Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 hp
Sjuksköterskans erfarenhet av
smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning.
En systematisk litteraturstudie
Omvårdnad 15 hp
Halmstad 2020-05-28
Sjuksköterskans erfarenhet av
smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning
En systematisk litteraturstudie
Författare: Jennie Stenmark
Pamela Theander
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stad och datum Halmstad 2020-05-28
litteraturstudie.
Författare
Jennie Stenmark, Pamela Theander
Akademi
Akademin för hälsa och välfärd
Handledare
Elenita Forsberg, Universitetslektor, Med. Dr
Examinator
Margaretha Pejner, Universitetslektor, Med. Dr
Tid
Vårterminen, 2020
Sidantal
16
Nyckelord
Neonatalvård, Sjuksköterska, Smärtbehandling.
Sammanfattning
Bakgrund: I snitt föds 115,000 barn i Sverige varje år. Ungefär en tiondel av dem vårdas på någon av landets 37 neonatalavdelningar. Under den perioden utsätts barnen för obehag och smärtsamma procedurer som kan vara påfrestande för ett nyfött sjukt eller för tidigt fött barn. Detta ställer höga krav på sjuksköterskorna.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Artiklarna har valts ut i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav att det saknades riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling på neonatalavdelningarna där de arbetade. Sjuksköterskorna ansåg även att bristen på kunskap och utbildning ledde till att barnen som vårdades på neonatalavdelningen ej erhöll den individuella smärtbehandling som varit önskvärd.
Konklusion: För att öka kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna samt att få tydligare riktlinjer och rutiner krävs att organisation och ledning tar ett större ansvar.
Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnens lidande.
Title
The nurse's experience of pain management for children cared for in a neonatal ward. A systematic literature study.
Author
Jennie Stenmark, Pamela Theander
School
School of Health and Welfare
Supervisor
Elenita Forsberg, Senior lecturer, PhD
Examiner
Margaretha Pejner, Senior lecturer, PhD
Period
Spring, 2020
Pages
16
Keywords
Neonatal care, Nurse, Pain management
Abstract
Background: On average, 115,000 children are born in Sweden each year. About a tenth of them are cared for in one of the country's 37 neonatal wards. During that period, children are subjected to discomfort and painful procedures that can be stressful for a newborn sick or premature child. This places high demands on the nurses. Aim: To describe the nurse's experience of pain management for children being cared for in a neonatal ward. Method: The study was made as a systematic literature study based on nine scientific articles. Both qualitative and quantitative articles were used. The articles were selected in the databases CINAHL, PubMed and Scopus. Results: The nurses stated that there were no guidelines and routines
regarding pain management in the neonatal wards where they work. The nurses also considered that the lack of knowledge and education led to the sick children not receiving the individual pain treatment that was desirable. Conclusion: In order to increase the knowledge and education of the nurses and to obtain clearer guidelines and routines, organization and management must take greater responsibility.
Individualized pain management is required to reduce children's suffering.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Neonatalvård ... 1
Smärta hos nyfödda ... 1
Neonatal smärtbehandling ... 2
Teoretisk referensram ... 3
Problemformulering ... 4
Syfte ... 4
Metod ... 4
Design ... 4
Urval ... 4
Datainsamling ... 5
Databearbetning ... 6
Forskningsetiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Organisation och ledning har ett ansvar för smärtbehandlingen ... 8
Riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling ... 8
Otillräcklig utbildning och kunskap ... 9
Smärtbehandlingen bör individanpassas ... 10
Olika attityder kring farmakologisk smärtlindring ... 10
Icke-farmakologisk smärtlindring har en positiv inverkan på barnen ... 10
Utförandet av smärtskattning varierade ... 11
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 13
Konklusion och implikation ... 16
Självständighetsdeklaration ... 16
Referenser
Bilagor
Bilaga 1: Sökordsöversikt
Bilaga 2: PRISMA
Bilaga 3: Artikelöversikt
Bilaga 4: Resultatöversikt
Inledning
Det har historiskt och ganska långt fram i tiden funnits missuppfattningar kring nyfödda barn och deras förmåga att uppfatta smärta (Anand, 2001). Det har bland annat sagts att barn tolererar smärta bättre än vuxna då deras nervsystem är för omoget för smärtupplevelser (Anand, Phil & Hickey, 1987). Vidare har det uppgivits att nyfödda barn inte har något smärtminne och att det därför inte funnits några långtidseffekter av den smärta barnen utsatts för. Detta har motbevisats och det har genom forskning kunnat konstateras att nyfödda barns smärta har underskattats och underbehandlats på neonatalavdelningar (Anand et al., 1987). En studie från 2015 har visat att nyfödda upplever smärta på samma sätt som vuxna upplever den (Goksan et al., 2015). Genom att göra MR-röntgen på både vuxna och nyfödda som utsattes för smärta kunde detta bevisas. Det visade sig att de delar av hjärnan som var aktiva hos de vuxna även var aktiva hos de nyfödda. Däremot krävdes det fyra gånger så mycket smärtstimuli hos de vuxna (Goksan et al., 2015). Detta innebär att nyfödda barn är mycket känsligare för smärta än vad som tidigare antagits.
Bakgrund Neonatalvård
År 2018 föddes enligt Svenskt neonatalt kvalitetsregister (2019) cirka 115,000 barn i Sverige. Av alla barn som föds är det ungefär 6 % som är för tidigt födda, vilket är innan graviditetsvecka 37. De barn som föds före graviditetsvecka 32 är mycket för tidigt födda. Födsel före graviditetsvecka 28 innebär att barnet är extremt för tidigt fött. År 2018 bedrevs neonatalvård på 37 olika sjukhus i Sverige. Det är även vanligt att det sker transporter av barn mellan olika sjukhus på grund av platsbrist eller om barnet behöver en högre eller lägre vårdnivå (Svenskt neonatalt kvalitetsregister, 2019).
De första 28 dagarna i ett barns liv kallas för nyföddehetsperioden. Cirka 10% av alla barn som föds behöver vårdas på en neonatalavdelning (Socialstyrelsen, 2013). Inom neonatalvården behandlas barn som är för tidigt födda eller som drabbats av
komplikationer i samband med eller efter förlossningen. Några exempel kan vara asfyxi vid förlossningen, gulsot, infektioner eller hypoglykemi hos fullgångna barn.
De barnen behöver vård och övervakning dygnet runt (Socialstyrelsen, 2013).
Smärta hos nyfödda
Svenska Barnsmärtföreningen (2013) beskriver i sina nationella riktlinjer hur foster upplever smärta redan från graviditetsvecka 20. Fostret har redan då utvecklat både ett neuroanatomiskt och neurokemiskt system för smärtuppfattning. Det har även
konstaterats att det nedåtgående smärtinhiberade banorna ej är fullt utvecklade vilket
resulterar i att det nyfödda barnet har ett försämrat skydd mot smärtimpulser. Detta
leder till ökad smärtreaktion men även negativa smärtrelaterade effekter på lång sikt. I
en artikel av Anand et al. (1987) beskrivs hur nyfödda och foster känner och upplever smärta. Forskarna redogör för hur sjuka nyfödda barn innan 1980 varken fick
smärtstillande eller anestesi vid procedurer, inklusive operationer. Ungefär vid den tiden började forskare hitta samband och bevis som förklarade att foster såväl som nyfödda har kortikala samt subkortikala smärtvägar som är nödvändiga för
smärtuppfattning. Smärtsamma stimuli är väl dokumenterade hos nyfödda i olika graviditetsveckor och återspeglas i hormonella, metaboliska och kardiorespiratoriska förändringar som liknar vuxnas men är mer påtagliga hos det nyfödda barnet (Anand, 2001). Redan vid graviditetsvecka åtta är utvecklingen av den yttersta delen av hjärnbarken utvecklad och vid vecka 20 har cortex fullständig uppsättning av neuroner, vilket gör att fostret tidigt kan känna smärta (Anand et al., 1987).
Nyfödda barn som av någon anledning är sjuka och i synnerhet de för tidigt födda barnen har ett särpräglat sätt att visa både stress och smärta på (Anand, Stevens, &
McGrath, 2007). De kan även ha svårare att visa omgivningen att de är smärtpåverkade och riskerar därför att inte bli behandlade. Akut, respektive
kontinuerlig smärta kan enligt Anand et al. (2007) visa sig på olika sätt. Akut smärta ger en direkt aktivering av de fysiologiska och beteendemässiga parametrarna som också försvinner snabbt igen. Vid akut smärtstimulering kan barnet bli utmattat, irritabelt, sova dåligt samt få försämrad matsmältning. Om barnet istället har
kontinuerlig smärta är den basala stressnivån förhöjd och barnet blir slappt och kan ha svårt att hålla ihop sig (Anand et al., 2007).
Neonatal smärtbehandling
Svenska barnsmärtföreningen (2013) definierar i sina riktlinjer smärtbehandling inom neonatalvården. Smärtbehandlingen bör innehålla smärtskattning och optimerad vårdmiljö samt en balans mellan icke-farmakologisk och farmakologisk
smärtlindring. Den farmakologiska smärtlindringen ska innefatta läkemedel som är testade och godkända för barn som vårdas på neonatalavdelningar (Svensk
barnsmärtförening, 2013).
För att kunna behandla sjuka nyfödda och för tidigt födda barns smärta är det viktigt med en bra smärtskattning (Shah & Siu, 2019). I Sverige används olika
smärtskattningsinstrument beroende på om det är akut eller kontinuerlig smärta som
ska bedömas. Vid procedursmärta används Premature Infant Pain Profile (PIPP) till
prematura barn och Behavioral Indicators of Infant Pain (BIIP) till fullgångna barn
(Stevens, Johnston, Petryshen & Taddio, 1996). ALPS-neo (Astrid Lindgren and
Lund Children’s Hospitals Pain and Stress Assessment) är ett poängsystem som
istället skattar kontinuerlig smärta eller stress hos både för tidigt födda och fullgångna
nyfödda sjuka barn (Lundqvist et al., 2014).
Grunden i neonatal smärtbehandling handlar i första hand om att optimera de nyfödda barnens vårdmiljö, vilket klassas som icke-farmakologisk smärtbehandling (Pillai Riddell et al., 2011). Icke-farmakologisk smärtbehandling innebär att försöka minska barnets smärta och stress genom att optimera vårdmiljön samt att försöka ha barnet så mycket hos sina föräldrar som möjligt. Genom att ligga hud mot hud med en förälder kan smärtan minska vid olika procedurer, som till exempel vid provtagning. Exempel på en metod som visat sig vara bra för att optimera vårdmiljön är Newborn
Individualized Developmental Care and Assessment Program (NIDCAP) (Moody, Callahan, Aldrich, Gance-Cleveland & Sables-Baus, 2017). NIDCAP-metoden visar hur viktigt det är att utgå ifrån den unika individen och dess förutsättningar vid olika procedurer. Om ovanstående smärtbehandling inte hjälper kan farmakologisk
smärtbehandling användas. Läkemedel till barn ordineras enligt Svenska
Barnsmärtföreningen (2013) i mg/kg. Vid lindrig procedursmärta används oftast 30%
glukoslösning per oralt, vilket i studier visat sig ha en smärtstillande effekt (Stevens, Ymanda, Lee & Ohlsson, 2013). Vid svårare procedursmärta används Paracetamol och opioider (Shah & Siu, 2019). Paracetamol har en tveksam effekt vid själva proceduren men ligger som en bas vid obehag efter proceduren. Om en procedur beräknas ta lång tid kan opioider såsom morfin användas (Anand et al. 2004). Även Klonidin används som har sederande samt analgetisk effekt (Broome & Tsz-Yin, 2011). Fördelen med Klonidin är att det inte ger andningsdepression som Morfin i vissa fall kan göra. Vid postoperativ eller annan långvarig smärta är Paracetamol att rekommendera och kan ges intravenöst, rektalt och peroralt. Vid svårare smärta ges opioider.
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen utgår från Katie Erikssons (1994) teori om lidandet.
Begreppet lidande kan ofta ersättas med begreppet smärta (Eriksson, 1994). Detta betyder inte att de är synonyma. Bara för att en människa upplever smärta behöver det inte finnas något lidande och tvärtom. Begreppet “lida” kan vara något ont eller negativt, det kan vara en kamp och något som människan utsätts för och måste leva med. Ordet “patient” betyder den lidande. Patienten är en person som lider och uthärdar något. Däremot kan alla människor uppleva lidande och det är något som är subjektivt. Eriksson (1994) delar upp lidandet i tre olika kategorier. Sjukdomslidande är den första kategorin och handlar om upplevelsen av sjukdom och behandling.
Vårdlidande är upplevelsen av själva vårdsituationen. Livslidandet är upplevelsen av det subjektiva lidandet, alltså lidandet till det enskilda livet (Eriksson, 1994). Barn som vårdas på en neonatalavdelning utsätts för alla tre typer av lidande, då
omhändertagandet i anslutning till förlossningen inte följer det som anses vara ett
normalt förlopp. Direkt vid födseln skiljs de från sina föräldrar relaterat till för tidig
födsel eller sjukdom. Barnen utsätts sedan för provtagningar och olika behandlingar
som kan vara smärtsamma för dem. För tidigt födda barn och sjuka nyfödda har inga
möjligheter till självbestämmande. Istället är det vårdpersonalen i samråd med
föräldrarna som står för besluten kring barnet.
Problemformulering
Forskning visar att nyfödda barn är känsligare för smärta än vad som tidigare framkommit. På neonatalavdelningar arbetar sjuksköterskor med den mest utsatta patientgruppen då de sjuka nyfödda eller för tidigt födda barnen inte kan verbalisera varken smärta eller stress. Genom att belysa ämnet kan det leda till ökad kunskap hos sjuksköterskor kring smärta, smärtskattning och smärtbehandling på
neonatalavdelningar.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning.
Metod Design
En systematisk litteraturstudie har genomförts enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts för att få ett
omfångsrikt material. En litteraturstudie ansågs vara lämplig för att fånga ett större geografiskt område samt att få en bredare bild över hur neonatalvården bedrivs globalt.
Urval
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan användas, beroende på
forskningsfrågan, för att inte missa relevant information (Bettany-Saltikov &
McSherry, 2016). Artiklarna har valts ut genom strukturerad sökning med förbestämt urval. Sökningarna utgick ifrån strukturen Population, Exposure och Outcome
([PEO], Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Detta gjordes för att få fram artiklar som svarade på syftet, se Tabell 1. Population var sjuksköterskor och/eller
barnsjuksköterskor. Exposure var för- och nackdelar sjuksköterskan upplevde med smärtbehandlingen till barn inom neonatalvården. erfarenheter av smärtbehandling till barn inom neonatalvården. Outcome var erfarenheter av smärtbehandling till barn inom neonatalvården.
Tabell 1. PEO
Population Exposure Outcome
Sjuksköterskor
Barnsjuksköterskor För- och nackdelar sjuksköterskan upplevde med smärtbehandlingen till barn inom
neonatalvården.
Erfarenheter av
smärtbehandling till barn
inom neonatalvården.
För att utesluta irrelevanta artiklar formulerades tydliga inklusions- och
exklusionkriterier (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Inklusionskriterier var att både kvalitativa och kvantitativa artiklar skulle användas. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och inte vara mer än 10 år gamla samt referee granskade för att säkerhetsställa kvaliteten. Artiklar gällande föräldrars erfarenhet av smärtbehandling exkluderades då denna studie skulle utgå från sjuksköterskors erfarenheter.
Datainsamling
En pilotsökning har utförts för att se hur stort utbud av forskning som fanns inom ämnet. Databaser som har använts är PubMed, CINAHL och Scopus. PubMed innehåller artiklar inom området medicin och omvårdnad (Karlsson, 2012). CINAHL innehåller artiklar inom ämnet omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi. Scopus innehåller forskning inom bland annat teknik och medicin. I samtliga databaser är artiklarna främst skrivna på engelska (Karlsson, 2012).
För att få fram artiklar som svarar på syftet utgick sökningarna från nyckelorden nurse, pain management och neonatal care. Olika synonymer till nyckelorden i form av ämnesord, fritextord och trunkering skapade sökord (Karlsson, 2012). Sökorden har använts i block med de booleska termerna OR inom varje sökblock för att få bredare resultat. Därefter användes den booleska söktermen AND mellan blocken för att göra sökningen mer specificerad. Se alla sökord i bilaga 1.
I PubMed kallas ämnesorden MeSH-termer. Sökorden Nurses, Intensive care Neonatal, Neonatal nursing och Pain management användes där. Fritextorden som användes var nurses, neonatal care och pain management. Först kombinerades orden i block med booleska termen OR och sedan med AND mellan blocken. Sökningen avgränsades med att artiklarna skulle ha abstract, vara skrivna på engelska och inte vara med än 10 år gamla. Detta resulterade i 68 artiklar. Trettiosex abstract lästes och av dem valdes sju artiklar ut för att granskas. Tre artiklar exkluderades då de inte svarade på syftet.
I CINAHL kallas ämnesorden för Cinahl Headings (MH). Där användes sökorden Nurses, Intensive care neonatal, Neonatal intensive care nursing och Pain
management. Fritextorden var Nurses, Neonatal care och Pain management. Även i denna sökning användes OR inom blocken och AND mellan blocken. Med
avgränsningarna abstract, engelska, 10 år och Peer review framkom 75 artiklar.
Femton av artiklarna var dubletter. Efter att ha läst 23 abstract valdes sju artiklar ut för granskning. Fyra exkluderades då de inte svarade på syftet.
I Scopus användes ämnesorden nurs*, neonatal care och pain management och
sökningen resulterade i 274 artiklar. Sextio abstract lästes och därefter valdes fyra
artiklar ut, varav två svarade på syftet. Sex stycken artiklar hade redan valts ut i CINAHL och PubMed. För att kontrollera att sökningarna var fullständiga och tydliggöra sökningarna presenterades de i ett flödesschema (se bilaga 2) som kallas preferred reporting items for systematic reviews (PRISMA). De artiklar som exkluderades i samtliga databaser hade ett urval där det inte kunde urskiljas om det var sjuksköterskor eller läkare som hade svarat på enkäterna. Det var även en del artiklar som undersökte andra barnavdelningar, vilket inte skulle inkluderas i föreliggande studie.
De artiklar som svarade på syftet har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall för respektive metod (SBU, 2017) för att bedöma artiklarnas kvalitet och om de var användbara för studien (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). De kvalitativa
artiklarna granskades utifrån mallen ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”.
De kvantitativa artiklarna granskades utifrån mallen ”Bedömning av icke
randomiserad studie (retrospektiv och prospektiv ITT) (SBU, 2017). Sammanlagt valdes nio artiklar ut för granskning och inkluderades sen i studien. Fyra var kvalitativa och fem av artiklarna var kvantitativa, se bilaga 3 artikelöversikt. Sju artiklar ansågs ha hög studiekvalitet och två ansågs ha måttlig studiekvalitet. Att två studier fick måttlig kvalitet berodde på att svarsfrekvensen endast var 35% i den ena studien och för att det i andra studien endast deltog 10 sjuksköterskor.
Databearbetning
De artiklar som valdes ut till studien har analyserats i form av en innehållsanalys
(Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Artiklarna lästes igenom flera gånger och
sedan kunde det resultat som svarade på studiens syfte plockas ut. Meningsbärande
enheter identifierades, som sedan kondenserades till koder. Koderna kunde sedan
bilda subkategorier vilka i sin tur bildade huvudkategorier, se Tabell 2 (Bettany-
Saltikov & McSherry, 2016). På detta sätt skapades resultatet till studiens syfte.
Tabell 2. Exempel på analysprocess.
Extraherad data Kondenserad
data Kod Subkategori Huvudkategori
Sjuksköterskorna brukar inte se någon läkare ordinera smärtlindrande läkemedel under deras pass utan att en
sjuksköterska först påtalat att barnet har ont.
Läkare ordinerar ej smärtlindrande läkemedel om inte en sjuksköterska påtalat behovet
Läkare ordinerar ej smärtlindrande läkemedel
Olika attityder kring
farmakologisk smärtlindring
Smärtbehandlingen bör
individanpassas
Avdelningen använder inga
smärtskattningsskalor/
verktyg. Sjuksköterskorna vet att de finns men inte vad de heter eller vilka parametrar de utvärderar.
Smärtskattning används ej på avdelningen.
Avsaknad av
smärtskattning Utförandet av smärtskattning varierade
Forskningsetiska överväganden
Enligt Helsingforsdeklarationen (2013) kan en studie kallas etisk om den uppfyller tre villkor. Det första kravet är att undersöka något som leder fram till värdefull kunskap.
Det andra villkoret är att välja en design som innebär att teorier, metoder,
diskussioner och resultat matchar och besvarar forskningsfrågan. Tredje villkoret innebär att studien ska ha god vetenskaplig kvalitet och genomföras på ett etiskt sätt.
För att säkra föreliggande litteraturstudies kvalitet har endast artiklar som blivit godkända av en etisk kommitté använts. Det har även framgått att samtycke och konfidentialitet är informerat till deltagarna. Deltagarna har själva rätt att bestämma om de vill delta i studierna eller inte (Helsingforsdeklarationen, 2013). Forskare som bedriver neonatala projekt måste känna till Helsingforsdeklarationen då den
föreskriver forskningsetiska regler för forskning på människor. Deklarationen är en central forskningsetisk riktlinje. Helsingforsdeklarationen betonar även att patientens intressen och välfärd väger tyngre än samhället och forskningens behov.
Studien kan bidra till att sjuksköterskor får ökad kunskap inom ämnet vilket i sin tur kan leda till bättre smärtbehandling till sjuka nyfödda barn. Risken med studien kan vara att resultatet är feltolkat vilket kan leda till bias (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Båda författarna till föreliggande studie har erfarenheter av att arbeta på en neonatalavdelning. För att undvika bias har förförståelsen om neonatal
smärtbehandling diskuterats för att undvika att resultatet påverkas.
Resultat
Två huvudkategorier identifierades: Organisation och ledning har ett ansvar för smärtbehandlingen och Smärtbehandlingen bör individanpassas. Under första huvudkategorin identifierades två subkategorier och under den andra tre subkategorier. Se tabell 3 nedan.
Tabell 3. Huvudkategorier och subkategorier.
Organisation och ledning har ett ansvar för smärtbehandlingen Riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling
I majoriteten av artiklarna uppgav sjuksköterskorna att det fanns brist på riktlinjer angående smärtbehandling (Blomqvist, Grandin & Olsson, 2019; Cong, Delaney &
Vazquez, 2013; Dames et al. 2016; Mehrnoush, Ashktorab, Heidarzadeh,
Momenzadeh & Khalafi, 2017a; Khoza & Tjale, 2014; Querido et al. 2018). Mer än hälften av de 237 sjuksköterskorna i studien av Cong et al. (2013) uppgav att
riktlinjerna var otydliga och svårförståeliga, vilket även nämns i Mehrnoush et al.
(2017a). I tre andra studier rapporterade sjuksköterskorna att det inte fanns några riktlinjer alls på neonatalavdelningarna där de arbetade (Dames et al., 2016; Khoza &
Tjale, 2014; Querido et al., 2018). Avsaknaden av riktlinjer bidrog till att
smärtlindringen och smärtskattningen till de sjuka nyfödda barnen utfördes på olika sätt (Mehrnoush et al., 2017a). Detta upplevdes leda till att smärtbehandlingen blev ineffektiv och att de sjuka nyfödda barnen påverkades mer av smärtan än vad som var nödvändigt.
I fyra av studierna nämndes brist på tid och rutiner kring smärtbehandling (Cong et al., 2013; Dames et al., 2016; Mehrnoush et al., 2017a; Querido et al., 2018).
Mehrnoush et al. (2017a) beskrev i sin studie att sjuksköterskorna upplevde att de negligerade smärtbehandlingen när det var mycket att göra på neonatalavdelningarna.
Sjuksköterskorna önskade också att det fanns nationella eller internationella riktlinjer att följa. En sjuksköterska i Querido et al. (2018) beskrev att det med bättre rutiner gick lättare att eliminera smärtan hos de nyfödda sjuka barnen. Sjuksköterskorna i
Organisation och ledning har ett ansvar för smärtbehandlingen
Smärtbehandlingen bör individanpassas
Riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling
Olika attityder kring
farmakologisk smärtlindring
Otillräcklig utbildning och kunskap Icke-farmakologisk smärtlindring har en positiv inverkan på barnen Utförandet av smärtskattning varierade
Dames et al. (2016) menade att de ej använde sig av smärtskattning och smärtlindring dagligen vilket gjorde att det var svårt att bli bra på. Sjuksköterskorna menade även att smärtskattning och identifiering av smärta inte var rutin på deras avdelning.
I Blomqvist et al. (2019) redogjorde 80 % av 306 sjuksköterskor att det fanns riktlinjer kring smärtskattning. Cong et al. (2013) beskrev hur sjuksköterskorna faktiskt var medvetna om riktlinjerna kring smärtbehandling på avdelningen, 43% av de 237 sjuksköterskorna upplevde att riktlinjerna var uppdaterade och baserades på ny forskning. Genom att använda riktlinjerna kunde sjuksköterskorna tydligare utvärdera smärtbehandlingen hos de sjuka nyfödda barnen (Blomqvist et al., 2019).
Otillräcklig utbildning och kunskap
Brist på utbildning inom smärtskattning och smärtlindring var något som uttalades i merparten av studierna (Blomqvist et al., 2019; Collados-Gomez et al., 2017; Cong, et al., 2013; Dames et al., 2016; Mehrnoush et al., 2017a; Mehrnoush, Ashktorab,
Heidarzadeh & Momenzadeh, 2017b; Querido et al., 2018). I Blomqvist et al. (2019) uppgav flertalet sjuksköterskor hur de ansåg sig fått för lite utbildning om
smärtbehandling. Bristen på utbildning ledde till att sjuksköterskorna smärtskattade barnen men ej smärtlindrande dem. Cong et al. (2013) konstaterade att bara hälften av de 237 deltagarna hade fått utbildning i smärtbehandling när de började jobba på en neonatalavdelning. I studien nämnde sjuksköterskorna även att ledningen och de högre uppsatta cheferna borde ansvara för att eventuell utbildning skulle vara baserad på aktuell forskning. I Mehrnoush et al. (2017b) gav en sjuksköterska som förslag att ha seminarium inom smärtbehandling på arbetsplatsen för att öka kunskapen hos personalen.
Sjuksköterskorna i Cong et al. (2013) menade att de kunde se en positiv korrelation hos de sjuksköterskor som fått upplärning under grundutbildningen samt fortlöpande utbildning på arbetsplatsen. Dames et al. (2016) konstaterade att sjuksköterskorna inte fått tillräcklig utbildning om smärtskattning och smärtlindring varken i utbildningen eller på sin arbetsplats. Det beskrevs även av Blomqvist et al. (2019) att
sjuksköterskorna upplevde att ju mer kunskap de besatt desto lättare var
smärtskattningsprocessen. I Collados-Gomez et al. (2017) beskrev sjuksköterskor som fått utbildning om smärta att de ansåg sig vara bättre på att smärtlindra än de som inte fått utbildning inom området. Det var en stor del av deltagarna som hade fått
utbildning, 79,4 %, vilket upplevdes som positivt av sjuksköterskorna.
Sjuksköterskorna som inte hade fått någon utbildning inom smärtbehandling på
avdelningen var de som jobbade nattskift (Collados-Gomez et al., 2017).
Smärtbehandlingen bör individanpassas Olika attityder kring farmakologisk smärtlindring
Sjuksköterskorna i tre av studierna rapporterade att det i huvudsak användes
farmakologisk smärtlindring till de sjuka barnen på neonatalavdelningarna (Dames et al., 2016; Khoza & Tjale, 2014; Mehrnoush et al., 2017b). Sjuksköterskorna i Khoza och Tjales (2014) föredrog att använda sig av farmakologisk smärtlindring när barnen hade måttlig till svår procedursmärta. Detta kunde vara vid nålsättning, antingen venöst eller arteriellt samt när de satte navelkatetrar på barnen. Om de sjuka nyfödda barnen hade svår kontinuerlig smärta var det mer förekommande att sjuksköterskorna gav farmakologisk behandling (Khoza och Tjales, 2014). I Mehrnoush et al. (2017b) rapporterades det att sjuksköterskorna tyckte att det i vissa fall bara var farmakologisk smärtlindring som hjälpte, vilket var vid svårare smärta hos barnen.
De deltagande sjuksköterskorna i Dames et al. (2016) beskrev att de på deras
neonatalavdelning använde sig av farmakologisk smärtlindring utan att ha provat icke farmakologisk smärtlindring först. En sjuksköterska i studien nämnde även att hon aldrig sett en läkare ordinera farmakologisk smärtlindring utan att en sjuksköterska först påtalat behovet.
När det ordinerades narkotikaklassade läkemedel till de sjuka nyfödda barnen uppstod en oro hos sjuksköterskorna relaterat till att det bland annat fanns risker för apnéer vid överdos (Mehrnoush et al., 2017a; Mehrnoush et al., 2017b). Oron ökade när de narkotikaklassade läkemedlen ordinerades intravenöst. Dock beskrev
sjuksköterskorna att det kändes säkrare att ge narkotikaklassade läkemedel via sprutpump, då det upplevdes som mer kontrollerat.
Icke-farmakologisk smärtlindring har en positiv inverkan på barnen I fem av studierna använde sig sjuksköterskorna av icke-farmakologisk
smärtbehandling (Collados-Gomez et al., 2017; Khoza & Tjales, 2014; Mehrnoush et al., 2017b; Noghabi-Asadi et al., 2014; Querido et al., 2018). Majoriteten av
sjuksköterskorna i Noghabi-Asadi et al. (2014) hade en förståelse för att barnets smärta lindrades när barnet låg hud mot hud hos sin mamma. Om sjuksköterskorna utförde procedurer som exempelvis provtagning höll barnet sig lugnt om det fick ligga uppe på sin mammas bröst (Noghabi-Asadi et al., 2014). Tre fjärdedelar av de 50 sjuksköterskorna var även införstådda i att amning var smärtlindrande. Detta bekräftades även i Querido et al. (2018) då de använde kängurumetoden och amning som smärtlindring vid en smärtsam procedur. Bara genom att mamman var
närvarande ansågs ha en lugnande effekt på barnet vilket gjorde de smärtsamma
procedurerna lättare att genomföra för sjuksköterskorna. Metoder som icke nutritivt
sugande, 30 % glukos och värme användes som smärtlindring (Querido et al. 2018). I
Mehrnoush et al. (2017b) tyckte en sjuksköterska att massage var effektivt för att
lindra smärtan hos barnen, då hon upplevde att det fick de sjuka nyfödda eller för
tidigt födda barnen att känna sig säkra och lugna.
I Collados-Gomez et als. (2017) studie användes icke-farmakologisk smärtlindring på alla de tre sjukhusen som ingick i studien. Glukos användes i hög grad vid
smärtsamma procedurer av sjuksköterskorna på två av tre sjukhus. På det tredje sjukhuset var det endast tre av fyra sjuksköterskor som använde glukos. Det var även vanligt att hålla om barnet och använda sig av icke-nutritivt sugande. Att använda moderns bröstmjölk eller att låta barnet amma under smärtsamma procedurer förekom på avdelningarna men var mindre vanligt.
Utförandet av smärtskattning varierade
Blomqvist et al. (2019) samt Noghabi-Asadi, Tavassoli, Yousefi och Sadeghi (2014) beskrev i sina studier att smärtskattning var ett bra sätt att komma fram till adekvat smärtbehandling till de sjuka nyfödda barnen. Trots detta var det kliniska
observationer för smärta såsom fysiska och psykiska symtom det som deltagarna i Blomqvist et al. (2019) studie föredrog. Sjuksköterskorna nämnde även att ju fler smärtskattningsskalor de hade att tillgå desto svårare blev det att smärtskatta eftersom det då kunde bli förvirrande för sjuksköterskorna. Smärtskattning i kombination med kliniska observationer för utvärdering av smärtan upplevdes av sjuksköterskorna vara det som ledde till bäst resultat för att få optimal smärtlindring hos de nyfödda sjuka barnen. I Noghabi-Asadi et al. (2014) upplevde 97% av de 50 tillfrågade
sjuksköterskorna att smärtskattning och smärtlindring ledde till högre kvalitet i det sjuka nyfödda barnets liv under tiden det vårdades på neonatalavdelningen.
I Querido et al. (2018) utgick sjuksköterskorna endast från kliniska observationer samt genom att observera barnens vitalparametrar då smärtskattningsinstrument ej fanns tillgängliga på avdelningen. Sjuksköterskorna i Blomqvist et al. (2019) tyckte däremot det var svårt att läsa av de allra minsta barnens signaler på smärta. De nämnde även att de tyckte det var svårare att tolka de barn som fått sederande läkemedel.
I Collados-Gomez et al. (2017) upplevde 56 av 140 sjuksköterskor att smärtskattning alltid användes eller nästan alltid användes på avdelningen. Femtiofem sjuksköterskor upplevde att smärtskattning användes ibland medan 31 sjuksköterskor tyckte att smärtskattning nästan aldrig användes. Fyrtiofyra sjuksköterskor använde sig av smärtskattningsinstrument medan 46 istället gjorde kliniska observationer genom att titta på barnens signaler. Sju sjuksköterskor nämnde i studien att de inte gjorde något för att mäta barnens smärta (Collados-Gomez et al., 2017).
Diskussion Metoddiskussion
En systematisk litteraturstudie med strukturerad sökning har utförts utifrån Bettany-
Saltikov och McSherrys (2016) metod. Genom att systematiskt följa metoden ökar
studiens pålitlighet. Metoden valdes för att kunna identifiera relevant forskning med hög kvalitet som svarade på syftet (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). I en litteraturstudie görs en sammanställning av befintlig forskning, vilket innebär att det inte framkommer ny information om ämnet. En nackdel kan vara att det inte går att ställa följdfrågor till deltagarna i artiklarna, vilket gör att det kan bli feltolkningar trots att citat är använda.
Artiklarna som inkluderades skulle endast vara skrivna på engelska vilket gör att många artiklar kan ha uteslutits (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Artiklar skrivna på andra språk kan ha kommit fram till andra resultat. Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) kan litteraturstudier väcka vissa etiska frågor då det kan vara svårt att förstå allt som står i artiklarna på grund av begränsad engelskkunskap eller metodologisk kunskap. Detta kan göra det svårt att göra en rättvis bedömning av artiklarna och det finns även risk för feltolkning. Däremot minskar risken för
feltolkning i de artiklar som innehåller citat. För att minimera risker för feltolkningar lästes artiklarna först enskilt och sedan tillsammans för att kunna jämföra vad var och en har kommit fram till.
I litteraturstudien inkluderades artiklar som inte var mer än 10 år gamla. Detta ansågs vara en styrka då det leder till att ny forskning inkluderas. I efterhand upptäcktes det att det fanns mycket ny forskning kring ämnet, vilket innebär att tidsspannet hade kunnat vara kortare. Eftersom artiklar från hela världen inkluderades gav detta kunskap om hur övriga neonatalavdelningar världen över jobbar och vilka skillnader det finns. Det kan däremot vara en svaghet då överförbarheten till Sverige ses som låg relaterat till att vården bedrivs olika i olika delar av världen.
Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har inkluderats för att inte missa artiklar som svarar på syftet (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Sökningarna gjordes i
databaserna PubMed, CINAHL och Scopus. Genom att använda sig av tre databaser minskar risken att missa relevanta artiklar. Däremot måste det finnas kunskap om vilka databaser som finns för att inte utesluta viktiga artiklar (Bettany-Saltikov &
McSherry, 2016).
Sökorden som användes utgick ifrån PEO och redovisades i en tydlig sökblockstabell för att öka studiens trovärdighet (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). För att få rätt översättning till sökorden från svenska till engelska användes Svenska MeSH, på Karolinska institutets hemsida. På detta sätt översätts medicinska termer korrekt.
Sökorden valdes genom att göra en pilotsökning med olika ord, för att till sist komma fram till vilket som gav resultat med flest artiklar. Genom att använda trunkering, ämnesord och fritextord i sökningarna bidrog det till ett bredare sökresultat (Bettany- Saltikov & McSherry, 2016). Målsättningen med sökningen har varit att få fram så många artiklar som möjligt. Trots detta inkluderades endast nio artiklar i resultatet, vilket kan tyckas vara för lite i jämförelse med sökresultaten. I de slutgiltiga
sökningarna har samtliga titlar lästs flera gånger för att hitta relevanta artiklar. Genom
att sedan läsa abstract gick det att utesluta många artiklar då deltagarna i dessa studierna hade olika yrkeskategorier och arbetade på andra barnavdelningar.
Trovärdigheten ökar då artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån SBU:s
granskningsmallar (SBU, 2017). Samtliga artiklar var primärkällor och godkända av etisk kommitté. Två av de nio artiklarna ansågs ha måttlig studiekvalitet. I Khoza och Tjale (2014) var det endast 53 deltagare av 150 som svarade på enkäten som hade skickats ut till neonatalavdelningar på två sjukhus i Gauteng, Sydafrika. Av de 53 var 47 sjuksköterskor. Eftersom denna studie avsåg att studera sjuksköterskors
erfarenheter ansågs artikeln relevant. I Querido et al. (2018) var det tio sjuksköterskor som deltog i fokusgruppdiskussioner. Detta urval ansågs som litet då det blir svårt att överföra på andra neonatalavdelningar. Resterande artiklar ansågs ha hög
studiekvalitet. I Blomqvist et al. (2019); Khoza och Tjale (2014); Mehrnoush et al.
(2017a); Mehrnoush et al. (2017b) samt Querido et al. (2018) deltog även läkare och annan sjukvårdspersonal. Det resultatet exkluderades då endast sjuksköterskors erfarenheter skulle beskrivas.
Det är enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) viktigt att värdera
litteraturstudien noga innan resultatet publiceras. Det är viktigt att gå igenom alla stegen ordentligt för att minska risken för bias. I detta fallet har handledare och studenter på Högskolan i Halmstad under flera tillfällen granskat litteraturstudien och kommit med synpunkter, vilket ökar studiens pålitlighet.
Trovärdigheten ökar då förförståelsen har diskuterats noga. Det fanns erfarenheter av hur det är att arbeta med nyfödda sjuka barn med smärta på en neonatalavdelning.
Därför har allt resultat i varje artikel som svarar på studiens syfte inkluderats även om det inte har stämt överens med förförståelsen.
Resultatdiskussion
UNICEFS barnkonvention är antagen av 196 länder (UNICEF, 2009).
Barnkonventionen fastställer med tydlighet i artikel 45 att bestämmelser av
konventionen ska följas av alla medlemsländer. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso-och sjukvård samt rehabilitering enligt artikel 24. När kunskapen brister hos vårdpersonalen går detta emot konventionens riktlinjer och i slutändan är det barnen som blir lidande.
I majoriteten av artiklarna uppgav deltagarna att det var brist på rutiner och riktlinjer (Blomqvist et al., 2019; Cong et al., 2013; Dames et al. 2016; Mehrnoush et al., 2017a; Mehrnoush et al., 2017b; Khoza & Tjale, 2014; Querido et al., 2018). Om det fanns riktlinjer var de otydliga och vissa neonatalavdelningar hade inga riktlinjer alls.
Detta bidrog till att smärtbehandlingen utfördes på olika sätt beroende på vem som
utförde den på de sjuka nyfödda barnen och blev därför ineffektiv. Enligt Brummelte
et al. (2012) leder procedursmärta hos för tidigt födda barn till försämrad
hjärnutveckling. Svår smärta är associerad med minskad vit substans och subkortikal grå substans i hjärnan. Orsaken kan bero på att det neuronala nätverket aktiveras på grund av smärtan vilket i sin tur leder till för hög stimulering av omogna neuroner (Brummelte et al., 2012). Det är alltså viktigt att kunna läsa av de sjuka nyfödda barnens signaler på smärta för att kunna främja hjärnutvecklingen.
Då Eriksson (1994) menar att vårdsituationen är ett lidande, vilket kan vara synonymt med smärta, kan NIDCAP-metoden vara ett bra verktyg för att förbättra situationen för de för tidigt födda och sjuka nyfödda barnen. NIDCAP har enligt Dijk, Simons, och Tibboel (2004) en positiv påverkan på smärta hos sjuka nyfödda barn. År 1984 introducerades ett nytt sätt att vårda och observera för tidigt födda och sjuka nyfödda barn. NIDCAP utgår från att anpassa omgivningen och miljön individuellt runt
barnen. Detta kan göras genom att ha dämpat ljus och ljud samt undvika starka dofter.
Genom att se till att det sjuka nyfödda eller för tidigt födda barnet får vila mellan interventioner minskar påfrestningen för barnet. Två sjuksköterskor bör utföra dagliga omvårdnadsåtgärder samt smärtsamma procedurer för att kunna hålla om barnet och på så sätt minska dess stress. Interventionerna har goda förutsättningar för att minska smärtan hos de sjuka nyfödda barnen och på så vis även deras lidande (Dijk et al., 2004).
Enligt Blomqvist et al. (2019) upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att tolka de allra minsta barnens signaler på smärta. Personalen behöver alltså mer träning och utbildning i att tolka barnens signaler. En lösning kan vara att låta personalen utbildas inom Family and Infant Neurodevelopment Education (FINE), vilken är en enklare version av NIDCAP (Warren, 2017). Det är ett internationellt, multidisciplinärt program som skapar kvalitetsgranskad utbildning som kan användas i alla miljöer där nyfödda sjuka barn vistas. Programmet utgår från tre huvudprinciper: Sensibel vård, att stärka relationen mellan barnet och vårdnadshavare och att vården ska
individualiseras. Observation av barnet är grunden till FINE eftersom sjuka nyfödda barn använder sig av beteendesignaler för att visa hur de mår. Sensibel vård är viktig för hjärnutvecklingen, barnens självregleringssystem samt för att minska stress och smärta hos barnen (Warren, 2017). Enligt Cong et al. (2013) såg sjuksköterskorna en korrelation mellan utbildning och smärtlindring. Om sjuksköterskor på
neonatalavdelningar ges förutsättningar att utbildas i lättillgängliga interaktiva program som exempelvis FINE borde det leda till ökad kunskap om sjuka nyfödda barns signaler. Detta borde i förlängningen leda till bättre smärtbehandling till barnen.
Eriksson (1994) pratar om att sjuksköterskor inte bör låta sig begränsas av
organisatoriska faktorer som exempelvis ekonomi. Samtidigt måste ledningen skapa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna planera omvårdnaden för den
enskilda patienten och på så vis kunna minska dess lidande (Eriksson, 1994). Genom att införa enkla utbildningar som FINE kan detta bli möjligt.
I tre av artiklarna nämner sjuksköterskorna att det huvudsakligen användes
farmakologisk smärtlindring till barnen (Dames et al., 2016; Khoza & Tjale, 2014;
Mehrnoush et al., 2017b). Sjuksköterskorna i Dames et al. (2016) beskrev att de använde sig av farmakologisk smärtlindring utan att ha provat icke-farmakologisk smärtlindring först. Även detta tyder på brister gällande kunskap och utbildning. Att suga på napp eller exempelvis ett finger har visat sig minska gråt, reducera stress och ger en mindre påtaglig pulsökning hos barnet samt lägre poäng vid smärtskattning (Svenska Barnsmärtföreningen, 2013). Grunden i neonatal smärtbehandling handlar i första hand om att optimera de nyfödda barnens vårdmiljö, vilket klassas som icke- farmakologisk smärtbehandling (Pillai Riddell et al., 2011). Detta betyder inte att sjuksköterskorna endast måste använda ett sätt utan att det går att kombinera farmakologisk och icke-farmakologisk smärtlindring för bästa effekt.
Noghabi-Asadi et al. (2014) nämner i sin artikel att sjuksköterskorna upplevde att mamman hade en lugnande effekt på barnet, vilket räknas som icke-farmakologisk smärtlindring. Detta kunde vara till hjälp då personalen behövde utföra smärtsamma procedurer på barnet. Grunau (2013) tar i sin studie upp långtidseffekter av upprepad stress och hur det påverkar hjärnan relaterat till procedursmärta på neonatalintensiven.
Grunau kom bland annat fram till att tonåringar som är födda för tidigt hade lägre smärttröskel än sina jämnåriga. Grunau skriver även att prematurer som fått tröst av sin mamma har bättre hjärnfunktion vid fullgången ålder än de som ej fått det.
Mammor som fått utbildning i stressreduktion hos för tidigt födda barn visade sig få barn med 10 poäng högre IQ vid nio års ålder (Grunau, 2013). Även fast studierna riktat sig mot mamman är det viktigt att båda föräldrarna involveras i vården av sitt sjuka nyfödda barn. Det är viktigt att föräldrarna stöttar varandra då det är en helt ny och psykiskt påfrestande situation för dem. UNICEFS barnkonvention nämner i artikel 18 att föräldrarna har ansvar för barnets uppfostran och utveckling med hjälp av statens stöd. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna riktar sig till hela familjen så att inte den icke födande föräldern känner sig exkluderad.
I en kvantitativ studie av Nimbalkar et al. (2012) deltog 41 sjuksköterskor som jobbade på neonatalavdelningar samt barnavdelningar på Shri Krishna sjukhuset i Indien. Studien avsåg att undersöka kunskap och inställningar angående neonatal smärta hos sjuksköterskor som är placerade på barnintensiven och neonatalintensiven.
Där upplevde 70% av sjuksköterskorna att smärtlindrande läkemedel borde varit ordinerade på regelbundna tider. Fyrtiofem procent upplevde även att det var läkarens fel att barnen ej fick smärtlindrande läkemedel i tid. I Dames et al. (2016) nämner en sjuksköterska att hon aldrig sett en läkare ordinera smärtstillande utan att en
sjuksköterska först bett om det. Om en oerfaren sjuksköterska inte kan läsa av barnens
smärtsignaler har hon heller inte förutsättningar att be läkaren ordinera smärtlindring
till barnet. Får barnen inte smärtlindring påverkas deras hjärnutveckling negativt
(Grunau, 2013).
Konklusion och implikation
Sjuksköterskorna behöver ökad kunskap och utbildning samt tydligare rutiner och riktlinjer kring smärtbehandling. Det krävs även att organisation och ledning tar ett större ansvar. Att ha introduktionsdagar för nya sjuksköterskor, planerade
utbildningsdagar på schemat samt att se till att sjuksköterskorna får lång introduktion vid sidan av en erfaren kollega kan leda till ökad kunskap om smärtbehandling. Av vikt är också att smärtbehandlingen organiseras och genomförs med det individuella barnets behov och förutsättningar i centrum. Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnets lidande. Sjuksköterskorna behöver därför ha kunskap kring smärtskattning samt vilka interventioner som bör användas för att lindra de sjuka nyfödda och de för tidigt födda barnens smärta. Ett enkelt och lättillgängligt utbildningsmaterial om barnets signaler kan underlätta. Det är önskvärt att
sjuksköterskorna tar del av varandras kunskap genom att våga fråga och reflektera.
Att arbeta mer tvärprofessionellt gynnar barnens smärtbehandling. Viktigast av allt är att involvera föräldrarna i vården då det visat sig att trygga barn visar mindre signaler på stress och smärta.
Självständighetsdeklaration
Jennie Stenmark och Pamela Theander har i lika stor omfattning bidragit till alla delar
av föreliggande litteraturstudie.
Referenser
Anand KJ, Hall RW, Desai N, Shephard B, Bergqvist LL, Young TE, …Bruton, BA. (2004).
Effects of morphine analgesia in ventilated preterm neonates: primary outcomes from the NEOPAIN randomised trial. The Lancet. 363, 1673-1682. doi: 10.1016/S0140-
6736(04)16251-X
Anand, KJS & International Evidence-Based Group for Neonatal Pain. (2001). Consensus statement for the prevention and management of pain in the newborn. Arch Pediatr Adolesc Med. 155, 173-180. doi:10.1001/archpedi.155.2.173.
Anand, KJS., Phil, D., Hickey, PR. (1987). Pain and its effects in the human neonate and fetus. The new England journal of medicine, 317, 1321-1329.
Anand, KJS., Stevens, B., McGrath, P. (2007). Pain in Neonates and Infants. 3:e upplagan.
Oxford: Elsevier.
Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in nursing: a step-by-step guide. London: McGraw-Hill Education/Open University Press.
* Blomqvist, Y.T.,Grandin, M., & Olsson, E. (2019). Pain Assessment and Management in Swedish Neonatal Intensive Care Units. Pain Management Nursing, doi:
https://doi.org/10.1016/j.pmn.2019.11.001.
Broome, L. & Tsz-Yin, S. (2011). Neonatal Abstinence Syndrome: The Use of Clonidine as a Treatment Option. NeoReviews, American Academy of Pediatrics. 12, 575-584. doi:
https://doi.org/10.1542/neo.12-10-e575
Brummelte, S., Grunau RE., Chau, V., Poskitt, KJ., Brant, R., Vinall, J., Gover, A., Synnes, A., & Miller, SP. (2012). Procedural pain and brain development in premature newborns.
Canadian Institures of Health Research. 71, 385–96. doi: 10.1002/ana.22267
* Collados-Gomez, L., Camacho-Vicente, V., Gonzalez-Villalba, M., Sanz-Prades, G. &
Bellon- Vaquerizo, B. (2017). Neonatal nurses perceptions of pain management. Enferm Intensiva, 29(1), 41-47. doi: 10.1016/j.enfie.2017.08.00.
* Cong, X., Delaney, C., & Vazquez, V. (2013). Neonatal Nurses´ Perceptiones of Pain Assessment and Managment in NICUs. Advances in Neonatal Care, 13 (5), 353-360. doi:
10.1097/ANC.0b013e31829d62e8.
* Dames, L.P.D., Alves, V.H., Rodrigues, D.P., Birinadiba de Souza,R.R., do Valle Andrade Medieros, F., & Paiva, D.E. (2016). Nurses´Practical Knowledge on the Clinical
Management of Neonatal Pain: a descriptive study. Online Brazilian Journal of Nursing 15 (3), 393-403.
Dijk, M., Simons, S. & Tibboel, D. (2004). Pain assessment in neonates. Paediatric and Perinatal Drug Therapy. 6, 97-103. doi:10.1185/146300904X15089
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.
Goksan, S., Hartley, C., Emery, F., Cockrill, N., Poorun, R., Moltrie, F., …Slater, R. (2015).
fMRI reveals neural activity overlap between adult and infant pain. eLife, 4. doi:
10.7554/eLife.06356
Helsingforsdeklarationen. (2013). World Medical Association Declaration of Helsinki, Ethical Principals for Medical Research Involving Human Subjects.
Karlsson, E.K. (2012). Informationssökning. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.96-113). Lund: Studentlitteratur AB.
* Khoza, L.T., & Tjale, A.A. (2014). Knowledge, attitudes and practices of neonatal staff concerning neonatal pain management. Curations, 27 (2), doi: 10.4102.
Lundqvist, P., Kleberg, A., Edberg, A-K., Larsson, A, B., Hellström-Westas, L. & Norman, E.
(2014). Development and psychometric properties of the Swedish ALPS-neo pain and stress assessment scale for newborn infants. Acta Paediatrica, 103, 833-839.
Doi: https://doi.org/10.1111/apa.12672
Moody, C., Callahan, TJ., Aldrich, H,. Gance-Cleveland, B. & Sables-Baus, S. (2017). Early Initiation of Newborn Individualized Developmental Care and Assessment Program (NIDCAP) Reduces Length of Stay: A Quality Improvement Project. Journal of Pediatric Nursing, 32, 66-70. Doi: https://doi.org/10.1016/j.pedn.2016.11.001
* Mehrnoush, N., Ashktorab, T., Heidarzadeh, M., Momenzadeh, S., & Khalafi, J. (2017a).
Factors Influencing Neonatal Pain Managment from the Perspektives of Nurses and Physicians in a Neonatal Intensive Care Unit: A Qualitative Study. Irainian Journal of Pediatrics, 28 (1), 44–56. doi:10.5812/ijp.10015.
* Mehrnoush, N., Ashktorab, T., Heidarzadeh, M., & Momenzadeh, S. (2017b). Knowledge and Attitude of Personnel, Key Factors in Implementation of Neonatal Pain Management in NICU: A Qualitative Study. Journal of Clinical and Diagnostic Research, 11 (11), 5-9.
doi: 10.7860/JCDR/2017/26290.10851.
* Noghabi-Asadi, F., Farahi.Tavassoli, M., Yousefi, H., & Sadeghi, T. (2014). Neonate Pain Management: What do Nurses Really Know?. Global Journal of Health Science 6 (5), doi: 10.5539/gjhs.v6n5p284
Pillai Riddell, RR, Racine Nicole, M, Turcotte, K, Uman Lindsey, S, Horton Rachel, E, Din Osmun, L, et al. (2011). Non-pharmacological management of infant and young child procedural pain: An abridged Cochrane review. Pain Res Manage, 16(5), 321-330.
* Querido, L.D.,Christoffel, M.M., Machado,E.M., Savariva de Almedia, V., Viera dos Santos,A.P., & Borges de Calavaro Matos, P. (2018). Perceptions of professionals on neonatal pain: a descriptive study. Online Brazilian Journal of Nursing, 16 (4), 420-430.
SBU. (2017). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten:
SBU:s handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Hämtad 2019-10-09 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf Shah, P & Siu A. (2019). Considerations for neonatal and pediatric pain management.
American Journal of Health-System Pharmacy. 76, 1511-1520. Doi:
https://doi.org/10.1093/ajhp/zxz166
Socialstyrelsen. (2013). Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 2019-10-09 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-15.pdf
Stevens B, Johnston C, Petryshen P & Taddio A. (1996). Premature Infant Pain Profile:
development and initial validation. Clinical Journal of Pain, 12, 13-22. Doi:
10.1097/AJP.0b013e3181ed1070
Stevens B, Ymanda J, Lee, GY, Ohlsson, A. Sucrose for analgesia in newborn infants undergoing painful procedures. Cochrane Database Syst Rev, Doi:
https://doi.org/10.1002/14651858.CD001069
Svensk Barnsmärtförening. (2013). Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden. Hämtad 2019-10-15 från
http://www.svenskbarnsmartforening.se/svenskbarnsmartforening/dokument/Nationella- riktlinjer-2013.pdf
Svenskt neonatalt kvalitetsregister. (2019). Årsrapport 2018. Hämtad 2019-10-15 från
https://www.medscinet.com/PNQ/uploads/website/arsrapporter/Neonatalregistrets%20År
srapport%202018._3.0.pdf
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Warren, I. (2017). Family and Infant Neurodevelopmental Education: an innovative,
educational pathway for neonatal healthcare professionals. Infant. 13(5), 200-203.
Bilaga 1
Tabell 1. Sökblockstabell PubMed 20-02-05
Söknr Sökord Antal träffar Sökblock
#1 Nurses (MeSH) 86 828
Nurse
#2 Nurses (fritext) 248 473
#3 Nurs* 945 480
#4 #1 OR #2 OR #3 945 480
#5 Intensiv care, Neonatal (MeSH) 5553
Neonatal Care
#6 Neonatal nursing (MeSH) 3947
#7 Neonatal care (fritext) 4798
#8 #5 OR #6 OR #7 12 609
#9 Pain management (MeSH) 32 555
Pain management
#10 Pain management (fritext) 57 433
#11 #9 OR #10 57 433
#12 #4 AND #8 AND #11 79
Filter Abstract, English, 2010 framåt 68
Tabell 2. Sökblockstabell CINAHL 20-02-05
Söknr Sökord Antal träffar Sökblock
#1 Nurses (MH) 205 252
Nurses
#2 Nurses (fritext) 446 716
#3 Nurs* 801 937
#4 #1 OR #2 OR #3 805 934
#5 Intensiv care neonatal (MH) 5367
Neonatal care
#6 Neonatal intensiv care nursing (MH)
2917
#7 Neonatal care (fritext) 22 354
#8 #5 OR #6 OR #7 23 125
#9 Pain management (MH) 5934
Pain management
#10 Pain management (fritext) 26 567
#11 #9 OR #10 26 567
#12 #4 AND #8 AND #11 106
Filter Abstract, English, 2010 framåt, Peer review
75
Tabell 3. Sökblockstabell Scopus 20-02-17
Söknr Sökord Antal träffar
#1 Nurs* 2 176 844
#2 ”Neonatal care” 20 294
#3 ”Pain management” 123 898
#4 #1 AND #2 AND #3 490
Filter English, 2010 framåt, Article 274
Bilaga 2
Database search Electronic databases
CINAHL n=75
PubMed n=68
Scopus n=274 Manual searching n=0 Total= 417
Id en tifi ca tio n
Excluded
Duplicates (n=396) Title and abstract review (n=119)
Full-text articles assessed for eligibility (n=18)
Excluded
Not relevant (n=101)
Sc re en in g El ig ib ili ty
Excluded
Not relevant (n=9) Full-text articles second opinion assessed
for eligibility (n=9)
In cl ud ed
Studies included in the analysis (n=9)
Excluded
Not relevant (n=0)
Figur 1. Flödesschema enligt PRISMA.
Bilaga 3
Tabell 1. Artikelöversikt över artiklarna som ingår i resultatet
Författare, år, land, kvalitetsbedömning
Metod, urval och analys (fr. år - t.o.m)
Resultat och slutsats
Blomqvist. YT.,Grandin. M., Olsson. E., (2019). Sverige.
Hög studiekvalitet
Syftet var att undersöka sjuksköterskor och läkares kunskap, attityd och erfarenhet kring bedömning och behandling av smärta på neonatalavdelning.
Deskriptiv utforskande kvantitativ studie som utgick från ett frågeformulär skickades ut till 306 sjuksköterskor och 34 läkare.
Januari-februari 2019
Resultat: De flesta deltagare var positiva till smärtskattningen men upplevde att man inte gjorde någon intervention efter mätningen. De tyckte det var svårt att smärtskatta de allra minsta barnen.
Slutsats: Deltagarna tyckte att smärtskattningen inte ledde till lämplig smärtlindring.
Collados-Gomez, L., Camacho-Vicente, V., Gonzalez-Villalba, M., Sanz- Prades, G. & Bellon- Vaquerizo, B. (2017).
Spanien.
Hög studiekvalitet.
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse på neonatalavdelningar om smärtlindring, träffa
utbildningsprofilen och beskriva användandet av smärtskattning och icke farmakologisk smärtlindring som behandling.
Deskriptiv tvärsnittsstudie som inkluderade 142
sjuksköterskor. Datan samlades in via ett hoc- frågeformulär, antingen på papper eller elektroniskt.
Formuläret skickades till neonatalavdelningar på tre olika sjukhus i Madrid.
Februari-September, 2015.
Resultat: 68 deltagare bekräftade att de hade fått speciell utbildning inom smärtlindring.
56 deltagare tyckte att smärtskattning användes regelbundet på avdelningen.
Nålsättning upplevdes som den mest smärtsamma proceduren.
Slutsats: Smärtlindring håller på att förbättras på
neonatalavdelningarna genom utbildning. Det behövs mer träning inom smärtskattning.
Cong, X., Delaney, C., Vazques, V. (2013). USA.
Hög studiekvalitet.
Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning och kunskap kring smärtskattning och smärthantering
Deskriptiv tvärsnittsstudie som utgick från ett frågeformulär.
Genom ett bekvämlighetsurval valdes 237 sjuksköterskor ut.
Under tre månader 2013.
Resultat: Av dem som deltog tyckte 44% att smärthanteringen var bra.
Slutsats: Finns det goda förutsättningar för utbildning smärtskattning och tydliga riktlinjer ökar möjligheten för bra smärtlindring.
Dames, L., Alves, V., Rodriges, D., de Souza, R., Medeiros, F., Pavia, E.
(2016). Brasilien
Hög studiekvalitet
Syftet var att analysera praktisk kunskap hos sjuksköterskor om klinisk hantering av neonatal smärta.
Deskriptiv utforskande kvalitativ studie.
Semistrukturerande intervjuer.
20 sjuksköterskor på två olika sjukhus.
Tematiserat kategorier.
Januari-April 2014.
Resultat: Kategorierna som hittades, avsaknad av kunskap kring smärthantering, samt avsaknad av tillämpning med smärtskalor.
Slutsats: Ökad kunskap är nödvändigt för att utföra god vård.
