Nationalekonomiska institutionen Uppsala Universitet
Examensarbete C
F¨orfattare: Daniel Sj¨onell Handledare: Che-Yuan Ling HT20
Uppsala Universitet
Arbetsl¨ oshet och H¨ ogerpopulism
en unders¨ okning av deras korrelation
och potentiella kausalitetssamband
Sammanfattning
Efter finanskrisen 2008 ¨okade b˚ade arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism p˚a flera h˚all i Europa. I denna studie unders¨oks sambandet mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism med m˚alet att avg¨ora om sambandet ¨ar kausalt. Med tv˚a olika beroende variabler f¨or st¨od samt r¨ostning p˚a h¨ogerpopulistiska partier, och tre olika niv˚aer p˚a arbetsl¨oshet som oberoende variabler, unders¨oks sambandet med en difference-in-difference analys med tv˚a ˚ars data ¨over finanskrisen, d¨ar f¨orsta perioden ¨ar precis innan krisen och andra perioden precis efter. Resultatet visar att arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a har en kausal positiv effekt p˚a r¨ostningsandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier, vilket antyder att det
¨
ar ”sociotropic voting” som ¨ar mekanismen genom vilken arbetsl¨osheten p˚averkar h¨ogerpopulistiskt r¨ostande.
Nyckelord: arbetsl¨oshet, h¨ogerpopulism, europa, finanskrisen, difference-in- difference, sociotropic voting, pocket-book voting, fixed effect modell, naturligt experi- ment.
Inneh˚ allsf¨ orteckning
1 Inledning 1
2 Teoretisk bakgrund 3
3 Tidigare studier 6
4 Data 9
4.1 Beroende variabler . . . 10 4.2 Oberoende variabler . . . 11 4.3 Korrelationsunders¨okning . . . 12
5 Empirisk metod 17
6 Resultat 24
6.1 Analys . . . 26
7 Slutsats 29
Referenser 31
Bilagor 34
1 Inledning
Under det senaste ˚artiondet har h¨ogerpopulistiska partier vuxit fram i ett flertal l¨ander i Europa (BBC 2019). Deras framv¨axt har v¨ackt en debatt om huruvida denna populistiska v˚ag utg¨or ett hot mot l¨andernas demokratier, d˚a det som k¨annetecknar dessa partier ¨ar att de blandar nativism (en blandning av nationalism och xenophobi) med auktorit¨ara inslag (The economy journal 2018). Dessa s¨ardrag g˚ar p˚a tv¨ars med den liberala andan i det europeiska samarbetet, vilket med de h¨ogerpopulistiska partiernas framg˚angar ¨aven i de europeiska valen (SvD 2019) kan utg¨ora ett hot mot samarbetets utformning och framtid. Att analysera vad som driver st¨odet bakom dessa partier ¨ar d¨arf¨or av intresse, d˚a historien har p˚avisat vilka f¨oljder som populism kan f˚a p˚a ett lands demokratiska integritet (Patrick Liddiard 2019).
September 2008 gick investeringsbanken Lehman Brothers i konkurs, till f¨oljd av en d˚aligt fungerande marknad f¨or amerikanska bol˚an. Detta var starten till en kris som fick b¨orser att rasa, arbetsl¨osheten att ¨oka och som ledde till att finansmarknaden bromsade vilket gjorde att hela v¨arldsmarknaden bromsade (SVT 2018). Efter finanskrisen s˚a ¨okade b˚ade arbetsl¨osheten och det h¨ogerpopulistiska st¨odet i Europa generellt sett, vilket liknar ett naturligt experiment och utg¨or en bra grund f¨or att unders¨oka huruvida en ¨okad arbetsl¨oshet ¨ar korrelerat med ett ¨okat st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier och om det finns ett kausalt samband d¨aremellan.
Unders¨okningen kommer d¨arf¨or riktas in p˚a den falang av populism som kommit att kallas f¨or h¨ogerpopulism, d˚a det ¨ar denna typ av populism som har spridit sig genom Europa. Den variabel som unders¨okningen av h¨ogerpopulism kommer utg˚a fr˚an ¨ar arbetsl¨oshet och dess p˚averkan p˚a st¨odet f¨or dessa partier, d¨ar finanskrisen och den externa chock den utgjorde p˚a arbetsl¨oshet anv¨ands som ett naturligt experiment.
Anledningen till att unders¨oka just arbetsl¨oshetens p˚averkan p˚a h¨ogerpopulism ¨ar att det finns anledningar att misst¨anka arbetsl¨oshet som en drivande faktor i st¨odet f¨or partierna som ibland ¨aven kallas f¨or ”missn¨ojespartier”. Att utr¨ona vad som ligger bakom deras st¨od, och om det ¨ar just arbetsl¨oshet, bidrar till den ekonomiska kunskapen om hur ekonomiska fenomen p˚averkar samh¨allet i stort. Inom nationalekonomin samt statsvetenskapen ¨ar arbetsl¨oshetens p˚averkan p˚a st¨odet f¨or de h¨ogerpopulistiska partierna en omdebatterad fr˚aga.
Tidigare litteratur tyder p˚a att h¨ogerpopulismens tillv¨axt ¨ar en f¨oljd av ekonomisk os¨akerhet samt en modernisering av b˚ade samh¨allet och det politiska landskapet. ¨Aven invandring tas upp som en bidragande faktor, men dess effekt kopplas till ekonomisk os¨akerhet till f¨oljd av invandring. Ang˚aende sambandet mellan just arbetsl¨oshet och
h¨ogerpopulism har flera studier gjorts, d¨ar den generella slutsatsen ¨ar att arbetsl¨oshet har en positiv effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande och st¨od, men storleken ¨ar fort- farande omdebatterad. D˚a det inte r˚ader n˚agon enh¨allig konsensus om riktningen och storleken p˚a effekten s˚a finns det utrymme f¨or ytterligare unders¨okningar.
Syftet med denna uppsats ¨ar att unders¨oka sambandet mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism med m˚alet att avg¨ora om sambandet ¨ar kausalt. F¨or att unders¨oka detta anv¨ands regressioner med fixa effekter f¨or en ”difference-in-difference”-metod, d¨ar den f¨orsta tidpunkten i datan ¨ar n¨ara innan finanskrisen 2008 och den andra tidpunkten n¨ara efter. Till unders¨okningen anv¨ands tv˚a ˚ars data fr˚an European social survey, som b˚ade t¨acker ett stort antal l¨ander samt str¨acker sig ¨over finanskrisen. Det som framg˚ar i resultatet fr˚an unders¨okningen ¨ar att det finns en kausal effekt av arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a p˚a r¨ostning f¨or h¨ogerpopulistiska partier, vilket antyder att sociotropisk r¨ostning ¨ar mekanismen genom vilken arbetsl¨oshet p˚averkar h¨ogerpopulism.
Unders¨okningens bidrag till litteraturen ¨ar att den anv¨ander fler l¨ander ¨an n˚agon av de tidigare studierna g¨allande sambandet. Unders¨okning anv¨ander ¨aven, till skillnad fr˚an de tidigare studierna, arbetsl¨oshet p˚a tre olika niv˚aer i unders¨okningen av sambandet. Dessutom unders¨oks sambandet under en kort tidsperiod, till skillnad mot tidigare studier som unders¨oker l˚anga tidsperioder, d¨ar finanskrisens ¨okning av arbetsl¨oshet och dess p˚averkan p˚a h¨ogerpopulism unders¨oks med en ”difference-in- difference”-metod. Den nya utformningen p˚a unders¨okningen leder till nya resultat ang˚aende sambandet, vilket adderar nya insikter till den existerande litteraturen.
Uppsatsens disposition kommer struktureras upp enligt f¨oljande: i avsnitt 2 kommer ett teoriavsnitt d¨ar teoretiska aspekter av unders¨okningen tas upp, i avsnitt 3 tas tidigare studier som gjorts p˚a omr˚adet upp och l¨ardomar fr˚an dem. Avsnitt 4 presenterar datan som anv¨ands d¨ar datan beskrivs och unders¨oks med hj¨alp av grafer och tabeller, och i avsnitt 5 beskrivs den empiriska strategin f¨or unders¨okningen.
I avsnitt 6 presenteras resultaten fr˚an unders¨okningen och analyseras. Uppsatsen avslutas med avsnitt 7 d¨ar unders¨okningens slutsats presenteras.
2 Teoretisk bakgrund
I detta avsnitt presenteras och f¨orklaras centrala begrepp och koncept f¨or att ge en teoretisk bakgrund samt struktur till den empiriska unders¨okningen.
F¨or att f¨orst˚a hur ekonomiska teorier kan kopplas till fr˚agest¨allningen beh¨ovs en f¨orst˚aelse f¨or vad h¨ogerpopulism ¨ar samt vad deras politik inneb¨ar. Det finns inte en enda definition som g¨aller f¨or samtliga h¨ogerpopulistiska partier, men det finns vissa k¨annedrag som de har gemensamt med varandra och som f¨orekommer i de flesta definitioner. En generell beskrivning, sammanst¨alld av ett flertal k¨allor, resulterar i den f¨oljande definitionen:
”H¨ogerpopulism inneb¨ar att man delar upp ett lands befolkning i tv˚a grupper, d¨ar delaren ¨ar nationalitet eller etnicitet. Den grupp som anses h¨ora hemma i landet har r¨att till diverse f¨orm˚aner, medan den andra gruppen inte anses ha r¨att till samma f¨orm˚aner. H¨ogerpopulister ¨ar allm¨ant kritiska till det de anser vara etablissemanget, som de menar fr˚ang˚ar folkets vilja. H¨ogerpopulister skiljer sig fr˚an h¨ogergrupperingar l¨angre ut genom viljan att medverka inom det etablerade demokratiska systemet”(NE 2020, Fresnic 2008, Jungar 2009, Wodak et al. 2013).
F¨or att unders¨oka hur arbetsl¨oshet kan p˚averka st¨odet f¨or h¨ogerpopulism ¨ar det viktigt att unders¨oka vilka mekanismer som kan f˚a en individ att st¨otta h¨ogerpopulism utifr˚an arbetsl¨oshet. Det finns flera olika teorier som kan t¨ankas fungera som mekanis- mer mellan dessa, och tv˚a av dem ¨ar s˚a kallad ”pocket-book voting” samt ”sociotropic voting”.
”Pocket-book voting” utg˚ar fr˚an att individer r¨ostar utifr˚an sin egen ekonomiska situation, vilket har varit ett fundamental antagande f¨or m˚anga ekonomiska modeller (Mankiw & Taylor 2018, s.4-5). En framst˚aende studie som var med och la grund f¨or denna teori utf¨ordes av Meltzer & Richard (1981) d¨ar de p˚avisade att individer som tj¨anar under medianindividen r¨ostar f¨or h¨ogre skatter och mer omf¨ordelning, medan de som tj¨anar ¨over medianindividen r¨ostar f¨or l¨agre skatter och mindre omf¨orldelning.
Studien tyder p˚a att individer baserar vilket parti de r¨ostar p˚a utifr˚an sin egen ekonomiska situation. Detta kan t¨ankas fungera som en mekanism mellan ekonomiska sv˚arigheter och r¨ostning p˚a partier som utlovar ekonomiska f¨ordelar f¨or den utsatte, vilket ¨ar vad som ¨amnas unders¨okas i denna uppsats; huruvida arbetsl¨oshet p˚averkar st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier. Utifr˚an teorin kommer en person som ¨ar arbetsl¨os r¨osta p˚a ett h¨ogerpopulistiskt parti i st¨orre utstr¨ackning ¨an n˚agon som inte ¨ar arbetsl¨os, d˚a det finns ekonomiska incitament f¨or detta beslut i form av mindre konkurrens om b˚ade bidrag och jobb (givet att personen ing˚ar i gruppen som f˚ar f¨orm˚aner av
h¨ogerpopulism).
Det finns relativt f˚a studier som empiriskt har unders¨okt huruvida ”pocket-book voting” p˚averkar r¨ostning, men Elinder et al. gjorde en unders¨okning 2008, med data
¨
over flera val i Sverige och en ”difference-in-difference”-modell, d¨ar de presenterar bevis f¨or att teorin st¨ammer.
”Pocket-book voting” utg˚ar fr˚an ett mer individuellt perspektiv, men det finns anledningar att tro att arbetsl¨oshet inte bara har en effekt p˚a r¨ostande hos personer som sj¨alva ¨ar arbetsl¨osa. Teorin ”sociotropic voting” s¨ager ist¨allet att individer utg˚ar fr˚an den generella eller sociala nyttan i samh¨allet snarare ¨an den individuella nyttan n¨ar de r¨ostar (Kinder & Kiewiet 1981). Om man utg˚ar fr˚an den teorin skulle en h¨ogre arbetsl¨oshetsniv˚a i samh¨allet p˚averka hur en person r¨ostar snarare
¨
an huruvida personen sj¨alv ¨ar arbetsl¨os. I detta fall kan en individ t¨ankas st¨otta h¨ogerpopulism om de tror att det h¨ogerpopulistiska partiet kan l¨osa problemet med den h¨oga arbetsl¨oshetsniv˚an, eller f¨or att visa sitt missn¨oje mot de etablerade partierna
¨
over arbetsl¨oshetsniv˚an i landet.
Flera empiriska studier har unders¨okt ”sociotropic voting”. Wang (2017) gjorde en unders¨okning d¨ar han anv¨ande data fr˚an ett fr˚ageformul¨ar ¨over kongressvalen 2012 och 2014 och en regressionsmodell f¨or att unders¨oka om folk r¨ostar sociotropiskt, d¨ar slutsatsen fr˚an unders¨okningen var att folk r¨ostar sociotropiskt. En annan studie av Hansford & Gomez (2015) anv¨ande data ¨over ˚atta presidentval och en instrumentell variabel-metod f¨or att unders¨oka sociotropiskt r¨ostande. De kom ist¨allet fram till att
¨
aven fast det finns en korrelation mellan individers r¨ostning och sociotropiskt r¨ostande, s˚a r¨ostar individer enbart sociotropiskt om den sittande presidenten inte finns med p˚a valsedeln. De menar att individer fokuserar mer p˚a kandidaten ¨an p˚a ekonomiska omst¨andigheter om kandidaten ¨ar k¨and sedan tidigare.
B˚ada studierna tyder p˚a att sociotropisk r¨ostning f¨orekommer, men att det kr¨avs vissa omst¨andigheter. De b˚ada anv¨ander dock data enbart fr˚an amerikanska val, vilket m¨ojligtvis p˚averkar deras slutsatser - i mer pluralistiska valsystem ligger m¨ojligtvis fokus mindre p˚a kandidaterna och mer p˚a partier.
Det finns allts˚a ett empiriskt underlag f¨or b˚ada teorierna, vilket g¨or det intressant att unders¨oka vilken av dem som fungerar som mekanism mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande enligt denna unders¨okning. Arbetsl¨oshet kan utifr˚an teorierna t¨ankas p˚averka h¨ogerpopulistiskt r¨ostande olika p˚a dess olika niv˚aer. Individer som sj¨alva ¨ar arbetsl¨osa kan t¨ankas st¨otta h¨ogerpopulism f¨or egen vinning enligt
”pocket-book voting”, men individer kan ¨aven generellt t¨ankas st¨otta h¨ogerpopulism oavsett deras egen anst¨allningsstatus beroende p˚a arbetsl¨oshetsniv˚an i samh¨allet
enligt ”sociotropic voting”. F¨or denna unders¨okning ¨ar det d¨arf¨or gynnsamt att unders¨oka flera niv˚aer av arbetsl¨oshet f¨or att unders¨oka vilken niv˚a det ¨ar som p˚averkar h¨ogerpopulism i st¨orst utstr¨ackning, d˚a det utifr˚an teorin finns tv˚a mots¨agande prediktioner ang˚aende vilken niv˚a som p˚averkar mest.
3 Tidigare studier
Det finns m˚anga teorier och hundratals empiriska studier som har gjorts om h¨ogerpopulismens framfart i v¨asterl¨andska demokratier. H¨ar f¨oljer en kort beskrivning av de mer framst˚aende teorierna och empiriska studierna bakom dem f¨or att f˚a en ¨overblick av omr˚adet.
Ett argument p˚a omr˚adet om varf¨or h¨ogerpopulismen har vuxit ¨ar att det ¨ar l˚angsiktiga f¨or¨andringar i ekonomiska m¨ojligheter som kommit till f¨oljd av social och ekonomiskt modernisering. Moderniseringen innebar en h¨ogre utbildningsniv˚a i samh¨allet, ett skifte fr˚an industrisektorn till den offentliga sektorn och servicesektorn samt en st¨orre j¨amlikhet mellan k¨onen. Detta medf¨orde att vissa grupper missgynnades - de med l¨agre utbildningsniv˚a, industriarbetare, arbetsl¨osa och m¨an generellt. Det har
¨
aven uppst˚att en klyfta mellan yngre generationer och ¨aldre generationer, d¨ar ¨aldre generationer k¨anner en st¨orre existentiell os¨akerhet ¨an yngre generationer, vilket kan kopplas till r¨ostning p˚a h¨ogerpopulistiska partier (Inglehart & Norris 2017, Minkenberg 2000, Kriesi et al. 2006). M˚anga inom dessa grupper ser d¨arf¨or positivt p˚a hur saker brukade vara, vilket de konservativa h¨ogerpopulistiska partierna utnyttjar.
Ett annat argument som ofta framf¨ors som orsak till utvecklingen ¨ar att det politiska landskapet f¨or¨andrades med moderniseringen, d¨ar partier n¨armade sig varandra i mitten f¨or att vinna r¨oster fr˚an den nya moderna mitt-demografin med en h¨ogre utbildingsniv˚a, vilket skapade ett utrymme f¨or h¨ogerpopulistiska partier att n˚a till de med l¨agre utbildningsniv˚a, som k¨ande sig bortgl¨omda av det politiska etablissemanget (Brug et al. 2005, Kitschelt 1995, Kitschelt & McGann 1997).
En modern unders¨okning av Dal B´o et al. (2019) kommer fram till att det fr¨amst
¨
ar de ekonomiska f¨orlorarna i moderna samh¨allet som r¨ostar p˚a h¨ogerpopulister, och finner d¨armed ett samband mellan ekonomiskt missn¨oje och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande, vilket styrker b˚ada argumenten ovan.
Andra drivkrafter bakom det ¨okade st¨odet f¨or h¨ogerpopulism ¨ar invandring och ekonomisk os¨akerhet. Av alla anledningar till att r¨osta h¨ogerpopulistiskt ¨ar motst˚and till invandring den fr¨amsta orsaken till att r¨osta h¨ogerpopulistiskt enligt r¨ostarna (Oesch 2008, Ivarsflaten 2008). Att f˚a mer konkurrens om jobb eller ekonomiska st¨od fr˚an staten till f¨oljd av en st¨orre invandring kan leda till en ¨okad fientlighet mot invandrare fr˚an de som anser sig f¨orlora p˚a det (Semyonov et al. 2008, Quillian 1995, Scheve and Slaughter 2001, Mayda 2006).
G¨allande kopplingen mellan just arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism har det gjorts ett flertal studier genom ˚aren. Jackman & Volper (1996) utf¨orde en unders¨okning med
en Tobit-regressionsmodell p˚a data fr˚an 103 nationella val i 16 v¨asteuropeiska l¨ander mellan ˚aren 1970 och 1990, d¨ar de kom fram till att h¨ogre arbetsl¨oshetsniv˚aer leder till ett h¨ogre st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier.
Knigge (1998) anv¨ande en ”pooled time-series cross-sectional research design”
med fixed effects-modell p˚a data fr˚an sex l¨ander (Belgien, Frankrike, Nederl¨anderna, V¨asttyskland, Danmark, och Italien) med data ¨over individers st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier under tidsperioden 1984-1993. Knigge kom ist¨allet fram till det motsatta resultatet fr˚an Jackman och Volper, allts˚a att en h¨ogre arbetsl¨oshet minskar st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier.
Golder (2003) unders¨okte hur st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier p˚averkas av ar- betsl¨oshet med en fixed effect-modell, med data fr˚an 19 l¨ander och 165 nationella val under tidsperioden 1970-2000, och fann att arbetsl¨oshetens p˚averkan p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulism beror p˚a hur stor andel av befolkningen i landet som ¨ar invandrare.
Han visar att arbetsl¨oshet i sig sj¨alvt inte p˚averkar st¨odet f¨or h¨ogerpopulism, utan bara i kombination med en h¨og invandringsniv˚a. I sin unders¨okning skiljer han ¨aven p˚a mer ideologiska h¨ogernationalistiska partier och h¨ogerpopulistiska partier, d¨ar han argumenterar f¨or att dessa lockar till sig olika v¨aljare och d¨arf¨or b¨or separeras. En viktig insikt att ta med fr˚an unders¨okningen ¨ar hans fynd att arbetsl¨oshetens effekt p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier kan p˚averkas av invandring i landet, och att det d¨arf¨or b¨or kontrolleras f¨or vid liknande unders¨okningar idag. Golder lyfter fram problem med sin egen studie (Golder 2003, s.446), d¨ar han argumenterar f¨or att det
¨
ar sv˚art att generalisera en uppdelning i vad som ¨ar ett h¨ogerpopulistiskt parti och inte d˚a den distinktionen inte ¨ar sj¨alvklar. Han pekar p˚a att olika studier delar upp dem p˚a olika s¨att vilket g¨or det sv˚art att j¨amf¨ora resultat med varandra.
Golder (2004) framf¨or ¨aven kritik mot de tidigare studierna. Han medger att Jackman och Volpers slutsats ¨ar korrekt givet deras data, men att det resultatet kan vara missgivande d˚a de ej tog h¨ansyn till att arbetsl¨oshetens effekt p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier beror p˚a andelen invandrare i landet.
Golder (2003) kritiserar ¨aven Knigges studie, d¨ar han kraftigt kritiserar hennes resultat d˚a han menar att hon anv¨ant f¨or f˚a l¨ander i sin studie samt att hon exkluderat l¨ander d¨ar det inte fanns ett h¨ogerpopulistiskt parti, vilket i hans mening skapade ett selection bias.
I en mer nutida unders¨okning anv¨ander Cochrane & Nevitte (2012) data f¨or 20 l¨ander fr˚an world values survey ¨over en 25 ˚arsperiod och en ”random intercept logistic regression”-modell f¨or att unders¨oka sambandet. Utifr˚an deras resultat argumenterar de f¨or att h¨ogerpopulism inte enbart frodas i l¨ander d¨ar det r˚ader en negativ inst¨allning
till invandrare, utan att det ¨aven ¨ar h¨ogerpopulisterna sj¨alva som skapar den koppling som folk g¨or mellan invandring och arbetsl¨oshet. De menar ist¨allet att h¨ogerpopulism frodas vid ekonomiska sv˚arigheter - att det ¨ar dessa ekonomiska sv˚arigheter som lockar folk till oppositionella partier, d˚a de f¨orlorat tilltron till de konventionella partierna, och att det ¨ar f¨orst d˚a som h¨ogerpopulister ¨overtygar folk om att deras ekonomiska bekymmer beror p˚a invandrare. I deras slutsats s˚a kommer de fram till att den underliggande rasismen hos en befolkning inte p˚averkar h¨ogerpopulismens framfart i lika h¨og grad som de ekonomiska bekymmer som kopplas till invandrare. Detta st¨oder hypotesen i denna uppsats om att det ¨ar just ekonomiska faktorer som arbetsl¨oshet som driver populariteten hos h¨ogerpopulistiska partier, inte anti-immigration och rasism i sig sj¨alvt.
Sammanfattningsvis kan vi se fr˚an tidigare studier att ekonomisk os¨akerhet och invandring kan kopplas till h¨ogerpopulistiskt r¨ostande. Fr˚an tidigare studier av sambandet mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism ¨ar det vedertaget att arbetsl¨oshet har en effekt p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier, men att effektens riktning och storlek fortfarande ¨ar omdebatterat. D˚a studier visat att invandringsfientligheten sannolikt ¨ar till f¨oljd av ekonomisk os¨akerhet tyder det p˚a att h¨ogerpopulism f¨oljer av ekonomiska sv˚arigheter som arbetsl¨oshet snarare ¨an invandring (dock visar flera studier p˚a vikten av att kontrollera f¨or invandring). Detta g¨or att ytterligare unders¨okningar av arbetsl¨oshetens effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt st¨od ¨ar av v¨arde f¨or att ytterligare kartl¨agga b˚ade riktningen och storleken p˚a sambandet.
Det som skiljer de tidigare unders¨okningarna av sambandet mellan just arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism fr˚an denna unders¨okning ¨ar att denna unders¨okning anv¨ander fler l¨ander ¨an n˚agon av de tidigare unders¨okningarna, 21 l¨ander, samt att ingen av de tidigare studierna unders¨okt sambandet med tre olika niv˚aer p˚a arbetsl¨oshet. De tidigare studierna har ¨aven unders¨okt sambandet ¨over l¨angre tidsperioder, medan denna unders¨okning anv¨ander en kort tidsperiod ¨over en kris. Det inneb¨ar att denna unders¨okning kommer bidra med en ny utformning p˚a unders¨okningen av arbetsl¨oshets p˚averkan p˚a st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier och d¨armed bidra med nya resultat och insikter till den empiriska unders¨okningen av sambandet.
4 Data
F¨or unders¨okningen anv¨ands data fr˚an flera k¨allor men fr¨amst fr˚an European Social Survey (ESS), som ¨ar baserat p˚a en fr˚ageenk¨at som delats ut i europeiska l¨anders olika regioner ¨over ˚aren. I fr˚ageenk¨aten f˚ar individen svara p˚a en m¨angd olika fr˚agor, exempelvis individens k¨on, ˚alder, familjestorlek, parti r¨ostat p˚a i senaste valet etc. De partier som ing˚ar i fr˚agerundorna baseras p˚a r˚adgivning fr˚an experter i respektive land. Den sammanlagda datan f¨or de olika ˚aren ¨ar v¨aldigt extensiv, d¨ar det ing˚ar runt 3000 variabler med observationer f¨or vartannat ˚ar. Efter upprensning av datan utifr˚an variabler och l¨ander av intresse ˚aterstod ca. 40 variabler med ca. 80000 observationer.
L¨anderna som ing˚ar i min data valdes utifr˚an huruvida de f¨orekom i fr˚agerundan
˚ar 2008 och minst en fr˚agerunda vid en senare tidsperiod, d˚a finanskrisen intr¨affade 2008 och det kr¨avs minst tv˚a tidpunkter f¨or att kunna anv¨anda landets data i en difference-in-difference regression. Datan ¨ar p˚a individniv˚a d¨ar varje individ ¨ar kopplad till vilken region denne tillh¨or.
Den andra datak¨allan jag anv¨ant ¨ar Eurostat, d¨ar jag h¨amtade data f¨or procentuell arbetsl¨oshet p˚a regions-och landsniv˚a samt procentuell nettomigration f¨or ett givet ˚ar och region, som sedan adderats till i ESS-datasetet. Klassificeringen av regioner inom Europa utg˚ar ifr˚an NUTS-systemet, d¨ar NUTS1 ¨ar den gr¨ovsta regionsindelningen med f˚a regioner medan NUTS3 inneh˚aller flest regioner. I ESS-datan finns inte alla niv˚aer av NUTS f¨or varje land och varje ˚ar, utan varierar b˚ade mellan l¨ander och
˚ar. Den enda niv˚an som finns med i samtliga ¨ar NUTS1-niv˚an, medan majoriteten har p˚a en NUTS2-niv˚a och n˚agra f˚a p˚a NUTS3-niv˚a. D˚a de importerade variabler fr˚an Eurostat, arbetsl¨oshet och nettomigration, endast finns p˚a NUTS2-niv˚a s˚a ¨ar det den h¨ogsta niv˚an som anv¨ands i unders¨okningen. F¨or de l¨ander och ˚ar som inte har NUTS2-niv˚an har jag substituerat in v¨arden p˚a NUTS1-niv˚a. Den resulterande regionsvariabeln ¨ar ca. 70% p˚a NUTS2-niv˚a och 30% p˚a NUTS1-niv˚a, vilket resulterar i ca. 160 regionsenheter per ˚ar.
En beskrivning av de variabler som anv¨ands f¨or regressionerna sammanst¨alls i tabell 1. Variablerna som ing˚ar som kontroller ¨ar de som sannolikt skulle kunna p˚averka huruvida man r¨ostar p˚a h¨ogerpopulistiska partier eller ej samt kan t¨ankas p˚averka huruvida man ¨ar arbetsl¨os, som k¨on, ˚alder och utbildningsniv˚a. Fr˚an Golder’s tidigare studie framgick det att man b¨or kontrollera f¨or invandring vid liknande unders¨okningar, vilket g¨or att ¨aven nettomigration i regioner inkluderas som kontrollvariabel.
Tabell 1: Variabelbeskrivning
4.1 Beroende variabler
F¨or att unders¨oka sambandet mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism beh¨over den beroende variabeln visa hur st¨odet f¨or h¨ogerpopulism f¨or¨andras. P˚a fr˚ageenk¨aten tillfr˚agas individer vilket parti de r¨ostade p˚a i det senaste valet samt vilket parti de k¨anner sig n¨armast n¨ar de svarade p˚a enk¨aten med landets partier som alternativ. De partier som klassificeras som h¨ogerpopulistiska i datan utifr˚an definitionen i teori-delen sammanst¨alls i tabell 2.
I unders¨okningen av l¨andernas partier har definitionen i teoriavsnittet samt flera andrahandsk¨allor anv¨ants f¨or att identifiera de h¨ogerpopulistiska partierna i l¨ander (BBC 2019; Pewresearch 2019). Anv¨andandet av andrahandsk¨allor har sannolikt inte p˚averkat urvalet men skulle kunna vara en problematiserande faktor i unders¨okningen om identifieringen blivit fel.
Variabeln rwpprtyvote har genererats genom att f¨orst skapa en bin¨ar variabel d¨ar v¨ardet blir 1 om individen r¨ostade p˚a landets h¨ogerpopulistiska parti i det senaste nationella valet och v¨arde 0 vid r¨oster f¨or ¨ovriga partier. F¨or att unders¨oka hur finanskrisen har p˚averkat h¨ogerpopulistiskt r¨ostande har data fr˚an det val som var n¨armast innan finanskrisen och det val som var n¨armast efter finanskrisen valts f¨or varje land (se tabell 2). Data f¨or de olika rundorna i ESS ¨ar insamlat mellan rundorna och sammanst¨alls i b¨orjan p˚a ˚aret som rundan publiceras, vilket inneb¨ar att datan i runda 2008 kommer fr˚an innan finanskrisen intr¨affade. F¨or de l¨ander som hade val 2008 (Slovenien och Tjeckien) har data f¨or valet d¨arefter valts f¨or period 2, d˚a bed¨omningen gjorts att finanskrisen inte hade tid att p˚averka valen 2008.
Den andra beroende variabeln rwpprtysupp skapades med samma procedur, med
en bin¨ar variabel d¨ar individen f˚ar v¨arde 1 om hen fyllde i att hen st¨odjer det h¨ogerpopulistiska partiet och 0 annars. F¨or denna variabeln anv¨ands datarundorna fr˚an 2008 samt 2010, d˚a den inte ¨ar bunden till faktiska val utan vad individen st¨odjer n¨ar den svarar p˚a enk¨aten.
Tabell 2: L¨ander och h¨ogerpopulistiska partier samt valda ˚ar f¨or perioderna Land H¨ogerpopulistiskt parti Period 1 Period 2
Belgien Vlaams Belang 2007 2009
Bulgarien IMRO-BNM 2006 2011
Danmark DF 2005 2009
Estland EKRE 2007 2011
Finland True Finns 2007 2011
Frankrike National Rally 2007 2012
Grekland Golden Dawn 2007 2009
Irland - 2007 2011
Nederl¨anderna PVV 2006 2010
Norge FrP 2005 2009
Polen PiS 2005 2010
Portugal - 2005 2009
Schweiz SVP 2007 2011
Slovakien SNS 2006 2010
Slovenien SDS 2008 2011
Spanien - 2008 2011
Storbritannien UKIP 2005 2010
Sverie SD 2006 2010
Tjeckien SPD 2008 2013
Tyskland Republikaner/AFD 2005 2009
Ungern Fidesz 2006 2010
4.2 Oberoende variabler
Det finns flera s¨att att f¨ors¨oka m¨ata den ekonomiska os¨akerheten av finanskrisen, men arbetsl¨oshet ¨ar variabeln som v¨aljs som utg˚angspunkt i denna unders¨okning. Tre olika variabler har skapats f¨or arbetsl¨oshet, d¨ar den f¨orsta ¨ar p˚a individniv˚a. Utifr˚an tv˚a andra variabler som ingick i datan (”har du inte arbetat de senaste 7 dagarna och s¨okt jobb?” samt ”har du inte arbetat de senaste 7 dagarna och inte s¨okt jobb?”) har en bin¨ar variabel skapats med v¨arde 1 om p˚ast˚aendet st¨amde f¨or individen och 0 annars f¨or varje period. Den andra variabeln f¨or arbetsl¨oshet ¨ar p˚a regionsniv˚a, d¨ar datan
f¨or arbetsl¨oshet har h¨amtats fr˚an Eurostat med v¨arden p˚a b˚ade NUTS1-niv˚a och NUTS2-niv˚a. NUTS2-v¨ardena har anv¨ants d¨ar de finns tillg¨angliga i ESS-datan och resten har substituerats med NUTS1-v¨arden precis som tidigare. Den tredje variabeln f¨or arbetsl¨oshet ¨ar p˚a landsniv˚a, d¨ar datan ¨aven f¨or denna h¨amtats fr˚an Eurostat.
Datan f¨or arbetsl¨oshet p˚a b˚ade regions- och landsniv˚a har h¨amtats f¨or varje land fr˚an ˚ar 2007 f¨or period 1 samt ˚ar 2009 f¨or period 2. Anledningen till att anv¨anda arbetsl¨oshet f¨or regioner och l¨ander fr˚an ˚aren 2007 och 2009 till unders¨okningen ¨ar f¨or att f˚anga just finanskrisens effekt p˚a arbetsl¨osheten.
Resten av variablerna inkluderas som kontrollvariabler f¨or perioderna, d¨ar ˚alder, k¨on, och antal ˚ar utbildning ¨ar p˚a individniv˚a och fanns med i ESS-datan medan netmigrate har h¨amtats fr˚an Eurostat och ¨ar p˚a regionsniv˚a (NUTS2-niv˚a d¨ar det finns och NUTS1-niv˚a i ¨ovrigt).
4.3 Korrelationsunders¨ okning
F¨or att unders¨oka om det finns en korrelation mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism unders¨oks datan med grafer d¨ar utvecklingen ¨over tid i de tv˚a variablerna visas mellan olika l¨ander. F¨or varje land i graf 1 anv¨ands arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a, och f¨or andel h¨ogerpopulistiskt r¨ostande och st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier skapas ett landsmedelv¨arde av rwpprtyvote samt rwpprtysupp f¨or perioden innan finanskrisen och perioden efter f¨or graf 2 och 3.
I graf 1 visas utvecklingen av arbetsl¨oshet mellan ˚ar 2007 och 2009. Tv˚a grupper av l¨ander ing˚ar i grafen, d¨ar den ena gruppen (hela linjer) ¨ar de l¨ander i datan som s˚ag st¨orst ¨okning i arbetsl¨oshet efter finanskrisen, medan den andra gruppen (streckade linjer) ¨ar de l¨ander vars arbetsl¨oshet p˚averkades minst. F¨or att f¨ors¨oka isolera effekten av just finanskrisen p˚a arbetsl¨osheten anv¨ands arbetsl¨oshetsdata fr˚an ˚ar 2007 f¨or period 1 samt arbetsl¨oshetsdata fr˚an 2009 f¨or period 2 i unders¨okningen.
Graf 1: Utveckling av arbetsl¨oshet mellan de tv˚a perioderna
Det vi ser i grafen ¨ar att i gruppen med h¨ogst ¨okning s˚a mer ¨an f¨ordubblas niv˚an av arbetsl¨oshet med ¨okningar runt 10 procentenheter i Spanien, Estland och Irland, medan Danmark ¨okar n˚agot mindre. I den andra gruppen ser vi ist¨allet en minskning i arbetsl¨oshet f¨or Tyskland, medan Norge och Schweiz ser en v¨aldigt liten ¨okning mellan ˚aren.
F¨or att unders¨oka om det finns en korrelation mellan arbetsl¨oshet och r¨oster p˚a h¨ogerpopulistiska partier unders¨oks niv˚an av h¨ogerpopulistiskt r¨ostande i de tv˚a perioderna med samma l¨ander i graf 2.
Graf 2: Utveckling av r¨ostningandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier mellan perioderna
Det som framg˚ar i grafen ¨ar att andelen r¨oster p˚a h¨ogerpopulistiska partier ¨okar f¨or b˚ade Danmark och Estland i f¨orsta gruppen, men att den inte f¨or¨andras alls f¨or Spanien och Irland utan ligger p˚a 0. Anledningen ¨ar att varken Spanien eller Irland hade ett h¨ogerpopulistiskt parti i dessa tv˚a perioder, vilket leder till att de f¨orblir of¨or¨andrade. I den andra gruppen ser vi att r¨ostandelarna i b˚ade Norge och Schweiz tydligt g˚ar ner mellan perioderna, medan Tysklands r¨ostandelar g˚ar upp.
Att Tysklands r¨ostandelar g˚ar upp ¨ar intressant, d˚a arbetsl¨osheten i Tyskland gick ner mellan perioderna. Graf 2 visar p˚a att det finns en positiv korrelation mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande i l¨ander d¨ar arbetsl¨osheten ¨okade mycket och som hade h¨ogerpopulistiska partier, medan det finns en svag negativ korrelation i l¨anderna d¨ar abetsl¨osheten f¨or¨andrades lite, d¨ar Norge och Schweiz visar en tydlig negativ korrelation medan Tyskland ist¨allet visar en tydlig positiv korrelation.
F¨or att unders¨oka om det finns en korrelation mellan arbetsl¨oshet och st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier visas utvecklingen ¨over samma period med samma grupper i graf 3.
Graf 3: Utveckling av st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier mellan perioderna
Det som framg˚ar i grafen ¨ar att i den f¨orsta gruppen s˚a ¨okar st¨odet f¨or h¨ogerpopulism mellan perioderna mycket i Danmark och v¨aldigt lite i Estland, medan Spanien och Irland fortsatt ligger p˚a noll av ovan n¨amnda sk¨al. I den andra gruppen ser vi att Schweiz ligger p˚a ungef¨ar samma niv˚a mellan perioderna, medan st¨odet i Norge minskar m¨arkbart. Tyskland visar ist¨allet igen en ¨okning mellan perioderna. Utifr˚an grafen verkar det finnas en positiv korrelation mellan arbetsl¨oshet och st¨od f¨or h¨ogerpopulism i l¨anderna med h¨og ¨okning av arbetsl¨oshet och som hade h¨ogerpopulistiska partier, medan det inte verkar finnas n˚agon korrelation i gruppen d¨ar arbetsl¨osheten f¨or¨andrades lite, d˚a st¨odet i Schweiz knappt f¨or¨andras, Norge har en tydlig stor minskning och Tyskland har en liten men tydlig ¨okning mellan perioderna.
Sammanfattningsvis kan det ursk¨onjas ur graferna att i l¨anderna med h¨og ¨okning i arbetsl¨oshet under perioden, och som hade h¨ogerpopulistiska partier, s˚a finns det en positiv korrelation mellan arbetsl¨oshet och r¨ostandelar samt st¨od f¨or lan- dets h¨ogerpopulistiska parti, medan det f¨or l¨anderna utan h¨ogerpopulistiska partier inte p˚avisas n˚agon korrelation. F¨or gruppen med l˚ag p˚averkan av finanskrisen p˚a arbetsl¨oshet framg˚ar endast en svag negativ korrelation mellan arbetsl¨oshet och r¨ostandelar f¨or l¨anderna, och ingen ursk¨onjbar korrelation mellan arbetsl¨oshet och st¨od f¨or h¨ogerpopulism f¨or samma grupp.
Overlag verkar det finnas ett samband mellan arbetsl¨¨ oshet och r¨ostning/st¨od f¨or
h¨ogerpopulism i datan, men sambandet framst˚ar som svagt utifr˚an denna grafiska unders¨okning.
5 Empirisk metod
Den empiriska metod som unders¨okningen utg˚ar fr˚an ¨ar att anv¨anda finanskrisen 2008 som ett naturligt experiment, med en tydlig period innan och efter behandlingen, d¨ar behandlingen i experimentet blir arbetsl¨osheten som krisen orsakade i flera l¨ander. F¨or att unders¨oka sambandet mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism anv¨ands tv˚a beroende variabler f¨or st¨od samt r¨ostning p˚a h¨ogerpopulistiska partier och tre olika niv˚aer av arbetsl¨oshet som oberoende variabler - en p˚a individniv˚a, en p˚a regionsniv˚a samt en p˚a landsniv˚a. Detta till˚ater en unders¨okning av om det ¨ar individernas egna ekonomiska bekymmer som fungerar som mekanism f¨or r¨ostandet, vilket skulle f¨orespr˚aka ”pocket- book voting”, eller om det ¨ar det st¨orre perspektivet med arbetsl¨oshet p˚a regions- och landsniv˚a som ¨ar mekanismen, vilket skulle f¨orespr˚aka ”sociotropic voting”. F¨or regressionerna anv¨ands tv˚a ˚ars data f¨or varje land, med ett ˚ar innan finanskrisen (period 1) och det andra ˚aret efter finanskrisen (period 2).
Anledningen till att inkludera ¨aven st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier som beroende variabel ut¨over r¨ostning p˚a h¨ogerpopulistiska partier ¨ar f¨or att unders¨oka om st¨odet f¨or h¨ogerpopulism skiljer sig fr˚an r¨ostningen, d˚a datan f¨or st¨odet samlas in n¨ara efter krisens h¨ojning av arbetsl¨oshet medan ˚aren som valts i datan f¨or r¨ostningsvariabeln varierar beroende p˚a n¨ar valen i landet h¨olls. Eftersom variabeln f¨or st¨odet har data fr˚an n¨ara inp˚a krisen och n¨ara efter krisen ¨ar det m¨ojligt att det blir en annorlunda effekt f¨or den variabeln ¨an f¨or r¨ostningsvariabeln, vilket ¨ar varf¨or den inkluderas i unders¨okningen.
De l¨ander som ing˚ar i unders¨okningen har valts d˚a de alla ¨ar bel¨agna i Europa och delar m˚anga ekonomiska och kulturella faktorer. L¨anderna skiljer sig dock ˚at i vissa avseenden, och d˚a unders¨okningen utf¨ors ¨over en tidsperiod kan det ¨aven f¨orekomma generella f¨or¨andringar i n˚agra eller alla l¨ander under tiden som unders¨oks. Alla dessa faktorer skulle kunna p˚averka estimaten och den uppm¨atta effekten av arbetsl¨oshet p˚a h¨ogerpopulistiskt st¨od. Anledningen att en tv¨arsnittsregression inte anv¨ands f¨or unders¨okningen ¨ar att den metoden inte tar h¨ansyn till att datan har en tidsaspekt, utan hanterar varje observation lika oavsett vilket ˚ar den ¨ar gjord. Detta g¨or att metoden inte kontrollerar f¨or enhetsspecifika effekter - att det kan f¨orekomma faktorer inom enheter som ¨ar konstanta ¨over tid men som skiljer sig mellan enheter. Metoden tar inte heller h¨ansyn till trender som delas av m˚anga eller alla enheter ¨over tid, d˚a tidsaspekten g˚ar f¨orlorad i tv¨arsnittsregressionen. Detta g¨or det till ett naturligt val f¨or unders¨okningen att anv¨anda en OLS-regression med fixa effekter, d˚a dessa faktorer med en s˚adan metod rensas bort fr˚an estimaten.
Att anv¨anda en l¨angre tidsperiod som str¨acker sig ¨over finanskrisen f¨or un- ders¨okningen skulle dock leda till flera problem ¨aven vid anv¨andning av regressioner med fixa effekter. F¨or det f¨orsta finns det en begr¨ansning i datan, d¨ar ESS-rundorna innan 2008 inte har regionsdata, vilket inte m¨ojligg¨or en unders¨okning av perioden innan finanskrisen med regionsdatan. Ett annat problem med att unders¨oka en l¨angre tidsperiod ¨ar att det inte g˚ar att fastst¨alla om f¨or¨andringar i arbetsl¨oshet flera ˚ar efter finanskrisen ¨ar till f¨oljd av just finanskrisen eller andra ok¨anda variabler, vilket f¨orsv˚arar identifiering av den kausala effekten av arbetsl¨oshet p˚a h¨ogerpopulism. F¨or att undvika omitted variable bias och isolera arbetsl¨oshetens effekt anv¨ands regression- erna med fixa effekter d¨arf¨or enbart p˚a tv˚a tidsperioder, en period innan och en period efter finanskrisen, d˚a detta blir detsamma som att g¨ora en difference-in-difference (DiD).
Med en DiD-unders¨okning j¨amf¨or man en behandlingsgrupp som f˚att behandlingen med en kontrollgrupp som inte f˚att det f¨ore och efter behandling. Vid naturliga experiment kan man anv¨anda externa h¨andelser, t.ex. finanskrischockens p˚averkan p˚a arbetsl¨oshet, som behandling och j¨amf¨ora de l¨ander som fick behandlingen med de som inte fick den. De grupper som j¨amf¨ors b¨or vara s˚a lika som m¨ojligt f¨or att med s¨akerhet kunna avg¨ora om skillnaden efter behandlingen ¨ar till f¨oljd av behandlingen eller ej.
D˚a chocken som finanskrisen orsakade i arbetsl¨oshet inte var slumpm¨assigt f¨ordelad mellan l¨anderna finns det en risk att f¨or¨andringen i r¨ostning och st¨od ¨ar till f¨oljd av strukturella faktorer inom l¨anderna, vilket skulle g¨ora det oklart om f¨or¨andringen ¨ar till f¨oljd av arbetsl¨oshet eller faktorerna inom l¨anderna. DiD-metoden hanterar problemet med de ok¨anda faktorerna genom att subtrahera skillnaden i r¨ostning/st¨od innan krisen mellan kontroll- och behandlingsgrupp fr˚an skillnaden mellan dem efter krisen. M˚alet med att placera de tv˚a perioderna f¨or DiD-metoden n¨ara innan finanskrisen och n¨ara efter finanskrisen ¨ar att isolera chocken p˚a arbetsl¨oshet som kom fr˚an just finanskrisen.
Det ¨ar denna externa chock, och den h¨ojning av arbetsl¨oshet som f¨oljde, som anv¨ands f¨or att identifiera den kausala effekten av arbetsl¨oshet p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande och st¨od.
Det antagande som kr¨avs f¨or att observera en kausal effekt med en DiD-metod
¨
ar antagandet om ”common trends”, allts˚a att grupperna hade parallella trender innan behandlingen gavs, och att de d¨arf¨or borde ha haft parallella trender ¨aven efter behandlingen i det kontrafaktiska utfallet d¨ar behandlingsgruppen inte fick behandlingen. Om de inte har parallella trender efter behandlingen, men hade parallella trender innan, s˚a antyder det att det ¨ar behandlingen som ligger bakom skillnaden och inte andra faktorer.
F¨or att unders¨oka antagandet om parallella trender s˚a unders¨oks variablerna grafiskt genom en uppdelning av l¨anderna utifr˚an medianen av f¨or¨andring i arbetsl¨oshet mellan 2007 och 2009. Den ena gruppen best˚ar av l¨anderna med en f¨or¨andring under medianen (grupp 1) och den andra av l¨ander med en f¨or¨andring ¨over medianen (grupp 2). Det som ska unders¨okas ¨ar om finanskrisen fungerade som en extern chock, och att ¨okningen i arbetsl¨oshet inte var till f¨oljd av slumpen eller ok¨anda variabler. Ett s¨att att unders¨oka detta ¨ar att j¨amf¨ora trenderna i arbetsl¨oshet f¨or de tv˚a grupperna, d¨ar ett medelv¨arde r¨aknas fram f¨or varje grupp mellan ˚aren 2005 till 2009, vilket illustreras av linjerna i graf 4. Datan f¨or l¨andernas arbetsl¨oshet ˚aren 2005-2009 har h¨amtats fr˚an Eurostat.
Graf 4: Trender i grupperna med avseende p˚a arbetsl¨oshet
Det som framg˚ar i grafen ¨ar att b˚ada grupperna f¨oljer en liknande negativ trend fram till ˚ar 2007, d¨ar grupp 2 ist¨allet f˚ar en svagt positiv lutning och grupp 1 f˚ar en mindre negativ lutning - b˚ada verkar r¨ora sig i samma riktning (positiv). Sedan ser vi en stor positiv trend f¨or grupp 2 och en mindre men positiv trend i grupp 1. D˚a grupperna ¨ar uppdelade l¨angs medianen kommer l¨anderna n¨armast medianen sannolikt ha liknande trender, vilket graf 4 tyder p˚a, men samtidigt ser vi att grupp 2 ser en betydligt st¨orre ¨okning ¨an grupp 1 mellan ˚aren 2008 och 2009. D˚a arbetsl¨osheten i grupperna framst˚ar som relativt stabila mellan ˚aren 2005 till 2008, f¨or att sedan se en kraftig ¨okning mellan 2008 och 2009, antyder det att finanskrisen fungerade som en extern chock p˚a arbetsl¨osheten.
De tv˚a beroende variablerna i unders¨okningen, r¨ostandelar samt st¨od f¨or h¨ogerpopuli- stiska partier, unders¨oks utifr˚an deras samband med arbetsl¨oshet. F¨or den senare empiriska unders¨okningen ang˚aende sambandets kausalitet ¨ar det viktigt att unders¨oka huruvida de tv˚a grupperna (samma grupper som tidigare) f¨oljer samma trender innan finanskrisen. Om de inte har liknande trender innan finanskrisen kan det p˚averka identifikationen av en kausal effekt, d˚a det is˚afall kan finnas andra variabler ¨an behan- dlingen (arbetsl¨oshet) som p˚averkar utvecklingen. Datan fr˚an ESS som den empiriska unders¨okningen utg˚ar ifr˚an b¨orjar f¨orst 2008 (regionsdata), men ESS har rundor fr˚an 2002 och fram˚at med samma variabler f¨orutom regionsvariabler och den datan anv¨ands f¨or graf 5 och 6.
I graf 5 illustreras medelv¨arden f¨or h¨ogerpopulistiskt r¨ostande i b˚ada grupperna under tidsperioden 2002-2010.
Graf 5: Trender i grupperna med avseende p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande
Det som framg˚ar i grafen ¨ar att b˚ada grupperna f¨oljer liknande trender fram till
˚ar 2006, d˚a grupp 1 f˚ar en tydlig negativ trend medan grupp 2 f˚ar en svag negativ trend (g˚ar fr˚an v¨aldigt positiv till mindre positiv). Mellan ˚aren 2008 och 2010 ser vi ist¨allet en positiv trend f¨or b˚ada grupperna, d¨ar trenden ¨ar m¨arkbart starkare f¨or grupp 2 ¨an grupp 1. F¨or denna variabel f¨oljer grupperna inte samma trend lika tydligt som f¨or arbetsl¨oshet i f¨orperioden, men fram till 2006 ¨ar trenderna v¨aldigt lika och b˚ada trenderna ¨ar negativa mellan 2006 och 2008, ¨aven om grupp 1 har
en starkare negativ trend ¨an grupp 2. D˚a variablerna ¨ar baserade p˚a vad individen r¨ostade p˚a i senaste valet kan ¨aven olika valcykler p˚averka trenderna, och datan ¨ar obalanserad d˚a inte varje land f¨orekommer i varje runda. Ett test (ta bort l¨ander som inte f¨orekommer b˚ade 2006 och 2008, graf ˚aterfinns i bilagor) visar att trenderna inte f¨or¨andras m¨arkbart, och en unders¨okning av vilka l¨ander som hade val i b˚ada grupperna mellan 2006 och 2008 visar att det f¨orekom sex val i b˚ada grupperna. Det verkar allts˚a som att trenderna st¨ammer och inte har p˚averkats av n˚agon uppenbar felaktighet i hanteringen av datan.
En unders¨okning av trenden i grupperna f¨or st¨odet av h¨ogerpopulism illustreras i graf 6, d¨ar samma procedur har anv¨ants med medelv¨arden f¨or varje ˚ar och grupp.
Graf 6: Trender i grupperna med avseende p˚a h¨ogerpopulistiskt st¨od
Det som framg˚ar i grafen ¨ar att gruppernas trender generellt sett f¨oljer varandra i f¨orperioden. Mellan ˚aren 2002 och 2004 ¨ar trenden i grupp 1 v¨aldigt svagt positiv medan trenden i grupp 2 ¨ar negativ. ˚Ar 2004 ¨ar trenden i grupp 1 positiv och trenden i grupp tv˚a starkt positiv, medan trenden i b˚ada grupperna efter 2006 f¨oljer samma m¨onster, med grupp 2 p˚a en h¨ogre niv˚a ¨an grupp 1. I denna graf framg˚ar det inte tydligt att behandlingen (arbetsl¨oshet) har n˚agon tydlig effekt p˚a grupp 2, d˚a b˚ada grupperna verkar f¨olja samma trend mellan 2008 och 2010. Grafen tyder p˚a att l¨anderna har liknande trender innan finanskrisen men att behandlingen inte fick n˚agon tydlig effekt p˚a grupp 2 j¨amf¨ort med grupp 1 efter 2008. Detta skulle kunna vara ett
problem f¨or att identifiera en kausal effekt av arbetsl¨oshet p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulism i unders¨okningen.
Generellt sett p˚avisar grupperna parallella trender f¨or vad som ¨ar rimligt vid naturliga experiment i f¨orperioden - de f¨oljer varandras trender tillr¨ackligt v¨al. Under perioden som unders¨oks ¨over finanskrisen s˚a verkar behandlingen i form av arbetsl¨oshet endast haft effekt p˚a r¨ostandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier medan den inte verkar ha f˚att n˚agon synlig effekt p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier.
I unders¨okningen ing˚ar ¨aven flera kontrollvariabler b˚ade p˚a individniv˚a och region- sniv˚a. Kontrollvariablerna b¨or korrelera med b˚ade den beroende och den oberoende variabeln, d˚a man vill rensa bort all effekt p˚a den beroende variabeln som inte orsakas av den oberoende variabeln. D¨arf¨or inkluderas kontrollvariablerna ˚alder, k¨on och antal
˚ar utbildning, d˚a dessa kan t¨ankas p˚averka b˚ade den beroende och oberoende variabeln i unders¨okningen och d¨arf¨or b¨or kontrolleras f¨or. Det finns ¨aven anledningar att misst¨anka att det finns en samvariation mellan den oberoende variabeln arbetsl¨oshet och nettomigration. F¨or det f¨orsta kan man argumentera att om nettomigrationen i ett land ¨ar positiv och h¨og s˚a kan det bli sv˚art f¨or arbetsmarknaden i landet att absorbera alla nya arbetare vilket skulle leda till en ¨okad arbetsl¨oshet i landet. Ett argument f¨or att ¨aven arbetsl¨oshet p˚averkar nettomigration ¨ar att om ett land har h¨og arbetsl¨oshet s˚a kan det t¨ankas p˚averka migranters beslut om att migrera till just det landet eller n˚agot annat land, d¨ar det kan antas att ett land med l¨agre arbetsl¨oshet ¨ar att f¨oredra.
Om detta st¨ammer, att nettomigration korrelerar med arbetsl¨oshet, kan man utifr˚an b˚ada teorierna presenterade i teoriavsnittet argumentera f¨or att nettomigration ¨aven p˚averkar huruvida folk r¨ostar p˚a h¨ogerpopulistiska partier eller ej, d˚a de vill minska nettomigrationen i landet. Det blir d¨arf¨or viktigt att kontrollera f¨or nettomigration, s˚a att dess effekt p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier inte hamnar i feltermen. Tidigare studier har ¨aven p˚atalat vikten av att kontrollera f¨or invandring vid en unders¨okning som denna, vilket g¨or att nettomigration inkluderas som kontrollvariabel.
Regressionsekvationen som anv¨ands i unders¨okningen ser ut som f¨oljande:
Yit = β0+ β1unt+ β2urt+ β3uit+ γnr + γt+ γ1zirt+ it
D¨ar i anger individ, n anger land, r anger region, t anger tid, Yit anger beroende variabel, β0 anger interceptet, unt, urt och uit motsvarar arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a, regionsniv˚a och individniv˚a, γnr motsvarar regionsdummys (f˚angar upp all landsvari- ation ocks˚a), γt ¨ar tidsdummy, zirt ¨ar vektor av ¨ovriga kontroller p˚a individ- och regionsniv˚a och it anger feltermen.
F¨or regressionen s˚a klustras standardfelen p˚a regionsniv˚a, f¨or att till˚ata variation
¨
over tid inom regioner men inte mellan regioner.
6 Resultat
I regressionerna har b˚ade h¨ogerpopulistiskt r¨ostande och st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier anv¨ants som beroende variabel. I tabell 3 s˚a ges estimaten f¨or regressionen med h¨ogerpopulistiskt r¨ostande som beroende variabel i kolumn 1 till 3, medan estimaten med h¨ogerpopulistiskt st¨od som beroende variabel anges i kolumn 4 till 6. Estimaten i kolumn 1 (4) har inte n˚agra kontroller, i kolumn 2 (5) ing˚ar kontrollvariabler och i kolumn 3 (6) ing˚ar kontrollvariabler samt fixa effekter (DiD).
F¨or den f¨orsta beroende variabeln, r¨ostning p˚a h¨ogerpopulistiskt parti, framg˚ar det i f¨orsta modellen (kolumn 1) att det finns ett negativt samband mellan arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a och r¨ostning, d¨ar detta samband inte ¨ar statistiskt signifikant ens p˚a en 10% signifikansniv˚a, vilket g¨or det sannolikt att resultatet ¨ar till f¨oljd av slumpen.
F¨or arbetsl¨oshet p˚a regionsniv˚a ¨ar sambandet ¨aven d¨ar negativt och ej statistiskt signifikant, medan f¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a s˚a ¨ar sambandet positivt men ej statistiskt signifikant. I modell tv˚a (kolumn 2), med fler kontroller adderade, f¨or¨andras varken riktningen eller den statistiska signifkansen p˚a sambanden. I modell tre (kolumn 3) l¨aggs samtliga kontroller p˚a, vilket resulterar i att sambandet mellan r¨ostning och arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a blir positivt samt statistiskt signifikant p˚a en 5% signifikansniv˚a. N¨ar man rensat f¨or enhetsspecifika effekter och tidstrender s˚a har det allts˚a framkommit en statistiskt s¨akerst¨alld effekt av arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande. Sambandet ¨ar dock inte av n˚agon st¨orre ekonomisk signifikans, d˚a en ¨okning p˚a 20 procentenheter i landets arbetsl¨oshet (vilket ¨ar st¨orre ¨an n˚agon av ¨okningarna under den observerade perioden) skulle ¨oka r¨ostningsandelen med endast 0.204 ∗ 0.2 = 0.0408 ≈ 4.1 procentenheter. En v¨aldigt stor ¨okning i arbetsl¨oshet skulle allts˚a leda till en relativt liten ¨okning i r¨ostandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier.
F¨or arbetsl¨oshet p˚a regionsniv˚a ¨ar sambandet fortfarande negativt och i liknande storleksordning som i f¨orsta modellen, och ¨aven med fixa effekter bortrensade har den inte en statistiskt signifikant effekt. F¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a ¨ar sambandet fortsatt positivt, dock har effekten minskat n˚agot n¨ar fixa effekter rensats bort men ¨ar fortsatt ej statistiskt signifikant.
F¨or den andra beroende variabeln, st¨od f¨or h¨ogerpopulistiskt parti, framg˚ar det i f¨orsta modellen (kolumn 4) att det finns ett negativt samband mellan arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a och st¨od, och estimatet ¨ar ¨aven statistiskt signifikant p˚a en 5% signifikansniv˚a.
Effekten ¨ar dock inte s¨arskilt ekonomiskt signifikant, d˚a en ¨okning p˚a 20 procentenheter i arbetsl¨oshet endast skulle minska st¨odet med −0.344 ∗ 0.20 = −0.0688 ≈ −6.9 procentenheter. F¨or arbetsl¨osl¨oshet p˚a regionsniv˚a ¨ar sambandet ¨aven d¨ar negativt
Tabell 3: OLS difference-in-difference samt tv¨arsnittsregressioner
men effekten ¨ar v¨aldigt liten, en hel decimal mindre ¨an p˚a landsniv˚a, och ¨ar inte heller ej statistiskt signifikant. F¨or arbetsl¨osheten p˚a individniv˚a ¨ar sambandet negativt men ej statistiskt signifikant. I modell tv˚a (kolumn 5), med fler kontroller adderade, ¨ar sambandet mellan arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a och st¨od fortsatt negativt, men effekten har n¨astan halverats. D¨aremot ¨ar effekten inte statistiskt signifikant l¨angre ens p˚a en 10% signifikansniv˚a. F¨or arbetsl¨oshet p˚a regionsniv˚a s˚a ¨ar sambandet fortsatt negativt och ej statistiskt signifikant, och f¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a s˚a ¨ar sambandet ocks˚a fortsatt negativt och ej statistiskt signifikant. I modell 3 (kolumn 6) l¨aggs samtliga kontroller p˚a, och sambandet f¨or arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a blir med detta positivt. Dock ¨ar sambandet fortfarande inte statistiskt signifikant. F¨or arbetsl¨oshet p˚a regionsniv˚a ¨ar sambandet fortsatt negativt och ej statistiskt signifikant. F¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a ¨ar sambandet fortfarande negativt, men effekten har minskat med en hel decimal och ¨ar fortfarande ej statistiskt signifikant.
Sammanfattningsvis framg˚ar det i tabellen att enbart ett estimat f¨or sambandet mellan arbetsl¨oshet och r¨ostandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier ¨ar statistiskt sig- nifikant, och det ¨ar f¨or arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a d¨ar det finns en positiv men liten effekt och har d¨arf¨or en relativt l˚ag ekonomisk signifikans. F¨or sambandet mellan arbetsl¨oshet och st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier ¨ar inget av estimaten statistiskt signifikant n¨ar samtliga kontroller lagts p˚a, och den ekonomiska signifikansen av estimaten ¨ar inte relevant d˚a deras storlek sannolikt ¨ar till f¨oljd av slumpen.
6.1 Analys
Resultaten visar att det ¨ar arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a som har en statistiskt s¨akerst¨alld effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande. Det ¨ar ett intressant resultat eftersom det tyder p˚a att av de tv˚a teorierna som presenterades i teoriavsnittet s˚a ¨ar det sociotropic voting som ¨ar relevant i detta sammanhang. Individer r¨ostar enligt resultaten inte utifr˚an sin personliga ekonomi, vilket hade antytts om arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a hade haft en statistiskt s¨akerst¨alld effekt p˚a r¨ostandet. Ist¨allet ¨ar det p˚a landsniv˚a som arbetsl¨osheten p˚averkar r¨ostandet, vilket antyder att det ¨ar sociotropisk r¨ostning som agerar som mekanism mellan arbetsl¨oshet och hur individer r¨ostar; att de r¨ostar f¨or vad de tror ¨ar b¨ast f¨or samh¨allet snarare ¨an vad som ¨ar b¨ast f¨or dem personligen.
Det g˚ar dock inte fr˚an resultaten att helt utesluta pocket-book voting som mekanism av tv˚a anledningar. F¨or det f¨orsta s˚a kan det fortfarande vara s˚a att individer r¨ostar utifr˚an sin egen nytta utifr˚an arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a, om anledningen till att de r¨ostar p˚a ett h¨ogerpopulistiskt parti n¨ar arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a ¨ar h¨og ¨ar f¨or att de
ser det som en risk f¨or att de sj¨alva kommer att bli arbetsl¨osa.
F¨or det andra ¨ar det viktigt att lyfta att variabeln f¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a inte blir en difference-in-difference i unders¨okningen, d˚a de som svarar p˚a fr˚ageenk¨aten
¨
ar slumpm¨assigt utvalda mellan rundorna. Att den empiriska unders¨okningen visade att individuell arbetsl¨oshet inte har n˚agon statistiskt signifikant effekt p˚a varken h¨ogerpopulistiskt r¨ostande eller st¨od kan d¨arf¨or ha p˚averkats av att det estimatet inte blir en DiD. Estimatet f¨or den variabeln blir ist¨allet en vanlig OLS-regression med fixa effekter, d˚a man inte f¨oljer samma grupper individer mellan perioderna till skillnad fr˚an regioner och l¨ander. Det skulle allts˚a kunna vara en anledning till att resultaten inte tyder p˚a pocket-book voting som mekanism. Det g˚ar d¨armed inte att med s¨akerhet utesluta pocket-book voting, ¨aven d˚a resultaten tydligt visar p˚a att det
¨
ar sociotropic voting som fungerar som mekanism i sammanhanget.
En annan intressant aspekt av resultaten ¨ar skillnaden i resultaten f¨or de tv˚a beroende variablerna - att det finns en statistiskt s¨akerst¨alld effekt av arbetsl¨oshet p˚a r¨ostning men inte p˚a st¨odet. En m¨ojlig anledning ¨ar att det n¨ar man m¨ater n¨armare inp˚a finanskrisen inte finns n˚agon statistiskt s¨akerst¨alld effekt mellan arbetsl¨oshet och st¨od f¨or h¨ogerpopulism. En annan m¨ojlig anledning ¨ar att de som svarar p˚a fr˚ageenk¨aten inte egentligen identifierar sig sj¨alva som h¨ogerpopulister, eller inte vill medge det, och fyller i att de st¨odjer andra partier, men att n¨ar det kommer till valurnan s˚a r¨ostar de h¨ogerpopulistiskt. Dock skulle de is˚afall antagligen ¨aven ljuga om vad de r¨ostade p˚a i senaste valet. Det ¨ar sv˚art att unders¨oka dessa t¨ankbara anledningar, d˚a den ena f¨orsv˚aras av att valen h˚alls olika ˚ar i olika l¨ander, och den andra f¨orsv˚aras av att det f¨oruts¨atter sanningsenlighet fr˚an individen i fr˚ageformul¨aret.
En m¨ojlig l¨osning skulle vara att f¨ors¨oka matcha data f¨or val˚ar och data f¨or st¨od av h¨ogerpopulism f¨or att f¨ors¨oka utr¨ona om n˚agon av anledningarna p˚averkar resultaten.
En annan aspekt som ¨ar v¨ard att diskutera ¨ar kausaliteten i resultatet. ¨Aven d˚a unders¨okningen antar att det inte finns n˚agon korrelation mellan den oberoende variabeln och feltermen s˚a ¨ar det sv˚art att garantera detta. Dock s˚a rensas estimaten fr˚an en hel del potentiella omitted variables genom anv¨andandet av difference-in- difference metoden tillsammans med kontrollvariablerna, vilket ¨ar varf¨or antagandet
¨
and˚a anses uppfyllt. Ett annat m¨ojligt hot mot kausaliteten i resultatet ¨ar de parallella trenderna f¨or variablerna i f¨orperioden. Till stor del f¨oljer variabeln f¨or r¨ostning f¨or de olika grupperna samma trender i graf 5, men mellan 2006 och 2008 s˚a g˚ar trenderna i olika riktningar. Trenden f¨or b˚ada grupperna ¨ar dock densamma - de blir mindre positiva i sin lutning, vilket ¨ar varf¨or antagandet om parallella trender i det kontrafaktiska utfallet d¨ar krisen inte skett ¨and˚a anses rimligt. Det syns ¨aven att
grupp 2 har en tydligt st¨orre ¨okning i r¨ostning ¨an grupp 1 efter krisen, vilket tyder p˚a att behandlingen haft effekt.
I graf 6 som visar trender i st¨odet f¨or h¨ogerpopulism f¨oljer grupperna generellt sett samma trender, ¨aven om grupp tv˚a varierar kraftigare i amplitud ¨an grupp ett. Dock s˚a syns det att mellan ˚aren 2008 och 2010 s˚a f¨oljer de samma trend, vilket m¨ojligtvis
¨
ar varf¨or ingen statistiskt s¨akerst¨alld effekt framkom i den empiriska unders¨okningen f¨or st¨odet, d˚a behandlingen i form av arbetsl¨oshet inte verkar ha p˚averkat st¨odet olika f¨or grupperna.
De t¨ankbara hoten mot identifieringen av en kausal effekt har allts˚a addresserats.
7 Slutsats
Syftet med unders¨okningen var att unders¨oka om det finns ett kausalt samband mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism. F¨or att unders¨oka detta har flera unders¨okningar gjorts i form av grafer, tv¨arsnittsregressioner och en ”difference-in-difference”-metod f¨or tv˚a olika beroende variabler (r¨ostning samt st¨od f¨or h¨ogerpopulistiskt parti), med tre olika niv˚aer p˚a den oberoende variabeln arbetsl¨oshet f¨or att unders¨oka om det finns en skillnad i hur de olika niv˚aerna p˚averkar de beroende variablerna. Regressionerna k¨ors med tv˚a ˚ars data som str¨acker sig ¨over finanskrisen vilket anv¨ands som ett naturligt experiment.
Fr˚an den empiriska unders¨okningen framgick det att av de tre olika niv˚aerna p˚a arbetsl¨oshet s˚a var det endast arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a som hade en statistiskt signifikant effekt p˚a andelen r¨oster f¨or h¨ogerpopulistiska partier. Detta ¨ar ett intres- sant resultat, d˚a de tv˚a teorier som togs upp i teoriavsnittet, ”pocket-book voting”
samt ”sociotropic voting”, f¨orespr˚akar tv˚a olika hypoteser ang˚aende utfallet. Enligt
”pocket-book voting” borde det vara den individuella niv˚an p˚a arbetsl¨oshet som fungerar som mekanism mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande. Fr˚an den empiriska unders¨okningen framg˚ar det dock att effekten av individuell arbetsl¨oshet p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande inte ¨ar statistiskt s¨akerst¨allt. Det g˚ar allts˚a inte att statis- tiskt s¨akerst¨alla att individuell arbetsl¨oshet har en effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande, vilket g¨or att effekten inte kan anses vara kausal. Det vi ist¨allet ser ¨ar att det ¨ar arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a som har en statistiskt s¨akerst¨alld effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande, vilket tyder p˚a att det ¨ar ”sociotropic voting” som fungerar som mekanism mellan arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande. Individers r¨ostande styrs i det fallet mer av deras uppfattning om samh¨allets nytta snarare ¨an den individuella nyttan, vilket ¨ar vad resultaten antyder. Det g˚ar dock inte att helt utesluta ”pocket-book voting” som mekanism, d˚a anledningen till att man bryr sig om arbetsl¨osheten i landet kan vara att man ¨ar orolig f¨or sin personliga ekonomi.
Givet att OLS-antagandena antas vara uppfyllda (att estimaten ¨ar unbiased, consis- tent, ungef¨ar normalf¨ordelade), samt att villkoret f¨or ”difference-in-difference”-metoden om parallella trender antas uppfyllt efter rimlighetsunders¨okningen i metodavsnittet, kan den uppm¨atta effekten anses vara kausal; f¨or varje procentenhets ¨okning i landets ar- betsl¨oshet ¨okar r¨ostandelar f¨or h¨ogerpopulistiska partier med 0.204 ∗ 0.01 ≈ 0.002 = 0.2 procentenheter. Detta kan dock inte anses vara en ekonomiskt signifikant effekt, d˚a det kr¨avs en v¨aldigt stor ¨okning i arbetsl¨oshet f¨or att effekten p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande ska bli m¨arkbar. Om en policymakare skulle vilja motverka h¨ogerpopulism
skulle en policy som minskar arbetsl¨oshet allts˚a inte vara en effektiv ˚atg¨ard mot h¨ogerpopulistiskt r¨ostande.
N¨ar den beroende variabeln ist¨allet var st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier framkom- mer det att inget av estimaten f¨or arbetsl¨oshet p˚a de olika niv˚aerna ¨ar statistiskt signifikant. Detta antyder att det inte finns n˚agon statistiskt s¨akerst¨alld effekt av arbetsl¨oshet p˚a huruvida folk st¨odjer h¨ogerpopulistiska partier. Detta ¨ar ett intressant resultat d˚a det som ovan n¨amnt finns en statistiskt s¨akerst¨alld effekt av arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a f¨or om man r¨ostade h¨ogerpopulistiskt, vilket g¨or det intressant varf¨or det inte framkommer n˚agon statistiskt s¨akerst¨alld effekt av arbetsl¨oshet p˚a st¨odet.
Resultatet ¨ar i linje med tidigare studier som gjorts p˚a omr˚adet. Enligt tidigare studier f¨oljer h¨ogerpopulistiskt r¨ostande av ekonomisk os¨akerhet, och de studier som unders¨okt sambandet mellan just arbetsl¨oshet och h¨ogerpopulism har generellt kommit fram till att det finns ett positivt samband mellan de tv˚a. Resultaten fr˚an denna unders¨okning visar ¨aven de p˚a ett positivt samband mellan de tv˚a, d¨ar det n¨ar man unders¨oker flera niv˚aer av arbetsl¨oshet framkommer att arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a har en positiv effekt p˚a h¨ogerpopulistiskt r¨ostande.
En potentiell svaghet i resultaten ¨ar att arbetsl¨osheten p˚a individniv˚a inte f¨oljer samma individer ¨over perioderna, d˚a fr˚ageenk¨aten som variabeln baseras p˚a delas ut slumpn¨assigt till befolkningen i l¨anderna. Det inneb¨ar att det resultatet f¨or arbetsl¨oshet p˚a individniv˚a, till skillnad fr˚an regions- och landsniv˚a, inte ¨ar en difference-in-difference vilket kan ha p˚averkat estimaten. Det vore d¨arf¨or intressant f¨or framtida studier att g¨ora samma unders¨okning fast med data f¨or samma individer ¨over perioderna, f¨or att se om resultatet skulle p˚averkas eller ej. Det vore ¨aven intressant f¨or framtida studier att fortsatt unders¨oka skillnader mellan r¨ostning och st¨od f¨or h¨ogerpopulistiska partier, f¨or att se om det enbart ¨ar i datan f¨or denna unders¨okning som de skiljer sig
˚at eller om det finns andra anledningar.
Sammanfattningsvis ¨ar resultatet fr˚an unders¨okningen att det finns ett kausalt samband mellan arbetsl¨oshet p˚a landsniv˚a och h¨ogerpopulistiskt r¨ostande, d¨ar samban- det ¨ar positivt men storleken p˚a effekten inte ¨ar ekonomiskt signifikant. Detta resultat ligger i linje med tidigare studier som gjorts ang˚aende sambandet. Resultatet tyder p˚a att det ¨ar sociotropisk r¨ostning som fungerar som mekanism mellan arbetsl¨oshet och individers r¨ostande p˚a h¨ogerpopulistiska partier. F¨or h¨ogerpopulistiskt st¨od framkom det ingen statistiskt s¨akerst¨alld effekt fr˚an n˚agon av arbetsl¨oshetsniv˚aerna p˚a st¨odet f¨or h¨ogerpopulistiska partier.
Referenser
BBC. 2019. Europe and right-wing nationalism: A country-by-country guide.
https://www.bbc.com/news/world-europe-36130006 (h¨amtad 2020-12-05)
Brug, W. an der, M. Fennema, och J.N. Tillie. (2005). Why Some Anti-immigrant Parties Fail and Others Succeed: A Two-step Model of Aggregate Electoral Support.
Comparative Political Studies 38(5): 537-573.
Cochrane, C., and Nevitte, N. 2014. Scapegoating: Unemployment, far-right parties and anti-immigrant sentiment. Comparative European Politics 12(1): 1-32.
Dal B´o, E., O. Folke, F. Finan, T. Persson, och J. Rickne. 2019. Economic Losers and Political Winners: Sweden’s Radical Right
Eklund, H. 2019. ”Har inte avradikaliserats som SD”. Svenska Dagbladet. 27 Maj.
https://www.svd.se/superval-for-nya-populiststjarnan (h¨amtad 2021-01-07)
Elinder, M., H. Jordahl, och P. Poutvaara. 2008, Selfish and Prospective: Theory and Evidence of Pocketbook Voting. Tyskland: Institute for the study of labor.
European social survey. 2020. https://www.europeansocialsurvey.org/data Eurostat. 2020. Database.
https://ec.europa.eu/eurostat/web/main/data/database (h¨amtad 2021-01-07) The economy journal. 2018. Radical right-wing populism in Europe, a threat to democracy?. https://www.theeconomyjournal.eu/texto-diario/mostrar/1020665/radical- right-wing-populism-in-europe-threat-to-democracy (h¨amtad 2020-12-04)
Fresnic, F. 2008. Welfare chauvinism east and west: Romania and France. Diss, University of Illinois Urbana-Champaign.
Golder, M. 2003. Explaining variation in the success of extreme right parties in Western Europe. Comparative Political Studies 36(4): 432-466.
Golder, M. 2004. Electoral institutions, unemployment and extreme right parties:
A correction. British Journal of Political Science 33(03): 525-534.
Hansford, T.G., och B.T. Gomez. 2015. Reevaluating the sociotropic economic voting hypothesis. Electoral studier 39: 15-25.
Inglehart, R. och P. Norris (2017). Trump and the Populist Authoritarian Parties:
The Silent Revolution in Reverse. Perspectives on Politics 15(2): 443-454.
Ivarsflaten, E. (2008). What Unites Right-wing Populists in Western Europe?:
Re-examining Grievance Mobilization Models in Seven Successful Cases. Comparative Political Studies 41(1): 3-23.
Jackman, R.W., och K. Volper. 1996. Conditions Favouring Parties of the Extreme Right in Western Europe. British journal of political science 26(4).
Jesuit, D., och V. Mahler. 2004. Electoral Support for Extreme Right-Wing Parties: A Subnational Analysis of Western European Elections in the 1990s. LIS Working papers 391. doi:10.1016/J.ELECTSTUD.2009.01.009
Jungar, A. 2009. Populismens m˚anga ansikten. Institutet f¨or framtidsstudier.
https://www.iffs.se/media/2232/Framtider2-09Klar.pdf (h¨amtad 2020-12-03)
Kinder, D.R., och D. Kiewet. 1981. Sociotropic Voting: The American Case.
British journal of political sciene 11(2): 129-161.
Kitschelt, H. 1995. Formation of Party Cleavages in Post-communist Democracies:
Theoretical Propositions. Party Politics 1(4): 447-472.
Kitschelt, H., och A. McGann. 1997. The Radical Right in Western Europe: A Comparative Analysis. University of Michigan Press.
Knigge, P. 1998. The ecological correlates of right-wing extremism in Western Europe. European Journal of Political Research 34(2): 249-279.
Kriesi, H., E. Grande, R. Lachat, D. Martin, S. Bornschier, och T. Frey. 2006.
Globalization and the Transformation of the National Political Space: Six European Countries Compared. European Journal of Political Research 45(6): 921-956.
Liddiard, P. 2019. Is Populism Really a Problem for Democracy?. Wilson Center.
https://www.wilsoncenter.org/publication/populism-really-problem-for-democracy Mankiw, N.G. och M.P. Taylor. 2018. Economics. 4. uppl. England: Cengage learning.
Mayda, A. 2006. Who Is Against Immigration? A Cross-country Investigation of Individual Attitudes toward Immigrants. Review of Economics and Statistics 88(3):
510-530.
Meltzer, A.H. och S. Richard. 1981. A rational theory of the size of government.
The journal of political economy 89(5), 914-927.
Minkenberg, M. 2000. The Renewal of the Radical Right: Between Modernity and Antimodernity. Government and Opposition 35(2), 170-188.
Nationalencyklopedin. 2020. Populism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/
l˚ang/populism (h¨amtad 2020-12-07)
Oesch, D. 2008. Explaining Workers’ Support for Right-wing Populist Parties in Western Europe: Evidence from Austria, Belgium, France, Norway, and Switzerland.
International Political Science Review 29(3), 349-373.
Pewresearch. 2019. Appendix A: Classifying European populist parties.
https://www.pewresearch.org/global/2019/10/14/appendix-a-classifying-european-populist- parties/ (h¨amtad 2020-12-05)
Quillian, L. 1995. Prejudice as a Response to Perceived Group Threat: Popula-
tion Composition and Anti-immigrant and Racial Prejudice in Europe. American Sociological Review 60(4): 586-611.
Scheve, K.F. och M.J. Slaughter. 2001. Labor Market Competition and Individual Preferences over Immigration Policy. Review of Economics and Statistics 83(1), 133-145.
Semyonov, M., R. Raijman, och A. Gorodzeisky. 2008. Foreigners’ impact on European societies. International Journal of Comparative Sociology 49(1): 5–20. doi:
https://doi.org/10.1177/000312240607100304
SVD. 2019. Framg˚angar f¨or h¨ogerpopulister i EU-valet. https://www.svd.se/superval- for-nya-populiststjarnan (h¨amtad 2021-01-08)
SVT. 2018. Finanskrisen - vad var det som h¨ande?.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/finanskrisen-vad-var-det-som-hande (h¨amtad 2021-01-08)
Wang, A. 2017. Patience as the rational foundation of sociotropic voting. Electoral studies 50: 15-25.
Wodak, R., M. KhosraviNik, och B. Mral. 2013. Right wing populism in Europe.
London: Bloomsberry.
Worldatlas. 2020. The richest countries in europe.
https://www.worldatlas.com/articles/the-richest-countries-in-europe.html (h¨amtad 2020-12-05)
Bilagor
Bilaga 1: Trender h¨ogerpoplistiskt r¨ostande, l¨ander som f¨orekom 2006 men ej 2008 droppade fr˚an datan
