Bebyggelsehistorisk tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author Torvald Gerger
Title Folkskolan i bebyggelse och vardagsliv
Issue 5
Year of Publication 1983
Pages 123–132
ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Folkskolan i bebyggelse och vardagsliv
Torvald
Gerger
Inledning
Förattförståvarförnyadragi bebyggelsenupp¬
kommer måste vi granska förutsättningar för
och konsekvenser av förändringar i människor¬
nas vardagsliv. 1800-talet omfattade övergången
frånett förindustriellt tillett industriellt samhäl¬
le. Inom huvudnäringen jordbruket genomför¬
des lagaskiftesreformen med åtföljande effekter på befolkningssammansättning, socialt liv och
lantbrukens ekonomi. Tillsammans med en för¬
bättrad teknologi och transportapparat innebar skiftesreformenävenenförutsättning förekono¬
misk tillväxt och industrialisering. Arbetslivets organisation förändrades och nya yrkesgrupper
tillkom. Stora delar av befolkningen fick för¬
bättrade materiella villkor medan andra grupper
av människor hamnade i fattigdom.
Dessaoch andra omvälvandehändelseri 1800- talets Sverige fick inte oväntat till resultat att kulturlandskapet omformades. Vadavserbebyg¬
gelsen kom såväl dess funktion, läge som ut¬
formning att påverkas.
Om en av 1800-talets nyheter i människornas vardag handlar dennauppsats. Folkskolans infö¬
rande och konsekvenser för människor och kul¬
turlandskap skall något beröras. Någraavdevä¬
sentligaste frågorna blir: hur skedde utbyggna¬
denav skolor? vilka barn kom förstattgå i sko¬
la? vilkaeffekter fick utbildningenpå social och geografisk rörlighet?
1842 års
folkskolestadga
Folkundervisningen i Sverige är av gammalt ur¬
sprung. I mitten på 1600-talet startades i kyrklig regi på vissa hållläsundervisningmedpåföljande kunskapsprov, de så kallade husförhören. 1686
års kyrkolag innehöll bestämmelser om en obli¬
gatorisk läsundervisning, därmedbekräftandeen redan påbörjad verksamhet. Undervisningen skedde ihemmen med husfadernsom ytterst an¬
svarig. Läskunnigheten tillväxte förvånansvärt snabbt och var väl etablerad när nästa utbild-
ningsexpansion under 1800-talets första hälfttar vid.‘Även omåtskilliga församlingar i landetha¬
de någon form av fast eller ambulerande skola
var det först i och med 1842 års folkskolestadga
som församlingarna tvingades att anordna en
obligatorisk skolundervisning. 1 stadgan fast¬
slogsatt ”1 varje stads församling och varjesoc¬
ken på landet bör finnas en helst fast skola med vederbörligen vid ett seminarium godkänd lära¬
re”.’ Skolorna skulle vara inrättade inom fem år. Varje skoldistrikt skulle ha en skolstyrelse
med kyrkoherden som ordförande. Alla barn skulle således få en allmän, medborgerlig bild¬
ning. Det ärdockviktigt att understrykaatt det i
1842 års stadga talas om kommunal undervis- ningsplikt och inte om skolplikt. Flemundervis- ning fick fortfarande förekomma, även om den skulle kontrolleras.
Två viktiga motiv bakom folkskolereformen
kan sammanfattas med begreppen att anpassa och att behärska. I det första fallet menade främst liberaler att fattigdomen — proletarise- ringen — på landsbygden skulle bekämpas med
en förbättrad folkundervisning.
Å
andra sidan såg konservativa krafter,somkyrkans företräda¬re, skolan som en social kontrollapparat för att prägla socialt underordnade klasser. Undervis¬
ningsinnehållet blev också en kompromiss mel¬
lan de bägge åsiktsriktningarna. Religionskun¬
skapen och basfärdigheterna skrivning och räk¬
ning fick under de första årtiondenaen framträ¬
dande roll.
Denförsta skolan i Locknevi byggdes påenplats omedelbart
västeromkyrkan. Den starka kopplingen mellan kyrkan och folkskolan manifesterades i många kyrkbyar medensamlo- kaliseringavskola-kyrka. Foto Arkair.
Skolbyggnader i Locknevi
Förattillustreraskolbyggandets olika faser skall
vi ge ett exempel från en av landets socknar, Locknevi, numera en kommundel i Vimmerby kommun.^
Den2 november 1842 höll man sockenstämma i Locknevi. Församlingens vicepastor meddelade
de närvarande sockenborna att ”folkskolan”
hade införts i Sverige. Vid det protokollförda
mötet bestämdes att man skulle anordnaen fast skola inom socknen ochattden lämpligaste plat¬
sen för en skollokal vore ett läge i närheten av kyrkanellerpåpastorsboställetsägor. Vidareut¬
sågs en skolstyrelse, som fick i uppgift att ta fram förslag till skolbyggnad och undervisning¬
ens övriga organisation.
Ett år senare, den 13 november 1843, skulle den ordinarie höstsockenstämman fatta beslut
om skolans lokalisering. De församlade socken¬
bornas åsiktergick dock så vitt isär om behovet
aven skolaattman inte kundeenas. Fråganupp¬
sköts därför till ett senare tillfälle.
Ytterligare två årsenare,hösten 1845, tillsattes
en byggnadskommitté. Samtidigt kommanöver¬
ens omatten skolabordekunna inrymmas i fat¬
tigstugan genom enpåbyggnadav lärosal och lä¬
rarbostad. 1januari 1846upphävdes dock det be¬
slutet. Medstor detaljrikedom skildras i socken- stämmoprotokollen det nybygge i kyrkans och fattigstugans närhet, som därefter vidtogs.
Sommaren 1847 stod det nya skolhuset fär¬
digt. Undervisningen kom igång i enlighet med folkskolestadgans intentioner höstterminen
visning ägt rum. Understruknanamnoch årtal anger bygg¬
nadsåret för förstanyuppförda skola.
1847. För att utnyttjaen term som används i in- novationsstudier; initialskedet hadegenomförts.
De lokala myndighetspersonerna var tidigt
medvetna om att socknen var alltför vidsträckt för att de barn, som bodde långt från kyrksko¬
lan, skulle kunna ha en regelbunden skolgång.
Redan i det av domkapitlet fastställdaskolregle¬
mentet 1847framgårattmanavsågatthaen am- bulatorisk skola i den södra sockendelen. Det skulle dock visasigvaraettalltför litet undervis- ningsutbud. För att skolan i Locknevi skulle få
en vettig rumslig organisation indeladessocknen år 1852avskolstyrelsen i fyra läsrotar, eller med
en modernare term, elevupptagningsområden.
Ambitionen blev därefter att varje av dessa läs¬
rotar skulle fåen egen, fast skola. I tvåavdessa
rotar byggde man nya skolor på 1870-talet me¬
dan man i den fjärde roten i väntan påen skol¬
byggnad, utnyttjade byns missionshus som un¬
dervisningslokal tills dess en skola stod klar 1926. Det tog således nära åttio år att ge skolan
en slutlig yttreorganisation, m a o ett åttioårigt
tillväxtskede (se fig 1).
Utbyggnadenavskolväsendet i Locknevi sked¬
deinteutanvåndor. Deekonomiskaåtagandena för socknen syntesoöverstigliga. Detlokalamot¬
ståndet mot nyinvesteringar och förbättringar framgår med stortydlighet i dekommunalapro¬
tokollen, där ordväxlingen mellan skolinspektö¬
ren —som en representantför nationella intres¬
sen — och skolstyrelsen många gånger blev väl¬
digt skarp.
Utbyggnaden på regional nivå
Via lokala studier kan vi således i myndigheters protokollsböckeroch ekonomiska redovisningar
ge detaljerade beskrivningar av den utbyggnad
av skolor som ägt rum och de diskussioner som
föregått varjeny lokalisering. Föratt belysa det lokalaexemplets allmängiltighet har vi ocksåstu¬
derat skoletableringarna itre områden (se fig 2);
Södra Tjust, Mjölby-Boxholm och Strängnäs.
Samtliga dessa områden har en större ort med centrala funktioner, Västervik, Mjölby och Strängnäs.'^
1847hade samtliga socknarutomeni mjölby- boxholmsområdet minst en fast skola. I Malex- ander i ett perifert läge i området, ombesörjdes undervisningen i ambulatoriska skolor. Tillväx¬
ten av antalet skolorter var störst under 1860-, 70-och 90-talen.Strax efter sekelskiftet varskol¬
väsendet utbyggt i mjölby-boxholmsområdet.
Ar 1847 hade samtliga socknar i strängnäsom- rådet minst en fast skola. Tillväxten var till en
början måttlig och skeddesenare språngvis med skolbyggande i början på tre årtionden, 1880-, 90- och 1910-talen.1 och medutbyggnadeni bör¬
jan av 1910-talet var skolbyggandet avslutat i Strängnäs och omgivande socknar (se fig 3 och 4).
Längst tidtogutbyggnaden i Södra Tjust. Ef¬
teren relativtmåttlig ökning avantaletskolorter de första årtiondena sköt byggandet fart omkring sekelskiftet. I slutet på 1920-talet var
utbyggnaden avslutad i Södra Tjust.
Vi kan återigen anknyta diskussionen avskol- byggandet till det beskrivningsschema, som ut¬
nyttjas i geografiskainnovationsstudier.'Vihari
de tre områdena att göra med ett lika långt ini¬
tialskede — fastlagt av de nationella myndighe¬
terna — och därefter ett tillväxtskede av olika
längd och med över tiden varierande intensitet.
Det resultat vi får fram, med den snabbaste ut¬
byggnaden iÖstergötlandochden långsammaste
i Småland, följer det resultat som redovisats i andra studier med andrastudieobjekt (se fig 5.).
Så kunde t ex Norborg'’ visa att sjukkassornas spridning från mitten av 1850-talet skedde med utgångspunkt i fyra centrala områden i Sverige
— Stockholm, Göteborg, Malmö och Östgöta-
slätten. Spridningen av nyheter sker hierarkiskt i centralortssystemet. Detta skulle således även gällaen nyhetsom ”skolan”, somhårt styrsi sin utveckling av statsmakterna.
Det rumsliga mönstret avskolorter vid en viss given tidpunktäravhängigt bl a avföljande fak¬
torer;
1. Skolans må! som det kom att uttryckas i de regler som följde på de skolreformer stats¬
makterna utfärdade(ex.vis alla barn i en sex¬
årig skolutbildning).
2. Befolkningsfördelningen har givetvisenviktig
inverkan på det mönstersom skolorna bildar vid skilda tillfällen eftersom skolans tjänster
vänder sig till alla ien viss åldersgrupp.
0 S /O fS 20km
\ I I I I
0 5 !0 15 20 km
I I I { I
Figur 5. Tillväxtenavantalet skolorteri detreundersöktare¬
gionerna. Kumulerade relativatal.
3. Mönstret påverkas vidare av de ekonomiska
resurser %omavsättspånationell, regional och
lokal nivå till utbildningssektorn.
4. Den samhälleliga tekniska nivån är självklart
av stor betydelse för med vilket fysiskt av¬
stånd mellan skolorna som utbildningen kan organiseras. Innan skolskjutsverksamheten
kunde byggas ut en bit in på 1900-talet blev skollokaliseringarna beroende på vilkensträc¬
ka barnen kunde ta sig till fots dagligdags.
Som väntat skedde den inomregionala tillväx¬
ten med stor regelbundenhet. Den första skolan
Figur 6. Ärtal som visar när skolansyttreorganisation var klar irespektive socken. Mjölby-Boxholm-regionen.
Vrångfatls skota slod klar till läsåret 1926/27. Skolan vari brukto mläsåret 1960/61.
AWTAL UMDEKVIÄMIMGÄDAGAK.
Figur 7. Antaletundervisningsdagar för pojkaroch flickor i
Locknevi ochToverumsskolor.
byggdes centralt i varjeförsamling, densista i de befolkningsmässigt perifera delarna avsocknar¬
na. De församlingar, som sist hadesin skolorga¬
nisation klar, var desomlåg längst från destora centralorterna (se fig 6).
Sammanfattningsvis: utbyggnaden av den obligatoriska skolan skedde i 1800-taletscentral-
ortssystem. Spridningen gick från högre nivåer
— befolkningstäta och ekonomisktstarka områ¬
den—tilllägre. Utbyggnaden följdedeinforma¬
tionsvägar som gäller i ett sådant system. Den befolkningsmässigt minsta enheten (skolroten) på det längsta avståndet (fysiskt, funktionellt)
från den regionalt ledande befolkningsagglome-
rationen fick i sista hand sin fastaskola.
Figur 8. Tre årskullars sammanlagda skoldagar under hela
skolåldern.
AMTAi. 185?
Närvaron i skolan
De beslut om skolans yttre organisation (ex.vis byggandet av skolor och roteindelningar), som nationella och lokala myndigheter tog efter det
att 1842 årsstadga tillkommit,påverkadesnatur¬
ligtvisav deerfarenheter som vanns i början av folkskoleepoken. Några av svårigheterna och glädjeämnenaunderfolkskolansutbyggnadsske-
de och gällande skolgången skall presenteras med hjälp av det lokalaexemplet Locknevi soc¬
ken.^
Förattbeskriva barnens närvaro i skolan från 1847 har följande undersökningsuppläggning
och källor utnyttjats. Uppgifternaom de under¬
sökta årskullarna har hämtats ur husförhörs- längderna. Undersökningen omfattar alla lock-
nevibarn födda 1830—54 samt 1870 och 1880, vilket ger oss en möjlighet dels att i detalj följa skolgångens utveckling under de första tjugo
åren, dels attbeskriva den fortsatta expansionen
undersenaredelenav 1800-talet. Sammanlagtin¬
går knappt 1 500 barn i studien.
Ur den detaljerade skolbokföringen kunde vi
ta fram uppgifter om vari socknen utbildningen ägde rum. Vidare ger oss husförhörslängderna
en möjlighet att ta reda på var barnen bodde.
Skolornasläge och barnenshemadresser tillsam¬
mantagna ger oss en möjlighet att rekonstruera skolroteindelningen (fig 1) och barnens skolvä¬
gar.
Utbildningensutveckling i en skolrote kan be¬
skrivas med hjälp avantalet undervisningsdagar
som barnen erbjuds. Fig 7 visar att det råddeen storojämlikhetiutbildningsutbudet understörre
delen av 1800-talet. Flickorna fick inledningsvis
en kortare utbildning än gossarna. Utbildningen
var meraomfattandevid denfasta skolan i kyrk¬
byn än i deambulatoriska skolorna.
Sånågraordom skolnärvaron. Under denför¬
staskoltermineni Locknevivar 123 elevernärva¬
rande minst en dag. De närmast följande åren förbättradesskolnärvaron någotbl atillföljdav att barnen i den södra sockendelen kunde erbju¬
das undervisning i byarna Ytterbo och
Östan¬
torp. Senaredelen av 1850-talet innebar någotav
en folkskolans kris, något som äromvittnat inte
bara från Locknevi.“
Elevernas skolnärvaro under hela skolåldern
Folkskolans barn / Vrångfalls skola det första läsåret 1926/27.
varierade från en dag och uppåt. De flesta bar¬
nen hadedock under folkskolans inledningsske¬
de en mycket låg närvaro (se fig 8). Först i och
med skolmyndigheternas ökade ansträngningar på 1860-talet började barnens sammanlagda skolgång att skjuta i höjden. De barn, som till¬
hörde årskullarna 1870 och 1880 och som inte gick i skola i Locknevi, undervisades i Västervik.
Nästa viktiga frågekomplex, som vi något skall röravid blirföljande: vardet någragrupper av barnsom hadeenhögre skolnärvaro änandra i 1800-talets folkskola? Inte överraskande upp¬
träder sådana skillnader. Generelltsetthade flic¬
korna en lägre närvaro än pojkarna även om vi
tar hänsyn till att flickorna hade färre undervis¬
ningsdagar. Vi kan också visaattdet fysiska av¬
ståndet hem—skola påverkade närvaron så att barn med en lång skolväg hade en lägre närvaro än övriga. En socio-ekonomisk klassificering av hemmen gerockså betydelsefulla förklaringar till variationerna i närvaron liksom även föräldrar¬
nas egna kunskaper i skolämnena.
Sammantaget visar studierna av 1800-talets skolgång i Locknevi att de utbildningshandi- kapp, som undersökningar omfattande modern tid med stor konsistens tar fram, även fanns på
1800-talet. Det innebär bl a att desämst ställda, de resursfattiga och de som förde ett rörligt liv
över församlingsgränserna, inte fångades in av denframväxande folkskolan,förrän detvardags
att skrivaett nytt århundrade.
Utbildningens effekter
I utvärderingen av 1800-talets stora utbildnings¬
reform var det naturligt att även studera utbild¬
ningens effekter på social och rumslig rörlighet.
Sex ålderskohorter av locknevibarn (födda 1830—80) har följtsuppin i medelåldern via kyr¬
kobokföring och skolbokföring och undersökts vad gäller skolutbildning, yrkesverksamhet och bostadsort.''
Detvisadesigattfamiljesituationen (mättiso- cioekonomi, föräldrakunskap och skolvägsavs-
tånd) påverkade skol- och husförhörsbetygen
mer än rena skolnärvaron. M a o förklarade barnens familjebakgrundenstordelav variatio¬
ner som fanns i den reella kompetensen barn emellan. Den geografiska rörligheten förändra¬
des markant under 1800-talet. Detidigare kohor¬
terna hadeettmycket mera begränsat flyttnings- fält än de efterföljande (se fig 9).
Vilka grupper kom då att stå för 1800-talets omflyttning? Först kan vi iaktta att de mest re¬
sursrika levebrödspositionerna i Locknevi och i
det allra närmaste området runt församlingen togs omhandavde barn, som hade denmestpo¬
sitiva familjesituationen och därmed också de
mestlyckade skolresultaten. Dessa barn varsåle¬
des under 1800-talets senare hälft rumsligt myc¬
ketstabila. Deförhoppningar på folkskolansom ett medel för att verka socialt rörlighetsskapan- de, som framför allt liberala kretsar hoppades på, kom alltså inte att infrias. Snarare kan man säga att utbildningsreformen befäste ett redan
rådandetillstånd.
Analogt med detta visar det sig att de barn,
som hade en negativ familjesituation och nor¬
malt enliten skolkunskap, var de mesthögrörli¬
ga. Nästan all tätortsflyttning och långdistant flyttninggörsav dessa, i normala fall obesuttna, människor. Dessa grupper hade också den högs¬
ta flyttningsintensiteten. Förändringarna i den
svenska agraramiljön under slutet av 1800-talet
och ibörjan på 1900-talet —främst i form avett minskandeantal levebrödspositioner — komatt slåutresurssvagaindividerurdet lokala samhäl¬
let.
Emigrationen till USAvar kraftig bland deun¬
dersöktapersonerna.Tillenbörjan dominerades utvandringen av sådana som härstammade från
besuttna grupper. De tidigaste utvandrarnas kunskaper från skolan låg över genomsnittets.
Men över tiden sjönk emigranternas kunskaps-
statusochävenderassocialastatussåattemigra¬
tionen runt sekelskiftet var klart negativt selek¬
tiv.
Sammanfattningsvis: samhällets sociala struk¬
turbaseradesundersenaredelen av 1800-taletpå
en direkt resursöverföring mellan föräldrar och
barn. Densocialastrukturenlätsig intebrytasav
en så relativt marginell reform som ”folk¬
skolan”.
Avslutning
Bebyggelseförändringarna i 1800-talets Sverige
kan förstås endast om vi känner till hurarbetsli¬
vetorganiserades och utvecklades. Enviktig del i
arbetslivetsorganisation och innehåll är hurnya generationer förbereds inför sitt yrkesverksam¬
ma liv. Folkskolan kan i det sammanhanget ses
som en reformering av inträdesbiljetten till vux¬
enlivet och yrkeslivet. Vi menar att skolhusens
historiainte kan skrivasommanbortserfrån hur skolan togsemotavfamiljerurolikasociala mil¬
jöer och vilka effekter undervisningen fick på
kort ochlång sikt för barn, familjer och samhäl¬
le. Det är först närvi harengodkunskapom un¬
dervisningens roll i människorsvardagslivsomvi
kanbesvarafrågoromskolhusensutbyggnad, le¬
verne och nedläggning.
TorvaldGerger, f 1938, FD, docent i kulturgeo¬
grafi vid Stockholms Universitet. Projektledare
1975—1981 för det s k Lockneviprojektet och
från 1981 tillsammans med Göran Hoppe ledare för projektet Sociala processer och rumslig för¬
ändring i Sverige 1700—2000.
Uppsatsenhar tillkommit inomramenförforskningsprojek¬
tet "Ulbildning ochsamhällets organisationoch utveckling”
finansieratav RiksbankensJubileumsfond.
Noter
1. Johansson, E (1972), En studie medkvantitativame¬
toder av folkundervisningen i Bygdeå socken
1845—1873. Pedagogiska institutionen, Umeå uni¬
versitet.
2. SFS 1842nr 19.
3. Gerger, T (1972), Skolans geografiska utveckling i Sverige. Stockholm.
4. Gerger, T (1974), Ett rumsligt förändringsförlopp.
Denobligatoriska skolani Sverige.Kulturgeografiskt
seminarium 2/74. Stockholmsuniversitet.
5. Hägerstrand, T (1953), Innovationsförloppet ur ko- rologisk synpunkt. Lund. Törnqvist, G (1967), TV- ägandets utveckling i Sverige 1956—1965. Stock¬
holm.Gerger,T (1972)a a,
6. Norborg, K (1968), Jordbruksbefolkningen i Sverige.
Lund.
Figur 9. Tre älderskolorters flyttningsfält, 1840 (överst), 1860 och 1880(underst).
7. Gerger, T (1978), Utbildning och samhälle. Elevrek¬
ryteringen till folkskolan under 1800-talet och till högreskolsystem under 1940-, 1950- och 1960-talen.
Meddelande B 41. Kulturgeografiska institutionen.
Stockholm universitet.
8. Johansson,E (1972), a a.
9. Hoppe, G (1977), Skolutbildning och individbanans utveckling. Kulturgeografiskt seminarium 5/77.
Stockholms universitet.
Gerger, T— Hoppe, G (1980), Education and Socie¬
ty. The geographer’s view. Acta Universitatis Stock- holmiensis. Stockholm Studies in HumanGeography.
Nr 1.Stockholm.
The essayalso summarizes someofthefactors
that affected the life of children after leaving school. By following up several generations of
Locknevi children longitudinally, information
could be gathered concerning their further edu¬
cation, trade and patterns of living. The results of this follow-up showed that the school reform
was not able to break down the social structure ofthe community, which continued to be based
on adirecttransfer ofresources from the elderto the youngergeneration.
The Swedish
Elementary School
in
Landscape and Everyday Life
Torvald
Gerger
Thisessaysummarizes someoftheconsequences ofthe Elementary School Act passed in 1842 —
consequences both for people and for the cultur¬
al landscape. Local and regional examples show when and how new schools were started. Com¬
munal archives enable detailed studies to be made of the difficulties that confronted parishes during the 19th centurywhen planning and buil¬
ding thenewschools needed for compulsory edu¬
cation. They were built within the framework that the 19thcenturycentral placesystem permit¬
ted: diffusion proceeded from higher levels —
populous and economically soundareas—down
to lower ones. The program of construction fol¬
lowed the channels of information that are valid for a .system ofthis kind.
Attendance at school was also studied. By combining information taken from the records
of catechistic visitations (husförhörslängder)
with data from school registers in one parish, Locknevi, itwas po.ssibleto chart the attendance of each child. To begin with, the absence-rate
was high, but it gradually fell and by the end of
thecentury attendancewas good. Inthe first few
decades after thepassing of theact, howoften a child attended school wasinfluenced by such fac¬
tors as how far the child lived from the school, the socio-economic status of the family and whether the child was a girl or a boy.
