Robotprocessautomatisering i
offentlig verksamhet -
betydande faktorer vid beslut
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen
Uppsala universitet
HT 2017
Datum för inlämning: 2018-02-26
Henrik Lindvall
Bossy Trimark
Sammandrag
Automatisering med robotar blir mer relevant och förväntas öka framgent. Befintlig forskning på området fokuserar på privata organisationer och effekten av automatiseringen. Vidare finns det forskning kring hur beslut att implementera nya teknologiska innovationer enligt Technology-Organization-Environment-modellen (TOE-modellen), vilken används för att förklara hur en organisations kontext påverkar införandet av innovationer utifrån teknologi-, organisation samt miljökontext. Dock finns endast begränsat material att finna där modellen sätts i relation till RPA som innovation i offentlig sektor.
Studien syftade till att undersöka hur faktorer enligt en utvecklad TOE-modell påverkar beslut att införa RPA som innovation i offentliga verksamheter. Genom semi-strukturerade intervjuer erhölls resultat som visade på att teknologi-, organisation- och miljökontext enligt TOE-modellen har en betydelse när beslut att införa RPA som innovation i verksamheten och således har TOE-modellen relevans även i offentliga verksamheter. Dock visade även resultatet på en viss skillnad kring ett fåtal av faktorerna, något som kunde härledas till skillnader i konkurrensförutsättningar mellan privat och offentlig sektor.
Nyckelord: Robotprocessautomatisering, offentlig sektor, RPA, TOE, processautomatisering,
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND... 1
1.2 PROBLEMATISERING ... 2
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.4 DISPOSITION ... 3 2 TEORI ... 4 2.1 TOE-MODELLEN ... 5 2.1.1 TEKNOLOGI ... 5 2.1.2 ORGANISATION ... 6 2.1.3 EXTERN MILJÖ... 7 2.2 ANALYTISKT RAMVERK ... 8 3 METOD ... 11 3.1 FORSKNINGSDESIGN ... 11 3.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 11 3.3 VAL AV STUDIEOBJEKT ... 12 3.4 OPERATIONALISERING ... 13 3.5 TILLFÖRLITLIGHET ... 14 4 RESULTAT ... 15 4.1 BAKGRUNDSEMPIRI ... 15 4.2 TEKNOLOGI ... 15 4.2.1 RELATIV FÖRDEL... 15 4.2.2 OSÄKERHET ... 16 4.2.3 KOMPATIBILITET ... 17 4.2.4 KOMPLEXITET ... 17 4.2.5 TESTBARHET ... 17 4.3 ORGANISATION ... 18 4.3.1 ORGANISATIONENS STORLEK ... 18 4.3.2 STÖD FRÅN LEDNINGEN ... 18 4.3.3 INNOVATIONSKRAFT ... 19
4.3.4 TIDIGARE ERFARENHET AV IT-ANVÄNDNING ... 19
4.4.1 KONKURRENSTRYCK ... 19
4.4.2 INDUSTRISTRUKTUR ... 19
4.4.3 MARKNADENS STORLEK ... 20
4.4.4 LEVERANTÖRSPÅVERKAN OCH EXTERN DATORSUPPORT... 20
5 ANALYS ... 21 5.1 TEKNOLOGI ... 21 5.2 ORGANISATION ... 23 5.3 EXTERN MILJÖ ... 24 6 SLUTSATSER ... 27 6.1.1 SLUTSATS ... 27
6.2 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 28
7 REFERENSER ... 29
1 Inledning
Följande kapitel syftar till att ge en introduktion till studien som presenteras. Inledningsvis ges en bakgrund till ämnet som sedan mynnar ut i en problematisering följt av ett syfte och en tillhörande frågeställning.
1.1 Bakgrund
De senaste åren har allt fler organisationer ersatt kontorstjänster traditionellt utförda av mänskliga anställda med datorprogram, så kallade mjukvarurobotar, vilka interagerar med och utför processer som ingår i kontorstjänster (Willcocks & Lacity, 2016; Lamberton, 2016; Fersht, 2017). Automatisering av kontorstjänster likt detta kallas för serviceautomatisering och innebär att mjukvarurobotens interaktion med olika datorsystem sker genom användargränssnittet. Detta kan jämföras med traditionell processautomatisering som sker genom att olika datorsystem länkas samman med hjälp av avancerad omprogrammering och sammanlänkning - något som kräver stora specialistkunskaper, är kostsamt, tidskrävande och ofta inte flexibelt (Lacity, et al., 2017). Syftet med denna så kallade robotprocessautomatisering (hädanefter refererad till som RPA) är att förenkla de repetitiva uppgifter som vanligtvis utförs av en mänsklig medarbetare genom att roboten efterliknar människan som arbetar i systemet (knowit, 2018)
Mjukvarurobotar brukar klassificeras efter vilka typer av processer de kan hantera (Lacity, et
al., 2017). Om mjukvarurobotarna endast kan hantera strukturerade och regelbaserade
Implementeringen av RPA är en process som redan inletts på en mängd privata företag runtom i Sverige, men det var först 2017 som den första automatiseringen installerades på en av Sveriges kommuner. Denna kommun var Trelleborgs kommun i Skåne, som uppmärksamhet för automatiseringen och hittills bland annat automatiserat hanterandet av ansökningar om försörjningsbidrag (Voister, 2017; Trelleborg Kommun, 2017).
Forskning på organisationer som infört RPA-verktyg i sina arbetsprocesser är fortfarande i startskedet och har så här långt fokuserat på organisationers erfarenheter kring införandet av RPA, snarare bakgrunden till serviceautomatisering (Lacity & Willcocks, 2017). Dock finns det forskning som visar att det finns faktorer som påverkar huruvida företag tar till sig den nya teknologin eller ej (Lintukangas, 2017; Willcocks & Lacity, 2016; Lacity, et al., 2016). Då dessa studier är utförda på privata organisationer vilka agerar i ett konkurrensklimat kan det finnas en diskrepans mellan dessa resultat och hur det ser ut i offentliga verksamheter, detta tyder på ett forskningsgap kring fenomenet i offentlig miljö. I en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting att Sveriges kommuner de närmaste åren kommer att vara utsatta för höga verksamhetstryck utan att skatteunderlaget höjs i tillräcklig (SKL, 2018). Detta är något som gör att kommunerna behöver effektivisera sina verksamheter och kan motivera införandet av RPA vilket ökar relevansen av forskning på området.
1.2 Problematisering
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar offentliga verksamheter vid beslut om att införa RPA som teknologisk innovation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar med tillhörande underfrågor:
- Vilka faktorer påverkar beslutet att införa robotprocessautomatisering inom en offentlig organisation?
1.4 Disposition
2 Teori
I följande kapitel presenteras den teori vilken är relevant för studien. Inledningsvis presenteras implementering av teknologiska innovationer för att sedan följas av det analytiska ramverk som ligger till grund för kommande analys.
Processer kan definieras enligt "ett integrerat system av aktiviteter där resurser används för att
förvandla input till output (Franceschini, et al., 2007). Genom att använda RPA har studier visat
att kan man uppleva positiva effekter i syfte att effektivisera processer i privata företag, men det finns även risker med det (Lacity, et al., 2017). Både risker och fördelar beaktas vid beslut kring innovation och för att beskriva hur och varför tas i bruk i organisationer brukar huvudsakligen två modeller användas (Oliveira & Martins, 2011). Dessa två modeller är Diffusion-of-Innovation-modellen (hädanefter kallad DOI-modellen) respektive Technology-Organization-Environment-modellen (hädanefter kallad TOE-modellen). DOI-modellen beskriver hur innovationer på individnivå sprids i populationer. Detta fenomen överförs sedan av vissa forskare till organisationsnivå genom att man ser det som att organisationens beslut att införa en innovation är resultatet av ett komplext samspel mellan olika individer. TOE, å andra sidan, är en modell som ser införandet av innovationer som resultatet av ett samspel mellan innovationens teknologiska karaktär, organisationens befintliga teknologi, organisationens kultur samt sätt att organisera sitt arbete och miljön som organisationen befinner sig i (Oliveira & Martins, 2011).
2.1 TOE-modellen
TOE-modellen beskrevs första gången av 1990 och har sedan dess använts flitigt i en stor mängd studier inom en rad forskningsområden (Alshamaila, et al., 2013). Modellen används för att förklara hur en organisations kontext påverkar beslutet att införa av innovationer, där det delas upp mellan teknologi-, organisation samt miljökontext (Dwivedi, et al., 2012, pp. 232-237). Dessa tre kontext interagerar sinsemellan varandra och leder till ett beslut vilket kan ses i figur 1 nedan.
Figur 1. TOE-modellen
Vidare delas dessa tre element delas sedan in i ytterligare delelement vilka mer specifikt beskriver den påverkan som varje delelement har på beslut kring innovationsinförande.
2.1.1 Teknologi
All teknologi som används inom organisationen och den tillgängliga teknologi på marknaden som finns på marknaden inkluderas i teknologikontexten, detta gäller innan beslutet huruvida en innovation ska införas eller inte är taget. Redan existerande teknologi inom organisationen påverkar beslutet genom att den begränsar i vilken utsträckning och med vilken hastighet som ny teknik kan införas. Tänkbar tillgänglig teknologi på marknaden påverkar beslutet genom att sätta gränser för vilka innovationer som är möjliga och genom att visa exempel på hur innovationer införs och leder till förändringar inom andra organisationer (Dwivedi, et al., 2012, pp. 232-237).
Extern miljö Organisation
Teknologiska innovationer kan delas in tre grupper beroende på vilka förändringar de medför: stegvisa förändringar, syntetiska förändringar samt diskontinuerliga förändringar. Stegvisa förändringar är förändringar vilka handlar om nya inslag i eller versioner av redan existerande teknologi, något som medför minst förändring och risk för organisationen. Vidare är syntetiska förändringar de vilka innebär att redan existerande teknologier kombineras på ett nymodigt sätt, något som medför måttlig förändring och risk för organisationen. Slutligen är diskontinuerliga förändringar de som är förändringar vilka i grunden förändrar organisationens sätt att arbeta, något som innebär stor förändring och risk för organisationen. För gruppen diskontinuerliga förändringar finns en ytterligare aspekt av förändringarnas effekter, nämligen om de är kompetensförbättrande eller kompetensförstörande. Kompetensförbättrande innovationer tillåter att organisationen bygger vidare på befintlig teknologi och kompetens parallellt med att viss ny teknologi och kompetens byggs upp, medan kompetensförstörande innovationer gör en stor mängd befintlig teknologi och kompetens föråldrad (Dwivedi, et al., 2012, pp. 232-237).
2.1.2 Organisation
Organisationens system och resurser utgör kärnan i organisationskontexten. Dessa två aspekter inkluderar saker som vilka länkar som finns mellan organisationens anställda, hur de anställda kommunicerar med varandra inom organisationen, hur stor organisationen är, och vilka resurser som finns fritt tillgängliga inom organisationen. Forskning har visat att förekomsten av formella länkar mellan en organisations olika delar främjar innovation, och detsamma gäller informella länkar såsom enskilda anställda som agerar i olika delar av organisationen, enskilda anställda som på egen hand arbetar för införandet av en viss produkt eller tjänst, tvärfunktionella arbetsgrupper, eller anställda med länkar till utomstående delar av någon av organisationens värdekedjor. Mer specifikt har forskning visat att det finns samband mellan organiska organisationsstrukturer och beslut att införa en innovation. Med organisk organisationskultur menas här saker som flitigt användande av arbetsgrupper, att anställdas arbetsuppgifter inte är för styvt definierade och att man främjar horisontella länkar mellan organisationens delar (Dwivedi, et al., 2012, pp. 232-237).
att man belönar innovation formellt och informellt, och att man bygger en företagsledning som på ett effektivt sätt kan kommunicera dessa saker inom organisationen (Dwivedi, et al., 2012, p. 233).
Slutligen har tidigare forskning tittat på hur organisationers storlek och grad av överflödesresurser påverkar beslut kring att införa en innovation. Vad gäller organisationsstorlek är resultaten tvetydiga. Det förefaller finnas ett positivt samband mellan organisationsstorlek och beslut att införa en innovation. Men forskare har invänt att det troligen snarare är de resurser som stora organisationer besitter som verkar innovationsfrämjande än deras storlek i sig – vilket skulle göra att man bör titta på variabeln "resurser" snarare än variabeln "storlek". Även i fallet överflödesresurser är forskningen tvetydig. Flera forskare har funnit ett samband mellan förekomsten av sådana och beslut att införa en innovation, men minst en studie har funnit att ett sådant samband inte verkar finnas (Dwivedi, et al., 2012, p. 234).
2.1.3 Extern miljö
Miljökontexten inkluderar strukturen i industrin eller fältet organisationen verkar inom, tillgången inom industrin eller fältet på resurser som behövs för innovationsinförandet, och vilka lagar och regler som organisationen har att rätta sig efter. Vad gäller industristruktur har tidigare forskning visat att högt konkurrenstryck främjar innovation, det vill säga beslutet att införa innovationer, och att dominerande organisationer i en viss värdekedja kan påverka andra organisationer i värdekedjan att bli mer innovativa. Vidare har forskning på industriers livscykler visat att organisationer inom snabbväxande industrier har högre innovationstakt än andra, medan utfallet är mer spretigt för mogna och krympande industrier. Kring detta finns argument för att mer forskning behövs på innovationsarbetet hos organisationer inom dessa typer av industrier (Dwivedi, et al., 2012, p. 235).
eller att olika typer av medborgarrättsskydd hindrar organisationen från att hantera data och information hur den vill (Dwivedi, et al., 2012, p. 235).
2.2 Analytiskt ramverk
Sedan TOE-modellens införande har olika forskare modifierat den för att den bättre ska passa den givna forskningssituationen. Detta har vanligen inneburit att man bytt ut eller lagt till delfaktorer till någon av de tre kontexterna, men det förekommer också att nya kontexter läggs till de tre ursprungliga (Dwivedi, et al., 2012, pp. 232-237). I figur 2 nedan kan ses en utvidgad modell av TOE-ramverket vilken mer på djupet utforskar påverkan av innovationens teknologiska aspekter har på beslutet att införa en viss innovation (Alshamaila, et al., 2013). Denna anpassning passar bättre för att studera beslutet att införa RPA då den är mer fokuserad på teknologiska innovationer än den ursprungliga modellen och kommer därmed utgöra det analytiska ramverket för studien. De tre kontexterna i modellen är identiska med den ursprungliga modellen, men delelementen är till stor del nya eller delvis omdefinierade.
Figur 2. Anpassad modell av TOE
Teknologin som påverkar företaget ligger till grund för beslutet genom att underfaktorerna relativ fördel, osäkerhet, kompatibilitet, komplexitet och försökbarhet ger förutsättningar för innovationen. Den relativa fördelen anger i vilken utsträckning innovationen ses som bättre än idén som föregick den. Vidare påverkar osäkerheten genom att den stipulerar i vilken utsträckning resultaten av användandet av innovation ses som osäkra, detta gäller exempelvis
systemsäkerhet, osäkerhet kring bibehållande av känslig information samt instängningseffekter. Kompatibiliteten å andra sidan är den faktor som ser till hur pass kompatibel innovationen är med organisationen, detta exempelvis när det gäller värden, tidigare erfarenheter samt behov. Vidare visar komplexiteten av innovationen i vilken utsträckning den ses som svår att förstå och att använda. Avslutningsvis för teknologin är försöksbarheten som anger möjligheterna för att experimentera med innovationen (Alshamaila, et al., 2013).
När det kommer till organisationens del i beslutsfattandet är det organisationens storlek, stödet från ledningen, innovationsbenägenheten inom företaget samt tidigare erfarenheter av IT-användning som påverkar. Forskningen inom området har visats sig vara inkonsekvent vad gäller storleken då den både kan ha en positiv samt negativ korrelation mellan större organisation och innovationsbenägenhet. Större företag har mer resurser vilket är ett argument för högre innovationsbenägenhet, men å andra sidan har små företag högre flexibilitet vilket gör att de snabbare kan anpassa sig till förändringar. Stödet från ledningen har däremot visat sig påverka positivt om det finns ett stöd när det kommer till införandet av innovationen. Stödet kommer då främst från agerandet att sätta undan tid till att stödja innovationen och på så sätt hantera eventuella styrnings- och koordineringsproblem på ett lämpligt sätt. Innovationskraft visar i vilken utsträckning organisationen historiskt sett genomför innovationer tidigare än liknande organisationen och avslutningsvis visar tidigare erfarenhet av IT-användning i vilken utsträckning organisationen har erfarenhet av att arbeta med tekniker som liknar innovationen (Alshamaila, et al., 2013).
3 Metod
Initialt kommer metodansats och typen av studie presenteras för, vidare kommer strategi för datainsamling samt avgränsningar, vilka ligger till grund för studien, att presenteras. Avslutningsvis i kapitlet presenteras hur val av analysenhet gjordes samt den kvalitetssäkring som gjorts för studien.
3.1 Forskningsdesign
I den här uppsatsen kommer en fallstudie användas för att undersöka vilka faktorer som påverkar införandet av robotprocessautomatisering vid en offentlig organisation. Valet av att göra en fallstudie grundar sig i att de är lämpliga att använda sig av när man eftersträvar djupare förståelse för det man studerar. Den djupare förståelse som eftersträvas är att identifiera vilka faktorer som påverkar ett beslut att införa en teknologisk innovation och hur dessa gör det i en offentlig verksamhet. Inför studien har ett analytiskt ramverk skapats, vilket gör att kunskap som finns inom forskningsfältet som uppsatsen berör kan appliceras. Det analytiska ramverket utgör också både grunden för hur uppsatsens empiri samlas in och analysredskapet med vilket empirin analyseras. Studiens metodansats kan klassas som abduktiv eftersom den sammanställda teorin samlats in parallellt med empirin (Bryman, 2011; Jacobsen, et al., 2002).
Fallstudien är utformad på huvudsakligen två sätt. För det första är den en singelfallstudie, vilket innebär att bara ett objekt står som föremål för fallstudien. För det andra är den en så kallad inbäddad fallstudie, med vilket menas att en undergrupp till objektet studeras och inte hela objektet i sig (Saunders, et al., 2009; Robson, 2011). I det här fallet utgörs objektet av Trelleborgs kommun och undergruppen som studeras av de två förvaltningar vid kommunen som infört robotprocessautomatisering: arbetsmarkandsförvaltningen och socialförvaltningen.
3.2 Datainsamlingsmetod
För att orientera sig i nuläget i samhället kring RPA och innovationer i offentliga
Då primärdata är att föredra framför sekundärdata, eftersom risken för förvanskning på vägen till insamlaren minskar, har denna studie huvudsakligen baserats på primärdata (Bryman, 2011; Saunders, et al., 2009; Christensen , et al., 2010). Primärdata till studien insamlades genom semistrukturerade intervjuer, dessa var i förväg är strukturerade men där möjligheter för utvikningar finns. Strukturen utgjordes av en intervjuguide, vilken agerade ramverk för intervjun och går att finna i bilaga 1, men vid behov frångå gick det att frångå upplägget. Detta möjliggjorde anpassning av intervjun efter svaren som ges och kunde på så sätt fånga in empiri som skulle missats om intervjuns ramverk varit alltför strikt. Att använda sig av
semistrukturerade intervjuer anses lämpligt vid fallstudier för nå djupare kunskap, vilket låg till grund för beslutet att använda denna datainsamlingsmetod. Genom kvantitativ
insamlingsmetod kan det vara svårt att uppnå samma djup då det inte erbjuds samma
möjligheter till fördjupning genom uppföljningsfrågor och utförliga beskrivningar, någon som anses eftertraktat vid denna studie (Bryman, 2011; Saunders, et al., 2009; Christensen , et al., 2010).
3.3 Val av studieobjekt
För att möta studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar offentliga verksamheter vid beslut om att införa RPA som innovation, gjordes ett urval när det kom till studieobjekt. Föremålet för fallstudien skulle utgöras av en offentlig verksamhet vilket föll på Trelleborgs kommun. Anledningen till att detta är att Trelleborgs kommun var den första kommun i Sverige som införde RPA, vilket innebär att kommunen vid tillfället för studien var den enda i Sverige som har erfarenhet av införande av RPA. Att föremålet för fallstudien är en offentlig organisation beror på att ingen tidigare forskning finns på införandet eller implementeringen av robotprocessautomatisering på offentliga verksamheter och att tidigare forskning på skillnader mellan offentliga och privata organisationer har antytt att de faktor som påverkar införandet och implementeringen av robotprocessautomatisering kan skilja sig mellan offentliga och privata verksamheter.
Tabell 1. Respondentsammanställning
Respondent Typ av intervju Befattning Datum för intervju
1 Platsintervju Chef Arbetsmarknadsförvaltningen 2017-12-08
2 Platsintervju Anställd Arbetsmarknadsförvaltningen 2017-12-08
3 Platsintervju Chef Socialförvaltningen 2017-12-08
4 Platsintervju Chef Socialförvaltningen 2017-12-08
5 Platsintervju Anställd Socialförvaltningen 2017-12-08
För att öka kredibiliteten gjordes urvalet utifrån individernas trovärdighet och expertis. Då det var två enheter som studerades, föll valet på att intervjua en chef samt en anställd per avdelning för att identifiera fenomenet på dessa avdelningar. Då samtliga individer varit inblandade i beslutet och införandet av RPA anses deras trovärdighet hög och de har en tillfredställande expertis inom området.
3.4 Operationalisering
Den huvudsakliga operationaliseringen av studien gjordes genom en intervjuguide som låg till grund för intervjuerna. Skapandet av denna gjordes genom det analytiska ramverket, den anpassade TOE-modellen, så att frågorna i intervjuguiden skulle fånga de olika faktorerna i samtliga kontexterna. Totalt skapades 23 frågor vilka representerade varje kontext i modellen enligt tabell 2 nedan. Vidare efterfrågades det även om organisationsbakgrund i den första delen av intervjun för att få en bakgrundsempiri till studieobjektet.
Tabell 2. Respondentsammanställning
Tema Fråga Syfte
Organisationsbakgrund 1–9 Ge en utförlig bakgrund till studieobjektets bakgrund
och erfarenhet av RPA samt teknikinnovation
Faktorer i teknikkontexten 10–14 Undersöka vilka av faktorerna i teknikkontexten som
påverkar beslut att införa RPA och hur Faktorer i
organisationskontexten
15–18 Undersöka vilka av faktorerna i
organisationskontexten som påverkar beslut att införa RPA och hur
Faktorer i miljökontexten 19–23 Undersöka vilka av faktorerna i miljökontexten som
Förutom de första 9 frågorna, som syftade till att ge en organisationsbakgrund, var frågorna direkt kopplade till de olika faktorerna nämnda i avsnitt 2.2 analytiskt ramverk för att ge svar på hur de påverkade beslutet att införa RPA. Den intervjuguide som blev resultatet återfinns i bilaga 1 längst bak och de resultat som erhölls från intervjuobjekten är sammanställda i nästkommande kapitel som avhandlar empirin.
3.5 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten och trovärdigheten vid kvalitativa studier varierar och denna studie har ämnat att göra resultatet så tillförlitligt som möjligt inom ramen för de resurser som fanns. Den intervjuguide som togs fram skapades med det teoretiska ramverket i åtanke och tillsammans med inspelning av intervjuerna syftade det till att öka trovärdigheten i studien. En ytterligare anledning till detta var för att öka möjligheten för att upprepa studien i fråga., något som kan vara ett problem vid kvalitativa studier. Denna problematik uppkommer då verkligheten som ofta mäts via kvalitativa metoder är föränderlig och då kopplat till stunden för observation. Därav blir det svårt att uppnå identiska data vid insamling och visa på stabilitet i en kvalitativ studie. För att ytterligare öka möjligheten till att upprepa studien har en utförlig beskrivning av studien samt de omgivande förutsättningar den skett inom presenterats. En faktor som dock minskar möjligheterna för upprepning av denna studie är att intervjuobjekten anonymiserats, något som gjordes med hänsyn till respondenterna (Bryman, 2011; Christensen , et al., 2010).
Ytterligare mått som är relevant för tillförlitligheten är validitet vilket visar att det som undersökts i studien är det som man de facto ville mäta (Christensen , et al., 2010). För att öka validiteten, och på så sätt öka trovärdigheten i studien, valdes först och främst ett teoretiskt ramverk utifrån vilken intervjuguiden skapats för att leda studien mot de relevanta delarna av existerande teori. Vidare valdes en variant av detta ramverk vilket var beprövat och bättre passade ändamålet med studien för att möta syftet i högre grad. Till detta transkriberades samtliga intervjuer i syfte att minska risken för misstolkningar och egna slutsatser från respondenternas svar. Detta gjordes i syfte att öka tillförlitligheten genom en korrekt hantering av data och ökad grad av objektivitet, men även för att möjliggöra en mer korrekt analys.
4 Resultat
Följande kapitel avser att presentera resultatet i enlighet med de kategorier som presenterades i teorin. Inledningsvis presenteras synpunkter kring teknologi för att sedan gå vidare till organisation och sedan avslutas med extern miljö.
4.1 Bakgrundsempiri
Den verksamhet som undersöktes var två förvaltningar på Trelleborgs kommun, arbetsmarknadsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Bägge förvaltningar hade implementerat RPA i sin verksamhet vid tidpunkt för intervju.
4.2 Teknologi
Teknologi är den kategorin vilken har flest parametrar som påverkar beslutet att införa RPA hos Trelleborg kommun sett till upplevelsen hos respondenterna. Svaren är inte entydiga varken bland respondenter från de olika förvaltningarna eller sett till hur de ser på de olika faktorerna. Samtliga faktorer anses dock ha haft en påverkan kring införandet av RPA i kommunen och förvaltningarna.
4.2.1 Relativ fördel
skalbarhet på de arbetsprocesser vilka automatiserats. När väl automatisering skett på en plats i organisationen kan den relativt snabbt överföras på andra delar (respondent 3-4). Samtliga respondenter anser att det var en fördel att roboten ger mer tid till värdeskapande aktiviteter inom organisationen. Dessa kan härledas till hanterande av relationer med kunder och leverantörer samt kontroll och uppföljning av olika interna och externa transaktioner (respondent 1-5). Avslutningsvis är det en fördel att roboten tvingar automatiseringen strukturering av alla processer som automatiseras, vilket ger en övergripande effektivitet. Flertalet processer utfördes olika beroende på anställd innan automatiseringen, något som gjorde resultatet blandat och inte alltid optimalt (respondent 3).
4.2.2 Osäkerhet
Samtliga respondenter anser att det finns vissa osäkerheter vilka spelar in vid beslut om den nya teknologin även om de påpekar olika problematik. En problematik som lyfts är att organisationens manuella minne för hur processerna utförs långsamt försvinner. Problemet med detta är att det kan bli ett problem på sikt då förvaltningarna är offentliga organisationer vilka måste fungera även i händelse av hackerattacker eller konfliktsituationer med osäkra förutsättningar för datorsystem (respondent 3-4). Ytterligare osäkerhet som anknyter till kunskap är i vilken utsträckning organisationen blir beroende av konsultfirmans expertis och huruvida organisationen själv har möjlighet att hantera driften av roboten (respondent 3-4). Därtill kan adderas hur kring framtida kostnader då dessa kan öka som resultat av ökad arbetsvolym och därav fler robotar (respondent 3-4).
4.2.3 Kompatibilitet
Förvaltningarna förväntar sig i framtiden ökad arbetsvolym med samma antal anställda eller färre, vilket gör att RPA-innovationen ses som kompatibel med organisationens uppfattade behov (respondent 1; respondent 3-4). Vidare finns det även en tidigare erfarenhet kring digitala lösningar hos processer inom Trelleborg kommun. Exempelvis har de genom sin e-tjänst och e-plattform skapat digitala lösningar för processer, vilket skapar uppfattningen att det är kompatibelt att lägga över arbetsprocesser på en robot (respondent 1; respondent 3-4). Detta skapar ytterligare kompatibilitet genom att det mer eller mindre är ett måste att digitalisera processer vid användandet av RPA då ansökningar och liknande annars måste föras över från papper till dator för hand (respondent 1-4).
Vidare påpekas det att det finns en del kompatibilitetsproblematik som beaktas. Ett införande av RPA medför att de processer som inte är regelbaserade och ska omfattas av automatiseringen måste göras regelbaserade. Även om automatisering genomförts på vissa processer innan införandet av RPA, vilket underlättar införandet, finns det processer som inte helt strukturerats vilket sänker kompatibiliteten något (respondent 1-4). Vidare måste processer delas in i två grupper beroende på om de innehåller avvikelser från vad roboten är programmerad att förvänta sig eller inte. Detta är något som skiljer sig från hur anställda tidigare arbetat då de alltid slutför ett ärende de börjat hantera oavsett hur det ser ut (respondent 2-5).
4.2.4 Komplexitet
Det finns en viss påverkan av komplexitet vid beslut om införande av den nya tekniken i bägge förvaltningar. En ny programvara samt en central robotserver måste installeras, kunskap och drift kring detta återfinns till stor del hos det externa konsultföretaget (respondent 1-4). Vidare upplevs en minskad komplexitet i form av att utförande av processen ses som lättförståelig då roboten utför processen på samma sätt och med samma gränssnitt som en ordinär anställd (respondent 1-2; respondent 5).
4.2.5 Testbarhet
för att se att det utförts korrekt (respondent 2; respondent 5). Ytterligare aspekt som kan kopplas till testbarhet och vilken anses som god är att varje process som roboten inte kan slutföra omedelbart går att överföras på anställda som slutför processen med sin kunskap (respondent 1-5). Avslutningsvis påverkar testbarheten som faktor genom att roboten programmeras för att lära sig hantera avvikande fall av processer, något som gör att den inte behöver vara programmerad att kunna hantera alla typer av fall innan den sjösätts (respondent 3-4).
4.3 Organisation
Organisation som kategori anses ha en påverkan på beslut att införa RPA hos kommunen. Samtliga faktorer inom anses ha haft påverkan i någon mån kring införandet av automatiseringen.
4.3.1 Organisationens storlek
Storleken på organisationen påverkar genom att förvaltningarna delvis är självständiga i införandet av tekniken. Att de själva kan besluta om att införa RPA, utan att andra förvaltningar eller kommunens IT-avdelning påverkar beslutet, är något som ses som en viktig orsak till införandet på bägge förvaltningar (respondent 1; respondent 3-4). Vidare blir storleken på organisationen en faktor sett till hur snabbt införandet av tekniken går. Detta går att se genom att arbetsmarknadsförvaltningens mindre storlek gentemot socialförvaltningen anses vara en viktig faktor för att införandet av RPA gick snabbare på den förstnämnda förvaltningen (respondent 3-4).
4.3.2 Stöd från ledningen
4.3.3 Innovationskraft
Det fanns en viss innovationskraft hos Trelleborg genom att det fanns vilja kring att effektivisera på arbetsmarknadsförvaltningen då de redan innan införandet av RPA var först i Sverige med att korta sina handläggningstider för ansökan om försörjningsstöd till max 24 timmar (respondent 1-2). Vidare arbetade förvaltningen även med att varje anställd skulle försöka förbättra sina arbetsuppgifter eller arbetsområde genom innovativ omstrukturering av
dito (respondent 1-2).
4.3.4 Tidigare erfarenhet av IT-användning
Trelleborgs kommun har tidigare erfarenhet av IT-användning då de var tidiga bland Sveriges kommuner att införa e-tjänster för kommunens invånare (respondent 1-4). Vidare har bägge förvaltningar hade också en IT-plattform innan automatiseringen (respondent 1; respondent 3-4).
4.4 Extern miljö
Likt föregående kategorier påverkar även den externa miljön i Trelleborg kommuns omgivning. Dock har kontexten extern miljö, till skillnad från de andra kontexterna, en faktor vilken enligt respondenterna inte påverkar beslutet.
4.4.1 Konkurrenstryck
Externt tryck på kommunen anses delvis vara skäl till att kommunen beslutade om att införa RPA, även om det inte är i form av konkurrens. Det tryck som upplevs av förvaltningarna är att kommunens invånarantal förväntas öka de närmaste åren. Vidare är kommunens ekonomi ansträngd och förväntas bli mer ansträngd då kommunen har en åldrande befolkning (respondent 1; responden3-4).
4.4.2 Industristruktur
4.4.3 Marknadens storlek
Marknadens storlek i form av framtida behov av robotautomatisering ses som en viktig anledning till införandet av RPA. Detta motiveras genom att bägge förvaltningar förväntar ökande arbetsvolym i form av fler kommuninvånare och relativt större andel äldre, något som påverkade beslutet (respondent 1; respondent 3-4).
4.4.4 Leverantörspåverkan och extern datorsupport
5 Analys
Följande analyskapitel avser att analysera resultatet i förhållande till teorin. Kapitlet kommer att följa samma kronologi som föregående resultatkapitel för att skapa en enkel struktur.
5.1 Teknologi
Nedan analyseras den första kontexten, enligt Alshamaila et al. (2013), teknologi, vilket innehåller förknippade faktorer till kontexten och som går att återfinna i figur 3 nedan. Analysen kommer ske i den ordningsföljd som går att se i figuren nedan där relevansen till teorin av respondenternas uppfattning förklaras.
Figur 3. Analysområde 1 – Teknologikontext
I enlighet med TOE-modellen skapad av Alshamaila et al. (2013) tyder resultatet på att den relativa fördelen av att använda sig av RPA påverkar beslutet att införa tekniken. Detta då upplevelsen att både säkerheten och effektiviteten ökar med roboten gör att RPA-tekniken erbjuder en bättre idé än den förra. Hur en innovation upplevs erbjuda en bättre idé än den förra är vad som enligt Alshamaila et al. (2013) lägger grund för hur den relativa fördelen uppfattas. Då resultatet går i linje med TOE-modellen enligt Alshamaila et al. (2013) styrker det relevansen av faktorn gällande offentliga organisationer vilka implementerar RPA.
faktorn även kan härledas till verksamheter vilka beslutar om RPA i offentlig sektor. Utanför detta visar även resultatet på att en osäkerhet kring framtida kostnader. Det är något som inte tas upp som en parameter enligt Alshamaila et al. (2013), men som anses påverka beslutet enligt den ena förvaltningen vilket kan göra det relevant vid analyser av beslut kring RPA i offentlig sektor.
Kompatibiliteten påverkar likt föregående faktorer beslutet, detta då respondenternas svar tyder på att en ökad kompabilitet samt känsla av att såg ett framtida behov inom organisationen av RPA gör det mer troligt att beslut tas att införa RPA. Dock påverkar upplevd kompabilitet inte endast genom fördelar, utan även det omvända. Resultatet tyder även på att det finns förhållanden som gör det delvis problematiskt att använda sig av RPA, något som verksamma beaktat vid beslutsfattandet. De processer som inte är regelbaserade och ska omfattas av automatiseringen måste göras regelbaserade vilket minskar känslan av kompabilitet. Detta gör att förvaltningarna betraktar kompatibilitet utifrån både fördelar och nackdelar. Faktorn kan anses som relevant vid beslutsfattande av RPA då resultatet tyder på att kompabilitet skapas utifrån erfarenhet samt framtida behov, likt TOE-modellen enligt Alshamaila et al. (2013), men även utifrån kompabilitetsproblem.
De nackdelar som härleds till kompabilitet kan även förknippas med upplevs komplexitet. Hanterade processerna som upplevs minska kompabiliteten kan även ses som att de ökar komplexiteten. Komplexitet enligt Alshamaila et al. (2013) innebär i vilken utsträckning tekniken ses som svår att använda, vilket den blir förutsatt att RPA inte harmoniserar med befintliga processer i verksamheten. Vidare är komplexitet enligt Alshamaila et al. (2013) i vilken utsträckning tekniken i fråga är svår att förstå, något som även upplevs då en stor del av kunskapen och därmed förståelsen ligger hos den externa konsultfirman. Komplexitet kan därmed anses påverka beslutet att införa RPA i offentliga organisationer genom att en ökad komplexitet minskar villigheten att besluta om införande av RPA. Detta styrks ytterligare genom att respondenterna hävdar att i ett viss avseende ses tekniken som lättförstådd, vilket ökar sannolikheten för att besluta att den ska införas i verksamheten.
(2013), vilket är att testbarhet anger möjligheterna för att experimentera med innovationen, tyder resultatet på att dessa möjligheter även beaktas av Trelleborg kommun. Genom att RPA stegvis kan introduceras i verksamheten samt att anställda kan påverka roboten kontinuerligt ökas testbarheten och därmed möjligheterna för ett beslut om införande. Det kan även antas att en låg testbarhet kan anses påverka beslutet negativt, även om detta inte anges av respondenterna.
5.2 Organisation
I följande delkapitel analyseras den andra kontexten enligt Alshamaila et al. (2013) vilket innehåller de faktorer som kopplas till organisation och går att återfinna i figur 4 nedan. Likt föregående kapitel kommer analysen ske i den ordningsföljd som går att se i figuren nedan där relevansen till teorin av respondenternas uppfattning avhandlas.
Figur 4. Analysområde 2 – Organisationskontext
Stödet från ledningen var en faktor som även den påverkade beslutet att införa RPA som ny teknologisk innovation. Påverkan kom delvis i och med att beslutet främst var drivet från ledningen, men även från den uppmuntran kring att använda sig av RPA vilket kan ses som ett stöd. Uppmuntrandet att de anställda skulle vara inblandade i programmeringen tyder på att det funnits stöd att de anställda skulle kunna sätta undan tid till tekniken, vilket enligt Alshamaila
et al. (2013) är en del i stödet från ledningen sett till faktorn i TOE-modellen. Detta tyder på att
faktorn är relevant vid beslut om att införa RPA i en offentlig verksamhet då ett ökat stöd från ledningen påverkar beslutet positivt
Resultatet tyder på att innovationskraften kan påverka beslutet av att införa RPA. Trelleborg kommun ansåg sig ha innovationskraft både genom en vilja att tänka innovativt, men även genom att de infört teknologiska innovationer som ökar digitalisering och underlättar arbetsbörda. Dock pekar inte resultatet lika tydligt som föregående faktorer på att det som ligger till grund för beslutet är det som tas upp i teorin av Alshamaila et al. (2013). Att de är före andra likvärda organisationer när det kommer till att implementera teknologiska innovationer, likt det som enligt Alshamaila et al. (2013) vad som kopplas till innovationskraft, är inte något resultatet påvisar. Faktorn kan därför inte styrkas ha en påverkan på beslutet, men det finns en möjlighet att den likväl har det sett till resultatet.
Tidigare erfarenhet av IT-användning inom Trelleborg kommun visade sig vara en betydande faktor för beslutet när det kom till kompatibiliteten i tidigare nämnd kontext. Men enligt Alshamaila et al. (2013) har tidigare erfarenhet av IT-användning även relevans i TOE-modellens organisatoriska kontext. Detta är något som inte kan dementeras då Trelleborg kommun har en tidigare erfarenhet av IT-användning genom att de infört e-tjänster och haft en IT-plattform samtidigt som de faktiskt antagit RPA-teknik. Dock påvisar inte resultatet huruvida faktorn är av betydelse eller inte.
5.3 Extern miljö
Figur 5. Analysområde 3 – Extern miljökontext
Konkurrenstryck har enligt resultatet inte haft en inverkan på beslutet att införa RPA då Trelleborg kommun i sin roll som offentlig verksamhet inte utsätts för konkurrenstryck. Faktorn enligt Alshamaila et al. (2013) påverkar genom att den ökar troligheten för ett beslut att införa en teknologisk innovation om organisationen upplever externt tryck från organisationer inom samma industri, något som en verksamhet utan konkurrenstryck inte kan uppleva. Industristruktur.
Resultatet tyder på att industristrukturen inte påverkat beslutet då det inte upplevs att andra aktörer, andra kommuner eller enheter, påverkar beslutet. Faktorn påverkar enligt Alshamaila
et al. (2013) genom att industrin organisationen befinner sig inom påverkar
innovationsbenägenheten och således beslutet. Då det inte finns någon upplevd påverkar av andra kommuner eller enheter, vilka är de som utgör industrin i detta fall – offentlig verksamhet, kan det anses att faktorn inte har påverkan för beslutet att införa RPA. Detta kan eventuellt härledas till avsaknaden av konkurrens då det inte är konkurrens mellan de olika kommunerna och om fallet vore annorlunda hade det kunnat haft en påverkan. Detta utgör en skillnad mellan privat och offentlig sektor då de agerar under olika konkurrensförutsättningar och påverkar därav även hur beslutet tas.
6 Slutsatser
Följande kapitel sammanfattar det studien kommit fram till genom att inledningsvis presentera de slutsatser som kunde dras från studien för att sedan ge förslag på framtida forskning.
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar, samt hur, beslutet att införa RPA som teknologisk innovation i en offentlig verksamhet. Fokus för studien var vad som förelåg beslutet att implementera RPA i en offentlig organisation utifrån ansvariga samt anställdas uppfattning. För att svara på detta ställdes forskningsfrågan: vilka faktorer påverkar införandet av robotprocessautomatisering inom en offentlig organisation?
6.1.1 Slutsats
Samtliga faktorer i TOE-modellen, förutom konkurrenstryck och industristrukturen i kontexten extern miljö, påverkar beslutet att införa RPA som teknologisk innovation i en offentlig verksamhet. Vidare är det endast i teknologikontexten samtliga faktorer har en tydlig påverkan, då det i extern miljö saknas påverkan från konkurrenstryck och industristruktur samt att det i organisationskontexten råder otydlighet huruvida faktorn innovationskraft påverkar eller ej. Dock kan man i samtliga kontexter se en viss påverkan från flera av faktorerna vilka huvudsakligen påverkar beslutet genom att osäkerheten inför innovationen samt den uppskattade framtida nyttan påverkar beslutet om huruvida organisationen väljer att införa RPA eller inte.
De faktorer som inte kan styrkas gör inte det då det finns en skillnad i konkurrensförutsättningar som råder mellan offentlig och privat verksamhet. Då inte Trelleborg kommun upplever konkurrenstryck är det vissa av faktorerna som inte påverkar i den bemärkelsen de är definierade enligt Alshamaila et al. (2013). Däremot upplevs det tryck i andra former än konkurrenstryck som eventuellt inte en privat verksamhet upplever. Därav kan det förhålla sig så att de faktorer som inte är applicerbara i en offentlig sektor kan översättas till en mer passande definition än vad som är stipulerat i modellen och således få en likvärdig påverkan.
beslutet eller inte. Den påverkan på beslutet som studien påvisar kan antas påverka andra liknande offentliga förvaltningar på likande sätt, men det bör nämnas att studien är en fallstudie som skildrar ett enstaka fall och resultaten från studien inte bevisats vara generaliserbara.
6.2 Förslag på framtida forskning
Framtida studier kan undersöka vilken motsvarighet en offentlig verksamhet kan ha till konkurrenstryck. Då det indikeras att de enheter som undersöktes i denna studie upplevde ett visst externt tryck som inte fångades av det analytiska ramverket kan det vara av intresse att se vilka ytterligare faktorer som kan påverka.
7 Referenser
Alshamaila, Y., Papagiannidis, S. & Li, F., 2013. Cloud computing adoption by SMEs in the north east of England: A multi-perspective framework. Journal of Enterprise Information
Management, 26(3), pp. 250-275.
Asatiani, A. & Penttinen, E., 2016. Turning Robotic Process Automation into Commercial Success – Case OpusCapita Teaching Case.
Boyne, G. A., 2002. Public and private management: what’s the difference?. Journal of
management studies, 39(1), pp. 97-122.
Bozeman, B. & Bretschneider, S., 1994. The “publicness puzzle” in organization theory: A test of alternative explanations of differences between public and private organizations.. Journal of
public administration research and theory, 4(2), pp. 197-224.
Bryman, A., 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan red. Malmö: Liber AB. Christensen , L., Andersson, N., Engdahl, C. & Haglund, L., 2010. Marknadsundersökning: En
handbok. Andra upplagan red. u.o.:Studentlitteratur.
Chubb, J. E. & Moe, T. M., 1991. Politics, markets and America's schools.. British Journal of
Sociology of Education, 12(3).
Dwivedi, Y. K., Wade, M. R. & Schneberger, S. L., 2012. Information Systems Theory:
Explaining and Predicting Our Digital Society. u.o.:Springer Science & Business Media..
Ekholm, A., 2017. Människan & maskinen - En essä om AI och välfärdssystemet, u.o.: Institutet för Framtidsstudier.
Fersht, P., 2017. [Online]
Available at:
https://www.horsesforsources.com/blog/phil-fersht/enterprise-robotics-forecast_2016-2021, 2017-12-16
[Använd 16 12 2017].
Franceschini, F., Galetto, M. & Maisano, D., 2007. Management by Measurement – Designing
Key Indicators and Performance Measurement Systems. ORT: Springer.
Imre, Ö., 2016. Adopting Information Systems in a Small Company: A Longitudinal Study.
Journal of Applied Economics & Business Research, 6(4), pp. 269-283.
Jacobsen, D., Sandin, G. & Hellström, C., 2002. Vad, hur och varför: om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Lacity, M. C. & Willcocks, L. P., 2017. Robotic Process Automation and Risk Mitigation – The
Definite Guide. ORT: Steve Brookes Publishing.
Lacity, M., Willcocks, L. & & Craig, A., 2017. Service Automation: Cognitive Virtual Agents at SEB Bank, The Outsourcing Unit Working Research Paper Series,.
Lacity, M., Willcocks, L. & Craig, A., 2016. Robotic Process Automation at Telefónica O2, The Outsourcing Unit Working Research Paper Series, London School of Economics.
Lamberton, C., 2016. Get Ready for Robots – Why Planning Makes the Difference Between
Success and Disappointment, EY,. [Online]
Available at:
https://webforms.ey.com/Publication/vwLUAssets/Get_ready_for_robots/$FILE/ey-get-ready-for-robots.pdf
Lintukangas, A., 2017. Improving Indirect Procurement Process by Utilizing Robotic Process
Automation, Master's Thesis, Lappeenranta: Lappeenranta University of Technology.
Oliveira, T. & Martins, M., 2011. "Literature Review of Information Technology Adoption Models at Firm Level",. Electronic Journal of Information Systems Evaluation, 14(1), pp. 110-121.
Robson, C., 2011. Real World Research.. 3rd ed. red. u.o.:Wiley.
Rui, G., 2007. Information systems innovation adoption among organizations - A match-based
framework and empirical studies, u.o.: u.n.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A., 2009. Research methods for business students. 5th ed. red. Harlow: Pearson Limited.
SKL, 2018. Webbutik. [Online]
Available at: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-538-7.pdf?issuusl=ignore [Använd 12 Januari 2018].
Slaby, J. & Fersht, P., 2012. Robotic Automation Emerges As a Threat to Traditional Low-Cost Outsourcing. HfS Research.
Trelleborg Kommun, 2017. Trelleborg en programpunkt på digitaliseringskonferens. [Online] Available at: https://www.trelleborg.se/sv/aktuellt/nyheter/2017/maj/trelleborg-en-programpunkt-pa-digitaliseringskonferens/
[Använd 13 November 2017].
Muntliga Källor
Respondent 1, chef på Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun, Trelleborg, 2017, Intervju 2017-12-08
Respondent 2, anställd på Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun, Trelleborg, 2017, Intervju 2017-12-08
Respondent 3, chef på Socialförvaltningen i Trelleborgs kommun, Trelleborg, 2017, Intervju 2017-12-08
Respondent 4, chef på Socialförvaltningen i Trelleborgs kommun, Trelleborg, 2017, Intervju 2017-12-08
Bilaga 1
Intervjuguide
Organisationsbakgrund
1. Kan ni berätta lite om de typer av arbetsuppgifter som utförs här på förvaltningen, vilka problem ni haft de senaste åren och hur ni löste dem?
2. Vilka fördelar och nackdelar medförde de omorganiseringar ni genomgått de senaste åren? Har ni dragit några lärdomar?
3. Hur såg processen bakom införandet av automatisering ut?
Nivå av innovationer och IT-användning inom organisationen
4. Vilka typer av innovationer har förvaltningen genomfört de senaste åren? Och hur såg processen bakom dessa ut?
5. [Endast till Arbetsmarknadsförvaltningen.] Hur kommer det sig att ni två gånger var första kommunala förvaltningen i Sverige som genomförde viktiga innovationer? 6. Vilka nya innovationer skulle kunna förbättra förvaltningens arbete?
7. Vilka är utmaningarna med att integrera IT i verksamhetens processer?
8. Hur ser RPA-tjänsten som ni använder er av ut? Hur går arbetet med konsultföretaget till?
Påverkan från TOE-faktorer på införandet av RPA Teknik
9. Vilken påverkan hade relativa fördelarna som RPA kan medföra på ert införande av RPA?
10. Vilken osäkerhet kände ni osäkerhet inför införandet av RPA? På vilket sätt?
11. I vilken utsträckning var RPA kompatibelt med era befintliga system och sätt att arbeta?
12. Hur komplext upplevde ni RPA-systemet? Hade det någon påverkan?
Organisation
14. Vilken påverkan hade förvaltningens storlek på införandet av RPA? 15. Hur arbetade förvaltningens ledning för att stödja införandet av RPA? 16. Hur påverkade det att ni tidigare varit innovativa införandet av RPA?
17. Vilken tidigare erfarenhet har ni av arbete med olika IT-system? Tror ni att denna påverkade införandet av RPA?
Miljö
18. Vilken påverkan tror ni att tryck utifrån i form av ansträngda kommunala budgetar och liknande hade på införandet av RPA?
19. Vilken påverkan hade andra offentliga organisationer på införandet av RPA?
20. Vilken påverkan hade det växande antalet kommuninvånare och vårdtagare i kommunen på införandet av RPA?
21. Hur ser ert förhållande med konsultfirman som levererar RPA-tjänsten ut?
