Samband vid Brf. Krönet: studier runt en väderstation

(1)

Energiingenjörsprogrammet

INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ

Samband vid Brf. Krönet Studier runt en väderstation

Niklas Hansson Juni 2009

Examensarbete/15hp/C-nivå

Energisystem

(2)

(3)

Förord

Detta arbete avslutar mina studier vid Högskolan i Gävle.

Idén till arbetet diskuterades fram tillsammans med Marcus Wijk och Malin Karlsson på Gävle Energi AB under de första månaderna 2009.

Min förhoppning är att denna rapport ska bidra med information och kunskap som Gävle Energi (och jag själv) kan dra nytta av från och med avslutningen av arbetet.

I samband med detta förord skulle jag vilja tacka en del personer. Först i raden kommer Marcus Wijk min handledare på Gävle Energi, tack för all hjälp och alla diskussioner kring detta arbete.

Joel Söderberg, jag säger bara SISS & SIGS! Conny från Styr och ställer, tack för information och idéer. Sedan naturligtvis Ulf Larsson, handledare från HiG. Tack, inte bara för detta arbete, utan för hela studietiden. Ditt stöd, dina idéer/ förslag och glada tillrop har hjälpt en hel del på vägen.

I och med att studietiden nu är slut vill jag även passa på att tacka mina studiekamrater för den resa vi gjort under tre års tid. Det har varit både upp och ner men vi har för det mesta haft ett gott humör.

Sist men inte minst vill jag tacka min familj och framförallt min underbara fru, Åsa, för att ni har stått ut med mig dessa år.

Tack!

Gävle juni 2009 Niklas Hansson

(4)

(5)

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att titta på och eventuellt upptäcka vissa samband mellan de vanligaste klimatparametrarna (lufttemperatur, sol, vind, luftfuktighet och lufttryck) och inomhusklimatet. Inomhusklimatet är i detta arbete det samma som luftens temperatur inomhus.

Även en sammanställning av två studier kring NordIQ’s styrning av värmesystemet och tappvarmvattnet görs.

En stor del av arbetet har varit att sammanställa och studera insamlad data från bland annat en väderstation.

Under den här perioden (våren) är det solen och utomhustemperaturen som har störst påverkan på temperaturen inomhus.

En stor del inom energisektorn idag handlar om att använda energin effektivare och minska på utsläppen. Förhoppningen är att detta arbete ska kunna hjälpa till i den riktningen. Att utnyttja gratisenergin och dra ner på t.ex. fjärrvärmen är ett sätt, att inte kyla bort övertemperaturer utan att istället dra ner på den köpta energin.

Ett annat sätt att utnyttja energin på ett effektivare sätt är att öka avkylningen och minska på flödet i uppvärmningssystemet. Det är något som NordIQ säger sig göra med sin styrning av värme och tappvarmvatten.

Sammanställningen visar att det stämmer.

(6)

(7)

Abstract

The purpose of this thesis is to study and contingently discover some linkage between the most common climate parameters (air temperature, sun, wind, air humidity and air pressure) and the indoor climate. The indoor climate in this thesis is the same as the air- temperature indoor.

Also a compilation of two studies about NordIQ´s controlling of the heating system and hot water is done.

A major portion of the work has been to compile and study collected data from among other things a weather station.

During this period (spring) the sun and the outdoor temperature have the greatest impact on the indoor temperature.

A major portion of the energy sector today is about how to use the energy in a more effective way and decrease the emissions. Hopefully this thesis will help in that direction.

To use the free energy and reduce for example district heating is one way, not cooling the high indoor temperatures, rather reduce the bought energy.

Another way to take advantage of the energy in a more efficient approach is to increase annealing and reduce the flow in the heating system. That´s something with the aim of NordIQ`s controlling of the heat and hot water.

The compilation shows that it´s true.

(8)

(9)

Innehåll

1 Inledning ... - 1 -

1.1 Gävle Energi AB ... - 1 -

1.2 Bakgrund ... - 1 -

1.2.1 EU´ s policy angående energi ... - 3 -

1.2.2 Bostadsrättsföreningen Krönet ... - 3 -

1.2.3 Styr och ställer AB ... - 3 -

1.3 Syfte ... - 3 -

1.4 Avgränsningar och förutsättningar ... - 4 -

2 Planering ... - 5 -

2.1 Faser ... - 5 -

2.2 Handledning ... - 5 -

3 Metod ... - 7 -

3.1 Litteraturstudier ... - 7 -

3.2 Faktainsamling ... - 7 -

3.3 Teknisk utrustning ... - 7 -

3.4 Loggdata ... - 8 -

3.4.1 Placering av rumsgivare ... - 8 -

3.4.2 Bearbetning av data... - 11 -

3.4.3 Samband ... - 11 -

3.4.4 Väderstationen ... - 11 -

3.5 Personlig kontakt och besök ... - 11 -

3.6 Rapportskrivning ... - 12 -

4 Teori ... - 13 -

4.1 Klimatet utomhus ... - 13 -

4.1.1 Lufttemperaturen... - 13 -

4.1.2 Fukt i luften ... - 13 -

4.1.3 Solinstrålning ... - 15 -

(10)

4.1.4 Vind ... - 15 -

4.2 Klimatet inomhus ... - 17 -

4.2.1 Termiska klimatet ... - 17 -

4.2.2 Hygieniska ... - 18 -

4.2.3 Ljusförhållande ... - 18 -

4.2.4 Ljudförhållande ... - 18 -

4.3 Byggnadens tröghet ... - 18 -

4.4 Energianvändning i byggnader ... - 19 -

4.5 Energibesparing ... - 20 -

4.6 Reglerteknik ... - 21 -

4.7 NordIQ ... - 23 -

4.7.1 Tappvarmvattenkretsen ... - 24 -

4.7.2 Radiatorkretsen ... - 25 -

5 Resultat ... - 27 -

5.1 Tolkning av tabeller och diagram ... - 27 -

5.1.1 Hus 18... - 27 -

5.1.2 Hus 16... - 32 -

5.2 Icke samband ... - 37 -

5.3 Energibesparing ... - 38 -

5.4 Tester med NordIQ’s SoftControl™ ... - 40 -

5.4.1 Telge Nät ... - 40 -

5.4.2 FOU 2005:125- ... - 41 -

5.4.3 Sammanställning ... - 47 -

6 Diskussion ... - 49 -

6.1 Kritik mot metod ... - 50 -

6.1.1 NordIQ... - 51 -

6.2 Vem tjänar på vad? ... - 51 -

7 Slutsats ... - 53 -

8 Referenser ... - 55 -

(11)

9 Tabeller och figurer ... - 57 -

Bilagor

(12)

(13)

1 Inledning

Under den sista terminen på den treåriga energiingenjörsutbildningen skall ett examensarbete göras. Mitt arbete sker på uppdrag av Gävle Energi AB.

1.1 Gävle Energi AB

Hösten 2008 startade Gävle Energi AB upp en ny avdelning, ”Energimarknad”, vars övergripande målsättning är att hjälpa till att effektivisera energianvändningen i fastigheter. Effektivisering av energianvändningen ger en minskad miljöpåverkan och dessutom sparar det pengar.

Gävle Energi AB ägs av Gävle Kommun och har åtta verksamheter under sig; elnät, elhandel, värme, närvärme, kyla, kommunikation, energiproduktion och energimarknad.

1.2 Bakgrund

Över hela världen pågår en debatt om hur lösningen av den globala uppvärmningen, höjda havsnivåer och ökade utsläpp av växthusgaser ska se ut. (Dincer, o.a., 1999).

Växthuseffekten är något som vi i den industrialiserade delen av världen till den största delen får ta på oss då vi har de högsta utsläppen jämfört med den övriga delen av världen.

(Omer, 2008).

Det är framför allt vi i den industrialiserade delen av världen som får stå till svars för den globala uppvärmningen då vi släpper ut stora mängder med t.ex. växthusgaser. (Omer, 2008). Jordens medeltemperatur har höjts med mer än 0,7°C under de sista 150 åren.

Temperaturökningen är för närvarande på ca 0,2°C per årtionde. (Regeringskansliet, 2008). Haven (Atlanten, Stilla havet och Indiska oceanen) har ökat sin medeltemperatur med 0,06°C sedan 1995. Dessa hav täcker ca 72 % av jordens yta. (Omer, 2008).

Ett sätt att bromsa den globala uppvärmningen är en effektivare och smartare användning av energin (Omer, 2008).

Och hur kan vi då använda energin på ett effektivare sätt?

En av nyckelfaktorerna vid effektivisering i ett större systemtänkande är fjärrvärme (Omer, 2008) som även hjälper till att minska t.ex. CO2 utsläppen.

När fjärrvärme används kan man minska på förlusterna i ledningarna genom att hålla låga temperaturer på energibäraren, vattnet, och då framförallt i returledningarna. (Gummérus, o.a.).

(14)

Om man går ner på byggnadsnivå är det viktigt när man gör en effektiviseringsåtgärd, till exempel byter till bättre fönster, (Rosencrantz, o.a., 2005) att det finns en bra uppföljning, månads- eller halvårsvis så att man kan se den minskade energianvändningen. (Olofsson, o.a., 2008).

Siffror från 2006 visar att hushållen står för 38,7 % av slutanvändningen vad gäller energi inom EU. (European Communities, 2009). Tittar vi hur energianvändningen ser ut i Sverige så står hushållen för ca 40 % av nationens samlade energianvändning. (Olofsson, o.a., 2001). I de hushåll som är anslutna till fjärrvärmenätet i Sverige så går 26 % av energin till tappvarmvattnet medan resten går till uppvärmningen av byggnaden. Av dessa 74 % som går till uppvärmning så täcker det ca 57 % av det hela uppvärmningsbehovet.

Resterande del står gratisenergin för. (Olofsson, o.a., 2008). Dessa siffror varierar en hel del med de boendes vanor och är förmodligen den enskilt mest påverkande faktorn om man tittar på den faktiska energianvändningen i en bostad. (Lundin, o.a., 2004).

Om en effektiviseringsåtgärd, där det har satts in till exempel en ny styrutrustning, har gjorts så är det, förutom det som nämndes tidigare med uppföljning, även viktigt med utbildning av den personal som ska sköta om och justera in utrustningen. (Omer, 2008).

Vid effektivisering är det även viktigt att man bibehåller eller ökar komforten inomhus.

Hur de boende upplever komforten är väldigt personligt. (Chun, o.a., 2008). Vanligtvis är det temperaturen som diskuteras när det pratas om inomhusklimat och komfort.

Temperaturen är bara en (liten) del av inomhusklimatet och det finns andra faktorer som påverkar så som; drag, luftfuktighet, buller och ljusförhållanden. (Omer, 2008).

Komfort- och inomhusklimatfrågan har ändrats under åren, tidigare var det mest att kunna upprätthålla en (lägsta)temperatur, numer har vi större problem med att hålla nere

temperaturen en stor del av året. Detta har bland annat att göra med att husen har blivit bättre isolerade, fått bättre fönster (Rosencrantz, o.a., 2005) och att elektroniken ökar i hemmen. (Wright, 2008). Nyare hus använder energin på ett effektivare sätt helt enkelt.

(Lundin, o.a., 2004).

Hur ska vi då lösa problemet med övertemperaturer?

Naturligtvis går det att kyla ner till önskad temperatur men då ska man försöka att använda sig av till exempel ökad ventilation nattetid då temperaturen utomhus för det mesta är lägre än temperaturen inomhus. (Ghiaus, o.a., 2006). Det bästa är naturligtvis att inte behöva kyla utan att kunna använda sig av gratisenergin på ett vettigt sätt. Går det att veta eller förutse hur till exempel solen kommer att påverka en byggnad så skulle man kunna ta tillvara på den energi som är gratis och inte ger några utsläpp (Omer, 2008) och samtidigt minska på den köpta energin.

(15)

Det är bättre att sluta värma än att behöva kyla.

1.2.1 EU´ s policy angående energi

EU´ s policy säger att till år 2020 ska 20 % av all energianvändning komma från förnyelsebara källor och växthusgaserna ska minska med minst 20 % jämfört med 1990 års värden. Energianvändningen inom EU ska minska med 20 % fram till 2020.

1.2.2 Bostadsrättsföreningen Krönet

Brf. Krönet är en bostadsrättsförening som består av två hus med 45 lägenheter vardera.

Lägenheterna är fördelade med två stycken treor, två stycken tvåor och en etta per våning.

Det är nio våningar per hus.

Byggår: 1959.

Besöksadressen är: Furumovägen 16 och 18, Gävle.

Figur 1: Furumovägen 16 (i förgrunden) och 18 i Gävle (www.kronet.se)

1.2.3 Styr och ställer AB

I detta arbete har även Styr och ställer AB en viktig roll. Företaget finns i Gävle och hjälper till med styr- och reglerbitarna samt loggningen av all data som används i arbetet.

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att titta på och eventuellt upptäcka vissa samband mellan väderstationens data, inomhustemperaturen och energianvändningen. Skulle det vara skillnad på inomhustemperaturen om något av väderstationens registrerade data användes som en eller flera styrparametrar?

Hur påverkar klimatparametrarna så som vind, sol, fukt och lufttryck inomhustemperaturen? Hur ser sambandet ut?

(16)

En jämförelse på redan gjorda studier av företaget NordIQ’s fjärrvärmecentral och en traditionell abonnentcentral kommer att göras. I vilka situationer kan den ena

abonnentcentralen vara bättre än den andra? Vilka resultat har de olika studierna/ testerna fått fram?

1.4 Avgränsningar och förutsättningar

 På taket på hus nr. 16 sitter en väderstation som registrerar och loggar data från temperatur-, vind-, lufttryck- och luftfuktighetsgivare. Inne i husen finns det 12 temperaturgivare jämt fördelade på de två husen som även de loggar data.

Inomhusgivarna sitter på olika våningsplan och i olika väderstreck.

 I hus 16 används loggarna för rumskompensering av framledningstemperaturen.

 Vid beräkning av absolut ånghalt har en approximerande formel använts.

 Eventuellt upptäckta samband gäller inte generellt utan för den typ av fastighet där väderstationen sitter.

 Försök med att styra ventilationen med hjälp av ett differenstryck och en frekvensstyrd fläkt pågår under tiden för detta arbete, oklart hur mycket det påverkar inomhustemperaturen.

 Mycket av materialet om NordIQ- centralerna är skrivna av NordIQ själva och för det mesta i ett säljande syfte.

(17)

2 Planering

Arbetet planeras i programmet MS-project (Gantt-schema)¹ och kommer fortlöpande att arbetas med och justeras om så behövs.

2.1 Faser

Under alla tre faser kommer rapportskrivandet att vara integrerat i det övriga arbetet.

 Fas1: Planering av arbetet. Syfte och avgränsningar görs. Möten och diskussioner med handledare.

 Fas 2: Faktainsamling från loggar och litteraturstudier. Studier av samband från insamlad information.

 Fas 3: Avslutning med rapportinlämning, presentation och examination.

2.2 Handledning

Arbetet kommer att handledas av två stycken personer. Från Högskolan i Gävle kommer Ulf Larsson att vara handledare och ansvara för den vetenskapliga handledningen av arbetet. Handledare från Gävle Energi blir Marcus Wijk.

1 Se bifogat schema, bilaga 5

(18)

(19)

3 Metod

Nedan redovisas hur arbetet har utförts.

3.1 Litteraturstudier

Artiklar, böcker och annat skrivet material har sökts via HiG´ s bibliotek och dess

databaser. Viss kurslitteratur från tidigare lästa kurser under studietiden har även använts.

3.2 Faktainsamling

Gävle Energi har ett samarbete med Styr och ställer, ett styr och reglerföretag, som styr värmen på Brf. Krönet. All data från den väderstation som finns på Furumovägen 16, har fåtts fram genom Styr och ställer.

Väderstationen på Brf. Krönet kan inte registrera solinstrålningen. Värden på solstrålningen fås från Sandviken och den väderstation som finns på Sandviks fabriksområde (Slaggtippen).

3.3 Teknisk utrustning

Nedan följer en kort presentation av den utrustning som använt för bland annat loggning.

Presentationen är inte heltäckande. Medtaget är den, för detta arbete, centrala utrustningen.

Funktion Fabrikat Beteckning Övrigt

Rumsgivare Thermokon SR04 Solcells- eller batteridriven

Väderstation Vaisala WXT520 Solcellsdriven

Reglerutrustning WAGO 750-841 PLC

Tabell 1: Teknisk utrustning

(20)

Figur 2: Väderstationen monterad på taket, hus 16

3.4 Loggdata

3.4.1 Placering av rumsgivare

Alla rumsgivare sitter i kapprummet, på väggen mot vardagsrummet på en höjd av ca 150 cm över golv. Se figur 3, 4 och 5.

Hus 16: Storlek Rum Väderstreck

62922: vån 1 lägenhet B4 1:a 1 S

63351: vån 2 lägenhet B10 2:a 2 SV 63343: vån 3 lägenhet B15 2:a 3 SV 63403: vån 5 lägenhet B22 3:a 4 NO 63418: vån 6 lägenhet B29 1:a 5 S 64558: vån 9 lägenhet B41 3:a 6 NV

Tabell 2: Placering av rumsgivare, hus 16

Hus 18: Storlek Rum Väderstreck

63323: vån 1 lägenhet A4 1:a 1 S

63327: vån 2 lägenhet A7 3:a 2 NO

64537: vån 3 lägenhet A14 1:a 3 S 64501: vån 4 lägenhet A17 3:a 4 NO 64559: vån 5 lägenhet A25 2:a 5 SV 64571: vån 8 lägenhet A36 3:a 6 NV

Tabell 3: Placering av rumsgivare, hus 18

(21)

Figur 3: Furumovägen 16 & 18, vy från söder (www.eniro.se)

Figur 4: Furumovägen 16 & 18, vy från norr (www.eniro.se)

64558

63403 64571

64501 63327

63418 63343 63351 62922

63323 64537 64559

(22)

S N

Figur 5: Planritning med väderstreck, placering av rumsgivare

(23)

3.4.2 Bearbetning av data

De loggfiler med väderdata och inomhustemperaturer som Styr och ställer skickade kom som .csvfiler. Dessa infogades och bearbetades i Excel innan beräkningar kunde göras.

Väderdata som erhållits via Per Falck, Miljöavdelningen på Sandvik kom i en färdig Excelfil.

Då mätperioden kom att innefatta omställningen till sommartid måste vissa justeringar göras. Sandviks tider anges alltid i normaltid medans de tider som finns angivna anges i normaltid och ska växla över till sommartid kl. 02.00 söndagen den sista mars. Detta var inte fallet för inomhusloggarna, de ställde inte om sig automatiskt utan detta gjordes manuellt den 22 april kl. 07.00.

Loggintervallen från Sandviks väderstation är en timme, värdet är ett medelvärde av de sista 15 minuterna.

Väderstationen på Brf. Krönet har en intervalltid på 15 minuter medan

temperaturloggarna för inomhustemperaturerna har lagrat data var 30:e minut. Dessa värden är momentanvärden.

3.4.3 Samband

För att hitta sambanden mellan inneklimatet (temperaturen) och klimatparametrarna användes ett analysverktyg som heter SIGS 5.0 för att rita kurvor som sedan studerades.

Innan SIGS 5.0 kunde användas måste data bearbetas i SISS 8.0. Kurvorna skrevs sedan ut på overheadfilm som lades på varandra för att på så vis kunna utskilja några samband eller se vissa tendenser hos enskilda kurvor.

Tabeller gjordes för att utvärdera hur mycket varje parameter påverkade temperaturen inomhus. En tabell gjordes för perioden 20/3-12/4 och en tabell gjordes för perioden 28/3-31/3.

3.4.4 Väderstationen

Väderstationen kan följas online på: http://kronet16.dyndns.org/index.php

3.5 Personlig kontakt och besök

Vid besök på Brf. Krönet, den 27/3-09, visade Conny Larsson från Styr och ställer den utrustning som de har satt upp i de två fastigheterna. Besöket gjordes för att få en visuell uppfattning om hur det ser ut i fastigheterna.

(24)

3.6 Rapportskrivning

Skrivandet av rapporten har skett kontinuerligt under arbetets gång. Tyngdpunkten har legat på slutet av arbetsperioden när allt ska knytas samman.

(25)

4 Teori

Här beskrivs lite om klimatet både inne och ute, byggnadens tröghet och lite om energibesparing.

NordIQ’s styrning av radiatorkretsen och tappvarmvattenkretsen beskrivs.

4.1 Klimatet utomhus

Utomhusklimatet är en kombination av flera olika parametrar vilka kommer att beskrivas i texten nedan.

4.1.1 Lufttemperaturen

Luftens temperatur är den del som är relativt lätt att mäta och den del som har använts som en styrparameter för radiatorsystem i urminnes tider. Temperaturen varierar kraftigt under året här i Sverige.

4.1.2 Fukt i luften

All luft innehåller hela tiden vattenånga av en viss mängd. Denna mängd kan redovisas som [kg/m³]. Den maximala mängd [kg] vattenånga som en m³ luft kan innehålla vid en viss temperatur kallas för mättnadsånghalten, νs. Mättnadsånghalten kan avläsas i ett Mollierdiagram eller i en tabell. Ofta redovisas luftens fukthalt, den relativa ånghalten, i

% . Den relativa ånghalten, RF eller RH, är temperaturberoende och varierar medan ånghalten, ν, är oförändrad. RF är lika med kvoten mellan ånghalten och

mättnadsånghalten.

För kvoten gäller:



s







Ekvation 1: RF

För att få resultatet i % gäller detta:

100



 





s

 

Ekvation 2: RF i %

(26)

Beteckning Namn Enhet

φ Relativ ånghalt -

ν Ånghalt kg/m³

ν_s Mättnadsånghalt kg/m³

Tabell 4: Förklaring

För enstaka temperaturer och RF kan man med hjälp av ovanstående formel beräkna mättnadsånghalten men om man har många kombinationer (t.ex. tusentals rader i Excel) finns möjligheten att utnyttja att mellan -10°C och +25°C gäller approximativt (Sandin, 1988) att mättnadsånghalten, ν s, är

 



¹ ⁰^,⁰² ²⁷³



⁴

32 ,

1  

 T

v_s T

Ekvation 3: Approximativ mättnadsånghalt

ν_s Mättnadsånghalt kg/m³

T Absoluta temperaturen K (Kelvin)

Den absoluta nollpunkten(0 K) är den samma som -273,15°C.

15 ,

273



 C K

Ekvation 4: Kelvin

Ett exempel på hur mycket det skiljer mellan tabellvärde och den approximativa formeln visas nedan, temperatur (°C) och RF kommer från väderstationen under två perioder av mätningarna.

(27)

Utetemp- eratur

[°C]

RF [%]

Utetemp- eratur

[K]

Mättnads ånghalt

[g/m³]

Absolut fukthalt

[g/m³]

Mättnads ånghalt

[g/m³]

Absolut fukthalt

[g/m³]

Skillnad i % Mättnads- ånghalt

1,7 82 274,9 5,55 4,57 5,44 4,48 2,0%

1,2 85 274,4 5,35 4,53 5,26 4,46 1,7%

1,1 85 274,3 5,31 4,49 5,22 4,42 1,7%

0,9 85 274,1 5,23 4,46 5,15 4,39 1,6%

0,7 85 273,9 5,16 4,40 5,08 4,34 1,5%

0,7 86 273,9 5,16 4,41 5,08 4,35 1,5%

0,7 85 273,9 5,16 4,39 5,08 4,33 1,5%

0,8 85 274,0 5,20 4,42 5,11 4,34 1,6%

-6,5 90 266,7 2,88 2,60 2,86 2,58 0,5%

-6,5 90 266,7 2,88 2,59 2,86 2,58 0,5%

-6,4 88 266,8 2,90 2,54 2,89 2,53 0,4%

-6,5 87 266,7 2,88 2,50 2,86 2,48 0,5%

-6,5 91 266,7 2,88 2,61 2,86 2,60 0,5%

-6,2 91 267,0 2,95 2,69 2,93 2,67 0,7%

-6,0 89 267,2 3,00 2,66 2,98 2,64 0,8%

-5,9 91 267,3 3,03 2,77 3,00 2,74 1,0%

-5,8 89 267,4 3,06 2,73 3,03 2,70 0,9%

-5,5 88 267,7 3,14 2,77 3,10 2,74 1,2%

Formelvärden Tabellvärden

Tabell 6: Absolut ånghalt, skillnad mellan tabell- och formelvärden

De redovisade värdena i rapporten är beräknade med formel.

4.1.3 Solinstrålning

Solen med sin strålning in mot jordytan bjuder på gratis energi. Den instrålande effekten om ytan är vinkelrätt mot strålningen är ca 1090 W/m², detta värde kallas för I0,

solarkonstanten (Sandin, 1988). Byggnader påverkas en del av solen och det är framför allt genom fönstren som solens strålar kommer in i byggnaden och påverkar.

Den väderstation som sitter på Brf. Krönet har inte mätutrustning för den solinstrålning, eller egentligen globalstrålning, som kommer jorden tillgodo. De värden som redovisas kommer från en väderstation på Slaggtippen på Sandviks fabriksområde i Sandviken.

Avståndet fågelvägen är ca 20 km. Hänsyn tas inte till att det uppstår negativ

globalstrålning på natten på grund av att jorden då strålar ut värme mot universum som är kallare än jorden (Termodynamikens andra huvudsats), även kallad himmelstrålning.

4.1.4 Vind

Vinden påverkar en byggnad på så sätt att den icke styrda ventilationen, infiltrationen, av byggnaden ökar med vindhastigheten. Hur tät byggnaden är påverkar hur mycket uteluft som kommer in och behöver värmas upp till rumstemperatur. Ju tätare en byggnad är

(28)

desto mindre blir den okontrollerade ventilationen. Det vanligaste är att det uppstår ett övertryck på lovartssidan av byggnaden medan det är undertryck på läsidan. (Sandin, 1988)

4.1.4.1 Vindhastighet

Vindhastigheten mäts och redovisas i [m/s], etablerade benämningar (Sandin, 1988) hur olika hastigheter påverkar visas i nedanstående tabell.

Vindhastighet [m/s]

Benämning Effekt av vinden

0,1 Lugnt Inga, rök stiger rakt upp

1 Svag vind Märkbar för känseln

3 Svag vind Lyfter en vimpel

5 Måttlig vind Sträcker en vimpel

10 Frisk vind Mindre lövträd svajar

20 Hård vind Bryter kvistar, svårt att gå

30 Storm Träd rycks upp med roten

Tabell 7: Vindhastighet

4.1.4.2 Vindriktning

Väderstationen registrerar i vilken riktning vinden blåser och redovisar vindriktningen enligt:

Vindriktning [°]

Blåse r från

0 Norr

90 Öst

180 Söder

270 Väster

360 Norr

Tabell 8: Vindriktning

N; 0°, 360°

O; 90°

S; 180°

V; 270°

NO; 45°

SO; 135°

SV; 225°

NV; 315°

Figur 6: Vindriktning

(29)

4.2 Klimatet inomhus

Inomhusklimatet (Warfvinge, 2007) kan betyda olika saker i olika sammanhang och upplevas olika av olika personer. Det finns några parametrar eller klimatfaktorer som brukar användas för att beskriva klimatet inomhus och dessa är

 termiska

 hygieniska

 ljusförhållande

 ljudförhållande

4.2.1 Termiska klimatet

Hur en person upplever det termiska klimatet är beroende av många olika faktorer, de vanligaste är

 klädsel

 aktivitet

 lufttemperatur

 lufthastighet

 operativ temperatur

o luftens temperatur

o omgivande ytors strålning (temperatur)

 luftfuktighet

I detta arbete är det endast luftens temperatur som har mätts och loggats. Detta är enligt ovanstående inte en heltäckande bild av hur klimatet upplevs, dock är oftast luftens temperatur i kombination med omgivande ytors temperatur den dominerande parametern.

(Warfvinge, 2007) En mer rättvis beskrivning av det termiska klimatet är en sammanslagning av den operativa temperaturen och luftens rörelser, den så kallade ekvivalenta temperaturen. Det betyder att om luften ”står stilla” är den ekvivalenta- och operativa temperaturen lika med varandra. Höga luftrörelser upplevs som drag och kyler kroppen på grund av en ökad värmeavgivning genom påtvingad konvektion. (Boverket, 2008)

4.2.1.1 Fukt inomhus

Inomhus är ånghalten beroende av

 ånghalten utomhus (huset ventileras med utomhusluft)

(30)

 den fuktproduktion som tillkommer från människor och aktiviteter så som disk, tvätt, dusch och växter

 ventilationens storlek

Normalt avges ca 40-50 gram vattenånga/ timme per människa genom avdunstning. Vid ökad aktivitet ökas även avdunstningen (svettning).

Den relativa ånghalten är naturligtvis även inomhus beroende av temperaturen.

4.2.2 Hygieniska

De hygieniska kraven innefattar att säkerställa vissa nivåer i luften med avseende på lukt, fukt och vissa föroreningar. Koldioxid- och syrehalterna är också viktiga parametrar att ta hänsyn till. Ventilationen ser till att en viss luftväxling sker kontinuerligt. En tumregel är att 0,5 oms/tim är ett lämpligt (specifikt) luftflöde. Det betyder att hälften av rummets volym ska ha bytts ut på en timme.

Utdrag ur Boverkets byggregler, BBR 2008: ”Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m²golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används.

I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m²golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m²

golvarean då någon vistas där. (BFS 2006:12)” (Boverket, 2008).

4.2.3 Ljusförhållande

God belysning och insläpp av dagsljus är viktigt för att uppfatta inomhusklimatet som bra.

4.2.4 Ljudförhållande

Buller, eller ”icke önskvärt ljud” (Warfvinge, 2007) bör beaktas i sammanhanget.

4.3 Byggnadens tröghet

Varje byggnad har sin egen tidskonstant, τb, som beskriver hur ”tung” den är. En ”tung”

betongbyggnad kyls inte ut lika lätt som en ”lätt” träregelsbyggnad. τb kan beskrivas som kvoten mellan värmekapaciteten hos byggnaden och ventilations- och

transmissionsegenskaperna.

(31)

j j j j

b q c U A

c m









 

 

Ekvation 5: Tao b

τ_b Tidskonstanten (Tao, Tao b) s

m Massan kg

c Specifik värmekapacitet J/kg °C

U Värmegenomgångskoefficient W/m²°C

A Area m²

q Luftflöde m³/s

ρ Densitet kg/m³

Den massa som avses i beräkningen är den massa som är ”varm”, det vill säga för de byggnadsdelar som befinner sig innanför isoleringen.

Husen i Brf. Krönet kan anses vara av tung karaktär och det tar lång tid innan en förändring av utomhustemperaturen kommer att ge någon förändring av

inomhustemperaturen.

Enligt Conny Larsson så tog det ca 30 timmar innan det syntes några förändringar på inomhustemperaturen när framledningstemperaturen sänktes med 15°C vid ett tillfälle tidigare i år.

4.4 Energianvändning i byggnader

En byggnad (bostad) har bl.a. till uppgift att skydda de boende från det varierande

utomhusklimatet genom att skärma av med ett klimatskal. Klimatskalet ska stå emot vind, nederbörd och den temperaturskillnad som är över klimatskalet. Hur mycket värmeenergi som behöver tillföras en byggnad är beroende på den inomhustemperatur som önskas samt de värmeförluster byggnaden har. Värmeförlusterna består främst av

transmissionsförluster och förluster som uppkommer till följd av att byggnaden ventileras.

Transmissionsförlusterna är de förluster som sker genom klimatskalet, dvs. väggar, golv, tak, fönster och dörrar. I detta sammanhang pratas ofta om U-värde [W/m²·K] vilket är ett mått på hur många watt (värme) som transporteras genom konstruktionsdelen per m² och temperaturskillnaden en grad (K, Kelvin eller °C, Celsius) över den byggnadsdelen.

(32)

Ventilationen gör att ny luft med utomhustemperatur kommer in och måste värmas upp (gäller om ej värmeåtervinning finns).

Om vi bortser från hushållselen så kommer den energi som tillförs byggnaden mestadels att komma från fjärrvärmenätet. Dessutom så tillförs en viss andel av så kallad

gratisenergi. Figur 6 visar en schematiskbild över energibalansen.

Figur 7: Schematisk bild över tillförd och bortförd energi

4.5 Energibesparing

Vid beräkning av den energimängd som måste tillföras en byggnad vid en viss inomhustemperatur gäller följande



^T ^T



^dt

G

c q

Q

A U Q

Q Q

Q

G Q E

året

ute gräns t

p n ventilatio n

ventilatio on transmissi

n ventilatio on

transmissi totalt

t totalt



^























Ekvation 6: Energiberäkning

Fjärrvärme Uppvärmning

Transmission Ventilation

Styrd Ofrivillig Gratisenergi

Sol Internvärme

Personer El

Belysning Övrig elektronik

Tappvarmvatten

(33)

E Energi Wh

Q Värmeeffektförlust W/°C

U Värmegenomgångskoefficient W/m²°C

A Area m²

q Luftflöde m³/s

ρ Densitet kg/m³

c Specifik värmekapacitet J/kg °C

G_t Gradtimmar °Ch

Enhetsanalys visar att de ingående delarna ger energi i [Wh]

Wh C Ch

E W

G Q

E _totalt _t





 







Ekvation 7: Enhetsanalys

Qtotalt kan i det här fallet anses vara konstant, då är det gradtimmarna som utgör förändringen i energianvändningen.

Den innetemperatur som är i huset kommer sig av att energi tillförs via den köpta fjärrvärmen (radiatorerna) samt den så kallade gratisenergin. I gratisenergin ingår det även köpt energi (el) men den är primärt avsett för andra ändamål, värmen är en biprodukt som kan utnyttjas. Den är gratis med tanke på uppvärmningen. Den

energibesparing som kan göras är att jämna ut och eventuellt sänka inomhustemperaturen, naturligtvis med bibehållen eller ökad komfort. Besparingen ligger i att kunna ta tillvara på gratisenergin fullt ut och då inte behöva tillföra lika mycket köpt energi i form av fjärrvärme. Det som även sker om temperaturnivån kan sänkas med bibehållen komfort är att värmeförlusterna minskar då det är temperaturskillnaden över klimatskalet (vägg, tak, golv) som är drivkraften för värmetransporten som sker genom/över klimatskalet.

Om det går att sänka medeltemperaturen genom att sänka den tillförda köpta energin så kan man göra besparingar.

4.6 Reglerteknik

Definitionen av reglering i svensk standard SS4010601 lyder: (t.a.c, Persson, Per-Göran, 1994)

”Reglering: Sluten styrning där man på grundval av mätning av en utstorhet, den reglerade storheten och jämförelse av denna med en instorhet, strävar att bringa den

(34)

reglerade storheten att anta ett mot instorheten nära svarande värde, oberoende av störstorheter som påverkar objektet.”

Figur 7 visar ett principiellt driftkort från en av Gävle Energis anläggningar. Vid

reglering av radiatorkretsen styrs SV11 för att få, för just den utetemperaturen, ett aktuellt börvärde (en temperatur) som kontrolleras av GT11.

Detta börvärde beräknas med hjälp av en styrkurva som är bruten på sex olika ställen.

Principiellt gäller att Tute 1 ger Tfram 1 och så vidare. Styrkurvan och dess brytpunkter ställs in med ”trial & error” metodiken. Målet är att hitta den kurva som ger en ”konstant”

inomhustemperatur. När temperaturen ”konstant” ligger på t.ex. 21°C inomhus fast utomhustemperaturen varierar har rätt kurva/ funktion/ brytpunkter hittats för just den byggnaden.

GT11 SV11

Figur 8: Principbild, fjärrvärmecentral, Gävle Energi

(35)

Reglerkurvan, som används i de båda husen på Brf. Krönet, är inställd i DUC (WAGO;

750-841).

Hus 16 har dessutom en rumskompenseringsfunktion som reglerar

framledningstemperaturen ± 5°C. Rumskompenseringen beror av medelvärdet på de sex rumsgivarna i huset.

Ute [°C]

Framledning [°C]

20 20

15 27

10 30

5 38

0 43

-5 48

-10 54

-15 60

Tabell 11: Styrkurva, brytpunkter för Brf. Krönet

4.7 NordIQ

NordIQ Göteborg AB har två begrepp i sitt energibesparingsarbete, NordIQ Enabler™

och NordIQ SoftControl™.

 NordIQ Enabler™: Tappvarmvattenkretsen

 NordIQ SoftControl™: Radiatorkretsen

Figur 9: Princip över styrkurva med brytpunkter

Tute 1 Tute 2 Tfram 1

Tfram 2

Temperatur, ute Temperatur, framledning

(36)

4.7.1 Tappvarmvattenkretsen

Traditionell beredning av tappvarmvatten sker genom att reglera på ”traditionellt” vis med hjälp av en PI(D)regulator. Där ställs ett börvärde in och en jämförelse med ärvärde görs. Felet ligger sedan till grund för hur ventilen styrs.

NordIQ Enabler™ använder sig inte av felet utan räknar ut hur ventilen ska stå för att ge rätt effekt så att den höjning av tappvattnen temperaturen som begärts verkligen sker.

Detta kallas i vanliga fall för kvotreglering och är som NordIQ säger vanlig inom andra branscher. Detta kräver dock att systemet är helt känt och det är det i detta fall.

Figur 10: PID- reglering (www.nordiq.se)

Figur 11: Kvotreglering (www.nordiq.se)

(37)

4.7.2 Radiatorkretsen

NordIQ SoftControl™ styr, till skillnad från ”traditionell” reglering som beskrivs på ett annat ställe i rapporten, värmesystemet eller radiatorkretsen med hjälp av en

effektsignatur. Denna effektsignatur är ”unik” för varje byggnad och bygger på vilken inomhustemperatur som önskas och hur förlusterna från byggnaden ser ut. NordIQ SoftControl™ brukar också benämnas som effektbalansering då målet är att effektbalans ska råda mellan tillförd och bortförd effekt i ett rum eller byggnad.

Om statiska förhållanden råder, det vill säga att temperaturerna inte ändras (inomhus och utomhus) under en längre tid så gäller den statiska effektsignaturen.

Nu är ju inte verkligheten statisk utan dynamisk och NordIQ SoftControl™ styr med hjälp av en dynamisk effektsignatur som bland annat tar hänsyn till husets tröghet, τb. Utöver detta finns ”problemet” med de okända faktorerna så som sol, vind, person- och övriga internlaster (belysning, övrig elektronik etc.).

Möjlighet finns att komplettera med rumskompensering.

Injustering av värmesystemet så att en jämn fördelning av värmen sker i byggnaden är viktigt även vid effektbalansering.

4.7.2.1 Injustering

Enligt NordIQ så är det betydligt lättare att hitta rätt effektsignatur än att ställa in en styrkurva. Detta är för att effektsignaturen är linjär och att en styrkurva inte följer något sådant linjärt mönster. Styrkurvan är ju dessutom bruten på flera ställen. I och med att

Figur 12: Effekt signatur (www.nordiq.se)

(38)

effektsignaturen är linjär så räcker det med att hitta på 2 punkter på linjen så vet man att den fungerar för alla driftsfall.

Injusteringen/ driftsättningen av systemet görs i några steg

1. I första steget använder man sig av både flöde och temperatur inom vissa gränser (medelvärden) när rätt effekt söks. Till exempel ett flöde på 2-2,5 l/h∙m².

2. Sedan så får systemet köra på under 1-2 veckor, mätvärden går tillbaks till styrutrustningen.

3. När rätt effekt har hittats kan man börja laborera med att dra ner på flödet. Låta vattnet få längre tid på sig att lämna värme i rummet. Detta ger en större avkylning.

4. (Koppla på rumskompensering)

(39)

5 Resultat

Här presenteras de resultat som framkommit under arbetet.

5.1 Tolkning av tabeller och diagram

Vid studierna av de olika husen kom följande samband fram.

Medeltemperaturen i husen (M) är inte med i summan.

Tittar man på summan och även på medelkolumnen kan det tydligt urskiljas att det är solen och utomhustemperaturen som verkar ha det största sambandet med

inomhustemperaturen. För hus 18 verkar även vindhastigheten påverka en del. En intressant period visade sig vara mellan den 28:e och 31:a mars (den markerade delen) då enligt kurvorna fem av sex rumsgivare indikerar på en temperaturökning inomhus i hus 18. Denna period studeras lite närmare.

0 = Inget samband 1 = Ett visst samband 2 = Starkt samband

Tabell 12: Koder till sambandstabeller

5.1.1 Hus 18

Hus nr 18 styr på traditionellt sätt med utomhustemperaturen.

Enligt de sambandstabeller som gjordes så är det utomhustemperaturen och solen som har mest samband med inomhustemperaturen.

Hus 18 20/3-12/4 1 2 3 4 5 6 M =

Utomhustemperatur 1 2 2 2 1 2 2 10

Sol 2 2 2 2 1 2 1 11

Vindriktning 0 0 0 0 0 0 0 0

Vindhastighet 0 0 1 0 0 0 0 1

RH 0 1 1 0 0 0 0 2

Tryck 0 1 0 1 0 0 0 2

Absolut ånghalt 0 0 1 1 0 0 0 2

Temperaturer; rum

Tabell 13: Hus 18 20/3-12/4

(40)

Hus 18 28/3-31/3 1 2 3 4 5 6 M =

Utomhustemperatur 1 2 1 2 1 1 2 8

Sol 0 2 2 2 0 1 2 7

Vindriktning 0 0 0 0 0 0 0 0

Vindhastighet 1 1 0 1 1 0 0 4

RH 1 0 0 1 0 0 1 2

Tryck 0 1 0 1 0 0 1 2

Absolut ånghalt 1 0 0 0 0 0 0 1

Temperaturer; rum

Tabell 14: Hus 18 28/3-31/3

Figur 13 visar hur temperaturen varierar i de olika rummen under mätperioden. Den skuggade delen kommer att studeras närmare längre fram. Det är tre temperaturnivåer till en början för att sedan gå ihop under 2/4 till 6/4 för att sedan dela sig igen.

Figur 13: Graf över inomhustemperaturer i hus 18 perioden 20/3-12/4

Medeltemperaturen hos de sex rumsgivarna i hus 18 redovisas i figur 14. I detta arbete kommer medeltemperaturen att användas för att titta på husen i stort. Denna temperatur kan i detta fall anses vara husets medeltemperatur. Vill man titta mer på hur det ser ut för olika lägenheter eller vädersträck får grafer över respektive lägenhet studeras närmare.

Dessa grafer finns bifogade i bilagan.

Examensarbete Temperaturer i Brf Krönet nr 18

Mätintervall: 30 minuter

Mätdiagram 1

19.0 19.5 20.0 20.5 21.0 21.5 22.0 22.5 23.0 23.5 24.0°C

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Rum 1 18 M edeltemp under mätperioden 22°C M axtemp 24°C M intemp 1.4 °C

(41)

Figur 14: Graf över hus 18´s medeltemperatur perioden 20/3-12/4

Topparna på grafen över globalstrålningen ligger mitt på dagen alla dagar med olika nivåer beroende på hur mulet det har varit just den dagen. Se figur 15. Det som framgår är också att intensiteten tilltar ju längre tiden går.

Figur 15: Graf över globalstrålningen (sol) perioden 20/3-12/4

I figur 16 kan man se att i det skuggade området (28/3-31/3) så ökar

utomhustemperaturen. Detta hänger samman med att globalstrålningen tilltar i intensitet och på det viset bidrar till den ökande temperaturen.

Mätdiagram 1

21.4 21.5 21.6 21.7 21.8 21.9 22.0 22.1 22.2 22.3 22.4 22.5°C

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Rum 1-6 M edeltemp under mätperioden 22°C M axtemp 23°C M intemp 15.0°C

Mätdiagram 1

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13-50

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 W/m2650

Globalstrålning M edelstrålning under mätperioden126W/m2 M axstrålning628W/m2 M instrålning -10.0W/m2

(42)

Figur 16: Graf över utomhustemperaturen perioden 20/3-12/4

Studeras kurvorna under en kortare tidsperiod syns sambanden tydligare.

Nedan visas diagrammen under en annan period. Den skuggade delen i graferna ovan.

Även här i figur 17 ser man de olika temperaturnivåerna i huset. Den 28/3 skiljer det ca 2,5°C mellan den kallaste och varmaste lägenheten. I slutet av denna period så skiljer det ca 1 °C.

Figur 17: Graf över inomhustemperaturer i hus 18 perioden 28/3-31/3

Nästa graf (figur 18) visar hur medeltemperaturen av rumsgivarna följer samma trend som utomhustemperaturen och globalstrålningen. Medeltemperaturen kommer upp på onödigt höga nivåer. Eftersom globalstrålningen och utomhustemperaturen ökar samtidigt kan ett samband urskiljas.

Mätdiagram 1

19.0 19.5 20.0 20.5 21.0 21.5 22.0 22.5 23.0 23.5 24.0°C

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13-10

-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

°C20

Ute M edeltemp under mätperioden 4.5 °C M axtemp 18.2°C M intemp -9.9 °C

Mätdiagram 1

19.0 19.5 20.0 20.5 21.0 21.5 22.0 22.5 23.0 23.5 24.0°C

090328 Lördag

00:00 08:00 16:00 24:00

090329 Söndag

12:00 20:00

090330 M åndag

08:00 16:00 24:00

090331 Tisdag

12:00 20:00

Rum 1 18 M edeltemp under mätperioden 22°C M axtemp 22°C M intemp 22°C

(43)

Figur 18: Graf över hus 18´s medeltemperatur period 28/3-31/3

Figur 19 visar att globalstrålningen har sina toppar mitt på dagen. Två mulna dagar flöjs av två klarare dagar.

Figur 19: Graf över globalstrålningen perioden 28/3-31/3

Enligt figur 20 så har även utomhustemperaturen sina högsta noteringar mitt på dagen och följer globalstrålningens toppar.

Mätdiagram 1

21.4 21.5 21.6 21.7 21.8 21.9 22.0 22.1 22.2 22.3 22.4 22.5°C

090328 Lördag

00:00 08:00 16:00 24:00

090329 Söndag

12:00 20:00

090330 M åndag

08:00 16:00 24:00

090331 Tisdag

12:00 20:00

Rum 1-6 M edeltemp under mätperioden 22°C M axtemp 22°C M intemp 18.3°C

Mätdiagram 1

24:00 08:00

090328 Lördag

20:00 090329 Söndag

08:00 16:00 24:00

090330 M åndag

12:00 20:00

090331 Tisdag

08:00 16:00 -50

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 W/m2650

(44)

Figur 20: Graf över utomhustemperaturen perioden 28/3-31/3

Medeltemperaturen i hus 18 följer samma trend som utomhustemperaturen med den viktiga skillnaden att (se figur 18) här kommer temperaturtopparna vid kl. 22.00–24.00.

Det är en fördröjning på 10-12 timmar från det att sol och utomhustemperatur har sina toppar. Detta är något som bör tas i beaktande, tillsammans med den internvärme som tillkommer, vid styrning/ reglering av värmesystemet.

5.1.2 Hus 16

Detta hus har en rumskompenseringsstyrning. Det vill säga att framledningstemperaturen justeras med hjälp av medelvärdet av de sex rumsgivarna i hus 16. Det finns enligt sambandstabellen inte lika starka samband mellan utomhustemperaturen,

globalstrålningen och inomhustemperaturen i hus 16 som i hus 18. I tabell 15 kan ses att det även här finns störst samband mellan inomhustemperaturen och temperaturen ute och solstrålningen.

Hus 16 20/3-12/4 1 2 3 4 5 6 M =

Utomhustemperatur 1 1 2 1 2 - 1 7

Sol 2 1 1 0 2 - 2 6

Vindriktning 0 0 0 0 0 - 0 0

Vindhastighet 0 0 0 0 0 - 1 0

RH 1 0 0 0 0 - 0 1

Tryck 0 0 0 0 0 - 1 0

Absolut ånghalt 0 0 0 0 0 - 0 0

Temperaturer; rum

Tabell 15: Hus 16 20/3-12/4

Mätdiagram 1

19.0 19.5 20.0 20.5 21.0 21.5 22.0 22.5 23.0 23.5 24.0°C

090328 Lördag

00:00 08:00 16:00 24:00

090329 Söndag

12:00 20:00

090330 M åndag

08:00 16:00 24:00

090331 Tisdag

12:00 20:00 -1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

°C12

Ute M edeltemp under mätperioden 4.6 °C M axtemp 11.9°C M intemp -0.7 °C

(45)

I dessa båda tabeller (15 och 16) utelämnas rum 6 då det förmodligen är något som är fel med den givaren. Den visar på konstanttemperaturnivåer under långa perioder.

Temperaturen skulle inte ha ändrat på sig ens 0,2°C under flera dygn i sträck.

Hus 16 28/3-31/3 1 2 3 4 5 6 M =

Utomhustemperatur 2 2 2 2 1 - 2 9

Sol 2 0 2 1 1 - 2 6

Vindriktning 0 0 0 0 0 - 0 0

Vindhastighet 0 1 0 1 0 - 0 2

RH 0 1 0 0 0 - 0 1

Tryck 0 0 0 1 0 - 0 1

Absolut ånghalt 0 0 1 0 0 - 1 1

Temperaturer; rum

Tabell 16: Hus 16 28/3-31/3

Så här ser inomhustemperaturnivåerna ut i hus 16, se figur 21 och 22. Det är samma tidsperiod som studerades närmare i hus 18. I figur 22 syns det att

medeltemperaturkurvan ligger stabilare runt 22,2°C. Medeltemperaturen för

medeltemperaturen under perioden är 22°C. Det är den för hus 18 också men där pendlar temperaturen mer efter hur sol och utomhustemperatur varierar. Det man kan se i figur 21 är att rummen ligger mer samlat i fråga om temperaturnivå i hus 16.

Figur 21: Graf över inomhustemperaturer i hus 16 perioden 20/3-12/4 Examensarbete

Temperaturer i Brf Krönet nr 16

Mätdiagram 1

19.0 19.5 20.0 20.5 21.0 21.5 22.0 22.5 23.0 23.5 24.0°C

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Rum 1 16 M edeltemp under mätperioden 21°C M axtemp 23°C M intemp 19.7°C

(46)

Figur 22: Graf över hus 16´s medeltemperatur perioden 20/3-12/4

Solen (globalstrålningen) är samma graf som för hus 18. Det syns att när solen inte påverkar lika mycket så går temperaturen ner eller ligger lite stabilare.

Figur 23: Graf över globalstrålningen (sol) perioden 20/3-12/4 Examensarbete Temperaturer i Brf Krönet nr 16

Mätdiagram 1

21.4 21.5 21.6 21.7 21.8 21.9 22.0 22.1 22.2 22.3 22.4 22.5 22.6 22.7 22.8 22.9 23.0°C

20M AR 2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Rum 1-6 M edeltemp 22°C M axtemp 23°C M intemp 18.6°C

Mätdiagram 1

20 M AR2009

21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1

APR 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13-50

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 W/m2650