulle kunna vara att samarbeta i så kallade nätverk. I nätverket är de fristående företagen integrerade i ett gemensamt samarbete för att nå ett gemensamt mål.

Genom att företagen på den industriella marknaden vet vilka kunderna och leverantörerna är samt att relationerna ofta är mycket långvariga så uppstår det som kallas för industriella nätverk.¹ Dessutom ökar kontakten och samarbetet mellan kund och leverantör om vissa aktiviteter görs gemensamt. Dessa långsiktiga stabila relationer som uppstår mellan industriella företag innebär inte att förhållandet är kravlöst, företag som samarbetar under lång tid lär känna varandra och varandras styrkor och svagheter.

Ett nätverk är inte statiskt utan det sker hela tiden små förändringar i nätverket som medför en viss dynamik.² ”En stor del av företags tekniska utveckling sker i interaktion med viktiga kunder och leverantörer.”³ Den tekniska utvecklingen skulle här kunna vara produktutveckling, det vill säga framtagande av nya produkter och vidareutveckling av redan befintliga produkter. Varje enskilt företag i nätverket gör det som den är bäst på och bidrar till slutprodukten för att den skall bli bästa möjliga för slutkunden.

Många mindre företag bygger långsiktiga relationer till sina kunder och leverantörer, relationerna mellan företagen bygger ofta på ett förtroende mellan kund och leverantör.

Samarbetet mellan de olika parterna blir många gånger allt närmre och allt fler företag väljer att ta del av kunder och leverantörers kompetens för att utveckla sina produkter och på så sätt bli mer konkurrenskraftiga. Detta är inte bara bra för det enskilda företaget utan positivt i bemärkelse att ett hårdare band uppstår i relationen mellan kund och leverantör. Det kan vara problematiskt i ett mindre företag då man inte själv kan förfoga över alla de kunskaper i som företaget skulle kunna behöva för att kunna konkurrera med sina produkter mot andra större företag med liknade produkter.

Valet av de företag man väljer att samarbeta med kan ske på flera sätt, som ett medvetet val, den här parten vill jag ha ett nära samarbete med, eller på ett omedvetet sätt, det bara blir så.

1 Bäckström & Lind (2000) ss 20

2 Bäckström & Lind (1999) ss 22-24

3 Bäckström & Lind (1999) sid 24

(7)

Företaget kommer i kontakt med en kund eller leverantör och börjar samarbeta och detta samarbete fördjupas.

Att företag använder sig av ekonomistyrning för att nå de mål som satts upp i organisationen är mycket naturligt. Däremot är ekonomistyrning mellan organisationer något som fortfarande är relativt nytt, företag som är integrerade i industriella nätverk samarbetar och integrerar även ekonomistyrningen i ”noderna”⁴. Detta för att kunna bryta ner de gemensamma strategierna i noderna och styra mot de ekonomiska målen⁵

Kalkyleringen är endast en del av den totala ekonomstyrningen som vi skulle kunna se i det industriella nätverket. Den horisontella kalkyleringen skulle kunna ge kunder och leverantörer som ingår i nätverket ett större medvetande om vad som kostar hos kund respektive leverantör. Detta skulle därmed kunna medvetandegöra var kostnader uppstår hos samarbetspartners samt hur stora de är och varför ett visst pris sätts på en produkt. Vilket skulle kunna öka förståelsen mellan parterna samt öka medvetenheten om var kostnader kan minskas genom viktiga effektiviseringar.

1.2 Problemområde

Många små företag samarbetar med andra mindre företag i nätverk. Relationen i nätverket bygger på förtroende, öppenhet och att man delar på gemensamma aktiviteter till exempel utveckling av en ny produkt⁶. Ett sätt att få ett närmre samarbete i nätverket skulle kunna vara att använda en gemensam produktkalkyl som kommunikationsinstrument Att gå från det traditionella användandet av separata kalkyler i respektive företag till att använda en gemensam produktkalkyl där man talar samma språk det vill säga samma ekonomiska termer används och man identifierar aktiviteter och kostnadsdrivare utefter liknande principer. Den gemensamma kalkylen skulle kunna användas som en gemensam kostnadsidentifierare och alla delar av nätverket skall ha lika stort inflytande över kalkylen. Den gemensamma kalkylen skulle kunna leda till att nätverket blir mer kostnadseffektivt. Hur kan användandet av kalkyler förändras när man går från det traditionella användandet av interna kalkyler i ett företag till en gemensam produktkalkyl för en produkt ett nätverk? Kalkylen är ett viktigt kommunikationsinstrument inom ett enskilt företag, skulle det också vara möjligt att använda en gemensam kalkyl inom ett nätverk? Vilka problem skulle kunna uppstå? Olika definitioner av de ekonomiska begreppen och olika erfarenheter från olika delar av nätverket skulle möjligen kunna orsaka svårigheter.

1.3 Problemformulering

Beskriva behovet av en produktkalkyl i ett industriellt nätverk, vilka skäl kan finnas till att använda produktkalkyler i nätverket, vilka tekniska och sociala bindningar som finns i nätverket och de kostnader som finns på grund av bindningarna. Hur nätverket ser ut, var det finns kostnader, samt hur vi kan fånga upp dessa kostnader?

4 Nilsson (2003) sid 43

5 Ax, Johansson & Kullvén (2001) sid 93

(8)

1.4 Syfte

Undersökningen skall visa hur produktkalkyleringen bedrivs och upplevs fungera inom nätverket idag, den skall även ge en uppfattning om vilka önskvärda förändringar som finns avseende produktkalkyleringen samt vilka möjliga förändringar som kan beröras inom nätverket. Vilken potential kan det finnas inom nätverket gällande en gemensam produktkalkylering?

Mer konkret kommer uppsatsen att ta sin utgångspunkt i hur kalkylering upplevs i nätverket idag och det första syftet är att beskriva hur kalkyleringen bedrivs i nuläget. Det andra syftet är att undersöka vilka hindren är mot användandet av horisontella kalkyler inom nätverket, för att kunna sträva mot gemensamma horisontella produktkalkyler. Det tredje syftet blir då att se vilka prioriteringar som bör göras för att få ett närmre samarbete i nätverket.

1.5 Avgränsning

Produktkalkylering i industriella nätverk, varför inte styra in sig på att undersöka en annan del av ekonomistyrningen hos ett industriella nätverket? Författaren har tidigare studerat produktkalkylering hos en av aktörerna inom nätverket och har därmed en bild av hur det ser ut i denna del. Dessutom finns det sedan tidigare inte så mycket skrivit om just produktkalkylering i industriella nätverk men mer om ekonomistyrning (i allmänhet) i industriella nätverk. Det är mycket möjligt att man genom en produktkalkyl som täcker in både leverantörer och underleverantörers kostnader kan få större kunskaper om slutproduktens kostnader än om varje enskilt företag gör sina egna produktkalkyler på de ingående komponenterna.

För att identifiera nätverket har författaren utgått från ett sedan tidigare känt företag och identifierat de kunder där det finns gemensamma intressen kring produktutveckling. Vidare har en av företagets kunder valts att studera för att kunna identifiera andra leverantörer till samma slutprodukt. I studien har till sist valts att studera de företag med anknytning till produkten och som finns i närheten rent geografiskt. Genom att avgränsa studien till endast ett nätverk så är det omöjligt att dra några generella slutsatser huruvida det fungerar i industriella nätverk. Genom att inte undersöka samtliga identifierade företag i nätverket kan vi inte få fram en helhetsbild över nätverket utan endast samarbetet i de studerade relationerna.

(9)

1.6 Uppsatsens disposition

Uppsatsens disposition kommer att beskrivas i följande delkapitel och för att ytterligare förtydliga bilden av hur uppsatsen är disponerad illustreras detta i figur 1-1.

Figur 1-1 Uppsatsens disposition Källa: Egen modell

Kapitel ett börjar med en bakgrundsbeskrivning som leder vidare mot problemområdet och vidare till uppsatsens problemformuleringar. Vidare presenteras uppsatsens syfte och även de avgränsningar som görs. I kapitel två presenteras de metoder som kommer att användas samt vilket tillvägagångssätt som författaren använt sig av för att genomföra undersökningen.

Kapitel tre består av en teoretisk genomgång av nätverk som leder vidare till industriella nätverk, ekonomistyrning i allmänhet presenteras vidare och till sist ekonomistyrning i industriella nätverk. I det fjärde kapitlet presenteras den empiri som hämtas från det undersökta industriella nätverket. I kapitel fem kommer den empiri som presenteras i kapitel fyra att analyseras utifrån uppsatsens syfte mot den teoretiska referensramen som presenterats i det tredje kapitlet. I det sjätte och sista kapitlet kommer slutsatser samt förslag till fortsatt arbete att presenteras.

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2 Metod

Kapitel 3 Teoretisk referensram

Kapitel 4 Empiri

Kapitel 5 Analys

Kapitel 6 Slutsats

(10)

2 Metod

2.1 Val av forskningsansats

Forskarens verklighetssyn påverkar undersökningen och dess utformning samt det som forskaren tror kommer att påverka studien.⁷ ”För att överhuvud taget kunna undersöka och förklara verkligheten måste vissa antaganden göras om hur den är beskaffad och ser ut.”⁸ Detta medför att vissa förenklingar och antaganden kommer att göras då det är allt för komplicerat att visa all den detaljrikedom som verkligheten består av.⁹ Det är viktigt att forskaren är medveten om detta för att minimera eller helst eliminera att eventuella förutfattade meningar präglar eller påverkar undersökningen. Undersökningen tar sig uttryck i ett aktörssynsätt det vill säga att ”helheten förklaras utifrån delarnas egenskaper”.¹⁰

Vid val av metod är det lämpligt att göra detta med utgångspunkt från undersökningens problem och syfte. Först måste ett val göras mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden analyserar så kallad mjuk data så som hur personalen trivs i sitt arbete eller hur något fungerar. Den kvantitativa metoden analyserar så kallad hård data där undersökningsvariabeln kan vara antal sålda enheter eller företagets vinst.

Figur 2-1 Kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning illustrerade som ändpunkter på ett kontinuum utifrån användningen av statistiska eller verbala analysmetoder. Källa: Patel & Davidsson, (1994) sid 12.

Bilden är omarbetning av mig. Omarbetningen har skett i det högra hörnet och med detta vill jag visa att det som Patel & Davidsson tolkar som enbart verbala analyser även skulle kunna vara av tolkande karaktär.

Vid kvalitativt inriktad forskning är det vanligt att forskaren även använder sig av kvantitativa metoder och om forskningen är kvantitativt inriktad är det även vanligt att den innehåller kvalitativa inslag. Forskningen befinner sig inte enbart vid pilens ändar (se figur 2-1) utan ligger oftast någonstans utmed denna. I uppsatsen kommer kvalitativa metoder att användas för att därmed kunna få fram information om hur det ser ut i företaget idag, alltså vilka kalkylmetoder som används och hur kalkylprocessen ser ut.

7 Arbnor & Bjerke (1977) sid 1

8 Arbnor & Bjerke (1977) sid 2

9 Andersson (2001) sid 41

10 Arbnor & Bjerke (1977) sid 5 Enbart

statistiska analyser

Enbart verbala analyser

Kvantitativt inriktad forskning

Kvalitativt inriktad forskning

Tolkande

(11)

Forskning kan ske i många olika former och det är många gånger svårt att dra gränser dem emellan. Formerna på forskningen går från ”självstyrande grundforskning” till aktionsforskning. Däremellan finns ”riktad grundforskning” och ”tillämpad forskning” (se figur 2-2) Ytterligare steg som skulle kunna urskiljas efter aktionsforskningen är den forskning och utveckling (FoU) som kontinuerligt ske ute i företagen.¹¹

Figur 2-2 Olika forskningssätts närhet till praktisk tillämpning. Källa: Carlsson (1984) sid 12

I den första delen av uppsatsens undersökning där det gäller att få fram information om hur det ser ut idag i det industriella nätverket så kommer man inte att använda sig av någon av de forskningstyper som presenteras i bilden ovan. Här gäller det endast att skapa sig en uppfattning om hur kalkylerna används i företaget idag. I steg två önskar forskaren påverka aktörerna i nätverket att ta till sig tankar om att implementera horisontella kalkylmetoder, här ser vi en mer självstyrande grundforskning. I det tredje syftet där prioriteringar för att få ett närmre samarbete i nätverket så ter sig arbetet likt aktionsforskning, då relationerna förhoppningsvis ska stärka i och med arbetets resultat.

2.1.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Kvalitativ forskning är en ”... forskning där man vanligtvis lägger tyngden på ord inte på siffror vid insamling och analys av data. Som forskningsstrategi är den induktivistisk, konstruktionistisk och tolkande, … .”¹²

Den kvalitativt inriktade forskningen utförs genom att forskaren använder sig av verbala analysmetoder¹³, så som intervjuer. Kvalitativa intervjuer utmärks av att respondenten ger

11 Carlsson (1984) sid 12

12 Bryman (2002) sid 468 Självstyrande grundforskning

Tid

? Tillämpning

Riktad

grundforskning Tillämpning

Tillämpad

forskning Tillämpning

Aktionsforskning

Tillämpning

(12)

komplexa och innehållsrika svar på enkla frågor. Om många intervjuer genomförs har forskaren ett material där intressanta skeenden, åsikter och mönster kan urskiljas. Ambitionen i den kvalitativa forskningen är att försöka förstå och analysera helheten¹⁴. I denna metod finns det stora risker att arbetet präglas av den som genomfört studien¹⁵. Detta är naturligt då det är forskaren som tolkar svaren från respondenten och de signaler som denne sänder ut vid intervjutillfället.¹⁶ Analyserna i den kvalitativa metoden kan ske efter det att hela materialet är insamlat eller allt eftersom materialet samlas in¹⁷. Här finns det möjlighet att återvända till respondenten om något är oklart eller om missförstånd uppstår. Om bearbetningen sker allt eftersom insamling av materialet sker så kan forskaren upptäcka om materialet inte är komplett och då komplettera detta¹⁸.

Den aktuella undersökningen kommer att utföras med hjälp av kvalitativa metoder då forskaren avser att undersöka möjligheten att använda sig av en gemensam kalkyl inom ett industriellt nätverk, undersökningen kommer att ske genom att forskaren besöker företag i det aktuella industriella nätverket. Forskaren väljer att använda sig av kvalitativa metoder för att erhålla den information som krävs för att kunna ta reda på vilka kalkylmetoder som används, under studiens gång kan forskaren återvända till respondenterna för att komplettera undersökningen och få en korrekt förståelse. Forskaren kommer inte att använda sig av kvantitativa metoder då den information som krävs för att erhålla rimliga slutsatser gällande befintliga kalkylmetoder, motstånd hos aktörer i nätverket och hur dessa hinder skall kunna överbyggas kommer fram genom kvantitativa metoder. Trost (1993) exemplifierar skillnaden mellan kvalitativ- och kvantitativ forskningsmetod med hjälp av en metafor:

”Vill jag veta hur många blommor av skilda slag som det finns på ängen så skall jag gå ut och räkna dem (kvantitativt). Vill jag veta vilka sorter som förekommer och hur deras livsbetingelser ser ut så skall jag inte räkna utan söka finna variation och försöka förstå deras situation.”¹⁹

I uppsatsen önskar jag upptäcka variationerna hos ”blommorna” och få en förståelse för deras situation, eller finna de olika variationerna hos de olika aktörerna gällande nuvarande metoder och få en förståelse för kalkylproblematiken i nätverket.

Den kvantitativa är en ”… forskning där man vanligtvis lägger tyngden på kvantifiering vid insamling och analys av data. Som forskningsstrategi är den deduktivistisk och objektivistisk och bygger på en naturvetenskaplig modell över forskningsprocessen … .”²⁰

Önskar forskaren få fram en frekvens av sin forskning skall denne använda sig av en kvantitativ studie. Forskaren använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmetoder.²¹ I en kvantitativ metod uttrycks det insamlade materialet i sifferform och analyseras kvantitativt.

Syftet med en kvantitativ undersökning är oftast att kunna dra generella slutsatser ur en

13 Patel & Davidsson (1994) sid 12

15 ibid.

18 ibid.

19 Trost, (1993) sid 13

20 Bryman (2002) sid 269

(13)

population.²² Den data som analyseras i den kvantitativa forskningen kan vara av arten mått som är lätt att räkna då den består av exempelvis ålder, inkomst, antal barn eller hur många år som någon gått i skola. Den andra arten som används inom denna typ av forskning kallas indikator, indikatorn används då det inte är kvantifierbara data till exempel hur någon trivs med sitt arbete eller på något annat sätt gradera hur man upplever en specifik upplevelse.²³ I uppsatsen kommer inte kvantitativa metoder användas då dessa inte ger den variantrikedom som krävs för att finna det som eftersöks i undersökningen.

2.2 Tillförlitlighet

När metod för insamling av data valts är självklart målet att få så tillförlitlig information som möjligt. Det är alltså viktigt med undersökningens validitet och reliabilitet.

Oberoende vilken metod som används gäller det att samla in, analysera och tolka data på bästa möjliga sätt för den metod som används. Det gäller att kunna fastställa riktigheten hos den insamlade och undersökta datan.

2.2.1 Validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning

Reliabilitet innebär ”Den utsträckning i vilket ett mått på ett begrepp är stabilt eller pålitligt.”²⁴ ”Överlag är ’validitet’ en samlingsbeteckning för olika typer av validitet, till exempel mätningsvaliditet, internvaliditet, externvaliditet, ytvaliditet, samtidig validitet och ekologisk validitet. Normalt står dock ’validitet’ för ’mätningsvaliditet’ och gäller den utsträckning i vilken ett mått på ett begrepp verkligen ger en bild av det begreppet.”²⁵

Reliabilitet är instrumentets tillförlitlighet och handlar om hur väl instrumentet motstår slumpmässigt inflytandet av olika slag.²⁶ Validitet handlar om att undersöka det man säger sig undersöka samt att det mätinstrument som skall mäta objektet gör det på ett riktigt sätt, det vill säga att instrumentet har god validitet.²⁷ Reliabilitetens nivå kan påverkas av många olika faktorer, så som trötthet och motivation hos respondenten, miljö och tidpunkt så kallade situationsbundna faktorer. Andra faktorer som spelar in är vem som frågar, hur frågorna är utformade, olika begrepp och tolkningar som görs och hur mycket som är gissningar i den data som erhålls.²⁸ Den aktuella undersökningen kommer att ske under en kort och begränsad tid, vilket gör tidsreliabiliteten hög, dessutom är det en och samma person som genomför samtliga intervjuer. För att ytterligare öka reliabiliteten så är undersökningen en fallstudie där forskaren har möjlighet att återvända till respondenterna på de olika företagen som undersökningen omfattar.

23 Bryman (2002) sid 83

24 Bryman (2002) sid 471

25 Bryman (2002) sid 474

26 Patel, Davidsson, (1994) sid 86

28 Ask & Ax, (1997) sid 40

(14)

När validitet och reliabilitet i den kvalitativa forskningen diskuteras så görs detta genom att man lägger mindre vikt vid frågor som rör mätning²⁹. Validitet handlar således om huruvida man ”observerar, identifierar eller ’mäter’ det man säger sig göra”.³⁰ Vid en kvalitativ studie så bör begreppen reliabilitet och validitet behandlas något annorlunda än vad som görs i den kvantitativa forskningen som de är skapta för att användas vid. Alla intervjuer och all datainsamlig skall alltid ske så att studien blir tillförlitlig och trovärdig.³¹

Validitet och reliabilitet diskuteras även utifrån LeCompte & Goetz i Bryman (2002) där följande framgår:

• Extern reliabilitet står enligt dem för att en undersökning kan upprepas, något som dock anses svårt då det inte är möjligt att ”frysa” en social miljö och de sociala betingelser som gäller vid en inledande studie. För att undersökningen skall kunna upprepas får forskaren istället gå in i en liknande social roll som den första forskaren gjorde. Genom att göra på detta sätt skall resultaten kunna jämföras med en hög extern validitet.

• Intern reliabilitet handlar om att forskarna inom ett forskarlag tolkar det de ser och hör på samma sätt.

• Intern validitet innebär att det skall finnas en överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som den utvecklar. Genom en långvarig närvaro och delaktighet i den sociala betingelsen säkras en hög överensstämmelse mellan begrepp och observationer.

• Extern validitet rör den utsträckning som resultatet kan generaliseras i andra sociala miljöer och situationer.

Enligt Trost (1993) skiljer man på fyra olika komponenter hos reliabilitetsbegreppet och de bör behandlas på följande sätt i en kvalitativ studie³²:

• Kongruens vilket inte alls är aktuellt som vid den kvantitativa studien då det är just förändringar som forskaren avser studera i en kvalitativ studie.

• Precision, då det är viktigt att intervjuaren verkligen försäkrar sig om att den förstått ett svar och även att kontrollera att den tolkat svaret rätt.

• Objektiviteten i den kvalitativa studien är viktig då det gäller hur intervjuaren tolkar och registrerar svaren från respondenterna. Som tidigare nämnts så är det en och samma person som genomför samtliga intervjuer så här kommer reliabiliteten vara hög.

• Konstans handlar om tidsaspekten och att fenomenet som efterfrågas inte ändrar sig.

Intervjuerna på de olika företag som ingår i nätverket kommer att ske under en relativt kort tid vilket gör att inga påverkningar av den konstanta arten bör kunna ske i studien.

Validiteten i den kvalitativa studien handlar om att få fram vad respondenten menar med ett visst ord eller hur den uppfattar en företeelse.³³ Något som enkelt kan kontrolleras både direkt vid intervjutillfället och i efterhand då studien är en fallstudie.

29 Bryman (2002) sid 257

30 Mason (1996) i Bryman (2002) sid 257

31 Trost (1993) sid 68

32 Trost (1993) soid 66-67

33 Trost (1993) sid 68

(15)

2.3 Design av studien

2.3.1 Val av industriellt nätverk

Forskaren önskade ett nätverk av mindre tillverkande företag där kunder och leverantörer har en betydelse för hur produkten utformas. Det blir ett jämbördigt samspel mellan kund och leverantör då de är av liknade storlek. Ett av företagen i nätverket blir inte mer dominant än något annat utan ett samspel kan ses mellan aktörerna.

Forskaren har tidigare varit i kontakt med en av aktörerna i nätverket och utvecklat en ABC- kalkyl i ett tidigare arbete till denna part.³⁴ Kännedom om företaget och dess kontakter gjorde att det ansågs vara ett bra val, dessutom var företagaren positivt inställd med hänsyn tidigare arbete och rekommenderade att fortsatta studier genomfördes i aktörens företag och i dess omgivning.

2.3.2 Forskningsdagbok

Allt eftersom studien fortlöper i det industriella nätverket kommer en forskningsdagbok att föras. Detta för att ha kontroll på alla kontakter, när de sker och vilken information som framkommer.

2.3.3 Fallstudie

Fallstudien är en ”…undersökningsdesign som går ut på en detaljerad och ingående analys av ett enda fall … . Ibland avser man med den termen också studiet av ett fåtal fall i jämförande syfte.”³⁵

En fallstudie är en undersökning av en specifik företeelse exempelvis ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp. Fallstudie innebär att ett fåtal objekt undersöks i en mängd avseenden. Som metod har fallstudien används länge inom vissa områden, till exempel för att analysera beslutsprocesser inom företag.³⁶

Ett kännetecken för en fallstudie är att den är beskrivande, har en helhetssyn och sträcker sig över tiden. En fallstudies delar kan inte särskiljas från helheten eftersom helheten är beroende av delarna. Observationerna görs i företeelsens naturliga miljö, tack vare detta blir den verklighetstrogen. Fallstudier kommer ofta till användning när vi vill studera processer och förändringar. En fallstudie ger större möjligheter till att skapa en uppfattning och en förståelse för helheten. En nackdel med metoden är att den kan vara svår att generalisera utifrån, då ofta ett eller ett fåtal fall undersöks.³⁷

34 Ericsson & Wedin (2000)

35 Bryman (2002) sid 466

37 ibid.

(16)

Vid en fallstudie kan man både utveckla och prova nya teorier, undersökningsenheter kan väljas på olika sätt och man kan i en fallstudie använda sig både av kvalitativ och kvantitativ information.³⁸ Syftet är då att få ett helhetsperspektiv med en så täckande bild som möjligt.

Fallstudie är en vanlig metod då forskaren vill studera processer och förändringar i en organisation.³⁹ Fallstudien är ett systematiskt tillvägagångssätt för att undersöka ett problem eller en problemställning och med andra ord ett sätt att systematiskt undersöka en företeelse.⁴⁰ Det finns två sätt att genomföra en fallstudie, det är dels det som kallas för ”den framväxande strategin”⁴¹ detta arbetssätt ”liknar ett hantverk, där engagemang, intuition, inspiration och lärande är centrala inslag”⁴². Inom denna strategi är det ”svårt att tillämpa planering och styrning. Planerad strategi innebär att en strategisk inriktning analyseras fram för att sedan via planer konsekvent genomföras.”⁴³ Dels finns metoden ”avsiktlig design av forskningen”⁴⁴ som ett arbetssätt i en fallstudie. Vid detta arbetssätt planerar forskaren sitt projekt in i minsta detalj, för att sedan genomföra projektet enligt de framarbetade planerna. Detta arbetssätt ger enligt Miles & Hurberman (1984) i Norén (1990) en högre intern validitet. Vid en framväxande studie som är inriktad på inspiration, intuition och lärande ställs andra krav för att uppnå en hög validitet, det är också möjligt att uppnå en god trovärdighet gällande validiteten genom att försöka kombinera planerande och inspiration.⁴⁵ För att en fallstudie skall kunna uppnå en hög reliabilitet vad gäller slumpmässiga fel är det viktigt att forskaren redovisar fallet så att läsaren kan bedöma denna typ av felaktigheter. Forskaren bör vidare

”redovisa exceptionella omständigheter, som kan ha påverkat” resultatet⁴⁶

Undersökningen tar sitt utryck i en fallstudie genom att det är ett specifikt nätverk som skall studeras. Fallstudien tar sitt utryck i den framväxande strategin detta då det inte redan från början finns en klar och tydlig plan över hur fallstudien skall bedrivas. Utan det kommer att ske anpassningar och justeringar eftersom studien fortlöper, gällande de relationer som studeras och det informationsutbyte som de karaktäriserade relationer nätverket är uppbyggt av.

2.3.4 Aktionsforskning

”Forskaren och undersökningspersonerna samarbetar vid diagnosen av ett problem och vid utvecklingen av en lösning på problemet.”⁴⁷

Aktionsforskaren deltar tillsammans med representanter från organisationen i ett projekt för att lösa ett problem i organisationen.⁴⁸ Aktionsforskningen liknar det sätt som konsulter ofta

38 Merriam (1994) sid 18

40 Merriam (1994) sid 21

41 Norén (1990) sid 10

42 ibid.

43 ibid.

44 ibid.

45 Norén (1990) sid 11-12

46 Norén (1990) sid 11

47 Bryman (2002) sid 464

48 Bryman (1995) sid 30

(17)

väljer att arbeta på och kan sägas vara ett samspel mellan teori och praktik i ett företag eller en organisations förändringsprocess. Forskningen har sin utgångspunkt i praktikers egna problem och kan enligt Wigblad (1997) ske på tre olika sätt nämligen; processorienterad, designorienterad och självförvaltande aktionsforskning. I den processorienterade aktionsforskningen deltar forskaren i ett kontinuerligt förlopp som rådgivare åt organisationen, den designorienterade aktionsforskaren arbetar fram en färdig modell som berörda parter tycker är intressant. I den självförvaltade aktionsforskningen är det en grupp människor i organisationen som själva fattar beslut om att något skall undersökas och kontaktar en yrkesverksam forskare för att studera det upplevda problemet.⁴⁹

Forskaren återför lösningen på det identifierade problemet till organisationen för att sedan observera hur förändringen påverkar organisationen. Detta gör forskaren till en aktiv deltagare i förändringsarbetet.⁵⁰ Aktionsforskningen skulle kunna vara lämplig då man inte har möjlighet att invänta resultat så som det traditionella sättet att forska är tänkt att fungera. Utan känner sig pressad att vidta förändringar under tiden som forskningen på organisationen sker.⁵¹ Aktionsforskning innebär ”the production of knowledge to guide practice, with the modification of a given reality occurring as a part of the research process itself”⁵² i denna typ av forskning är forskningsfasen och förändringsfasen beroende av varandra och påverkar varandra under forskningens gång. Utvecklingsarbetet utnyttjar forskningen under tiden som de båda parterna samverkar.⁵³Aktionsforskningen kan innefatta både insamling av kvalitativ och kvantitativ data.⁵⁴

Undersökningen av det aktuella industriella nätverket kommer förutom att ske med kvalitativa metoder även att utformas som en fallstudie och bedrivas som aktionsforskning. Detta för att studien på något sätt skall påverka aktörerna att ta del av teorierna kring nätverksforskning samt att söka sträva mot att nå ett mer effektivt samarbete mellan aktörerna i det industriella nätverket. Dock så är det inte aktionsforskning i den traditionella meningen som kommer att genomföras, då studien sker under en relativt begränsad tid vilket också kännetecknas av studentuppsatser på aktuell nivå. I studien kommer aktionsforskningen vara av den designorienterade arten, i och med att studien sker under en begränsad tid, då det blir svårt att påverka företagen så mycket att det ger något utslag i denna studie. Förhoppningsvis kan det väcka tankar hos parterna som ger utfall i framtiden, då parterna även efter studien kommer fortsätta att samverka.

2.4 Primär- och sekundärdata

Information som används i forskning kan vara av två olika typer dels sekundärdata och dels primärdata. Sekundärdata är data som redan finns nedtecknad och tillgänglig. Primärdata är data som måste tas fram.⁵⁵

49 Wigblad (1997) sid 50

50 Bryman (1995) sid 30

52 Oqvist (1978) i Carlsson (1984) sid 11

53 Carlsson (1984) sid 11-12

54 Bryman (2002) sid 262

(18)

Sekundärdata är alltså redan framtagen, denna kan forskaren sedan bearbeta med hjälp av kvantitativa metoder och sedan dra slutsatser av detta. Primärdata måste forskaren själv ta fram, denna kan sedan analyseras med hjälp av kvalitativa eller kvantitativa analysmetoder.

Den primärdata som erhålls i undersökningen kommer forskaren använda sig av för att skapa en bild över det industriella nätverket samt de relationer som nätverket består av. Den sekundärdata som studeras i uppsatsen är de kalkyler som finns i de företag som är delaktiga i nätverket.

2.4.1 Datainsamlingsmetod

Vid val av datainsamlingsmetod gäller det att hitta den metod som är mest lämpad i det enskilda fallet och mot bakgrund av de förutsättningar som finns. Alla metoder har sina för- och nackdelar, det gäller därför att ta hänsyn till de olika förhållanden som påverkar just den egna insamlingen av dataunderlag. De val som skall göras är om primär- eller sekundärdata skall samlas in och om kvantitativ eller kvalitativ data skall användas.

För att kunna identifiera nätverket och ta del av de relationer som detta består av så kommer som tidigare nämnts primärdata att samlas in och för att finna denna så kommer kvalitativa intervjuer att användas. Detta för att kunna finna den variantrikedom som krävs för att hitta de olika parterna samt hur dessa samverkar i nätverket..

2.4.2 Intervjuer

Det finns olika sorters intervjuer som kan användas exempelvis telefonintervju, personlig intervju och brevenkät. Telefonintervjuer har ett lågt bortfall, är billigare att genomföra än en personlig intervju, respondenten har heller ingen uppfattning om intervjuaren och risken att svaren utformas efter det som respondenten tror att intervjuaren vill höra minskar.⁵⁶ Vid den personliga intervjun har intervjuaren möjlighet att fånga in kroppsspråk och ansiktsuttryck vid intervjutillfället, intervjuaren har även möjlighet att förtydliga en fråga om missuppfattning ser samtidigt som det är möjligt att få förtydliganden från respondenten.⁵⁷ Brevenkäten är lämplig då det är ett stort antal intervjuer som skall genomföras, men frågorna blir av den standardiserade arten, då möjligheten att ställa följdfrågor försvinner.⁵⁸

Det finns olika former av intervjuer, strukturerade och ostrukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju är mer flexibel, ett manus följs inte och det är lättare att situationsanpassa frågorna. Respondenten ges mer utrymme att besvara frågorna och svaren blir då mer uttömmande. Vid strukturerade intervjuer är frågorna klara, det är bestämt när de skall ställas och vilka de eventuella följdfrågorna är samt eventuella svarsalternativ. Denna typ av intervju är mer strukturerad och ställer högre krav på ordningsgrad. Frågorna skall komma i en viss följd och samma frågor skall ställas i tur och ordning till samtliga respondenter.⁵⁹

56 Bryman (2002) sid 128-129

57 Bryman (2002) sid 125-126

58 Bryman (2002) sid 145-148

59 Darmer & Freytag, (1995) sid 256-257

(19)

I uppsatsen kommer i första hand personliga intervjuer av ostrukturerad art att användas. Den personliga intervjun har det minsta bortfallet och den minskar även risken för misstolkningar.

För att få fram data gällande motstånd och hinder samt att öka förståelsen hos aktörerna i nätverket så är den icke standardiserade intervjun att föredra då kompletterande frågor kan ställas för att få ett djupare svar. Då det inte är möjligt att genomföra en personlig intervju så kommer telefonintervjuer att användas som ersättning.

2.4.3 Deltagande observationer

Under undersökningens genomförande så kommer viss tid att tillbringas ute på företagen i nätverket, detta för att kunna bilda sig en uppfattning om hur de arbetar i nätverket samt vad som kan vara viktigt att ta med i en produktkalkyl. Under genomförandet av studien så önskas gemensamma faktorer återfinnas i de enskilda företagens kalkyler, för att minimera omställningen mot en enhetlig och gemensam produktkalkyl.

För att kunna arbeta fram ett förlag till eventuell kalkylmetod är det viktigt att ha en god förståelse för kalkylobjektet och de kostnader som fördelas på objektet. För att få denna förståelse är det viktigt att ta del av verksamheten och hur arbetet kring kalkylobjektet går till.

(20)

3 Teoretisk referensram

I den teoretiska referensramen avser författaren ta upp de olika teorier som kommer att behandlas i undersökningen. Författarens tanke är att studera ett industriellt nätverk och huruvida det är möjligt att använda sig av en gemensam kalkyl för de produkter som man samarbetar kring.

3.1 Nätverk

Sedan mitten av 60-talet har det varit känt i företagsekonomisk forskning att företag som verkar på den industriella marknaden har långsiktiga relationer till sina kunder och leverantörer. Dessa relationer är viktiga för företagen och dess överlevnadsförmåga.

Relationerna bygger på ett ömsesidigt beroende och de parter som ingår i ett större nätverk.⁶⁰ Nätverkssynsättet bygger på att företagen det vill säga kunder, leverantörer, kundernas-kunder och leverantörernas-leverantörer är förenade genom olika slags relationer och förbindelser.

Bindningarna kan vara tekniska, kunskapsmässiga, tidsmässiga, sociala och ekonomisk- juridiska.⁶¹

Enligt Hammarkvist, Håkansson & Mattson (1982) är utgångspunkten att företag har viktiga relationer med andra företag både i framåtgående och i bakåtgående led, men även åt sidan till företag som producerar kompletterande eller konkurrerande produkter. Vi kan här urskilja det nätverk av företag som det enskilda företaget kan sägas ingå i. Dessa små nät är sedan sammankopplade och bildar ett så kallat totalt industriellt nätverk.⁶² Relationerna mellan företagen i nätverket fungerar som bindningar, dessa författare anger samma bindningar som ovanstående författare gör.⁶³

• Tekniska bindningar uppstår mellan två företag då t.ex. leverantören bygger upp delar av sin produktionsutrustning hos kunden eller att leverantören av någon ingående komponent anpassar sin produktionsutrustning efter det som kunden efterfrågar. Dessa bindningar är svåra att ändra i ett kortsiktigt perspektiv.

• Kunskapsmässiga bindningar finns mellan parter som samarbetar under en tid och lär känna varandras styrkor och svagheter samt om de ser på olika problem på olika sätt.

Kund och leverantör bygger här upp kunskap om varandra, hur de skall ta fördel av varandra förmåga samt hur de kan utnyttja varandras kunskaper. Företagens forsknings och utvecklingsverksamhet kan påverkas av detta och bindningen mellan kund och leverantör kan byggas ännu starkare.

• Tidsmässiga bindningar innebär att kostnader för kapitalbindning kan reduceras om enheter som ligger efter varandra koordinerar sin verksamhet så att lagringstiderna kan optimeras på ett effektivt sätt. Detta kan gälla även sidoordnade aktiviteter samt parallella aktiviteter.

61 Flodhammar m.fl. (1991) sid 19

62 Hammarkvist m.fl. (1982) sid 21-22

63 Hammarkvist m.fl. (1982) sid 23-24

(21)

• Sociala bindningar bygger på personliga relationer som uppstår mellan personer.

Detta gör att relationerna mellan två företag till viss del kommer att bestå av sociala inslag. Ett viktigt komplement till de personliga relationerna är att parterna måste lita på varandra. Bindningarna mellan två företag bygger till stor del på att man litar på varandra.

• Ekonomiska och juridiska bindningar består av avtal som är uppsatta mellan företagen, de ekonomiska bindningarna kan vara hjälp med finansiering mellan parterna. Dessa två kan ofta kombineras och bilda en variant av bindning.

Det som Flodhammar m.fl. (1991) respektive Hammarkvist m.fl. (1982) tar upp och kallar för tidsmässiga bindningar skulle man kunna tänka sig som ett JIT-tänkande i organisationen och i nätverket. Delkomponenter och produkter skall komma in i företaget till rätt ställe i produktionen när behovet uppstår detta för att minimera lagernivåer och kapitalbindningen i företaget.⁶⁴

Istället för de bindningar som tagits upp tidigare i kapitlet skulle man kunna relatera till det som Wedin (kommande) tar upp och kallar inbäddning, det finns enligt honom tre olika typer;

social, teknisk och ekonomisk.⁶⁵

• Social inbäddning - är det som uppstår då ekonomiska aktörer tar in de sociala värderingarna i sitt beslutsfattande för företagets räkning. De ekonomiska utbytena styrs av de omkringliggande relationer som personer i företaget har. Den sociala inbäddningen styr de relationer som påverkar leverantörer och kunder, det vill säga det industriella nätverk som företaget är inbäddat i. En resurs används tillsammans med andra delar eller aktörer i nätverket vilket innebär att en aktör har ett flertal utbytesrelationer där resurser köps, säljs eller transformeras.

• Teknisk inbäddning - ”Tekniken och de fysiska resurserna är således centrala för att förstå aktörers agerande och så även i förhållande till hur ett företag använder sina resurser.”⁶⁶ Vilket värde en resurs har är beroende på vilka övriga resurser de kombineras med. Gränssnittet mellan resurserna skulle kunna ses som en mötesplats och där har de inverkan på varandras användning och värde. I mötesplatsen kopplas olika aktörer samman och det skapas då ett beroende mellan aktörerna som i sin tur påverkar aktörernas beteende. ”Kombinerandet fortgår sedan och sker gång på gång i ett industriellt nätverk. En mängd företag blir på detta sätt inblandade, direkt via utbyten och indirekt genom att deras produkter och produktionsanläggningar är mer eller mindre centrala delar i utbytet via kopplade relationer i ett nätverk.”⁶⁷

• Ekonomisk inbäddning - resurser används även i det ekonomiska systemet. Ägarna har ett avkastningskrav på det kapital som de satsat i företaget och externa långivare kräver ersättning för att de tillhandahåller kapital. I den ekonomiska inbäddningen måste företaget hantera två olika processer dels den vertikala där ägarnas krav är centrala - att generera avkastning på det satsade kapitalet och dels den horisontella där

64 Persson & Virum (1998)

65 Wedin (kommande) sid 3-8

66 Håkansson & Waluszewski (2002) i Wedin (kommande) sid 4

67 Wedin (kommande) sid 5

(22)

det är företagets kunder och leverantörer som har inverkan på företaget och den interna styrningen. Resursanvändningen inom ett företag påverkas därmed av två olika parametrar dels de ”formella vertikala processerna” som de olika aktörerna mäts och utvärderas efter och dels de mer informella som uppstår i samspelet mellan kunder och leverantörer. ”…om en individ eller grupp är ’resursansvariga’ så kommer detta att påverka deras beteende i förhållande till hur en specifik resurs används, hur kombinationer och gränssnitt utformas, vilket i sin tur påverkar utbyten och interaktionen med andra företagsenheter, Dessa effekter kanaliseras därefter i relationer ut i nätverket.”⁶⁸ Denna påverkan kan även gå åt andra hållet, det vill säga att nätverket påverkar hur företaget handlar. Hur resurserna prioriteras kan bero på den ekonomiska tyngd de har i den interna organisationen. Men också hur centrala egenskaper hos den färdiga produkten används och aktiveras hos viktiga kunder till den specifika resursen eller den specifika resurskombinationen. Vid förändringar gällande resurser i nätverket kommer flera resurser att påverkas inom nätverket, vilket leder till förändringar i nätverkets sammansättning.

Företag samarbetar med andra företag genom att de köper råmaterial och komponenter från ett antal leverantörer, förädlar dessa och säljer vidare slutprodukten till sina kunder. Här kan vi se det lilla ”nätverk” som företaget är en del av. Till vissa leverantörer och kunder har företaget ett djupare samarbete till än andra, i dessa djupa relationer har de större möjlighet att påverka och förbättra samarbetet. Ofta har företag långvariga relationer med sina kunder och leverantörer vilket gör att de bygger upp personliga relationer till sina kunder och leverantörer eller samarbetspartners.

3.2 Industriella nätverk

Nätverk som består av företag i de industriella branscherna bildar det som kallas för industriella nätverk. Dessa företag har ofta långvariga relationer till sina kunder och leverantörer. ”..Företag i industriella nätverk har långsiktiga och komplexa relationer till sina viktigaste motparter.”⁶⁹ Dessa långsiktiga relationer har stor betydelse för företagets fortlevnad och kännetecknas av att de är ömsesidiga. Den enskilda relationen mellan två eller flera företag ingår sedan i ett större nätverk. Något som karakteriserar de industriella nätverken är stabiliteten i den enskilda relationen och dynamiken i nätverket. Om en relation förändras leder detta ofta till förändringar på andra ställen i nätverket. I nätverket ser vi hur företag ”knyts nära varandra genom att deras verksamheter sammanflätas på olika sätt.”

Beroende på hur aktiviteter mellan olika företag länkas samman kommer detta att påverka företagens produktivitet och effektivitet på olika sätt.⁷⁰ Exempel på aktiviteter som sammanflätas skulle kunna vara produktutveckling, här kan man då få tillgång till information eller utnyttja resurser som ägs av ett annat företag.

Företag som ingår i ett industriellt nätverk har ett fåtal samarbetspartners som de arbetar med, detta gör att dessa samarbetsparter är viktiga även när det gäller ekonomiska faktorer⁷¹. Andra aspekter på relationen mellan företagen är att aktörerna i företagen utvecklar sociala band till

68 Wedin (kommande) sid 7

71 Lind & Wedin (kommande) sid 3

(23)

varandra, de personliga bindningarna mellan företagen bygger på förtroenden. De personliga relationerna är viktiga för företagens tekniska utveckling. Företag på den industriella marknaden är mycket beroende av sina kunder och speciellt de viktiga kunderna både på kort och lång sikt. Fördelen med långsiktiga och stabila relationer är att det är lättare att ställa krav på varandra.⁷² Relationerna mellan aktörerna i nätverket är viktiga investeringar och det gäller att leda och kontrollera de olika relationerna⁷³. De relationer som uppstår i de industriella nätverken karaktäriseras av det ömsesidiga förhållande där ingen av parterna har någon dominerande ställning. Det är även av vikt att en relation inte kan uppstå om båda parter inte är intresserade av att knyta en långsiktig och ömsesidig relation.⁷⁴

”Forskningen om utveckling i industriella företag har visat att det inte är självklart att utvecklingsprojekt måste ske inom ramen för traditionella funktionella gränser inom ett företag. Tvärtom visar forskningen att det förekommer komplexa bindningar mellan företag och det är den nära kontakten till andra företag som i många fall skapar utveckling och framgång.”⁷⁵

3.3 Ekonomistyrning

Ekonomistyrning handlar om att styra företaget mot de mål som satts upp i företaget. Målet skall då motsvara ett framtida tillstånd som organisationen strävar mot. Målen kan vara av olika karaktär beroende på vad som eftersträvas, exempelvis nöjdare kunder, högre produktkvalitet, ökad försäljning, nå en viss marknadsandel eller öka den finansiella ställningen i organisationen. Ekonomistyrning i ett företag inriktas på att ”planera, genomföra, följa upp, utvärdera och anpassa företagets verksamhet i strävan att uppnå ekonomiska mål av såväl finansiell som icke-finansiell karaktär”⁷⁶.

Ekonomistyrningen landar ur företagets vision (se figur 3-1). Visionen handlar om hur företaget vill att kunder skall uppfatta dem, i vilken riktning företaget skall utvecklas samt det framtida önskade tillståndet. Affärsidén bryts ner utifrån visionen och handlar om hur företaget skall förhålla sig gentemot andra företag för att nå sina visioner samt vad man i företaget skall ägna sig åt. ⁷⁷ Här skulle man då kunna tänka sig att man beslutat hur nära samarbete man skall ha med sina kunder och leverantörer, det vill säga det industriella nätverket, och hur djupt man skall integrera med sina partners. I strategin beskrivs hur företaget skall arbeta och en plan för hur företaget skall uppnå sin affärsidé⁷⁸. Vidare i verksamhetsplanen bryts huvudmålen ner till delmål och riktlinjer och handlingsplaner genereras. I sista steget, ekonomistyrning, handlar det som att styra verksamheten mot ekonomiska mål.⁷⁹ De finansiella målen kan vara av både ekonomisk och icke-ekonomisk art.

De icke-finansiella måtten brukar vara av arten kund-nöjdhet, flexibilitet, tid och produktutveckling, även dessa mått är egentligen av ekonomiskt slag men de uttrycks inte i ekonomiska termer.

73 Lind & Wedin (kommande) sid 4

74 Bengtsson, L., Lind, J. & Samuelson, L. A.(red.). (2000) sid 75

78 ibid.

79 ibid.

(24)

Figur 3-1 Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning. Källa Ax, Johansson & Kullvén (2001) sid 61

Ekonomistyrning sker på olika nivåer i företaget och dessa är strategisk planering, taktisk planering och operativ planering. Detta kan även likställas med olika tidsperspektiv (se figur 3-2).

Figur 3-2 Olika typer av planering: strategisk, taktisk och operativ. Figuren är bearbetad från Samuelson (1996) sid. 35 Källa: Ax, Johansson & Kullvén (2002) sid 372

Den strategiska planeringen handlar om långsiktig planering och behandlar frågor av typen vad företaget skall göra i framtiden, vilka produkter som är viktiga, vilka marknader som produkterna skall säljas på och hur man skall nå de strategiskt uppsatta mål man har i företaget. Det är framförallt den högsta ledningen som är involverad i den strategiska planeringen och det underlag som behandlas är av kvalitativ art. Den tidshorisont som den strategiska planen behandlar är tre år eller längre. Den strategiska planeringen bryts ner och utgör underlag för den taktiska planeringen. Tidshorisonten för den taktiska planeringen är

(25)

mellan tre till ett år, här planeras verksamheten så att det som uttryckts i den strategiska planen skall kunna förverkligas och förankras i verksamheten. Den information som används i den taktiska planeringen är av kvantitativ art och behandlar kapacitetsberäkningar, prissättningspolicy och leveransplanering. Beslut utifrån den taktiska planeringen skall sedan kunna fattas på grundval av kalkyler och det som fastställts i strategierna. Den sista nivån är den operativa planeringen som bryts ner från den taktiska och handlar om att planera den löpande verksamheten i organisationen. Tidsramen för den operativa planeringen är under det närmsta året och behandlar framförallt den närmsta framtiden. Den taktiska planeringen handlar om att planera den löpande verksamheten, bemanning av företaget, planering av enskilda order och transporter. Denna planering är mycket starkt kvantitativt inriktad och uttrycks ofta i finansiella termer.⁸⁰ Kalkyleringen tar sin grund i den taktiska planeringen av en organisation, hur kostnader beräknas och vilka olika typer av fördelningsnycklar som används vid produktkalkylering.

3.3.1 Kalkylering

En kalkyl skall spegla den kostnadsstruktur som finns vid den aktuella kalkylsituationen. Då kalkylerna är modeller av den verkliga kostnadsbilden och endast en modell över den verkliga situationen så är denna modell även en förenklad bild av verkligheten (se figur 3-3). I kalkylprocessen är det viktigt att beakta att kalkylen endast skall vara en modell av den verkliga situationen och att denna modell, för att inte kostnaderna skall överstiga nyttan med kalkylen, inte får vara för detaljerad. Istället för att själv bygga en ny modell kan en utvecklad standardmodell väljas där eventuella justeringar samt anpassningar till den aktuella situationen kan göras.⁸¹

Figur 3-3 Kalkylmodellen skall avbilda den verkliga situationen Källa: Andersson, (1991) sid 36

Kalkyler upprättas för att beräkna kostnader för olika kalkylobjekt, objektet kan vara en produkt, en order, en kund eller ett projekt. ”Kalkylobjektet är målet för kostnaderna och skall vara något som tillför kunden mervärde.”⁸² Då det finns många olika kalkylsituationer är det viktigt att kalkylen är anpassad för det specifika tillfället. ”Valet av kalkylmodell måste

80 Ax, Johansson & Kullvén (2002) sid 372-373

81 Andersson (1991) sid 36-37

Verklighet Modell

(26)

således alltid sker i samklang den verklighet som kalkylen avser.”⁸³ Det finns flera olika syften med att upprätta en kalkyl, först skiljer man på förkalkyler och efterkalkyler.

Förkalkylen upprättas för att kunna fatta beslut om tillverkning skall ske i företaget eller om delar skall köpas in från underleverantörer, samt finna den mest optimala tillverkningsprocessen för produkten.⁸⁴ Då efterkalkyler upprättas så görs detta för att kunna genomföra kostnadskontroller och för att kunna analysera kostnads- och förbrukningsavvikelser.⁸⁵ En annan viktig funktion som efterkalkylen har är att kunna analysera gentemot förkalkylen och därmed dra lärdom och kunna göra mer exakta förkalkyler. Kalkyler används även i företagets övriga ekonomistyrning som underlag till exempel i budgetering, lagervärdering och finansiering.⁸⁶

3.3.1.1 Självkostnadskalkylering enligt påläggsmetoden

Självkostnadskalkyler har förekommit sedan början av 1800-talet då man började beräkna självkostnaden för produkter genom att inte bara lägga på de direkta kostnaderna utan även fördela delar av omkostnaderna på varje produkt.⁸⁷ Självkostnadskalkylen skall visa alla kostnader en produkt eller prestation orsakar fram till det att den är levererad och betald, inklusive eventuella garantier.⁸⁸ Vid självkostnadskalkylering är tanken att företagets samtliga kostnader skall inkluderas i kalkylen, det är inte bara viktigt att samtliga kostnader fördelas på kalkylobjekten, utan även att varje kalkylobjekt bär de kostnader som den orsakat, kausalitetsprincipen.⁸⁹

”Självkostnaden kan också definieras som summan av uppskattade särkostnader för ett kalkylobjekt och de samkostnader som fördelas till kalkylobjektet. De fördelade samkostnaderna ger uttryck för en värdering av de gemensamma resurser som kalkylobjektet utnyttjar.”⁹⁰

De traditionella indelningarna efter kostnadsslag kan ses i kalkyltrappan i figur 3-4. Här ses tillverkningskostnaden och den självkostnad som uppstår för ett tillverkande företag. Längst upp i trappan kan det läggas ett vinstpålägg en s.k. vinstmarginal om företaget önskar. Denna marginal styrs även av marknadssituationen.⁹¹

85 Johansson & Samuelson (1997) sid 233

87 Johansson & Samuelson (1997) sid 32-33

88 Johansson &Samuelson (1997) sid 74

90 Frenckner & Samuelson, (1984) sid 94

(27)

Figur 3-4 Kalkyltrappa för tillverkningsföretag. Källa: Andersson, (2001) sid 103

Självkostnaden utgörs av särkostnader och fördelade samkostnader på kalkylojektet. Det talas här om direkta och indirekta kostnader. Dessa grupperas efter i vilket sammanhang och/eller var i företaget de uppstått.⁹² De indirekta kostnaderna påförs produkten via ett kostnadsställe i form av ett pålägg (se figur 3-5). Figuren visar även hur kostnadsfördelning i allmänhet ser ut och är inte enbart knuten till påläggskalkylering som metod.⁹³

Figur 3-5 Principschema för kostnadernas behandling Källa: Johansson, Samuelson, (1997) sid 78

Ett kostnadsställe kan vara en avdelning eller funktion i företaget, där en del av förädlingsprocessen utförs. Det som ger upphov till en viss kostnad är att resurser förbrukas på kostnadsstället. Det som skall belastas/bära kostnaderna är så kallade kostnadsbärare eller kalkylobjekt. Kalkylobjektet är slutobjektet i kalkyleringen exempelvis en produkt eller en kund. ⁹⁴

Direkta kostnader är lätta att fördela på kalkylobjekten, det är mer avancerat att fördela de indirekta kostnaderna. De indirekta kostnaderna fördelas med hjälp av en beräknad fördelningsnyckel och vidare till kalkylobjektet med hjälp av ett pålägg.⁹⁵ ”En kostnad som är

92 Ask & Ax, (1997) sid 45

93 Johansson & Samuelson (1997) sid 77-78

94 Andersson, (1997) sid 56

95 Ax, Johansson & Kullvén (2002) sid 222 Kostnads-

slag Kostnads-

ställen/

ändamål/

aktiviteter

Kostnads- bärare Indirekta kostnader

Direkta kostnader

Pålägg