2021-05-26
Mark- och exploateringsenheten
1/3
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare
Magnus Nyström Kommunstyrelsen
Etappavtal 1 till detaljplan "Södra Årby"
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att
1. godkänna etappavtal 1 för Marielund 2:1, detaljplan ”Södra Årby” under förutsättning att handlingen först undertecknas av Södra Årby Fastighets AB.
Beskrivning av ärendet
Södra Årby Fastighets AB, nedan kallad Exploatören, äger fastigheten Marielund 2:1 som omfattas av detaljplan; del av MARIELUND 2:1 och del av STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA ÅRBY, STRÄNGNÄS KOMMUN, akt 0486-P2019/6.
Detaljplanen vann laga kraft 2019-05-20. Kommunen och den tidigare ägaren Matez AB har träffat exploateringsavtal för genomförandet av detaljplanen, godkändes av kommunfullmäktige 2018-08-27 (KF § 129). Exploateringsavtalet tecknades mellan kommunen och Matez AB och har efter kommunens
godkännande den 2021-01-07 överlåtits till Södra Årby Fastighets AB.
I Exploateringsavtalet är Parterna ense om att detaljplanen ska genomföras etappvis efter marknadens efterfrågan på bostäder. För att tydliggöra åtagandena mellan Parterna avseende utbyggnadsordning och utförande av allmänna
anläggningar samt kostnaden för dessa har ett förslag på etappavtal upprättats.
Exploatören överlåter genom fastighetsreglering allmän platsmark (gata, gc-väg, park och natur) samt områden som utlagts som E-områden inom kvartersmark till kommunens fastighet Marielund 1:184 utan ersättning.
Exploatören överför även del av Marielund 2:1 som ligger utanför detaljplanen och utgörs av vägmark, väg 223, till kommunens fastighet Marielund 1:184 utan ersättning. Exploatören bekostar lantmäteriförrättningarna.
Kommunen och Sevab ansvarar för projektering och utförande av allmänna anläggningar inom detaljplanens allmänna platsmark. Vilket avser:
1. allmänna vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar inom utbyggnadsetappen,
2. anläggande av erforderliga anläggningar inom allmän platsmark som tillgodoser detaljplaneområdets och utbyggnadsetappens behov av dagvattenhantering (dammar och fördröjningsmagasin),
2/3
3. nödvändiga ledningsomläggningar (ej regionala koncessionspliktiga kraftledningar) samt samordning av övriga ledningsägares
ledningsförläggning avseende el- och optoledningar etc. med tillhandahållande av ledningsschakter, ledningsbäddar och tomrör, 4. gator, torg, gång- och cykelvägar, belysningar, trädplanteringar samt
park- och grönytemiljöer inom utbyggnadsetappen,
5. åtgärder inom statligt väghållningsområde, ny cirkulationsplats på väg 223. Ombyggnation av Ärjavägen, väg 919.
Exploatören ersätter kommunens faktiska kostnader för utförande av
anläggningar inom allmän platsmark genom erläggande av exploateringsbidrag.
Exploatören bekostar även åtgärderna inom Trafikverkets väghållningsområde som avser ny rondell på väg 223 samt ombyggnation av Ärjavägen, väg 919, genom erläggande av medfinansieringsersättning i enlighet med
exploateringsavtalet. Exploatören svarar för erläggande av anslutningsavgifter enligt gällande taxor för anslutning till det allmänna VA-nätet.
Kommunen svarar för samtliga kostnader som anses utgöra Skolfastighetens andel av exploateringskostnaden för den första utbyggnadsetappen, detta inkluderar även grundförstärkande åtgärder. Kommunens andel utgörs av 50 % av kostnaden för gatan längs skolfastighetens gräns, ej för åtgärder inom statligt väghållningsområde.
Etappavtalet är en förutsättning för att reglera kostnaderna och utbyggnadsordningen inför genomförandet av detaljplanen.
För att garantera fullgörandet av Exploatörens skyldigheter enligt avtalet, ska säkerheter ställas för de uppskattade kostnaderna för utförande av allmänna anläggningarna inom planområdet. Säkerheten ska utgöras av proprieborgen om 96 210 000 kronor med Magnolia Bostad AB (org.nr 556797-7078) som
borgensman.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Exploatören bekostar detaljplanens allmänna anläggningar genom erläggande av exploateringsbidrag som utgörs av de faktiska kostnaderna för projektering, utförande, byggledning och besiktning etc. Exploateringsbidraget utgår löpande under genomförandet och beräknas uppgå till ca 96 Mkr enligt upprättad översiktlig kalkyl.
Exploatören betalar därutöver anslutningsavgifter enligt gällande VA-taxa för anslutning till det allmänna VA-nätet.
Exploatören finansierar planområdets anslutning till väg 223 samt ombyggnation av väg 919 genom att erlägga medfinansieringsersättning om ca 11,7 Mkr i denna
utbyggnadsetapp. Ersättningen är beräknad i 2017 års prisnivå och ska indexregleras med KPI med april månad 2018 som basmånad. Ersättningen erläggs efter godkänd slutbesiktning av utbyggnadsetappen.
Kommunens, Skolfastighetens, andel av detaljplanens allmänna anläggningar utgörs av de faktiska kostnaderna för projektering, utförande, ledningsflytt, byggledning och besiktning etc. för halva gatan parallellt med fastighetsgränsen.
Exploateringskostnaderna exklusive Va-anläggningsavgiften har tidigare beräknats uppgå till ca 16,5 Mkr vilket troligtvis är i överkant. Kostnaderna beräknas utgå under utbyggnadsetappens genomförandetid med start år 2022 och arbetas in i kommunens investeringsbudget enligt tidigare beslut i samband med förvärv av skolfastigheten, ärende KS/2020:620-252, KF § 366 .
Uppföljning
Etappavtalet kommer att följas upp och utvärderas av Mark- och exploateringsenheten.
Beslutsunderlag
Avtal, Etappavtal 1, Detaljplan Södra Årby, 2021-05-28 Bilaga 1, etappavtal, 2021-05-28
Bilaga 2, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 3a, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 3b, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 3c, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 4, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 5a, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 5b, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 6a, etappavtal, 2021-05-28 Bilaga 6b, etappavtal, 2021-05-28 Beslutet skickas till
Mark- och exploateringsenheten
Marie Jonsson Katrina Lepschi Zettervall
Samhällsbyggnadschef Mark- och exploateringschef
AVTAL
Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2012:53-254
210528
Mark- och exploatering
1/10
Etappavtal 1 till detaljplanen ”Södra Årby”
Mellan nedanstående parter träffas följande etappavtal för genomförande av detaljplanen för del av Marielund 2:1 m.fl. – Södra Årby
Parter
Strängnäs kommun, nedan kallad Kommunen Org.nr: 212000-0365 Nygatan 10
645 80 Strängnäs
Södra Årby Fastighets AB, nedan kallad Exploatören Org.nr: 559268-5209 c/o MAGNOLIA BOSTAD AB
BOX 5853
102 40 Stockholm
SEVAB Strängnäs Energi AB, nedan kallad SEVAB Org. nr: 556527-5764 Box 32
645 21 Strängnäs
Inledning
Exploatören äger fastigheten Marielund 2:1 som omfattas av detaljplan; del av MARIELUND 2:1 och del av STORA SUNDBY 4:3 m.fl., SÖDRA ÅRBY,
STRÄNGNÄS KOMMUN, akt 0486-P2019/6. Detaljplanen vann laga kraft 2019- 05-20.
Kommunen och Matez AB har träffat exploateringsavtal för genomförandet av detaljplanen, kommunfullmäktige 2018-08-27 (KF § 129). Exploateringsavtalet tecknades mellan kommunen och Matez AB och har efter kommunens
godkännande den 2021-01-07 överlåtits till Södra Årby Fastighets AB.
I Exploateringsavtalet är Parterna ense om att Detaljplanen ska genomföras etappvis efter marknadens efterfrågan på bostäder. För att tydliggöra åtagandena mellan Parterna avseende utbyggnadsordning och utförande av allmänna
anläggningar samt kostnaden för dessa har detta etappavtal ingåtts.
2. Marköverlåtelser och markupplåtelser
2.1)
I enlighet med exploateringsavtalets punkt 2 ska allmän platsmark överföras till kommunen utan ersättning genom fastighetsreglering. Parterna är överens om att del av Marielund 2:1, som i detaljplanen utlagts som allmän platsmark (gata, gc-väg, park och natur) samt områden som utlagts som E-områden inom
kvartersmark överförs till kommunens fastighet Marielund 1:184 utan ersättning, se avgränsning bilaga 1.
Exploatören överför även del av Marielund 2:1 som ligger utanför detaljplanen och utgörs av vägmark, se gul markering på bilaga 1, till kommunens fastighet Marielund 1:184 utan ersättning.
Överföringen av resterande allmän platsmark i detaljplanen sker etappvis och baseras på den av parterna överenskomna utbyggnadsetappen av resterande infrastruktur.
2.2) Undersökning av marken inom området visar att det finns rester av
bekämpningsmedel, se bilaga 2. Vid förändrad markanvändning eller markarbete behöver en anmälan om avhjälpande åtgärd enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd lämnas in till kommunens miljökontor. Kommunen ansvarar för, på exploatörens bekostnad, att anmälan lämnas samt att utföra eventuella ytterligare utredningar och undersökningar som krävs för att arbeten inom allmän platsmark ska kunna genomföras.
Kommunen ska vid hantering av massor från området, utifrån
föroreningssituationen, välja alternativ som ger lägsta kostnaden för projektet.
Överskottsmassor ska i första hand användas inom planområdet, inom såväl kvartersmark som allmän platsmark.
2.3) I den mån som behövs för detaljplanens genomförande upplåter Exploatören utrymme inom kvartersmarkens u-områden för underjordiska ledningar, samt mark som ska förvaltas gemensamt utan ersättning till respektive ledningshavare eller anläggningssamfällighet. Särskilda överenskommelser om ledningsrätt eller servitut ska träffas med respektive ledningshavare. Respektive ledningsägare svarar för kostnaden för bildande av servitut/ledningsrätt.
2.4) För eventuella upplåtelser utanför u-områden ska parterna samverka för att hitta sträckningar som minimerar intrånget på kvartersmarken. Exploatören har rätt att säga nej till ledningsägarens förfrågan om att upplåta kvartersmark för ledningar. Särskilda överenskommelser träffas med respektive ledningshavare om så krävs, ledningsägaren svarar för kostnaden för bildande av servitut.
2.5) Exploatören ger Kommunen och SEVAB tillträde till allmän platsmark, samt E- och u-områden, för att genomföra nödvändiga undersökningar under
projektering samt vid utbyggnad av infrastruktur om fastighetsbildningen ännu inte är klar. Kommunen och deras konsulter ska meddela exploatören senast en vecka innan åtgärder i fält utförs.
2.6) Det formella tillträdet sker efter Lantmäterimyndigheten beslut om fastighetsreglering har vunnit laga kraft.
3/10
3. Lantmäteriförrättning
Detta avtal utgör överenskommelse och ansökan om fastighetsbildning enligt 5:18 fastighetsbildningslagen (FBL). Kommunen ansöker om fastighetsreglering med stöd av detta avtal och exploatören biträder ansökan genom sin underskrift.
Exploatören svarar för fastighetsbildningskostnaden.
Se punkt 2.3-2.4 avseende kostnader för ledningsrätter och servitut.
4. Utbyggnad av allmänna anläggningar
Exploatören har tillsammans med SEVAB tagit fram systemhandlingar avseende Va-system och allmänna anläggningar inom planområdet. Systemhandlingarna har godkänts av Kommunen och lämplig utbyggnadsetapp har fastslagits i samverkan mellan parterna.
Kommunen avropar med stöd av detta avtal projekteringen av allmän platsmark med framtagande av förfrågningsunderlag med mängdförteckning. När
handlingarna är upprättade ska upphandling av anläggningsentreprenader ske för utförandet av anläggningarna i den överenskomna utbyggnadsetappen.
Omfattningen av utbyggnadsetappen framgår av bilagda ritning, Bilaga 3a-c.
4.1. Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för att bygga ut allmänna anläggningar för etapp 1 och har därmed har ansvaret för projektering och utförande samt projektledning samt byggledning. De allmänna anläggningarna för denna etapp innefattande bl. a:
1. Allmänna vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar inom utbyggnadsetappen.
2. Anläggande av erforderliga anläggningar inom allmän platsmark som tillgodoser detaljplaneområdets och utbyggnadsetappens behov av dagvattenhantering (dammar, avskärande diken och
fördröjningsmagasin).
3. Nödvändiga ledningsomläggningar (ej regionala koncessionspliktiga kraftledningar) samt samordning av övriga ledningsägares
ledningsförläggning avseende el- och optoledningar etc med tillhandahållande av ledningsschakter, ledningsbäddar och tomrör.
4. Gator, torg, gång- och cykelvägar, belysningar, trädplanteringar samt park- och grönytemiljöer inom utbyggnadsetappen.
5. Åtgärder inom statligt väghållningsområde, ny cirkulationsplats på väg 223. Ombyggnation av Ärjavägen, väg 919.
4.2. Exploatörens ansvar
Exploatören ansvarar för att delta i projekteringsskedet och leverera underlag med effektbehov för den planerade bebyggelsen, höjdsättning av kvartersmarken, beställningar av anslutningar till respektive kvarter och förslag på
anslutningspunkter för el, opto, VA etc.
Vidare ansvarar Exploatören för kontakt med ledningshavare och tecknande av abonnemang samt dialogen med Trafikverket om tillfälliga anslutningar av byggvägar från statligt väghållningsområde.
Exploatören svarar för åtgärder inom Natur/ Parkmarken i enlighet med upprättad vårdplan med tillhörande skötselplaner, 2018-03-19, Lst 431-1347- 2017 (ex röjning och iordningsställande av marken runt fornlämningar etc) i samråd med Kommunens driftenhet.
Exploatören svarar ensam för utförande av samtliga anläggningar på kvartersmark, vilket förutom byggnationen inkluderar erforderliga
gemensamhetsanläggningar, kvartersmarksgator, lekplatser, parkeringar, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i enlighet med detaljplanens föreskrifter etc.
4.3. Upphandling av entreprenader
Anläggningarna ska utföras i enlighet med projekteringshandlingar. Dessa utgår från vad som föreskrivs i detaljplanen och gestaltningsprogrammet, med den standard som Kommunen och SEVAB tillämpar enligt teknisk handbok och likvärdiga områden vid tidpunkten för utförandet.
Inför att upphandlingen sker ska Exploatören ges möjlighet att ta del av och godkänna förfrågningsunderlaget och aktuella kostnadsberäkningar. Exploatören ska därefter lämna sitt godkännande av anbudssumman i respektive
utbyggnadsetapp efter att eventuell sekretessförbindelse har undertecknats. Vid för höga anbud, eller bristfällig konkurrens, kan exploatören besluta om att avbryta upphandlingen, och eventuellt senarelägga den, för att invänta gynnsammare förhållanden. Exploatören ska tydligt redogöra för skälen och i samråd med Kommunen ta fram en plan på hur arbetet ska bedrivas vidare.
4.4. Tidplan
En översiktlig tidplan för projektering, upphandling och den första
utbyggnadsetappens start och färdigställande har tagits fram, se Bilaga 4. Den gäller såväl för Exploatörens som Kommunens och SEVAB:s arbete.
Tidplanen ska hållas aktuell och uppdateras löpande under genomförandet av exploateringen och eventuella justeringar i tidsplanen ska samrådas mellan parterna. Kommunen är ansvarig för tidplanens aktualitet. Parterna är ansvariga för att omedelbart delge varandra information som påverkar tidplanen.
5/10
Tidpunkt för upphandling och utförande entreprenadarbeten ska ske i samråd mellan Kommunen, SEVAB och Exploatören.
Exploatören planerar för första inflytt av boende enligt tidplan bilaga 5a-b.
Kommunen åtar sig att samordna utförandet av allmänna anläggningar med målsättningen att de kan nyttjas av de boende vid planerad tidpunkt för inflytt av bostäderna. Exploatören ska löpande hålla kommunen informerad om tidsplaner avseende inflytt, Kommunen ska så långt som möjligt ta hänsyn till boende vid utförandet av allmänna anläggningar.
4.5. Samordning
Kommunen ska löpande hålla exploatören informerad om hur det går i projektet avseende utbyggnad allmän plats. Tills att projekteringen har startat och att projekteringsmötena har kommit igång ska exploatören och kommunen ska regelbundet genomföra avstämningsmöten.
När projekteringen har startat ansvarar Kommunen för att löpande kalla Exploatören till projekteringsmöten och bereda exploatören möjligheten att lämna synpunkter på tekniska lösningar.
När utbyggnaden av har startat ansvarar Kommunen för att löpande kalla Exploatören till byggmöten.
Parterna ska informera varandra löpande och samordna varandras
organisationer på sådant sätt att denna exploatering av etappen blir effektiv och möjlig att genomföra. Parterna inrätta särskilda samordningsmöten som på kallelse av Kommunen ska ske en (1) gång per månad efter det att utförandet har påbörjats. Vid dessa möten ska protokoll upprättas.
Höjdsättning i systemhandlingarna för etapp 1 (allmän plats) samt VA: Ramböll, daterad 2021-05-19) ska användas inom allmän plats, höjdsättningen får inte frångås utan godkännande från exploatören. Om fel i handlingarna upptäcks i samband med projekteringen ska parterna verka för att minimera
konsekvenserna på kvartersmarken.
Exploatören ska i samråd med Kommunen anvisa lämplig plats för bodetablering, upplag av massor m m för entreprenörer i samband med utförandet av de
allmänna anläggningarna. Exploatörens entreprenörer får använda allmän plats för bodetablering, upplagsplats och dylikt även efter att fastighetsregleringen är klar, exploatören ska samråda med kommunens projektansvariga innan ytan anvisas. Markupplåtelsen inom allmän plats kan kräva tillstånd från
polismyndigheten, kommunen som markägare ska dock inte motsätta sig upplåtelsen.
4.6. Drift- och underhåll
2.2)
När exploatören har utfört de åtgärder inom natur-/parkmark som krävs enligt skötselplanen, se vidare punkt 4.2, ska kommunen överta ansvaret för drift och underhåll av området. Åtgärderna ska utföras innan första inflytt avbostäderna i området.
Under tiden för kvartersmarkens bebyggande, får Kommunens drift av de allmänna anläggningarna begränsas med hänsyn till att hela eller delar av området är en byggarbetsplats. Efter övertagandebesiktningen av allmänna anläggningar mellan kommun och entreprenör svarar dock kommunen för sedvanlig drift- och underhåll om inflytt av boenden skett.
Övertagandebesiktning, som sker när den allmänna platsmarken är färdigställd, kan genomföras etappvis i delområden beroende på tidplanen och lämplig avgränsning för kvartersmarkens färdigställande.
4.7 Regionledning el
Inom området finns ledningar för el som kräver nätkoncession. Kommunen, Exploatören och Vattenfall ska träffa ett genomförandeavtal för flytt av kraftledningar som korsar området. Exploatören ansvarar för att driva och samordna processen mot Vattenfall.
Exploatören svarar för kostnaden för flytt av ledningen. Kommunen upplåter utan ersättning mark för ledningarnas nya dragning inom exploateringsområdet.
4.7 Åtgärder på allmän väg
Genomförandet av detaljplanen innebär att del av Ärjavägen (väg 919) dras om och att en ny cirkulationsplats ska byggas längs Mariefredsvägen (väg 223).
Trafikverket är huvudman för vägarna.
Kommunen ska teckna avtal med Trafikverket för att åta sig att utföra ombyggnationerna som krävs på respektive väg.
Kommunen ska verka för att exploatörens inflyttning av bostäderna i området inte hindras av att ovan nämnda åtgärder inte är färdigställda. Exploatören svarar för eventuella kostnader som uppkommer på grund av behov av
provisoriska lösningar för att säkerställa de boendes in och utfart till allmän väg fram tills dess att anläggningarna är klara.
Kommunen godkänner att exploatören nyttjar mark allmän plats som körväg för byggtrafik för att komma till den kvartersmark som ska bebyggas inom etapp 1 innan gata är utbyggd förutsatt att exploatören först erhållit nödvändiga tillstånd från Trafikverket.
7/10
5. Ekonomi
Exploatören ska svara för merparten av kostnaderna för genomförandet av utbyggnadsetappen genom erläggande av exploateringsbidrag och
medfinansieringsersättning för övergripande infrastruktur samt anslutningsavgifter enligt gällande taxor.
Kommunen svarar för samtliga kostnader som anses utgöra Skolfastighetens andel av exploateringskostnaden för den första utbyggnadsetappen, detta inkluderar även grundförstärkande åtgärder. Kommunens andel utgörs av 50 % av kostnaden för gatan längs skolfastighetens gräns, ej för åtgärder inom statligt väghållningsområde.
Kommunens kostnader som finansieras via uttag av exploateringsbidraget och medfinansieringsersättningen utgörs av projektledning, projektering,
upphandling, byggledning, entreprenadkostnader och besiktning mm. En översiktlig kostnadskalkyl över exploatörens kostnader som erläggs via exploateringsbidrag har tagits fram, se bilaga 6a-b.
Kommunen ska regelbundet redovisa upparbetade kostnader för projektet samt göra exploatören uppmärksam på information och beslut i projekterings- och utbyggnadsfasen som innebär merkostnader i jämförelse med kostnadskalkylen.
Ändring-, tilläggs- och avgående arbeten överenskommes mellan Kommunen och entreprenören och ska framgå i protollen från byggmöten.
Kostnader som avser projektering och utförande av allmänna Va-anläggningar (exkl. områdets dagvattenanläggningar) ingår i SEVABs kostnader och
finansieras genom anslutningsavgifter enligt gällande Va-taxa.
5.1. Exploateringsbidrag
Exploatören ska ersätta Kommunen för utbyggnadskostnaderna av allmänna anläggningar (exkl. va-ledningssystem) inom utbyggnadsetappen.
Exploateringsbidraget är fritt från mervärdesskatt.
Kommunen ska till Exploatören redovisa sina faktiska kostnader för utbyggnaden enligt detta avtal.
Kommunen fakturerar löpande kostnader månadsvis, i efterskott, för
projektering, projektledning, anläggningskostnader samt byggledning, besiktning och kontroll. Betalning ska ske senast trettio (30) dagar efter utfärdad faktura.
Fakturan ska vara specificerad avseende arbetets omfattning, tidsåtgång och med uppgift om vem som utfört arbetet. Vid försenad betalning utgår ränta enligt räntelagen.
5.2. Medfinansieringsersättning
Exploatören ska till Kommunen erlägga medfinansieringsersättning för att täcka kommunens kostnader för utbyggnad och ombyggnad av det statliga vägnätet inom väg 223 och 919.
Den medfinansiering som utgår i den första utbyggnadsetappen i enlighet med exploateringsavtalet är;
15 % av den totala medfinansieringsersättningen om 26 825 000 kronor, d v s 4 023 750 kronor, ska betalas mot faktura senast 30 dagar efter godkänd slutbesiktning av cirkulationsplatsen på väg 223.
Småstadens första utbyggnad omfattas av 27 % av den totala byggnationen i kvarteren, d v s en medfinansiering ska ske med 4 050 000 kronor. 15 % av summan ingår enligt ovanstående medfinansiering. Kvarstående belopp om 3 442 500 kronor ska betalas mot faktura senast 30 dagar efter godkänd slutbesiktning av utbyggnadsetapp 1b.
Trädgårdsstadens utbyggnad omfattas av 100 % av den totala byggnationen i kvarteren, d v s en medfinansiering ska ske med 4 000 000 kronor. 15 % av summan ingår enligt ovanstående medfinansiering. Kvarstående belopp om 3 400 000 kronor ska betalas mot faktura senast 30 dagar efter godkänd slutbesiktning av utbyggnadsetapp 1c.
Radbyn utbyggnad omfattas av 100 % av den totala byggnationen i kvarteren, d v s en medfinansiering ska ske med 950 000 kronor. 15 % av summan ingår enligt ovanstående medfinansiering. Kvarstående belopp om 800 000 kronor ska betalas mot faktura senast 30 dagar efter godkänd slutbesiktning av
utbyggnadsetapp 1a.
Ersättningen är beräknad i 2017 års prisnivå och ska indexregleras med KPI med april månad 2018 som basmånad.
Exploatören äger inte rätt att påbörja byggnationen i de kvarter i Småstaden som inte erlagt medfinansieringsersättning enligt exploateringsavtalet innan nytt etappavtal tecknats. Om så sker äger kommunen rätt att ta ut ett vite som motsvarar 10 % av den medfinansieringsersättning som skulle utgå för kvarteret per år fram till dess att ett nytt etappavtal tecknas mellan parterna.
5.3. Säkerhet
För att garantera fullgörandet av Exploatörens skyldigheter enligt detta avtal ska denne, i samband med tecknande av etappavtalet, ställa säkerhet för de av Kommunen beräknade kostnader för utförande av allmänna anläggningar i enlighet med detta avtal.
Säkerheten ska utgöras av proprieborgen om 96 210 000 kronor med Magnolia Bostad AB (org.nr 556797-7078) som borgensman. Denna säkerhet ska reduceras
9/10
och återlämnas i motsvarande omfattning allt eftersom förpliktelserna enligt detta avtal fullgörs.
6. Överlåtelse av avtal
Detta avtal får inte överlåtas på annan part utan skriftligt medgivande av
Kommunen. Överlåtelse ska godkännas om Kommunen inte har skälig anledning till att motsätta sig en överlåtelse. Överlåtelse från Exploatören till
koncerninternt bolag är dock undantaget kravet på medgivande från Kommunen.
7. Tvist
Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan Parterna och i andra hand avgöras av allmän domstol.
*********************
Detta avtal har upprättats i två (3) exemplar av vilka Parterna har tagit var sitt.
Strängnäs den / 2021 Strängnäs den / 2021
För Strängnäs kommun För Södra Årby Fastighets AB
______________________ ________________________
Jacob Högfeldt Magnus Ericsson
Kommunalråd Regionchef Mitt på Magnolia Bostad
AB, enligt fullmakt
______________________
Lars Ekström Kommundirektör
För SEVAB Strängnäs Energi AB
_________________________
Kjell Andersson VD
Bilagor:
1. Marköverlåtelse 2. Miljöundersökning 3. Utbyggnadsetapp 4. Tidplan
5. Inflyttning bostäder 6. Kalkyl
Bialaga 1
Uppdrag 20068 2020-11-18
Resultatrapport
med riskbedömning
Magnolia Bostad AB, Södra Årby
2 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
Innehåll
1. Inledning ... 3
1.1. Bakgrund ... 3
1.2. Områdesbeskrivning ... 3
2. Utförda undersökningar ... 4
2.1. Provtagning jord ... 4
... 4
3. Resultat ... 5
3.1. Fältobservationer ... 5
3.2. Avvikelser ... 5
3.3. Resultat av laboratorieanalyser ... 6
3.4. Oorganiska ämnen - Metaller ... 6
3.5. Organiska ämnen ... 7
3.6. Sammanfattning av resultat... 7
4. Riskbedömning ... 8
4.1. Glyfosat och AMPA ... 8
4.2. Riskbedömning av förändrad markanvändning... 11
5. SLUTORD och rekommendationer ... 12
REFERENSER ... 13
Bilagor
Bilaga 1. Analysresultat
Bilaga 2. Provtagningspunkter
3 (13)
1. INLEDNING
På uppdrag av Magnolia Bostad har Structor Miljö Öst genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom delar av fastighet Marielund 2:1. Denna resultatrapport redovisar vad som provtagits och resultatet från provtagningarna.
1.1. Bakgrund
På fastigheten Marielund 2:1 har det bedrivits jordbruksverksamhet sedan åtminstone 1950-tal. Området planeras för bostadsbebyggelse.
1.2. Områdesbeskrivning
Fastigheten Marielund 2:1 ligger i den norra utkanten av Marielund, ca 3 km väst om Mariefred. På fastigheten som upptar en yta på ca 918 350 m
2har det bedrivits
jordbruksverksamhet sedan åtminstone 1950-tal. På fastighetens västra del finns det en lada som används som förvaring i samband med jakt i närområdet. Fastighetens södra och östra del avgränsas av en väg och samhälle, och av grönområden i väst och norr (åker respektive skog). Vid rondellen sydost om Marielund 2:1 har det tidigare legat en drivmedelsstation som enligt uppgift ska ha åtgärdats i samband med avveckling.
Markytan inom området består till stora delar av jordbruksmark där det översta lagret (ca 0,30 m) utgörs av ett plöjningslager (mullhaltig lera med inslag av halm och
keramik). Området runt Marielund 2:1 utgörs primärt av skogsmark, jordbruksmark och en väg med ett villakvarter på andra sidan (se figur 1).
Figur 1. Ortofoto över Marielund 2:1
4 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
Utöver jordbruksmarken utgörs fastighet Marielund 2:1 av skogspartier där det översta lagret (0-0,1 m) består av en brun lerig mulljord med inslag av växtdelar, bark och rottrådar.
Längs med väg 919 (fastighetens östra sida) fanns det vid provtagningen vattenfyllda diken på vardera sida av väg.
Enligt SGU:s jordartskarta (apps.sgu.se/kartvisare) utgörs marken i området
huvudsakligen av morän, lera och silt. Närmaste brunn för dricksvattenuttag ligger på fastighet Marielund 1:1, strax söder om rondellen vid väg 223. Brunnen har en
tillrinning på 2000 liter per timma enligt SGU:s brunnsarkiv.
2. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
2.1. Provtagning jord
Provpunkternas placering framgår i figur 2 och bilaga 2.
Figur 2 Fastighet Marielund 2:1 med inmätta provpunkter (grön markering). Se även bilaga 2.
5 (13)
Fältundersökningen genomfördes mellan perioden 12-14 oktober 2020 och har omfattat samlingsprover genom handprovtagning i jordens översta lager samt tre djupare prover (0,5-1,0 m djup). Samlingsproverna för de ytliga provpunkterna består av 30 delprov per provpunkt medan samlingsproverna av de djupa provpunkterna består av 10
delprov. Delproven togs inom en radie av 11 m från provpunktens mitt och motsvarar ca 400 m². Delproverna från provpunkten slogs sen samman till ett samlingsprov. Totalt provtogs 52 provpunkter varav tre även provtogs på djupet (0,5-1,0 m djup).
Totalt har 55 prover analyserats. Samtliga prover har analyserats med avseende på metaller och kvicksilver. Sex prover analyserades även på bekämpningsmedel och ytterligare sex på alifater/aromater samt PAH. Kompletterande TOC analyser gjordes på 12 ytliga prover. När förhöjda halter av bekämpningsmedlen Glyfosat och AMPA uppmättes i de ytliga provpunkterna så skickades även de djupa proven iväg för analys med avseende på bekämpningsmedel.
3. RESULTAT
I detta stycke redovisas observationer samt resultat från genomförda undersökningar.
3.1. Fältobservationer
Totalt utgjordes området av 55 provtagningspunkter. Jordbruksmarken inom området utgjordes av ett plöjningslager (ca 0-0,3 m) som primärt bestod av ett omrört mullhaltigt lerlager. Inslag av keramik, tegel, halm och växtdelar påträffades i plöjningslagret. Vid djupare provtagning (0,5-1,0 m) framträdde en naturlig siltig lera med rostutfällning som var svårprovtagen med handborr.
Det översta skiktet (0-0,1 m) i skogsområdet utgjordes av en lerig mulljord med inslag av bark, växtdelar, rottrådar, och trädrester. Jorden i skogsområdet var i allmänhet torr förutom de punkter som låg i närhet eller i myrar och skogsdiken.
3.2. Avvikelser
Djupa prov togs ut i ruta 176, 109 och 198, ner till ca 1 m. Till följd av att de djupa proverna var mycket svårprovtagna och tog lång tid gjordes en prioritering att i första hand ta ytliga markprover varför endast ett mindre antal djupa prover, 3 st, togs.
Ruta 178 och 200 (längst upp i NV hörn) kunde inte provtas då utsättningspinnarna ej
kunde lokaliseras. Pinnarna kan ha vält på grund av naturliga orsaker eller tagits ner av
jägare i samband med jakt.
6 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
3.3. Resultat av laboratorieanalyser
Resultaten från jordproven har jämförts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning, KM, som motsvarar vad som är acceptabla halter för
bostadsområden (Naturvårdsverket 2009). Utöver detta används riktvärden ofta för klassning av jordmassor som anger hur dessa ska hanteras, t.ex. om man behöver skicka massorna till en extern anläggning. Där används MKM (Naturvårdsverket 2009) samt MRR (Naturvårdsverket 2010) där den senare anger nivå för mindre än ringa risk vilket innebär att massorna bedömts kan återanvändas utan särskild anmälan.
3.4. Oorganiska ämnen - Metaller
I tabell 1 redovisas resultaten för de provpunkter som överskrider något av ovan valda riktvärden. I tabell 2 har medelvärden för utvalda ämne beräknats för samtliga
provpunkter som är tagna i jordbruksmark, sammanlagt 43 st prover, samt för skogsmark omfattande 9 prover.
Tabell 1. Utdrag från labbanalyser metaller för provpunkter som innehåller något ämne över riktvärde för KM (grön och fetmarkerad). Även provpunkter med halter över MRR och MKM redovisas. Samtliga enheter anges i mg/kg TS.
Provpunkt
m u my
135
0-0,3
184
0-0,3
162
0-0,3
159
0-0,3
104
0-0,3
130
0-0,3 MRR KM MKM
Arsenik 7,3 3,9 7,5 6,4 6,5 6,4 10 10 25
Bly 28 22 25 22 24 24 20 50 400
Kadmium 0,42 0,3 0,4 0,47 0,31 0,34 0,2 0,8 12
Kobolt 14 13 12 15 11 18 - 15 35
Koppar 38 25 46 36 33 37 40 80 200
Zink 120 110 100 110 120 120 120 250 500
Tabell 2 Medelvärden av metallhalter i jordbruksmark respektive skogsmark Halter i mg/kg TS.
Medelvärde Jordbruksmark
43 prover
Medelvärde Skogsmark
9 prover
MRR KM MKM
As 6,6 4,5 10 10 25
Pb 23,4 22,3 20 50 400
Cd 0,33 0,26 0,2 0,8 12
Co 12,5 11,5 15 35
Cu 36,6 19,6 40 80 200
Cr 44,7 35,5 40 80 150
Ni 23,4 18,6 35 40 120
V 57 49 100 200
Zn 108 86,8 120 250 500
Hg 0,04 0,04 0,1 0,25 2,5
7 (13)
3.5. Organiska ämnen
I tabell 3 redovisas resultaten för provpunkter där analyserade bekämpningsmedel analyserats och detekterats. I tabell 4 redovisas provpunkter som har halter över KM eller prover där organiska föroreningar detekterats.
TOC har analyserats i 11 ytliga prover där medelhalten är 1,7 % av TS.
Tabell 3. Ytliga prover som analyserats med avseende på bekämpningsmedel. Anges i mg/kg TS.
Provpunkt m u my
126
0-0,3
157
0-0,25
138
0-0,25
152
0-0,2
144
0-0,3
167
0-0,3 KM MKM
Aldrin
<0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001 <0,001
0,02 0,18 AMPA0,32 0,25 0,2 0,25 0,59 0,41
* * Diuron<0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01
0,025 0,08 Glyfosat0,16 0,18 0,14 0,032 0,66 0,18
* **
Saknar generellt riktvärdeTabell 4 Djupare prover som analyserats med avseende på Glyfost och AMPA. Anges i mg/kg TS.
Provpunkt m u my
176
0,5-1,0
109
0,5-1,0
198
0,5-1,0
AMPA
0,1 0,74 0,68
Glyfosat
0,086 0,34 0,5
Tabell 5 Prover som har halter av alifater >C16-C35 samt PAH över något jämförvärde.
Provpun
kt m u my
122
0-0,3
172
0-0,25
161
0-0,3
135
0-0,3
159
0-0,3
184
0-0,3 MRR KM MKM
Alifater
>C16- C35
<10 17 17 14 24 34 * 100 1000
PAH-H <0,08 <0,08 1,3 <0,08 <0,08 <0,08 0,5 1 10
*Prover där alifater >C16-C35 detekterats beroende på petroleumförorening klarar inte MRR. Vid låga halter i matjord kan dock analyserade halter bero på naturligt organiskt innehåll.
3.6. Sammanfattning av resultat
Resultatet visar på låga metallhalter inom området, se tabell 1 och 2. Uppmätta halter
bedöms härröra från naturligt förekommande halter av metaller i denna typ av lera som
t.ex för kobolt. Beräknade medelhalter för prover från såväl skogsmark som
8 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
jordbruksmark underskrider KM, dvs metallhalter som är acceptabla att byggas på. Vid eventuell hantering av överskottsmassor klassas massorna som massor understigande KM. För några ämnen är dock halten över MRR vilket kan ha betydelse för extern hantering av överskottsmassor.
I samtliga prover som analyserats med avseende på bekämpningsmedel har ämnena Glysfosat och AMPA (aminometylfosfonsyra) detekterats, se tabell 3 och tabell 4.
Halter i matjorden analyserades upp till ca 0,6 mg/kg TS för respektive ämne. I de djupare proverna har AMPA högst halt på 0,74 mg/kg TS och för glyfosat 0,5 mg/kg TS. Glyfosat är ett växtskyddsmedel och AMPA är en nedbrytningsprodukt från glyfosat. I dagsläget finns det inga svenska riktvärden för dessa ämnen i jord.
För bekämpningsmedlen Diuron och Aldrin, som också är växtskyddsmedel finns generella riktvärden. I analyserade prover har inte dessa ämnen detekterats.
Utöver bekämpningsmedlen har PAH-H analyserats i halter strax över KM i ett av 6 prover. Om man räknar medelvärdet för de 6 proven underskrids KM. Alifater >C16- C65 har analyserats i matjorden, dock i så låga halter att det bedöms som troligt att det rör sig om naturligt organisk halt snarare än ett petroleumkolväte.
4. RISKBEDÖMNING
4.1. Glyfosat och AMPA
Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA är ett växtskyddsmedel som används för att bekämpa ogräs. Ämnet är lösligt i vatten och har diskuterats då man uppmätt
glyfosat i stor del av vattendrag i jordbruksbygd. Ämnet är relativt lättnedbrytbart med en halveringstid på 2 v till 4 månader.
Uppmätta halter i jord tyder på att marken i Södra Årby har besprutats med glyfosathaltigt medel, troligen under året eller möjligen förra året. Halterna är inte hälsofarliga men kan medföra risk för utlakning till grundvatten om de hanteras
oförsiktigt. Halterna i jorden bör dock minska genom nedbrytning med tiden om marken inte fortsätter att besprutas.
I Tabell 6 finns samlade uppgifter om glyfosat och AMPA med avseende på dess användning, halt i jord och dess påverkan på omgivning och miljö, tillsammans med referenser var uppgifterna är hämtade. Dessa uppgifter har använts i bedömningen i kap 4.2.
Tabell 6 Data om glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA
9 (13)
Glyfosat och AMPA
ReferensGodkännande EU har godkänt glyfosat som bekämpningsmedel till den 15 dec 2022. Det pågår en utvärdering om ytterligare förnyelse efter 2022.
Regeringen har föreslagit förbud om icke yrkesmässig användning av växtskyddsmedel som t.ex glyfosat, inom vissa områden t.ex tomtmark, koloniträgårdar, parkmark. Den föreslås träda i kraft 1 feb 2021.
EU Kemi.se
Riskklassi- ficering EG
XN – skadligt: R41 N- Miljöfarligt R51, R53
PPDB
Användning I spannmålsodling används glyfosatpreparat som ogräsbekämpning. Besprutning sker oftast efter skörd eller vid sådd. Rekommenderade skyddszoner till diken är 6 m och till dricksvattenbrunn 20 m.
Vid sådd bedöms inte fröet skadas om den inte har grott.
Glyfosat är den mest använda
herbiciden(växtskyddsmedel) i världen.
Jordbruksverket 2019 samt telefonkontakter.
Ec.Europa.eu/food/plant/
pesticides/glphosate_en
Halter i jord Halter i ytlig jord direkt efter spridning uppskattas till ca 1-3 mg/kg TS av vardera glyfosat. Troligen är halten AMPA ungefär lika.
I en europeisk undersökning av halter i jord från
jordbruksintensiva områden detekterades glyfosat i 21 % av proverna och AMPA i 42 % av proverna med en maximal koncentration av 2 mg/kg. Medelhalten av glyfosat i åkermark med spannmålsodling var för glyfosat 0,1 (max 0,4) och för AMPA 0,15 (max 0,45).
A Ghafoor m fl, 2011
Jordbruksverket 2019
Halveringstid Halveringstid efter besprutning anges till 14-116 dagar, men olika uppgifter förekommer. Halveringstiden i lerjordar är längre än i sandiga jordar. Nedbrytningen sker framförallt mikrobiellt och i t.ex djupare mark är nedbrytningen lägre.
I en finsk studie uppmättes halter av glyfosat + AMPA på ca 0,13 m/kg TS efter 2 år (748 dgr).
Jordbruksverket 2019
Luke Naturinstitute Finland
Halter i vattendrag
I undersökningar från 2015 av ytvatten i europeisk jordbruksbygd anges att glyfosat och dess
nedbrytningsprodukt AMPA återfanns i 75 % av proven.
Även i grundvatten kunde glyfosat påträffas i 10 % av totalt 54 enskilda brunnar där halter oftast under gränsvärdet för bekämpningsmedel i dricksvatten.
Jordbruksverket 2019
Fysisk data Löslighet 10 500 mg/l
Kow-värde -3,4 l/kg (fördelningsfaktor mellan oktanol och vatten)
RAIS US-EPA
Hälsoeffekter TDI, tolerabelt intag av) av glyfosat är 0,5 mg/kg kroppsvikt och dag.
Ur risksynpunkt (NV 2009) brukar man anta ett barn kan få i sig 8 mg/år och kg under 6 år. Det innebär att ett
EU-förordning 2017/2324 om förnyat godkännande av glyfosat.
10 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
barn på 10 kg måste äta 1,7 kg jord per dag (årsmedel) för att komma upp i halter över TDI. Man brukar dock förutsätta att högst 10 % av TDI får härröra från förorenad mark. Risk för hälsa bedöms därför inte föreligga för aktuell mark.
Vid liknande beräkningar för dricksvatten motsvarar TDI-halten ca 1,75 mg/l för dricksvatten (enl WHO:s normala beräkningsnorm där man räknar med en person på 70 kg dricker 2 l per dag och att det får utgöra högst 10 % av TDI.. För bekämpningsmedel gäller dock generella gränsvärden i grundvatten på 0,1 µg/l.
Livsmedelsverket analyserar rester av
bekämpningsmedel i föda och bedömer att rester av glyfosat inte utgör någon risk för hälsan.
Miljöeffekter jord
Låg till måttlig
Effekter på råtta 150 mg/kg TS.(kortvarig kost NOEL) Påverkan på bins korttidsminne, navigering och inlärningsförmåga har noterats i studie då bin har fått i sig nektar med glyfosat.
Indirekt påverkan på pollinerande insekter och andra insekter, dvs biologisk mångfald, sker genom att det är en herbicid som dödar blommande växter som andra organismer lever av.
PPDB Databas för bekämpningsmedel, Europeisk.
Jordbruksverket 2019
Miljöeffekter grundvatten
Generellt gränsvärdet för aktiva ämnen i
bekämpningsmedel, inklusive nedbrytningsprodukter, i dricksvatten är 0,1 µg/l för varje enskild substans samt maximalt 0,5 µg/l för summahalten bekämpningsmedel.
Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30
SGU:s föreskrifter SGU- FS 2013:2
Grundvattendirektivet 2006/118/EG
Miljöeffekter ytvatten
Glyfosat är i Sverige klassat som ett särskilt förorenande ämne inom vattenförvaltningsarbetet och har en
bedömningsgrund på 100 µg/l. (årsmedelvärde) Glyfosat har ett PNEC-värde på 1200 µg/l (PNEC = Predicted No Effect Concentration)
Glyfosats främsta nedbrytningsprodukt, AMPA, klassas inte som ett särskilt förorenande ämne men har ett riktvärde framtaget av Kemikalieinspektionen på 500 µg/l.
Havs- och
vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19.
11 (13)
4.2. Riskbedömning av förändrad markanvändning
Yrkesmässig användning av bekämpningsmedlet Glyfosat på åkermark har ett godkännande till december 2022. Riskbedömningen visar att uppmätta halter inte medför några hälsorisker för människor som vistas på området, se Tabell 6.
Vid en förändrad markanvändning till bostadsbebyggelse gäller allmänna miljökrav om marken är förorenad som kan sammanfattas i följande punkter:
• den nya verksamheten får inte medföra ökad spridning av föroreningar
• verksamheten får inte medföra att föroreningar byggs in som kan försvåra framtida sanering.
Inför förändrad markanvändning till bostadsbebyggelse med bl.a. ny dagvattenhantering behöver kontroll av grundvatten och dagvatten (täckdikningsvatten?) ske innan
byggstart. Även analys av dricksvatten från brunn på fastigheten Marielund 1:1 bör analyseras. Syftet är att kunna visa att markarbeten inte medfört ökad risk för föroreningsspridning av bekämpningsmedlen.
Om eventuella överskottsmassorna behöver schaktas bort är det viktigt att visa att hantering inte medför ökad risk för spridning och att massorna placeras på godkänd mottagningsplats.
Om massorna ska användas på området, t.ex i anläggningar som medför att området blir attraktivare för boende som bullervallar mot bilväg eller kulle som kan användas som barnskidbacke, behöver hanteringen utföras så att risken för spridning av
bekämpningsmedlet inte ökar.
Möjlighet finns att använda massorna på omkringliggande åkermark med motsvarande odling för att t.ex. fylla ut svackor eller annan åtgärd för att ta bort odlingshinder. Detta kräver en anmälan och till kommunens miljöenhet. Miljöenheten anser att det inte är lämpligt att använda massorna på åkermark där glyfosat inte används. Kontroll av om åkermarken har besprutats med glyfosatmedel kan bedömas utifrån uppgifter från lantbrukarens sprutjournal som yrkesmässig användare är skyldig att hålla.
Om överskottsmassor behöver levereras till extern mottagning ska massorna klassas som icke farligt avfall motsvarande massor som klarar riktvärdet för KM. TOC-halterna i ytjorden är ca 2 %. Analysrapporter från massorna ska då bifogas.
Eftersom glyfosat är ett bekämpningsmedel som bryts ned relativt snabbt
rekommenderas att ny provtagning utförs på jorden när hantering är aktuell för att göra
en aktuell bedömning. Detta är framförallt viktigt om massorna ska återanvändas på
plats.
12 (13)
Miljöteknisk markundersökning Uppdrag 20068
2020-11-18
5. SLUTORD OCH REKOMMENDATIONER
Undersökningar av främst ytlig jord på delar av fastighet Marielund 2:1 visar på låga halter av oorganiska föroreningar som metaller med medelhalter som understiger Naturvårdsverkets riktvärde för KM, känslig markanvändning.
Bekämpningsmedlen Glyfosat och AMPA har analyserats i jorden i halter som tyder på att marken behandlats med glyfosatpreparat relativt nyligen. För dessa ämnen finns det inga generella riktvärden för förorenad jord.
Uppmätta halter av bekämpningsmedel innebär att det vid förändrad markanvändning eller markarbete behöver tas fram en anmälan om avhjälpandeåtgärd enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, § 28. Anmälan lämnas till kommunens miljöskyddskontor. I anmälan ska uppgifter om bl.a. föroreningssituation, riskbedömning med platsspecifika riktvärden för intern respektive extern hantering av eventuella överskottsmassor, eventuell miljökontroll och risk miljöeffekter beskrivas.
Glyfosat bryts ned relativt snabbt och har en halveringstid på 14-100 dagar men lägre halter kan återfinnas i jord under något eller några år. Ämnet är lösligt i vatten och kan därmed spridas till dagvatten och närliggande ytvatten.
Vid förändrad markanvändning är det viktigt att kunna visa att verksamheten inte medför ökad spridning av föroreningar. Inför en förändrad markanvändning
rekommenderas därför att vatten från täckdiken, öppna diken samt ytvatten nedströms området analyseras med avseende på glyfosat. Detta gäller även dricksvatten i brunn från fastigheten Marielund 1:1 söder om rondellen. Eftersom glyfosat bryts ned kan även en ny kontroll av jorden med avseende på glyfosat och AMPA behöva utföras.
Det finns flera möjligheter att ta hand om eventuella överskottsmassor, bl.a. för interna anläggningar på området som t.ex. bullervall eller skidbacke. Matjorden kan också vara aktuell att använda på omkringliggande åkermark.
Om överskottsmassorna inte kan användas på området eller på omkringliggande åkermark behöver de transporteras och omhändertas på en godkänd mottagningsplats.
Linköping 2020-11-18
Ebba Wadstein, uppdragsledare Susanne Karlsson Granskare
13 (13)
REFERENSER
A.Ghafoor, NJ Jarvis, T Thierfelder, J Stenström 2011, Measurments and modeling of persticide persistence in soil at the catchment scale.
Jordbruksverket 2019, Vilka effekter kan ett glyfosatförbud medföra. Rapport 2019:8 (Christer Johansson m fl.)
KEMI 1997, Produktblad Glyfosat.
Naturvårdsverket 2009, Riktvärden för förorenad mark, NV rapport 5976, Stockholm.
Inklusive reviderade bilagor 1-4, juni 2016.
Naturvårdsverket 2010, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1.
SLU 2020, Hur farligt är glyfosat? SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön
Kontakter:
Mikaela Gönczi, SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) Harald Cederlund, Uppsala Biocenter, avd mikrobiologi
Jörgen Olsson, lantbrukare i Skåne Per-Erik Back, SGI
Celia Jones, Kemakta
TORG TORG
TORG
TORG TORG
TORG
PARK PARK
PARK PAR
K PARK
PARK TORG
TORG
NATUR PARK
NATUR
PARK
PARK
PARK
PARK
NATUR
NATUR NATUR
NATUR
PARK
PARK
NATUR NATUR
NATUR
PAR K PAR
K
NATUR
NATUR
NATUR
RG
TORG TORG
PARK NATUR
NATUR
NATUR
ledningsgata
NATUR NATUR
PARK1
HUVU DGATA
1
HUVU DGATA
2
HUV UD GA TA
3
HUVUDGATA4
GATA1
GATA1
HUVUDGATA2
GA TA4
GATA5
GATA5
GATA5
GATA6
GATA3 GATA3
GATA3
GATA3
GATA3
GATA3
GATA3
TORG
A401
A402
Bilaga 3a
Systemhandling 2021-05-26
Avskärande diken som behövs för att hantera risk vid skyfall. Ej allmänna anläggningar.
Obs! omfattning anpassas till
utbyggnadsetappen
Systemhandling 2021-05-26
Avskärande diken som behövs för att hantera risk vid skyfall. Ej allmänna anläggningar.
Bilaga 3c
Obs! omfattning anpassas till
utbyggnadsetappen
2021-05-26
Avskärande diken
som behövs för att
hantera risk vid
skyfall. Ej allmänna
anläggningar.
Bilaga 4
