UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Vårterminen 2020
Frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i
Sverige
(Personalens utgångspunkter i arbete med hemlösa)
How non-profit organizations
work with homelessness in
Sweden
1 UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt Examensarbete, 15 hp Termin 6, VT -20
Författare: Ammar Noori och Kristian Söderberg
Titel: Frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i Sverige
Title: How non-profit organizations work with homelessness in Sweden
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka frivilliga organisationers arbete med hemlöshet i Sverige. Genom semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som jobbar på frivilliga organisationer har vi samlat ihop information kring deras arbete. Detta innefattar deras egen definition av begreppet hemlöshet samt vad hemlöshet betyder för dem, de har också delat med sig av deras erfarenhet kring orsakerna varför man bli hemlös och vad de tror anledningen till att man hamnar utanför samhället och vad de gör för att bistå hemlösa i samhället igen. Resultaten från intervjuerna visar på att större del av gruppen hemlösa har ett underliggande missbruksproblem och psykisk ohälsa, det är oftast en kombination av båda. Detta är en av orsakerna hemlösa förblir hemlösa tror de intervjuade. Kontakten som de hemlösa har med socialtjänsten upplevs oduglig eftersom de hemlösa inte får den hjälpen de vill ha, vilket enligt socialtjänsten inte fungerar då de hemlösa har krav de måste uppfylla. Trots den negativa uppfattningen av socialtjänsten från de hemlösa så visar tidigare forskning att socialtjänstens insatser är hjälpsamma men det är riktade åt de personerna med missbruk eller psykisk ohälsa, det får hjälp fortast därav hamnar det andra i ledd. Detta skapar en ond cirkel för att socialtjänsten inte kan ge insatser hur som helst till det hemlösa och det hemlösa skapar en misstro för socialtjänsten och blir därav benägna att söka hjälp. Slutsatsen av studien visar att frivilligorganisationer spelar stor roll för hemlösa. Begreppet hemlöshet är omfattande begrepp och begreppet hemlös syftar inte bara på människor som bor på gatan utan mycket mer. Att hamna i hemlöshet kan bero på många orsaker men framför allt missbruk. De flesta hemlösa har eller haft en negativ bild av myndigheter och socialtjänsten i spetsen.
Sökord/Nyckelord
2
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4 1.1 Problemformulering ... 4 1.2 Syfte ... 5 1.3 Frågeställning ... 5 2 Centrala begrepp ... 5 2.1 Hemlöshet ... 5 2.1.1 Swärd ... 5 2.1.2 Socialstyrelsen ... 6 3 Bakgrund ... 73.1 Historien av hemlöshet i Sverige ... 7
3.2 Socialstyrelsen kartläggning av hemlösheten i Sverige ... 8
4 Tidigare kunskap ... 9 4.1 Sökningsprocessen ... 9 4.2 Forskning ... 9 4.3 Lagstiftning ... 9 4.4 Krav från myndigheter ... 10 4.5 Missbruk ... 11
4.6 Hjälpsystemet för drog och missbruk ... 12
4.7 Storlek på kommunen ... 12
4.8 Hemlösa i akut boende ... 12
4.9 Tak över huvudet garanti ... 13
4.10 Frivilliga organisationers roll ... 13
5 Teoretiska perspektiv ... 14
5.1 Känsla av sammanhang (KASAM) ... 14
3
6.2 Urval ... 16
6.3 Bortfall ... 16
6.4 Tillvägagångssätt ... 17
6.5 Analysmetod ... 17
6.6 Hantering av datamaterialet samt transkribering ... 18
6.7 Arbetsfördelning ... 19
6.8 Metodreflektion ... 19
6.9 Studiens Validitet och reliabilitet ... 20
4
1 Inledning
Under år 2018 uttalade finansministern Magdalen Andersson att Sveriges trygghetssystem inte klarar av att ta hand om alla utsatta personer i Sverige och att det är en av anledningarna till att hemlösheten i Sverige ser ut som den gör. Med över 33 000 personer i landet som är klassade som hemlösa och ungefär 6000 av dem som är akut hemlösa enligt socialstyrelsens undersökning under år 2017. Hemlöshet i Sverige har många gånger under historien debatteras i olika former och detta är på grund av att hemlöshet alltid funnits kvar. Detta gör att diskussionen fortsätter än idag, hemlösheten har minskat sen början av diskussionen på 1800 talet men den kommer fortsätta att finnas kvar så länge hemlöshet finns i samhället (Swärd, 2008).
Något som har funnits inom hemlöshets räckvidd redan från början av diskussionen på 1800 talet är frivilliga organisationer. Frivilligorganisationer har alltid funnits där och tagit hand om personer som inte längre är mottagliga för myndigheter av olika anledningar (Storbjörk 2007). Fler och fler frivilliga organisationer har börjat fått ett större ekonomiskt stöd genom olika avtal med offentliga sektorn (Nordfeldt 2000), vilket både höjer möjligheterna för vad frivilligorganisationer kan göra för personer i utsatthet men också att ansvaret rådande hemlöshet omfördelas.
Vad som än diskuteras eller forskas kring hemlöshet finns det alltid något som alltid behövs nämnas eller kommenteras är själva begreppet hemlös. Begreppet hemlös har under en lång tid diskuterats, är hemlös det bästa alternativet av begrepp? Ska man använda begreppet bostadslös? Eller ska man använda något helt annat ord? Frågorna kring begreppet finns kvar än idag, ett exempel är att olika kommuner i Sverige använder olika begrepp för att beskriva samma situationer vilket kan förvirra personer i samhället och gör att statistiken kan bli oklar.
1.1 Problemformulering
5
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vad personalen vid frivilliga organisationer anser om hemlöshet som begrepp och samt vilken roll frivilligorganisationer har för hemlösa personer.
1.3 Frågeställning
● Vilken uppgift tycker informanterna att frivilliga organisationer kan ha för hemlösa? ● Vad tycker informanterna om begreppet hemlös?
● Behövs frivilliga organisationer?
● Vad är orsaken till att personer blir hemlös enligt informanterna?
2 Centrala begrepp
2.1 Hemlöshet
2.1.1
Swärd
Swärd (2008) beskriver att alla är överens om att när en person sover på en bänk året runt utan att ha tak över huvudet betraktas den som hemlös, men det finns många olika sätt och se på människor som inte har tak över huvudet. Människor som ligger på sjukhuset eller sitter inne på fängelse som har inget hem när de blir utskrivna. Människor som har frivilligorganisationersom ett hem för de dag in och dag ut betraktas de som hemlösa eller betraktas de människor med tak över huvudet? Swärd (2008) tar upp i sin bok Hemlöshet att definitioner om vem som kan betraktas som hemlös är någon svårt att definiera eftersom flyktingar som bor i ett flyktingläger är hemlösa och en ungdom som på grund av arbetslöshet inte kan hitta ett jobb och bor hos olika kompisar, eller en gammal människa som inte ha råd med hyra och har gjort tunnelbanan som ett hem. Att hitta en definition av hemlöshet är svårt eftersom hemlöshet kan ses på olika sätt och situationer men för att förstå hemlöshet och definiera begreppet enligt Christopher Jencks (1995) måste man först förstå vad ett hem innebär.
Swärd (2000) skriver att begreppet hemlöshet ofta används när personen i fråga helt saknar egen bostad. Han uppmärksammar att det finns problem med begreppet då det finns en skillnad på en bostad och på en plats personen kallar hem, att ett hem har en större emotionell betydelse. Ett annat problem som Swärd (2000) väcker är att många personer som har titeln hemlös bor på hem för vård och har då en tillfällig bostad men ingen plats de kallar hem. Swärd tar också upp att begreppet hemlöshet används mycket svart eller vitt, antingen är man hemlös eller är man det inte. Vilket enligt Swärd (2000) förenklar det problem som finns.
6 räknas med. Ordet har alltså en bredare betydelse och involverar fler personer än begreppet hemlöshet.
Ytterligare ett begrepp som Swärd (2008) skriver om är uteliggare då menar man de människorna som sover på bänk i parken eller under broar som gjort det till en sovplats. Uteliggare kan också vara människor som bor med tak över huvudet och med det menar man de människor som sover i tunnelbanan eller på platser som avses inomhus. Att vara uteliggare innebär inte endast att du inte har ett hem utan du är en kategori som tillhör hemlösa som tvingas sova på gatan utan deras vilja eller makten att påverka det.
Swärd (2000) förmedlar att han tycker man borde använda begreppet marginell position på bostadsmarknaden istället för hemlös/ej hemlös och bostadslös/ej bostadslös. Han skriver att marginell position bostadsmarknad beskriver personer som är uteliggare till personer som har en andrahandsbostad med egna möbler. Han vill avvika från det binära att man är hemlös eller inte, utan att begreppet ska beskriva fler människor men att också kunna beskriva graden av marginalitet i bostadssituationen.
2.1.2
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2017) har egen definition av begreppet hemlöshet. Socialstyrelsen delar upp hemlösheten i fyra olika kategorier som beskriver hemlösheten i Sverige. De fyra olika kategorier ska innefatta så mycket som det kan av olika situationer som människor kan befinna sig i.
Situation 1 - Akutboende är vad Socialstyrelsen definierade människor som blev hänvisad till jourboende och härbärge. Under den kategorin ingår också människor som till exempel bor i en bil eller tält vilket då räknas de som hemlösa.
Situation 2-I denna kategori håller sig de människor som till exempel sitter på anstalter, HVB hem, olika typer av familjehem och institutioner. Boende som till exempel stödboende som drivs av socialtjänsten och är en insats för människor med till exempel missbruksproblem.
Situation 3-Här hör människor som på något sätt fick boendet med hjälp av socialtjänsten, att få snabbt en lösning på problemet genom att få socialt kontrakt. Det gäller framför allt personer som inte har någon bostad alls.
Situation 4-Eget boende men bara i kort tid som till exempel personer som bor hos sina kompisar eller bekanta. Längden kan vara mellan en till tre månaders tid. Inneboende och andra
7
3 Bakgrund
3.1 Historien av hemlöshet i Sverige
Hemlöshet i Sverige blev ett stort omdiskuterat socialt problem i senare del av 1800-talet och var en del av de politiska debatterna. Inom politiken diskuterade man framför allt bostadsbristen i landet och därför var hemlöshetsfrågan knuten till samhällets sociala problem (Swärd 2008). Med en ökad demokratisering under 1800-talet och de liberala rättigheterna som människor hade under den tiden kunde inte omfatta alla människor vilket ledde till att de svaga grupperna i samhället blev synliga. Detta gjorde att i början av 1900-talet fick staten ingripa mot de i samhället som klassades som ursprungligen för det sociala problemet i landet och det gällde då bland annat hemlöshet (Swärd 2008). I början av 1900-talet började man använda begreppet socialt problem för att sammanfatta ett antal frågor som rör samhället som till exempel arbetsfråga och bostadsfrågan. Sverige var inte ensam med att diskutera de problemen utan de gjorde man även i andra länder i Europa. Debatten om sociala problem väckte oro hos staten och hot mot landets utveckling och stabilitet och skapades en bild av som då i Sverige kallades för ”farliga underklassmänniskor”. De såg man som ett hot och socialt oroligt för landet (Swärd 2008). Hans Swärd (2008) skriver om att genom att använda begreppet hemlösa har man kategoriserat människor i olika kategorier vilket blir fattiga och rika i relation till ekonomiska skillnader.
Hemlöshet i Sverige har sett olika ut beroende på vilket period det är. Fyra olika perioder som var viktiga för hemlöshet i Sverige (Swärd 2008). 1800-talet var tiden som spelade stor roll när det gäller hemlöshet i Sverige. Man kunde inte veta hur många personer av befolkningen var hemlös under den tiden och samtidigt försökte man hjälpa hemlösa människor genom fattighjälp och genom välgörenhet, filantropi. I samband med Filantropi så uppmärksammades frågor under slutet av 1800-talet, vilket ledde till utveckling av metoder för att bekämpa hemlöshet och andra liknande sociala problem (Swärd 2008). Med hjälp av Filantropin så växtes fram en så kallad välfärdssamhälle vilket innebar att hemlöshet började betraktas samt hanteras som en konsekvens av orättvisa tillgångar i samhället när det gäller bostad, arbete och välfärden. För att i Sverige ska människor vara jämlika och på grund av ojämlikheten växtes fram olika politiska debatter som till exempel arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik och välfärdspolitik(Swärd 2008).
Under 1930-talet fick kommunerna vidta nödlösningar när det gäller bostadsmarknaden, samtidigt började man jobba med att utveckla system och teorier för att minska bostadsbrist och hemlösheten i landet, genom framför allt statliga lån som människor fick låna. Under 1970-talet fick hemlösheten mer uppmärksamhet genom samhällsdebatter och bostadspolitik, vilket i sin tur gjorde att det blev intressant för forskare att forska inom området hemlöshet. Målet med alla dessa aktörer var att avskaffa hemlöshet i Sverige. Under den tiden trodde människor på att med hjälp av staten kunde man finna en lösning till hemlöshet. Under samma period byggde staten olika boendeform såsom till exempel behandlingshem och institutioner (Swärd 2000).
8 uppnå, men man kan alltid minska det. Myndigheter och frivilligorganisationer bygger i syftet att erbjuda människor som är hemlösa tak över huvudet. Mer än 100 år senare i Sverige kvarstår problemet med hemlöshet och bostadsbristen. En anledning till att varför hemlöshet finns än idag är på grund av att än idag har urbanisering och avindustrialiseringen samt förändringar inom bostadsmarknaden har gjort att människor flyttar till stora städer och med detta följer en bostad blir dyrare vilket drabbas de som är mest utsatta i samhället (Swärd 2008).
Under 1990 talet började möjligheten att söka socialbidrag för att betala tillbaka sina skulder angående sin hyra att minska. Socialbidrags förfrågningarna började under 1990 talet att öka på grund av mängden vräkningar som gjordes år 1991 och framåt, anledningen var att hyror runt om i Sverige höjdes. Situationen gjorde att socialtjänsten behöver prioritera vilka personer som hade möjligheten att få socialbidrag vilket gjorde att fler personer blev hemlösa då det sociala skydds nätverket inte hade möjligheten att ge ut socialbidrag till alla som sökte (Swärd, 1999).
3.2 Socialstyrelsen kartläggning av hemlösheten i Sverige
Socialstyrelsen har gjort totalt fem kartläggningar av hemlöshet i Sverige och den senaste var 2017. Enligt Socialstyrelsen siffror finns det 33 250 hemlösa personer i Sverige. Resultatet av rapporten visar att män dominerade med hela 62 procent av hemlösa personer i Sverige. Ungefär 1 av 3 hemlösa personer har barn under 18 år och kvinnor är dominerande i denna kategori enligt Socialstyrelsen (2017). Socialstyrelsen (2017) i sin rapport visar att mer än hälften av alla hemlösa som var i kartläggningen varit hemlösa i minst ett år och andelen människor som har varit i hemlösheten mer än 10 år är en person av tio. Inkomst kan variera bland de hemlösa men de flesta har någon typ av försörjningsstöd från socialtjänsten och det är bara en av tio som får lön genom arbete. Vad hemlösa behöver och vill ha är boende, detta uppger mer än 5 personer av tio i rapporten. Hemlösa personer som deltog i socialstyrelsens rapport uppgav att de inte intresserade av insatser eller behandling för eventuella problematik utan de behöver ett boende utan större krav från socialtjänsten Socialstyrelsen (2017).
9
4 Tidigare kunskap
4.1 Sökningsprocessen
Vi har framför allt använt oss Swepub och Umeå universitets databaser. Att hitta litteratur som passar vår studie använde vi oss av Umeå universitetsbiblioteks sökmotor för att hitta böcker och avhandlingar som finns i biblioteket. För att kunna få en större bild av ämnet vi undersöker valde vi även att läsa olika artiklar som publiceras i båda DIVA portalen och genom att söka på Google Scholar. Nyckelorden som vi använt som sökord var hemlöshet och socialtjänsten.
4.2 Forskning
Under 2007 har då varande folkvalde regeringen i Sverige fattat ett antal beslut som rör hemlösheten i Sverige och även utfört samarbete för att hjälpa hemlösa människor i Sverige enligt Socialstyrelsen (2009b). Socialstyrelsen samarbetade med bostadsmarknaden, kronofogden och kriminalvården för tillsammans jobba för att minska hemlösheten i Sverige. Det har lett till arbetet för att motverka hemlöshet blev mer evidensbaserat arbete. I rapporten som Socialstyrelsen har gjort tillsammans med andra myndigheter har kommit fram till att det finns flera tusen människor som sover ute eller på härbärgen och för att kunna motverka detta behövs det olika insatser som individ anpassade (Socialstyrelsen 2009b).
Av den viktigaste forskningen som finns har de flesta skrivit något som boende är ett viktigt element som hemlösa människor vill ha. I grundlagen i Sverige och även Fn:s 25:e artikel framgår tydligt som de skriver att ha egen bostad är en mänsklig rättighet (Regeringskansliet, 2008). Även om det finns i regeringsformen att bostad är en rättighet i Sverige så säger lag om kommunerna något annorlunda. Enligt Statens offentliga utredningar (2007) I Lag om kommunerna står det att kommuner ska se till alla invånare i kommunen ska ha en egen bostad, men detta är inte skyldighet för kommunerna att ordna bostäder för människor som saknar bostad. Undantaget är äldre, asylsökande och funktionshindrade människor har rätt till bostad och det är en skyldighet för kommunerna att ordna det.
4.3 Lagstiftning
10 Swärd (2000) jämför den svenska lagstiftningen med den engelska lagstiftningen gällande hemlösas rätt till bostäder och skriver att den engelska lagstiftningen har en starkare rättssäkerhetsprincip och rättighetstänkande då det finns mindre möjligheter att göra egna bedömningar. Swärd (2000) berättar att han inte ser några problem för att Sverige skulle kunna förbättra rättssäkerheten och rättighetstänkandet men att det skulle ske stora förändringar i den svenska bostadspolitik. Swärd (2000) tänker då att lagar kring bostad ska få en normbildande funktion, liknande som de svenska lagarna kring barnaga och narkotikamissbruk. Att det ska finnas en ovillkorligen rätt till en egen bostad när personen är hemlös. För att utsatta grupper ska ha samma möjligheter till en bostad som alla andra medborgare i landet.
4.4 Krav från myndigheter
Att vara hemlös innebär en del av människans liv tas upp av myndigheter som bland annat socialtjänsten (Thörn 2000). Genom att söka hjälp hos en myndighet har myndigheten makten över den sökande person eftersom personen befinner sig i stort behov av hjälp. Enligt Thörn (2000) befinner sig hemlösa kvinnor i en tidsperiod där de blir kontrollerade av samhällets former av att de måste uppfylla kraven och skyldigheterna för att sen ta del av sina rättigheter. Att söka hjälp hos till exempel socialtjänsten kan inte passa alla hemlösa människor. Insatser som socialtjänsten erbjuder passar mest de hemlösa med missbruksproblem. Det finns en del som inte har missbruksproblematik, men de har svårt för att få insatser som passar den enskilda individen (Arnsviks 2012).
En viktigt studie som Ulla Beijer (2003) har gjort då hon har intervjuat och följt hemlösa människor under en tid och resultatet blev att hemlösa gör ett val. De gör ibland ett val att inte sök hjälp hos socialtjänsten och det valet handlar om vänskap relationen som de hunnit skaffa sig. Som hemlös har man en ett starkt band för sina kompisar som befinner sig i samma situation som sig själv Beijer (2003). Det gör att de lättare kan skapa sig nätverk och känna samhörighet. Att ha en umgängeskrets som hemlös har sitt pris och priset är att vara del av gruppen och dela samma normer. Beijer (2003) menar att om gruppen är ett gäng missbrukare då blir kravet som medlem att man ska dela samma intresse som gruppen och det leder till så småningom till missbruk.
11 när det gäller drogfrihet och att de erbjuder något slags boende med sysselsättning på dagarna för att de ska klara av och komma ifrån hemlösheten som de befinner sig i (Beijer, 2003).
Cecilia Löfstrand och Ingrid Sahlin (2001) har gjort en studie där de intervjuade 82 personer varav 76 klassa som hemlösa personer. Syftet med intervjuerna var att ta del av intervjupersonernas erfarenhet av kontakten med socialtjänsten. Enligt författaren har de flesta som deltagit på intervjun upplevt ett dåligt bemötande från personalen på socialtjänsten. Intervjupersonerna i studien har upplevt att socialtjänsten inte tror på det de säger och de utövar en kontroll. Intervjupersonerna upplevde svårigheter att nå socialtjänsten i tid där de behöver hjälp vilket mycket kan hända på lång tid när man är hemlös (Löfstrand och Sahlin 2001). Intervjupersonerna i studien har även berättat att de blev kränkande på grund av mängden information som socialtjänsten behöver för att få hjälp, det har hemlösa som dålig upplevelse om socialtjänsten (Löfstrand och Sahlin 2001). Intervjupersonerna i studien berättade att deras situation inte var “tillräckligt” för handläggaren ska erbjuda de hjälp utan de var tvungna att överdriva i beskrivningen av deras nuvarande situation för handläggaren ska tro på de.
Löfstrand och Sahlin (2001) skriver om vad är en bra relation mellan socialtjänsten och hemlösa människor. Med en bra relation menar författarna att tydliga information och respektfullt bemötande från personalen på socialtjänsten. Enligt intervjupersonerna i studien har socialtjänsten gjort egna uppfattningar av problemen, personalens uppfattningar gjorde så att det inte var tillräckligt för att få hjälpinsatser för många av intervjupersonerna. Det ledde till ett maktspel då hemlösa människor fick vara i underläge position. På grund av socialtjänsten bemötande har många av människor som befinner sig i hemlöshet sagt upp kontakten med socialtjänsten (Löfstrand och Sahlin 2001).
4.5 Missbruk
12
4.6 Hjälpsystemet för drog och missbruk
Beijer med flera (2006) skriver i sin rapport om antalet hemlösa som är missbrukare och som vårdas på sjukhuset på grund av missbruk är väldigt högt i jämförelse med resten av befolkningen. När det gäller drogmissbruk var kvinnor högt representerade i statistiken men däremot män var överrepresenterade när det gäller konsumtion av alkohol. Enligt Beijer med flera (2006) hjälpsystemet behöver bli bättre på att anpassa för att möta upp problem som hemlösa människor har. Samhället, socialtjänsten och sjukvården ger mycket hjälp till de människorna som behöver men det Beijer menar är vilken typ av hjälp behöver de och om den är individanpassat?
Systemet är långsamt i Sverige när det kommer till att hjälpa människor som har missbruksproblem. Problemen som missbrukare hemlösa människor innebär många olika behov. Stöd och behandling skulle kunna hjälpa hemlösa med missbruksproblematik om de insatserna ges rätt och vid rätt tidpunkt och rätt tillfälle (Beijer 2006).
4.7 Storlek på kommunen
Det finns många som har haft dåligt bemötande av socialtjänsten eller ställde krav på människor i utsatta situationer som är svårt att uppfylla men ändå fanns det några personer som tillhörde små kommuner var nöjda över sin kontakt med socialtjänsten då de framför allt fick någon form av bostad eller insats och de människorna hade en annan uppfattning och upplevelse från socialtjänsten och handläggaren som jobbar där, de var helt enkelt nöjda Löfstrand och Sahlin (2001).
Socialtjänsten speglar en negativ upplevelse hos människor som sökt hjälp, de människorna är fortfarande hemlösa. Att deras behov inte tillgodosedd av socialtjänsten eller insatser som socialtjänsten erbjuder inte fyller sin funktion. Att insatserna ska fylla sin funktion menas att hemlöshet ska brytas som socialt problem och människor ska ha ett vanligt liv (Löfstrand och Sahlin 2001). En egen lägenhet är oftast vad hemlösa människor vill ha när de söker hjälp hos socialtjänsten men socialsekreterare på ser det som ett mål som inte går att nå i nuläget. Enligt Löfstrand och Sahlin (2001) har socialtjänsten lagt vikt på hemlösa som ha problem med missbruk ska få hjälp först och sen får ett boende. Detta resulterar i att många klara inte av den kraven som socialtjänsten framställer och det leder till att människor fortsätter vara hemlösa.
4.8 Hemlösa i akut boende
13 människor som är hemlösa som för tillfälligt bor hos en släkting eller kompis inte hamnar med i statistiken vilket gör att statistiken inte stämmer helt med verkligheten men det stämmer till en viss del.
4.9 Tak över huvudet garanti
I Stockholms stad infördes år 1999 något som kallades för Tak över huvudet garanti vilket det finns ända fram till idag. Tak över huvudet garanti går ut på att alla hemlösa människor som befinner sig i Stockholms stad som inte själva kan ordna ett eget boende ska de bli erbjudna ett boende över natten. Tanken med garantin är att minska nödsituationer i Stockholm genom att hjälpa hemlösa människor med att få någonstans och sova över under en eller två nätter. Kravet som hemlösa har på sig är att de ska ta kontakt med socialtjänsten innan klockan tolv på natten och då kan de garanteras en plats att sova över natten (Stockholm stad 2019).
Något som viktigt att nämna som Sverige finansminister Magdalen Andersson sa inför valet 2018, att Sverige trygghetssystem klarar inte av uppdraget som den egentligen ska kunna klara av och därför hemlösheten ser ut som den gör i Sverige idag (Regeringen, 2017). Magdalen Andersson säger vidare att inför 2018 skulle hon önska ge 25 miljoner kronor till verksamheter som jobbar med det. För att förstärka deras arbete med människor som befinner sig i hemlösheten i Sverige idag.
4.10 Frivilliga organisationers roll
Under längre tid har hemlösheten varit och är ett socialt problem i samhället och det ledde till att olika frivilliga verksamheter startas upp. Olika samhällets aktörer och även frivilligorganisationer själva beskriver sig som hjälpare. Att beskriva sig som hjälpare har även politiker och forskning beskrivit frivilligorganisationer som hjälper personer i samhället (Storbjörk 2007). Inom myndighetsvärlden betraktas frivilligorganisationer som offentliga sektorn förlängda arm då det är frivilligorganisationer som kan prata och träffa människor som inte längre vill ha kontakt med myndigheter av olika anledningar (Storbjörk 2007). Frivilligorganisationer har så mycket kontakt med hemlösa kan leda till att det skapar en dålig bild av myndigheter. Det handlar om att ansvariga myndigheter drar sig tillbaka när det kommer till att ta ansvar till för människorna som befinner sig i hemlöshet för att frivilligorganisationer gör redan mycket för dem (Storbjörk 2007).
14
5 Teoretiska perspektiv
I den avsnittet kommer vi skriva om teori som vi tycker är något viktigt och centralt i studien. Vi kommer använda oss av KASAM- känsla av sammanhang. Eftersom det är reglerad i svensk lag att alla människor i samhället ska vara delaktiga och ha meningsfull vardag, men hur ser det ut egentligen för hemlösa människor?
5.1 Känsla av sammanhang (KASAM)
Att börja skriva om KASAM måste man nämna personen som framtaget själva perspektivet, Aaron Antonovsky som är professor vid Ben Gurion University i Israel. Antonovsky (2005) har gjort en förklaringsmodell för kunna beskriva hur människor kan hantera svåra situationer i livet och påverkan på människors hälsa. Antonovsky är professor i Medicinsk sociologi vilket gjorde att han kunde kombinera att skriva om både hälsan och sociala situationer. Antonovsky (2005) menar att i livet uppkommer olika stressmomentet och stressiga situationer som påverkar människors meningsfull, tillvaro och delaktighet i samhället. Antonovsky har delat de i tre olika kategorier för att lättare kunna identifiera problemen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovsky (2005) beskriver de tre olika kategorierna människans välmående, vidare menar han att ju högre grad av KASAM känsla ju mer delaktighet man är i samhället och tvärtom.
5.1.1
Begriplighet
Begriplighet är förmågan av att kunna förutse, tolka sin omgivning och dela de information och intryck som man har på sitt vardagliga liv i olika fack enligt Antonovsky (2005). Om man uppfyller de kraven då kan man på ett bättre och tryggt sätt kunna göra olika bedömningar av vardagen och även har förmågan att förstå verkligheten man lever i. Det innebär att människor med hög begriplighets grad kan på ett lättare sätt hantera händelser och problem.
5.1.2
Hanterbarhet
Antonovsky (2005) beskriver att den sociala relationer spelar en stor roll i hanterbarhet, för att kunna stå emot saker som man inte önskar som händer behöver man ett starkt sociala relationer till exempel sin partner, kompisar eller tro i någon högre makt. Alla människor behöver något att lita på när man är i nödsituationer. Det är viktigt för alla människor att ha någon eller något man kan lita på, att den finns där de behöver den (Martina Boström 2014)
5.1.3
Meningsfullhet
15
5.1.4
Definition av KASAM
”Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en
genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de
resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang” (Antonovsky,
2005 s.46)
Anledning till att vi tycker att KASAM känsla är viktigt del i vårt arbete är på grund av att genom ta del av intervjupersonernas erfarenhet av dagliga kontakt med hemlösa människor. vi vill undersöka hur mycket hemlösa människor är involverade och gör meningsfullt aktivitet i samhället egentligen samt vill vi undersöka vilka hinder och utmaningar möts de med i deras vardagliga liv.
6 Metod
Metoden i den här studie är en kvalitativ metod och mer specifikt en semistrukturerat intervjumetod både enskilda intervjuer och en telefonintervju. För att vi ska kunna ställa följdfrågor, fördjupa oss i vad intervjupersoner menar och kan beskriva varför och hur. Som hjälp följer vi en tematisk intervjuguide under hela intervju perioden och frågorna är bundna till det vi undersöker. Sedan har vi använt oss en tematisk analys för att analysera det materialet vi har fått fram.
6.1 Datainsamling
Anledning till att vi valde just intervju som datainsamlingsmetod är på grund av att vi vill få intervjupersonen egna uppfattningar och synpunkter angående de frågorna som vi ställer. Varför vi valde just den metoden bygger på att vi vill ta del av intervjupersonens upplevelser och erfarenhet när det kommer till frivilligorganisationer arbete med hemlösheten. Bryman (2011) menar att genom att ha intervjuer som metod är passande till om man vill förstå världen utifrån hur andra tänker, tycker och upplever saker. Bryman (2011) skriver vidare att det är viktigt att man ger utrymme för intervjupersonerna att tänka och reflektera efter innan de svarar på den ställda frågan. Genom att intervjua olika personer från olika verksamheter gör att vi kan se ett mönster genom hela materialet som sen kan vi jämföra olikheterna och diskuterar de. Det är lätt att göra fel när en forskare ska använda sig av kvalitativ metod enligt Bryman (2011). Bryman beskriver sex steg som är viktiga för att använda intervjuer som metod på bästa sätt och vilket vi har använt oss av. Steg 1- Generella forskningsfrågor, då menar Bryman att frågor ska vara så generella som möjligt inom just det området som undersöks.
16 Steg 3- Datainsamling, vi har samlat vår data utifrån tidigare forskning och intervjuerna vi har gjort.
Steg 4- Tolkning av materialet, här har vi transkriberat intervjuerna och tagit fram det viktigaste och kärnan i det de sa under intervjuerna. Vi fick samla in ytterligare data från tidigare forskning för att kunna jämföra mellan vårt resultat och vad tidigare forskning har visat.
Steg 5- Teoretiska arbetet samt begreppsligt, det har inte kommit till nya begrepp i vårt arbete men det vi har kommit fram till är ett resultat och vårat resultat har ett viktigt samband mellan olika element.
Steg 6- Tolkning av forskningsrapport, som läser ska man tro på hållbarheten. Vi försöker att förmedla vad vi hör och ser till läsaren och försöker göra ett intryck.
6.2 Urval
Att välja kandidater för studien kan variera men vi har gjort på två olika sätt. Vi har gjort fyra intervjuer med fyra olika personer som jobbar på fyra olika verksamheter. Första delen av urvalet har vi använt oss av målinriktat urval som Bryman (2011) beskriver att den är mest förekommande inom kvalitativ metod. Det innebär att vi som forskare har valt ut vilka personer som ska intervjuas. De personerna som vi valde med hjälp av målinriktat urval var två personer då vi har ringt till just den personen och frågade om den ville delta i vår studie. De andra två personerna har vi frågat öppet i verksamheten om det är någon som är intresserad av att delta i vår studie. De fyra individerna vi intervjuade har alla olika jobb inom de frivilligorganisationer och som har kontakt med hemlösa människor i en stad i norra Sverige.
6.3 Bortfall
Det finns flera olika faktorer som påverkar att en studie lider av bortfall. Att ha individ bortfall kan bero på olika faktorer som till exempel ingen tid att vara med eller sjukdom som kan sätta hinder till varför en person inte kan vara med. Det finns tre olika bortfall inom forskningen enligt Japec L (1997).
Vägrare, den som vägrar att delta eller kräver ersättning för sitt medverkande.
Inte anträffbar, den som inte går att få kontakt med. Den personen kan ha bytt telefonnummer, bytt adress eller helt enkelt den vill inte svara i telefon för att den vet vem är det som söker. Övrigt, då personen till exempel får ett hinder för sitt medverkande och därför den kan inte längre delta.
17 6.4
Tillvägagångssätt
För att vi ska kunna hitta intervjupersoner har vi sökt oss fram till de verksamheter som är relevanta för vårt arbete. Vår tanke från början var att vi skulle intervjua personer som befinner sig i hemlöshet och den planerade metoden var båda fokusgruppintervju och enskilda intervjuer då skulle människor som befinner sig i hemlöshet deltar. Vi ringde och skickade brev till respektive verksamhetschefer som vi tyckte var relevant för vårt arbete och att vi i sin tur skulle hitta personer som var intresserad av att delta i vår studie. Vi skulle få svar inom ungefär en vecka men när de inte hörde av sig efter en vecka ringde vi upp och frågade hur läget var. De visade det sig att ingen av personerna visade något intresse att delta. Vi hade plan B, och det var att vi skulle intervjua personalen som hade daglig kontakt med hemlös.
Efter vi kontaktade alla intervjupersoner som ska delta i vårt arbete och bokat tid med de för intervju fanns det små tröskel på vägen. Tanken var att vi på två dagar ska kunna göra klart alla intervjuer som vi har för att kunna ligga i fas med arbetet och inte bli sena för inlämningen. Det gick bra med två personer, intervju ägde rum enligt tiden vi kom överens om. En intervjuperson av de resterande två av bokade intervjun och bokade om den till 2 dagar fram i tiden och när det var dags att intervjua personen då avbokade personen tiden och bokade ytterligare en dag på grund av olika planeringar som de har i verksamheten. Till slut lyckades vi ha en intervju med den personen som vi planerade. Sista personen som vi bokade tid med har valt att ha en telefonintervju istället på grund av att minska risken att ha nära kontakt med människor på grund av Covid-19 epidemi. Första intervjun deltog vi båda två (Författare Ammar och Kristian) men på grund av sjukdom kunde inte Ammar delta i de två andra vilket Kristian fick ta de själv, men däremot kunde Ammar ha telefonintervjun.
6.5 Analysmetod
Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006) är en kvalitativ analysmetod som används för att identifiera och analysera mönster i forskningsmaterial. Mönster som identifieras i materialet benämnas som teman, de olika temana blir resultatet av analysen. Tematisk analys är en allmänt känd metod men det finns ingen enighet bland forskare kring hur metoden används, vilket gör att metoden kan användas på många olika sätt. Samtidigt finns det en stor teoretisk frihet när man använder tematisk analys. Vilket gör metoden är flexibel att använda och kan ge en detaljerad bild av materialet genom de olika teman som uppkommer.
18
6.6 Hantering av datamaterialet samt transkribering
Alla intervjuer spelades in och båda under och efter intervjuerna antecknade vi tankar och frågor som vi anser viktiga för vårt arbete. Nästan direkt efter varje intervju påbörjade vi transkribering av varje intervju ordagrant. Vi valde att göra det så nära efter intervju tillfälligt är på grund av att man då har ett färskt minne av intervju och vad som intervjupersoner berättade. Steget efter var det att läsa det vi transkriberat och lyssnat en gång till på interna som för att säkerställa att vi inte har missat någon som till exempel namn på personer osv. För att vi ska göra det lätt för oss och för läsaren har vi valt påhittade namn och ålder för intervjupersonerna, detta gör det enklare att följa vem har sagt vad i texten. Eftersom vi inte vill ange vilken stad vi har utfört våra intervjuer från då har vi valt att använda oss av ”kommun A” för att undvika skriva namn på kommunen som sägs under intervjun.
Innan vi genomförda intervjun har vi tänkt igenom olika teori och perspektiv som skulle kunna passa att använda i vårt arbete. Genom att ha olika teori och perspektiv i bakhuvudet kunde vi under intervjuns gång filtrerar olika materialet beroende på vilket perspektiv vi tänker på vilket i sin tur gjorde det lättare för oss att sortera materialet. Vi har även antecknat ner saker som vi tyckte var intressanta och så småningom skapade vi en kodning där vi kunde lyfta det som var intressant eller annorlunda utifrån tidigare kunskap som vi nämnt i vårt arbete. Genom kodning har vi skapat 4 olika teman med och vi gav ett tema 2 underteman som kommer att besvara våra frågeställningar. Stöd, genom stöd menar vi de stöd frivilliga organisationer gav till personer i hemlöshet. Vi kollade på de koder som syftade på hur frivilliga organisationer hjälper hemlösa. Vi delade upp stödet i två underteman vägledning och fysiska behov.
-Vägledning, fokuserade på den vägledning hemlösa får från frivilliga organisationer, skicka vidare till rätt personer eller samtala med personen.
-Fysiska behov, behoven fokuserade på de en person verkligen behöver för att kunna klara sig, en plats att sova, mat och kläder.
Myndigheter, temat kom fram genom att det var klart att myndigheter är en stor del av en hemlös personen efter kodningen, vi fokuserade på den synen hemlösa personer har på myndigheter. Missbruk, genom koderna som fokuserade på hur en person blir hemlös visades att den vanligaste anledning till att personer blev hemlösa var missbruk enligt intervjupersonerna.
Grader av hemlöshet, det var tydligt genom koderna att alla personer var överens om att det fanns en grad av hemlös och att begreppet kanske borde användas på det sättet.
19
6.7 Arbetsfördelning
Under uppsatsprocessen har båda författarna haft ansvar över att delta i alla moment i skrivandet, från början med att välja vilket ämne uppsatsen ska innehålla till den slutgiltiga diskussionen. Tillsammans har författarna delat upp arbetet på så sätt att båda har tillagt något i varje del, båda författarna har tagit ansvar att skriva och söka information. Men båda personer har inte arbetat lika mycket på varje del av arbetet då alla personer är inte lika duktiga på samma saker. När det kommer till intervjuerna har båda intervjuat personerna som har deltagit i uppsatsen. Därefter har vi kodat och kommit fram till teman tillsammans, detta är momentet vi gjorde allt tillsammans då det var det viktigaste momentet att det blir rätt och att ha två åsikter gör det lättare att inte missa viktig information som kunde ändra resultatet på arbetet.
6.8 Metodreflektion
I kvalitativ forskning blir intervjuer mest relevanta och användbara eftersom man kan få mycket information under en intervju samtidigt som man kan ställa följdfrågor och be intervjupersonen att upprepa vad den sade eller be dem förklara på ett annat sätt (Bryman 2011). Att få svar på frågeställningen som vi hade var betydligt enklare än någon annan metod. All vår fokus riktades mot den personer som vi intervjuade och just makten att låta intervjun flyta på eller prata om saker kanske vi inte tänkt på som är viktigt för vårt arbete. Vi fick ny information som vi egentligen behövde när vi tänkte efteråt eftersom man ställer olika följdfrågor till olika intervjupersoner. Vi har använt oss av en semistrukturerat intervjumetod vilket innebär att vi hade olika tema med frågor i varje tema vilket gjorde att vi kunde hålla en struktur på intervjun. Hur frågorna är utformade och vilka teman vi har valt gjorde att intervjupersonerna hade en stor frihet i sitt sätt att besvara frågorna. En viktig del var att frågorna inte var slutna utan öppna. Under internerna har vi gjort så att vi inte ställer frågor utan vi bara berättade ” vi ska prata om det här temat nu, vad säger du om det” på så sätt gjorde vi att intervjupersonen hade frihet att svara precis hur den ville och sen plockade vi bort de frågorna som vi fått svar på. Ibland har intervjupersonen gett oss ett kort svar och då ställer vi våra frågor som vi har under temat.
Vårt mål var att ha fyra intervjuer med människor som befinner sig i hemlöshet. Vi har ringt, vi sökt och vi har mejlat de som jobba på frivilliga organisationer om de kolla runt ifall det finns några som är intresserade av att ställa upp för intervju. Tur hade vi inte att hitta kandidater för vårt studie och därför valde vi istället att intervjua personal som jobbade på olika frivilligorganisationer och vi fick det resultatet som vi fick fram.
20
6.9 Studiens Validitet och reliabilitet
Att vara osaklig eller subjektiv är en kritik som många forskare skrivit i olika studier menar att man anpassar sig efter situationen som forskare i ett specifikt område. Att mäta validitet och reliabilitet kan i vissa forskningsområde ses som en utmaning då (Bryman 2011) menar att som forskare handlar det att kunna tolka och förstå det man undersöker, det kan vara ett samhällsproblem.
6.9.1
Studiens validitet
Att kunna göra en uppskattning på studiens validitet kan vara lite svårt då det är svårt att uppskatta tillförlitligheten i studien (Bryman 2011). Validitet inom kvalitativa forskning går ut på det mesta enligt Bryman att forskaren beskriver hur datamaterialet samlades och bearbetats. Hur forskaren har gjort är den verkliga mätningen av studien och det pågår under hela forsknings tiden genom att vara kritiskt (Bryman 2011).
Som forskare har vi som mål att belysa det området som vi undersöker och detta har vi valt att göra genom att intervjua personer som har dagligen kontakt med hemlösa (Bryman 2011). Detta gör att studiens validitet är hög eftersom intervjupersonerna är högst relevanta för studien. Det som kan ha påverka studiens validitet är att vid ett tillfälle valde intervjupersoner att ha telefonintervju istället då hen känt sig orolig för att träffa människor på grund av rådande hälsotillståndet i samhället. För oss var det helt okej eftersom tanken bakom intervjuerna inte är att läsa intervjupersonens kroppsspråk utan bara verbalt.
6.9.2
Studiens reliabilitet
Studiens reliabilitet handlar mycket om studiens pålitlighet och huruvida resultatet är pålitligt (Bryman 2011). Det kan finnas faktorer som påverkar pålitligheten som till exempel vilka deltagarna är och hur relevanta är de för studien. Kodning och transkribering är även faktorer som kan påverka studiens pålitlighet.
21
6.10 Etik
Som en student utan erfarenhet av hemlöshet var det intressant för oss att få intervjua de personer som deltog i vår studie. Att prata om andra människors liv, situation och deras problematik var något tungt för oss. Eftersom vi som studenter fick höra om hur människor som befinner sig i hemlöshet har det och vilken problematik de kan ha gjorde att vi ville ha som mål med vår studie att kunskapen som studien framställer ska vara till nytta och hjälp för människorna som befinner sig i hemlöshet. Viktigt att notera är att etiken inte har bidragit till något negativ för studien, vi blev inte påverkade av det vi fick höra.
6.10.1
Etiska riktlinjer
Utifrån de etiska riktlinjerna utgår vi från de fyra riktlinjerna: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet (Kvale & Brinkmann 2014). Informationskravet har vi tillämpat vid första gången vi har kommit i kontakt med första intervjuperson och då har vi informerat om vad är det vi forskar om och vad studiens syfte är. Information som gavs ut vid första kontakten var inte delegerade information utan mer övergripande information om vad är det vi gör. De som har tackat ja till att vara med och delta i studien har fått en mer detaljerad information vid intervjutillfället och då fick de ett muntligt ”samtyckesbrev” och samtliga tackade ja ytterligare en gång för att de vill vara med. Vidare har vi informerat om Konfidentialitetskravet vilket innebär att alla uppgifter som intervjupersonerna lämnar om sig själva eller om andra skall få konfidentialitet på en hög nivå och alla personer är helt anonyma och kan när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Alla personuppgifterna som vi har de förvarar vi säkert i våra datorer och ingen har tillgång till förutom vi som håller i studien, materialet ska endast användas för studiens syfte och för vi ska kunna besvara våra frågeställningar. Efter studien är färdigt ska alla uppgifter och inspelningar raderas och vi som håller i studien har tystnadsplikt.
22
7 Resultat
För att vi ska göra det så lätt att förstå vad som svarades och sades utan att det uppstår problem med vem säger vad så valde vi att presentera den personerna vi har intervjuat med låtsas namn och ålder. Det som är gemensamt med alla att de har en daglig kontakt med hemlösa och alla jobbar på frivilliga organisationer.
Intervjuperson 1-Bertil, 55 år, har jobbat med frivilligorganisationer i många år tillbaka och har
fastighetsansvar, personalansvar och ansvarig för sociala arbete i verksamheten. vilket innebär att Bertil har ekonomiskt rådgivning och jobbar med utsatta familjer och har självmords samtal samt håller i projekt samt samtal med folk som har problem med missbruk. Hembesök till äldre ingår också i uppdraget.
Intervjuperson 2-Birgitta, 49 år, jobbar på akutboende och har varit med och startat upp det från
början. Birgitta har jobbat där sedan flera år tillbaka. Ansvaret som Birgitta har är att få se till att gäster får den hjälp de behöver allt från att de ska få rena kläder samtal eller ta kontakt med socialtjänsten och i vissa fall även frivården.
Intervjuperson 3, Ann-christin 38 år, Började jobba när där när hon blev färdig med pluggandet.
Ann-christin har inte jobbat på någon likadan verksamhet innan hon började här, det är ju speciellt att jobba på en sånt ställe, det är speciellt värld här. Ann-christins uppgifter är att ta hand om de som kommer hit, hälsade välkommen, kollar hur de mår och kolla vad kan erbjuda de. De flesta vet vad Ann-christin och verksamheten erbjuder och då handlar det om att bygga relationer för att kunna vara stöd.
Intervjuperson 4, Ulla 58 år, Ulla har ju hållit på det arbete på olika sätt i ungefär 5 år både Det
var ungefär det var ju 2014 med tiggarna eller romerna kom till staden. Ulla och organisationer där hon jobbar bedriver ju ett härbärge, sen har de ju också det sociala, ett socialt ansvar. Dels för att få in dem i samhället, hjälpa dem i olika situationer, hjälpa dem med kontakter med Försäkringskassan med arbetsförmedlingen, samordningsnummer. även lära dem svenska. Integrera dem i samhället.
23 7.1
Stöd
7.1.1
Vägledning
Temat vägledning fokuserade på just på den handlingen som personer vid frivilliga
organisationer gjorde för att motivera, prata och råd giva personer i hemlöshet. Det kunde handla om att motivera en person att vara nykter för att kunna få en behandling. Det visas genom det här citatet från en av våra informanter.
“ibland handlar det om att motivera en person att vara nykter. För många dom som kommer hit har ett aktivt missbruk. ibland kan det bar vara att prata med någon, för personen har inte så många att prata med. och att det i sig kan lyfta den personens välmående, eller att man bjuder in
att få folk att hitta varandra, bygga relationer till varandra. på att det på så sätt får vänner här. hmm, det kan vara hjälpa kontakt med olika myndigheter. ja men om någon vill åka på
behandling eller inte har något bostad” , Ann-Christin
Men det kunde också vara personer från andra länder eller personer som har en svag förmåga att kunna ta kontakt med olika myndigheter så då fanns frivilligorganisationers personal där för att försöka integrerar dem i samhället.
“ sen har vi ju också det här sociala, asså ett socialt ansvar. Dels för att få in dem i samhället, hjälpa dem i olika , hjälpa dem med kontakter med försäkringskassan med arbetsförmedlingen, samordningsnummer. Även lära dem svenska. Integrera dem i samhället. Men sen har vi, hjälper
vi också liksom, jaha, om någon behöver hjälp med ringa socialtjänsten, om någon har alkoholberoende och behöver komma in på nå såna program. Hjälpa den lilla människan på alla sätt, inte bar dem som vi har på vårat utan mer såhär diakonalt. Matpaket, hemresor såna saker”
, Ulla
Men den största tanken bakom temat vägledning är att de kunde hänvisa vart personer ska. Att personalen kunde göra det tydligt för personer som har det svårt att veta vart de ska ta vägen i den svåra situation de befinner sig i.
“Med samtal med de kan man förstå vad är det de behöver hjälp med, vad är det som inte fungerar och hur ser deras omgivning ut. Många kan komma som behöver akut vård och del av mitt arbete är att hänvisa folk till rätt ställe. Jag kan hjälpa när det kommer till att hjälpa med en
akut natt innan de har hunnit få hjälp från till exempel kvinnojouren osv. Det finns alltid vägar
att hjälpa de eller hänvisa de till och oftast blir det socialtjänsten som man hänvisar de till”,
Bertil
24
7.1.2
Fysiska behov
Den andra stödet vi såg från informanterna var att frivilliga organisationer kunde ge hemlösa grundliga behov. Det kunde handla om att ge personer kläder, tvätt, dusch, mat, en plats att bo under en viss tid men också en plats att vara på under vissa tider på dagen. Det var jättevanligt att det fanns mat för hemlösa att ta del av.
“-Och sen ja på öppet hus och kök är det ju mer att få, att vissa har kanske inte råd att köpa mat och då kan vi hjälpa till med det genom att de får gratis frukost och vi kan bjuda på lunch och vi kanske kan ge dem matvaror. men vissa kommer också bara hit för att ha någon att prata med
och det är de också väldigt tacksam över. Men man får ju ofta höra, det här är ju det bästa stället, vad skulle vi göra utan det här.” Ann-Christin
Sedan fanns det många tillfällen där hemlösa personer inte har möjligheten att få tvätta sin egna kläder och inte har möjligheten att tvätta sig själv då det har så dåliga förhållanden. Då kunde frivilligorganisationer hjälpa till med de behoven.
“Men med läget ser ut nu så har vi stängt platserna, så nu finns det ingen rotation. Nu får man får bo, de som bor just nu får bo i 14 dagar sedan får vi se hur läget låter. Men då dom vi har ute de är ju ännu mer utsatta eftersom inte kan komma in ens att få några nätter inne. Sedan har vi en dusch och en tvättmöjlighet, där folk får komma på dagtid då och duscha och tvätta sina kläder. Den står öppen fortfarande.“Ulla
Sedan den fanns det också möjligheten att personer som är akut hemlösa får möjligheten att få sova på ett akutboende eller härbärge för att personerna ska få sova inomhus och inte behöva sova ute.
“För vi har ju ett iop avtal heter med svenska kyrkan och kommunen. och då har vi de här 8 platserna och dom platsen i normala lägen när vi inte har den här kris situationen som har vi i sverige nu så delar vi biljetter 2 gånger i veckan. Det är måndag eller fredag, så antingen får du sova måndag till fredag eller fredag till måndag. Sen måste du ligga en period ute och då kan du behöva en madrass, en kudde eller ett täcke. För det är ju kallt i sverige” Ulla
7.2
Myndigheter
Genom alla fyra intervjuer förekom det att personer i hemlöshet hade negativa erfarenheter av myndigheter. Informanterna nämnde att det inte är så konstigt att hemlös som vanligtvis är vid frivilliga organisationer har en negativ bild av socialtjänsten och andra myndigheter. Sedan att det både hemlös som kommer från andra länder och hemlösa från Sverige som har en negativ bild av myndigheter av olika anledningar då personer från andra länder vet bara sina myndigheter och polis.
25
med dem för att säga, nu kan vi faktiskt gå dit du och jag. Jag följer dig, och bygga det här förtroendet för kommun, myndigheter socialtjänst, polis myndigheter är ganska frakturerat. De som är från andra länder också dem har ju en annan synvinkel, för där är ju polismyndigheterna och kommunerna korrupta. Det är ju liksom två grupper vi jobbar med, den ena tror att kommun och landsting och det är korrupta och den andra haft såna erfarenheter att man är oerhört besviken på dem så det är mycket att jobba med så är det. ochs svårt för dem.” - Ulla
En anledning varför det finns en negativ syn på myndigheter berättar intervjupersoner är att de kraven som t.ex socialtjänsten har kanske inte motiverade för en person i hemlöshet. Men också att de ofta har haft med myndigheter att göra ända sen de var små och fått vara med om mycket orättvisor med myndigheterna.
“De som kommer är oftast besviken av olika anledningar som de har haft mycket kontakter med myndigheter och socialtjänsten sen de var väldigt små. De har varit om med mycket vilket gör att de får ett motstånd när det kommer att söka hjälp från myndigheterna som till exempel
socialtjänsten. De tycker att de inte blir förstådda och göra sin röst hörd , de känner sig i
underläge när de kommer dit, man känner sig misslyckad. det har med makt balansen och göra.” - Bertil
7.3
Grad av hemlöshet
När intervjupersoner fick frågan vad är en hemlös person och för vilka personer används begreppet hemlös så blev det varierade svar. Det kunde vara kring en person som sov på en parkbänk eller det kunde vara en person som nyss haft en skilsmässa. Ordet plockade många olika personer enligt intervjupersonerna.
För mig är det de som jag möter som de i den ålder som ska ha eget boende och men inte har och istället bor man hos kompisar eller hos sin mamma. När man kommer ut från fängelset och inte har någonstans och bo. Eller de som sover på trappgångar eller tunnelbanan. Den gruppen som jag ser som hemlösa. Oftast de som jag möter som beskriver de sig själva som hemlösa, de beskriver sig själva som hemlösa då de inte har någonstans fast som de känner att här kan jag bo, här kan jag känna mig trygg. - Bertil
Sedan när frågan kom om vilket ord man skulle kunna använda istället kom det aldrig fram ett tydligt svar. Intervjupersonerna hade då inte något begrepp i tanke eller tyckte att det var för svårt att kunna bestämma sig för ett. Men det som var gemensamt för alla svar att begreppet är brett och kan kategoriseras i olika delar.
26
7.4 Missbruk
Det kan finnas olika orsaker bakom hemlöshet tyckte intervjupersonerna. Det kunde finnas olika orsaker små som stora. Att en sambo gjorde slut och blev utsparkad från lägen som i sin tur hade personen ingenstans och ta vägen. Samtliga intervjupersoner har nämnt missbruk som bland de största orsakar för hemlöshet.
“Missbruk och arbetslöshet är en stor anledning att man blir hemlös. Ibland kan det finnas en kombination av båda två. Man kan ha samma personer återkommande och man börjar se andra generationer börja komma också. Alltså när de var små barn fick de komma med sina föräldrar och nu kommer de hit. De kan ha svårt att få jobb eftersom de har haft svårt uppväxt samt inte
klarat av skolan. De kommer hit är ofta de som inte har klarat av skolan”, Bertil
Tre av fyra intervjupersoner var väldigt tydliga på att det tyckte att missbruk var den största anledningen till att personer hamnar i hemlöshet medan den fjärde höll med att missbruk var en anledning men gav inte missbruk samma kraft som de andra. Personen pekade på att det finns så många anledningar till hemlöshet och fokuserade inte lika starkt på missbruk.
“en skilsmässa, att du har haft en allvarlig sjuk, blivit av med arbetet och inte klarat av att, och då konkurrerar hela ens liv, det kan vara alkoholism, det kan vara drogmissbruk, det kan vara kriminalitet. Det kan vara så otroligt mycket, så otroligt brett. Eller att man kommer från något annat land och man känner att man inte kan återvända ähh, men att man har fått avslag och så
27
8 Analys
8.1 Stöd
8.1.1
Vägledning
Informanterna pratade om att det fanns många sätt att hjälpa personer och det som var en stor del var att vägleda personer. Att kunna prata med personer om deras problem, kunna hjälpa vart man ska söka eller följa med till vissa myndigheter. En av anledningar till att detta behövs är som Beijer (2003) pratar om att personer har negativa erfarenheter från myndigheter av olika anledningar vilket minskar viljan att kunna ta kontakt med olika myndigheter själv. Vilket som Storbjörk (2007) skriver om att frivilliga organisationer tar hand om personer som inte kan ta kontakt med myndigheter av olika anledningar, frivilligorganisationer kan bli som ett första stöd som motiverar hemlösa personer att ta kontakt med myndigheter men även istället för myndigheter visar vad man kan göra i deras situation.
Det är också enligt Socialstyrelsen kartläggning under år 2017 att det är vanligt med psykisk ohälsa när en person är hemlös vilket stärker anledningen till att ha någon professionell att prata med då många personer som arbetar i frivilliga organisationer har någon utbildning som har förståelse kring psykisk ohälsa och kunna både kunna förstå personen men också kunna skicka vidare till en mer lämpad person för situationen.
Sedan är det vanligare att hemlösa personer är mer öppna med en person från en frivilligorganisation om man jämför med en person från myndigheter om man kollar på informanternas svar. Beijer (2003) pratar om att det är vanligt att hemlösa känner större en maktskillnad vid myndigheter än frivilligorganisation. Vilket gör förmågan att hemlös kan prata med någon på den frivilligorganisationen viktigare.
8.1.2
Fysiska behov
Resultatet visade att frivilliga organisationer hjälper till med behov som mat, kläder, en plats att bo under en begränsad tid och även en plats att umgås med andra personer. Att förklara varför en plats att kunna umgås med personer och socialisera sig är viktigt kan begreppet KASAM har en stor betydelse. Antonovsky (2005) skriver att tre begrepp har en betydelse vid KASAM. Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att kunna ha en plats där personer kan känna en meningsfullhet med sin vardag, inte i utsträckningen att personen har ett jobb utan att personen har en plats dit personer kan gå varje dag och äta och prata med sina vänner. Att få ha en trygg plats i sina svårigheter.
28 varför frivilliga organisationer ger ut mat, kläder och akutboenden. Frivilliga organisationer försöker ta hand om personerna som blir inte kan ta hand om sig själva, organisationerna blir som myndigheternas extra hand.
8.2 Myndigheter
De flesta informanter sade att personer som är hemlösa har en negativ bild av myndigheter, i det flesta fall socialtjänsten men även polisen och andra myndigheter. Vilken inte är en ny bild på situationen, Löfstrand och Sahlin (2001) skriver i sin studie att det var vanligt att hemlösa personer sade att det hade blivit behandlade på ett kränkande sätt. Löfstrand och Sahlin (2001) skriver att personer kände att de informationskraven som fanns ledde till att hemlösa kände igen kränkta men också på grund av maktsituationen hade de hemlösa inte med så mycket att komma med utan att socialtjänsten alltid hade sista ordet.
Beijer (2003) tar upp att många hemlösa känner att kraven från socialtjänsten är för stora och det är därför hemlösa får en negativ bild av myndigheter. Beijer (2003) fokuserar mycket på kravet som går ut på att vara drog och alkoholfri. Då Beijer (2003) menar att om hemlösa väljer att klara av det kravet kan personen förlora många vänner och det enda nätverket personen har i samhället. Att behöva göra de valet gör att personen har en negativ syn på socialtjänsten.
Ett till fynd som stärker informanternas berättelser är att Nordfeldt (1999) skriver att det är vanligt att hemlösa tar kontakt med frivilligorganisationer först och inte myndigheter då det finns fler negativa erfarenheter från socialtjänsten eller polisen. Just kring den frågan svarade informanten att det kan bero på att det finns mycket mindre krav att vistas vid frivilliga organisationer.
Löfstrand och Sahlin (2001) skriver om att det är vanligt att större kommuner hör mer negativa erfarenheter av socialtjänsten från hemlösa. Löfstrand och Sahlin (2001) menar att om kommunen är mindre så är det mer vanligt en bättre kontakt från socialtjänsten. Vilket kan vara en av anledningar till att vi fick det svar från informanterna.
8.3 Grader av hemlöshet
29 Ett exempel som gjorde att det var tydligt att begreppet hemlös var för brett att använda i alla situationer var att vissa informanter använde sig av akut hemlösa i vissa sammanhang. En förstärkning av begreppet hemlös som visar vilka personer som har det svårast. Swärd (2000) beskriver att han har samma idé när det kommer till begreppet hemlös, att använda ett begrepp men att kunna beskriva graden personens situation ser ut också. Vilket är tanken med ordet bakom akut hemlösa också, att kunna beskriva de personer som har det svårast då begreppet hemlös inte räcker till.
8.4 Missbruk
Resultatet visade att hemlöshet har en stor koppling med just missbruk. Alla informanter under intervjun nämnde missbruk som en anledning till hemlöshet. Det fanns många anledningar men missbruk var den starkaste. Det är inte så konstigt om man kollar på den forskning som finns kring hemlöshet. Socialstyrelsen (2017) undersökning visade att 60% av hemlösa personerna som var kartlagda hade missbruk. Där kombinationen av missbruk och psykisk ohälsa var den största anledning till hemlöshet.
Socialtjänstens krav stärker också att det är vanligt med just missbruk bland hemlösa, då socialtjänsten vill att man ska vara drogfri och alkoholfri för att kunna börja någon behandling eller kunna få hjälp (Beijer 2003). Men också att socialtjänsten behandlingar enligt Arnsviks (2012) är inriktad mer mot personer som är hemlös med just missbruksproblematik och inte till personer som bara är hemlösa.
30
9 Slutdiskussion
Syftet med studien har varit att undersöka vad personalen vid frivilliga organisationer anser om hemlöshet som begrepp samt vilken roll frivilligorganisationer har för de hemlösa. En ytterligare del som vi undersökte är hur det dagliga arbetet såg ut i respektive verksamhet och vad gör de för människor som var hemlösa. Med syftet har även fyra frågeställningar utformat för att kunna leda arbetet i rätt riktning och de kommer att presenteras i diskussionsdelen.
Vi känner att många av svaren på syftet och frågeställningarna kändes ganska självklart när vi tänker i efterhand. För vår första fråga handlar om att förstå vad frivilligorganisation gör för hemlös. Detta är nog inte den svåraste frågan att få svar på om man skulle söka på Google eller något liknande. Men det som vi kände var bra med att fråga en sådan fråga var att vi fick så många olika svar på sätt hur människor arbetar för att hjälpa en person i hemlöshet. För en person i den värsta typen av hemlöshet har kanske inget. Där kan kläder, ett samtal eller några nätter under ett tak hjälpa personer att känna sig lite tryggare och att få personen orka igenom fler dagar. Där besvaras frågan om frivilliga organisationer verkligen behövs, för det gör dem, iallafall i nuläget när studien görs. Det behövs kanske ännu fler om man kollar på samhället just nu. Vi pratade bara med 4 personer men vi såg där människor som gjorde mycket för hemlösa som inte hade någon plats att ta vägen, bara den delen gör att man tänker att frivilligorganisationer behövs för det finns så många människor som inte har möjligheten att ta kontakt med myndigheter och då måste frivilligorganisation finnas där.
Vidare kändes resultatet kring vad informanterna tyckte om begreppet hemlös intressant då om man kollar på allas svar stämde det överens med vad Swärd skriver om att begreppet är så brett och kan innefatta så många personer. Men när det frågades om de användes något annat ord än hemlös så kom det inte så många alternativ upp. Under 2 av informanternas intervjuer kom akut hemlös upp, vi vet inte om det är ett ord som är påväg fram eller om det har funnits. Men Swärd har iallafall inte skrivit om det som vi har hittat iallafall.
Missbruk och hemlöshet är sammankopplade, oftast den ena leder till den andra och tvärtom. Då man än idag inte vet om missbruk leder till hemlöshet eller hemlöshet leder till missbruk. Missbruk är såklart bara en liten del av vad som kan göra en person hemlös men synen idag från både informanterna och tidigare forskning är att missbruk är den största orsaken till hemlöshet.
31 Det gör att frivilligorganisation behövs ännu mer då vart skulle de personer gå om de inte ville gå till de myndigheter som har ansvar för hemlösa.
Ytterligare orsak till hemlösheten och enligt denna studie har vi kunnat se att det sociala arbetet med hemlöshet är ett område som behöver utvecklas mer. Än idag använder man av hemlösas egna erfarenhet eller social arbetarna som har den dagliga kontakten med de för att kunna förstå orsaker bakom hemlös och processen. Genom att förstå hur hemlöshets processen går till kan det leda till bättre och tidig närvaro från socialtjänsten för att kunna motverka hemlösheten. Till exempel att socialtjänsten skulle vara närvarande när personen först blir hemlös eller tappar sin bostad. Genom att stödja människor som inte har bostad i tidigt skede av hemlöshet leder det till ett bättre väl fungerande socialt liv som i sin tur leder till att folk inte hamnar i hemlöshet lika mycket. Alla som vi intervjuade har uttryckt sig att hemlösa vill ha bostad från socialtjänsten, men problemet ligger att socialtjänsten har krav som måste uppfyllas för att man ska kunna ha egen bostad. Enligt intervjupersonerna har genom att få bostad är som en stabil väg för människor som befinner sig i hemlöshet att åter till samhället.
Kunskapen som finns idag om hemlöshet och orsakerna bakom det samt hjälpen som finns är liten i jämförelse med hur stort socialt problem det är. Forskning och kunskapen som finns idag behöver utvecklas mer och kompletteras med nya studier som till exempel Etnografi studie där forskaren blir en del av gruppen och lever som hemlös i en viss tidsperiod för att kunna förstå hemlösheten som socialt problem.
