Äldres motivation till utbildning: En studie om pensionärers motiv till att studera på Senioruniversitetet

Rapport 2012vt00108

Äldres motivation till utbildning

en studie om pensionärers motiv till att studera på Senioruniversitetet

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik C, 15 hp

Malin Fällman & Sofie Eklund

Handledare: Ulla Sebrant

Examinator: Pia-Maria Ivarsson

Sammanfattning

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet.

Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala.

Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar.

Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.

Nyckelord: Social reproduktion, livslångt lärande, äldres lärande, motivation, inre motivation, yttre motivation.

Innehållsförteckning

1. Inledning

2. Bakgrund

2.1 Historicitet 2

2.2 Information om Senioruniversitetet 2

2.3 Lärande ur ett historiskt perspektiv 3

3. Syfte

3.1Frågeställningar 4

4. Teori

4.1 Livslångt lärande 4

4.1.1 Vad är livslångt lärande? 4

4.1.2 Förändringar i samhället 5

4.1.3 Självstyrt lärande/vuxnas lärande 5

4.2 Social reproduktion 6

4.2.1 Kapital, fält och habitus 7

4.2.2 Reproduktion 7

4.2.3 Värderingar och normer 8

4.3 Motivation 9

4.3.1 Vad är motivation? 9

4.3.2 Motivation och behaviorismen 9

4.3.3 Motivation ur ett historiskt perspektiv 9

4.3.4 Behov och känslor 10

4.3.5 Motivationsfaktorer och prestation 11

4.3.6 Inre och yttre motivation 11

4.3.7 Motivation och ålder 12

5. Avgränsning

6. Metod

6.1 Val av informanter 13

6.2 Intervjuerna 13

6.3 Utförande och etik 14

6.4 Sökmetoder 15

6.5 Källkritik 15

6.6 Analysmetoder 16

6.7 Utvärdering av metod 16

6.7.1 Reliabilitet och validitet 16

6.7.2 Påverkan på informanten 17

6.7.3 Diskussion kring val av informanter 17

7. Resultat & Analys

7.1 Sammanfattning av intervjusvar 18

7.2 Analys utifrån syfte och frågeställningar 21

7.2.1 Informanternas bakgrund 21

7.2.2 Social reproduktion 22

7.2.3 Motivation 23

8. Diskussion & Slutsats

8.1 Framtida forskning 27

9. Referenser

Bilagor

Bilaga 1 Bilaga 2

1

1. Inledning

Skola och utbildning är ett centralt ämne i samhället och inom forskningen. Det forskas om allt från elevers trivsel i skolan till hur man på bästa sätt lär ut de olika ämnena. Det finns nog ingen som går igenom sin skoltid utan att höra hur viktigt det är med utbildning inför framtiden. Man kämpar sig igenom prov och inlämningsarbeten och förhoppningsvis lär man sig för livet. Lärandet tar dock inte slut bara för att vi går ut skolan. Det tar inte heller slut efter att vi har jobbat klart och gått i pension. Vad motiverar till lärande när det inte längre finns krav på utbildning för att få ett arbete? Detta var en tanke som slog oss när vi började arbeta på denna studie och vi bestämde oss därför att undersöka pensionärers/äldres motivation till lärande. Pensionärer är en stor del av vårt lands befolkning och en viktig del av samhället. Trots ålder och eventuella krämpor och sjukdomar är denna grupp mycket aktiv, kreativ och inflytelserik. Vi tror att det är väldigt få som inte har påverkats av sina mor/farföräldrar eller andra äldre i sin omgivning. Även fast man har gått i pension är man fortfarande en del av samhället och vi fann oss själva mycket intresserade av vad som motiverar denna grupp av individer till lärande och hur detta kan vara relaterat till deras bakgrund. I detta arbete definierar vi individer över 58 år som äldre då det är gränsen för medlemskap i Senioruniversitetet.

Att äldre studerar kan ses som ett relativt nytt/modernt fenomen och i dagens samhälle finns det ett stort utbud av organisationer som erbjuder möjligheter till lärande i olika former. PRO (Pensionärernas riksorganisation) och Senioruniversitetet är två exempel. I denna studie har vi valt att fokusera på Senioruniversitetet. Innan vi började med denna studie hade vi väldigt lite kunskap om organisationen. För att få tag på information har vi talat med en central person från organisationen och tagit del av deras egna utvärderingsrapporter.

I vår undersökning valde vi att intervjua elva stycken medlemmar vid Senioruniversitetet. Vi valde att använda oss av intervjuer för att komma individen relativt nära och var nyfikna på deras personliga motiv och berättelser. Vi anser att samhället har förändrats mycket de senaste decennierna, speciellt inom utbildningsområdet. Våra informanter har utbildat sig och arbetat under denna förändring och därför vill vi se om det finns något samband mellan deras tidigare erfarenheter och deras motivation till att studera idag.

Som vi nämnt ovan finns det mycket forskning kring utbildning för barn och ungdomar men vi tycker även det är viktigt att undersöka äldres lärande, att belysa vad som händer med individens lärande när man går i pension. Vad gör att man söker sig till Senioruniversitetet och liknande organisationer? Kan de senaste decenniernas inflytande av fenomenet livslångt lärande ha påverkat utbudet och möjligheten för äldre att studera? I dagens samhälle förväntas inte någon bli fullärd. Reproduktion av normer och värderingar är också viktiga i detta sammanhang. Hur mycket påverkar individens bakgrund, tidigare arbete och utbildning motivationen till lärande på äldre dagar? Även teorier om inre och yttre motivation tycker vi är viktiga. Dessa teorier kommer att presenteras mer utförligt nedan.

2

2. Bakgrund

2.1 Historicitet

För att förstå våra informanters motivation till lärande är det viktigt att man sätter sig in i deras situation. Eftersom våra informanter är pensionärer har de utbildat sig och arbetat i ett annorlunda samhälle än det vi har idag. För att kunna tolka intervjusvaren måste vi se dem i förhållande till hur samhället har förändrats. För varje generation skapas nya normer och värderingar. Det är därför viktigt att tolka deras svar utifrån denna bakgrund. Synen på lärande och kraven på utbildning har förändrats genom historien och olika generationer har haft olika förutsättningar och möjligheter. Vi kommer att ha detta i åtanke när vi sammanfattar våra intervjusvar. Historiciteten är mycket viktig att ta hänsyn till i detta sammanhang (Hyldgaard, 2008).

2.2 Information om Senioruniversitetet

Senioruniversitetet i Uppsala (USU) startade sin verksamhet 1979. Då hade organisationen endast ca 100 medlemmar och idag har de ca 2400 medlemmar. Senioruniversitetet finns även i andra länder och i ett flertal andra städer runt om i Sverige. Alla har sina egna program och därför kan innehållet skilja sig en del, men de samarbetar med varandra och man träffas ibland och utbyter erfarenheter. Senioruniversitetet i Uppsala har ett samarbete med både Folkuniversitetet och Uppsala universitet. Organisationen är helt ideell och är politiskt och religiöst oberoende. De får ett litet bidrag från staten, genom Folkuniversitetet, och en liten del från kommunen. Förutom det lilla bidraget från staten är det medlemsavgiften på 200 kr per person och år som finansierar verksamheten. De enda personerna som får en liten summa i lön är de föreläsare som hyrs in. Organisationen är uppbyggd av mindre grupper med olika ansvarsområden. Exempelvis finns det en grupp som har hand om tisdagsföreläsningar, en grupp som har hand om resor och en som har hand om de tekniska hjälpmedlen (USU:s hemsida, 2012).

Alla personer som fyllt 58 år kan gå med i organisationen, även de som är yngre men har en pension av något slag kan bli medlemmar. Även maka/make och sambo med en person som är medlem har rätt till medlemskap. Föreläsningar på tisdagar ingår i medlemsavgiften men för övriga aktiviteter som studiecirklar, studiebesök och resor tillkommer en extra avgift.

Studiebakgrund har ingen betydelse, alla får vara med oavsett tidigare erfarenhet av studier.

Varje år organiserar Senioruniversitetet ca 70 föreläsningar/studiecirklar och ett antal resor och studiebesök. Den mest bokade aktiviteten 2010 var seminarieserier bland både kvinnor och män och språk var det populäraste ämnet bland de olika cirklarna. Föreningen har som mål att stimulera olika typer av verksamhet som är forskningsorienterad och hålla kontakt med liknande organisationer inom och utom landet. För att förmedla all information skickar man ut ett medlemsbrev till sina medlemmar (USU:s hemsida, 2012).

3

Senioruniversitetet använder sig inte av någon reklam men ändå ökar medlemsantalen årligen och antalet förväntas öka mer de närmaste åren. Idag är ca 30 % av medlemmarna män och medelåldern för dem är 75 år. För kvinnor är medelåldern 73 år (USU rapport nr 12, 2011).

Senioruniversitetet ingår i Pensionärs- och senioruniversitetens internationella organisation AIUTA som grundades 1975 i Frankrike. De har som syfte att sammanlänka de olika Senioruniversiteten i världen till ett enat nätverk och främja det livslånga lärandet och äldres utbildning (USU rapport nr 10, 2009).

2.3 Lärande ur ett historiskt perspektiv

I denna studie talar vi om äldres lärande, men vad är då egentligen lärande? Det finns många olika teorier om lärande och flera huvudinriktningar som har utvecklats genom historien.

Filosofen Platon såg lärandet som medfött och som en process där man minns det som själen redan vet sedan det tidigare livet och vistelsen i himlen. Hur mycket vatten man drack från

”glömskefloden” påverkade hur mycket och hur snabbt man lärde sig. Nästa stora tänkare var John Locke som på andra hälften av 1600-talet grundade en teori om lärande som än idag ligger till grund för olika utbildningsformer. Locke såg inte lärandet som medfött, tvärtom föds man helt utan kunskap, som ett blankt papper. Locke ansåg dock att vi har ett antal medfödda biologiska förmågor men att dessa är passiva. Grundtanken är att barnet börjar fylla på med kunskap så fort de börjar uppleva omvärlden. Jean Piagets forskning om utvecklingsteorier och utvecklingsfaser har haft stort inflytande på synen på lärande. Piaget menade att individen, under uppväxten, går igenom olika faser. Dessa faser har att göra med hur mycket man har utvecklats biologiskt och kognitivt och grundtanken är att man inte kan lära sig något som är för avancerat för den fas man är i (Phillips & Soltis, 2004).

Nästa steg i lärandets historia är behaviorismen och John Deweys teorier om “Learning by doing”. Inom Behaviorismen studerar man människors beteenden. Man talar mycket om stimuli och respons, vi stimuleras av något och vår respons på detta blir vårt beteende. Stora namn som Pavlov och Skinner hör hemma inom denna gren. De flesta har nog hört talas om experimenten med Pavlovs hundar där han lär hundarna att associera ljudet av en klocka med mat genom att ringa i den strax före varje måltid. Begreppet “Learning by doing” betyder att man lär sig genom att göra saker, utföra något praktiskt. Dewey menar att teori, praktik och reflexion hänger ihop och måste kombineras för att få det bästa läranderesultatet (Phillips &

Soltis, 2004).

Detta är bara en liten del av alla teorier som finns om lärande och när man tittar närmare på forskningen ser man att många teorier går in i- och bygger på varandra. Att presentera de ovanstående teorierna på detta sätt ger dock en överblick av det mycket komplexa området lärande.

4

3. Syfte

Pensionärer är en växande grupp i samhället då vi idag lever längre och är friskare än tidigare generationer. Man slutar inte att lära sig eller vara en del av samhället bara för att man går i pension. Vi tycker det är viktigt att belysa äldres lärande för att få en bättre förståelse för motivationen till lärande och hur en individs bakgrund kan påverka detta.

Vi kom i kontakt med organisationen Senioruniversitetet och blev nyfikna på de personer som valt att studera där. Utifrån deras ökade medlemsantal kan man se att det finns en stor efterfrågan på utbildningsaktiviteter hos pensionärer och vi vill undersöka vad detta beror på.

Vad motiverar pensionärer att studera när arbetsmarknaden inte längre ställer några krav på dem? Vi vill även undersöka om motivationen kan kopplas till deras bakgrund och tidigare utbildning och arbetsliv.

3.1 Frågeställningar:

 Vad motiverar medlemmar vid Senioruniversitetet att studera?

 Har medlemmarnas erfarenheter av tidigare utbildning och arbetsliv något samband med deras motivation till att studera?

4. Teori

Det finns många olika perspektiv och teorier kring lärande, vad som påverkar vår syn på utbildning och vårt sätt att lära. Vi har valt att fokusera på begreppet livslångt lärande, Pierre Bourdieus syn på social reproduktion och kapital och även olika teorier kring motivation. Vi kommer först att presentera lärande ur ett historiskt perspektiv för att redogöra vad som egentligen är lärande och hur man sett på det genom historien.

4.1 Livslångt lärande

4.1.1 Vad är livslångt lärande?

Livslångt lärande är inte något nytt fenomen men det har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Jarvis, Holford och Griffin (2010) skriver att de i Storbritannien redan på 1930- talet började tala om livslångt lärande och vuxnas lärande även om det ännu inte blivit ett etablerat begrepp. Livslångt lärande blev ett erkänt begrepp på 1980-talet och man ansåg att det var viktigt för individen att utbildas genom hela livet. Begreppet livslångt lärande innebär just det, att lära livet ut. Det är viktigt att man förstår livslångt lärande i förhållande till samhällets utveckling.

5

Det har skett stora förändringar inom utbildningsområdet och samhällets syn på utbildning har förändrats i och med denna utveckling (Jarvis et al., 2010).

4.1.2 Förändringar i samhället

Globalisering, individualisering, demokratisering och privatisering är några exempel på förändringar som skett de senaste åren. Behovet av livslångt lärande har ökat i takt med samhällets snabba utveckling, ett välutvecklat samhälle behöver högutbildade invånare. För att denna utveckling ska kunna fortsätta är det viktigt att människor vill ta del av den utbildning som finns och på det viset bidra till en fortsatt utveckling av samhället. Människan måste anpassa sig till sin omgivning för att kunna vara en del av ett välfungerande samhälle (Jarvis et al., 2010).

Man kan se en förändring inom lärandet där man gått från en slags individuell process till ett organiserat lärande där organisationer och sociala nätverk spelar en allt viktigare roll.

Lärandet har fått en social betydelse och man talar om det ”lärande samhället” och hur lärandet blivit ett fenomen för olika institutioner. Som Jarvis, Holford och Griffin beskriver bör man se på livslångt lärande i förhållande till samhällets utveckling och för att följa den utvecklingen måste befolkningen fortsätta utbilda sig. Förändras samhället följer individen med i den utvecklingen (Jarvis et al., 2010).

4.1.3 Självstyrt lärande och vuxnas lärande

Även om man talar om det livslånga lärandet som något socialt och organiserat är det viktigt att betona att det i slutändan är individen själv som måste vilja lära sig. Individen måste själv veta hur man ska lära och hur man kan använda sig av det man lärt sig i praktiken, det handlar om ett självstyrt lärande. Vuxnas lärande bygger till stor del på det självstyrda lärandet och handlar i grunden om ett individualiserat lärande (Jarvis et al., 2010).

I Jarvis et al. (2010) nämner de Malcolm Knowles syn på självstyrt lärande och vuxnas lärande. Han skrev en handbok om självstyrt lärande som riktade sig både till läraren och till personen som skulle lära sig. Han ansåg att det fanns tydliga anledningar till varför det var viktigt med ett självstyrt lärande och tog upp dessa i sin handbok där han svarade på frågan

”Varför självstyrt lärande?”, några av hans svar är:

 Man lär sig bättre när man själv tagit initiativ till lärande istället för att passivt sitta och lyssna på en lärare.

 Vuxna behöver ingen lärare utan är själva kapabla till att ta makten över sitt lärande, det hänger ihop med vår naturliga psykologiska utveckling.

6

Inlärning bör inte enbart förknippas med skola och elever utan kan ses som en livslång process som följer individen genom hela livet. Det är viktigt för vår personliga utveckling och vi lär hela tiden, i allt vi gör. Det är ett frivilligt lärande där individen själv tar initiativ till lärande och det sker på egna villkor. Knowles beskriver att man som vuxen själv kan ta makten över sitt lärande och att det är en del av vår utveckling, vi är gjorda för att lära hela livet. Han betonar även vikten av att i tidig ålder vara medveten om det självstyrda lärandet, det underlättar utbildningen om alla är förberedda på ett självständigt lärande och kan ta ansvar över sin egen inlärning (Jarvis et al., 2010).

Knowles (1980) betonar att lärande inte längre kan ses som en slags överföring av fakta utan att det är en livslång process. För både vuxna och barn är det viktigt att vara medveten om hur man lär, hur man ska gå tillväga och vilken metod man använder sig av. På 1950-talet började man på allvar forska kring vilka tillvägagångssätt som var effektiva när det gällde vuxnas lärande. Då behövde man även ett ord som förklarade det man gjorde, man använde sig av termen andragogik. Det beskriver den teori man använder sig av för att lägga upp en strategi för vuxenstudier. Knowles beskriver skillnaden mellan pedagogik och andragogik som att pedagogiken beskriver hur man lär ut till barn medan andragogik inriktar sig på vuxna. Vuxna har en tendens att vilja lära sig det de känner att de behöver lära sig, något ämne man känner att man har lite kunskap inom. De behöver ha en anledning till lärandet, något som gör nytta.

Detta i samband med viljan till självutveckling blir en stark motivation till lärande (Knowles, 1980).

Det kan även finnas vissa anledningar till att man i vuxen ålder inte vill ta del av lärande genom olika organisationer eller utbildningar. Falasca (2011) beskriver olika problem och externa barriärer som kan förhindra vuxnas lärande. Det kan vara att man själv anser sig vara för gammal eller att man har fått en sämre hälsa vilket gör att man har svårt att medverka i vissa sammanhang. Att känna att man inte räcker till eller vara rädd för att misslyckas i nya situationer är också en anledning till att många är rädda för att ta del av olika lärande organisationer. Man kan även känna sig skeptisk inför lärandets betydelse för en själv och därför hellre avstå. För att komma över dessa barriärer behöver individen själv sätta upp sina egna mål, vad de behöver lära sig och vad som intresserar dem. Precis som Knowles betonar så är det viktigt med ett självstyrt lärande för den vuxna individen.

4.2 Social reproduktion

Bourdieus teorier handlar mycket om hur människor konkurrerar om de begränsade tillgångarna som finns i samhället, hur olika klasser styr över varandra och hur samhällets struktur kännetecknas av individens strävan att ta sig uppåt och lyckas. Han beskriver social reproduktion som en viktig del i hur vi som individer påverkas av dem i vår närhet. Bourdieu (2004) utgår från begreppen kapital, habitus och fält. Han kallar samhällets rum för det

”sociala rummet” där grupper eller individer är uppdelade efter deras olika positioner i samhället, det är en slags osynlig organisering av grupper. Vilken position man får i det sociala rummet beror på vilket kapital man besitter.

7 4.2.1 Kapital, fält och habitus

Samhället är uppdelat i fält där de olika kapitalen finns, fälten formas av människor som har gemensamma intressen eller liknande status. Det kan t.ex. vara fält med utbildning, politik eller konst. Bourdieu beskriver olika typer av kapital som förs vidare till nästkommande generation genom den sociala reproduktionen. Det finns kulturellt-, ekonomiskt-, socialt- och symboliskt kapital. Det kulturella kapitalet avser bl.a. språk, utbildning och kultur.

Ekonomiskt kapital kan vara materiella och ekonomiska tillgångar och har man ett högt socialt kapital har man en stor vänskapskrets och ett brett kontaktnät. Det symboliska kapitalet kan vara en tillgång, vilken som helst, som får sitt värde i ett specifikt sammanhang.

Med hjälp av fälten kan man se vilken social position och status en individ har i samhället, inom varje fält avgörs det vilka egenskaper som anses viktiga och relevanta. De olika fälten kräver olika färdigheter och Bourdieu menar att det är här det skapas motsättningar mellan de dominerande och de dominerade, de som har det specifika kapitalet och de som inte har det (Bourdieu, 2004).

Hur man fungerar i dessa fält och vilken position man har formar sedan en livsstil med hjälp av habitus. Livsstilen påverkas bl.a. av kultur och sociala klasser. Habitus är en slags smak, det är de egenskaper och tillgångar man blivit tilldelad. Det bestämmer skillnaden mellan gott och ont, bra eller dåligt. Det bestämmer hur vi uppfattar saker och över vårt sätt att uppträda, det blir en slags gemensam stil som för samman gruppen. Det habitus man har överförs sedan till nästa generation genom social reproduktion, det betyder att både språk, utbildning och socialt kapital förs vidare till andra individer (Bourdieu, 2004). ”Smaken gör att man har det man tycker om eftersom man tycker om det man har” (Bourdieu, 1993, s 306).

4.2.2 Reproduktion

Som vi nämnde ovan lägger Bourdieu stor vikt vid reproduktion och hur den sociala strukturen förs vidare mellan generationer. Han menar att desto större kulturellt kapital föräldrarna har desto mer tid och pengar lägger de ner på utbildning för sina barn. De familjer med ett stort ekonomiskt kapital är mer benägna att investera i utbildningar som är inriktade på ekonomi. Bourdieu anser även att detta gynnar föräldrarna, när de för över sitt kapital till nästa generation stärker de även sin egen position och exklusivitet (Bourdieu, 1993).

Bourdieu kallar dessa familjer för ”privilegierade familjer” och menar att de gör att välutvecklade samhällen kan vidmakthållas och att utbildningen kan reproduceras. Det behöver dock inte betyda att denna utveckling är positiv, tvärtom kan det vara den som bidrar till en stor snedrekrytering inom skolan med ökade klasskillnader. Bourdieu vill belysa dessa klasskillnader eftersom vissa utbildningar leder till höga sociala positioner, han menar att universitet och andra utbildningar gör skillnad på personer som har ärvt ett stort kulturellt kapital och på dem som saknar detta kapital. Ett sådant utbildningssystem bidrar till att bevara de sociala skillnaderna som redan finns, skolan upprätthåller på så vis samhällets klasskillnader (Bourdieu, 2004).

8

”Utbildningssystemet bidrar (jag vill betona ordet bidrar) till att reproducera fördelningen av det kulturella kapitalet och därigenom också till att reproducera det sociala rummets struktur” (Bourdieu, 2004, s 31). De olika sociala klasserna som finns i samhället definieras inte av vissa specifika egenskaper så som kön och ålder. Det är relationerna mellan alla dessa egenskaper som skapar en slags struktur, detta konstruerar och skapar det sociala klasserna.

Att man föds med ett visst kapital behöver enligt Bourdieu inte betyda att man fortsätter att ha just det kapitalet eller att man stannar kvar i just det sociala rummet. Man kan förflytta sig inom det sociala rummet och skaffa sig mer av en annan typ av kapital, dessa förflyttningar sker inte slumpvis utan beror på yttre krafter och egna införskaffade erfarenheter och kunskaper. Man kan t.ex. öka sitt kulturella kapital genom olika titlar och examinationer även om man inte föds in i en värld med högt kulturellt kapital från början. Det är många yttre faktorer som bestämmer vad vi utsätts för, i vilka sammanhang vi hamnar, och detta kan avgöra vad man slutligen hamnar i livet (Bourdieu, 1993).

I vår undersökning vill vi se om tidigare erfarenheter kring utbildning kan påverka motivationen man känner till att lära sig. Därför anser vi det viktigt att fråga våra informanter om deras föräldrars yrke och utbildning för att eventuellt se ett samband mellan deras inställning till utbildning och deras föräldrars erfarenheter. Kan det kulturella kapitalet ha förts vidare till dem genom social reproduktion? Har man föräldrar med ett stort kulturellt kapital har det kanske bidragit till att man ser utbildning som något viktigt och fortsätter att anse det även efter pensioneringen.

4.2.3 Värderingar och normer

När man talar om reproduktion och hur olika kapital förs vidare mellan generationer är det även viktigt att belysa konstruktion, rekonstruktion, värderingar och normer. James och Prout (1997) tar upp hur barndomen konstrueras genom olika normer och värderingar. Barnen tar efter sina föräldrar och man föds in i ett socialt och kulturellt samhälle som redan är förutbestämt. Normer och värderingar reproduceras och rekonstrueras från tidigare generationer. Brembeck (1995) är inne på samma spår. Hon menar att man som förälder, genom uppfostring, inte bara formar sina barn utan även den verklighet som omger oss. Man uppfostrar sina barn så som man tolkar omvärlden. Brembeck menar vidare att den sociala reproduktionen inte sker helt oreflekterat. De värderingar och handlingsmönster man ärver från tidigare generationer förändras och påverkas av våra erfarenheter och det samhälle vi lever i. Vi omskapar hela tiden traditioner. Denna syn kan relateras till Bourdieus synsätt, som vi beskrivit ovan.

9 4.3 Motivation

4.3.1 Vad är motivation?

Precis som många andra författare som skriver om motivation vill vi påpeka att begreppet är mycket mångtydigt, svårt att definiera och det används på många olika sätt. Ordet motivation har i sig ingen specifik betydelse men det används oftast för att förklara den process eller det som skapar handling. ”Alla inre (psykiska) processer och strukturer samt yttre faktorer som driver, aktiverar och motiverar handlingar” (Ahl, 2004, s.21). Hon skriver att det även finns de som menar att motivation är relaterat till målinriktat beteende ”Motivation is the process whereby goal-directed activity is instignated and sustained” (Ibid. s.21).

Vad motiverar oss och vad motiverar oss inte att göra något eller agera på ett visst sätt?

Motivation beskrivs som en samling av olika val, styrkan på intensiteten i dessa val och de känslor som skapas av individens agerande (Edwards 1999). Varför beter vi oss som vi gör?

Vad styr vårt agerande? Är den fria viljan en illusion eller en verklighet? Styrs vi av omgivningen och reagerar/agerar vi på förutbestämda grunder eller har vi en fri vilja? (Beck, 1983).

4.3.2 Motivation och behaviorismen

För att förstå motivation mer på djupet måste man se till grunderna i behaviorismen och dess teorier om stimuli och respons. Detta anses ofta vara mycket kopplat till motivation. Vad stimuleras vi av och vad blir vår reaktion till detta. Våra begär (desire) och vår motvilja (aversion) motiverar oss till att göra eller inte göra saker. Vi agerar så att våra begär, vilka det än är, blir uppfyllda. När vi talar om motvilja blir det oftast en omvänd process, vi motiveras till att inte agera för att undvika något negativt eller någon vi inte tycker om (Beck, 1983).

4.3.3 Motivation ur ett historiskt perspektiv

Människans syn på motivation har utvecklats i relation till forskarvärldens syn på lärande och mänskligt beteende. Före 1900-talets början var det främst filosofer och ekonomer som skrev om motivation, senare under 1950- och 60-talet blev det mer en fråga för psykologerna och beteendevetarna. Den syn en person har på motivation är ofta kopplad till deras syn på människan. Tidig forskning om motivation var inriktad på det biologiska. Man fokuserade mycket på kroppsliga behov och begär så som hunger, törst, sexualitet och så vidare. Här spelade stimuli och respons en stor roll. Exempelvis kan synen av mat stimulera oss till att äta och att vi sedan äter är vår respons till detta. Det är helt enkelt en slags stimulans som skapar en respons. Hit hör även forskning om reflexer och instinkter (Ahl, 2004).

10 4.3.4 Behov och känslor

Idag ser man motivation mer som en kognitiv process som beskriver varför individer agerar på ett visst sätt och vilka faktorer som påverkar ett visst agerande. En individs känslor har även stor betydelse för motivationen. Om man tycker något är trevligt eller otrevligt har en påverkan på om man vill göra det eller inte. Även känslor som rädsla, frustration och ilska är påverkningsfaktorer som är starkt motiverande att agera på ett visst sätt. Att undvika straff av olika slag är också motiverande (Beck, 1983).

En viktig person inom motivationsforskningen är Abraham Maslow och hans behovspyramid.

Som man kan se i figuren på nästa sida placeras de fysiologiska behoven underst, de ses som grunden för övriga behov. Sedan kommer trygghet följt av gemenskap, uppskattning och självförverkligande. Detta är en mycket bra och enkel bild av hur vi oftast prioriterar våra behov. Även om dessa behovssteg finns med under hela livet dominerar de olika stadier.

Barndomen domineras av trygghet och fysiologiska behov, ungdomen domineras av kärlek, självuppskattning och tillhörighet. Självförverkligandet brukar oftast uppstå senare i livet.

Självförverkligandet ses som den högsta formen av motivation då man som individ vill fortsätta att utvecklas som person. Om man inte uppnått de lägre stegen är det mycket svårt att uppnå de högre (Bertelsen, 2007).

Figur 1: Maslows behovspyramid

Källa Cherry. K (2012) Hierarchy of needs

Ryan, Deci, Grolnick och LaGuardia (2006) skriver om något de kallar STD, grundläggande psykologiska behov. Med detta menar de att när en person känner sig självständig, har kompetens och känner tillhörighet i en social kontext, tenderar de att uppleva mer livslust, välbefinnande och motivation.

11 4.3.5 Motivationsfaktorer och prestation

Nu för tiden talas det mycket om motivationsfaktorer men själva ordet är svårt att finna i ordböcker och lexikon. Det finns dock mycket som anses vara motivationsfaktorer. Det kan vara det mesta, t.ex. delaktighet, lön, status, trygghet, betyg, personlig utveckling, gott rykte och så vidare. Nästan allt som har att göra med Resultat/prestationer, erkännande, ansvar och möjlighet att utvecklas kan ses som en motivationsfaktor (Ahl, 2004).

Beck (1983) tar upp ett exempel på en motivationsteori som är framtagen av David McClelland, den handlar om prestation. Han har gjort en del undersökningar som handlar om människans prestationsmotiv som är ett slags behov av att anta svåra utmaningar. Det handlar om att utmana andra och att uppnå ett högt resultat. McClelland anser att dessa motiv är våra viktigaste motivationsmotiv, de uppmuntrar individen till att ta sig framåt. Han tar upp exempel som ekonomisk tillväxt, forskningsprocesser, ledarskap och olika mästerverk inom konst. Det ger oss en slags gnista att kämpa. Behovet av att prestera är väldigt individuellt och skiljer sig mycket mellan olika personer, det hör till vår personlighet. Hans undersökningar har visat att de personer som har väldigt höga prestationskrav på sig själva även arbetar hårdare och mer ihärdigt än de som inte har lika höga krav på sig själva. De har även lättare att sätta upp långsiktiga mål. Man har även kunnat se ett samband mellan en hög kunskap inom utbildning och dessa egenskaper vilket även avspeglar sig på deras val av yrke och karriärmöjligheter (Beck, 1983).

4.3.6 Inre och yttre motivation

Det finns två stora huvudriktningar inom motivation, inre och yttre. Den inre anses oftast vara människans inre behov av kompetens och självbestämmande. Ahl (2004) skriver att de inre behoven är orsaker till många sorters beteenden som syftar till fraserna ”kan själv” och

”klarar sig själv”. Det kopplas ofta ihop med känslorna, intresse, glädje och upprymdhet m.fl.

De inre behoven i detta fall har inget att göra med de fysiologiska behoven eller belöning/straff. En del av den inre motivationen kan även vara förväntningar. Yttre motivation relateras däremot till belöning- och straffmekanismer. Exempel på yttre motivation är lön, betyg, materiella ting, att man blir tvingad till något och sociala normer.

De med större självförtroende tenderar att vara mer motiverade än de med sämre självförtroende (Hamilton, Bower & Frijda, 1987). Detta kan kopplas ihop med Becks teorier om hur känslan av kontroll, kompetens och känslan av kompetens i ett visst sammanhang påverkar hur man motiveras till att göra något. Ofta går inre och yttre motivation i varandra.

Många gånger är det inte bara en sak som motiverar oss till något. Ofta är det många motivationsfaktorer som samverkar. Ibland tränger också den inre bort den yttre och tvärtom (Beck, 1983). Det finns till exempel mycket forskning om varför inte höga löner verkar leda till bättre prestationer på arbetet. Istället verkar det vara de inre faktorerna så som intresse, kontroll över arbetet, egen tid m.m. som höjer prestationsgraden. Det gäller att hitta en balans mellan inre och yttre (Ahl, 2004).

12

Beck, (1983) tar även upp Freuds syn på konflikter mellan två eller fler behov/begär. Till exempel det biologiska behovet att äta och det kognitiva beslutet att vänta för att det inte passar att äta just då. Man måste sortera sina behov. Vilket går först? Är man hungrig är det svårt att koncentrera sig på något annat och måste då prioritera att äta.

4.3.7 Motivation och ålder

I en undersökning gjord av Gegenfurtner & Vauras (2011) belyser de huruvida motivation och åldrande kan ha något samband, om motivationen till att utbilda sig ökar eller minskar ju äldre man blir. Vissa teorier tyder på att motivationen minskar desto närmare pensionsåldern man kommer. Detta kan bero på att målen man haft när det gäller utbildning och karriär inte framstår som lika viktiga längre. Undersökningen tyder på att motivationen till lärande och till att delta i utvecklande aktiviteter kvarstår även fast man blir äldre. Lärandet blir dock lite förändrat, det är mer självstyrt och mer fokuserat på det man är genuint intresserad av (Gegenfurtner & Vauras, 2011). Detta kan vara en anledning till att många vill ta del av ett organiserat lärande, som t.ex. Senioruniversitetet, istället för enbart en individuell inlärning.

Bourdieu anser att vi till stor del styrs av det sociala, vår närmiljö och personer omkring oss (Bourdieu, 2004). Denna forskning styrker Bourdieus synsätt och visar att äldres inställning till lärande även påverkar deras omgivning. Äldre personer använder sin motivation till ett mer socialt givande beteende som även blir personligt meningsfullt och avspeglar sig på sin omgivning Motivation är till viss del ett socialt konstruerat fenomen. Det man associerar med motivation och som även visat sig vara viktigt vid inlärning är ett engagemang och ett intresse att vilja lära och detta har man sett hos många äldre personer. I dagens samhälle är det allt fler äldre som arbetar- och utbildar sig, även efter pensionen (Gegenfurtner & Vauras, 2011)

5. Avgränsning

Som vi nämnt tidigare finns det en del olika organisationer och föreningar som inriktar sig på pensionärers lärande och aktivitet. Vi valde att fokusera på organisationen Senioruniversitet.

Detta för att vi ville undersöka ett mer organiserat lärande och för att vi inte var bekanta med organisationen sedan innan. Vi valde även att fokusera på pensionärers motivation till lärande och inte gå in på djupet på samhällsförändringens påverkan på lärande och utbildning. Vi gjorde denna avgränsning därför att vårt arbete då inte hade kunnat gå att genomföra under den givna tidsramen.

13

6. Metod

Den metod man använder sig av är mycket avgörande för hur undersökningsprocessen går till och för det resultat man får fram. Metoden är det ”redskap” man använder sig av för att nå målet med sin undersökning (Larsen, 2009). Det är viktigt att återge och beskriva hur man har gått till väga för att andra ska kunna utveckla arbetet eller fortsätta i samma riktning med liknande studier (Backman, 2008).

6.1 Val av informanter

Vi ville gärna välja informanter slumpmässigt för att få en så stor variation på intervjuerna som möjligt. Vår plan var från början att välja ut informanterna från Senioruniversitetets medlemsregister men det visade sig att de inte gärna ville dela ut den informationen till utomstående. Vi accepterade detta och diskuterade hur vi skulle gå till väga med Senioruniversitetets ordförande. Vi gav ordförande en mall av våra intervjufrågor och informerade om att vi behövde ett tiotal informanter till vår studie. Förslaget blev till slut att ordförande hörde av sig till ett tiotal medlemmar och frågade om de ville ställa upp på intervjuer och om deras namn och telefonnummer fick lämnas ut till oss. Ordförande mailade sedan en lista på tio personer till oss som vi sedan ringde upp och bokade in tid och plats för intervjuerna.

Det brev som ordförande skrev till medlemmarna finns som bilaga 2. Eftersom informanterna är valda av ordförande blev inte valet av informanter slumpmässigt men det försäkrade oss i alla fall om att alla informanter var villiga att dela med sig av sina upplevelser och att de var aktiva vid Senioruniversitetet. Detta minskade risken för att vi inte skulle kunna använda intervjusvaren till analys. Att alla informanter ville vara med på intervjuerna och att de är mycket aktiva kan dock ha påverkat resultatet. Vi gjorde till slut elva intervjuer. Detta eftersom vi först inte fick tag på två av dem som fanns på listan och därför frågade vi en av informanterna om hon kände någon som ville vara med. När vi sedan fick tag på de två ordinarie ansåg vi att vi hade både tid och resurser till att intervjua alla elva.

6.2 Intervjuerna

Anledningen till att vi valde att arbeta med kvalitativa intervjuer var att vi ville komma åt personliga åsikter, berättelser och tolkningar. Precis som Backman (2008) belyser, är den kvalitativa ansatsen ett sätt att se verkligheten mer subjektivt och ett bra sätt att undersöka hur människan uppfattar och tolkar omvärlden. Vi utförde en testintervju på en av våra morföräldrar som är medlem i en annan liknande pensionärsorganisation. Detta gjorde vi för att kontrollera att frågorna förstods på rätt sätt och för att ungefär se hur lång tid intervjun tog.

Vår testintervju visade att frågorna fungerade och att de kunde svara mot vårt syfte och våra frågeställningar. Det är viktigt att tänka på vilken intervjuform man vill använda sig av för den undersökning man ska göra. Kvale & Brinkman (2009) beskriver en semistrukturerad

14

intervju som en intervju där man både använder sig av öppna frågor och till viss del även mer strukturerade och styrande frågor. Dessa ska sedan kopplas till arbetets problemställning (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi har valt att utgå från en mall med intervjufrågor men är medvetna om att vi under intervjuns gång kan bli tvungna att formulera om frågorna och även ställa vissa följdfrågor. Det är viktigt att kunna vara flexibel för att få igång ett givande samtal. Fem av intervjuerna utfördes i informanternas hem och sex stycken på ett café i Uppsala. Det krav vi hade på informanterna var att de skulle ha gått i pension och att de var medlemmar på Senioruniversitetet. Vi var båda två närvarande vid alla intervjuer. Detta för att vi skulle få bådas perspektiv på informantens uttalande och för att kunna turas om att ställa frågor och anteckna.

6.3 Utförande och etik

Det är viktigt att man som intervjuare informerar sina informanter om undersökningen, vilket syfte man har och hur den är uppbyggd. Kvale & Brinkmann (2009) beskriver detta och poängterar även vikten i att informera om vilka risker som finns och vem/vilka som kommer att få ta del av resultaten.

Det finns vissa självklara riktlinjer som är viktiga att följa när det handlar om forskning och etik, t.ex. att man endast måste hålla sig till sanningen och att ingen människa får skadas psykiskt eller fysiskt i samband med forskning. Vetenskapsrådet (2011) betonar vikten av att ta hänsyn till dessa riktlinjer och tar även upp fyra olika punkter som är bra att vara medveten om. Dessa punkter kallas för CUDOS-kraven (Communism, Universalism, Disinterestedness, Organized Sceptisism) och har fått en stor betydelse inom forskningsetiken. Dessa punkter är:

 Samhället ska få ta del av all forskning som bedrivs.

 Man ska endast se resultaten ur en vetenskaplig synvinkel, inget ska tolkas utifrån forskarens kön, etnicitet, ålder eller ställning i samhället.

 Forskaren ska inte ha några andra motiv än att bidra med ny kunskap.

 Forskaren ska ständigt ifrågasätta och granska. Men endast bedöma när man har en tillräcklig grund att stå på.

Det viktigaste att komma ihåg inom forskning är att alltid sätta ärlighet och öppenhet i första hand. Dessa förhållningssätt bör anpassas till situationen och kan vara svåra att ta hänsyn till i alla sammanhang (Vetenskapsrådet, 2011).

15

Vi valde att intervjua pensionärerna en och en för att få så personliga och ärliga svar som möjligt. Ett undantag var ett par som var gifta och ville göra sina intervjuer vid samma tillfälle i deras hem. Det är väldigt viktigt att hela tiden upplysa informanten om deras rättigheter.

Därför berättade vi innan varje intervju att de inte behövde svara på vissa frågor om de inte ville och att de fick avbryta när som helst under intervjuns gång. I alla intervjuerna har vi fört anteckningar och använt oss av ljudinspelning. Detta för att den som intervjuar ska kunna koncentrera sig på informanten och på så vis få ett flyt i samtalet (Larsen, 2009). Vi har även lovat att inte skriva ut deras riktiga namn i uppsatsen och har därför valt att hitta på ett fiktivt namn för varje informant.

6.4 Sökmetoder

För att hitta litteratur inom ämnet använde vi oss av Uppsala Universitets bibliotek. Vi har även använt oss av sökmotorerna ERIC, Artikelsök och Google. Google har fungerat som en bra plattform för att hitta länkar till andra källor.

6.5 Källkritik

Att vara källkritisk handlar om att kontrollera och granska den fakta man får fram och använder sig av i sin undersökning. ””Med ”källa” menas ursprunget till vår kunskap””

(Thurén, 2005, s.9). En källa kan både vara skriftlig, muntlig eller material. Thurén tar även upp olika kriterier man kan förhålla sig till när man talar om källkritik. Dessa kriterier är:

 Äkthet- att källan är det den utger sig för att vara, ingen förfalskning

 Tidssamband- ju mindre tid som gått mellan en händelse till dess att källan berättar om den desto mer trovärdig är den

 Oberoende- källan ska inte vara ett referat av en annan källa

 Tendensfrihet- det ska inte finnas någon påverkan på källan p.g.a. personliga eller ekonomiska intressen

Vi har lagt stor vikt vid att hitta källor som känns pålitliga och som uppfyller dessa krav. Detta har vi bland annat gjort genom att leta efter artiklar som är kontrollerade av andra än författaren själv, referensgranskade, och litteratur som är relativt modern. Eftersom organisationen vi undersökt är en ideell verksamhet har vi svårt att tro att våra informanter skulle stå i en beroenderoll till någon inom verksamheten. Det är viktigt att det finns en tendensfrihet när man gör kvalitativa intervjuer så att man verkligen får den personens egna tankar. I vår studie är tidssambandet relevant eftersom vi frågar våra informanter om sådant som hänt för länge sedan. ”Ju längre tid som gått mellan en händelse och källans berättelse om denna händelse, desto större skäl finns det att tvivla på källan”, (Thurén, 2005, s. 13).

16 6.6 Analysmetod

För att analysera vår undersökning har vi delvis använt oss av en berättelseanalys och till viss del en innehållsanalys. Innehållsanalysen använde vi oss av då vi sammanställde all data vi fått in till en löpande text. Vi har sedan tagit ut vissa teman ur texten för att kunna se eventuella samband och avvikelser (Larsen, 2009). I berättelseanalysen kan man analysera hela berättelser, den fokuserar både på strukturen och på aktören. Man kan som forskare studera både innehåll och form. Det som kan vara negativt med berättelseanalysen är att man kan få fram för mycket empiriskt material som sedan kan bli svårt att tolka (Thurén, 2005). Vi använde den metoden för att se en eventuell relation mellan informantens motivation till studien och deras bakgrund.

6.7 Utvärdering av metod 6.7.1 Validitet och reliabilitet

Att mäta validitet och reliabilitet inom kvalitativa studier är svårt. Reliabilitet handlar om precision och exakthet och att man kan återskapa undersökningen och få samma resultat (Larsen, 2009). Vår undersökning är svår att göra om på exakt samma sätt vid ett annat tillfälle. Detta eftersom det är svårt att ha med samma personer, på samma plats med likadana frågor. Vi har dock hög reliabilitet i vår noggrannhet vid hanteringen av data från informanter.

Validiteten är dock lättare att diskutera än reliabiliteten. Validitet handlar om giltighet och relevans, hur väl man lyckas med att undersöka det man avser att undersöka. Vår tanke när vi utformade syfte och frågeställningar var att välja informanter slumpmässigt för att få en större variation på intervjusvaren. Eftersom detta inte gick att genomföra kan validiteten ha påverkats negativt. De informanter vi blev tilldelade gav oss ändå den information vi behövde för att kunna genomföra vår undersökning. En kvalitativ studie är mycket flexibel och mottaglig för ändringar under undersökningsprocessen. Detta kan påverka validiteten positivt då det finns möjlighet att ändra syfte under processens gång (Larsen, 2009). Eftersom de intervjuer vi gjorde var mycket personliga blir resultaten lika unika som de olika informanterna. Det vi undersöker har en stark koppling till samhället, dess värderingar och normer, och även till hur utbildningen för äldre ser ut i dagens samhälle.

6.7.2 Påverkan på informanten

När man intervjuar någon bör man ta hänsyn till att informanterna kan påverkas av den som intervjuar. De kan säga saker som de tror förväntas av dem och den som intervjuar kan även tolka svaren på ett annat sätt än vad informanten hade tänkt sig. Intervjuaren kan även omedvetet styra frågorna för att få fram ett specifikt svar (Ehn & Klein, 1994).Det är viktigt att man reflekterar över hur de eventuella kunskaper och fördomar man har inom ämnet kan påverka resultatet av undersökningen (Kvale & Brinkmann 2009).

17

Vi hade vissa förväntningar på undersökningen som kan ha påverkat hur vi formulerat våra intervjufrågor och även vilka följdfrågor vi valt att ställa till informanterna. Vi förväntade oss till exempel att se ett samband mellan deras föräldrars utbildning och informanternas egen utbildning. Ehn & Klein (1994) tar upp detta problem. De förklarar att det kan vara väldigt svårt att beskriva verkligheten utan att samtidigt påverka den, man är hela tiden delaktig i det man undersöker och skriver och har skapat sitt ämne utifrån sig själv. ”Att studera andra är därför i viss mening detsamma som att studera sig själv” (Ehn & Klein, s. 10, 1994).

Det är viktigt att komma ihåg att vi människor uppfattar saker olika. Därför är det bra att tänka på hur man ställer sina frågor, de kan få olika svar beroende på hur de ställs. Vissa frågor kan även ge plats för stor variation i svaret medan andra frågor leder till mer specifika svar. Detta är något vi lagt stor vikt vid när vi formulerat våra intervjufrågor. Hur människor uppfattar saker kan även bero på deras tidigare erfarenheter. Inom symboliskt interaktionism beskrivs detta med begreppet ”definition av situationen” vilket betyder att det som händer med en människa inte endast blir hennes verklighet utan det kan även påverka hur hon handlar och beter sig i vissa situationer. Det vi upplever är inte bara något vi är med om utan det styr till viss del vårt beteende. Detta leder till att vi människor kan uppleva situationer på olika sätt beroende på vilken erfarenhet vi har (Trost & Levin, 2007).

6.7.3 Diskussion kring val av informanter

Som vi nämnde innan blev inte vårt val av informanter lika slumpmässigt som vi hade önskat oss. Att det var ordförande på Senioruniversitetet som i första hand valde informanter kan ha påverkat vårt resultat. Risken finns att våra informanter har liknande bakgrund, utbildning, syn på lärande och relativt liknande yrkeserfarenheter. Detta kan vara en anledning till entydiga intervjusvar. Det är viktigt att vi tar med detta när vi gör vår analys av intervjusvaren och att vi även försöker se om/hur det kan ha påverkat resultatet. Det är även svårt för oss att veta om vårt resultat kan bero på detta urval eller om det kan bero på att de som söker sig till Senioruniversitetet i helhet har liknande utbildnings- och yrkesbakgrund. För att få ett säkert svar på det skulle vi behöva intervjua alla deras medlemmar.

Vi hade i denna studie ingen avsikt att försöka generalisera vårt resultat. Vårt mål var att få mer kunskap om ämnet och ta del av personliga berättelser från varje informant. Precis som Larsen (2009) skriver är det inte alltid viktigt att generalisera utan istället få kunskap om just de informanterna man undersöker. Resultatet kan vara mycket lärorikt utan att behöva gälla andra än de som deltog (Larsen, 2009). Vi har intervjuat personer som är med i flera kurser och som är relativt aktiva i organisationen. Detta kan vara en anledning till att vi fått väldigt positiva svar på våra frågor som handlar om hur medlemskapet påverkat dem. Ju mer aktiv man är desto mer påverkar antagligen medlemskapet personen i fråga. Även detta är viktigt att ha i tankarna när vi sedan gör vår analys.

18

7. Resultat & Analys

7.1 Sammanfattning av intervjusvar

Alla namn som nämns nedan är fiktiva namn. I denna del förkortas Uppsala Senioruniversitetet med USU.

Alva är 89 år och utbildad barnläkare. Båda hennes föräldrar jobbade som läkare och hennes man var kirurg. Alla hennes barn har eftergymnasial utbildning. Utbildning var mycket viktigt i hennes familj och hon har positiva minnen från sin studietid. Hon beskriver att det var en konstig känsla att gå i pension ”Man tittar ut genom fönstret och ser alla andra gå till jobbet medan man själv är hemma och läser tidningen”, säger Alva. Hon kom i kontakt med USU genom bekanta och är idag mycket aktiv inom organisationen. Hon läser bland annat musikkurser, rysk historia och konst. Hon är medlem för att det är socialt och man träffar nya människor, hon tar igen det hon tidigare inte hunnit med att lära sig. Det måste vara stimulerande, ”Jag känner inte för att vara med på nåt ställe där man bara går och dricker kaffe och lyssnar på dragspel”, säger Alva.

Brita är 76 år och har en magisterexamen i språk. Hon har jobbat som lärare i tyska, engelska och svenska för gymnasiet. Hennes mamma var hemmafru och senare assistent på universitetet och hennes pappa tillverkade plogar i egen verkstad. Tre av hennes fyra syskon har eftergymnasial utbildning. Hon har positiva minnen från skolan, hon trivdes väldigt bra och tyckte alltid det var roligt och hade lätt för att lära sig. Brita har alltid velat bli lärare så länge hon kan minnas, det fanns inte heller så mycket annat att välja på så det var ett självklart val för henne. På USU läser hon franska, tyska, italienska, kurser om Dickens, Strindberg och rysk historia. Medlemskapet är väldigt viktigt, hon ser det som en fantastisk förmån och ett privilegium. Man lär känna nya människor och kommer ut på olika utflykter. Det är positivt för hennes självkänsla och självutveckling. Hon vill ta vara på all sin kunskap från tidigare,

”Om man sluta skulle det vara som att kasta bort något värdefullt” säger Brita.

Knut är 84 år. Han är utbildad civilingenjör och trivdes väldigt bra med sitt yrke fram till pensionen. Hans pappa var byggarbetare och hans mamma var hemmafru. Båda hans barn har eftergymnasial utbildning men ingen av hans syskon, men det var hans bröder som uppmuntrade honom till att studera vid universitetet. Han kom i kontakt med USU genom bekanta och han läser rysk kultur och medeltida latin, han har även deltagit i en del resor. Han ser väldigt positivt på sitt medlemskap och har fått många nya bekantskaper. För Knut var det naturligt att fortsätta läsa olika kurser efter sin pension då han även studerade en del medan han arbetade.

Bengt är 78 år och doktor i fysik. Efter sin utbildning jobbade han som universitetslärare och forskare inom sitt ämne. Bengt har nästan bara positiva minnen från sin skolgång och sammanfattningsvis har hans utbildning varit väldigt bra. Bengt beskriver att han inte hade något speciellt drömyrke när han var yngre men hade tänkt på lärare eller ingenjör. Hans pappa var arbetsledare på gatukontoret och hans mamma målade porslin på ett företag och

19

blev senare hemmafru. Ingen av dem hade eftergymnasial utbildning men hans far hade gärna tagit del av det om det funnits möjlighet. Hans föräldrar uppmuntrade till högre utbildning och ansåg det vara viktigt. Båda hans barn har en eftergymnasial utbildning. På USU har han läst latin, rysk kultur, astronomi och film. Bengt är medlem för att lära sig nya saker, det är intressant och man blir mer allmänbildad. Han träffar även många bekanta som han känner sedan tidigare och medlemskapet har blivit en viktig del av hans liv.

Kristina är 79 år och utbildad psykolog, hon har jobbat som barnpsykolog och skolpsykolog.

Hon har även en examen i sociologi och pedagogik. Hennes pappa var doktor i grekiska och lärare i latin och grekiska. Hennes mamma gick en konstnärlig utbildning men var mycket hemma och tog hand om familjen och barnen. Kristinas far dog ung men hans tid som forskare har påverkat henne positivt och hon fick tidigt höra att det var viktigt med utbildning.

Hon har två egna barn och båda har eftergymnasial utbildning. Kristina berättar att det var en viss omställning att gå i pension och hon hade gärna jobbat ett tag till, hon beskriver det som att ”det kändes onödigt”. På USU har hon läst en kurs som heter bilden av människan och en kurs i akvarell, hon har även varit med på en del utflykter inom Sverige. Kristina är medlem för att hon är nyfiken och vill lära sig nya saker, det känns inte som att gå i skolan utan man gör det för sin egen skull, berättar hon. Hon beskriver det även som mycket socialt och hon träffar många bekanta, Kristina ser väldigt positivt på att denna möjlighet finns för pensionärer.

Astrid är 93 år. Hon har en kontorsutbildning. Astrid beskriver skoltiden som positiv och mycket viktig. Hon jobbade på banken i Uppsala och trivdes väldigt bra. Efter hon fick barn blev hon hemmafru och var det fram till pensionen. När hon inte längre arbetade var hon väldigt aktiv inom ideellt arbete och olika föreningsverksamheter. Astrids pappa var militär och hennes mamma var hemmafru. Hon har två syskon, systern jobbade som administratör inom armén och hennes bror var ingenjör. Astrids man var läkare och hon har två barn, båda har eftergymnasial utbildning. Hon gick med i USU när hon flyttade till Uppsala. Hon har läst kurser om konst, musik, astronomi och Strindberg. USU är viktigt för Astrid och hon tycker om att följa med i utvecklingen och även utvecklas själv. Det ger gemenskap och man träffar nya kamrater som betyder mycket. Astrid säger att hon läser olika kurser för att komma ihåg och repetera saker hon läst förut och även lära sig nya saker. Hon har deltagit i en del resor som USU anordnat, både inom Sverige och utomlands.

Sven är 69 år. Han är utbildad civilekonom men jobbade mest som gymnasielärare. Sven har positiva minnen från sin skoltid, främst från grundskolan. Han beskriver högskolan som lite mindre rolig emellanåt och han läste mest för att få en examen. Svens föräldrar har gått folkskola men ingen av dem har en högra utbildning. Han säger att det alltid varit viktigt med utbildning inom familjen och han kände ett stort stöd från sina föräldrar. Svens syster är laboratorieassistent och alla hans tre barn har eftergymnasial utbildning. Innan Sven gick i pension, vid 67 års ålder, jobbade han som universitetslärare. Han säger att han trivdes väldigt bra på sitt jobb. Sven fick höra talas om USU genom bekanta som är medlemmar. Han har läst/läser tyska, modern konst och trädgårdskonstens utveckling. Sven tycker att det är väldigt trevligt att ta del av deras kurser och att det är en bra stämning. Han blev medlem för att

20

kurserna lät spännande och han vill läsa tyska igen, vilket han gjort tidigare, och friska upp minnet. USU har blivit viktigt för Sven och han tycker det är bra att aktivera sig.

Gunilla är 62 år. Hon gick naturinriktat gymnasium och fick sedan jobb på ett stort läkemedelsföretag där hon utbildade sig till civilingenjör i kemi. Hon arbetade sedan på företaget som kemiingenjör fram till 1981 då hon fick barn och blev hemmafru. Gunilla berättar att hon alltid tyckte om skolan och att lära sig. Utbildning sågs som positiv i familjen men hon var den första som gick på gymnasiet. Båda föräldrar hade folkskola som högsta utbildning. Gunillas dotter har eftergymnasial utbildning och hennes man har eget företag.

Gunilla fick kontakt med USU genom folkuniversitetet. Hon berättar att hon alltid har sysslat mycket med föreningsliv och det var naturligt för henne att fortsätta gå på kurser och liknande när hon blev äldre. På USU läser hon franska och en fågelskådningskurs. Hon har dock inte varit med på några resor eller utflykter för hon tycker att utbudet är lite för kulturellt för hennes smak. När vi frågar om motivation till hennes studier säger hon att det är en bra utmaning och ett bra sätt att hålla hjärnan igång. Det finns intressanta kurser och roligt att utvecklas och lära sig nya saker. Hon säger dock att de flesta av medlemmarna är gamla akademiker och att hon, från arbetarklassen har svårt att identifiera sig med många av medlemmarna.

Göran är 74 år. Han flyttade till Uppsala för att studera på SLU. Hans föräldrar var bönder, ingen av dem hade högre utbildning, inte heller hans syster. Göran satsade dock på högre utbildning och blev lärare i kemi. Han berättar att han alltid tyckt om utbildning och han var/är ett ”utbildningsfreak”. Han jobbade som lärare i kemi och var universitetslektor fram tills pensionen. Han trivdes mycket bra med sitt jobb. Båda hans barn har högre utbildning.

Göran fick kontakt med USU genom en bekant. Han har varit medlem sedan han gick i pension för tio år sedan. Han har läst både musikhistoria, fransk och tysk historia, geografi, amerikansk demokrati och språk (italienska, spanska, franska, tyska). När vi frågar om hans motivation till lärande säger han att han är en väldigt nyfiken person som tycker det är kul att utmana sig själv och lösa nya problem. Göran har alltid varit intresserad av språk och att han nu har möjlighet att läsa dem. Han nämner också att det är mycket socialt och han och hans fru, som också är medlem, har fått många bekanta.

Mona är 75 år. Hon läste på Uppsala Universitet och specialiserade sig sedan inom statistik.

Mona gillade skolan och tyckte det var roligt att läsa och studera. Hon säger dock att det var tufft att klara av studierna på universitetet, det var stor press på eleverna. Utbildning har alltid funnits i familjen och båda hennes föräldrar och två syskon och son hade/har högre utbildning. Mona har jobbat största delen av sitt liv på SCB där hon bland annat har jobbat i samarbete med FN. Hon jobbade även som lärare i kemi. När hon gifte sig och fick barn slutade hon jobba och blev hemmafru. Efter pensionen vid 65 hade hon egen firma inom statistik och eget varumärke, tills förra året. Nu är hon mycket aktiv inom USU. Både genom kurser och inom organisationens ledning. Hon har bland annat läst spanska, utvecklingspsykologi, rysk kultur och en kurs om Färöarna. Mona säger att hennes medlemskap i USU har påverkat henne positivt. Hennas motivation till medlemskap är flera saker. Hon nämner bland annat att hon träffar många människor som hon annars inte skulle

21

träffa, att det är ett bra sätt att hålla sig aktiv, man kan läsa ämnen man inte hade möjlighet till tidigare, att det är roligt att lära sig nya saker och att det är mycket socialt.

Barbro är 72 år. Hon jobbade som lärare i språk, främst i svenska för invandrare. Hon tog studenten från språklinjen i Örebro. Efter det studerade hon till en kandidatexamen i språk i Uppsala. Hon gick i pension vid 67 års ålder men jobbar fortfarande extra ibland. Barbro har alltid velat bli lärare så länge hon kan minnas. Hon har mycket positiva minnen från sin skolgång och trivdes väldigt bra i skolan. Barbro har alltid känt en bra uppmuntran hemifrån till att studera vidare men det var ingen annan inom familjen som var akademiker. Hon har två barn, båda med eftergymnasial utbildning. Barbro har alltid uppmuntrat sina barn till att studera vidare. På USU läser hon olika fågelkurser, franska, konstkurs, Afrikakurs och en kurs om Frankrike. Hon har varit medlem i 3-4 år och hörde talas om organisationen genom folkuniversitetet när hon jobbade där. Hon har alltid läst mycket och tagit del av olika kurser på universitetet så därför kändes det naturligt att även läsa på USU. Hon tycker det är väldigt roligt och de har ett bra utbud på kurser. Man träffar många trevliga människor och det är trevlig stämning. Även väldigt hög kvalitet på undervisningen.

7.2 Analys utifrån syfte och frågeställningar 7.2.1 Informanternas bakgrund

I en av våra frågeställningar undrar vi om det finns något samband med informanternas bakgrund när det gäller utbildning och arbete och deras nuvarande motivation till lärande.

Detta ska vi belysa i denna del.

När vi ser på våra informanters olika bakgrunder finns det en hel del likheter men även en del olikheter. Alla våra informanter har någon typ av eftergymnasial utbildning och anser även att utbildning är- och har varit en viktig del av deras liv. På den tiden då våra informanter var unga var det långt ifrån alla som hade möjlighet att studera vidare efter grundskolan. En del av dem vi intervjuat beskriver en uppmuntran hemifrån till att studera vidare, både från föräldrar och från syskon. Vissa av dem hade tydliga drömmar om vilket yrke de skulle välja medan andra inte hade en lika klar bild av detta. Valet av yrke beskrivs bland vissa som att man valde det som fanns tillgängligt, det var inte så många yrken att välja mellan, speciellt inte som kvinna. Man kan se en genomgående likhet bland intervjupersonerna i deras sätt att se på kunskap och utbildning. Det finns ett klart och tydligt intresse i att ta del av utbildning och att ta till sig ny kunskap. De känner en drivkraft till att lära sig. Många beskriver att de hela sitt liv har tagit del av olika kurser och utbildningar och därför ser det som en självklarhet att även efter pensionen fortsätta med detta. Här kan vi se att fenomenet livslångt lärande genomsyrar deras inställning till utbildning. Man vill ta vara på den kunskap man har och hålla det färskt i minnet, ”Om man sluta skulle det vara som att kasta bort något värdefullt”

säger en av våra informanter.